Transcript LRF-del
AKUT OMHÄNDERTAGANDE H LINDQUIST Instruktörsutbildningen LRF
SKADOR I SVERIGE
• •
Fjärde vanligaste orsak till död 4000 5000 olyckfall per år
• • •
Äldre i hemmiljö är en stor grupp Ca 300trafik offer per år 1100 dödsfall i självmord
• •
100 200 mord per år i Sverige 500 st oklara fall
STATISTIK MSB
Fall Förgiftning Vägtrafik Kvävning Drunkning Brand 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Antal dödade
Andel olycka efter arena Arbete, skola 10% Transporter 12% Hem och fritid 78%
DÖDSFALL Kvävningsolyckor 3% Annat och ospecificerat 13% Drunkningsolyckor 4% Brandolyckor 3% Förgiftningsolyckor 11% Vägtrafikolyckor 13% Fallolyckor 53%
Internationell statistik
• • • • • • • •
1 Trafik 2 Självmord/självskada 3 Våld/mord 4 Drunkning 5 Förgiftningar 6 Krig 7 Fall 8 Bränder
NÄR AVLIDER PERSONER Omedelbart (50%) minuter upp till 1 timme Tidigt (30%) Första 4 timmarna Sent (20%) 2 till 5 veckor
AKUTBEHANDLINGS KEDJAN
OLYCKA
OLYCKA MEDMÄNNISKA RÄDDNINGTJÄNST AMBULANS SJUKVÅRDGRUPP
Olyckor kostar samhällskostnader
Fallolyckor Vägtrafikolyckor Bränder Drunkning Andra olyckor Totalt 22 miljarder 20 miljarder 6 miljarder 1 miljard 10 miljarder 59 miljarder/år
LRF STATISTIK?
Sammanställt Kompendie 2011
LRF Statistik mellan brancher 25 20 15 10 5 0 2000 2003 2006 2009 Jord/Skog Industri Byggnad Transport
AKUT OMHÄNDERTAGANDE
The fate of wounded rests in the hands of the one who applies the first dressing
NICHOLAS SENN MD 1844-1908 American Surgeon
BEDÖM OLYCKAN
• •
Vad har egentligen hänt?
Vilka krafter har utlösts
-
Traumakinematik?
•
Skador Hur många är inblandade?
•
Risker, lukt syn hörsel?
LIVSHOTANDE LÄGE Garantera säkerheten för den som ingriper och skadade
• • • • •
Hotande situationer kan inkludera: Brand – Trafik Elektriska ledningar Farliga ämnen – Vapen – Förhållanden i Blod och kroppsvätskor omgivningen
SÄKER ARBETSPLATS
• • • •
Handskar Ögonskydd Munskydd Kläder Olämpligt handhavande/bortskaffande av nedsmittade vassa och andra föremål
HANDLÄGGNING
• • • • • •
Livsfarligt läge
Airway/cervical spine =
Luftväg/halsrygg
Breathing = ventilation Andning/ventilation Circulation Disability
= = Cirkulation Neurologi/Medvetande
Expose/Environment = Exponera/skydda
A FRI LUFTVÄG
• •
SKAPA FRI LUFTVÄG HALS NACKE KONTROLL
B-BREATHING ANDNING
•
KONTROLLERA ANDNING
• • •
SE LYSSNA KÄNN
ANDNINGSORGAN Fysiologi-Hur funkar det ?
Syrgasutbytet !
Syrgashalt i luft Frekvens Vux/barn
ANATOMI
STORA KROPPSPULS ÅDERN LUFTRÖRET LUNGSÄCK DIAFRAGMA H J Ä R
PLACERING AV SKADAD
• •
STABILT SIDOLÄGE RYGGLÄGES PLACERING
• • •
SITTANDE FÖRFLYTTNING AV SKADAD NACKSKADADE
C-CIKULATION
• •
Bedöm och kontrollera/åtgärda yttre blödning Bedöm genomblödning:
Puls Hud
- frekvens färg - kvalitet - regelbundenhet - lokalisation - temperatur fuktighet kapillär återfyllnadstid
D- MEDVETANDE
•
MEDVETANDE KONTROLL -FULLT VAKEN SLÖ MEN SVARAR PÅ TILLTAL MEDVETSLÖS REAGERAR SMÄRTA MEDVETSLÖS REAGERAR EJ SMÄRTA -PUPILLER
E-EXPOSURE SKYDDA
• •
UNDERSÖK DEN SKADADE KONTROLLERA TIDIGARE SJUKDOMAR MEDICINERING ALLERGIER SENAST INTAGNA MÅLTIDEN
KRITISK SKADAD PERSON
• • • • • • • •
Ofri eller hotad luftväg Försämrad andning Blödning Chock Onormala neurologiska fynd De flesta penetrerande skador Amputation eller ”nästan”-amputation Trauma kombinerat med andra komplicerande sjukdomar
BRÖSTKORGSSKADOR
ANATOMI
STORA KROPPSPULS ÅDERN LUFTRÖRET LUNGSÄCK DIAFRAGMA H J Ä R
BRÖSTKORGSSKADOR
•
De skademekanismer som orsakar Bröstkorgsskador kan indelas i två kategorier:
•
Trubbigt våld
•
Penetrerande våld
Bröstkorgsskador
• •
Revbensfraktur Punkterad lungsäck- Pneumothorax
• • •
Blödning i lungsäck- Hemothorax Instabil bröstkorg- Flail chest Lung kontusion
Undersökning-Behandling
• •
Fri luftväg Andning frekvens ,djup, likvärdigt
• • •
Smärta?
Sätt personen upp!
• •
O2 behandling Hjälp till med andningen Placering i stabilt sidoläge
BUKSKADOR
Bukskador INRE YTTRE
BUKSKADOR-BEHANDLING
• •
Stoppa synliga blödningar Förebygg cirkulationssvikt
• • •
Placera patienten efter skada Dra ej ut kvarsittande detaljer Täck med förband
Ansiktsskador
ANSIKTS SKADOR-BEHANDLING
• •
FRI LUFTVÄG BI BEHÅLL FRI LUFTVÄG
• •
DRÄNAGELÄGE RENSUGNING AV MUNHÅLA
SKALLSKADOR
• •
ANATOMI SKADOR PRIMÄR -SEKUNDÄR
•
AKUT BEHANDLING
SKALLEN Skallen Periost Dura mater
}
Ett funktionellt lager Araknoidea Pia mater (fäster direkt mot hjärnytan och ej möjlig att avlägsna) Blodkärl i subaraknoidal rummet Epiduralrum Subduralrum Subaraknoidalrum
HJÄRNAN
SEKUNDÄRA SKADOR
•
Intrakraniella orsaker
•
Epileptiska anfall
• •
Hjärnödem Blödningar
•
Förhöjt intrakraniellt tryck (ICP)
SEKUNDÄR HJÄRNSKADA
•
Systemiska orsaker
•
Hypoxi
• • • •
Förhöjt eller sänkt CO 2 Anemi Lågt blodtryck Förhöjt eller för lågt blodsocker
AKUT BEHANDLING
• • • • •
FRI LUFTVÄG ANDING BRA ANDING VIKTIGT CIKULATION VIKTIGT – BLT MEDVETANDE KONTROLL PLACERING AV SKADAD
•
IMMOBILISERING
RYGGSKADOR
• •
ANATOMI FYSIOLOGI
• •
SKADOR BEHANDLING
RYGGSKADOR
• • •
Så många som 15.000 till 20.000 spinala skador inträffar årligen (USA) Vanligast i åldrarna 16 till 35 år Orsaker:
•
Bilolyckor
• •
Fallolyckor Skott- och stickskador
•
Sportskador
ANATOMI
SPINALUTSKOTT KOTKROPP RYGGKOTSHÅLET (FORAMEN VERTEBRALE)
ANATOMI
Halskotor (7) Bröstkotor Ländkotor [cervical] (12) (5) Korsbenet (5) Svansbenet (4) [thoracal] [lumbar] [sacrum] [coccyx]
FYSIOLOGI
• •
Ryggraden innehåller motoriska och sensoriska nervbanor Skador kan resultera i:
•
Svaghet eller förlamning
•
Smärta, domning/stickning eller totalt känselbortfall
BEDÖM OLYCKAN
• •
Våldsam kraft mot huvud, hals, bål eller bäcken Plötslig acceleration, deceleration eller sido- riktad kraft mot hals eller bål
• • •
Alla fallolyckor Utkast eller fall från alla typer av motor- eller manuellt drivna transportredskap Dykincident på grunt vatten
VENTILATIONS PROBLEM
•
Höga halsryggskador - förlust av andnings-förmåga
•
Låga halsryggskador - kvarstående förmåga till andning med diafragma, men förlust av andningsförmåga med interkostal muskulatur
IMMOBILISERING
• • • • • • • •
Manuell stabilisering i neutralläge Bedöm neurologisk funktion Applicera halskrage Spänn fast bålen Applicera polstring där detta krävs Spänn fast benen Spänn fast huvudet Upprepa primär undersökning/bedömning av neurologisk funktion
HALSKRAGE
• • • •
Endast stöd:
IMMOBILISERAR INTE!
Appliceras sedan huvudet återförts till neutral läge; såvida det ej är kontraindicerat Skall vara stel och ha rätt storlek Skall inte hindra öppning av munnen
IMMOBILISERING
• • • • •
HALSKRAGE SPINEBOARD SCOOPBÅR VACCUMMADRASS KEDVÄST