Transcript Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen

Sociala faktorers betydelse för
missbruksutvecklingen
Bengt Svensson, professor i socialt
arbete, Malmö högskola
Karlskrona den 1/11 2011
Innehållsförteckning
• Vad bestämmer missbruksutvecklingen?
• Hur kommer narkotikamissbruket att
utvecklas?
• Riskfaktorer och skyddsfaktorer
• Prevention
• Narkotikamiljöns attraktioner
• En framgångsrik behandling
• Viktiga framtidsfrågor
Brukarperspektiv
•
•
att betrakta även personer med narkotikaberoende som personer som i huvudsak
bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/ rationella överväganden
Men beslutsfattandet sker inom ramen för ett upplevt handlingsutrymme, inte ett
verkligt handlingsutrymme
Thomas teorem
• ”Om människor definierar situationer som
verkliga så blir dom verkliga i sina
konsekvenser.”
• Den första förutsättningen för att man ska
klara att leva utan narkotika är att man tror att
man kan leva utan narkotika
Narkotikaanvändningen/missbruket
bestäms av
• Tillgång (som numera är tämligen god)
• Efterfrågan
- lagstiftning
- tidsandan
- normer i olika grupper och subkulturer
Lagstiftningens betydelse
Om samhället skulle utveckla en mer tolerant attityd till
narkotikan skulle det bli lättare för flera att använda
dessa substanser. Detta beror på att i så fall skulle inte
drogkonsumtion betraktas som ett allvarligt normbrott,
och därmed skulle flera människor inte längre uppleva
att det strider mot deras självbild att ta dessa droger.
Följaktligen kan det antas att efterfrågan skulle öka.
Ted Goldberg 2011:s104
TIDSANDA
”förhärskande,
typiska stämningar och
åsikter under viss tidsperiod”
Tidsperiod/decennium Kännetecken
Det glada tjugotalet
Hög rusmedelskonsumtion, uppsving för nöjeslivet, bohemen framträder som en
attraktiv gestalt, åtminstone i storstäderna
Det puritanska
Frisksportare, hälsokostare organiserar sig. Kroppsdyrkan, sundhetsideal som når ut
trettiotalet
över hela landet
Det krigsdrabbade
Krigsåren med omfattande samhällskontroll och ransoneringar innebär en parantes,
fyrtiotalet
även om denna tidsperiod i länder som deltog i kriget på sina ställen präglades av en
närmast desperat hedonism
Det materialistiska
Representerar normaltillståndet, ett årtionde som domineras av tillväxt och
femtiotalet
standardökning över hela västvärlden. Ökad alkoholkonsumtion när motboken avskaffas
1955, men fortfarande låga konsumtionsnivåer.
Det flummiga
Hedonismens återkomst med ungdomsrevolt, flower power-kultur och narkotikans intåg
sextiotalet
i stor skala. Perioden började i mitten av 1960-talet och sträckte sig några år in på 1970talet.
Det sunda sjuttiotalet Sundhetsidealen återvänder, experimenterandet med narkotika minskar kraftigt, jogging
(åtminstone de sista fem och styrketräning vinner terräng
åren)
Det skötsamma
Ett profillöst årtionde, ett mellanläge och "normaltillstånd" där materialism är viktigare
åttiotalet
än hedonism. En kroppsfokusering börjar utvecklas.
Det artificiella
Nya former av hedonism, designade droger, kroppsdyrkan där manipulation av kroppen
nittiotalet
accepteras, en pubkultur etableras i Sverige. Rave importeras liksom nya syntetiska
droger. Heroinet sprids i nya kommuner. EU-inträdet medför ökad alkoholimport, lägre
priser på systemet och ökad alkoholkonsumtion..
Det obestämda
Experimenterandet med narkotika har åter minskat, men alkoholkonsumtionen stiger.
tvåtusentalet
Normaltillstånd snarare än en tydlig svängning mot puritanism
Youth attitudes on drugs,
Eurobarometer 2011
• 12 000 telefon-intervjuer i 27 EU-länder, varav
500 i Sverige, 15-24 år.
• Nästan alla ansåg att kokain (94%), ecstasy
(92%) och heroin (96%) borde vara olagligt
Cannabis
Cannabis olagligt EU 59,2%, NL 32,6%,
SW 77,9%
Cannabis fritt, EU 5,2%, NL 12,7%
SW 3,2%
Få tag i/använda cannabis
• Väldigt lätt
• EU 29,2%, Danmark 42,6%
• NL 45,3%, SW 17,4 %
Använt Cannabis sista månaden:
EU 6,2%, NL 5,7%, SW 1,8%, F 12,3%
Prognos för narkotikamissbruk i
framtiden
• Utgångspunkt - minst 30 000 personer med
problematiskt narkotikamissbruk 2010
• Cirka 1500-2500 nya problematiska
narkotikaanvändare varje år
• Prognos 32000-35 000 år 2015
• Prognos 40000-46 000 år 2020
Tidsandan avgör om det blir en
låg eller hög ökning
Ungdomsarbetslösheten är för
närvarande mycket hög, en
omständighet som traditionellt
har inneburit ökad narkotikaanvändning
Befolkningen ökar
• Äldre generationer med obetydliga
narkotikaerfarenheter avlöses av generationer
där narkotika används i större utsträckning
• Andelen kvinnliga narkotikakonsumenter kan
förväntas öka, eftersom kvinnors
alkoholanvändning ökar, vilket brukar
samvariera med större benägenhet att använda
narkotika
Fler skäl….
• Importen av narkotika underlättas av den
ständigt ökande internationella handeln och av
möjligheterna till kontakter och import via
Internet
• Flyttströmmarna till och från Sverige innebär
ett ökat inflytande från omvärldens syn på
narkotika. I vår omvärld är synen på narkotika
genomgående mindre negativ än i Sverige.
MEDIKALISERING
THE MEDICAL MIND
The Medical Mind
Medikaliseringens
konsekvenser
Förr
Oroliga barn
Blyg
Ingen sexlust
Nervös
Nu
ADHD
Social fobi
Sexuell dysfunktion
GAD (generaliserat
ångestsyndrom)
Problem / diagnos / medicin
Opiater och andra opioider
•
•
•
•
•
•
Tramadol 1 385 161 träffar
Buprenorfin 307 270
Oxikodon 242 161
Cocillana 181 423
Heroin 46 376
Metadon 39 049
Flashback forum, 3/10 2011
Drog
amfetamin
alkohol
ecstacy
hasch
heroin
bensodiazepiner
Pris per
enhet
50-100 kr
ca 30 uppåt
80-150 kr
20 - 30 kr
50 - 300 kr
0 - 30 kr
Effekt
stimulerande
dämpande
stimulerande
, sinnesutvidgande
sinnesutvidgande
dämpande
dämpande
Intagningssätt
oralt, intravenöst,
sniffning
oralt
oralt, snusas,
intravenöst
(ovanligt)
rökning, oralt
intravenöst,
rökning,
sniffning
oralt,
intravenöst
(ovanligt)
Varaktighet
per enhet
4 timmar
2-4
timmar
4 timmar
2-4 timmar
3-6 timmar
3-8 timmar
Typ av
beroende
psykiskt
fysiskt
och
psykiskt
psykiskt
psykiskt
*
fysiskt och
psykiskt
fysiskt och
psykiskt
Toleransökning
ja
ja
ja
ja, en viss
ja
ja
Ex. på
skador
neurologiska
hjärna,
lever och
andra inre
organ
Neurologisk
a uttorkning
vid
överansträng
-ning
Påverkar de
kognitiva
funktionerna,
ej bestående
överdosering
kan medföra
andningsstillestånd
neurologiska,
leverskador
Antal
användare i
Sverige
tiotusentals
miljontals
tusentals
kanske
hundratusentals
mer än tio
tusen
över en halv
miljon
Tunga missbrukare
Mer än tio
tusen
mer än
hundra
tusen **
Mindre än
tusen?
mindre än tio
tusen??
mellan åtta
och tio tusen
tiotusentals
**
För alla droger gäller att de anses vara hämningslösande.
Pris per enhet avser minimikostnad för varje "påtändning".
Varaktighet anges för varje rus eller "påtändning".
Narkotika är billigt
Drog
Amfe- Alkotamin hol
ecstacy
hasch
heroin
bensodiazepiner
Pris
per
rus
50ca 30
100 kr uppåt
80-150
kr
20 - 30
kr
50 - 300
kr
0 - 30 kr
Prevention eller vårdinsatser?
• Vad kan man göra föra att minska den
förväntade ökningen?
• Hur ska den primära, sekundära och tertiära
preventionen se ut?
Det finns inga enkla lösningar
på missbruksproblemen!
En vanlig dag
med heroin
•
…..häromdagen
satte jag mig för första gången ner och radade
upp alla behandlingar jag har påbörjat genom åren och
skrev ner vilka anledningarna hade varit till att jag inte
fullföljde dom så insåg jag ganska snabbt att det var en
och samma anledning som återkom hela tiden, dock i lite olika
variationer.,, och den anledningen stavas Icke Drogfria
Vänner. Närmare bestämt att jag inte har satt några gränser
gällande kontakt med aktiva vänner, och konsekvent har vägrat
att lyssna på alla råd som inkluderar att bryta kontakten med
dessa.
Primärprevention – generella åtgärder för
att dämpa ökningstakten
• insatser för att minimera ungdomsarbetslösheten
• åtgärder som förbättrar ungdomars generella
livsvillkor (skola, bostad, fritid, familj
• balanserad och vetenskapligt baserad
information
Sekundärprevention dvs insatser för särskilt
sårbara grupper, s.k. riskgrupper
• Ungdomar som växer upp i fattiga familjer och
fattiga bostadsområden
• Ungdomar som har svårigheter i skolan
• Ungdomar med tidig debut i kriminalitet
• Ungdomar som blivit utsatta för sexuella
övergrepp
• Ungdomar från missbruksfamiljer
• Ungdomar med svag teoretisk begåvning
Tertiärprevention, dvs. insatser för personer som har det
problembeteende som preventionen ska förebygga
• Vårdinsatser som är individanpassade
• Mediciner måste alltid kompletteras med
psykosocialt stöd
• Insatser efter vården för att ge personer med
missbruk alternativ till missbruket
• Hjälp med bostad och sysselsättning
• Självhjälpsgrupper
Vad händer om vi ingenting gör?
• Ungdomar som ser få möjligheter i det vanliga
samhället söker sig till subkulturer.
Riskfaktorer och skyddsfaktorer
•
•
•
•
•
•
Individnivå
Familjenivå
Kamratnivå
Skolnivå
Närsamhället
”Samhällets lagar och regler”
Risk och skydd hos
individen
-
aggressiv med låg impulskontroll
låg inlärningsförmåga
tidig debut alla droger
utanförskap och låga förväntningar på framtiden
+ social kompetens
+ känsla av sammanhang
+ problemlösningsförmåga
Risk- och skyddsfaktorer i
familjen
-
unga/lågutbildade/ensamstående föräldrar
allvarliga konflikter
föräldrars missbruk
svag familjesammanhållning/oklara regler
+ tydliga kärleksfulla regler
+ föräldrar delaktiga/insyn
+ höga/realistiska förväntningar
Risk och skydd i
kamratgruppen
- kamrater som uppmuntrar/accepterar
missbruk
- kamrater som skolkar/begår brott
+ delta i organiserad fritidsverksamhet
+ ”välanpassade” kamrater
Risk och skydd i skolan
- bristande skolframgång
- bristande skoltrivsel/oklara regler
- låga studieambitioner
+ lärare med höga förväntningar
+ bra skolklimat
+ dialog skola – föräldrar
+ tydlig förankrad policy
+ social och emotionell kompetens
Risk och skydd i närmiljö
- område som kännetecknas av fattigdom,
arbetslöshet, fysiskt förfall och hög
kriminalitet
+ områden som kännetecknas av social
kontroll, engagerade vuxna, hög
organisationsgrad, låg kriminalitet och
”trivsel”
Risk och skydd i samhället
- låg acceptans för lag och ordning
- ”drogliberala normer/liberal lagstiftning”
- god tillgång
+ restriktiv lagstiftning
+ hög acceptans för lagar och normer
+ liten tillgång till droger
+ hög upptäcktsrisk
Vägen in till narkotikamissbruk
•
•
•
•
•
•
•
1. Den hårda vägen
2. Den flummiga vägen
3. Partnervägen (gäller främst kvinnor)
4) Kompisvägen
5) Familje/Syskonvägen
6) Kärleksvägen
7) Självmedicineringsvägen
Naturligtvis kan flera vägar kombineras
Litterära bilder
•
•
•
•
•
Hillevi Wahl Kärleksbarnet
Susanna Alakoski Svinalängorna
Åse Lindeborg Mig äger ingen
P O Enquist Ett annat liv?
Ulf Lundell Varg söker sin flock
Varför fortsätter människor att
använda narkotika år efter år?
Vad är det som gör subkulturen
attraktivt?
Försörjning
1. Undan för undan skaffar sig många
narkomaner en omfattande illegal
kompetens, men den är enbart
användbar i kriminella sammanhang.
2. I narkotikavärlden blir man inte
arbetslös - illegala
försörjningsmöjligheter finns alltid
tillgängliga.
Livsstilen
• Händelserikedom i jakten på pengar och
narkotika.
• Korta perspektiv dominerar med kung-för-endag och det-ordnar-sig-alltid strategier
• Formella meriter har mindre betydelse än
reella som styrka, mod, stark karaktär och att
vara streetsmart
Relationer
• Narkotikavärldarna utmärks av en intensiv
socialitet .
• Utanförskapet begränsar möjligheterna till att
upprätthålla relationer med ”vanligt folk”.
• Deltagarna visar en solidaritet mot omvärlden,
men det finns ingen solidaritet inom gruppen.
• Män har också relationer med kvinnor utanför
narkotikamiljön, kvinnor har relationer med
män i narkotikamiljön
Drogen
• Drogen ger tillträde till rus som är svåra att
ersätta.
• Aktiviteterna kring att få pengar till, få tag i
och konsumera drogen ger livet struktur och
innehåll. Drogen lämnar ett stort tomrum efter
sig när man slutar.
• Ju mindre av glädjeämnen livet i övrigt
innehåller, desto viktigare blir drogupplevelsen
Män och kvinnor i narkotikamiljön
• De narkomana världarna domineras av männen
• Makt och ekonomisk framgång är viktigare än
ålder och utseende för att ge män status
• Kvinnornas drogvanor präglas av partnern
Mellan ilska och hopp, Anette
Rosengren 2003
• Männen representerar skydd och kärlek, men de
svarar också för det mesta av våldet i kvinnornas liv.
….Det kan komma från den egna mannen, tillfälliga
bekantskaper, ”torskar”, väktare och någon gång
polisen.--• Både kvinnor och män lever i en värld av våld, men
medan männen utsätts för offentligt våld, är
kvinnovålder mer dolt och ofta utan vittnen.
Priset för att fortsätta
•
•
•
•
•
•
Riskerna för fängelse, sjukdom och död
Fattigdomen
Drogberoendets fångenskap
Utanförskapet
Kvinnoförtrycket
Våldet
Ersätt tomrummet och skapa
alternativa attraktioner
• Livet som narkoman innehåller attraktioner som
kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett
livsinnehåll där narkotikan står i centrum. En
planering som innebär att leva i nuet. Ett tillträde till
transcendentala tillstånd genom narkotikan. Dessa
attraktioner och det tomrum som skapas när
narkotikan försvinner måste ersättas med något annat
för att drogfriheten ska permanentas.
Behandling lönar sig!
• Treatment works and is cost-effective: for
every £1 spent on treatment, at least £9:50 is
saved in crime and health costs. Treatment
breaks the links between drug misuse and
crime.
• http://drugs.homeoffice.gov.uk/treatment/strategy/
Narkomanvården idag
I Sverige är det olagligt att använda narkotika (men det
är inte olagligt att vägra hjälpa den som söker vård).
Narkomanvården präglas av
1. otillgänglighet
2. väntetider
3. regelsystem som inte alltid är anpassade till
människors realiteter
4. bristfällig hjälp med grundläggande behov som
bostad, arbete, stabil ekonomi
Argument för narkomanvård
• Det humanitära argumentet. En effektiv narkomanvård
innebär stora hälsovinster för den enskilde och hans anhöriga.
• Det brottspreventiva argumentet. Missbrukarna är
kriminella, både i form av narkotikakriminalitet och annan
kriminalitet.
• Det spridningsförebyggande argumentet. De som fortsätter
missbruka drar in nya i missbruket.
• Det narkotikapolitiska argumentet.. När narkotikapolitiken
slår fast att det ska vara svårt att knarka måste det samtidigt
vara lätt att få hjälp att sluta knarka.
• Det ekonomiska argumentet. Narkotikamissbruk kostar
samhället nästan 8 miljarder om året enligt
Narkotikakommissionen.
Referensgrupp och organiserande
perspektiv
• Referensgruppen, är den grupp vars
perspektiv utgör referensramen för individen.
• Organiserande perspektiv är den bild en
människa har av omgivningen, det som hon tar
för givet, vad som är plausibelt och möjligt. --- Det utgör den matris genom vilken man
upplever sin omgivning. --- det är ett utlagt
schema vilket kommer före upplevelsen och
definierar och vägleder den (Shibutani 1955)
Missbruksbehandling…..
• innebär att förändra klientens organiserande
perspektiv
• Xxxx-xxxxx benämning på metoder att
förändra människors attityder, lojaliteter och
värderingar.
(Nationalencyklopedin)
Thomas Scheff
•
•
•
•
Skam
Stolthet
Sociala band
samstämmighet
The dodo bird verdict
• Dronten i Alice i underlandet som avgör
tävlingen..
• Alla vinner! Alla får pris!
• Anders Bergmark 2010
Verksamt i behandling
Metod/teknik: 15%
Utomterapeutiska
faktorer: 40%
Klientens
förväntningar: 15%
Den terapeutiska
relationen: 30%
Lambert m.fll. 1992
Jan Blomqvist
Utvärdera mera!
Framgångsfaktorer i behandling
• 1. Klienten betraktas som medaktör i
förändringsprocessen
• 2. Insatserna har ”stämt” med varje individs egna
erfarenheter, behov och förutsättningar och var i
förändringsprocessen han eller hon befunnit sig.
• 2. En känslomässig och förtroendefull relation mellan
klient och behandlare
• 3. Den bedrivs i en miljö där klienten känner trygghet
och kan utvecklas
Fler framgångsfaktorer
• 4. Den utgår från en myt eller förklaringsmodell som ger en
för klienten trovärdig förklaring på hennes eller hans problem
och hur det skall lösas.
• 5. Den innehåller ritualer eller förfaringssätt som både klienten
och behandlaren deltar i och som de anser är meningsfulla och
viktiga för klientens utveckling.
• 6. Behandlingen samverkar med olika ”läkande krafter” i
klientens levnadsmiljö.
• Det handlar inte bara om att använda beprövade metoder, utan
också, och i än högre grad, om av vem, för vem, hur, när och i
vilket sammanhang dessa används.
Dessutom
• Missbruket i fokus
• Familjebehandling som komplement
• Eftervårdsgrupper
Är den drogfria behandlingen
utrotningshotad?
• För vilka passar den?
• Vill klienterna/patienterna ha den?
• Vill huvudmännen betala för den?
Behandlingsfrågor…
• Hur behåller vi mångfalden i behandlingsutbudet i
evidensens tidevarv?
• Hur är möjligheterna att sänka kostnaderna för
behandling?
• Vad innebär den ökade medikaliseringen inom
missbruksområdet för behandlingsprogram som
bygger på medicinfrihet?
• Finns det risk att personer som använder andra droger
än heroin hamnar i skymundan?
Brukarinflytande
Vad finns det för gränser för brukarinflytandet?
I vilken utsträckning ska klienten få välja sin
egen behandling?
Klienternas/patienternas tid är en outnyttjad
resurs.
Underhållsbehandling som
lösning?
• Hur ska man kunna upprätthålla en kvalitet i den allt
mer utbyggda läkemedelsassisterade behandlingen
(LAB)?
• Hur ska LAB arbeta när man inte längre har
möjlighet att skriva ut dem som misslyckas i
behandlingen?
• Vad är det som gör att det tycks vara svårare att sluta
med metadon/subutex än med heroin?
• Hur kan den medicinfria behandlingen av
heroinmissbrukare förbättras?
The Usual Suspects…
• Hur ska arbetet ske med de personer med
missbruk som är medelålders och äldre?
• Hur gör man med de vårdtrötta och de som
inte vill/förmår sluta missbruka?
• Hur hanterar man den ökade somatiska
sjuklighet som kommer av C-hepatiten och
andra komplikationer av missbruket?
Kriminalvården som arena
• Hur ser möjligheterna ut att utnyttja
fängelsetiden för att komma ifrån missbruket
när 60-70% av de intagna har
missbruksproblem?
• Ska kriminalvården följa det danska exemplet
och släppa in externa aktörer som står för
behandlingsinslagen inne på anstalterna?
Att försöka leva utan droger
Nu fylls livet av nya beslutssituationer
- Vad ska jag göra denna dag?
- Vem ska jag vara med?
- Hur ska jag ordna pengar?
- Hur ska jag må bra?
- Finns det några mediciner som kan lösa dessa
frågor?
Att få in fler i behandling
•
•
•
•
genom ökad differentiering av vården (öppenvård, inst.vård)
genom att visa på goda resultat
genom uppsökande verksamhet
genom ”nöjda kunders” rekommendationer
Att få fler att stanna i behandling
•
•
•
•
förbättra kvaliteten på vården
att uppmärksamma situationer som föregår avhopp
att hantera behandlingströttheten
att hitta rätt balans mellan vilka beteenden som accepteras och vilka som
inte accepteras (symtomtolerans, parrelationer)
• att bli klar över vilka som inte passar i en viss behandling – för egen del
och för medklienternas skull
• att ibland tillåta underhållsbehandling
• att hitta modeller för att minimera matmissbruket bland klienterna
Att minska återfallen efter
behandling
•
•
•
•
genom förbättrad återfallsprevention
genom förbättrad utsluss
genom att förstärka sysselsättning, boende, gemenskapsdelen
genom förbättrad eftervård
Att lindra återfallens effekter
• genom att diskutera och träna den enskildes
möjligheter till kontroll
• genom uppsökande verksamhet
• genom att plocka tillbaka dem som har
misslyckats
• genom överdosprevention
Blomqvists utgångspunkter för
behandling
Alternativ till behandling
• Ordnat boende i form av egen lägenhet eller i
gruppboende
• Sysselsättning
• Delaktig i social gemenskap
• Skadereducerande insatser som sjukvård och
sprutbytesprogram
• Ekonomisk trygghet genom pension
Förhållningssätt för effektiv
behandling
• betrakta den enskilde som medaktör i
förändringsprocessen
• upprätta en fungerande terapeutisk relation
• anpassa olika insatser till den enskildes
personliga och sociala förutsättningar och fas i
förändringsprocessen
• samverka med olika ”läkande krafter” i hans
eller hennes levnadsmiljö.
Vilken plats har skadereducerande
insatser?
•
•
•
•
•
Sprutbytesprogram
Lågtröskelboende
Lättillgänglig sjukvård
Tandvård
LVM när individen har förlorat sin
beslutskapacitet
• LSS-boende för personer med dubbeldiagnoser
Tillgången på rena sprutor avgör
hygienen
• Finns det någon som har träffat en narkoman
som tror att han på grund av information eller
att ha blivit hiv-testad avstår från att injicera
när amfetaminet ligger framme och en spruta
finns på plats?
Primärprevention
• (För att förhindra smitta i samband med
intravenöst missbruk)
• Målgrupp: ungdomar, allmänheten
• Åtgärder: Insatser för att förhindra att
människor börjar använda narkotika.
Information om smittorisker.
Sekundärprevention
• Målgrupp: människor i riskzonen att börja
injicera
• Åtgärder: Vårdinsatser, boende, information
om smittorisker och andra risker, testning av
HIV och C-heptatit för att stärka beslutet att
inte injicera.
Tertiärprevention
• Målgrupp: Personer som injicerar narkotika.
• Åtgärder: Vårdinsatser, information om
smittorisker, sprutbytesprogram, boende
(eftersom hemlöshet medför sämre hygien och
ökat riskbeteende), HIV-testning
• Rätt insats på rätt nivå!
Innebär sprutbytesprogram att fler
börjar injicera?
• Nej, inte enligt en samstämmig internationell
forskning.
• Denna slutsats bekräftas av mina intervjuer
med intagna på LVM-hem
• Även fil.dr Nils Stenström kommer till samma
slutsats i sin avhandling
Varför börjar man injicera?
• Att injicera uppfattas som mer kostnadseffektivt än att röka
heroinet.
• Injicerandet omfattas i subkulturen av ett särskilt nimbus och
anses ge en mycket starkare kick än andra intagningssätt. Detta
bekräftas av alla som fortsätter med att injicera, trots att de har
stora svårigheter att komma igenom sina förbroskade vener.
• Att injicera ses som enklare och mer praktiskt än att röka
heroinet på folie. Rökandet kräver större handlag, och kan vara
svårt att klara för den som har darriga fingrar. Det är ogörligt
utomhus där heroinet kan blåsa iväg.
• Att injicera innebär att man manifesterar sig själv som en
riktig narkoman, inte en ”hobbyknarkare”.
• För dem som tidigare har injicerat amfetamin innebär
övergången till heroin att man tar med sig sina
intagningsformer.
• Ur ”Heroinmissbruk” s 133
Har sprutbytesprogram
evidens?
• Det är mycket svårt att studera sprutbytesprogram
med en klassisk randomiserad studie.
• Svårt att hålla isär kontrollgrupp och
experimentgrupp eftersom de har kontakt
• I många undersökningar har sprutbytare jämförts med
personer som köper sina sprutor på apotek
• De låga incidenstalen gör att de är svårt att få
signifikanta skillnader
• Malmöprogrammet har nollat i sju år
Pessimism hos
Missbruksutredningen
• 1. Missbruk och beroende kostar 150 miljarder om
året
• 2. Vården når endast en av fem
• 3. Vården uppfattas inte som attraktiv
• 4. Vården är otillgänglig
• 5. Organisationen är oklar och ineffektiv
• 6. Kunskap och kompetens är otillräcklig
• 7. Individens ställning är för svag
Optimism…
• Det innebär stora samhällsvinster om vården
effektiviseras och byggs ut
• Det finns enkla metoder som fungerar,
exempelvis ”kort intervention”
• Det finns utrymme för en ökad användning av
läkemedel
• En överföring av behandlingsansvaret till
sjukvården förbättrar vårdinsatserna
Realism…
• Frågor som rör missbruk har låg politisk prioritet för
närvarande
• Vi har begränsade möjligheter att påverka de faktorer
som leder till en konsumtionshöjning
• Det finns inga enkla lösningar – exempel
”evidensbaserade metoder”
• En förändrad organisation kan innebära att nya
grupper hamnar mellan stolarna