Transcript Att nå framgång genom språket

Att nå framgång genom språket
ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess
förutsättningar.
En mångkulturell skola



Elever från hela världen i den svenska skolan.
Minst 14 % av eleverna i grundskolan har en annan
kulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska.
Ställer nya krav på undervisningen
Definitioner
Tvåspråkiga/flerspråkiga
Elever med annat modersmål, syftar på elever som kan minst två språk. I detta
sammanhang svenska och modersmålet/-målen.

Modersmål/förstaspråk
(fd hemspråk) är detsamma som förstaspråk, det språk man lär sig innan något
annat blivit etablerat. Före ca 3 års ålder. Ett barn kan ha flera förstaspråk om
föräldrarna talar olika språk. Begreppet modersmål är skolans term.

Andraspråk
Det språk som lärs in efter att det första språket blivit etablerat. Kan ha flera
andraspråk. Lärs i målspråksmiljön, dvs. lär sig svenska språket i Sverige.

Invandrare/invandrarelev
Utrikesfödda personer el. Utländska medborgare, som har flyttat från ett land för
att bosätta sig i ett annat. Permanent eller temporärt.

Andraspråkselevernas situation
Dubbla utmaningar:


Lära sig andraspråket svenska på svenska.
Inhämta ämneskunskaper på ett språk de inte
behärskar fullt ut.
Exempel på ämnestext att
behärska
Ur en arbetsbok i kemi
”Diskutera kortfattat växthuseffekten som orsakas av att
atmosfären stänger inne en del av den värmestrålning som lämnar
jordytan, men släpper igenom strålning från solen”
Språket till vardags och i
ämnesundervisningen
Matematik
Dra ner på volymen på teven.
Beräkna volymen på kuben.
Jag gjorde illa axeln igår.
Läs av värdet på Y-axeln.
Bas och utbyggnad


Basen/Bics – (vardagskommunikation, Basic
Interpersonal Communikative Skills)
Utbyggnad/Calp – (”tankeverktyg”, skolrelaterat språk,
Cognitive Academic Languale Proficiency)
Skriftspråk
Skolan
UTBYGGNAD
Formellt talspråk
Specialordförråd
Uttal
Hemma
På gården
I förskolan
Grammatik
BAS
Ordförråd
Samtalsstruktur
Berättarstruktur
Modersmål
Tid som krävs för att nå infödd
nivå i skolans läsämnen
Ankomstålder
Genomsnittlig
tidsåtgång
5- 7 år
3 - 8 år
8- 11 år
2 - 5 år
12 - 15 år
6 - 8 år
Baseras på omfattande undersökningar i Canada och USA.
Exempelvis: Collier 1987, 1989, 2002, Cummins, 1981
Ordförrådet hos ett
enspråkigt barn
Språkmoment
Ålder

Uttal
1,5 - 4,5 år

Grammatik
2 - 5,5 år

Centralt ordförråd
2 - 6 år
______________________________________________
Vid 7 års ålder har ett barn ett ordförråd på mellan 8 - 10000 ord.
_______________________________________________
Vid 16 års ålder ligger ordförrådet på ca 35 - 40000 ord, utöver de
10000 ord de redan lärt sig.
_________________________________________________
Ca 5000 nya ord/år eller 100 nya ord/ vecka under skoltiden
”Det tas som en självklarhet att svenska barn och
ungdomar skall ha undervisning i sitt modersmål flera
timmar varje vecka under hela skoltiden, från det de är 6-7
år tills de närmar sig 20-års åldern. Och då gäller det ett
språk de redan kan när de börjar skolan.”
(ur ett referensmaterial av Kenneth Hyltenstam, Att undervisa elever med Svenska som andraspråk)
Språkutvecklande undervisning
•
Vad är språkutvecklande undervisning?
•
”Framgång genom språket” är litteratur som med fördel
kan användas av samtlig undervisande skolpersonal för
fortbildning i att undervisa elever med annat
modersmål än svenska.
•
Oavsett undervisningsämne!
•
De, i boken, föreslagna strukturerna kommer även
elever med svenska som modersmål till fördel.
Undervisning
Förberedelseklass (Fbk)
- särskild undervisningsgrupp



Förberedelseklassens mål bör vara att undervisa andraspråkselever
som inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att
klara undervisningen i ordinarie klass.
Under en begränsad tid, som är mycket individuell får eleven lära
sig basen i det svenska språket samt få en introduktion i det
svenska skolsystemet samt rutiner i skolans ämnen.
Åldersblandade grupper med stor kunskapsspridning.
Undervisning
Svenska som andraspråk

Ett eget ämne

Egen kursplan

Timplanen

Svenska och svenska som andraspråk är likvärdiga

Omdömen

Betygskriterier

Nationella prov
Svenska och svenska som
andraspråk,
vad är skillnaden?
Svenska som modersmål
Svenska som andraspråk
Modersmålet är undervisningsspråk
Det språk man håller på att lära
in är också undervisningsspråk.
Ordförrådet byggs ut
Ordförrådet byggs upp
Arbetar nästan bara med utbyggnad
Arbetar samtidigt med basen och
utbyggnaden
Uttalsundervisning är undantag
Uttalsövningar är nödvändigt
Modersmål och
studiehandledning
•
Eleverna har laglig rätt till modersmål vid fem eller fler
elever.
•
Modersmål är valfritt att studera, men en stor fördel för
utvecklandet av andraspråket.
•
Studiehandledning har alla elever laglig rätt till, om det så
bara finns en elev.
•
Studiehandledningen möjliggör för andraspråkselever att
delta i ordinarie ämnesundervisning under samma
förutsättningar som elever med svenska som modersmål.
Bilagor
Grundskoleförordningen, svenska som andraspråk. För vem?
Grundskoleförordningen, hur kan svenska som andraspråk
organiseras?
Grundskoleförordningen, modersmålsundervisning, för vem?
Grundskoleförordningen, studiehandledning, för vem?
Litteraturlista för egen fortbildning
Svenska som andraspråk, för
vem?
2 kap
15§ Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i
utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en
eller båda vårdnadshavarna.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för
en elev.
Förordning (1997:599)
Hur kan svenska som
andraspråk organiseras?
2 kap
16 § Undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i stället för
undervisning i svenska.
Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas
1.
som språkval,
2.
som elevens val, eller
3.
inom ramen för skolans val.
Förordning (1997:599)
Modersmålsundervisning
2 kap
9§ Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt
umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om
1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och
2. eleven önskar få sådan undervisning.
En samisk, tornedalsfinska eller romsk elev skall erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga
umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.
10 § Modersmålsundervisning kan anordnas
1. som språkval,
2. som elevens val,
3. inom ramen för skolans val, eller
4. utanför timplanebunden tid.
Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock
få
modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. Vid modersmålsundervisning i samiska skall den kursplan
för samiska användas som Statens skolverk med stöd av 3 kap. 6 § sameskolförordningen (1995:205) har fastställt.
Förordning (2002:1010)
Modersmålsundervisning
2 kap
12 § Om beslut fattas att modersmålsundervisning för en elev skall anordnas inom
ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid skall samråd ske med
eleven och elevens vårdnadshavare före beslutet.
Förordning (1997:599)
13 § En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk,
endast om det finns en lämplig lärare. En kommun är skyldig att anordna sådan
undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller
samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att
anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.
Förordning (2008:97)
Studiehandledning på
modersmålet
5 kap
2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver
det.
Förordning (1997:599)
3 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin
ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får
ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det
finns särskilda skäl.
Förordning (1997:599)
Litteraturlista, läsa mer...
Andersson, Lars-Gunnar, Språktypologi och språksläktskap, Liber, 2001
Bergman, Pirkko, Andraspråkseleverna och deras förutsättningar, två olika svenskämnen – två kursplaner. Skolverket och Liber, 1998
Bergman, P., Sjökvist, L., Bulow, K. & Ljung, B, Två flugor i en smäll. Att lära på ett andraspråk. Stockholm, Almquist & Wiksell, 1992
Franzén Elsie C. , Att bryta upp och byta land. Natur & Kultur, 2001
Gibbons, Pauline, Stärk språket - Stärk lärandet, Uppsala, Hallgren & Fallgren, 2006
Håkansson, Gisela, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Almqvist & Wiksell, 2003
Kjellin, Olle, Uttalet, språket och hjärnan: teori och metodik för språkundervisningen, Hallgren & Fallgren, 2002
Löthagen Annika, Lundenmark Pernilla och Modigh Anna. Framgång genom språket, verktyg för språkutvecklande undervisning av
andraspråkselever. Hallgren & Fallgren, 2008.
Även Framgång genom språket i praktiken. Verktygslådan för en lyckad språkutvecklande undervisning.
Viberg Åke Vägen till ett nytt språk. Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. Natur och Kultur, 2006