Transcript Planering av arbetsskift inom vårdbranschen

Planering av arbetsskift
inom vårdbranschen
Ergonomi, autonomi, välbefinnande
Tarja Hakola
Tiina Kalliomäki-Levanto
1
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Innovativa arbetstider
för vårdbranschen
Det här är en sammanfattning av boken ”Työvuorosuunnittelu
hoitoalalla. Ergonomiaa, autonomiaa ja hyvinvointia” (Planering
av arbetsskift inom vårdbranschen. Ergonomi, autonomi och
välbefinnande). I boken behandlas styrningen av arbetstider
och teman för skiftsplanering ur arbetets synvinkel. Skiftsplaneringen granskas från vårdbranschens synvinkel, men boken
är nyttig även för de som planerar skift för periodarbete inom
andra branscher. Boken är lämplig både för nya och mer erfarna
utarbetare av arbetsskiftsförteckningar.
2
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
I
Skiftsplaneringens
möjligheter
Oregelbundna arbetstider är vanliga inom vissa vårdarbeten och detta inverkar på såväl patientens välbefinnande som på arbetstagarens
hälsa och arbetsförmåga. Det finns klara skillnader i organiseringen
av arbetsskift och i arbetstider mellan vårdarbeten i olika länder. Olika samhällen och kulturer återspeglas i sederna för arbetstider inom
vårdarbeten.
Många av arbetets egenskaper hör samman med hur nöjda vårdarna
är med sina arbeten, såsom tillräckligt med personal, deltagande i
planering, stöd och uppmuntran av ledningen, möjlighet att avancera
i karriären, lön och förmåner, arbetsförhållanden, arbetsuppgifter
och organiseringen av arbetsskift. En beprövad hantering av organiseringen av arbetstider och skift ökar arbetstillfredsställelsen. Arbetsskift som vårdarna själva planerat utifrån arbetstider de helst föredrar
är en viktig upprätthållare av kraftreserverna. En arbetstidskultur
som är gynnsam för familjen hjälper även till med arbetsorken.
3
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Regleringen av arbetstider
Arbetstidsdirektivet
Europeiska unionens medlemsstater omfattas av direktiv 2003/88/
EG om arbetstidens förläggning. De nationella lagarna om arbetstider har utfärdats på basis av detta direktiv. Direktivet om arbetstider
är ett grunddirektiv om EU:s arbetsliv, i vilket föreskrivs minimikrav för säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstider.
Arbetstidslagen
I Finland regleras arbetstiden av den allmänna arbetstidslagen
9.8.1996/605. I arbetstidslagen fastställs den allmänna arbetstidsregeln och periodarbete som undantagsvis tillåts inom vissa branscher. För periodarbete tillåts en mycket flexibel skiftsplanering av
regelbunden arbetstid samt arbetstidsförläggning och övertidsersättning som inte uppfyller den allmänna regeln.
Tjänste- och kollektivavtal
Majoriteten av vårdpersonalen arbetar inom den kommunala sektorn. De här vårdarna omfattas av det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet (KVTES). Vårdpersonal arbetar även inom
den privata sektorn och i statens och kyrkans tjänst. I dessa fall tillämpas dessa avtalsbranschers egna tjänste- och kollektivavtal.
Från reglering till planering
Vid skiftsplaneringen bör en effektiv och ändamålsenlig organisering av verksamheten beaktas. Faktorer som bestämmer arbetstidsorganiseringen härstammar från olika källor.
Det är förmannen som beslutar om organiseringen av arbetstiderna.
En bra skiftsplanering utvecklar och balanserar verksamheten, samt
stöder personalens välbefinnande och arbetsork.
4
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Allmän praxis i det verkliga livet
Inom projektet Främjande av innovativa arbetstider inom vårdbranschen (Innovatiivisten työaikojen edistäminen hoitoalalla) gjordes
en förfrågan med vilken information om arbetstidspraxis och lösningar för planering och verkställande av arbetstider samlades in.
Enkäten gjordes i samarbete med branschens arbetsmarknadsorganisationer. 328 arbetstidsplanerare och förmän från vårdbranschen
inom den kommunala sektorn svarade på enkäten. Olika branscher
deltog, majoriteten var enheter från sjukvården, äldrevården och
daghem.
Bland enheterna som svarade på enkäten framkom följande:
• Den vanligaste verksamhetstiden är dygnet runt sju dagar
i veckan.
• Avdelningsskötaren eller motsvarande sammanställer
arbetsskiftsförteckningen.
• Enskilda önskemål beaktas vanligtvis.
• Arbetstagarnas byte av skift fungerar smidigt.
• Arbetsskiftsförteckningen är oregelbunden.
• Utjämningsperioden är 3 veckor.
• Arbetsskiftsförteckningen innehåller vanligtvis minst två
påföljande lediga dagar, en av tre lediga helger och en rättvis
fördelning av lediga dagar.
• Enskilda arbetstidsarrangemang utgörs av oavlönad ledighet,
alterneringsledighet, deltidsarbete, vårdledighet på deltid,
studieledighet och deltidspension.
• Personalen tar sitt arbete på allvar och anser att arbetet är
motiverande och givande.
5
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Möjligheterna för organiseringen av
arbetstider
Mycket forskning har gjorts om hur skiftarbete påverkar hälsan.
Det verkar som att skift- och nattarbete har ett samband med ett
stort antal symptom och sjukdomar, som orsakas av att den fysiologiska dygnsrytmen störs vid oregelbundna arbetstider. En störning
av rytmen har även psykologiska och sociala följder. Skiftarbete sker
på andra tider än det sociala livet, vilket gör att arbetslivet och det
övriga livet är svåra att passa ihop. Vid försök att minska skiftarbetets nackdelar måste arbetstagarnas, arbetsgivarnas och samhällets
synvinkel beaktas.
Förebyggandet av skiftarbetets skador gäller både arbetstidsorganiseringen och arbetstagarna. Till exempel ljusbehandling, möjlighet
till tupplurer under nattskiftet, upplysning och rådgivning, levnadssätt, hälsokontroller och mediciner hjälper individen att orka
med skiftarbete. Skiftarbetets påfrestningar kan minskas genom organisering av arbetstiden, utveckling av ett skiftschema och med
lämpliga pauser.
Från morgon till kväll eller
från kväll till morgon
För arbetsorkens skull skulle det när arbetsskiftsförteckningen sammanställs vara bra att tillämpa ergonomiska principer för skiftarbete
vad gäller arbetsskift, arbetsperioder och viloperioder. Det är dock
mer utmanande att tillämpa ergonomi i samband med skiftsplaneringen för periodarbete än vad det är inom industrin på grund av
att arbetstiden som helhet är längre. Vid planeringen bör alltid eftersträvas ett tillräckligt antal arbetstagare.
6
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
En ergonomisk skiftsplanering innehåller följande:
• Regelbundenhet.
• Ett snabbt framåtsträvande system.
• 8–10 timmars skift.
• Minst 11 timmars ledighet mellan skiften.
• Högst 48 timmars arbetsperioder.
• Sammanhängande lediga perioder, även på helger.
Möjligheterna för organiseringen av arbetstider
Mycket forskning har gjorts om hur skiftarbete påverkar hälsan.
Det verkar som att skift- och nattarbete har ett samband med ett
stort antal symptom och sjukdomar, som orsakas av att den fysiologiska dygnsrytmen störs vid oregelbundna arbetstider. En störning
av rytmen har även psykologiska och sociala följder. Skiftarbete sker
på andra tider än det sociala livet, vilket gör att arbetslivet och det
övriga livet är svåra att passa ihop. Vid försök att minska skiftarbetets nackdelar måste arbetstagarnas, arbetsgivarnas och samhällets
synvinkel beaktas.
Arbetsmängd
Vid planeringen av arbetet ska uppgifterna och personerna passa
ihop både vad gäller mängd och tid. Skiftsplanering medför också
planering av proportioner. Arbetsmängden inverkar på vårdarnas
belastning, hälsa och arbetsförmåga. Vid skiftsplaneringen bör förutsedd och oförutsedd frånvaro beaktas för beräkningen av personal. Det här förutsätter ett system med reservpersonal och en tillgång till ersättare också i praktiken.
7
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Nattarbete
Nattskiftet är onekligen det tyngsta arbetsskiftet för personer som
arbetar i tre skift. Det är mot människans natur att vaka på natten
och sova på dagen, och detta kan leda till olika fysiska, mentala och
sociala problem. Vid organiseringen av dygnet-runt-arbete bör både
forskningsresultat och sunt förnuft tillämpas.
Rekommendationer för planering av nattarbete:
•
•
•
•
•
•
•
Regel nattarbete bör inte förekomma mer än nödvändigt.
Om nattarbetet inte kan minskas rekommenderas en snabb
omsättning på arbetsskiften istället för en långsam.
Påföljande nattskift får vara högst 2–3.
Efter en nattskiftsvit ska arbetstagaren vara ledig i minst två dagar.
Regel nattarbete rekommenderas inte för majoriteten av arbetstagare.
Regel nattarbete ska vara frivilligt.
Kortare arbetsskift. Rekommendationen är att nattskiftet ska vara
kortare än andra arbetsskift, enligt direktivet 8 timmar.
Hur många nattskift efter varandra?
Ett nattskift
•
•
•
Vanligtvis rekommenderas inte enskilda nattskift, eftersom arbetstagaren då varje gång ställs inför det tyngsta nattskiftet, dvs. det första.
Det är lättare att arbeta ett nattskift åt gången jämfört med påföljande
nätter.
Det är naturligt för många att övergå till nattskiftet efter ett kvällsskift.
Två påföljande nattskift
•
•
8
Om personen orkar vaka och kan sova på dagarna är den andra
natten lättare än den första.
Två påföljande nattskift leder till veckor utan nattarbete på listan.
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Tre påföljande nattskift
•
En koncentrering lönar sig om personen orkar vaka, och i synnerhet
kan sova tillräckligt om dagarna.
Fyra eller fem påföljande nätter
•
•
•
Inom industrin förekommer regelbundet fyra eller fem påföljande
nattskift.
Vid treskiftsarbete är långa perioder med nattskift tyngre än korta.
I samband med flera påföljande nattskift uppstår dock sömnbrist
– ju mer desto mindre man sover efter flera nätter.
Sex påföljande nätter
•
System med en nattskiftsvit där varje arbetstagare till exempel skulle
arbeta en period med sex nattskift på sex veckor.
Sju nätter dvs. regel nattarbete
•
•
•
•
Sju nätter – sju lediga dagar är ett av de mer speciella arbetstidsarrangemangen inom vården.
Ett regelbundet system som möjliggör varannan helg ledig.
10–11 timmars nattskift gör systemet betungande.
Systemet bör granskas med beaktande av arbetarskyddslagen och
arbetsgivarens ansvar, samt verkställandet av jämlikhet och rättvisa
inom arbetsgemenskapen.
Långa arbetsskift
Längre arbetsskift än de på 10–12 timmar som följer tjänste- och
kollektivavtalen är allt mer eftersökta inom vårdbranschen. Det föreslås att skift som är så långa som 14–15 timmar tas i bruk. Bakgrunden är å ena sidan vårdens kontinuitet och å andra sidan långa
ledigheter. Mycket långa skift är dock problematiska från arbetsbelastningens synpunkt.
9
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Ett behov som utgår ifrån arbetet bör alltid ligga till grund för en
förlängning av skiftet, t.ex. smidighet i arbetet eller förbättring av
kvaliteten. Planerade långa skift är till exempel ett mer hanterbart
alternativ framom oförutsedd övertid. Också förbättring av arbetsskiftsergonomin är en synpunkt som bör beaktas.
Långa arbetsskift (längre än 8 timmar) kan övervägas enbart i följande fall:
• Ett långt skift passar arbetets natur och belastning.
• Det är möjligt att ta tillräckligt med pauser.
• Skiftsystemet har planerats på ett sätt som gör att utmattning undviks,
dvs. tillräckligt med tid planeras in mellan skiften.
• Frånvaro hanteras med tillräckligt med reservpersonal.
• Övertid existerar inte.
• Personen utsätts för begränsat med ämnen som är farliga för hälsan.
• Fullständig återhämtning efter arbetet är möjlig.
Övertid
Med flexibilitet i fråga om arbetstid försöker man svara på en oförutsedd ökning av behovet av tjänster. Vid periodarbete görs övertidsarbete per arbetstidsperiod.
Utöver arbetets övriga krav kan övertidsarbete öka tröttheten och
försvaga arbetsprestationen, och på så sätt orsaka överbelastning.
Tiden som går åt till arbetsresan ökar belastningen. Belastningen
av övertidsarbete förstärks hos de, som själva inte kan påverka sitt
övertidsarbete. Mycket övertidsarbete orsakar konflikter mellan arbetet och familjen. Övertidsarbete är heller inte lämpligt i samband
med långa arbetsskift.
Det är viktigt att återkommande oförutsett övertidsarbete undviks
både med tanke på arbetsorken och ekonomin. För arbetsorkens
skull är det bättre att övertiden kompenseras med ledighet istället
för med pengar. Övertidsarbete som inte ersätts överhuvudtaget bör
inte förekomma.
10
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Arbetstidsbank
Arbetstidsbanken är ett lokalt överenskommet system för att förena
arbetstid och ledig tid, där arbetstid, intjänad ledighet eller ersättning i form av pengar som omvandlats till ledig tid sparas, lånas
eller kopplas samman långsiktigt. Som exempel kan nämnas utjämningsandelar för utjämningsperioder vid regelbundet arbete eller för
flexibel arbetstid, ersättning för extra arbete och övertidsarbete samt
arbete på obekväma tider, årlig semester och utbytesledighet.
Inom den kommunala sektorn ingår systemet med en arbetstidsbank i utbudet av flexibla arbetstider och arbetstidssystem. Inom
den kommunala sektorn tillämpas arbetstidsbankens villkor lokalt.
Villkoren ska skrivas ner i ett avtal som innehåller tillämpningsbransch, innehåll, ledighet, bankens verksamhet och andra nödvändigheter.
Arbetstidsbanken kan användas för att möta behov om flexibilitet
både vad gäller ekonomin och individen, till exempel kan övertid
ersättas med lediga dagar istället för med pengar. En viktig aspekt
i systemet är även en ökning av självreglering av arbetstiderna. Vid
tidsbundna arbetsförhållanden tillämpas inte sparande av arbetstiden till senare nästan överhuvudtaget.
Arbetstid på årsbasis
Målet med användning av arbetstid på årsbasis är att öka flexibiliteten enligt funktionella behov. Arbetstid på årsbasis kan vara en lösning i enheter där patientantalet ökar under vissa tider på året men
minskar under andra. Vid planeringen av arbetstiden kan skiftningarna i arbetstid enligt arbetsdag, arbetsvecka och säsong beaktas
när användningen av arbetstiden intensifieras. Vid planeringen av
arbetstiden och utdelningen av lediga dagar kan arbetstagarens önskemål beaktas.
11
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Med ett system för arbetstid på årsbasis kan man komma överens
om att arbetstiden flexibelt följer efterfrågan på tjänster. Man arbetar
mera när det finns ett behov och mindre när behovet minskar. 52
veckor kan användas som utjämningsperiod för regelbundet arbete.
Periodens start- och slutdatum bör fastställas. Avtalet ska innehålla
alla villkor, bland annat hur mycket den regelbundna arbetstiden
kan överskridas eller underskridas under utjämningsperioden.
Arbetstidsautonomi
Utgångspunkten för en bra arbetstidsplanering är att arbetstiden
planeras för det arbete som görs och för de personer som utför arbetet. Det finns nödvändigtvis inga färdiga modeller. En bra arbetstidsplanering uppfyller lagar och tjänste- och kollektivavtal, ekonomiska och produktionsmässiga förhållanden, enskilda arbetstagares
behov och hälso- och säkerhetsmässiga förhållanden.
Hanteringen av arbetet är en del av välbefinnandet på arbetet. Hit
hör arbetstagarens möjlighet att påverka arbetsförhållandena, arbetets innehåll och mångsidighet samt möjligheten att delta i beslut
som rör det egna arbetet. Till hanteringen av arbetet hör även arbetstagarens möjlighet att påverka sina arbetstider. Arbetstagarnas
deltagande i planeringen av egna arbetsskift, så kallad gemensam
arbetsskiftsplanering, kallas för arbetstidsautonomi.
Vid arbetstidsautonomi har arbetstagarna och arbetsgemenskapen
självbestämmanderätt vid skiftsplaneringen, även om arbetstidslagen och tjänste- och kollektivavtalen samt organisationens verksamhet sätter gränser för självständig skiftsplanering.
Arbetstidsautonomi kan bäst gestaltas utifrån synvinkeln om deltagande. Deltagande planering är ett sätt att lyfta fram verksamhetens krav och arbetets och det övriga livets förenlighet. Deltagande
12
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
planering fungerar dock inte av sig självt. Ett effektivt samarbete
förutsätter att planeringsprocessen struktureras så att det finns rum
för deltagande. Det behövs även metoder med vilka en gemensam
planering kan genomföras.
Vid arbetstidsautonomi är utgångspunkten för skiftsplaneringen arbetets innehåll och att organiseringen av arbetet ska fungera. Målet
är förutom en förbättring av effektiviteten också att få arbetet och
det övriga livet att passa ihop trots oregelbundna arbetstider. Hela
arbetsgemenskapen ansvarar för att verksamheten fungerar smidigt
och att arbetstagarnas enskilda behov uppmärksammas jämlikt och
rättvist. Förmannens uppgift är att vid behov stöda och vägleda personalen med skiftsplaneringen.
Arbetstidsautonomi innebär inte att plocka bland arbetsskift och
inte heller diktering. En förutsättning för att det ska lyckas är att
det finns klara mål och spelregler, och att ledningen och personalen
litar på varandra. Med planeringen utarbetas ett förslag till arbetsskiftsförteckning, där arbetsskiften har fördelats bland personalen
enligt verksamhetens mål och enligt gemensamma spelregler. Arbetsgivarens representant har alltid ansvaret för den slutliga arbetsskiftsförteckningen.
13
Shift planning in the care sector: A summary
II
Planering av arbetsskift
på avdelningen
Helhetsplaneringen av arbetet
på avdelningen
Skiftsplaneringen hör till helhetsplaneringen av avdelningens verksamhet, som även omfattar planeringen av arbetets fortskridande
och personalplaneringen. Man bör komma ihåg att planeringen av
arbetets fortskridande och personalplaneringen utgör bredare helheter än vad som här framställs.
Planeringen av arbetets fortskridande omfattar minst vårdens kontinuitet, informationskontinuitet och reservplaner om förändringar
uppstår. Vårdens kontinuitet planeras till exempel med hjälp av
vårdlistan och principen om personlig skötare eller ansvarig skötare.
Vårdlistan är ett hjälpmedel för planeringen av hur det dagliga arbetet ska fortskrida. För sammanställningen av vårdlistan behövs
patientlistan och arbetsskiftsförteckningen. I arbetsskiftsförteckningen listas de som befinner sig på arbetsskift och patienter från
patientlistan som ska vårdas. På vårdlistan kan man till exempel
skriva upp patienter som under olika skeden i vården behöver ett arbetspar. Om en ersättare tar över ett skift finns informationen även
på vårdlistan, och patienterna har förlagts till ersättaren. På så sätt
kan man genast se på vårdlistan vilka patienter ersättaren ensam
sköter om, och för vilka ersättaren behöver hjälp.
14
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Informationskontinuiteten upprätthålls med muntliga och tysta rapporter, samt med andra öppna metoder som pärmar (till exempel
med vårdlistor), häften och anslagstavlor. Situationer som gör att det
planerade arbetet inte kan fortgå och att arbetsskiftsförteckningen
inte kan genomföras är besvärliga både med tanke på belastningen
och vårdarbetet som eftersträvas.
En väsentlig förändring som kan uppstå är när någon plötsligt inte
kan komma till arbetet, och man får inte tag på en ersättare. Om det
finns en möjlighet att verkställa reservplaner på avdelningen behöver ingen förlänga sin arbetstid. Finns det något som kan göras på ett
annat sätt eller något som kan skjutas upp? Om det inte är möjligt att
genomföra reservplaner och man inte får tag på en ersättare måste
någon från avdelningens personal sköta om de arbetsuppgifter som
annars skulle bli ogjorda.
Den viktigaste principen för planering av personal och arbetsskift är
att personalen är i arbete på rätt tid, i rätt mängd och på rätt plats,
så att de brådaste och lugnaste tiderna tagits i beaktande. Dessutom
främjar det arbetets fortskridande och välbefinnandet på arbetsplatsen om det nu och då finns en person utöver minimiantalet personal
på plats för att sköta om arbete som hopat sig.
Det viktigaste vid genomförandet av en planerad arbetsskiftsförteckning är att det är möjligt att få tag på en ersättare när oväntad frånvaro uppstår. Att få tag på en ersättare som är bekant med arbetet på
avdelningen har lösts på olika sätt inom avdelningarna. Avdelningen
kan ha en egen stadigvarande ersättare. Organisationen kan ha en
egen ersättar- eller resursbank varifrån en ersättare kan kallas in.
Avdelningen kan även ha en egen ersättare som t.ex. en studerande
eller en person som tidigare arbetat på avdelningen men nu är pensionär. Den studerande eller pensionären kan kallas in vid behov,
och de känner till rutinerna inom avdelningen och kan genast ta itu
med arbetet.
15
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Mot en gemensam skiftsplanering
på avdelningen
Den centrala idén med modellen för en gemensam skiftsplanering är
att gå från en skiftsplanering som görs av en person på avdelningen
till en gemensam planering via fyra skeden. Avdelningens personal
får i olika skeden olika roller eller uppgifter för skiftsplaneringen.
Avdelningarna kan befinna sig i ett visst skede med sin skiftsplanering.
De olika skedena för skiftsplaneringen:
1) Avdelningsskötaren gör ensam upp listan.
2) Förutom avdelningsskötaren är 1–2 övriga personer
”listansvariga”.
3) Ett självständigt skede där var och en skriver in sina
egna turer på listan.
4) Ett skede med gemensam planering där var och en utöver
sina egna preferenser för arbetstid också beaktar andras
preferenser när listan görs upp.
I varje skede måste man förutom preferenser och önskningar även
beakta avdelningens kompetens- och bemanningsbehov samt principerna om jämlikhet och rättvisa i samband med arbetsplaneringen.
I det första skedet har personalen mindre möjligheter att påverka
sina arbetsskift än i det fjärde skedet. I det första skedet framhävs
deltagande genom att önskningar för den period som planeras skrivs
ner i ett separat häfte. I det fjärde skedet är deltagandet mer omfattande: Personalen gör självständigt och gemensamt upp en fungerande arbetsskiftsförteckning med beaktande av kompetens- och
bemanningsbehov och enligt överenskomna spelregler, som förmannen sedan godkänner.
16
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
Att gå från skede ett till skede fyra kan ta till exempel två år i anspråk. I varje skede måste jämlikhet och rättvisa lösas på något sätt.
Frågorna om jämlikhet och rättvisa blir allt mer viktiga ju mer preferenser för arbetstid tas med i beaktande och ju mer planeringen görs
gemensamt.
Om avdelningen befinner sig i skede ett kan det lättaste steget vara
att sedan övergå till skede två. I presentationen av modellen med
olika skeden representerar följande skede ”nästa lilla steg” på resan
mot en gemensam planering av arbetsskift. En genväg från det första
skedet som snabbt och direkt leder till det fjärde skedet finns inte.
Ändringar av en godkänd
arbetsskiftsförteckning
Det kan förekomma ändringar i arbetsskiftsförteckningen av många
orsaker. En väsentlig förändring som kan uppstå är när någon plötsligt inte kan komma till arbetet. Om man inte får tag på en ersättare
måste någon ur personalen sköta om det arbete som annars skulle bli
ogjort och förlänga sitt arbetsskift. Personalplaneringen och samtida
faktorer som uppstår på grund av en oförutsedd frånvaro påverkar
hur stor förändringen av arbetsskiftsförteckningen blir på grund av
frånvaron.
•
•
Om arbetstagaren (person 1) efter en förlängning av sin arbetstid
kan fortsätta med sina arbetsskift enligt arbetsskiftsföreteckningen inverkar inte förändringen på andras arbetsskift eller på
arbetsskiftsförteckningen.
Om en förlängning av arbetstiden medför att person 1 måste få
ett dygn ledigt innan nästa arbetsskift och personen därmed inte
kan arbeta följande arbetsskift, måste en annan person från avdelningen (person 2) ta över det arbetsskift som person 1 inte
kunde göra. Då förändras person 2:s arbetsskift som finns införda
i arbetsskiftsförteckningen, vilket kan medföra ytterligare konsekvenser för arbetsskiftsförteckningen som gemensamt gjorts upp.
17
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
•
Om kompetensen (någon som har den kompetens som krävs under det skift som fattas) och återhämtningen (någon i personalen
har den kompetens som krävs men kan på grund av återhämtningsbehovet inte ta över det skift som fattas) även inverkar på
valet av ersättare kan en enda oförutsedd frånvaro leda till en
komplicerad rad förändringar i en redan godkänd arbetsskiftsförteckning.
Utkast till en idealisk
arbetsskiftsplanering
Det är många faktorer som inverkar på planeringen av
arbetsskift.
1. Som bakgrund till arbetsskiftsplaneringen finns avdelningens
verksamhet och dess kompetens- och bemanningsbehov.
2. Planeringen av arbetsskift utgår ifrån preferenser för arbetstid
och enskilda önskningar om arbetsskiftsförteckningen. Preferenser för arbetstid kan systematiskt kartläggas på avdelningen.
3. På avdelningen har man gemensamt diskuterat och godkänt
principerna om jämlikhet och rättvisa samt hur man går tillväga
i svåra situationer. Hur går man till exempel tillväga när det
uppstår över- eller underbemanning i arbetsskiftsförteckningen
på grund av preferenser?
4. En arbetsskiftsförteckning som utgår från preferenser för arbetstid kan göras upp av ”den listansvarige”, självständigt eller gemensamt.
5. Det möjligt att som en arbetstidspreferens göra upp en ergonomisk arbetsskiftsförteckning.
18
Planering av arbetsskift inom vårdbranschen
6. För återhämtningens skull är det bästa alternativet att alla vill ha
en ergonomisk arbetsskiftsförteckning.
7. Målet är att en godkänd arbetsskiftsförteckning inte längre förändras på grund av många nya önskningar från personalen.
8. Återhämtningen sköts om.
• På avdelningen har man diskuterat och gemensamt beslutat
om de planerade långa arbetsskiften. Ett långt arbetsskift kan
vara motiverat till exempel när ett långt arbetsskift möjliggör att
samma patient kan vårdas från början till slut. På så sätt kan
kontrollen över arbetet öka.
• På avdelningen har man diskuterat och gemensamt beslutat
om arbetsskift som görs flera i svit. Därtill har man också diskuterat och gemensamt beslutat om antalet påföljande nattskift.
• Tidsersättning kan ges till exempel som helt lediga dagar.
• På avdelningen har man har diskuterat och gemensamt beslutat om tillvägagångssättet för och antal förlängningar av det egna
arbetsskiftet på grund av oförutsedd frånvaro.
9. Det finns rum för oförutsedd frånvaro i personalplaneringen. För
genomförandet av arbetsskiftsförteckningen behövs förutom
kompetent personal också kompetenta ersättare eller lämplig
bemanning på avdelningen, så att man klarar av arbetsskift med
oförutsedd frånvaro. ”Klara av” betyder till exempel att ingen
ska behöva förlänga sitt eget arbetsskift och att det inte förekommer ändringar i arbetsskiftsförteckningen på grund av frånvaro.
10. Målet är en arbetsskiftsförteckning som kan genomföras med så
lite förändringar som möjligt.
19