Transcript Referat från föreläsningen (PDF)

Referat
Åsa Lundquist
Skillnader i hälsa och
Livsvillkor i Göteborg
30 oktober 2014
på Svenska Mässan
- Om resurserna i ett land är jämnare fördelade
fördela så är hälsan bättre för alla, sa Åsa Lundquist, huvudredaktör för
rapporterna om skillnader
lnader i hälsa och livsvillkor.
Foto: Lisa Nadén
”Jämnare fördelning ger bättre hälsa för alla”
Åsa Lundquist är utvecklingsledare på Social resursförvaltning och huvudredaktör för
delrapporten Skillnader i hälsa och livsvillkor samt för slutrapporten, som kommer i
januari. Men som hon påpekar: Slutrapporten är inte alls slutet – vi är mitt i en process.
- Vi är duktiga i Göteborg, men vi kan bli bättre. Och kanske kan den här rapporten vara ett
verktyg i det arbetet.
Åsa Lundquist redogjorde för vinsterna med minskade skillnader i samhället.
- Vad kan vi vinna? Jo,
o, om fler har en god hälsa kan fler jobba och då ökar produktiviteten i samhället.
Hälsa är samhällsekonomiskt lönsamt, plus att det naturligtvis är en vinst för individen. Båda
perspektiven är lika viktiga.
Världsbanken, EU och andra stora aktörer börjar nu lyfta de här frågorna. De
De är oroliga över att
klyftorna växer i värden. De växande klyftorna är vår generations största utmaning, säger Åsa
Lundquist.
- Om vi jobbar med att utjämna skillnaderna i hälsa så blir följderna mer tillit, mer ekonomisk
lönsamhet och mer livskvalitet.
God
od hälsa i en kommun ger god ekonomisk tillväxt. Det kan vi se i jämförelser över svenska
kommuner, säger Lundqvist.
- Om Europa vill behålla sin globala konkurrenskraft så ska vi investera i hälsa.
Det går att tydligt se ett samband i samhället mellan status
status och hälsa. Var i hierarkin man befinner sig
har betydelse för hälsan. Är man högre upp i hierarkin så har man en bättre hälsa, oavsett
livsstilsvanor. Längre ner i hierarkin har man sämre hälsa. Varje trappsteg ner betyder sämre hälsa.
Den sociala gradienten
ienten är viktig även i Göteborg. Låg social position i samhället = sannolikhet att
hälsan är sämre. Hög position = högre sannolikhet att hälsan är bättre.
- Det är det här vi utgår ifrån i vårt arbete, säger Lundqvist.
- Vi ser att inkomstspridningen har ökat, och skillnaden i hälsa och livsvillkor har ökat.
Länder med små skillnader i livsvillkor har inte lika stora skillnader i hälsa. Om resurserna i ett land är
jämnare fördelade, så är hälsan bättre – för alla.
Mindre kontroll ger sämre hälsa
Tre faktorer: Makt, kontroll och resurser. De som står längre ner i
trappan har inte samma resurser, inte samma makt och inte
samma kontroll. Och det påverkar hälsan.
Lundquist redogör för siffror om medellivslängd, medelinkomst, låg
ekonomisk standard, kontantmarginaler etc. som visar den sociala
gradientens betydelse, oavsett var man bor. Geografin
Geog
spelar inte
Åsa Lundquist och Michael
in lika mycket som vilken grupp man tillhör, om man är högutbildad
Marmot.
Foto: Lisa Nadén
etc. Inkomstspridningen
komstspridningen har ökat. Skillnaden i hälsa och livsvillkor
Åsa Lundquist och Michael Marmot.
har ökat.
Foto: Lisa Nadén
De som befinner sig högre upp i statustrappan har inte bara längre liv, bättre hälsa och mer
me pengar.
De har även en högre tillit till andra människor, och bättre psykisk hälsa.
Tilliten till varandra är något vi byggt upp i det svenska samhället under lång tid. Men skillnader
börjar märkas: sättet vi i Sverige ser på varandra börjar förändras. De sociala nätverken, strukturerna
och normerna bildar alla tillsammans det sociala kittet.
Social isolering – farligt för hälsan
- Litar jag på mina grannar och på mina medmänniskor? Och på samhällsnivå: litar jag på
myndigheter och på samhället?
- Vi ser
er en uppluckring här. Framför allt ser man att klyftan ökar i grupper med lägre utbildning, säger
Åsa Lundquist. Och social isolering är lika farlig för hälsan som rökning och skadligt alkoholbruk.
- Skillnaderna kan inte minskas genom åtgärder riktade bara
bara mot en av de här delarna, ekonomiska
villkor, utbildningsnivå, arbetsvillkor, och tillit/delaktighet. Vi måste jobba med dem alla. Och vi
måste jobba med hela Göteborg. Problemen finns inte bara i enskilda stadsdelar – staden hänger
ihop.
Lundquist påpekar
ekar vikten av gemensamma tidiga, generella och långsiktiga insatser. Och hon
återknyter till Michael Marmots ord: Gör något – gör mer – gör bättre.
Inför framtiden: I slutrapporten presenteras en sammanställning av åtgärder, möjliga vägar framåt,
som bland
d annat Sveriges Kommuner och Landsting och Malmökommissionen tagit fram. Förslagen
utgår från aktuell kunskap och forskning, både svensk och internationell. Sammanställningen
innehåller 30 förslag på möjliga vägar framåt. Tanken är att förslagen ska vare
vare ett
inspirationsmaterial för staden i det arbete som väntar.
Text: Louise Alfredson
Alfredso