Transcript Ta upp oron Bakgrundsmaterial

Ta upp oron
Bakgrundsmaterial
Utbildarutbildning
Kristiansand 2011
Tom Arnkil, Eivor Österlund, Gunda Öman,
Anna Kock
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
TUMREGLER när du vill ta
upp din oro till diskussion
1. Red ut för dig själv vad du oroar dig för och
tänk uppriktigt igenom vad du behöver
vårdnadshavarens hjälp till när det gäller att
stöda barnet.
2. Tänk igenom vad som fungerar och vad
som är bra i din kontakt med barnet
Tumregler
3. Fundera på hur du skall framföra både de
goda sidorna och det bekymmer du har på
ett sådant sätt att det inte blir uppfattat som
klander eller beskyllningar.
4. Försök förutse (antecipera) vad som händer
om du gör såsom planerat - hur kommer
dina ord att tas emot av motparten?
Tumregler
5.
Genom att göra ett tankeexperiment, och
kanske tänka högt inför en arbetskamrat,
kan du hitta ett sätt att framföra saken, som
öppnar vägen till en fortsatt dialog.
6. Gör förändringar i ditt sätt att framföra
saken, om ditt tankeexperiment ger dig
negativa känslor - känslor av att ni inte får
till stånd en dialog eller att ni inte ens på
längre sikt kan fortsätta dialogen.
Tumregler
7. När du tycker att du har hittat ett sätt som är
konstruktivt och hänsynsfullt, ta upp din oro
och samtala om den vid lämpligt tillfälle och
på lämplig plats.
8. Var flexibel: här är det fråga om en dialog i
direkt kontakt - undvik att genomföra det du
tänkt göra mekaniskt. Anpassa dig till
situationen.
Tumregler
9. Tänk efteråt igenom det som hände: gick
det så som du hade förutsagt och tänkt dig?
Vad lärde du dig? Hur försäkrar du dig om
att dialogen och samarbetet fortsätter?
Tumregler
• Minns framför allt att du ber om
hjälp av vårdnadshavaren för att
din oro skall bli mindre.
• För att någonting skall bli
annorlunda för barnet är det
viktigast att man kommer vidare på
ett bra sätt
Tumregler
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
• Det är fråga om att jag är bekymrad
över frågor kring ett barns utveckling
eller ett barns resurser att klara av sina
svårigheter. Jag är också orolig för om
min egen yrkeskunskap och mina egna
resurser är tillräckliga
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
• Det kan vara en intuitiv känsla - den
baserar sig på kunskap/fakta,
erfarenheter, känslor, ansvar/skyldighet.
Känslan lever i min växelverkan med
barnet och familjen.
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
• Mitt bekymmer/min oro är en subjektiv
känsla. Det är också fråga om mina
egna möjligheter att hjälpa och stöda.
Jag ser det ur min egen synvinkel:
o Vad gör mig bekymrad/orolig i växelverkan
med barnet/familjen?
o Vad kan jag göra?
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
• I mitt arbete behöver jag inte/bör jag
inte ställa diagnos. Min uppgift är att ta
upp bekymret/oron till diskussion och att
erbjuda stöd i någon form.
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
• Då jag vill ta upp min oro och samtala
om den skall jag tänka efter:
o Hur ofta är jag orolig/bekymrad?
o Hur stark är känslan?
o Är känslan så stark att jag känner mig
förpliktigad att vidta åtgärder?
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
• Min känsla av oro/bekymmer är också
knuten till mig själv som yrkesmänniska:
o Räcker mina resurser, min yrkeskunskap?
o Behöver jag hjälp av annat slags
yrkeskunnighet?
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
För att bedöma situationen kan
jag använda mig av schemat
över bekymmerszoner.
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
Tydlig och konkret beskrivning
• Då jag tar upp min oro till diskussion är
det viktigt att jag beskriver situationer
och handlingar så tydligt och konkret
som möjligt. Det jag ser med mina
ögon, hör med mina öron.
Konkret beskrivning
Om mitt bekymmer är ett
rastlöst barn t.ex. så här:
... barnet sitter inte på sin plats vid maten,
utan cirkulerar omkring i rummet och
pratar med de andra barnen
... barnet yrar runt vid påklädningen
... barnet orkar inte lyssna ens på en
kort saga
Konkret beskrivning
... barnet koncentrerar sig inte på en lek
utan vandrar omkring
... barnet stör andras lek genom att
knuffas, stöka till, söndra
... sitter inte still ens en kort stund
... lyssnar inte till en instruktion vid lekoch rörelsestunder, gör som han/hon
själv vill
Konkret beskrivning
Om mitt bekymmer gäller
föräldrars ansvar t.ex. så här
... barnet får somna på golvet eller i soffan, då
han/hon inte vill gå och lägga sig
... får godis/leksak varje gång man går till
butiken
... använder blöjor (3-åring) för att han/hon inte
vill gå på pottan
... äter inte vanlig husmanskost hemma, endast
pizza och dylik mat
Konkret beskrivning
När du beskriver konkret
• blir det lättare för föräldrar att bilda sig en
uppfattning om vad det är som bekymrar dig
• klargör du för dig själv vilka olika delar
problemet består av - vilka åtgärder som kan
vara till hjälp i vardagsrutinerna.
• kan det bli lättare att hitta stöd - om problemet
är alltför abstrakt kan det kännas svårt,
övermäktigt att ingripa
Konkret beskrivning
Att observera eller tolka ett
beteende
• Observation av beteende: Det som du
kan ta en bild av med kamera, banda.
Det du kan se och höra.
• Tolkning, stämpel: Det du tror att händer
inuti den andra. Din bedömning av
hurudan den andra är.
Konkret beskrivning
Tolkning, stämpel
Observation av beteende,
t.ex.
Koncentrationssvårigheter
Barnet gör sin uppgift i fem
minuter - tittar sedan ut genom
fönstret
Föräldrarna bryr sig inte
Barnet kommer för sent ungefär
tre gånger per vecka
Barnet kommer till skolan i
smutsiga kläder
Aggressiv
Barnet slår sin kompis helt utan
förvarning
Sociala svårigheter
Barnet står ensam på
skolgården under rasten
Konkret beskrivning
Vad hindrar dig från att
intervenera i tid?
Varför är de så svårt att
ta upp oron och
samtala om den?
Vad hindrar dig från att
intervenera i tid?
Varför svårt att ta upp oron?
• Sakens natur (våld etc)
• Man vill vara säker på sin sak (objektiv
kunskap)
• Klientens status
• Familjens reaktioner
• Svårt att hitta en bra tid/bra situation
• Kontakten till klienten är dålig
Jag har ett bekymmer - en
subjektiv känsla
• Man är rädd för att arbetsmängden skall öka
• Man känner sig osäker. Man tycker man inte
är kompetent nog.
• Släktskap
• Ens egen inställning till saken som
arbetstagare
• Kulturskillnader
Vad hindrar mig från att
intervenera i tid
Lagom annorlunda
Tankar kring isomorfi
Fortsätta på
samma sätt
Handla helt
annorlunda
Lagom
annorlunda
Lagom annorlunda
Fortsätta som
förut
Kontakten
bibehålls
Vi gör på
samma sätt
som vi gjort
förut
Problemet
upprätthålls
Handla lagom
annorlunda
Vi prövar oss
fram
Vi reflekterar,
förutser
(anteciperar),
utvärderar
Lagom annorlunda
Handla helt
annorlunda
Kontakten kan
brytas
Det blir
konflikter och
missförstånd
• Bibehållen kontakt - en förutsättning
för det psykosociala samarbetet
• Vi förstår varandra för väl, identifiering
- bägge parter uppför sig enligt samma
mönster
• Alltför annorlunda - kontakten kan
brytas
• Fortsätta på samma sätt - kontakten
bibehålls, men ingen förändring sker
• Hur bibehålla kontakten men också
stöda förändring? Vad skulle vara
lagom annorlunda i växelverkan eller i
sättet att handla?
Lagom annorlunda
• Att reflektera över: Hur har jag handlat
tills nu? Vad vore att fortsätta på samma
sätt?
• Tankeexperiment: Vad vore lagom
annorlunda?
• Försök förutse: Vad skulle vara följden
- vad skulle förändras - vad skulle
uppfattas som stöd?
• Pröva på: försök med både stöd och
kontroll - utvärdera: uppfattas stödet
som stöd?
Lagom annorlunda
Stöd - Kontroll
• Inte motsatta utan parallella.
• Man försöker på något sätt få till stånd
en förändring.
• Det finns kontrollerande element i all
kommunikation.
Stöd - Kontroll
Stöd - Kontroll
• När man ger stöd innebär det att man
upprätthåller pågående processer för att
därigenom antingen åstadkomma en
förändring eller förhindra en inte önskvärd
förändring
• Kontroll innebär att man sätter gränser för en
pågående process för att därigenom förändra
en inte önskvärd situation eller för att
åstadkomma en önskvärd förändring
Stöd - Kontroll