Transcript Psykologi Ruotsissa

Stress – organismens sätt att
reagera på hot och på psykisk
och fysisk belasting
Stress – bra eller dåligt?
• En kortvarig stress är nästan enbart positivt - >
•
•
•
höjer prestationsförmågan, man blir mera alert
och kroppen funkar effektivt
Kamp och flykt-reaktioner
Man har samma sorts reaktion när man ska t.ex.
ha ett uppträdande och är nervös
Långvarig stress tär på kroppen, svårt att
återhämta sig
Hans Selyes stadier av stress I
• Första stadiet i en stressreaktion är
alarmstadiet
• Det finns ett hot om en uppsägning:
• Först aktiveras det sympatiska
nervsystemet, pulsen blir hög, musklerna
spänns och blodtrycket stiger
• När hotet går över återvänder
kroppsfunktioner till det normala
Selyes stadier av stress II
• Om kroppen har gått på övervar i en
längre tid följer MOTSTÅNDSSTADIET
• Organismen försöker anpassa sig,
stresshormoner utsöndras rikligt
• Effekten kan vara sömnlöshet eller att
man sover för mycket
• Det blir svårare att t.ex. fatta beslut
Selyes stadier av stress III
• Det sista stadiet är UTMATTNINGSSTADIET
• Som en följd kan man drabbas lättare av olika
STRESSRELATERADE sjukdomar som:
–
–
–
–
Infektioner
Ledvärk
Muskelvärk
Ämnesomsättningsproblem
En stress som pågår i åratal lämnar spår i hjärnan
Utmattninges psykiska symtom
• Irritation
• Ångest
• Individen har inget ork för några extra
hobbyer eller social samvaro
• Depression
Stressful life events
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Death of spouse or child
Divorce
Marital Separation
Detention in jail or other institution
Death of a close family member (eg parent or sibling)
Major personal injury or illness
Marriage
Being fired from work
Marital reconcilitation
Retirement
Hur behandlar man utmattning?
• Vila och regelbundna levnadsvanor
• Motion
• Andras stöd och hjälp
• Terapi
• Om det gäller utmattningsdepression även
läkemedel
Psykisk självreglering
• Kontroll är centralt i mänskligt liv, dels för att
•
överleva och utvecklas, dels för att påverka sig
själv och sin omgivning. Vår strävan efter att
kontrollera olika livsomständigheter genomsyrar
nästan allt vi människor gör.
Strävan efter att bibehålla den psykiska
jämnvikten och öka känslan av kontroll kassa
psykisk självreglering
Vad gör vi när vi blir arga?
• Fysiska metoder: att städa, att gå och slå
•
•
•
nånting
Sociala metoder: vi kan prata om vår vrede
tillsammans med en kompis
Vi kan göra något omedvetet eller medvetet
Det finns två huvudsakliga metoder för
självreglering:
– COPING STRATEGIER
– FÖRSVARSMEKANISMER
Copingstrategier
• Medvetna -> man försöker att rätta till
sina uppfattningar, förändrar sitt sätt att
tänka eller tolka
• Ditt parförhållande har just spruckit. Hur
kan du komma över detta med hjälp av
copingstrategier?
• Vad räknas som konstruktiva sätt att
komma över förhållandet?
Copingstrategier
• Uppgifsorienterade:
• T.ex. Om man har förlorat någon, kam man
•
•
•
aktivt sörja genom att ta hand om
begravningsarrangemang, att söka kunskap om
sorg, att diskutera
Känsloorienterade:
Mera utrymme för känslor. Man gråter, man låter
sorgen svämma över en.
Båda strategier är bra.
FÖRNEKANDE
• Att förneka att något har hänt
• T.ex. Man hör att någon har dött – man
vill inte tro det först
”Det kan inte vara sant”
”Det måste ha skett ett misstag”
RATIONALISERING
• Misslyckanden beror på yttre
omständigheter eller ett ointresse för att
lyckas med uppgiften.
• Exempel kan ett misslyckande på ett prov
bero på att man var förkyld, eller om en
konstnär får sitt konstverk förstört så
säger han : Den var ändå inte ens fin.
KOMPENSATION
• En person som upplever sig svagare på ett
område kan istället ägna sig åt att bli
starkare på ett annat område.
• Exempel: En person som i det
undermedvetna kan ha homosexuella
tendenser, kan kompensera detta genom
att vara överdrivet heterosexuell.
FÖRSKJUTNING
• när en person upplever konflikt med eller ilska
•
gentemot någon annan så kan den istället ta ut
sin frustration på en annan part.
Exempel: Dålig-dag syndromen , en mamma
skriker på sina barn att lägenheten är stökig fast
den inte är det, för att hon har haft en dålig dag
på jobbet.
BORTTRÄNGNING
• Ångestframkallande tankar, minnen och
erfarenheter trängs undan.
• Exempel: En kvinna som har fött ett barn
använder sig automatiskt av bortträngning
för att inte komma ihåg smärtan.
REAKTIONSBILDNING
• En människa som har oacceptabla känslor för
andra kan vända dessa till sin raka motsats. Ett
vuxet barn som tvingas vårda sina gamla
föräldrar, kan till exempel hävda att det är en
väldigt liten uppoffring och att barnet älskar sina
föräldrar, även om det undermedvetet upplever
det som mycket ansträngande, och samtidigt har
förbjudna önskningar om föräldrarnas frånfälle.
PROJEKTION
• Att lägga över förbjudna känslor och
egenskaper på andra.
• Lisa säger att Anna är så elak jämt, fast i
själva fallet så är Lisa elak. Denna
försvarsmekanism är oftast i själviska
syften för att kasta bort skulden från oss
själva genom att beskylla någon annan för
det vi själva egentligen är.
IDENTIFIKATION
• Motsatsen till projektion. Identifiation kan
också kallas för introjektion. Det innebär
att man smälter in det gestaltens "jaget"
med den jagbilden som man vill efterlikna.
Man tar känslor eller egenskaper som
finns hos någon annan och införlivar dessa
med sig själv. Kort sagt så vill man likna
någon annan och det brukar oftast vara
föräldrar eller olika kändisar.
REGRESSION
• Man går tillbaka till ett tidigare stadium.En
person kan handskas med en kris genom
att "gå i barndom".
• Exempel: Vuxna personer vid onyktert
tillstånd kan bli flamsiga och barnsliga ,
apatiska flyktingbarn blir som bebis igen
och kan inte tala eller äta själv.
ISOLERING
• Man håller borta alla jobbiga känslor från
tankeverksamheten, Man isolerar alltså det
känslomässiga och har då byggt upp en
mur mellan tanke och känsla.
• T.ex en änka fokuserar på att planera
makans begravning, bearbetar saker
förnuftsmässigt innan man kan bearbeta
dem på ett känslomässigt plan.
DAGDRÖMMERI, ESKAPISM
• Verklighetsflykt eller dagdrömmeri.
• Man skyddar sig från den obehagliga
verkligheten genom att tränga bort den
under en längre eller kortare period.
HUMOR
• Freud ansåg att sinne för humor är den
största av alla försvarsmekanismer. Vi
skämtar bort det mesta som är jobbig. Vi
kan ju inte skratta och gråta sorgsenhet
samtidigt. Skrattet gör att vi upplever en
tillfällig frigörelse från ångesten och
fruktan. Det är mycket ångestdämpade att
kunna skratta i trängda lägen.