Transcript Bra mat för spädbarn och småbarn Nationella

Nya råd om
Bra mat
för barn 0-5 år
För personal inom
barnhälsovården
Lena Ljungkrona-Falk
Leg. Dietist
November 2011
Frågor från
föräldrar
Möten med
personalgrupper inom
BHV
Referens-grupp
Nya
råd
BHV-dagar
2010
Fokus-grupper
med föräldrar
BLF/SLV
Expertgrupp
pediatrisk
nutrition
Webb-enkät
BVC-personal
Källa: Åsa Bugård Konde/ Lena Björck, SLV
Bearbetning av slutsatserna i det vetenskapliga
underlaget
• Överväga vilka åtgärder som är lämpligast för att
undvika risker och främja bra matvanor
–
–
–
–
–
–
–
Är det befogat med ett råd?
Eventuella andra åtgärder, t.ex. lagstiftning, kontroll etc
Är det möjligt att följa rådet?
Vilka konsekvenser kan ett råd få?
Andra orsaker än vetenskap till att råd behövs, t.ex. oro
Svagt vetenskapligt underlag men behov av ett råd
Testa råden på föräldrar (fokusgrupper)
• Separat rapport med motiveringar till råden
Källa: Åsa Bugård Konde/ Lena Björck, SLV
Projektgrupp, SLV
•
•
•
•
•
•
•
Åsa Bugård Konde, nutritionist & projektledare
Emma Halldin Ankarberg, toxikolog
Lena Björck, nutritionist
Ylva Sjögren Bolin, immunolog
Jorun Sanner Färnstrand, informatör
Mats Lindblad, mikrobiolog
Freddie Tistén, jurist
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
Vetenskapen bakom råden
• Genomgång av den vetenskapliga
grunden för samtliga råd
– bekräftar de flesta tidigare råd
– några förändringar har gjorts
273 sidor
• På www.livsmedelsverket.se finns
– vetenskapligt underlag
– hanteringsrapport med motiveringar till
varför olika råd ges eller inte ges
118 sidor
118 sidor
November 2011
Stärkt underlag för amning
Generellt råd om enbart amning i sex månader,
bröstmjölken ger tillräckligt med näring.
Amning minskar risken för:
•
•
•
•
mag-tarminfektioner
öroninfektion
övervikt och fetma i vuxen ålder
högt blodtryck i vuxen ålder
- även i länder som Sverige
2011-10-20
November 2011
6
• Även delamning och kortare perioder av
amning har positiva hälsoeffekter
• Den som inte ammar bör ge industritillverkad modersmjölkersättning, tillredd
enligt tillverkarens anvisningar
Rådgivning om amning och tillvänjning ska,
liksom all annan rådgivning, ske i dialog
och anpassas till varje familj
November 2011
Värderingar av risk eller nytta:
Exempel:
”Bröstmjölk och modersmjölksersättning 0-6 mån”
Råd:
Bröstmjölk bör vara den huvudsakliga födan upp till cirka 6 månaders ålder.
Barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning.
Även delvis amning ger hälsomässiga fördelar.
Motiv för rådet; (Risk- och eller nyttovärdering)
–ESPGHAN*, EFSA*, Cohchrane-rapport 2009
*European Society for Paediatric Gstroenterology, Hepatology and Nutrition
* European Food Saftety Authority
Andra faktorer som påverkat beslutet:
–Espghan, WHO, Amningsfrekvensen går ner i Sverige,
–Föreskrifter för modersmjölksersättning
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
Forts:
”Bröstmjölk och modersmjölksersättning 0-6 mån”
Slutsats:
Livsmedelsverket bedömer att det är befogat med ett råd om att bröstmjölk
skall vara den huvudsakliga födan under barnets första sex månader och
att barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning.
Aktuella kunskapsöversikter stödjer Livsmedelsverkets nuvarande råd om
amning. Det finns vetenskaplig grund för att betona att även delvis amning
har positiva hälsoeffekter.
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
D-dropparna
• Börja vid 1 veckas ålder Nyhet!
• 5 D-droppar (10 µg) per dag
för alla barn upp till 2 år
• Vissa barn behöver D-droppar
även efter 2 år
November 2011
Tillvänjning
• Amma eller ge ersättning fullt i sex månader
• Smakportioner från sex månader
Nyhet !
• Pyttesmå smakprov någon gång ibland - för
nyfikna barn - allra tidigast från 4 månader
November 2011
Vad är skillnaden?
Pyttesmå smakprov
Smakportioner
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tidigast från 4 mån
Om barnet är nyfiket
Ca ett kryddmått
Öka inte mängden
Smaksensation
Från 6 mån
För alla barn
Börja med någon tesked
Öka mängden långsamt
Bidrar med näring
November 2011
Varför pyttesmå smakprov?
• Bejaka barnets nyfikenhet på mat
• Lita på helamning i sex månader
• Låta barnet prova på livsmedel som innehåller
gluten i små mängder, i skydd av amning
- allra tidigast från 4 mån och senast från 6 mån
November 2011
Värderingar av risk eller nytta:
Exempel: ”Smaksensationer före 6 månader”
När barn åldersmässigt är mogna för små smaksensationer av annan mat
trots att det inte behövs näringsmässigt
Råd:
Tidigast när barnet är 4 mån (17 veckor) kan barnet, om det verkar
intresserat, få smaka på små, små mängder vanlig mat –
smaksensationer
Motiv för rådet: (Risk- och eller nyttovärdering)
–EFSA anger att bröstmjölk räcker som enda föda första 6 mån
men samtidigt anger de att barn som får prova många olika
smaker har lättare acceptera nya livsmedel.
–EFSA + ESPGHAN anger att det varken finns för- el nackdelar
att introducera vid 4-6 mån.
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
Forts: ”Smaksensationer före 6 månader”
Andra faktorer som påverkat beslutet:
– Åldern då olika spädbarn blir intresserat av mat varierar från barn till
barn.
– Många föräldrar vill börja introduktionen av mat tidigare.
– Råden som ges varierar mycket och upplevs förvirrande av föräldrarna
– Begreppet smakprover har testats i fokusgrupper med föräldrar
Slutsats:
Livsmedelsverket bedömer det befogat med råd till föräldrar som tydliggör när
spädbarn är mogna för små smakprover av annan mat trots att det inte behövs
näringsmässigt. Det finns inga vetenskapliga skäl från att avråda från att låta
barnet prova små mängder mat från tidigast fyra månaders ålder. Detta under
förutsättning att mängden är så lite att den inte konkurrerar med amningen.
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
Smakportioner från sex månader
• Det finns inga ”regler” om vad man ska börja med
Nyhet !
– Potatis är bra, men annan mosad mat går lika bra
• Det är ingen fördel att ge samma livsmedel i flera
Nyhet !
dagar, låt barnet pröva flera olika sorter
– Tona ner föräldrarnas oro för allergier
• Uppmuntra till fortsatt amning/ersättning hela
första året för att få långsam introduktion av många
livsmedel
November 2011
Barnet bör fortsätta att få bröstmjölk eller
modersmjölksersättning när det börjar äta
annan mat. Amning kan fortsätta så länge
som både mamma och barn vill, gärna
hela första året eller längre
2011-10-20
17
Värderingar av risk eller nytta:
Exempel: ”Introduktion av fast föda”
Råd:
Man behöver inte introducera ett livsmedel i taget, utan det går bra att variera mellan
olika livsmedel. Det går inte att utifrån vetenskapen säga exakt vilka livsmedel de
första smakportionerna ska bestå av. Det viktiga är mjuk konsistens så barnet inte
sätter i halsen.
Motiv för rådet: (Risk- och eller nyttovärdering)
–Det finns inte vetenskapligt stöd för att säga att tolerans lättare
utvecklas om ett livsmedel i taget introduceras.
–Långsam introduktion av gluten under samtidig amning minskar
risken för celiaki under småbarnsåren.
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
Forts: ”Introduktion av fast föda”
Andra faktorer som påverkat beslutet:
ESPGHAN anger att de flesta befintliga kostrekommendationer om tillvänjning
inte är baserade på vetenskapliga studier utan snarare på kulturella faktorer.
Det finns en oro bland föräldrar att introduktion av vissa livsmedel
kan orsaka allergi. Ett råd om att ge samma livsmedel i flera dagar
för att ”upptäcka reaktioner” kan ytterligare förstärka en sådan oro.
I en fokusgruppundersökning i dec 2010 testades de preliminära
kostråden. Det framkom att konkreta råd om mängder och mått
önskades. Det finns dock ingen vetenskaplig grund för sådana råd
utan de bygger på beprövad erfarenhet.
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
Forts: ”Introduktion av fast föda”
Slutsats:
Livsmedelsverket bedömer att det inte finns tillräcklig
vetenskaplig grund för att ge råd om i vilken ordning olika
livsmedel bör introduceras och att maten i smakportionerna
därför kan introduceras fritt.
Undantag är introduktion av gluten, som det finns särskilda
råd för.
Källa: Råd om mat för spädbarn och småbarn - hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar,
tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd (118 sidor inkl referenser)
Extra fett i maten?
• Barn under två år behöver lite fetare
mat än vuxna, eftersom de växer så fort.
Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande
margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det
inte redan ingår fett i maträtten.
Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett,
därför behöver inget extra fett tillsättas.
• Barn över 2 år behöver inte mer fett i maten än vuxna.
2011-10-20
November 2011
21
Fett
• Fleromättat fett behövs bl.a. för tillväxt,
immunförsvar, hjärnans utveckling
• För att få plats med tillräckligt av fleromättat fett,
utan att få för mycket fett totalt, måste man minska
på mättat fett
• Svensk mat innehåller mycket mättat fett från mejeri
och chark. Magra varianter ger lika mycket eller mer
vitaminer och mineraler
• Bra källor till fleromättat fett i svensk mat är fet fisk,
rapsolja och margariner gjorda av rapsolja
2011-10-20
November 2011
22
Inga barn bör få
• Opastöriserad mjölk och färskost
– trendigt med naturligt, bagatelliserar risken
(campolybacter och EHEC)
• Fet fisk från Östersjön och vissa insjöar
– 2-3 gånger per år går bra
• Kosttillskott/hälsokost
- ingen rekommendation om att ge fiskolja
• Linfrö som hjälp mot förstoppning
Var sparsam med salt och salta snacks
2011-10-20
November 2011
23
Vatten från egen brunn
Kontrollera och åtgärda:
•
•
•
•
2011-10-20
bakteriehalt
nitrat/nitrit
mangan
arsenik
November 2011
24
Matförslag 1-5 år
Måltidsförslag
Middag
Bröstmjölk/välling eller Gröt m mjölk eller fil/yoghurt
m musli + ev smörgås + grönsak eller frukt
Frukt eller grönsak
* ev del av frukosten
Potatis/ris/pasta/bulgur el liknande +
kött/fisk/ägg/baljväxter + grönsaker+ ev frukt/bär
Mjölk/fil/yoghurt och /flingor/gröt eller välling
+ smörgås + frukt
Se lunchen
Ev extramål
Se mellanmål
Frukost *
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Bra mat för barn 2-5 år
• Bra mat för föräldrar, snart äter barnet samma mat
som resten av familjen
• Förebygga övervikt – se personalhandboken
• Exempel från Riksmaten; 4-åringarna
– 91 % fick mindre frukt och grönsaker än rekommenderat
– 90 % fick mindre fleromättat fett än rekommenderat
– 95 % fick mer mättat fett än rekommenderat
Källa: Åsa Bugård Konde/ Lena Björck, SLV
Mjölk och järn
• Barnets förråd från mamman räcker ca 6 mån
• Mjölk har lågt järninnehåll men rik på annat
• Mjölk hämmar ej järnupptaget men för mycket mjölk mättar
och kan tränga ut järnrik mat
•
•
•
•
•
Mjölk i matlagning och till gröt är OK
Ej mjölk som huvudkomponent i måltiden
Fetthalten?
Minska mättat fett = bra m lättmjölk
Öka D-vitaminintag = bra m lättmjölk
Allergier
• IgE-förmedlad (mätbara antikroppar)
• Icke IgE-förmedlad = 50% av alla reaktioner
• Ej aktuellt undvika fisk, ägg eller nötter före 1 års
ålder. Snarare bra att introducera i skydd av amning
• Undvika nötter enbart pga risk sätta i halsen
• Ej ge samma livsmedel flera dagar i rad
• Enbart vetenskapligt stöd för att celiaki kan minskas
om introduktion ges i skydd av amning
Gärna vegetariskt
Bra för alla med vegetariska måltider ibland
• Men det är viktigt att inte bara att utesluta
kött, fisk, ägg, ersätt med bönor, linser, tofu
2011-10-20
November 2011
29
Vegankost för barn?
Nyhet !
• Livsmedelsverket avråder inte längre, men det krävs
• kunskap hos föräldrarna, bra livsmedelsval
• berikade livsmedel t.ex.
berikad havre/ soja/ ris-dryck och berikad gröt/välling
• kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D
• gärna amning längre än ett år
• gärna fisk ibland
• Vegankost är fiberrik, barnet kan bli mätt innan det
fått tillräckligt med kalorier
- viktigt att hålla koll på tillväxten
2011-10-20
November 2011
30
Råd om livsmedelsval och
måltidsordning för barn 1-2 år
• Olika sorters mat
– variation ger fler näringsämnen och
fler smaker
• Mat regelbundet
– frukost, lunch och middag och
däremellan två-tre bra mellanmål
2011-10-20
November 2011
31
Föräldrarnas egna matvanor påverkar barnets
– snart äter barnet samma mat som resten av familjen
4-åringarnas matvanor enligt nationell undersökning
– 25 % av kalorierna kom från
godis, läsk, snacks, glass, och bakverk
– 91 % fick för lite frukt och grönsaker
– 90 % fick för lite fleromättat fett
– 95 % fick för mycket mättat fett
Mat som är bra för barn är också bra för vuxna
2011-10-20
November 2011
32
Kolhydrater
• Kolhydrater kan bestå av många olika kombinationer av
sockerarter, stärkelse och fibrer.
• Positiva hälsoutfall kopplas till kolhydratrika livsmedel
som är rika på kostfibrer, som frukt och grönsaker,
rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis.
Dessa livsmedel är även viktiga källor till vitaminer, och
mineraler.
• Fördelningen mellan de energivande näringsämnena
ser olika ut i olika koster. Positiva hälsoutfall kopplas till
kostmönster där kolhydrater ger drygt hälften av
kalorierna.
2011-10-20
November 2011
33
Fullkorn och fibrer för 1-åring
2011-10-20
Havregrynsgröt m mjölk,
fullkornsbröd med margarin och
leverpastej
Mannagrynsgröt m mjölk,
tekaka med margarin och
leverpastej
En bit banan
En bit banan
Fullkornspasta med korvgryta
sallad med tomat och gurka
Vit pasta med korvgryta
sallad med tomat och gurka
Filmjölk med fullkornsflingor
Filmjölk med flingor typ
cornflakes
Potatis, fiskbullar, gröna ärter
Potatis, fiskbullar, gröna ärter
Fullkornsbröd med margarin och
ost
Tekaka med margarin och ost
Sammanlagt för mycket fibrer !
Sammanlagt för lite fibrer!
November 2011
34
VÄTSKEBEHOVET
Ålder
”Normal” vikt
”Normalt”
vätskebehov/dygn
0 – 6 mån
3,5 – 7,5 kg
285 – 605 ml
6 – 12 mån 7,5 – 10 kg
605 – 780 ml
1 – 3 år
10 – 15 kg
780 – 1030 ml
4 – 6 år
17 – 21 kg
1120 – 1265 ml
Diskussionsfrågor
fyra separata bilder med foton på var och ett av barnen
• Albin, fyra månader, blir inte mätt på bara
bröstmjölk
2011-10-20
November 2011
36
• Muhammed, fem månader, visar inget
intresse för annan mat än bröstmjölk
2011-10-20
November 2011
37
• Saga, fyra månader, är så intresserad
av maten att hon vill ha mer
2011-10-20
November 2011
38
• Rebecca ska börja jobba och har
bestämt sig för att sluta amma när
Signe är sex månader gammal
2011-10-20
November 2011
39
Att diskutera!
När bör dietist kontaktas?
• Om någon av föräldrarna har BMI över 30?
• Om någon av föräldrarna har ätstörning?
• Om föräldrarna utesluter vissa viktiga
livsmedelsgrupper?
• Om föräldrarna har påtagligt dåliga matvanor?
• Om föräldrarna följer någon extrem kost?
• Endast om barnet har mat-problem ?
November 2011
40