Dokumentation Goda livsvillkor, Folkhälsofrukost 15 juni

Download Report

Transcript Dokumentation Goda livsvillkor, Folkhälsofrukost 15 juni

Folkhälsofrukost 15 juni
Folkhälsan angår alla.
Hur kan vi som arbetar i landstinget tillsammans
med andra aktörer bidra till bättre folkhälsa?
Välkommen!
En god och jämlik hälsa för alla i länet
1. Goda livsvillkor
2. God miljö
3. Goda arbetsförhållanden
4. Hälsosamma levnadsvanor
5. God psykisk hälsa
GODA LIVSVILLKOR
Inledning
Catharina Barkman - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
God Morgon Vården
Ludvig Rasmusson kåserar kring hälsa och livsvillkor
Olika livsvillkor – en utmaning för vårdcentralens hälsoarbete
Lena Lundh - Centrum för Allmänmedicin
Kommunalt folkhälsoarbete i möte med landstinget
Elisabeth Skoog Garås - Botkyrka kommun
Från handlingsplan till insatser – information
Gunnar Åberg, Jenny Sydhoff - Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
Olika livsvillkor – en utmaning
för vårdcentralernas
hälsoarbete
Folkhälsofrukost 15 juni 2012
Lena Lundh
Distriktssköterska, FPU ledare
doktorand
Fortbildning inom
hälsofrämjande,
exempel:
•Motiverande samtal
•Levnadsvanor Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande
metoder
•Hälsosamtal för 75åringar
•Risk för undernäring
Bakgrund
• Stora skillnader i hälsa
• Södertälje har den högsta dödligheten i länet
• 20 % av männen och 15 % av kvinnorna röker
dagligen
• 61 % av männen och 46,5 % av kvinnorna är
överviktiga
• Hälften av kommunens invånare är av utländsk
härkomst
Folkhälsorapport 2011
Livsstilsskolan ”Tänk om”
• En kurs om livsstilens betydelse för hälsan
• Startade som ett projekt 2009,
Hälsoenheten i Södertälje
• Målgrupp:
– personer med socioekonomisk svår situation
– Utländsk härkomst
”Tänk om”
• Serie med 6 föreläsningar där olika
områden belyses ur ett hälsoperspektiv
• Individuella möte konditionstest, samtal
om fysisk aktivitet, motiverande samtal
• Fortsatt stöd och behandling på
hälsoenheten
Samverkanspartners
• Södertälje kommun
• Arbetsmarknadscentrum
• ABF
• Ortodoxa kyrkorna
• Arbetsförmedlingen
• Arbetslivsresurs
• Öppen vårds psykiatrin
Efter projekttiden slut
• Man Power – deltagarna går kursen innan de går ut
i arbetslivet
Resultat
• 166 bjöds in till 11 kurser
• 83 personer deltog (2009-2010)
• 61 fullföljde hela programmet
• 58 deltog i hälsoenhetens program
Stark samverkan och samsyn mellan
olika aktörer för att stödja målgruppen.
Långsiktigt arbete, tålamod och att se
möjligheterna.
Små livsstilsförändringar och under lång tid
Wasa vårdcentral
Hälsofrämjande mottagning
Start våren 2010 – arabisk/assyrisk talande
sjuksköterska
Målgrupp: socialt och ekonomiskt utsatta
grupper i Geneta och Ronna
– Utskick informationsblad på arabiska
– Kontakt med kyrkor
– SFI
– Deltagarna
– Avgiftsfria besök
Program
• Individuella möten
– Frågeformulär om hälsotillstånd, fysisk
aktivitet, tobak/alkoholvanor
– Provtagning kolesterol, blodsocker, längd och
vikt (BMI), midjemått, blodtryck
Åtgärder
• Kost och motionsråd – arabiska
• Hänvisning t.ex. sjukgymnast,
blodtrycksmottagning,
diabetessjuksköterska, kurator,
hälsoenheten
• Friskvårdsaktörer i området
• Föreläsningar på SFI
• Stavgångs/promenad grupper 1 timme 3
ggr/v
• Genetadagen
Resultat
• Identifierat 80 % med högt BMI (324)
• Hälsosamtalet underlättas när samtalet
kan genomföras på patientens eget språk
och vårdgivaren är förankrad i kulturen
• Ökad förståelse för samband mellan fysisk
aktivitet och viktminskning/hälsa
• Hälsoenheten i Södertälje
Ulla Lennartsson BM, Mia Löfqvist sjukg,
Gerda Adelgren DSK och Anne Larsson
DSK
08-550 254 85
www.slso.sll.se/halsoenheten
• Carema vårdcentral Wasa, Suheyla Aslan,
sjuksköterska,
08-550 288 00
Kommunalt folkhälsoarbete i möte med
landstinget
Elisabeth Skoog Garås
Såväl landstinget som kommunens styrdokument:
Utvecklingsfokus
Policy och
handlingsplan
folkhälsa
Nuläge
Landstingets
ambition
Botkyrkaborna är friskare och mår bättre
Folkhälsoarbetet ska leda till att hälsoläget förbättras för alla
och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper inom Botkyrka
och i jämförelse med länet och landet
kvinnor och män med olika livsvillkor (socioekonomi) ,
levnadsförhållanden (boendemiljö, arbetsmiljö etc), olika ursprung,
med eller utan funktionsnedsättning, olika faser i livet mm
.
Likheter - policy
 Ojämlikhet i hälsa ska minska
 Hälsoläget förbättras för alla och
att skillnader i hälsa minskar
 Grupper = samtliga MR
 Grupper = samtliga MR
 Hållbar utveckling:
i all verksamhet - långsiktigt
främja befolkningens hälsa
 Hållbar utveckling:
en av 6 utmaningar:
Botkyrkaborna är friska och mår
bra
 Barn ungdom, unga vuxna, mitt i
livet, äldre
 Barn-tonår, unga vuxna-mitt i
livet, seniorer
Skillnader - policy
 Några utvecklingsarbeten som
andra aktörer kan genomföra
 Utvecklingsarbete som
kommunen själv kan påverka
 Andra aktörer viktiga
 Några verksamheter är utpekade
 Verksamheterna har angett vad
de kan påverka
Mål 1. Goda livsvillkor: ojämlikhet i hälsa ska minska
 Beakta skillnader i hälsa grupper
 Generella lösningar systematiskt
utformas -> nå med störst behov
 Motverka utanförskap och
segregation, stimulera till delaktighet
 Uppmärksamma flickors och pojkars  Fånga upp olika gruppers behov
- målgruppsanpassa service/stöd
livsvillkor - barnkonventionen
 Förbättra förutsättningarna utifrån
medellivslängden och hälsan
 Arbeta med såväl strukturella
som kompenserande åtgärder
 Folkhälsoarbete utifrån kunskap om
 Samtliga nationella folkhälsomål
hälsans bestämningsfaktorer
– lyft utvecklingsbehov
 Följa hälsan & bestämningsfaktorer kunskap om livsvillkor, jämlik hälsa
 Samverkan andra aktörer
 Samverkan olika aktörer, hälsofrämjande livsvillkor + levnadsvanor
Goda livsvillkor
Minska skillnader i hälsa
Likheter/skillnader – handling - utveckling
 Hälsoinformation till utsatta grupper
 Hälsokommunikatörer
- skapa förutsättningar alla grupper
 Riktade insatser/kulturkompetens i
primärvården -> motverka ojämlikhet i
hälsa
 integrera aktuell kunskap proportionell
universalism
 Utveckla, utvärdera, sprida kunskap
om skadeförebyggande insatser
 Stärka skadeförebyggande arbetet bland
seniorer flera risk- och skyddsfaktorer
 Förbättra stöd för patienter/anhöriga
som drabbas av våld i nära relationer
 Förebygga + insatser för våld i nära
relationer + hedersrelaterat våld/förtryck
 Utveckla förutsättningarna
trygghetskänsla i kollektivtrafiken
 Miljö som stimulerar åtgärder för god
folkhälsa samt mål om trygghet i miljön
 Vidareutveckla/sprida metodik HKB
 Hållbarhetskonsekvensbedömning - HåKB
 Utveckla kunskap för att underlätta ett
liv i balans
 Interna (arbetsmiljö) och externa
åtaganden (miljö) - BGV
Arbetssätt - likheter
 Policy och plan gäller alla verksamheter
 Samtliga verksamheter planerar, genomför och följer upp sitt folkhälsoarbete
 Samordning, planering och uppföljning centralt ur befolkningsperspektiv
genomföra
planera
Följa upp
analysera
Utveckla samverkan mellan
kommunens och landstingets aktörer
Förslag till särskilda områden där vi kan samarbeta mer
 Sammanhållet ansvar?
 Kommunens nuvarande och ev kommande hälso & sjukvård
 Främjande föräldrar föräldrastöd under barnets hela uppväxt 0-17 år
 Hälsofrämjande perspektiv - flickor och pojkar i utsatta livssituationer
 Utbildning, praktik och arbete – integrera ”hälsa” vid kartläggning av behov, resurser
och förmåga
 Främjande arbetet kring goda levnadsvanor – t.ex stärkt samarbete (FaR)
 Att kvinnor och män som brukare och anhöriga får stöd och insatser
utifrån behov och förutsättningar - att göra jämlikt är att göra olika
 Anhörigsstöd enligt nya Hälso- och sjukvårdslagen
 Uppsökande och förebyggande hembesök
 Climatools – beredskap för värmeböljor (22 000)
Kommissionen för sociala
bestämningsfaktorer för hälsa
”Det är etiskt tvingande att
utjämna ojämlikheten i hälsa.
Social orättvisa gör att många
människor dör i onödan”
”Landstinget är både en stor arbetsgivare och en stark
kund… och har ett demokratiskt ansvar för jämlik
service till länets medborgare avseende hälso- och
sjukvård och trafik.
Landstinget arbetar på många sätt med folkhälsan…
Det betyder att landstingets olika verksamheter har
en daglig effekt på medborgarnas hälsa och
levnadsvanor.”
Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg
Tre strategier i handlingsplanen
Hälsofrämjande hälso- och
sjukvård
Samverkan med andra
aktörer
Kommunikation
och 27 prioriterade insatser
Mål 1 Goda livsvillkor
Utveckla hälsoinformation till utsatta grupper
Utveckla riktade insatser och kulturkompetens i primärvården
för att motverka ojämlikhet i hälsa
Utveckla, utvärdera och sprida kunskap om skadeförebyggande
insatser riktade till barn, ungdomar och äldre
Hälso- och sjukvården ska förbättra stödet för patienter som
drabbas av våld i nära relationer och deras anhöriga
Mål 1 Goda livsvillkor forts.
Utveckla förutsättningarna för att kollektivtrafiken ska vara en
plats där människor känner sig trygga
Vidareutveckla och sprida metodik för hälsokonsekvensbedömningar, HKB, till användare inom SLL och i länets kommuner
Utveckla kunskap för att underlätta ett liv i balans
Skapa förutsättningar för ökad delaktighet för personer med
funktionsnedsättning
Fem frukostmöten kommer att presentera Folkhälsopolicyns
fem mål och handlingsplanen Handling för hälsa 2012-2014
15 jun Mål 1 Goda livsvillkor
14 sep Mål 2 God miljö
12 okt Mål 3 Goda arbetsförhållanden
16 nov Mål 4 Hälsosamma levnadsvanor
14 dec Mål 5 God psykisk hälsa
Välkommen!