Transcript Varför kan lagstiftaren inte få stopp på alla ”designade droger?

SVENSKA
R
UT
B
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
IL
DA
RA
N
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
R & INFOR M
E
Nr 5/2014
Missbruk och beroende
Hormonmissbrukare med vårdbehov
Från ringa narkotikabrott till grovt brott
Varför kan lagstiftaren inte få stopp
på alla ”designade droger”?
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Lennart Karlsson (LK)
Emil Lundberg (EL)
Ulla-Stina Nilsson (UN)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
Manusstopp 2 januari 2015.
Utgivning vecka 7, 2015. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGSBILD: Fotolia.
PRODUKTION OCH TRYCK:
Ledaren: Bli medlem – det lönar sig......................................................... 2
Info från styrelsen..................................................................................... 3
Redaktörens spalt.................................................................................... 3
Detta är Anhöriga Mot Droger, och så här arbetar vi................................ 6
Den som ropar högst hörs mest............................................................. 10
Spice-missbruk oroar över hela landet....................................................11
Ett livsfarligt sätt att försöka sätta ”krydda” på tillvaron.......................... 12
Kriminaltekniska laboratoriet avslöjar innehållet i spice......................... 14
Fler droger blir förbjudna – a never ending story II ............................... 15
Risker och symtom vid förgiftning med spice......................................... 18
”Ice” i tyska Förbundsdagen................................................................... 22
Dopingproblemet som blev ett samhällsproblem................................... 26
Hormonmissbrukare med vårdbehov – en svåråtkomlig patientgrupp... 27
Läkemedelsberoende – ett folkhälsoproblem som tystats ner............... 30
Från ringa narkotikabrott till grovt brott................................................... 34
SNPF:s remissvar på Narkotikastraffutredningen.................................. 38
Varför kan lagstiftaren inte få stopp på alla ”designade droger?............ 42
Med uppdrag att kontrollera postförsändelser........................................ 46
Rättsrutan............................................................................................... 50
SNPF utbildar kommuner, myndigheter och företag.............................. 51
Notiser: Världen runt............................................................................... 54
Landet runt................................................................................ 55
På besök i ett land som svämmar över av narkotika.............................. 58
Svenska medborgare utlämnade från Thailand och Irak........................ 61
Taxi-Tony hade många kunder............................................................... 64
Inbjudan till SNPF:s utbildningskonferens i Linköping 2015................... 69
Narkotikapoliskonferens i Trondheim med svenska inslag..................... 72
Initierade stort dopingärende i Skaraborg
– fick stipendieresa till Trondheim.......................................................... 73
Bok- och filmtips..................................................................................... 76
Minnesord över Carl G. Persson............................................................ 78
Stipendierutan........................................................................................ 80
Med ständigt stigande beslagssiffror i post- och kurirflödet och med tanke på antalet
försändelser som varje dygn passerar in i landet från världens alla hörn, är det lätt och
förstå att det krävs stora insatser av tullpersonalen att pricka rätt i varuflödet.
Blandad kompott med Arlanda i topp
Det är i postflödet de flesta beslagen görs och här ligger
Arlanda i topp. Enligt inhämtad statistik har man fram
till den 30 september i år redovisat 2880 beslag i postförsändelser och 327 i kurirflödet. Motsvarande siffror
gällande Malmö hamnar på 310 beslag i postflödet och
80 beslag i kurirflödet.
Vad är det då för varor som fastnar i tullens kontroller? Enkelt uttryckt kan man säga ”allt” för det
är verkligen en skiftande kompott. När det gäller
narkotika finns alla preparat representerade. En grupp
där beslagen ökar är narkotikaklassade läkemedel, där
beställaren sett en möjlighet att via internet beställa
mediciner och därmed kringgå av läkare föreskrivet
recept. Att sitta hemma vid datorn och genom några
knapptryck kunna beställa allehanda preparat ses
säkert som smidigt för många och antagligen finns där
en tanke om att det hela är tämligen riskfritt. Förutom
narkotiska preparat är övriga läkemedel också flitigt
förekommande. Varor som omfattas av CITES-listan,
som gäller utrotningshotade djur- och växtarter, finns
också representerade.
Vi känner alla till den omfattande piratkopieringen
av varor som sker runt om i världen. Hur stort det är
förstår vi ännu bättre med siffrorna att 70 procent av
ingripanden mot piratkopior påträffas i postflödet.
Att idag skicka vapen och vapendelar i paketförsändelser är något som också ökar och att hitta dessa
i mängden försändelser är något som ska belysas närmare längre fram i artikeln.
Att gallra i flödet
För att få mer information kring ämnet kontaktade jag
tullinspektörerna Petra Larsson och Stefan Fredriksson, som båda tjänstgör på gruppen M 10 i Malmö. I
vardagstal säger man ”postgruppen” och tillsammans
med sju kolleger försöker man fånga upp försändelser
som inte bör komma längre utan en närmare granskning. Det är en blandad grupp, vilket innebär att det
finns tjänstemän både från brottsbekämpningen och
effektiv handel. De sistnämnda ska säkerställa att im-
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonberg.se
ISSN 1101-6817
5.14 Årgång 27
Sidan 46-47
Med uppdrag att kontrollera postförsändelser
Sidan 64-65
Petra Larsson med sin hund Doris i arbete bland paketen på
Toftanäs.
Tullverkets två labradorer Doris och Zäta som tillhör postgruppen.
väcks om att det ska ingå i tillverkning av narkotika,
därför måste arbetssättet nötas in i hunden. Doris blir,
portföreskrifter efterlevs samt klassificera varor för att
till exempel i rökmixen spice, kan varan omhändertas
enligt Petra, alltid extra uppspelt när hon lyckats nosa
rätt avgifter, som till exempel tull, ska kunna debiteras.
för analys. I nästa steg finns möjlighet att tillämpa ”Lafram någon vapendel.
Gruppens arbetsområde är dels ”posttullen”
gen om förstörande av vissa hälsofarliga substanser”
Toftanäs i Malmö, där det dagligen passerar 60 000
med motiveringen att varan misstänks ha en missbruksDoris och ministern
paket, och dels de olika kurirföretag som hanterar förpotential och kommer därför framöver att klassas som
Förra justitieministern Beatrice Ask (M) fick vid ett
sändelser från hela världen.
narkotika. Ofta kommer denna typ av försändelser
besök hos Malmötullen i somras möjlighet att träffa
Till Toftanäs kommer paket som får väga högst 20
från Kina. Man kan säga att det är en kapplöpning med
både Petra och Doris. Det var Ask som för några år
kilo. Eftersom Toftanäs inte ligger vid en flygplats är
tiden, då substanserna i just spice skiftar och att det
sedan fattade beslut om en utökad kontroll av vapen
det lastbilar som levererar paketen. När försändelserna
hela tiden tillkommer nya.
på grund av den alltmer utbredda vapenförekomsten
väl är på plats vidtar ett sorteringsarbete som i min
vid olika våldsföreteelser i landet. Nu fick hon chansen
beskrivning är mycket förenklat. I stora drag innebär
att på plats personligen gratulera ekipaget till de fina
Gott samarbete
det att försändelserna delas upp utifrån avsändningsort
resultaten.
Som nämndes inledningsvis arbetar man också hos kuoch vilka vidare åtgärder man planerar. Under prorirföretagen, vars uppgift är att snabbt vidarebefordra
cessen har tullpersonalen möjlighet att ”fånga upp”
försändelser
från
olika
länder,
främst
från
EU.
Stefan
objekt som av någon anledning är intressanta att gå
Zäta och framtiden
beskrev att man finns närvarande vid avlastningen hos
vidare med. Antingen sker detta manuellt eller genom
Det finns även planer för Stefan Fredriksson och Zäta.
företagen och om något intressant påträffas tas försänröntgenkontroll. Att lyckas pricka rätt bland mängden
Som första hund i Tullverket kommer Zäta att tilläggsdelsen undan och kontrolleras. Han säger att samarförsändelser, kräver både flexibilitet och kunskap hos
dresseras för sökning av spicesubstanser. Om det hela
betet mellan tullen och kurirföretagen fungerar mycket
den som har uppgiften. Vidare ställer det krav på tjänsfaller väl ut kommer han att bli den första specialutbilde två taxiförarna till 3 resp. 3 år och 3 månader. Två
bra och att tullen får all hjälp som behövs för att kunna
temannen att vara påläst om vilken lagstiftning som är
dade hunden inom området. Med de senaste veckornas
transportörer av kokain och en inhoppare som koordiutföra det arbete som krävs, efter att en försändelse
tillämplig från fall till fall. Man rör sig mellan tullanyhetsrapportering i minnet om förödande konsekvennator dömdes till lägre fängelsestraff.
stoppats.
gen, befogenhetslagen, lagen om punktskattekontroll,
ser i samband med spicerökning, kan man bara önska
180 köpare kunde identifieras varav 173 kommer
smugglingslagen och CITES-reglerna. Det kan tyckas
att fler hundar kan utbildas och certifieras inom en snar
att åtalas eller är åtalade för innehav av narkotika.
förvirrande att en och samma vara kan vara både illeframtid.
Medarbetare
med
nosen
i
fokus
gal och legal, beroende på avsändningsland.
Det finns faktiskt ytterligare två medarbetare i ”postAtt tjänstgöra på ”postgruppen” innebär inte med
Ett stimulerande arbete
gruppen”. Det är de pigga labradorerna Doris och Zäta
automatik att man har tillstånd att öppna försändelser.
vars känsliga nosar dagligen arbetar med att jobba
Både Petra och Stefan trivs utmärkt att tjänstgöra på
För detta krävs att det finns ett bemyndigande från
fram intressanta objekt. Petra Larsson är Doris förare
”posttullen”. ’De beskriver arbetet som spännande, stitullverkets generaldirektör ”att besluta om öppning
och Stefan Fredriksson leder Zäta.
mulerande och lärorikt. Det stora inflödet ställer dem
av tullförsändelser”. Alla som arbetar på gruppen har
Doris är inte ”bara” en narkotikasökhund utan har
inför stora utmaningar, och när ett beslag blir inleddetta delegationsbeslut.
fått tilläggsdressyr
ochtipset
ammunition.
Totalt sett
För 10-11 år sedan fick
polisen deti vapen
första
på kokainförsäljning
taxibilar
ningen från
till något
mycket istörre känns det naturligtvis
Allt kring kontrollen av paket kräver en omfattande
idag ”varumärket”
sex utbildade vapenhundar
inomFrustrationen
tullverket
extra
finns flera sådana ärenden som
dokumentation och det fotograferas flitigt. Ett
paket
Stockholms
innerstadfinns
under
Taxi-Tony.
harmeningsfullt.
varit storDet
hos
och det är myndigheten själv som anordnat utbildbörjat med just ett postbeslag och min ambition är
som öppnats men inte föranleder ytterligaregenerationer
åtgärd,
av krogpoliser
somochjagat
dehundkolleger
inblandade.
Under hösten
2012 kom
ny om dessa i något framtida
ningen.
Doris
hennes
kan
numera
att återkomma
och berätta
skickas vidare till mottagaren. I försändelsen måste
titulera sig certifierade
vapensökhundar.
Doris sig
information
om ett kokainförsäljande
nätverk
som självaAttkallade
för Taxi-Tony och
nummer.
finnas ett meddelande som talar om för mottagaren
att
är läraktig,
vittnarsamt
hennesnära
yrkesskicklighet
om. Under
paketet varit föremål för tullkontroll.
opererade i Stockholms
innerstad
angränsande
förorter.
det år hon varit aktiv som vapenhund, har hon lyckats
arbeta fram 10 av 11 vapen, 19 vapendelar samt 20
Kapplöpning med tiden
stycken ammunition. Enligt Petra är miljön i ”posttulett utmärkt sätt att både arbeta och träna hunden
Mycket av det som undersöks går till analys. Om man
Ulla-Stina Nilsson
Ärendet rullar igång len”
Samtal i kod
i. Hon förklarar att vapen har en liten doftbild och
påträffar ett preparat för första gången och misstanke
Tullverket Helsingborg
Varje kokainköpare blev ett ärende för sig.
Från januari 2013 till början på maj samma år genomNätverkets styrka var inte bara en välorganiserad säljFoto: Polisen
fördes telefonavlyssning på allt fler telefoner tillhöransnurra med snabb leverans och fin service utan en nästde det nätverk som marknadsförde sig som Taxi-Tony.
intill vattentät, intim kundstock. DettaSVENSKA
är medNARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
största
4-2014
47
För att få beställa kokain av Taxi-Tony var man
säkerhet anledningen till att de kunnat fortsätta under
först tvungen att låta en befintlig kund gå i god för
en så lång tid. Flera av kunderna uppgav i förhör att de
sig. Den vars telefonnummer och namn skrivits in i
haft numret till Taxi-Tony i över 5 år.
Sveriges volymmässigt största narkotikakoordinatorns lista kunde ringa upp. Koordinatorn
I och med att ärendet hängde på att göra så få och
utredning?
såg den inkommande kontaktens nummer och namn
osynliga ingripanden som möjligt och låta organisatioKrogsektionen fick ansvaret för att se till att alla 180
och klickade bort samtalet. Han skickade telefonnumnen och dess struktur visa upp sin företagsamhet och
köpare av kokain, som visat sig som telefonnummer
mer och namn vidare till en av de två gatusäljarna,
vidd, passade det bra att tillslag mot köpare gjordes
i telefonavlyssningen, identifierades, hittades och lagtaxichaufförerna, som ringde upp köparen och bokade
av Citypolisens krogsektion. De kunde operera i sin
fördes för sina innehav. Telefonavlyssningsmaterialet
möte och tog beställning.
vanliga miljö utan att väcka uppmärksamhet eller misskring köparna sammanställdes i en excellista.
Sedan platsen och beställningen var bestämd skickatänksamhet i köparleden.
180 separata anmälningar upprättades på innehav
de taxiföraren ett sms med en punkt till koordinatorn,
av kokain. Det var allt från ett köp av en enhet kokain
som således hade kontroll över försäljningen. Sedan
Tillslag
(ett fyllemisstag) till 55 köp av blandade mängder
möttes köpare och säljare. Leveransen skedde oftast
Den 3 maj 2013 slog Aktionsgrupp Mitt och Stockholm
enheter (de riktiga kokainisterna). Vi blev tvungna
inne i taxibilen medan den svängde runt ett kvarter.
samt Citypolisens krog- och narkotikasektion till mot
att standardisera, göra mallar så att alla förhör höll
Vid andra tillfällen genom leverans till dörren. När
flertalet adresser samtidigt. Den interimistiska passivitesamma standard och alla konfrontationer blev lika.
köparen hoppat ur taxin eller när föraren var tillbaka
ten hade varit ovanligt lång tidmässigt och omfattande
Utmaningen av köparmålen blev att hitta en form
i sin bil skickade han ett ”klart” per sms till koordinär det gäller mängden begångna brott. Taxichaufföoch arbetsordning som gjorde det möjligt att köra 180
natorn, som då visste att försäljning skett och bokförerna hade under fyra månader sålt sammanlagt minst
ärenden genom systemet utan att det skapade stockringen kunde göras.
ett kilo kokain fördelat i enheter strax under engramsningar någonstans. Att arkivera 180 ärenden tog i ren
portioner. Den ene försäljaren blev misstänkt för grovt
papperexercis tre veckor. Ca 400 förhör med köpare
narkotikabrott genom att ha överlåtit 604 enheter vid
hölls plus att säljarna mothördes för varje köpare.
335 olika tillfällen. Han satt häktad i ett och ett halvt
Telefonavlyssningsmaterialet för varje köpare luslästes
år men sattes på fri fot av hovrätten under förhandoch ljudupptagningarna spelades upp och delgavs varje
lingen. Den andre föraren misstänktes för grovt narköpare. Förundersökningsmaterialet i ärendena har
kotikabrott genom att ha överlåtit 910 enheter kokain
endast varit telefonavlyssning och förhör.
vid 498 olika tillfällen. Han greps med 39 portionsförpackade greenlinepåsar i kalsongerna.
Oklar bevisbedömning
I fyra hela månader hade telefonavlyssningen genererat nästan 80 000 samtal och sms. Tio personer kom
110 köpare kallades som medmisstänkta/förhörspersosedan att gripas, nio för grovt narkotikabrott och en
ner till huvudrättegången för att berätta om sina köp.
för penninghäleri.
De vittnade inte under ed/straffansvar och fick betalt
Våren 2014, cirka ett år efter tillslaget, startade
för förlorade inkomster. De som kom och erkände sina
I en röd svarttaxi kommer Taxi-Tony rullande.
rättegången i huvudärendet i Stockholms tingsrätt
köp hade inte några yrkanden för förlorad inkomst.
Foto: Polisen
och den varade i 32 dagar. Lagerhållaren och chefen i
De som kom in och ljög eller inte kommenterade något
nätverket dömdes till 8 år, koordinatorn till 5 år och
sade att de hade förlorat arbetsinkomst.
Taxi-Tony hade
många kunder
I målen mot köparna provade åklagaren inledningsvis att ta upp ett och ett och resultatet blev att de som
erkänt köp dömdes men de som förnekat köp fick sina
mål ogillade. Först var fem köpare som erkände. De
fick relativt skarpa straff. Tre månaders fängelse för 2
köp. Sedan kom det fem köpare som förnekat köp och
de åtalen ogillades.
Telefonavlyssning och det modus som vi sett i spaningen räckte inte. Nu räckte inte bevisen när erkännandet uteblev. Effekten blev absurd. Skulle då de som
ljuger gå fria och de som erkänner sina gärningar få
straff? Vi kände en törn i förtroendet för rättsamhället.
De köparmål som ogillats överklagades till hovrätten av åklagaren och i dagsläget är endast en köpares
mål ogillat. Resten har blivit dömda och påföljden
har oftast blivit böter. Det dyraste inköpet av en påse
kokain är hittills 40 600 kr om man räknar försäljningspriset 1000kr per enhet plus de dryga böter som
utdömdes.
Ett nytt grepp provades. Åtta grupper om 20 köpare
skapades. I dessa grupper har alla 20 köparnas ärenden
tagits upp med en gemensam sakframställan, ett vittnesförhör med spaningsledaren och en slutplädering
per rättegång. Istället för att göra allting 180 gånger.
De åtta grupperna har valts ut i den ordning som ärendena blivit klara men även med tanken att representera
den stora gruppen. Den första gruppens slutplädering
skedde den 20 november 2014 efter sammanlagt fem
rättegångsdagar.
Sju personer i nätverket dömdes för kokainförsäljning till
fängelsestraff från 8 år och lägre. De 173 köparna blir efterhand lagförda för sina brott.
Foto: TT Bild/Montage.
Framgångsfaktorer
Vad var då framgångsfaktorerna hos nätverket? TaxiTonys medvetna sätt att spela på vanebildningen hos
köparna med reklam-sms på lönehelger var en genomtänkt och framgångsrik marknadsföring. Kokain är en
oerhört potent och beroendeframkallande drog. Detta
vet och har man utnyttjat i marknadsföringen till sina
kunder. Värdet i deras slutna kundkrets har redan belysts. De har även en framgång i sitt modus som efterföljs enkelt och skapar en stabilitet i organisationen där
ersättare kan stoppas in vid problem och där köpare
känner sig trygga trots att det är olika försäljare. Koordinatorn håller tydligt på sina regler och uppfostrar
➲ nästa sida
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
65
1
Ledaren
Bli medlem
– det lönar sig
Julen står snart för dörren så det är dags att fatta pennan och plita ner önskelistan på vad vi vill att tomten
har i sin säck. Förmodligen upptäckte den rödklädde
att vi inte var så snälla under 2013 då favoritjulklappen
- en bättre resurs för narkotikabekämpningen - helt uteblev i polisens omorganisation. I den frågan måste man
hoppas att ett logiskt förhållningssätt vid analyserandet
av problembilden ändå leder till slutsatser att strategier
och aktiviteter för att nå resultat mot dem som distribuerar droger i de lokala missbruksmiljöerna, inte kan
genomföras effektivt av andra än de som har det som
sin dagliga uppgift.
Det verkar annars som att en annan julklapp är möjlig om än långsiktigt. Det skenande ångloket för legalisering i USA som från början spårat ur förnuftsmässigt
har börjat få fler tvivlare och störningar i tidtabellen
när det gäller nya stater som vill kliva på. I delstater
som Colorado, där man legaliserat marijuana, har opinionen börjat vända som en följd av allt elände man ser
omkring sig. I huvudstaden Washington D.C. verkar
man helt plötsligt heller inte så benägna att ta steget
mot en legalisering. De undersökningar som nyligen
genomförts nationellt om folks inställning till legalisering visar att de som är positiva till en legalisering inte
längre är i majoritet. Det är också så att media, om än
försiktigt, börjat släppa fram de vetenskapliga rapporter som efterhand produceras om de negativa konsekvenserna för folkhälsan och den allmänna säkerheten
som blivit en följd av legaliseringen, samt om farorna
med narkotika i största allmänhet. Det finns dock
alla skäl i världen att inte vara alltför optimistisk. En
vetenskaplig studie finns rapporterad i vilken man
jämför tobaksindustrins, Big Tobacco Company, framfart och hänsynslösa strategier för många år sen med
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
dagens marijuanaindustri, Big Marijuana Company.
Studien visar att den senare mer eller mindre klockrent
kopierat sin föregångare, och extremt stora penningsummor är i omlopp och enorma vinster delas ut.
SNPF styrelse får tacka alla medlemmar för det
gångna året och önska en riktigt God Jul och ett Gott
Nytt År. Styrelsen är som konsekvens av andra omorganisationer i vår omvärld i verksamhet med att se
över föreningens framtida aktiviteter. Ett givet mål är
att vi vill nå ut till fler inom rättsväsendet och därmed
öka antalet medlemmar. Det finns skäl att påminna
om alla fördelar som det innebär att vara medlem. Det
är få föreningar som ger så mycket tillbaka till sina
medlemmar, såsom en starkt subventionerad årskonferens, semiarier, en av marknadens bästa facktidningar
som är ett måste för den som vill vara uppdaterad om
narkotika (5 nr/år), möjligheten att söka resestipendier
och tillgången att vara med där det händer lokalt och
nationellt. Man kan bli medlem var man än jobbar
inom rättsväsendet och uppmaningen till nuvarande
medlemmar är att berätta för era arbetskamrater, inte
minst de som jobbar i uniform, om SNPF och locka
med fler så får ett ökat medlemskap bli en julklapp till
oss alla från oss alla.
Anders Stolpe
Vice Ordförande
Info från styrelsen
Inbjudan till utbildningskonferensen i Linköping
Missa inte att planera in sista helgen i april nästa år för utbildning
och kollegial samvaro.
På sidan 69 finner du inbjudan till vårens utbildningskonferens i
Linköping. Där finns också kort info om programmet och om
anmälan till konferensen.
Redaktörens
spalt
Sök resebidrag från SNPF!
Utdrag ur SNPF:s stadgar § 2.
”Organisationens ändamål är …. att främja professionell kompetensutveckling …. samt att främja internationellt kollegialt utbyte”.
Enligt stadgarna beviljar SNPF varje år ett antal resebidrag efter
ansökan från en eller flera medlemmar i grupp. Beloppet avser att
täcka hela eller delar av en studieresa.
Många medlemmar har genom åren erhållit resebidrag från SNPF
för studiebesök hos kollegor i andra länder och även i Sverige.
Styrelsen behandlar inkomna ansökningar, och om kraven är uppfyllda beviljas regelmässigt 3000 – 6000 kronor för ensam sökande,
beroende på resmål m.m.
Om ansökan avser en grupp med flera medlemmar, reduceras
beloppet per person beroende på totalbelopp och ev. andra
omständigheter.
Grundkravet för att beviljas resebidrag är minst ett års medlemskap
i SNPF. Vidare ska en ansökan innehålla uppgifter om resmål och
syftet med resan samt ungefärlig tidpunkt för avresa. Dessutom vilka
kontakter som har tagits på resmålet och beräknad kostnad för resa
och boende.
Vi vill i gengäld att resenären skriver en artikel om gjorda erfarenheter och lärdomar på resmålet. Texten bör vara två – tre sidor lång
och kompletteras med några bilder som mailas till
[email protected] eller till [email protected]
Skicka in er ansökan nu för resa nästa år!
I detta nummer medverkar förutom redaktionen
följande skribenter:
Lena Larsson, Jakobsberg
Kai Knudsen, Göteborg
Niklas Lindroth, Alingsås
Peter Dahlén, Göteborg
Lars Norberg, Stockholm
Mia-Maria Magnusson, Stockholm
Stort tack för er medverkan.
Ingen vill väl egentligen bli knarkare,
men ungdomars attityd till droganvändning har blivit mer liberal än
tidigare och vi ser idag ett ökat användande av narkotika och narkotikaliknande substanser.
Vad beror detta på och vad kan
vi göra för att hjälpa våra unga
att fatta rätt beslut och våga avstå
från destruktiv droganvändning? Att
röka spice idag verkar ju vara rena
idiotin.
Det finns trots allt en hel del vi
kan göra för att minska de riskfaktorer som bidrar till ett ökat missbruk.
Dessa skyddsfaktorer består enligt
min mening i första hand av att kunskapsnivån om droger och missbruk
ökas och att engagemanget bland
föräldrar och lärare blir bättre, samtidigt som man ökar samverkan med
polisen vid misstankar om drogmissbruk bland unga.
Polisens narkotikabekämpande
arbete är också en viktig skyddsfaktor. Polisen upptäcker ständigt nya
och tidigare okända missbrukare.
Att hamna i brottsregistret och få
böter för ett litet droginnehav och/
eller för att ha använt cannabis eller
annan drog, kan få en del ungdomar
att sluta direkt. Det finns gott om
sådana fallrapporter. Illegal droghantering och missbruk kan förstöra
mycket mer än hälsan i en ung människas framtida liv.
Vi försöker med er hjälp att göra
en tidning som skall tillhandahålla
nyttig information till våra medlemmar och till många andra i samhället. Men det räcker inte med
kunskap. Regeringen måste ändra
sin ståndpunkt och inte tillåta försäljning av livsfarliga droger som
man gör idag.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR
önskar vi på redaktionen.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
3
Missbruk av droger går ofta ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola.
Stor risk för fysiska skador, upprepad kriminalitet och ett fortsatt destruktivt leverne är andra
kännetecken på missbruk. Såväl missbrukaren som omgivningen påverkas negativt.
Beroende är ett resultat av långvarigt missbruk som av olika anledningar är svårt att bryta.
Drogberoendet tar över missbrukarens viljekraft.
Runt varje missbrukare finns deras anhöriga och närstående och man kanske inte i första hand
tänker på att dessa medberoende drabbas hårt av lidande och social isolering.
Behovet av stöd i olika former har lett till att ett flertal föreningar för missbrukare och anhöriga
har bildats i Sverige under de senaste femtio åren.
Detta är Anhöriga Mot Droger
och så här arbetar vi
Anhöriga Mot Droger, AMD, är en ung organisation.
För fem år sedan bestämde sig FMN-föreningarna i
Järfälla, Täby, Upplands Väsby och Västerås att lämna
Föräldraföreningen Mot Narkotika och starta en egen
förening. Vi ville ha en starkare ideologi och arbeta
mera konkret mot medberoendet hos de anhöriga som
vi ser är den största boven i dramat. Vi vill få de anhöriga att se sitt eget medberoende och arbeta kontinuerligt
med detta så att de på det sättet hjälper missbrukaren
i stället för att stjälpa honom eller henne med diverse
felriktade hjälpinsatser. Pengar, betalda knarkskulder,
nya mobiler och annat ekonomiskt bistånd är ganska
vanliga felriktade hjälpinsatser som vi ser det.
Våra tankar kring startandet av AMD var att genom
vägledande samtal ge råd och stöd bl.a. till tonårsföräldrar vars barn påbörjat en drogkarriär genom att
börja röka cannabis eller spice. Så har det inte blivit
i den omfattning vi tänkte oss, utan i stället kommer
föräldrar till unga vuxna i åldern över 20 år upp till 30
år. Då har föräldrarna blundat för problemen som ofta
kommit mycket, mycket tidigare, eller också hoppats
på att det hela skulle ha gått över av sig själv. När de
anhöriga nu kommer till AMD har de äntligen vaknat,
förstått att problemen inte går över av sig själv utan att
det krävs arbete från de anhöriga eller att de helt enkelt
inte orkar med problemen längre. Man måste ha någon
att prata med.
När mamma och pappa till 25-årig son, som inte
längre bor hemma men som både röker hasch och
missbrukar kokain, kommer till AMD är det ofta ganska slitna föräldrar vi träffar. De har bokat en samtalstid för att de under många år själva försökt med diverse
medel för att få slut på eländet, men nu har de till sist
förstått att det inte går utan hjälp utifrån.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Anhöriga behöver verktyg
Vår uppgift är först och främst att lyssna in vad de
anhöriga har att berätta. Vi vill gärna gå tillbaka till
skoltiden för att se hur missbrukaren utvecklats därifrån. Många har börjat röka hasch i tonåren utan att
någon anhörig märkt eller förstått problemets vidd och
därför inte ingripit tillräckligt bestämt. Ingen i skolan
har märkt något och ingen heller i det gamla vanliga
kamratgänget. Det nya kamratgänget, som tillkommit i
den gemensamma sysselsättningen att röka på, bryr sig
inte om sina kompisar annat än att de kan hjälpa till att
fixa fram mera droger.
Vi ger de anhöriga verktyg så att de kan sluta upp
med sitt medberoende och i stället börja ställa krav på
sitt vuxna barn. Att berätta för den vuxna dottern eller
sonen vilka regler som gäller och hur detta med missbruket har påverkat inte bara missbrukaren själv utan
även anhöriga, föräldrar och syskon.
Som så ofta blir det till slut inte bara haschrökande
som kompisarna ägnar sig åt utan möjligheten att
pröva på andra, nya spännande droger finns alltid
nära till hands. Kokain, s.k. nätdroger och även andra
vanliga droger finns alltid för den som har pengar och
är villig att våga sig på något nytt.
Kanske är det just det att pengarna aldrig räcker
till för missbrukaren som gör att de anhöriga vaknar.
Kanske är det andra tydliga tecken som svårt att sköta
arbetet, betala hyran eller annat väsentligt som gör att
de anhöriga börjar misstänka att det är droger med i
sammanhanget. Kanske är det när vi frågar efter tecken
de sett på sin dotter eller son, som vi kan lägga ett pussel som pekar mot narkotikamissbruk.
En del anhöriga kommer en gång till AMD, tackar
för sig och lovar att återkomma vilket inte alla gör. En
del anhöriga kommer 5, 6, 7 och 8 gånger eller mer för
att sitta ner och prata av sig alla bekymmer och ställa
alla frågor som de inte kunnat ställa till någon tidigare.
Många säger spontant: - ”Vad skönt att få prata med
några som vet vad de handlar om och som förstår vad
jag säger”.
Och visst är det så. Vi är inga proffs, vi är inga
specialister, vi är bara anhöriga själva så vi vet hur det
känns, vi vet hur dom mår. Vi är bara vanliga föräldrar
med ovanliga erfarenheter och kunskaper.
Viktigt med polisens förebyggande arbete
En yrkesgrupp förutom lärarna i skolan som också kan
poängtera drogernas farlighet är polisen. Varje skola
har vid olika tillfällen besök av polisen för att diskutera
trafik, våld och annat som hör deras yrke till, så varför
då inte lägga till att prata om droger.
Ingen kan med bättre erfarenhet tala om vad t.ex.
ingripande vid ringa narkotikabrott innebär för den
misstänkte. Böter på 1 500 kronor, men i värsta fall
också fängelse, en prick i belastningsregistret, inget
lämplighetsintyg för körkort och också om det finns
flera följder för den som påträffas narkotikapåverkad.
Många ungdomar har en viss respekt för polisen
och det är bra. Men det är också bra om polisen som
myndighetsperson blir den som berättar om det som vi
föräldrar redan gjort, men som inga eller få lyssnat till.
Säger polisen det blir det inte bara en tjatig mamma
eller pappa som hela tiden upprepar sig, då kommer
pratet från en väl insatt person som vet.
Polisen är våra vänner, brukar vi inom AMD säga.
De är ute på gator och torg och de tar hand om våra
barn när vi själva ligger hemma och sover. Så låt polisen tillsammans med alla andra vuxna bilda den mur
som vi behöver mot drogerna så vi kan rädda våra barn
och ungdomar från det elände dessa kan föra med sig.
Ingen som prövar vet vem som blir beroende för tid
och evighet. Ingen som prövar vet hur svårt det kan
bli att sluta. Därför måste vi hjälpas åt att säga nej till
droger.
Lena Larsson,
förbundsordförande
Riksförbundet AMD
Anhöriga Mot Droger
Föräldraföreningen
Mot Narkotika, FMN,
är en ideell, religiöst och partipolitisk obunden nätverksorganisation, vars huvudsakliga
verksamhet i första hand riktar
sig till anhöriga – föräldrar, syskon och kamrater.
FMN bildades år 1968, som
en reaktion på det ökade narkotikamissbruket bland
ungdom och den sociala isolering som anhöriga till
dem drabbas av. I dag består FMN av ett nätverk av
femtiotalet lokala föreningar och kontaktgrupper i
landet.
Föreningen består av föräldrar och anhöriga till
missbrukare och arbetar främst på ett lokalt plan med
att ge råd och stöd till andra föräldrar med barn som
använder narkotika. Andra områden som organisationen arbetar med är opinionsbildning för en restriktiv
narkotikapolitik.
Källa: www.fmn.se
Riksförbundet AMD Anhöriga Mot Droger (AMD
Riks) som startade i augusti 2009 består i dagsläget
av åtta lokalföreningar i Järfälla, Nyköping, Södertälje,
Täby, Upplands Väsby, Västerås och Norrtälje samt på
Gotland, och vi har snart 300 medlemmar. Två anhöriggrupper i Köping och Hallstahammar har vi också dit
anhöriga och intresserade medmänniskor kan vända sig.
Genom utbildning (Anhörigkurs) har vi kunnat ge nytillkomna medlemmar grundkunskap om droger, beroende och medberoende samt också fått ett bra tillskott
av nya vägledare (Kurs i vägledande samtal) som kan
möta anhöriga till missbrukare i en kaotisk situation.
Källa: www.anhorigamotdroger.se
Riksförbundet för Rättigheter,
Frigörelse, Hälsa och Likaberättigande, RFHL, är ett förbund
av föreningar och medborgare
som tillsammans verkar för ett
samhälle utan missbruk och beroende. Vi menar att staten inte tar
sitt ansvar i beroendefrågorna genom att bl.a. strunta i
dem som har ett läkemedelsberoende.
RFHL bildades 1965 och antog då namnet
Riksförbundet För Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare.
Namnet valdes utifrån att nästan allt man på den tiden
kallade narkotika var läkemedel som så småningom
kom att narkotikaklassas.
Källa: www.rfhl.se
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
7
Den som ropar högst hörs mest
För några månader sedan skrev jag en insändare i Sundsvalls tidning som en del i
deras artikelserie #drogkampen. Jag skrev i samförstånd med min närmaste chef och
syftet var att vi som narkotikapoliser i Västernorrland ville göra ett inlägg i den allt stridare strömmen av legaliseringspropaganda.
Mitt inlägg blev mycket uppskattat och delades flitigt i
sociala medier. Anledningen till att jag skriver det här
är inte att dunka mig själv i ryggen, utan för att jag vill
berätta om det gensvar jag i efterhand fått och om en
bortglömd problembild som inte har med själva drogmissbruket att göra.
Några dagar efter min insändare skrev signaturen
”Gribban” en insändare. Hon var tacksam för det
arbete polisen gjort och menade att det hjälpt hennes
son ur missbruk. För mig var nyckelmeningarna i hennes insändare: ”Jag tror inte att det finns en förälder
som vi läst om i artikelserien #drogkampen som skulle
vara för en legalisering. Det är ofta lätt att uttala sig
om något som man inte berörts av personligen och som
man inte sett de negativa konsekvenserna av”.
Många reagerade på insändaren
Under de veckor som följde var det just den här typen
av berättelser och liknande kommentarer som fyllde
min mailbox och som jag fick berättat för mig. En
mamma till en missbrukare berättade med gråt i rösten
att det känns som ett hån, som att bli spottad i ansiktet,
varje gång en liberal ledare pratar om legalisering eller
när någon delar en artikel på Facebook som sjunger
marijuanans lovsång.
En anhörig till en ung haschrökare beskrev hur
oerhört frustrerande han tycker det är att försöka
argumentera lugnt och sansat när han bara bemöts
av färdigpaketerade svar från någon av lobbyisternas
otaliga forum. Jag fick höra hur skönt det är att själv
kunna luta sig mot argument från den andra sidan, att
själv ha något annat än sin egen oro att förmedla till
sitt barn eller anhörig.
Varför skriver jag nu det här i SNPF’s tidning? Jo
det här är en uppmaning från mig till alla Er som på
ett eller annat sätt arbetar med narkotikabekämpning,
en uppmaning om att vara aktiva i debatten och att
hjälpas åt att sprida den typen av inlägg. Jag vet att det
är frustrerande och att kommentatorsfälten på tidningarnas hemsidor fylls med legaliseringslobbyisternas
hån och motargument. Men jag vill att vi ska bortse
från det, jag vill att vi ska tänka på dem som behöver
vårt stöd, våra argument och våra infallsvinklar på
problemet. Vi kommer aldrig att kunna omvända en
legaliseringslobbyist, men vi kan med vår närvaro i
debatten vara ett stöd för andra. Vi ska finnas till för
dem som vill sluta missbruka och för deras anhöriga,
för dem som vacklar i sin tro och för dem som behöver
ett enda argument för att ta steget och söka hjälp.
Emil Lundberg
www.st.nu/opinion/insandare/legalisering-en-samhallsfara
www.st.nu/.../utan-narkotikapolisen-hade-min-son-gatt-under
Bild från insändaren i Sundsvalls Tidning.
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Spice-missbruk oroar över hela landet
Det alltmer normaliserade missbruket av cannabis, i synnerhet marijuana, är alarmerande. Samtidigt verkar syntetisk cannabis, det vi kallar spice, tilltala allt fler och
framförallt yngre missbrukare. Under hösten har medierna rapporterat om allvarliga
överdoser av spice i bl.a. Sundsvall, Örebro, Karlstad, Gävle och Oskarshamn.
Rapporter om spicemissbruk som ett starkt ökande
problem bland unga kommer från hela landet. Spice
säljs via internet och når ut till alla. Den aktiva substansen i spice är syntetiska cannabinoider som förekommer i hundratals varianter. Några av de mest populära
cannabinoiderna blir efterhand klassade som narkotika
eller hälsofarliga varor. Försäljarna på internet importerar då nya varianter av cannabinoider som ännu inte
är förbjudna, och försäljningen till ungdomar är alltså
inte olaglig och inte heller användandet av drogerna.
Missbrukare aningslösa
Syntetiska cannabinoider levereras i pulverform från kemiföretag i Kina. Pulvret löses upp i aceton och duschas
över rökbart material som t.ex. tobak eller andra torkade växtdelar. Efter avdunstning av vätskan får man
spice, en s.k. rökmix som består av det rökbara växtmaterialet impregnerat med en syntetisk cannabinoid.
Faran ligger i att tillverkaren kan blanda in även
andra substanser som kan ge en annan och mycket
farligare påverkan än den förväntade. Den som köper
spice och röker för att få ett cannabisrus har alltså
ingen aning om vilken eller vilka kemiska substanser
som finns i rökmixen.
Styrkan i syntetiska cannabinoider varierar, men är
alltid starkare eller betydligt starkare än THC, som
är den rusgivande substansen i hasch och marijuana.
Styrkan på nya och oklassade spicevarianter är okänd
tills missbrukarna skaffat sig egna erfarenheter genom
att agera försöksdjur.
Förgiftningsfallen ökar
Under ett par veckor i slutet av september och början
av oktober 2014 rapporterades ett 20-tal förgiftningsfall som kommit in till sjukhus i bland annat Sundsvall,
Gävleborg och Oskarshamn. Ångest, förvirring och epileptiska kramper är några vanliga symtom. Men också
kramper med medvetslöshet, andningsproblem med risk
för att dö har förekommit. En 16-årig pojke fick vårdas i
respirator i Gävle efter att ha överdoserat spice.
Samtalen från sjukvården till Giftinformationscentralen ökar angående spiceförgiftningar och är nu
uppe i några samtal i veckan.
Oklassade droger försvårar för polisen
Vad kan då polisen göra för att förhindra den pågående
utvecklingen? Vi besökte Skövde, en av de orter där
Jan-Ove Fröberg
har lång erfarenhet av narkotikabekämpning i
Skövde-regionen.
polisen uppmanat föräldrar att vara uppmärksamma
på ungdomarnas ökade användning av nätdroger, framförallt spice.
Jan-Ove Fröberg är chef för narkotikaroteln i
Skövde, en grupp på sex man som arbetar med grova
narkotikabrott och lyder under länsnarkotikaroteln
i Göteborg. Fröbergs grupp får sina direktiv från
Göteborg och satsningarna görs huvudsakligen på
langning av amfetamin och marijuana. Man arbetar
inte aktivt mot nätdroger, trots den information som
finns om ett ökat missbruk i Skövdeområdet.
Däremot har man lokalt i Skövde polisområde efter
sommaren inrättat tre fokusgrupper med totalt femton
poliser som ska arbeta mot narkotika och annan kriminalitet på gatunivå. Fokusgrupperna inledde under
oktober en särskild satsning mot spicemissbruk och
langning. Ett stort problem är dock att de preparat som
polisen ingriper mot kanske visar sig, efter den kemiska
analysen, vara lagliga att inneha och använda, vilket
dels påverkar polisens prioritering och dels ger helt fel
signaler till ungdomarna.
Jan-Ove Fröberg har arbetat på narkotikaroteln i
Skövde sedan 1986 och varit chef för gruppen sedan
1993. Bemanningen har under åren minskat från tolv
till sex poliser. Vid årsskiftet när polisen genomgår en
stor omorganisation kommer Fröbergs narkotikarotel
troligen att slås ihop med en annan grupp som arbetar
mot grova brott. Fröberg hoppas att detta i så fall inte
kommer att innebära att narkotikabrott prioriteras
lägre än annan brottslighet, vilket ofta blir fallet vid
sammanslagningar.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
11
Ett livsfarligt sätt att försöka sätta
”krydda” på tillvaron
I Sundsvall har man under sensommaren och hösten, precis som i Gävle och
Oskarshamn och några andra platser, kunnat konstatera en uppseendeväckande
ökning av antal överdoser till följd att spicekonsumtion.
Problembilden kring spice har nu blivit så stor att såväl det lokala trygghetsrådet
och lokala handlare engagerat sig i frågan.
Missbrukare i drivor
Det var en tisdag i slutet av augusti som fem personer fördes medvetslösa till Sundsvalls sjukhus efter att ha rökt
spice. Det rörde sig om kända missbrukare som ramlat
ihop i centrala staden och på grund av det stora antalet
blev händelsen en nyhet såväl lokalt som i riksmedia.
Men även om löpsedlarna nu i svarta versaler
ropade ”DÖDSDROG” så var varken poliserna i
Sundsvall eller personal på Sundsvalls sjukhus särskilt
överraskade. De uniformerade poliser som dagligen
vistas bland Sundsvalls narkomaner vittnar om att
det under en längre tid och allt oftare påträffats helt
utslagna missbrukare som rökt spice. Ordningspolisen
Maria berättar att hon under sommaren två dagar i rad
omhändertagit samma två missbrukare när de påträffats medvetslösa i en park, hängande över ett staket
som lakan på tork, båda hade rökt spice.
Även personal på akutmottagningen har sedan snart
två år märkt av att antalet överdoser skjutit i höjden,
men där vill man inte lika tvärsäkert uttala sig om att
det enbart beror på spice.
Tecken i skyn
Kanske är det inte konstigt att det här händer just nu.
Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att
Västernorrlands län ligger på tredje plats i riket när
det gäller narkotikadödlighet. I en lista där Stockholm
kommer först på femte plats visar statistiken att 7,85
per 100 000 Västernorrlänningar dog av drogrelaterade orsaker under 2013. För att ge perspektiv till siffran kan nämnas att i Gävleborg, som både geografiska
och befolkningsmässigt är jämförbart, var siffran för
samma tid 4,33.
Per Bergman, enhetschef vid akutmottagningen på
Sundsvalls sjukhus, berättar att antalet överdoser till
följd av alkohol och droger ökat med 150 procent från
2012 till 2013. Bergman har lika lite som någon annan
en förklaring till vad ökningen beror på. Han berättar
att det var som att ökningen skedde från en dag till en
annan. Under de första elva månaderna 2012 fick man
i snitt in 17 personer per månad som överdoserat. I
december steg siffran till 41 och sedan dess är siffran
kring 50 överdoser i månaden. Bergman menar att
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
narkotikaklassade läkemedel såväl som spice, och båda
sakerna i kombination med alkohol, ofta är orsaken
bakom överdoserna.
Spiceöverdoserna som nu hamnat i fokus är resurskrävande för sjukvården. Bergman säger att de patienterna ofta krampar och kräver såväl övervakning som
intensivvård genom att endera sövas eller placeras i
respirator.
Reaktioner
Polisen i Sundsvall har identifierat en person som misstänks vara den som försett den kvintett som överdoserade samma dag med spice. Utredningen pågår i skrivande stund, men klart är att det beslag man gjorde hos
den misstänkte var en oklassad spicesort, något som
inte är ovanligt.
Närpolischef Thomas Åslund säger att den oroväckande utvecklingen gjort att ett kommande möte i
det lokala Trygghetsrådet helt och hållet kommer att
ägnas åt frågan om spice och den oroande ökningen
av överdoser.
Tanken är att ta fram en handlingsplan där såväl
polis och socialtjänst, som företag och andra instanser i
samhället gemensamt skall verka för att vända trenden.
En försmak på detta samarbete är att en del handlare beslutat att bara sälja aceton över disk. Efter att
ha uppmärksammats på att aceton används för att lösa
spicepulvret i tobak, samt då man sett ett ökat svinn
av aceton i form av snatterier, så är detta ett sätt för
butikscheferna att dra sitt strå till stacken.
Opinion
Bland poliser på gatan, utredare och förundersökningsledare höjs nu allt högre röster för att få till en så kallad
gruppklassificering av spice. Björn Karlsson, som jobbar mot så kallad gatulangning i Sundsvall, känner sig
oroad och frustrerad.
– ”Drogen sprids bland ungdomar eftersom den är
både billig och lättillgänglig. Att den dessutom i många
fall inte är olaglig i den meningen att man riskerar
någon påföljd gör ju inte saken bättre.”
Emil Lundberg
Kriminaltekniska laboratoriet
avslöjar innehållet i spice.
Polisens beslag av örtblandningar som misstänks vara
spice skickas till Kriminaltekniska laboratoriet (SKL) i
Linköping för analys och för att fastställa om materialet innehåller syntetiska cannabinoider och eventuellt
andra drogsubstanser. Antalet sådana material har ökat
kraftigt under de senaste åren, liksom beslag av vitt pulver som innehåller syntetiska cannabinoider i ren form.
Under 2012 påvisades syntetiska cannabinoider i
totalt 1208 ärenden på SKL. Året därpå hade antalet
mer än fördubblats till 2522 ärenden och under de tre
första kvartalen 2014 registrerades 2076 analysärenden där syntetiska cannabinoider förekom. Ökningen
fortsätter med andra ord.
När SKL skickar analyssvaret till polisen med
besked om vilken eller vilka syntetiska cannabinoider
man anträffat i det beslagtagna materialet, framgår det
också om cannabinoiden är klassad som hälsofarlig
vara, som narkotika eller om den fortfarande är oklassad.
”Lagliga” spicedroger populärast
Av Tabell 1 framgår att oklassade syntetiska cannabinoider är särklassigt vanligast i spicebeslagen, beroende
på att de inte är olagliga och att de också är lättare att
få tag på via svenska hemsidor på internet.
Narkotikaklassade syntetiska cannabinoider har
minskat märkbart bland beslagen under 2014, medan
de som är klassade som hälsofarlig vara visar en stor
ökning mot tidigare år. Den juridiska skillnaden mellan
narkotika och hälsofarliga varor är att de senare inte
är olagliga att bruka och straffet för innehav och försäljning är mycket lägre än för narkotika. Maxstraffet
är bara ett års fängelse och böter är den vanligaste
påföljden.
1901
2000
1575
1500
1000
804
397
500
399
222
7
0
2012
Hälsofarlig vara
2013
Narkotika
436
65
2014 tom 30/9
Oklassad
Tabell 1.
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
De syntetiska cannabinoider som påvisas i SKLanalyserna är många till antalet och varierar över tid.
Av statistiken kan man utläsa att under 2012 dominerade substansen AM-2201 som påvisades i 620 fall,
vilket var drygt hälften av alla ärenden. Den blev narkotikaklassad den 1 maj 2012 och förekommer endast
sparsamt numera.
En av efterföljarna MAM-2201 kom redan 2012
och var på väg att bli en storsäljare innan den klassades som narkotika den 1 februari 2013. Istället blev
5F-AKB48 den vanligaste cannabinoiden i spicebeslagen och den blev klassad som hälsofarlig vara den 1
december 2013. Klassningen har haft en viss hämmande effekt på försäljningen, men 5F-AKB48 förekommer
fortfarande i ganska många ärenden.
Under slutet av 2013 och början av 2014 introducerades ett flertal nya syntetiska cannabinoider på
marknaden. Beslagen ökade och den 19 augusti 2014
klassades 21 syntetiska cannabinoider som hälsofarliga
varor. Den vanligaste substansen, som hittats i inte
mindre än 1050 beslagsärenden, var AB-FUBINACA,
följt av BB-22 som förekommit 270 gånger under detta
årets första nio månader.
Varierande innehåll och styrka
Maria Wallberg arbetar på växtgruppen på SKL:s droganalysenhet. Hon och hennes kollegor utför kemiska
analyser av bland annat beslagtagna örtblandningar
som misstänks vara spice.
De vanligaste örterna/bärarmaterialen för syntetiska
cannabinoider är tobak och te men även andra torkade
örter som damiana och läkemalva förekommer trots
att dessa var ännu mer vanliga i spice för ett par år
sedan. Även cannabis kan förekomma som bärarmaterial och då bli effekten att rökaren får i sig både THC
och en eller flera syntetiska cannabinoider.
Det är inte ovanligt att bärarmaterialet innehåller mer än en syntetisk cannabinoid, säger Maria
Wallberg. Dessutom inträffar det, om än inte så ofta,
att man hittar andra narkotikaklassade substanser i
bärarmaterialet.
I normalfallet mäter SKL inte halter av syntetiska
cannabinoider i spice. Men det har förekommit i några
tillverkningsärenden, berättar Maria Wallberg, då man
både haft rensubstans (pulver) och färdigberett spice.
Man har då bestämt halten av syntetiska cannabinoider i den färdiga spiceblandningen och på så sätt
har man kunnat räkna fram hur stor mängd spice det
beslagtagna pulvret kan användas till. Halterna i färdig
spice varierar mellan cirka 1 och 5 procent.
Gunnar Hermansson
Fler droger blir förbjudna – a never ending story II
I förra numret kunde vi berätta att 21 syntetiska cannabinoider klassades som hälsofarliga varor den 19 augusti. Samtidigt blev fem nya substanser uppförda på narkotikalistan och sammanlagt under året hade då elva substanser klassats som narkotika.
Inte helt oväntat har därefter nya syntetiska droger
snabbt fått spridning på marknaden. Eftersom de ännu
inte är förbjudna kan de säljas som vilka andra varor
som helst via hemsidor på internet. Flera av substanserna har redan orsakat allvarliga skador på framförallt
ungdomar och mediebevakningen har varit intensiv.
Folkhälsomyndigheten (FHM) valde därför den 10
november att föreslå klassning av ytterligare 42 substanser. Myndigheten skriver på sin hemsida att ” ett
ökat antal beslag och fallbeskrivningar inom sjukvården ligger till grund för myndighetens framställan om
reglering av substanserna. Information från expertnätverk och internet visar att användning av ovan nämnda
substanser innebär hälsorisker”.
Elva av substanserna på FHM-listan föreslås bli
klassade som narkotika och om Regeringen beslutar
enligt förslaget, vilket hittills alltid har skett, har vi då
fått 22 nya narkotikapreparat klassade under 2014 och
det är rekordmånga.
24 av de 42 drogsubstanserna är syntetiska cannabinoider som ingår i spice och de föreslås bli klassade
som hälsofarliga varor. De resterande sju substanserna
på listan är syntetiska katinoner och även de bör enligt
FHM förbjudas som hälsofarliga varor.
Det dröjde bara någon dag innan säljare på internet började utförsäljning av substanser som snart kan
komma att förbjudas och på en hemsida informerades om att handeln upphör 16 dagar innan förbudet
träder i kraft. Nya substanser, som inte omfattas av
Folkhälsomyndighetens beslut ovan, har dessutom
redan börjat säljas helt lagligt.
Vad är hälsofarliga varor?
Lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor
infördes under 1999. Hälsofarliga varor innebär substanser som ”på grund av sina inneboende egenskaper
medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan.” Hälsofarliga varor är en
benämning som inte har någon direkt motsvarighet i
andra EU-länder.
Syftet ned den nya lagen var att snabbare ställa nya
substanser under kontroll, ett komplement till narkotikastrafflagen. De substanser som är klassade som
hälsofarliga varor finns i förordningen (1999:58) om
förbud mot vissa hälsofarliga varor.
Listan, som senast uppdaterades den 19 augusti,
upptar 65 hälsofarliga substanser. Enligt lagens tredje
paragraf är det förbjudet att införa hälsofarliga varor
till landet och man riskerar då att straffas för smuggling enligt smugglingslagen. Det är vidare förbjudet att
överlåta, framställa, förvärva i överlåtelsesyfte, bjuda
ut till försäljning eller inneha hälsofarliga varor utan
tillstånd. Straffet för dessa gärningar är böter eller
fängelse i högst ett år.
Det mesta som gäller hantering av de hälsofarliga
varorna är alltså uttryckligen förbjudet enligt lagen,
men det är värt att notera att användningen, dvs. det
egna bruket av hälsofarliga varor inte är olagligt.
I förordningen (1999:58) finns en underrättelseskyldighet inskriven i § 3 som säger att när polis och tull
upptäcker nya medel som används i missbrukssyfte,
eller att missbruksmönster av kända medel ändras, ska
detta utan dröjsmål anmälas till Folkhälsomyndigheten.
Gunnar Hermansson
Kommande klassning av
43 nya drogsubstanser
24 syntetiska cannabinoider föreslås bli förbjudna
som hälsofarliga varor.
5F-AMB, 5F-MN18, 5F-PCN, 5F-SDB-005,
AB-FUBINACA 2-fluorobensyl isomer, ADBCHMINACA, ADSB-FUB-187, AM-1248, CUMYL5F-PICA, SGT-25, CUMYL-BICA, CUMYL-PICA,
CUMYL-PINACA, CUMYL-THPINACA, FAB-144,
FUB-AKB48, FUB-AMB, I-AMB, MDMB-CHMICA/
MMB-CHMINACA, Mepirapim, NM-2201, PX-1,
PX-2 och THJ-018.
Sju syntetiska katinoner föreslås bli förbjudna som
hälsofarliga varor
MDPBP, alfa-PBT, alfa-PVT, MPHP, 4-Cl-alfa-PPP,
alfa-PHP och alfa-PEP.
Elva centralstimulerande och hallucinogena substanser föreslås bli förbjudna som narkotika.
Pentylon (bk-MBDP), alfa-PBP, 4F-alfa PVP,
p-MePPP, 3,4- diklorometylfenidat och 4,4-dimetylaminorex föreslås tillhöra gruppen centralstimulerande medel. Substanserna 25I-NBMD, 25G-NBOMe
och 25N-NBOMe föreslås tillhöra gruppen hallucinogener.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
15
Risker och symtom vid förgiftning med spice
Bruket av spice som berusningsmedel har ökat dramatiskt under senare tid i Sverige. Redan 2013 visade en
drogvaneundersökning bland skolelever i Göteborg att
nära 10 procent av alla ungdomar i årskurs 2 provat
på spice.
Normalt intas Spice via rökning i rullcigaretter eller
pipa. När man framställer rökmixar används ofta aceton varför patienterna ibland också luktar aceton. De
psykoaktiva tillsatserna, som är ett flertal olika i spice,
kallas vanligen för ”cannabinoidreceptoragonister”
eller cannabinoider. Vid annat intag (peroralt intag
eller injektionsbruk) är det vanligen råvaran, dvs. de
syntetiska cannabinoiderna som använts i pulverform.
Genom att substanserna binder till samma typer av
receptorer i hjärnan (CB1 och CB2) liksom tetrahydrocannabinol (THC), ger de primärt ett cannabisliknande
rus som upplevs som euforiserande och relaxerande.
De flesta cannabinoiderna är svagare än THC men
några är starkare och vissa tom mycket starkare och
mer potenta på CB1-receptorn än THC och aktiv dos
blir relativt liten, oftast under 1 mg. Daglig dos för en
missbrukare varierar mellan 1-15 mg aktiv substans.
Spice tenderar att vara beroendeframkallande och
under senare tid har allt fler allvarliga överdoseringar
rapporterats från sjukvården. Dödsfall är sällsynt men
flera misstänkta fall är just nu under utredning.
Spice är svårt att hitta vid rutinmässig blodprovstagning men kan påvisas i blod och urin genom
utvidgad och riktad analys. Rättskemiska laboratoriet i Linköping samt avdelningen för klinisk kemi vid
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kan detektera
olika varianter av spice. Snabbtester av urinprov (drogstickor) finns för vissa varianter av spice.
Negativa symtom och akuta överdoser
Strax efter det behagliga ruset av spice kan negativa
symtom uppträda och de karaktäriseras av:
• Torr mun
• Panikkänslor
• Hungerkänslor
• Ångest
• Illamående, kräkningar
• Trötthet
• Somnolens
• Stora pupiller, röda blodsprängda ögonvitor.
• Minnesstörningar
• Förhöjd puls, oregelbunden puls även långsam puls.
• Förhöjt blodtryck
I en klinisk studie gjord i USA 2012 presenterades
hjärtklappning i 37,5 procent, agitation i 21,8 procent,
dåsighet i 17,9 procent, kräkningar i 15,4 procent,
hallucinationer i 9,9 procent, illamående i 9,8 procent,
förvirring i 9 procent och högt blodtryck i 8,5 procent
av fallen. Rapporter har kommit under senare år om
mer allvarliga biverkningar såsom akut njursvikt, akut
hjärtinfarkt och leverpåverkan. Även enstaka dödsfall
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
samt fall med allvarliga neurologiska skador har rapporterats. I fallen med njursvikt så har substansen
5F-UR-144 (XLR-11) varit vanlig.
Vid akut överdosering av spice märks
bland annat:
•
•
•
•
•
•
Stora, vidgade pupiller
Röda ögonvitor
Hyperaktivitet
Excitation
Upprymdhet, rastlöshet och agitation
Patienten kan te sig onaturligt uppspelt och vara
psykomotoriskt orolig.
• Hon eller han kan drabbas av hjärtklappning, palpitationer och skakningar, samt högt blodtryck och
bröstsmärta.
• Förvirring och hallucinationer förekommer.
• Det finns risk för att patienten drabbas av muskelspänningar, muskelryckningar och till slut kollaps.
Överdosering innebär även risk för:
•
•
•
•
•
•
•
•
Akut konfusion – akut psykos
Vakenhetssänkning
Högt blodsocker
Högt blodtryck
Illamående, kräkningar
Muskelkramper
Njursvikt
Hjärtarytmier
Det finns även en liten risk för akut hjärtinfarkt och
cirkulationskollaps. Det medicinska omhändertagandet vid akut överdosering med spice är i huvudsak symtomatiskt. Specifika motgifter saknas.
Viktigast är en noggrann övervakning av:
•
•
•
•
•
Vakenhet
Andning
Cirkulation
Temperatur
Mentala funktioner
Det är viktigt att styra patienten till sjukhus om den
omhändertagne är så pass oklar att han eller hon inte
kan redogöra för sig eller har svårigheter att stå eller gå
så att vitala livsfunktioner kan säkerställas akut. I efterförloppet bör drogmissbruket behandlas; bedömning
av psykiatriker och remiss till beroendemedicinsk klinik
och socialtjänsten blir ofta aktuellt. Anmälan till socialtjänsten skall alltid utföras vid livshotande missbruk.
Prognosen vid förgiftning med spice är i regel god om
inte allvarliga komplikationer tillstött redan före ankomsten till sjukhus.
Överläkare Kai Knudsen
”Ice” i tyska Förbundsdagen
Tidningen Stern hade i somras ett temanummer om
”ice” eller ”crystal meth” (kristalliskt metamfetamin).
Rubriken löd: ”Från skolgård till Förbundsdag: Världens farligaste narkotika erövrar Tyskland”.
Under senare år har ice fått snabb spridning i
Tyskland. År 2013 var antalet förstagångsgripna icemissbrukare 2700. Beslagen av metamfetamin har de
senaste åtta åren ökat från 7 kg till 77 kg.
Ett exempel på den omfattande spridningen visades
av att förbundsdagsledamoten Michael Hartmann
(SPD) den 2 juli berövades sin parlamentariska immunitet. Orsaken var misstankar om olovligt innehav
och olovligt bruk av ice. Hans våning genomsöktes av
narkotikapolisen, dock utan att narkotika påträffades.
Han avgick samtidigt som partitalesman. I ett uttalande genom sin advokat erkände han att han hösten 2013
under en månads tid hade innehavt mindre mängder ice
för eget bruk.
Ovanligt nog för ett allmänreportage hade Sternartikeln en viktig pusselbit om ices effekter på nervsystemet. Medan normalt sex ökar halten dopamin (en
stimulerande signalsubstans i hjärnan, skapar eufori)
från 100 till 200 enheter, ger metamfetamin-påverkan
en stegring till 1 250 enheter. Effekten är således
många gånger starkare än sex. Tidningen beskrev det
som att få en ”gigantisk lyckospruta”. Den anmärkte
att ”så mycken lycka finner man ingenstans i ett äkta
liv. Så mycken lycka får man endast hos langaren eller
direkt vid gränsen mot Tjeckien …”.
Ice ökar sexualdriften, och ice-missbrukare kan
hålla på dagar i sträck med både drogintag och sexuella aktiviteter. Från den homosexuella subkulturen
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
i San Francisco och Berlin rapporteras ett intensiv
ice-missbruk kopplat till sex. Partydrottningen Nina
Queer i Berlin beskrev i en intervju med Stern beteendet så att ”de tar grejen och knullar sig sedan igenom
två dagar”.
Ökad tillgång i Europa
Tillgång och missbruk av ice har ökat kraftigt under senare tid i Västeuropa. I Tjeckien, som blivit ett centrum
för produktionen i Europa, avslöjas årligen kring 300
laboratorier. På många håll i Tjeckien sker injicerandet
helt öppet. I landet, som har 10 miljoner invånare, finns
35 000 tunga ice-missbrukare.
I Tjeckien tillverkas fem till sex ton ice årligen.
Från landet har medlet spritts ut i Europa. En stor
del av produktionen och distributionen kontrolleras
av vietnamesiska grupper. Export sker även illegalt
till Japan. Tjeckisk polis har inriktat sig på att stoppa
handeln med råvaror, som efedrin, men också sett att
tillverkarna växlat till andra råvaror, som klorefedrin.
Man varnar för att Sverige kan bli ett viktigt avsättningsland.
Jonas Hartelius
Källor: Stern 31.07, SvD 10.08, wikipedia (engelska).
Kristalliskt metamfetamin (”crystal meth”, ”ice”)
kan rökas och därmed användas för att åstadkomma mycket kraftiga grader av eufori. Det har genomgående mer intensiva effekter än vanligt amfetamin.
Kroppen försätts i alarmtillstånd. Ice-missbrukaren
kan fortsätta sitt intag under flera dagar. Sexualdriften kan stegras kraftigt. Yttre symptom är de samma som för vanligt amfetamin med vidgade pupiller,
hastig puls, flaxig motorik, tuggande m.m.
Ice är hastigt beroendeframkallande och ger
markant toleransutveckling.
De kroppsliga skadorna vid ice-missbruk kan
omfatta bl.a. hjärtarrytmier, högt blodtryck, ökad
kroppstemperatur, yrsel och med tiden avmagring,
mun- och tandskador (med tandlossning). Vid överdoser förekommer medvetslöshet och kramper.
Utgången kan bli dödlig.
Viktiga psykiska skaderisker av ice är bl.a. ångest, sömnproblem och psykosgenombrott med
aggressivt våld. Över längre tid kan missbrukare
drabbas av depressioner och självmordsbenägenhet.
Dopingproblemet som blev ett
samhällsproblem
Redan i mitten av 1980-talet identifierades en ny typ av drogmissbruk i Sverige.
Missbruk av anabola steroider, som tidigare endast setts som ett dopingproblem inom
idrotten och ett naturligt hjälpmedel för kroppsbyggare, hade nu spridit sig till andra
grupper i samhället.
Anabola androgena steroider (AAS) är syntetiskt framställt testosteron i olika varianter. 1935 lyckades några
europeiska forskare utveckla metoder för att framställa
det manliga könshormonet testosteron på syntetisk väg
och intresset steg snabbt för detta ”livselixir”. Man såg
stora medicinska användningsområden för testosteron
som föryngringspiller, som förstärkare av den sexuella
förmågan och som prestationshöjare i största allmänhet för män i olika åldrar.
Men eftersom testosteron ofta var förknippat med
biverkningar, utvecklades en mängd varianter av testosteron där man försökte ta bort eller hålla nere
den androgena effekten. Preparaten kallas anabola
androgena steroider eftersom de har både anabol (vävnadsuppbyggande) effekt och i varierande grad även
androgen (förmanligande) effekt. Merparten av de
kända anabola steroiderna är framtagna under ett par
årtionden efter andra världskriget.
Idag förekommer ett 25-tal olika AAS-substanser på
den illegala marknaden. Vissa av dem, t.ex. metandienon, oxandrolon och oxymetolon, intas i tablettform
medan andra som nandrolon och trenbolon är injektionspreparat.
Anabola steroider tilltalar många
Anabola steroider blev redan på 1950-talet kända som
prestationshöjande medel inom flera idrotter. Även
inom bodybuildingbranschen insåg man tidigt värdet
av de muskeluppbyggande preparaten.
Idag är anabola steroider klassade som dopingmedel
inom idrotten och fusket har minskat. Regelbundna
dopingkontroller har haft en förebyggande effekt.
Inom bodybuilding är användandet av anabola
steroider en förutsättning för att kunna ligga på topp.
Alla vet, men man pratar inte öppet om det och regelrätta dopingtester förekommer inte vid tävlingar.
När myndigheterna på 1980-talet slog larm om att
missbruk av anabola steroider började bli ett problem i
samhället, och att AAS-preparat omsattes på en illegal
marknad, var det en företeelse utanför idrotten som
avsågs. Den största gruppen AAS-missbrukare var då
och är fortfarande ungdomar i övre tonåren och vuxna
män upp till 35-årsåldern som vill ha en mer muskulös men slimmad kropp. För att uppnå idealbilden så
snabbt som möjligt är man beredd att använda anabola
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
steroider. Andra vill ha största möjliga muskelmassa
och har då tävlande bodybuilders som förebilder.
Inom vissa yrken är det en fördel att vara stor och
stark och ju fler på en arbetsplats som använder anabola steroider för att öka styrkan, desto lättare är det
för andra att falla för frestelsen.
Fördelarna med mycket muskler och aggressiv framtoning är uppenbar i den kriminella världen och därför
har AAS-missbruk blivit vanligt eller mycket vanligt i
dessa miljöer. Många har dessutom upptäckt att den
illegala preparatmarknaden är en lukrativ business, men
med mindre risk för hårda straff är i narkotikahandeln.
Narkotikaliknande lagstiftning
1992 infördes lag om förbud mot vissa dopningsmedel,
Dopningslagen, och Sverige blev då det första landet i
Europa som kriminaliserade innehav, köp och försäljning av anabola steroider. Norge och Danmark följde
snart efter med liknande lagstiftning och så småningom
även Finland.
Däremot blev inte missbruk av anabola steroider
kriminaliserat i första skedet i de nordiska ländernas
dopningslagar. Det dröjde till 1999 innan det ickemedicinska bruket blev olagligt i Sverige och inte förrän
sommaren 2013 följde Norge efter. I alla andra länder
är fortfarande bruk, och i de flesta fall även innehav för
eget bruk, lagligt.
Ostörd subkultur
Den snabba genvägen till önskade resultat är en av
många förklaringar till att det illegala bruket av anabola steroider är mer omfattande än vad ansvariga
myndigheter föreställer sig. Inga trovärdiga undersökningar har gjorts för att uppskatta prevalensen, men
det faktum att AAS-missbruk är ett injektionsmissbruk,
samt att den illegala handeln av underground-tillverkade preparat är omfattande och att AAS-missbruk ger
många skadliga bieffekter, borde föranleda större satsningar på förebyggande arbete och ökad kunskap inom
vården, rättsväsendet och andra berörda samhällsfunktioner. I en ostörd subkultur av detta slag frodas ohälsa
och kriminalitet.
Gunnar Hermansson
Hormonmissbrukare med vårdbehov
– en svåråtkomlig patientgrupp
En AAS-missbrukare som vänder sig till en vårdcentral för att söka hjälp för diverse
besvär har i regel små möjligheter att få adekvat vård. Trots att man känner oro för
sin hälsa vill man inte berätta den egentliga anledningen till oron, eftersom patientens
inställning är att läkaren troligen inte förstår. Läkaren behandlar då bara de symtom
man sökt hjälp för.
Specialistvård i Örebro och Göteborg
De AAS-missbrukare som bor i Närke eller Västsverige
kan vända sig till Dopningsmottagningen på Beroendecentrum i Örebro eller Resurscentrum på Sahlgrenska
universitetssjukhuset i Göteborg för att bli undersökta
och träffa kunnig personal.
I Göteborg finns också sedan april 2014 ett dopningsprojekt på Skyddsvärnets behandlingshem. Det
är en försöksverksamhet för omhändertagande och
behandling av AAS-missbrukare. Projektet har utvecklats i samarbete med dopningsmottagningarna i Örebro
och på Sahlgrenska.
Ansvarig för Skyddsvärnets dopningsprojekt är
Matilda Arnesdotter som också tjänstgör en dag i
veckan på dopningsmottagningen i Örebro och är även
sedan några år tillbaka delaktig i läkarmottagningen av
patienter på Resurscentrum för hormonmissbrukare i
Göteborg.
Komplicerat missbruk
Matilda Arnesdotter har mött många patienter med
pågående eller tidigare AAS-missbruk och anser utan
tvekan att AAS är beroendeframkallande framförallt
ur ett psykologiskt perspektiv. Efter en längre tids
användande är ofta de flesta kriterier för ett psykiskt
beroende uppfyllda. Vanligt är förändrad livsstil, nytt
umgänge, kontrollförlust av bruket gällande tid mängd
och frekvens, fortsatt intag trots negativa konsekvenser
samt behov av högre doser för önskad effekt och tecken
på abstinens vid avslutat intag.
Vad tycker du är utmärkande för en AASmissbrukare?
Det finns ingen annan drog
där missbrukaren så systematiskt planerar att förebygga
och handskas med bieffekter.
De laborerar med många olika
Matilda Arnesdotter har erfarenhet av vårdsökande AASmissbrukare från både Örebro
och Göteborg.
preparat och metoder och vaggas in i tankesättet ”det
löser sig alltid”. AAS-missbrukaren, som ofta ser sig
som en renlevnadsmänniska, ingår ofta i en subkultur
med tydliga macho-ideal där traditionella maskulina
fysiska och psykiska drag premieras. Kulturen innebär
en stark samhörighet, där samhället ses som en motståndare, ”vi och dom”. Många patienter beskriver att
psykiska biverkningar är något man sällan talar öppet
om. Medvetenheten om riskerna skapar en inre oro,
samtidigt som det finns krav på en oberörd fasad utåt.
Oron blir en biverkning i sig och flera patienter uttrycker hälsoångestångest. AAS-missbrukare undviker
ofta att tala med vårdpersonal om sitt intag av AAS,
eftersom kunskapen inom vården är låg och de förväntar sig att inte bli tagna på allvar. AAS-missbrukare ser
ofta sig själva som experter och är också ofta mycket
pålästa. Det finns dock svårigheter att veta vilken information som är riktig. När de uppsöker behandling
på en specialistmottagning är det oftast första gången
de får möjlighet prata med någon kunnig person om
AAS-användandet och om sin oro för biverkningar. De
allra flesta säger att de lämnar läkarbesöket med en bra
känsla.
Vem blir AAS-missbrukare?
Det är oftast en man med otrygg och stressig uppväxtmiljö. Han tränar någon lagsport eller kampsport och
övergår så småningom till mer gymträning. Där finns
förebilderna som har mycket muskler och som gärna
står till tjänst med råd om träning och kost. Då de
snabba resultaten uteblir kommer anabola steroider
in i bilden. Vissa har tidigt en kroppsfixering, men hos
många växer fixeringen fram i miljön på gymmet med
de spegelklädda väggarna.
Varför söker de vård?
Ofta är de oroliga för biverkningar och vill därför undersöka sig grundligt. Vanliga symtom är att de är deprimerade och saknar sexlust eller har utvecklat impotens. De är rädda för att inte kunna få barn, att hjärtat
har påverkats och de upplever ofta panikångest.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
27
Läkemedelsberoende
– ett folkhälsoproblem som tystats ner
Missbruk och beroende av läkemedel som är klassade som narkotika eller i övrigt är
beroendeframkallande, är vårt lands näst största drogproblem efter alkohol. Ett folkhälsoproblem av den storleksordningen brukar inte nonchaleras, men läkemedelsfrågan är mycket känslig och därför har varken Socialstyrelsen eller Folkhälsoinstitutet/
Folkhälsomyndigheten velat beröra problemet på många år.
I Köpenhamn delar kommunen ut naloxonkit till heroinmissbrukare. Kitet innehåller en nässprej med ämnet
naloxon som häver andningssvårigheterna vid överdos
av heroin eller andra opiater.
Nu vill den miljöpartist som ansvarar för läkemedels- och missbruksfrågor i region Skåne lyfta frågan
om ett försöksprojekt med naloxonsprej i Skåne. – Vi
är skyldiga att tillhandahålla vård i alla lägen. Finns
det en produkt på marknaden ska vi använda den,
säger han till TT eftersom hans vision fortfarande är
ett narkotikafritt samhälle.
Detta lilla exempel är belysande för narkotikapolitiken i vårt land. Man har inga problem med att
fördöma och bekämpa illegala droger och satsar gärna
stora resurser för att underlätta för en liten grupp missbrukare, heroinisterna. Sprutbytesprogram har funnits
länge. Substitutionsbehandling med metadon startade 1966 och kompletterades med Subutexbehandling
1999. Kommer naloxonkit att bli nästa satsning? När
blir läkemedelsmissbruk ett prioriterat område?
Vården skapar missbruk och beroende
Narkotikarelaterade dödsfall har alltid förknippats
med heroin. Nu visar det sig att antalet heroinister
minskar sedan flera år – med undantag för Stockholm
– och antalet döda i heroinöverdoser har också minskat i landet. Numera dör betydligt fler missbrukare i
Sverige av överdoser orsakade av läkemedlen metadon
och buprenorfin (Subutex). Men trots detta ser vi en
ökad substitutionsbehandling, eller läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende, (LARO) som det
numera kallas.
Vilka är det då som behandlas med ersättningspreparaten? Jo, personer som blivit beroende av metadon eller buprenorfin i LARO-behandling, eller blivit
opioidberoende i samband med smärtbehandling inom
sjukvården. Läkemedlet tramadol är för närvarande
det allra största hotet i sammanhanget.
En sådan utveckling borde inte vara möjlig, men
faktum är att vi ser en ständig ökning av det läkemedelsberoende som orsakas av samhällets vårdinrättningar.
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Det morfinliknande läkemedlet OxyContin är ett starkt
vanebildande smärtstillande preparat.
Vinnare och förlorare
Men det är fortfarande bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, som orsakar det största
vårdrelaterade beroendet. Bensodiazepiner, som t.ex.
Stesolid, Xanor och Flunitrazepam och de analoga preparaten Imovane och Stilnoct, har en centraldepressiv
verkan liksom alkohol, och kombination med alkohol
ger därför starkare effekt och större risk för beroende.
Heroin brukar också kombineras med bensodiazepiner
för bättre effekt.
Ett beroende av sömnmedel och lugnande medel
kan uppstå på mindre tid än en månad vid regelbundet
intag. Ändå förskrivs preparaten frikostigt och utan
tidsbegränsning. Enligt FASS bör behandling med bensodiazepiner sättas in under kortast möjliga tid.
Enligt RFHL, som är en branschorganisation för stöd
till läkemedelsmissbrukare, äter fler än 400 000 svenskar benso-preparat varje dag. Fler än 300 000 använder smärtstillande opioider och närmare 70 000 tar
amfetaminlika ADHD-mediciner. Dessutom behandlas
Förlorarna är de som blir beroende av sina narkotikaklassade
mediciner.
sin kundkrets av missbrukare med hundratusentals
tabletter. Polisen i Stockholm utredde två sådana fall
för ett par år sedan och läkarna, som var i 70-årsåldern, dömdes till fyraåriga fängelsestraff.
Narkotikaklassade läkemedel är stöldbegärliga på
sjukhus och andra platser där de förvaras, t.ex. i bostäder. På senare tid har även några apotek rånats där
förövarna var ute efter droger.
Sedan flera år är det också enkelt, men olagligt, att
beställa såväl narkotiska läkemedel som annan narkotika på utländska hemsidor på internet.
Bland de nya s.k. internetdrogerna börjar också
smyga sig in oklassade läkemedelssubstanser som inte
tidigare har funnits på marknaden. Det är opioider,
bensodiazepiner och centralstimulerande läkemedel
som forskades fram av läkemedelsindustrin för ett tjugotal år sedan eller mer, men som då inte godkändes
som läkemedel på grund av alltför stora hälsorisker.
Numera tillverkas dessa utdömda läkemedelssubstanser i Kina och säljs som lagliga internetdroger i västvärlden.
700 000 – 800 000 personer med antidepressiva läkemedel. De flesta som behandlas är kvinnor och majoriteten är äldre. Men förskrivningen ökar i yngre befolkningsgrupper, och till och med barn behandlas numera
med bensodiazepiner och andra narkotikaklassade
läkemedel.
Rekyleffekt
Läkemedelsberoende karakteriseras av abstinens och
ökad tolerans. Den som blivit beroende av läkares alltför frikostiga eller utdragna förskrivning, kan oftast
inte sluta med tablettintaget på egen hand, utan drivs
av ett kroppsligt begär att ta drogerna varje dag och i
allt högre dos för att motverka abstinensbesvären.
Beroendeframkallande läkemedel har en rekyleffekt,
dvs. de skapar och förstärker de problem som de från
början var avsedda att bota. En läkemedelsberoende
person blir i regel högkonsument av sjukvård eftersom
man måste söka hjälp för nya besvär som leder till nya
psykiatriska diagnoser och nya läkemedel sätts in.
Läkemedelsberoende är alltså ett resultat av oansvarig behandling som kan resultera i missbruk.
Läkemedelsmissbruk är destruktivt och kännetecknas
av ett sökande efter rusupplevelser. Det är ett okontrollerat skadligt intag av droger som naturligtvis också
leder till beroende och en ständig jakt på preparat för
att lindra abstinensen.
Legal och illegal marknad
Läkemedelsmissbrukaren får tag i sina narkotiska preparat genom att på olika sätt förmå läkare att skriva
ut, genom inköp på internet eller från langare på den
illegala marknaden.
Överförskrivande läkare har alltid funnits.
Myndigheterna känner väl till problemet och vad som
bör göras för att förebygga och beivra läkarnas agerande. Men av någon anledning uteblir åtgärderna och
problemet kvarstår. En enda läkare kan på ett år förse
Utbudet på en svensk hemsida av oklassade nätdroger innehåller fyra tidigare okända läkemedelssubstanser.
Den stora efterfrågan har skapat en omfattande
illegal marknad för narkotikaklassade läkemedel på
samma sätt som annan illegal narkotika. Polisen gör
fler beslag av narkotiska läkemedel än annan narkotika
på den illegala marknaden, med undantag av cannabis
som är vanligast.
Läkemedelsmissbruk och den illegala handeln med
läkemedel prioriteras fortfarande lägre än traditionell
narkotika av polis, åklagare, domstolar och andra
berörda myndigheter. Läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende är ett dolt problem.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
31
Från ringa narkotikabrott till grovt brott
”Var med nu…” sa jag till Daniel som jag arbetade med det här passet. Vi ingick båda
i en narkotikastörning i enhet Alingsås, en tidsbegränsad insats där flera enheter inom
polisen samarbetar i syfte att identifiera, försvåra och lagföra narkotikahantering.
Efter ett par år som gatulangningspolis utvecklar man
en blick för narkotikahantering. Det är lite som när du
ska köpa en ny bil, helt plötsligt ser du just det bilmärket hela tiden. På samma sätt ser vi narkotikapoliser
narkotikapåverkade personer och misstänkt beteende
hela tiden när vi rör oss ute i samhället. Man kan säga
att som polis dyker man ner i undre världen. Det är
suddigt och svårtydligt till en början men när du jobbat
som spanare ett tag får du ett cyklop som gör att du ser
förvånansvärt bra.
Ingripandet
Jag fortsatte att gå mot paret, som väckt mina varningsklockor, när de kom gående på grusgången bredvid Östra Ringgatan i Alingsås. Gången är en allé och
det växer lummiga lövträd på båda sidor. Till höger
ligger stadskyrkogården och till vänster var det tvåvånings bostadshus. Jag tar ut stegen lite och ökar takten.
Femtio meter kvar och de har fortfarande inte upptäckt
mig. Stegen knastrar i gruset. Mannen och kvinnan går
i sakta mak och han leder en cykel samtidigt som de
småpratar. Han är tjugo år äldre än henne och de är
helt klart ett udda par både till ålder och stil.
Tjugofem meter kvar och jag får ögonkontakt
med mannen som direkt identifierar mig som polis.
Avgörandets ögonblick. Det är nu han väljer mellan
flykt, slåss eller ge upp. Han ger upp. Axlarna sjunker
på honom och han ser trött ut. - ”Krim” säger han
till kvinnan bredvid sig. Det har jag aldrig blivit kal�lad förut, reflekterar jag snabbt innan jag och Daniel
legitimerar oss.
– ”Har du narkotika på dig?” Hans mun säger nej
medan kroppsspråket säger ja.
– ”Ta fram det”, säger jag och sekunden senare får
jag en femgrams påse med cannabis i min hand. Jag
visiterar honom och hittar, inte av någon som helst
slump, ytterligare 25 gram med cannabis i en ficka i
hans fiskeväst som han bär utanpå en t-shirt. Det är
vanligt att narkotikamissbrukare ger delar av det som
de bär på sig i hopp om att vi ska missa resten vid
visitationen.
Kvinnan och mannen tas med in till stationen
misstänkta för narkotikabrott och vi får beslut om
husrannsakan i mannens bostad. I förhör framkommer
att de suttit hemma hos kvinnan och använt narkotika
så vi får därför även beslut om husrannsakan hemma
hos henne. Både mannen och kvinnan bor i centrala
Alingsås, ett par hundra meter från polisstationen på
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
I ett vindsförråd hittades den största mängden narkotika.
två olika adresser. Två kollegor från spaningsroteln
åker hem till mannen och börjar med en husrannsakan
där, medan jag och ett par andra poliser från insatsen
åker hem till kvinnans bostad för att påbörja husrannsakan där.
Husrannsakan
Vi kommer in i lägenheten, som ligger cirka hundra
meter från polisstationen fågelvägen, och börjar leta.
Precis när vi kommer in ringer de två andra spanarna
och säger att de hittat ungefär ett hekto amfetamin. Det
låter lovande tänker vi när vi vrider om nyckeln i låset.
Efter att snabbt ha säkrat lägenheten och förvissat oss
om att ingen är hemma börjar vi leta. Vi hittar tämligen
omedelbart narkotika i form av amfetamin och marijuana. Narkotikan ligger öppet, men efter ett första svep
börjar vi även hitta narkotika väl gömd. Till exempel
hittade en kollega marijuana inuti en porslinskatt som
stod på ett köksskåp. Devisen ”tar det fem minuter att
gömma så tar det en halvtimme att hitta” gäller helt
klart fortfarande.
Vi fortsätter med husrannsakan i kvinnans lägenhet
och vi letar oss mödosamt vidare upp till vinden där vi
får beslut om utökad husrannsakan. Där lokaliserar vi
efter lite detektivarbete tre förråd som tillhör kvinnan.
Huset är ett gammalt trähus (likt stora delar av stadskärnan i Alingsås) och vinden är rymlig och det finns
hundratals ställen att gömma narkotika på. Vi inser
våra begränsningar och tar dit en narkotikahund från
Borås som påbörjar ett sök. Det tar inte ens en minut
innan hunden markerar första gången. Gömt under
Drygt sju kilo amfetamin blev resultatet av ett spontant ingripande på gatan.
golvplankorna i ett hörn av vinden, nedgrävt i spånet
som ligger som isolering, ligger en stor haschkaka
med afghanskt hasch. Den hade vi aldrig hittat utan
hundens nos.
Hunden som nu fått blodad tand av den snabba
framgången söker runt på vinden och markerar snart
först i ett av kvinnans förråd och därefter även i nästa.
Förråden är, som vanligt, fyllda till både bredden och
höjden med saker och det krävs en hel del grävande
innan vi når ned till de intressanta väskorna. Den första väskan vi hittar innehåller något hekto amfetamin.
Därefter hittar vi några väskor till med misstänkt narkotika. Den karakteristiska blomlukten av amfetamin
sprider sig över hela vinden när vi öppnar väskorna. Vi
vet inte det då, även om vi kan ana att det är mycket,
men vi har just snubblat över det största amfetaminbeslaget som man inom lokalpolisen gjort i Alingsås. Det
har förvisso de senaste åren skett flera stora kilobeslag
i vårt område, men partier i den här storleksklassen
har varit förbehållna länskriminalens narkotikarotlar.
När vi bärgat all narkotika och fått in allt till stationen kan vi konstatera att vi tagit över kilot med cannabis och strax över sju kilo med amfetamin. Mannen
och kvinnan grips, anhålls och häktas på sannolika
skäl misstänkta för grovt narkotikabrott. I förhören
framkommer en historia om hur två osannolika män-
I flera väskor hittades olika förpackningar med amfetamin.
niskoöden hittat varandra. Mannen har tidigare bott i
Gävle och flyttade ner till Alingsås för ett par år sedan.
Efter ett tag började han röra sig i Frälsningsarméns
lokaler i Alingsås där kvinnan arbetade som volontär.
De fann varandra och trivdes i varandras sällskap även
om båda envetet hävdar att de inte är ett par. Kvinnan
är känd av oss sedan tidigare men inte i någon större
omfattning. Hon har sedan tidigare haft narkotikaklassade mediciner på recept och har börjat självmedicinera amfetamin och cannabis redan innan hon mötte
mannen.
Rättsprocessen
Mannen räknar högt för sig själv i det första polisförhöret, samtidigt som han tittar mot taket, och säger att
det vi hittat borde ge sju år. Därefter tar han på sig alltihop. Kvinnan förnekar däremot all kännedom om de
stora partierna som låg i hennes förråd. Hon tar dock
efter hand på sig delar av narkotikan som anträffades i
hennes bostad. Vi hittar i hennes telefon en besvärande
SMS-konversation där hon kontaktas av en person som
vill köpa narkotika av henne. SKL hittar fingeravtryck
från kvinnan i en av resväskorna på en påse som innehåller narkotika. Resväskorna tillhör dessutom henne.
Detta till trots så frikänns kvinnan från ansvar i
misstanken om grovt narkotikabrott och hon döms
endast till ringa narkotikabrott för det hon har i kroppen samt 21,5 gram cannabis som fanns dolt i porslinskatten som hon erkänner. Tingsrätten fann en mängd
besvärande omständigheter för kvinnan men inte i
sådan tyngd att man anser sig kunna nå fällande dom.
Mannen fälls för grovt narkotikabrott och döms till
fem års fängelse. Ett relativt milda straff då vi inte lyckats leda i bevis att mannen haft narkotikan för försäljning. Han döms således endast för innehav vilket enligt
2011 års praxis innebär kraftigt sänkta påföljder.
Mannens förklaring är att han förvarade den åt någon
annan vilket utan bevis givetvis är svårt att slå hål på.
Även om rätten i domen resonerar för att det är osannolikt, så är det inte orimligt. Huvudsaken är ändå att
flera kilo droger borta från gatorna och en storspelare
är inlåst ett par år framöver.
Niklas Lindroth
Polisinspektör Alingsås
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
35
SNPF:s remissvar på
Narkotikastraffutredningen
Svenska Narkotikapolisföreningen tillstyrker Narkotikastraffutredningens förslag (SOU
2014:43) om att införa det nya steget ”synnerligen grovt narkotikabrott”. Samtidigt
framför SNPF kritik mot att utredningen inte tagit itu med andra aktuella juridiska problem, som att täcka in både naturliga och syntetiska varianter i narkotikadefinitionen.
Här följer SNPF:s remissvar i dess helhet.
Regeringen
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
SOU 2014:43 Synnerligen grova
narkotikabrott - remissvar
Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) önskar
framföra synpunkter med anledning av detta betänkande. Föreningen är den enda professionella sammanslutningen i Sverige för poliser, tulltjänstemän, åklagare
m.fl. som arbetar med narkotikafrågor. Genom utbildningsverksamhet och tidningsutgivning bevakar föreningen området med fokus på rättsfrågor, operativ narkotikabekämpning och narkotikapanorama. Idag har
föreningen omkring 2 700 medlemmar.
Svenska Narkotikaföreningen tillstyrker betänkandets huvudförslag att det skall införas en särskild
brottrubricering, synnerligt grovt narkotikabrott, med
åtföljande förändringar i straffskalorna.
Föreningen önskar dock påpeka att det alltjämt
finns en rad andra juridiska spörsmål kring narkotikakontrollen som varit aktuella under senare år och som
utredningen kunde ha behandlat inom ramen för sina
allmänt hållna direktiv. De viktigaste är följande:
1. Förtydligande av definitionen av narkotika i 8 §
Narkotikastrafflagen, så att både syntetiska och naturliga former av en substans skall anses vara narkotika.
Det skulle undanröja oklarheter av det slag som tidigare funnits kring bl.a. psilocybinhaltig svamp och
DMT-haltig rotbark. Idag finns på internetmarknaden
ett betydande antal droger, där den psykoaktiva substansen i sig är narkotika men den biologiska beredningen (främst växter och svampar) inte är angiven på
svenska narkotika­förteckningar. I analogi med HD:s
aktuella avgörande (B 1062-13, 2014-04-08) torde
man kunna sluta sig till att många liknande preparat
ej är att anse som narkotika i Sverige, även om de
har samma verkan som sina enskilda narkotikaklassade beståndsdelar. Ett förtydligande av ovan nämnt
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
slag skulle enklast kunna göras genom ett tillägg i
Narkotikastrafflagen 8 § 1 st 1 meningen, så att denna
kommer att lyda ”… egenskaper eller effekter, oavsett om de är naturligt förekommande eller syntetiskt
framställda, och …”. Det skulle i detta avseende göra
den svenska narkotikadefinitionen parallell med den
som finns i Förenta Nationernas psykotropkonvention
(1971, art. 1.e). Förtydligandet skulle öka möjligheterna till polisiär och tullnär narkotikabekämpning av
varor som innehåller narkotika utan att själva räknas
som narkotika. Utredningen hade kunnat lägga förslag
i den riktningen med stöd av sina direktiv (s. 284) om
att ”beakta Sveriges internationella åtaganden”.
”Med hänsyn till att enskilda narkotikapreparat kan vålla fara på
många olika sätt bör de viktigaste
rekvisiten (kriterierna) fastställas i
narkotikastrafflagen.”
2. Komplettering av narkotikadefinitionen i Narkotikastrafflagen. Idag finns på den globala marknaden
ett stort antal naturliga eller syntetiska droger med
tydligt narkotikalika effekter utan att vara narkotika enligt svensk lag. De utgör ett betydande problem för sjukvården (under senare tid bl.a. syntetiska
cannabinoider, i medierna kända under benämningen ”spice”) samt för polisens och tullens operativa
narkotikabekämpning. I praktiken betyder deras rikliga
förekomst att många narkotikalika droger kan införas
och spridas i landet utan myndigheterna kan sätta
någon effektiv damm för flödet. Nuvarande system med
Narkotikastraffutredningen tillsattes av Justitiedepartementet i juni 2013 och avgav sitt betänkande i juni 2014.
Utredare var lagmannen Petra Lundh vid Södertörns
tingsrätt. I utredningen deltog även jurister och administratörer från alla berörda myndigheter samt Sveriges
Advokatsamfund och Uppsala universitet. Utredningen
föreslog i sitt betänkande, Synnerligen grova narkotikabrott (SOU 2014:43), att nuvarande brottsrubricering grovt
narkotikabrott skall delas upp i grovt narkotikabrott (med
fängelse i mellan två och sju år) samt synnerligen grovt narkotikabrott (med fängelse mellan sex och tio år). I övrigt
skall rekvisit m.m. vara oförändrade.
”Förstörandelagen” (2011:111) och klassning av
enskilda preparat är för svagt och långsamt för att
utgöra något effektivt avskräckande hinder. Frågan
utreddes i SOU 2008:120, som dock valde att inte föreslå någon ändring av narkotikadefinitionen. Sedan dess
har antalet oreglerade droger på internet ökat påtagligt. I SOU 2014:43 hade man kunnat göra en förnyad
prövning av frågan under hänvisning till sina direktiv
om att ”överväga hur väl lagstiftningen står sig i tiden”
(s. 281) och då kunnat påtala att denna svaghet håller
på att göra den nuvarande uppräkningsdefinitionen
för narkotika obsolet. Frågan är tekniskt komplicerad. Därför avstår Svenska Narkotikaföreningen
från att här lämna uttryckligt förslag om ändring i
Narkotikastrafflagen. Föreningen påpekar dock att
frågan måste få en skyndsam lösning för att mer effektivt möta hotet från det globala drogutbudet.
3. Förtydligade av farlighetsrekvisiten i 3 § Narkotikastrafflagen. Det skulle innebära att man specificerar vilka egenskaper hos en viss typ av narkotika som
skall anses vara särskilt allvarliga. Så sker i motsvarande finländsk lagstiftning, som också refereras kort av
utredningen (s. 183 f.). I betänkandet görs dock ingen
ytterligare analys av denna fråga. Med hänsyn till att
enskilda narkotikapreparat kan vålla fara på många
olika sätt bör de viktigaste rekvisiten (kriterierna) fastställas i narkotikastrafflagen. Baserat på erfarenheterna hos föreningens medlemmar önskar föreningen
förslå att bland sådana kriterier lyfts fram: giftighet
(akut toxicitet), beroenderisk (tillvänj­
ningsrisk), risk
för psykiska störningar, risk för oberäkneliga eller
svårberäkneliga effekter, risk för framkallande av våld,
potential som medel för strategiskt bruk för genomförande av planerande brott, samt verkan i särskilt små
doser. Ur polisiär synpunkt är det av mindre vikt att
beakta kriterier som risk för kroppsliga skador eller
sjukdomar, eller risk för social insufficiens, även om
sådana kriterier kan vara betydelsefulla i andra sammanhang. Utredningen hade kunnat lämna förslag i
den riktningen med hänvisning till sina allmänna direktiv (s. 282) om att ha upp ”andra frågor som knyter an
till uppdraget”.
4. Förtydligande om behovet av ett system för
forensisk värdering av farligheten hos enskilda narkotika, särskilt nyklassade preparat. Efter Högsta domstolens avgöranden 2011 skall frågan om farligheten
hos enskilda narkotika anses vara en bevisfråga. Den
snabba ökningen av narkotikaklassningar (bara sedan
juli 2013 totalt 20 preparat) kommer att medföra ett
ökande behov av en forensisk logistik som klarar av
att med kort varsel tillhandahålla begärda utlåtanden.
Frågan bör avgöras i regleringsbrev. För poliser, tullnärer och åklagare är denna fråga f.n. praktiskt svårhanterlig, då eftersökandet av sakkunniga inom narkotikaområdet för att få utlåtanden om nya narkotika
kan vara mycket tidskrävande. Vid uppbyggnaden bör
även säkerställas att berörda myndigheter utarbetar en
preliminär farlighetsbedömning för varje enskilt nytt
preparat i samband med klassningen av nya narkotika.
Det skulle vara av betydelse för rättssäkerheten, särskilt
som många nya narkotika sinsemellan varierar starkt i
fråga om doser och omedelbar farlighet. Utredningen
hade kunnat lämna förslag i den riktningen med hänvisning till sina allmänna direktiv (s. 282) om att ta
upp ”andra frågor som knyter an till uppdraget”.
Svenska Narkotikaföreningen uttrycker för hoppningen att även dessa spörsmål får en lösning i den
kommande propositionen.
Svenska Narkotikaföreningen har vid styrelsemöte
den 6 september 2014 beslutat att enhälligt ställa sig
bakom detta remissvar.
Högaktningsfullt
Mika Jörnelius
Ordförande
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
39
Varför kan lagstiftaren inte få
stopp på alla ”designade droger”?
Frågan om hur vårt land skall få stopp på inflödet av
nya, oreglerade psykoaktiva substanser har länge varit
på dagordningen. Substanserna hör till en större klass
som ofta kallas ”designade droger” (eng. ”designer
drugs”). Namnet kommer av att de ”designats” för att
vara både effektiva rusmedel och inledningsvis vara undantagna från nationell narkotikakontroll.
Det fulla antalet designade droger är inte känt. I
en rättstoxikologisk handbok från 1998 (Valter o.
Arrizabalaga) skattas antalet inom några grupper:
• PEA-droger som MDMA: 250,
• DMT-analoger: 250-300,
• LSD-analoger: 10,
• PCP-analoger: 50,
• centralstimulantia: 100, samt
• opiater inkl. fentanyler: 500 – 4 000 (varav 1 400
fentanyler).
Numera tillkommer bl.a. syntetiska (substituerade)
katinoner, troligen ett hundratal. Antalet möjliga syntetiska cannabinoider torde uppgå till flera hundra.
Detta skall jämföras med att hela den svenska listan på
narkotika idag omfattar runt 300 substanser.
Fråga i mer än 30 år
Möjligheterna att kontrollera nya substanser som narkotika utan att uppföra dem en och en på narkotikaförteckningarna har behandlats i juridiska betänkanden
och rapporter sedan början av 1980-talet. En arbetsgrupp tillsatt av Brottsförebyggande rådet, avgav 1982
en rapport, författad av en jurist som senare blev justitieråd, där man diskuterade möjligheterna att under
narkotika räkna in även varor som med hänsyn till sina
egenskaper ”uppenbart är att jämställa med narkotika”. Det blev dock ingen analys av hur man skulle hantera det nya kriteriet. Syntetdroggruppen (Ds 1997:70),
ledd av en jurist som sedermera blev regeringsråd, föreslog en ny lydelse för narkotikadefinitionen men ingen
generell, verkansbaserad definition. En sådan avvisades
av rättssäkerhetskäl. I stället föreslog man införandet
av den nya kontrollgruppen ”hälsofarliga varor”. Det
skedde 1999. Narkotikautredningen, som leddes av en
f.d. justitieombudsman, diskuterade ingående en verkansbaserad narkotikadefinition men gav inget förslag
(SOU 2008:120). Däremot föreslog den införandet av
den s.k. Förstörandelagen (SFS 2011: 111), som ger
åklagare rätt att förverka bl.a. vissa substanser som
kan komma att klassas som narkotika eller hälsofarliga varor. Listan över substanser under bevakning eller
utredning hos Folkhälsomyndigheten (FHM) omfattar
idag c:a 50 substanser.
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Nu senast har Narkotikastraffutredningen (SOU
2014:43), ledd av en lagman, inte berört frågan,
trots dess uppdrag även omfattade att granska hur
”väl [narkotika]lagstiftningen står sig i tiden och
uppfyller sitt syfte”. Den gav inget förslag om en
gruppklassning eller en generell definition. Svenska
Narkotikapolisföreningen har i sitt remissvar (se detta
nummer sidorna 38 – 39) påtalat att det hade varit
önskvärt att utredningen lagt förslag till vidgad narkotikadefinition för att möta hotet från de nya drogerna.
Ofarliga förslag
För att hantera det ökande antalet designade droger
har i senare tids debatt framlagts en del förslag, som
har varit tämligen ofarliga och mest framstår som budgetfrågor eller byråkratiska expansionsdrömmar. Att
FHM skall få mer resurser och ett forskarråd är steg på
rätt väg. Men inget radikalt nytt är på gång.
När detta skrives i mitten av november 2014 har
FHM föreslagit Regeringen att 31 nya substanser skall
klassas som hälsofarliga varor samt ytterligare 11 som
narkotika. Detta är de senaste stegen i en accelererande
trend att styckvis kontrollera fler och fler substanser.
Så kan man hålla på länge utan att hejda drogflödet. FHM, Läkemedelsverket och forskarna kommer
inte kunna hålla emot ett ständigt växande flöde av
nya substanser genom att klassa dem var för sig. Bara
under de tre första kvartalen 2014 rapporterades 350
nya substanser över hela världen, enligt uppgifter från
ryska federala narkotikakontrollmyndigheten (FSKN).
En rationell kontroll av designade droger kräver gruppklassning samt en verkansbaserad tilläggsdefinition i
Narkotikastrafflagen.
FN-förslag
FN:s narkotikakontor (UNODC) påtalade i en rapport i januari 2011 att en generisk definition (gruppklassning) för syntetiska cannabinoider verkar vara det
lämpligaste sättet att kontrollera dessa. Man ansåg att
narkotikaklassning av enskilda substanser inte var effektiv, eftersom det finns hundratals liknande substanser som snabbt kan ersätta de substanser som ställts
under kontroll. Samma kan sägas om många andra
substansgrupper, exempelvis fentanyler.
Några länder har valt andra sätt att reglera nya
designade droger. I Förenade Kungadömet (UK) har
man sedan 2010 klassat alla syntetiska katinoner som
har ett visst molekylskelett och vissa specificerade grupper av radikaler. Antalet möjliga katinonvarianter upp-
skattas till ett hundratal (dessförinnan var endast fyra
klassade genom uppräkning). I USA upptar den federala lagen om narkotika m.m. (Controlled Substances
Act) sedan 2012 syntetiska cannabinoider som har
en viss specifik effekt på CB1-receptorn. Denna är
ett slags ”mottagare” för ∆-9-tetrahydrocannabinol
och vissa andra cannabinoider. När tillräckligt många
receptorer engageras av tillräckligt många passande
molekyler uppstår en biologisk verkan. CB1-receptorn
är den som ger cannabisliknande rus, medan CB2receptorn mest påverkar immunsystemet. En forensisk
fördel med att ange CB1-påverkan är att man i förväg
genom laboratorieundersökningar kan se om en ny
variant har sådan verkan och därmed sannolikt är
tjänligt som rusmedel.
I Sverige har det inte analyserats juridiskt om
det går att göra samma slag av gruppklassning som
Förenade Kungadömet gjort i fråga om substituerade
katinoner. Det är möjligt att en sådan variant kommer
fram genom EU, varpå Sverige blir tvunget att införa
en sådan regel. Troligen är det svårare att införa en
bestämmelse av amerikansk modell med CB1-påverkan
som särskiljande kriterium, men det kan tänkas att en
sådan utfärdas av FN.
Inkonsekvent motstånd
Motståndet mot gruppklassningar och verkansbaserade definitioner i fråga om narkotika har varit kompakt
från en rad centralt placerade jurister. Kärnargumentet
har varit förutsägbarhet: den som överväger att vidta
en gärning skall veta var gränsen går för det straffbara
och även vad påföljden rimligen kan bli. Därför skall
man – åtminstone i princip – kunna slå upp i narkotikaförteckningarna och veta om en viss substans är narkotika eller ej. Uppräkning av specificerade substanser
skall gälla. Så långt är allt rätt och enkelt att motivera.
Samtidigt har motståndet mot bl.a. verkansbaserade
definitioner varit inkonsekvent. Jurister – åtminstone
många som hittills stått bakom utarbetandet av lagtexter – har accepterat att arbeta med verkansbaserade
definitioner inom ett stort antal andra områden, även
där påföljderna kan vara betydande. Verkansbaserade
definitioner gäller i svensk lag för bl.a. vissa dopningsmedel (SFS 1991:1969), explosivämnen (SFS 2010:
1011), skjutvapen (SFS 1996:67) och spridande av gift
eller smitta (BrB 13:7).
Verkansbaserade definitioner är således inte främmande för svenska jurister sysselsatta med lagstiftningsarbete.
Man kunde kanske hävda att uppräkningssystemet
för narkotika är en del av den internationella och
nationella kontrolldoktrinen och därför måste behållas. Listandet började 1912 med den första internationella opiumkonventionen, som fick en förteckning med
substanser som skulle regleras av alla anslutna parter.
Så har det fortsatt, så att FN idag reglerar omkring 200
specificerade substanser. FN:s narkotikakonventioner
har dock en bestämmelse om att anslutna parter får
tillämpa striktare kontrollbestämmelser (t.ex. 1961 art.
39). Att utvidga definitionssättet gör narkotikakon-
I Förenade Kungadömet (UK) har statsmakterna valt att
kontrollera en hel grupp substituerade (syntetiska) katinoner
som narkotika, s.k. gruppklassning. Alla molekylvarianter
som har detta grundskelett och dessutom vissa radikaler i
positionerna R1 – R4 räknas som narkotika. Antalet möjliga
varianter har uppskattats till ett hundratal. Sättet att klassa
har fördelen att man får med en rad varianter som kan tänkas
i framtiden men ännu ej introducerats på drogmarknaden.
Formel från wikipedia.
trollen striktare, eftersom en sådan åtgärd kringskär
människors rätt att använda vissa kemikalier (och en
del växter och svampar). Svenska jurister har också
skrivit lagar som inneburit anläggande av nya doktriner, t.ex. övergången till ackusatoriskt förfarande i
Rättegångsbalken (i kraft 1948) eller till folksuveränitetsprincipen i nya Regeringsformen (i kraft 1975).
För den jurist som vill skriva en verkansbaserad
definition för narkotika finns således både erfarenheter, förebilder och konkreta förslag att falla tillbaka på.
Finns viljan?
Viktiga faktorer som försämrar möjligheterna att hejda
strömmen av designade droger är en brist på resurser
att bevaka hela sektorn och en brist på förståelse för
drogkemisternas arbetssätt. Men ytterligare en viktig
orsak till lagstiftaren inte kan få till ett effektivt stopp
verkar vara en brist på vilja hos inflytelserika svenska
jurister att bryta ny väg för att skapa en ändamålsenlig
narkotikadefinition.
Just nu är Narkotikastraffutredningens betänkande
under beredning i regeringskansliet i syfte att skriva
en proposition till riksdagen. Det skapar ett utrymme
att på basen av remissvar och interna överväganden
komplettera förslaget, även med vidgade definitioner
för narkotika. Förslag till nya, exakta skrivningar har
publicerats i den juridiska fackpressen. Om det inte
blir något sådant steg kan riksdagens ledamöter väcka
motioner (dylika brukar dock regelmässigt avslås).
Riksdagen kan också ta ett utskottsinitiativ i frågan
och som ett led i sin egen inhämtning bl.a. hålla en
hearing. Då skulle poliser, läkare och socialarbetare
kunna berätta om vad narkotikastrafflagens lucka i
fråga om syntetiska cannabinoider och andra nya substanser betyder i form av risker för ungdomar i vårt
land. Kanske sådana erfarenheter kan leda till att riksdagen beslutar om en effektivare kontroll av designade
droger.
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
43
Med uppdrag att kontrollera postförsändelser
Med ständigt stigande beslagssiffror i post- och kurirflödet och med tanke på antalet
försändelser som varje dygn passerar in i landet från världens alla hörn, är det lätt och
förstå att det krävs stora insatser av tullpersonalen att pricka rätt i varuflödet.
Blandad kompott med Arlanda i topp
Det är i postflödet de flesta beslagen görs och här ligger
Arlanda i topp. Enligt inhämtad statistik har man fram
till den 30 september i år redovisat 2880 beslag i postförsändelser och 327 i kurirflödet. Motsvarande siffror
gällande Malmö hamnar på 310 beslag i postflödet och
80 beslag i kurirflödet.
Vad är det då för varor som fastnar i tullens kontroller? Enkelt uttryckt kan man säga ”allt” för det
är verkligen en skiftande kompott. När det gäller
narkotika finns alla preparat representerade. En grupp
där beslagen ökar är narkotikaklassade läkemedel, där
beställaren sett en möjlighet att via internet beställa
mediciner och därmed kringgå av läkare föreskrivet
recept. Att sitta hemma vid datorn och genom några
knapptryck kunna beställa allehanda preparat ses
säkert som smidigt för många och antagligen finns där
en tanke om att det hela är tämligen riskfritt. Förutom
narkotiska preparat är övriga läkemedel också flitigt
förekommande. Varor som omfattas av CITES-listan,
som gäller utrotningshotade djur- och växtarter, finns
också representerade.
Vi känner alla till den omfattande piratkopieringen
av varor som sker runt om i världen. Hur stort det är
förstår vi ännu bättre med siffrorna att 70 procent av
ingripanden mot piratkopior påträffas i postflödet.
Att idag skicka vapen och vapendelar i paketförsändelser är något som också ökar och att hitta dessa
i mängden försändelser är något som ska belysas närmare längre fram i artikeln.
Att gallra i flödet
För att få mer information kring ämnet kontaktade jag
tullinspektörerna Petra Larsson och Stefan Fredriksson, som båda tjänstgör på gruppen M 10 i Malmö. I
vardagstal säger man ”postgruppen” och tillsammans
med sju kolleger försöker man fånga upp försändelser
som inte bör komma längre utan en närmare granskning. Det är en blandad grupp, vilket innebär att det
finns tjänstemän både från brottsbekämpningen och
effektiv handel. De sistnämnda ska säkerställa att im-
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
portföreskrifter efterlevs samt klassificera varor för att
rätt avgifter, som till exempel tull, ska kunna debiteras.
Gruppens arbetsområde är dels ”posttullen”
Toftanäs i Malmö, där det dagligen passerar 60 000
paket, och dels de olika kurirföretag som hanterar försändelser från hela världen.
Till Toftanäs kommer paket som får väga högst 20
kilo. Eftersom Toftanäs inte ligger vid en flygplats är
det lastbilar som levererar paketen. När försändelserna
väl är på plats vidtar ett sorteringsarbete som i min
beskrivning är mycket förenklat. I stora drag innebär
det att försändelserna delas upp utifrån avsändningsort
och vilka vidare åtgärder man planerar. Under processen har tullpersonalen möjlighet att ”fånga upp”
objekt som av någon anledning är intressanta att gå
vidare med. Antingen sker detta manuellt eller genom
röntgenkontroll. Att lyckas pricka rätt bland mängden
försändelser, kräver både flexibilitet och kunskap hos
den som har uppgiften. Vidare ställer det krav på tjänstemannen att vara påläst om vilken lagstiftning som är
tillämplig från fall till fall. Man rör sig mellan tullagen, befogenhetslagen, lagen om punktskattekontroll,
smugglingslagen och CITES-reglerna. Det kan tyckas
förvirrande att en och samma vara kan vara både illegal och legal, beroende på avsändningsland.
Att tjänstgöra på ”postgruppen” innebär inte med
automatik att man har tillstånd att öppna försändelser.
För detta krävs att det finns ett bemyndigande från
tullverkets generaldirektör ”att besluta om öppning
av tullförsändelser”. Alla som arbetar på gruppen har
detta delegationsbeslut.
Allt kring kontrollen av paket kräver en omfattande
dokumentation och det fotograferas flitigt. Ett paket
som öppnats men inte föranleder ytterligare åtgärd,
skickas vidare till mottagaren. I försändelsen måste
finnas ett meddelande som talar om för mottagaren att
paketet varit föremål för tullkontroll.
Kapplöpning med tiden
Mycket av det som undersöks går till analys. Om man
påträffar ett preparat för första gången och misstanke
Petra Larsson med sin hund Doris i arbete bland paketen på
Toftanäs.
Tullverkets två labradorer Doris och Zäta som tillhör postgruppen.
väcks om att det ska ingå i tillverkning av narkotika,
till exempel i rökmixen spice, kan varan omhändertas
för analys. I nästa steg finns möjlighet att tillämpa ”Lagen om förstörande av vissa hälsofarliga substanser”
med motiveringen att varan misstänks ha en missbrukspotential och kommer därför framöver att klassas som
narkotika. Ofta kommer denna typ av försändelser
från Kina. Man kan säga att det är en kapplöpning med
tiden, då substanserna i just spice skiftar och att det
hela tiden tillkommer nya.
därför måste arbetssättet nötas in i hunden. Doris blir,
enligt Petra, alltid extra uppspelt när hon lyckats nosa
fram någon vapendel.
Gott samarbete
Som nämndes inledningsvis arbetar man också hos kurirföretagen, vars uppgift är att snabbt vidarebefordra
försändelser från olika länder, främst från EU. Stefan
beskrev att man finns närvarande vid avlastningen hos
företagen och om något intressant påträffas tas försändelsen undan och kontrolleras. Han säger att samarbetet mellan tullen och kurirföretagen fungerar mycket
bra och att tullen får all hjälp som behövs för att kunna
utföra det arbete som krävs, efter att en försändelse
stoppats.
Medarbetare med nosen i fokus
Det finns faktiskt ytterligare två medarbetare i ”postgruppen”. Det är de pigga labradorerna Doris och Zäta
vars känsliga nosar dagligen arbetar med att jobba
fram intressanta objekt. Petra Larsson är Doris förare
och Stefan Fredriksson leder Zäta.
Doris är inte ”bara” en narkotikasökhund utan har
fått tilläggsdressyr i vapen och ammunition. Totalt sett
finns idag sex utbildade vapenhundar inom tullverket
och det är myndigheten själv som anordnat utbildningen. Doris och hennes hundkolleger kan numera
titulera sig certifierade vapensökhundar. Att Doris
är läraktig, vittnar hennes yrkesskicklighet om. Under
det år hon varit aktiv som vapenhund, har hon lyckats
arbeta fram 10 av 11 vapen, 19 vapendelar samt 20
stycken ammunition. Enligt Petra är miljön i ”posttullen” ett utmärkt sätt att både arbeta och träna hunden
i. Hon förklarar att vapen har en liten doftbild och
Doris och ministern
Förra justitieministern Beatrice Ask (M) fick vid ett
besök hos Malmötullen i somras möjlighet att träffa
både Petra och Doris. Det var Ask som för några år
sedan fattade beslut om en utökad kontroll av vapen
på grund av den alltmer utbredda vapenförekomsten
vid olika våldsföreteelser i landet. Nu fick hon chansen
att på plats personligen gratulera ekipaget till de fina
resultaten.
Zäta och framtiden
Det finns även planer för Stefan Fredriksson och Zäta.
Som första hund i Tullverket kommer Zäta att tilläggsdresseras för sökning av spicesubstanser. Om det hela
faller väl ut kommer han att bli den första specialutbildade hunden inom området. Med de senaste veckornas
nyhetsrapportering i minnet om förödande konsekvenser i samband med spicerökning, kan man bara önska
att fler hundar kan utbildas och certifieras inom en snar
framtid.
Ett stimulerande arbete
Både Petra och Stefan trivs utmärkt att tjänstgöra på
”posttullen”. ’De beskriver arbetet som spännande, stimulerande och lärorikt. Det stora inflödet ställer dem
inför stora utmaningar, och när ett beslag blir inledningen till något mycket större känns det naturligtvis
extra meningsfullt. Det finns flera sådana ärenden som
börjat med just ett postbeslag och min ambition är
att återkomma och berätta om dessa i något framtida
nummer.
Ulla-Stina Nilsson
Tullverket Helsingborg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Äntligen
Huvudregeln i Sverige är att alla uppgifter är offentliga – se 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen; Till
främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig
upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt
att taga del av allmänna handlingar. Det finns dock
undantag.
Om det finns en sekretessbestämmelse som är
tillämplig på uppgifter som finns i handlingen
råder sekretess för dessa. Sådana bestämmelser
finns främst i offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400). Sekretessbestämmelserna gäller också
för myndigheter. Det är t.o.m. så, vilket kan vara
nyttigt att alltid ha i åtanke, att sekretess också
gäller inom en och samma myndighet. Det är alltså
inte självklart att du som offentliganställd tjänsteman kan diskutera dina ärenden med kolleger.
Om det finns sekretessbrytande bestämmelser,
kan uppgifterna som skyddas av en sekretessbestämmelse ändå lämnas ut. Ett av undantagen är
den s.k. generalklausulen. 10 kap 27 § offentlighets- och sekretesslagen medger nämligen att en
sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse
som sekretessen ska skydda. Det är främst denna
bestämmelse som tillämpas när myndigheter samverkar för att bekämpa brott. Sådan samverkan
förekommer i organiserad form sedan 2009, då
ett antal myndigheter överenskom att samarbeta i
bl.a. råd och underrättelsecenter. I dessa grupper
har myndigheterna delat med sig av sin information och den grova organiserade brottsligheten har
plötsligt kunnat bekämpas mycket mer effektivt
än tidigare. Det kan tyckas uppenbart att intresset
att bekämpa den grova organiserade brottsligheten
måste ha företräde framför rätt många av de intressen som skyddas av sekretess. Det här sättet att dela
information tycker jag ändå mot bakgrund av våra
rigida sekretessbestämmelser är tveksamt.
Även om myndigheterna kan använda sig av den
s.k. generalklausulen, som för övrigt inte är generell
eftersom det finns undantag, kan det inte ske utan
eftertanke. Det måste rimligen göras en individuell
prövning för varje uppgift som lämnas ut. Det kan
alltså inte komma ifråga att samlas kring ett bord
och allmänt sprida uppgifter om personer eller
utredningar. Vid varje prövning måste man finna
att just den uppgiften kan lämnas ut därför att
det är uppenbart att intresset av att den uppgiften
lämnas har företräde framför sekretesskyddet1.
Det är därför glädjande att det äntligen görs
något på den fronten. Justitiedepartementet har
tagit fram en departementspromemoria i vilken
man föreslår en ny lag om uppgiftsskyldighet vid
samverkan mot grov organiserad brottslighet2.
Tanken är att det ska bli lättare för myndigheterna
att dela information genom att utgångspunkten ska
vara att informationen ska delas i stället för som det
är idag, att informationen inte ska delas om det inte
finns en sekretessbrytande bestämmelse.
Sedan får vi se var det landar. I en tidigare departementspromemoria3 förslog Justitiedepartementet
att lagtexten i straffbestämmelsen om mord skulle
ändras på visst sätt för att normalstraffet för mord
skulle bli fängelse på livstid. Det förslaget mosades
med motiveringen att lagtexten inte var tillräckligt
tydlig, brast i legalitet och förutsebarhet och bröt
mot brottsbalkens systematik.
1
Se t.ex. JO 2013/14 s. 230, dnr 2187-2012; Utlämnande får inte ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet.
2
Pressmeddelande 7 augusti 2014 från Justitiedepartementet/ Ds 2014:30
3
Ds 2013:55 Skärpt straff för mord
§ Rättsrutan §
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Joakim Zander
Ekobrottsmyndigheten
Malmö
§ Rättsrutan §
B
IL
R
DA
RA
SVENSKA
N
INGEN
EN
ÖR
UT
SNPF utbildar kommuner,
myndigheter och företag
IKAPOLI
SF
KOT
AR
R & INFOR M
E
Sedan ett 20-tal år anordnar SNPF utöver utbildningskonferenser för medlemmar även
seminarier för näringslivet, kommuner, landsting, myndigheter med flera. Sex till sju
sådana externa utbildningar genomförs varje år på varierande platser.
Den 13 november genomfördes en utbildningsdag i Falun för 83 deltagare från skilda samhällsfunktioner i
regionen. Flest deltagare, elva stycken, kom från Ludvika kommun, men även Arbetsförmedlingen, Boliden
Mineral AB, Borlänge Energi, ICA Logistic Borlänge,
Nudax Rehab, Psykiatriska öppenvården i Falun samt
Trafikverket representerades av sex till tio personer vardera. Deltagare kom också från Falun kommun, Falu
tingsrätt, Åklagarmyndigheten i Falun, Ludvikahem
AB, företagshälsan i Gävle, några psykiatriska mottagningar med flera.
Internet, darknet och bitcoin
Seminarieprogrammet i Falun var ungefär detsamma
som under vårens externa utbildningar i Göteborg och
Karlstad. Moderatorn Gunnar Hermansson inledde
och redogjorde under första timmen för den aktuella
drogsituationen i landet med tonvikt på cannabis, spice
och andra internetdroger samt narkotikaklassade läkemedel. Spicemissbruket har under senare tid rönt
enorm uppmärksamhet i tidningar och på TV, och det
föranledde att SvT Gävledala-Nyheter kom till seminariet för att göra ett inslag som sändes i lokalnyheterna
samma kväll.
Polisinspektör Niklas Lindroth, narkotikapolis från
Alingsås, är specialiserad på darknet, den anonyma
sidan av internet där alla narkotiska preparat säljs.
Han förklarade på ett pedagogiskt sätt hur denna för
de flesta ganska okända värld fungerar.
Handeln som pågår på darknet är svår att avslöja.
På det vanliga internet är det lätt att se vad en användare gör, vad man gjort, när man gjorde det och var
man befann sig, medan anonymiteten på darknet i
huvudsak omöjliggör sådan spårning. Att köpa droger
på darknet är däremot enkelt för varje normalt datakunnig tonåring.
Niklas förklarade vidare den virtuella valutan bitcoin, en kryptovaluta som introducerades 2009 och alltid används som betalningsmedel vid köp på darknet.
Anabola steroider
Sedan deltagarna avnjutit lunchen fick de en djupdykning i vad anabola steroider (AAS) är och vad preparaten kan åstadkomma i form våld och annan kriminalitet, olyckor och skador på en människokropp. Tommy
Niklas Lindroth förklarar den virtuella kryptovalutan bitcoin.
Moberg, en av Sveriges ledande experter på området,
höll AAS-föreläsningen och baserade sin redogörelse
på olika forskningsrapporter från både Sverige och omvärlden.
Det är därför viktigt att fler människor i samhället
blir bättre upplysta om AAS-missbruket för att kunna
vidta förebyggande åtgärder innan allvarliga saker som
våld och olyckor händer.
Nöjda deltagare
- ”Det var en väldigt bra utbildningsdag eftersom man
vet så lite om det som informerades om”, sa Malin Axelsson och Lina Gabrielli från Socialtjänsten i Falun.
- ”Vi möter dagligen personer som missbrukat
internetdroger eller anabola steroider och vi har inte
vetat riktigt hur vi ska hantera detta. Vi kan definitivt
rekommendera SNPF-utbildningen till andra”, fortsatte Malin och Lina.
Ytterligare tre utbildningstillfällen med i huvudsak
samma innehåll genomfördes under november i Lund,
Västerås och Stockholm. Under första halvåret 2015
är Växjö, Göteborg och Linköping klara så här långt.
Programinnehållet blir delvis nytt och finns att läsa på
www.snpf.org under fliken Utbildning.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
51
Världen runt
Uruguay registrerar klubbar
som vill odla cannabis
Som en del i Uruguays plan att legalisera cannabis
har regeringen nu börjat registrera klubbar med
upp till 45 medlemmar som vill odla cannabis.
Maximalt 99 plantor om året blir tillåtet. Sedan
augusti 2014 är det tillåtet att odla sex plantor
hemma.
Den avgående presidenter Jose Mujica drev
igenom ett beslut att legalisera cannabis för
rekreationsbruk med kontrollerad försäljning på
apotek. Beslutet godkändes i december 2013, men
försäljningen har skjutits upp och väntas komma
igång först under 2015.
I november i år hölls presidentval i Uruguay.
Båda presidentkandidaterna har sagt att de kan
komma att upphäva eller ändra beslutet att legalisera cannabis i landet.
Källa: BBC News
GH
Två av Uruguays beräknade 150 000 cannabisanvändare firar beslutet att legalisera cannabis, ett beslut som
ännu inte börjat tillämpas fullt ut.
Marijuanadrinken ”Legal” mer ”social”
I de amerikanska delstaterna Colorado och Washington är cannabis legaliserat och det är inte bara
genom rökning man intar drogen. Kakor, godis och
nu även drycker, som innehåller den rusgivande
cannabissubstansen THC, har blivit populära. I
Washington säljs den nya drycken Legal som innehåller 22 milligram THC.
Legal finns i fem smaker och enligt tillverkaren
är det en aptitlig dryck som påverkar annorlunda
än alkohol. Andra argument är att drycken känns
mer social och mindre tabu än att röka marijuana.
Källa: Huffingtonpost.com
GH
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
TV-serie ökar missbruk
av metamfetamin
Det utbredda missbruket av rökbart metamfetamin
(crystal meth), som ökat på ett alarmerande sätt i
Storbritannien och övriga Europa, kan ha påverkats av TV-serien Breaking Bad. Det hävdar professor Ellis Cashmore vid Staffordshire University.
Det europeiska narkotikacentret i Lissabon,
EMCDDA, varnar för den plötsliga ökningen
av metamfetamin som drabbat flera länder i
Västeuropa, särskilt Tyskland (se sidan 22), och
den tjeckiska huvudstaden Prag pekas ut som epicentrum för tillverkning av merparten av drogen
som konsumeras i Europa.
Professor Cashmore säger att även om det
otroligt populära TV-programmet från USA inte
glamoriserar drogen så ökar den intresset, eftersom
metamfetamin intar en central roll i serien. Genom
att i filmen visa vilken enorm effekt crystal meth
kan ha, blir många tittare nyfikna och kanske tänker att ”det måste vara bra”. Serien har också vunnit flera Emmy- och Golden Globe-utmärkelser.
Källa: Daily Mail.com
GH
Rökbart metamfetamin som ökar starkt i Europa.
Amerikanska småbarn medicineras
med amfetaminlika droger
Mer än 10 000 amerikanska 2-3-åringar medicineras med de amfetaminlika preparaten Ritalin och
Adderall sedan de fått diagnosen ADHD. Uppgifterna presenterades i en rapport nyligen från Center for Disease Control and Prevention i Atlanta.
Flera experter kritiserar nu skarpt användandet av sådan medicin till så många småbarn. Det
finns överhuvudtaget inga riktlinjer för att ställa
diagnosen ADHD till 3-åringar och yngre och än
mindre att medicinera dem med narkotikaklassade preparat.
En annan amerikansk studie visade nyligen att
7,5 procent av alla barn mellan 6-17 år medicineras för någon typ av mentalt illamående, och av
dessa fick 80 procent ADHD-mediciner.
Källa: N Y Times.
GH
Landet runt
Narkotikabrotten fördubblade
på tio år
Under 2013 anmäldes omkring 96 200 brott mot
narkotikastrafflagen, vilket är en ökning med 2
procent från föregående år och mer än en fördubbling sedan 2004, enligt Brottsförebyggande
rådet (Brå).
Ökningen beror enligt Brå märkligt nog inte på
att narkotikaanvändningen bland befolkningen
i Sverige har ökat, utan på att rättsväsendets
myndigheter lagt mer resurser på att upptäcka
narkotikabrott. Under 2000-talet har polisen
intensifierat sina insatser på området, vilket enligt
Brå resulterat i fler anmälda och uppklarade narkotikabrott och fler misstänkta personer. Antalet
personer som blivit misstänkta för narkotikabrott
har ökat med 64 procent sedan 2004 och 87 procent av dessa är män.
Källa: www.bra.se
Kriminella nätverk invaderar
landsorten
R & INFOR M
E
IL
R
DA
RA
SVENSKA
N
R
RA
SVENSKA
N
R
RA
DA
INGEN
EN
ÖR
IL
IKAPOLI
SF
KOT
AR
B
E
UT
R & INFOR M
B
B
DA
IKAPOLI
SF
KOT
AR
INGEN
EN
ÖR
UT
IL
UT
IKAPOLI
SF
KOT
AR
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
N
Kriminella nätverk och gäng som begår brott
finns nu i minst 55 områden i 22 städer från Gävle och söderut, enligt Rikskriminalpolisens kartläggning Nationell översikt av kriminella nätverk
med stor påverkan på lokalsamhället.
Förutom storstäderna Stockholm och
Göteborg har nu även flera mindre städer och
orter kriminella ungdomsgäng som säljer narkotika och ligger bakom stölder och inbrott i
området. Andra gäng som är bättre organiserade
och består av lite äldre medlemmar ägnar sig
åt utpressning och mer avancerade stölder och
hanterar större mängder narkotika.
Enligt rapporten kan polisens svårighet att
stävja brotten bidra till att allmänheten uppfattar det som att de kriminella styr områdena. Nu
ska konkreta förslag till åtgärder tas fram för att
man bättre ska kunna bekämpa gängen.
Lars Öjelind, biträdande chef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, säger i ett pressmeddelande bland annat att polisen behöver
samverka med andra samhällsaktörer för att
utvecklingen i områdena ska förändras.
GH
R & INFOR M
E
Tommy Moberg – Årets förebyggare
Tommy Moberg har tilldelats Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN:s pris
Årets förebyggare för sitt idoga arbete med att föreläsa och skriva om de skadliga effekterna av att
använda anabola steroider och kosttillskott.
Göteborgaren Tommy Moberg föreläser bland
annat på skolor för ungdomar och lärare och han
är också en av föreläsarna vid SNPF:s företagarkonferenser 2014 (se sid 51). Tommy är medförfattare till flera böcker om anabola steroider som
ges ut i samarbete med SNPF.
Ett annat förebyggarpris som Årets ideella
förening gick till Sportfront, en förening mot droger, våld och rasism som leds av Marie Clasgård,
Göteborg, i nära samarbete med Tommy Moberg.
Vi gratulerar till de hedrande utmärkelserna.
GH
Medalj för antidopingarbete
Regeringen tilldelade dopingexperten Arne Ljungqvist, 83, den kungliga medaljen Illis Quorum, av
tolfte storleken, för hans insatser i antidopingarbete
både nationellt och internationellt.
- Professor Arne Ljungqvist har gjort synnerligen
förtjänstfulla insatser för idrotten men också för
Sverige. Han har varit en viktig ambassadör för
den svenska modellen med en stark lagstiftning
mot dopning och en fri och ansvarstagande idrott,
säger Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och
idrottsminister.
I samband med utmärkelsen ger vi ett ekonomiskt bidrag till WADA. Bidraget är också en
signal om att Sverige avser att fortsätta prioritera
antidopningsarbetet internationellt, avslutar Gabriel
Wikström
Dopingjägaren Arne Ljungqvist har sedan
1994 varit ledamot av Internationella olympiska kommittén, IOK, samt ordförande i IOK och
Världsantidopingbyrån WADA:s kommittéer för
medicin och hälsa.
Den 18 november lämnade Ljungqvist sitt uppdrag i WADA, men stannar kvar som ledamot av
IOK.
Källa: Regeringen.se
GH
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
55
På besök i ett land som
svämmar över av narkotika
Colombia var tidigare världens största producent av kokain. Efter påtryckningar utifrån satsades stora resurser på att minska produktionen och exporten av drogen.
Grannarna Peru och Bolivia är nu de ledande producenterna. Det lyckade arbetet mot
toppskiktet gav negativt resultat i andra änden eftersom arbetet ”på gatan” blev eftersatt. Man har nu stora inhemska missbruksproblem.
Fortfarande en våldsam stad
Det var med spänd förväntan som jag landade på flygplatsen utanför staden Medellin i Colombia. Utmed
hela landningsbanan stod mindre privatplan och vittnade om att det fanns många med väldigt mycket pengar i staden. Det första jag tänkte på var att dessa pengar
kom från kokainet som lämnat landet.
Jag hade läst och hört mig för om staden före resan.
Mycket av informationen jag fick tag i visade att
Medellin präglades av grymt våld och att det var en av
de våldsammaste städerna i Sydamerika med runt 3000
mord per år. Ett problem för besökare i staden var
så kallade ”expresskidnappningar”, helt oplanerade
kidnappningar av personer på gatan. Detta blev jag
tillsagd att jag skulle ha med mig i bakhuvudet när jag
rörde mig i staden, vilket skulle göras med försiktighet.
Samtidigt tydde de allra senaste årens statistik på att
den grova brottsligheten sjunkigt väsentligt.
Våldet hade sin grund i den mycket utbredda
narkotikahandeln i staden. Det var här den ökända
Medellinkartellen med sin ledare Pablo Escobar hade
sin hemstad. Trots att det var över 20 år sedan som
Pablo Escobar sköts till döds, så är det hans namn som
de flesta förknippar med staden Medellin.
Öppen drogförsäljning
Efter att ha fått några dagar på en djungelranch väntade några intensiva dagar tillsammans med kollegorna
i Medellin. Mitt mål med besöket hos polismyndigheten i Medellin var att få en inblick i deras arbete mot
narkotikan på gatan och se de problem som narkotikan
för med sig. Vilka andra droger finns det i skuggan av
kokainet? Jag ville också höra om polisens inställning
om narkotikamissbruket i staden och se organisationen
i sin helhet.
Jag hade aldrig kunnat drömma om den gästvänlighet som jag möttes av en morgon när Colonel Angel
Rueda tillsammans med kollegor från turistpolisen
i Medellin hämtade mig på hotellet. Turistpolisen
användes som tolkar eftersom kunskapen i engelska
språket är näst intill obefintlig i staden.
Först tog de med mig till Brigad General Jose Angel
Mendoza Guzman, polischefen i Medellin. Han berättade att de senaste årens kamp mot narkotikahandeln
hade resulterat i att exporten av kokain strypts. Han
uppgav även att det är andra länder såsom Peru och
Bolivia som numera är de ledande exportländerna av
kokain från Sydamerika.
Ny marknad för narkotikaorganisationerna
Öppen försäljning av marijuana.
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Polischefen berättade också att de hade fått påtryckningar från USA och Kina om att göra något åt den
stora exporten av kokain. Detta var något som polisen
tyckte att de hade lyckats med och vilket också visades
genom att andra länder tagit över som ledande kokainexportörer. Vidare berättade han att det omfattade
arbetet mot den organiserade kokainexporten hade lett
till andra problem i staden. Narkotikaorganisationerna
hade tappat inkomster av exporten och försökte nu få
den inhemska narkotikamarknaden att blomstra för
att på detta sätt göra pengar. Det talades om att s.k.
”bandas”, löst sammansatta gäng, tagit över gatorna.
I Colombia är det olagligt att inneha en mindre mängd
narkotika men det är inte straffbart. Ett förverkande
sker dock på plats om mindre mängder anträffas. Detta
utnyttjar ”bandas” genom att säljarna bara har en min-
dre mängd med sig ut på gatan när de säljer. När de
sedan har sålt slut så hämtar de nytt. Detta gör att det
är svårt att bekämpa säljandet på gatunivå eftersom det
är svårt att lagföra någon.
Efter besöket hos polischefen åkte vi runt i de
centrala delarna av Medellin. Här möttes jag av massor av människor som satt och låg utslagna i parker
och i viadukter. Kollegorna Jorge och Smith Vargas
berättade att dessa personer var tunga missbrukare
av ”bazuco” . Bazuco är en kletig massa som är en
restprodukt efter kokaintillverkningen. Ingen kunde
egentligen berätta vad massan innehåller utan beskrev
den enbart som något mycket giftigt. Som kollegorna
uttryckte sig ” det sämsta av det sämsta”. Bazuco är
mycket beroendeframkallande och farligt för kroppen.
Kollegorna berättade att ”bandas” bjuder ut bazuko
till människor för att de ska bli beroende. När de sedan
fastnat i beroendet av drogen börjar ”bandas” ta betalt
och tjänar då sina pengar. Jorge berättade att missbrukarna som röker bazuco tar vad de kan komma åt på
gatan. De kletar massan på vanlig tobak eller andra
malda växtdelar. Sedan rullar de massan i ett blad eller
papper varefter de röker. Priset för en påse bazuco var
1-2 USD.
Ung missbrukare av bazuco.
Innehav av viss mängd narkotika tillåten
Jag frågade om det arbetades mot detta gatumissbruk
som skedde helt öppet. De svarade att dessa missbrukare var personer i behov av vård och att polisens arbete
inte skulle hjälpa dem. En person kunde ha 2 ”bags”
(gram) kokain och 20 gram marijuana på sig utan att
rapporteras men fick det förverkat. När jag ställde frågan om vilken drog som var den vanligaste fick jag till
svar att det var marijuana. Kollegornas uppfattning var
att ca 40 procent av människorna i staden rökte marijuana. Priset för ett gram marijuana låg på 1-3 USD. Marijuanan odlas på tomter runt om i staden och polisen
arbetar aktivt med att klippa ner dessa odlingar om de
påträffas. De berättade att det numera också används
mer och mer kokain i staden. Detta är en följd av att
landet nu är mer stabilt, ekonomin växer och att människorna fått det bättre ställt.
Kollegorna berättade också att det fanns ett litet
område i Medellin där det missbrukades heroin, men
heroinmissbruk var annars ganska ovanligt i staden.
Amfetamin fanns, men var sällsynt.
Under våra samtal berättade kollegorna att våldet
i staden hade minskat men att det långt ifrån en bra
situation. De berättade att de idag kunde arbeta i
”favelorna” på sluttningarna runt om Medellin, vilket
de inte kunde tidigare. Under Medellinkartellens storhetstid betalade Pablo Escobar 2000 USD för en skjuten polis och att polisen lockades in i ”favelorna”. De
människor som gick ut på gatan tog på sig slitna kläder
för att minska risken att bli utsatta för kidnappningar.
Jag fick också göra besök på polisens nybyggda ledningscentral, där man lade mycket arbete på att bevaka
staden genom de många kameror som sitter uppsatta.
Ett säkerhetsföretag som just hade lanserat en app för
säkerhet och trygghet i Medellin besökte jag också.
Med hjälp av appen kunde användaren hela tiden få
uppdateringar och information om brott i närheten av
där personen ifråga befann sig. Man kunde också ta
bilder som vittne och skicka dessa direkt till polisen
via appen. Appen kunde också fungera som ett överfallslarm .
Jag vill tacka SNPF, Mats Palmgren, svensk polis i
Bogota, samt alla kollegor i Medellin som möjliggjorde
denna resa som kommer vara ett minne för livet.
Peter Dahlén
Narkotikaroteln, Göteborg
Favela på slutningarna runt Medellin.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
59
Svensk medborgare gripen i
Thailand efter att ha varit internationellt efterlyst sedan 2008
I början av september 2008 inkom Kriminalvården
med en begäran till Rikskriminalens enhet för internationellt polisarbete, IPO, om att internationellt efterlysa
Christian P, född 1955, som hade ca fyra år att avtjäna
på en hovrättsdom gällande bl.a. medhjälp till grova
skattebrott. P, som hade varit på fri fot efter domen,
hade inte inställt sig till fängelset för avtjäning.
Ganska omgående fick vi tips om att P fanns i
Thailand där han levde med en thailändsk kvinna. Vi
lyckades aldrig få fram var i landet han kunde befinna
sig. Preskriptionstiden skulle utgå 21 december, 2014,
och därefter skulle alltså de brott som P dömts för
preskriberas.
IPO:s FAST- grupp, vars uppgift är att bl.a. via
kanaler i andra länder undersöka var efterlysta kan
befinna sig, lyckades i början av oktober 2014 få
uppgift om en adress till P i Pattaya i Thailand. Vår
sambandsman i Bangkok kontaktade sina samarbetspartners och begärde hjälp med ett gripande och den 7
oktober greps P i Pattaya av thailändsk polis.
Christian P, vars svenska pass hade gått ut, deporterades den 15 oktober till Sverige på grund av illegal
vistelse i Thailand, ca två månader innan preskriptionstiden skulle gå ut. Under sin tid i Thailand hade
P startat ett företag och var gift med en thailändska.
Efter att ha vistats illegalt i Thailand och deporterats
till Sverige för att avtjäna ett fängelsestraff kommer P
inte att kunna få återvända till Thailand i framtiden.
Efterlyst svensk medborgare utlämnad
från Erbil i Irak.
I december 2010 utfärdades en europeisk arresteringsorder mot Niklas H född i Solna och adress i Hudiksvall. Misstanken gällde grovt narkotikabrott och grovt
vapenbrott, köp och försäljning av ca 2,5 kilo amfetamin och 1,5 kilo cannabis samt innehav av en pistol
och en automatkarbin.
IPO skickade ut en arresteringsorder och en internationell efterlysning utanför Europa då information
fanns att H kunde befinna sig i Erbil i Irak, där han
hade arbete i ett säkerhetsföretag. H är två meter lång
och har svart bälte i karate och i den svenska efterlysningen bedömdes han som farlig.
Den 31 oktober 2013 meddelade Interpol i Abu
Dhabi, Förenade Arabemiraten, att H gripits vid inresa
i landet med anledning av den internationella efterlysningen. IPO:s erfarenhet av tidigare samarbete med
Förenade Arabemiraten var inte odelat positivt. Då
svenska ambassadrådet Roland Karlsson besökte centralfängelset i Dubai den 2 december 2013 för att delge
H att hans pass var återkallat, framgick att H hade
frigivits dagen innan på order av Interpol. Anledningen
skulle ha varit att utlämningsbegäran inte inkommit i
tid.
Vi fick senare besked om att H lämnat landet den 8
januari 2014. Något svar från Interpol Abu Dhabi på
våra tidigare frågor kom aldrig.
I slutet av januari fick vår FAST-grupp information från Erbil i irakiska Kurdistan att H gripits och
att utlämningshandlingarna skulle skickas till Bagdad
inom sextio dagar.
I april kom en begäran från Erbil om svensk närvaro
vid en häktningsförhandling och en polis från IPO:s
FAST-grupp skickades till Erbil för att närvara vid
förhandlingen.
Den 11 augusti 2014 fick vi äntligen ett besked
från Bagdad om att H var klar att utlämnas. Enligt
Transporttjänsten som hämtade honom hade han bott
tillsammans med ett hundratal personer och sängar
saknades för flera av de intagna. De som skötte bevakningen var dömda mördare som fått förtroendeuppdraget som vakter. Duscha fick fångarna göra en gång i
veckan och vid utlämningstillfället den 3 september var
det ca 47 grader varmt i Erbil. Ungefär 4 mil från Erbil
pågick strider mellan Islamistiska staten och kurdiska
styrkor.
De här båda ärendena visar med tydlighet svårigheten för efterlysta att hålla sig undan polisen. IPO vid
Rikskriminalpolisen har goda kontakter i stort sett i
hela världen och antalet gripna efterlysta ökar varje
år. Förra året greps 372 personer i Sverige och övriga
världen efter svenska och andra länders begäran om
gripande. 2014 kommer säkert ca 400 efterlysta att
gripas. Vi på IPO vill gärna påminna alla åklagare
att utfärda europeiska arresteringsorder så ofta som
möjligt då möjligheterna till att gripa de efterlysta är
mycket stora.
Lars Norberg/IPO/RKP,
gick i pension i november
efter 47 år och tre månader
vid Polisen.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
61
Taxi-Tony hade
många kunder
För 10-11 år sedan fick polisen det första tipset på kokainförsäljning från taxibilar i
Stockholms innerstad under ”varumärket” Taxi-Tony. Frustrationen har varit stor hos
generationer av krogpoliser som jagat de inblandade. Under hösten 2012 kom ny
information om ett kokainförsäljande nätverk som själva kallade sig för Taxi-Tony och
opererade i Stockholms innerstad samt nära angränsande förorter.
Ärendet rullar igång
Från januari 2013 till början på maj samma år genomfördes telefonavlyssning på allt fler telefoner tillhörande det nätverk som marknadsförde sig som Taxi-Tony.
För att få beställa kokain av Taxi-Tony var man
först tvungen att låta en befintlig kund gå i god för
sig. Den vars telefonnummer och namn skrivits in i
koordinatorns lista kunde ringa upp. Koordinatorn
såg den inkommande kontaktens nummer och namn
och klickade bort samtalet. Han skickade telefonnummer och namn vidare till en av de två gatusäljarna,
taxichaufförerna, som ringde upp köparen och bokade
möte och tog beställning.
Sedan platsen och beställningen var bestämd skickade taxiföraren ett sms med en punkt till koordinatorn,
som således hade kontroll över försäljningen. Sedan
möttes köpare och säljare. Leveransen skedde oftast
inne i taxibilen medan den svängde runt ett kvarter.
Vid andra tillfällen genom leverans till dörren. När
köparen hoppat ur taxin eller när föraren var tillbaka
i sin bil skickade han ett ”klart” per sms till koordinatorn, som då visste att försäljning skett och bokföringen kunde göras.
I en röd svarttaxi kommer Taxi-Tony rullande.
Foto: Polisen
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Samtal i kod
Nätverkets styrka var inte bara en välorganiserad säljsnurra med snabb leverans och fin service utan en nästintill vattentät, intim kundstock. Detta är med största
säkerhet anledningen till att de kunnat fortsätta under
en så lång tid. Flera av kunderna uppgav i förhör att de
haft numret till Taxi-Tony i över 5 år.
I och med att ärendet hängde på att göra så få och
osynliga ingripanden som möjligt och låta organisationen och dess struktur visa upp sin företagsamhet och
vidd, passade det bra att tillslag mot köpare gjordes
av Citypolisens krogsektion. De kunde operera i sin
vanliga miljö utan att väcka uppmärksamhet eller misstänksamhet i köparleden.
Tillslag
Den 3 maj 2013 slog Aktionsgrupp Mitt och Stockholm
samt Citypolisens krog- och narkotikasektion till mot
flertalet adresser samtidigt. Den interimistiska passiviteten hade varit ovanligt lång tidmässigt och omfattande
när det gäller mängden begångna brott. Taxichaufförerna hade under fyra månader sålt sammanlagt minst
ett kilo kokain fördelat i enheter strax under engramsportioner. Den ene försäljaren blev misstänkt för grovt
narkotikabrott genom att ha överlåtit 604 enheter vid
335 olika tillfällen. Han satt häktad i ett och ett halvt
år men sattes på fri fot av hovrätten under förhandlingen. Den andre föraren misstänktes för grovt narkotikabrott genom att ha överlåtit 910 enheter kokain
vid 498 olika tillfällen. Han greps med 39 portionsförpackade greenlinepåsar i kalsongerna.
I fyra hela månader hade telefonavlyssningen genererat nästan 80 000 samtal och sms. Tio personer kom
sedan att gripas, nio för grovt narkotikabrott och en
för penninghäleri.
Våren 2014, cirka ett år efter tillslaget, startade
rättegången i huvudärendet i Stockholms tingsrätt
och den varade i 32 dagar. Lagerhållaren och chefen i
nätverket dömdes till 8 år, koordinatorn till 5 år och
de två taxiförarna till 3 resp. 3 år och 3 månader. Två
transportörer av kokain och en inhoppare som koordinator dömdes till lägre fängelsestraff.
180 köpare kunde identifieras varav 173 kommer
att åtalas eller är åtalade för innehav av narkotika.
Varje kokainköpare blev ett ärende för sig.
Foto: Polisen
Sveriges volymmässigt största narkotikautredning?
Krogsektionen fick ansvaret för att se till att alla 180
köpare av kokain, som visat sig som telefonnummer
i telefonavlyssningen, identifierades, hittades och lagfördes för sina innehav. Telefonavlyssningsmaterialet
kring köparna sammanställdes i en excellista.
180 separata anmälningar upprättades på innehav
av kokain. Det var allt från ett köp av en enhet kokain
(ett fyllemisstag) till 55 köp av blandade mängder
enheter (de riktiga kokainisterna). Vi blev tvungna
att standardisera, göra mallar så att alla förhör höll
samma standard och alla konfrontationer blev lika.
Utmaningen av köparmålen blev att hitta en form
och arbetsordning som gjorde det möjligt att köra 180
ärenden genom systemet utan att det skapade stockningar någonstans. Att arkivera 180 ärenden tog i ren
papperexercis tre veckor. Ca 400 förhör med köpare
hölls plus att säljarna mothördes för varje köpare.
Telefonavlyssningsmaterialet för varje köpare luslästes
och ljudupptagningarna spelades upp och delgavs varje
köpare. Förundersökningsmaterialet i ärendena har
endast varit telefonavlyssning och förhör.
Oklar bevisbedömning
110 köpare kallades som medmisstänkta/förhörspersoner till huvudrättegången för att berätta om sina köp.
De vittnade inte under ed/straffansvar och fick betalt
för förlorade inkomster. De som kom och erkände sina
köp hade inte några yrkanden för förlorad inkomst.
De som kom in och ljög eller inte kommenterade något
sade att de hade förlorat arbetsinkomst.
I målen mot köparna provade åklagaren inledningsvis att ta upp ett och ett och resultatet blev att de som
erkänt köp dömdes men de som förnekat köp fick sina
mål ogillade. Först var fem köpare som erkände. De
fick relativt skarpa straff. Tre månaders fängelse för 2
köp. Sedan kom det fem köpare som förnekat köp och
de åtalen ogillades.
Telefonavlyssning och det modus som vi sett i spaningen räckte inte. Nu räckte inte bevisen när erkännandet uteblev. Effekten blev absurd. Skulle då de som
ljuger gå fria och de som erkänner sina gärningar få
straff? Vi kände en törn i förtroendet för rättsamhället.
De köparmål som ogillats överklagades till hovrätten av åklagaren och i dagsläget är endast en köpares
mål ogillat. Resten har blivit dömda och påföljden
har oftast blivit böter. Det dyraste inköpet av en påse
kokain är hittills 40 600 kr om man räknar försäljningspriset 1000kr per enhet plus de dryga böter som
utdömdes.
Ett nytt grepp provades. Åtta grupper om 20 köpare
skapades. I dessa grupper har alla 20 köparnas ärenden
tagits upp med en gemensam sakframställan, ett vittnesförhör med spaningsledaren och en slutplädering
per rättegång. Istället för att göra allting 180 gånger.
De åtta grupperna har valts ut i den ordning som ärendena blivit klara men även med tanken att representera
den stora gruppen. Den första gruppens slutplädering
skedde den 20 november 2014 efter sammanlagt fem
rättegångsdagar.
Sju personer i nätverket dömdes för kokainförsäljning till
fängelsestraff från 8 år och lägre. De 173 köparna blir efterhand lagförda för sina brott.
Foto: TT Bild/Montage.
Framgångsfaktorer
Vad var då framgångsfaktorerna hos nätverket? TaxiTonys medvetna sätt att spela på vanebildningen hos
köparna med reklam-sms på lönehelger var en genomtänkt och framgångsrik marknadsföring. Kokain är en
oerhört potent och beroendeframkallande drog. Detta
vet och har man utnyttjat i marknadsföringen till sina
kunder. Värdet i deras slutna kundkrets har redan belysts. De har även en framgång i sitt modus som efterföljs enkelt och skapar en stabilitet i organisationen där
ersättare kan stoppas in vid problem och där köpare
känner sig trygga trots att det är olika försäljare. Koordinatorn håller tydligt på sina regler och uppfostrar
➲ nästa sida
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
65
köparen som inte sköter sig och de avbryter kontakter
med exempelvis berusade kunder. Säljarna styr även
sina köpare till platser som inte är så synliga och ser till
att lösa eventuella oenigheter i beställningarna per telefon innan leverans. Allt för att göra mötena så snabba
och med så lite friktion som möjligt.
Polisens framgång då? Förutom massvis med
informativ telefonavlyssning med tydliga mönster och
ett utvecklat kodspråk, fanns det en del beslag i form
av narkotika och förpackningsmaterial och vågar samt
pengar. Men en viktig roll i ärendet spelade telefonerna.
Bevisningen mot de huvudmisstänkta innehöll 70
beslagtagna mobiltelefoner som använts som koordinatortelefoner med kontaktlistorna på köparna. Flera
telefoner hade samma kontakter.
Bevisningen mot köparna var ju telefonavlyssning.
Men utredningsmässigt kom snabbt en del detaljerade erkännanden och en del detaljerade utpekanden.
Några toppförhör med personer som erkänner och i
detalj beskriver hypotesen som polisen och åklagaren
haft. Öppna frågor i förhör gav bra berättelser där de
misstänkta själva fritt fått berätta sina målande historier. Ofta resultatet av en hämtning till förhör och skickliga förhörsledare som är vana vid kokainmissbrukare.
De två säljarna nekade till all inblandning i verksamheten och den ena även att han ska ha kört den bil som
han filmats och följts efter i. Under förhandlingarna i
tingsrätten hade båda försäljarna gjort stora förändringar i sina utseenden samt pratade med tillgjorda
röster för att urskilja sig från bildkonfrontationer och
den massiva telefonavlyssning som fanns. Framgången
var identiska, svåra fotokonfrontationer som utförts
strikt efter enkla regler och som sedan låtit sig nagelfaras upprepade gånger men utan att hitta fel.
Köparna
deller som tydligt kunde ses: taxifärder, svarttaxifärder,
det är inte min röst jag har lånat ut telefonen, köp av
andra varor såsom Viagra, lyxsprit, eskortdamer, cannabis, tavlor, Marockansk musik på cd-skiva och slutligen jag var berusad, jag kommer inte ihåg.
Vilka är då köparna? Många var förstagångsförbrytare, tidigare ostraffade om man bortser från
trafikförseelser. Oftast var det en man, genomsnittsålder 37 år, förälder, innerstadsbo, med socialt och
ekonomiskt kapital, alkoholintresse, minnesproblem,
förnekare, vänner med samma telefonnummer i kontaktlistan. 105 kontakter har tagits med socialkontoren
angående föräldrar som misstänks för narkotikabrott
genom innehav av kokain.
Slutsatser
Ärendet blev oerhört krävande tidsmässigt, materialmässigt och kostnadsmässigt. Det som tydligt kan
sägas redan nu är att för att nå alla de individer som
ligger till grund för dessa framgångsrika nätverk krävs
resurser, kunskap och tålamod. Samhällskostnaderna
för missbrukarna och deras familjer kan mätas i rena
kronor men även i mjuka värden. När välbärgade, välutbildade och tillsynes välfungerande föräldrar väljer
att lämna sina småbarn sovande ensamma för att sedan
hoppa in i en taxi och köpa kokain och slutligen ta kokainet hemma i soffan för att känna lättnad från ångest
och depression. Då är det mer än 12-stegsprogrammet
för missbrukaren som behövs.
Att kombinera en nationell resurs som Aktionsgrupp
Mitt med en lokal resurs, Citypolisens krog- och narkotikasektion, har varit ett avgörande samarbete. Att
angripa ett stort narkotikaärende från två håll fodrar
operativ samverkan.
Mia-Maria Magnusson
och Lennart Karlsson,
Citypolisens krog- och narkotikasektion
INGEN
EN
ÖR
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
DA
R & INFOR M
Nya och gamla medlemmar är varmt välkomna
till utbildningskonferensen i Linköping i april 2015.
66
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
RA
B
IL
R
UT
BLI MEDLEM NU DET LÖNAR SIG
SVENSKA
N
De cirka 60 procent av köparna som har förnekat brott,
förklarade sin inblandning och sina kontakter med nätverket på olika sätt. Det framkom fem förklaringsmo-
E
B
IL
R
DA
RA
SVENSKA
N
INGEN
EN
ÖR
UT
Inbjudan
IKAPOLI
SF
KOT
AR
R & INFOR M
E
till Svenska Narkotikapolisföreningens 29:e utbildningskonferens och
årsmöte den 24-26 april 2015 i Linköping
SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte hålls för första gången i Linköping och platsen
är Linköpings Konsert & Kongress som ligger centralt med hotell inom bekvämt avstånd.
Du kan från mitten av januari 2015 anmäla dig på www.snpf.org
Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret.
Inbjudan med anmälningstalong skickas också ut per e-mail eller brev
till SNPF:s medlemmar i början av året.
Vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller som alltid.
Program
Invigningen fredag eftermiddag
Förutom sedvanliga inledningsanföranden (som ännu inte är helt klara pga. den stundande
omorganisationen av polisen) och stipendieutdelningar, kommer Mia Törnblom att underhålla
oss under en del av eftermiddagen.
Preliminära föreläsningsämnen lördag – söndag
Revolution i förorten
Narkotika i förorten
Bemötande i förorten
Darknet och bitcoin
Sekretessprövning i Playaärendet
Skador av spice
Svart kokain
Narkotika i trafiken
Doping på gatan
Arbetssätt med hund
Narkotika ur ett anhörigperspektiv
Illegala marknader
Projekt Bahamas, 200 kilo kokain i beslag
Dödsfall pga heroin
Original Gangsters
Under-cover-verksamhet
Narkotika på gatan
Rättskemiska analyser
Nytt om narkotika
Workshops med SKL som visar material,
arbetsmetoder och svarar på frågor.
Håll dig uppdaterad om kompletteringar och ev. programändringar på hemsidan
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
69
Narkotikapoliskonferens i
Trondheim med svenska inslag
Norsk Narkotikapolitiforening, NNPF, höll i mitten av oktober sin 24:e årliga utbildningskonferens på nybyggda Scandic Hotel Lerkendal i Trondheim.
NNPF och SNPF är fortfarande de enda narkotikapolisföreningarna i sitt slag i Europa. Årets höjdpunkter
är föreningarnas utbildningskonferenser som erbjuder
ett veckoslut med ett 20-tal berikande föreläsningar
och möjligheter att träffa kollegor.
NNPF har nu ca
3300
medlemmar
och av dessa deltog
575 på konferensen i
Trondheim.
Bland föreläsarna
fanns även detta året
några från Sverige.
Under
rubriken
Drugs.com berättade
Jimmy Arkenheim,
Martin Lindahl och
Stefan Steiner från
Länskriminalen
i
Skåne om darknet,
den anonyma sidan
Scandic Lerkendal är nu Norges
av internet, och om
största konferenshotell.
bitcoin, den virtuella
och likaledes anonyma valutan. De tre redogjorde för hur man i Skåne
genom traditionellt spaningsarbete, internetspaning
och köp av narkotika i tätt samarbete med posten,
avslöjade tre olika storsäljare av narkotika på Silk
Road, Sheep Marketplace och Black Market Reloaded,
tre av darknets försäljningssidor.
Pelle Olsson, välkänd föreläsare, författare och journalist, föreläste om fenomenet medicinsk marijuana.
Pelle hade nyligen tillbringat några veckor i Colorado
i USA för att studera vad som skett efter legaliseringen
av marijuana för snart ett år sedan. Han förklarade
vilka skillnader som reglerar medicinsk marijuana och
den marijuana som säljs för rekreationsbruk till personer fyllda 21 år, antingen i rökbar form eller för att
drickas eller ätas.
I Norge skärptes dopningslagen sommaren 2013 då
bruk och innehav för eget bruk av anabola steroider
och några andra dopningsmedel blev kriminaliserat.
Polisen fick genom lagändringen möjlighet att ingripa
mot AAS-missbrukare, något som svensk polis haft
lagstöd för i femton år.
NNPF:s Dopingprojekt erbjuder norsk polis specialutbildning.
Från vänster Jimmy Arkenheim, Martin Lindahl och Stefan
Steiner som föreläste om hur man lyckats lagföra personer
som sålt narkotika på internets skuggsida, darknet.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
NNPF har därför, med ekonomiskt stöd från
Helsedirektoratet, startat ett dopingprojekt för att ta
fram ett utbildningspaket om dopinglagstiftningen,
preparat, skadeverkningar, arbetsmetoder med mera.
Utbildningen ska under 2015 erbjudas kostnadsfritt till
de polisdistrikt som är intresserade.
NNPF:s Dopingprojekt presenterades på konferensen av arbetsgruppen, som leds av NNPF:s generalsekreterare Lars Holmen och där även Tommy Moberg
och Gunnar Hermansson från Sverige ingår som sakkunniga.
Initierade stort dopningsärende i Skaraborg
- fick stipendieresa till Trondheim
Annika Bergbrant är hundförare i en gränsskyddsgrupp vid Tullverket i Göteborg. Hon
uppmärksammades på sin arbetsplats för en vaken insats på Landvetters flygplats i
oktober 2013, som ledde till att några personer senare kunde gripas i Skaraborg för
insmuggling, illegal tillverkning och försäljning av anabola steroider. För Annikas del
innebar det också ett stipendium från NNPF med inbjudan till utbildningskonferensen
i Trondheim.
Den 21 oktober förra året tränade Annika Bergbrant
hundsök i en hangar på Landvetter. Efter träningen bestämde hon sig för att ta en sväng bland fraktgodset för
att se vad som fanns.
Tre trälådor från Kina väckte hennes nyfikenhet eftersom de uppgavs innehålla tablettpress, tabletträknare
och blender med en totalvikt på 244 kilo. Hon beslöt sig
för att öppna lådorna och innehållet visade sig stämma.
Mottagare var två svenska män i 30-årsåldern som
båda förekom i brottsregistret. Men här var det något
som inte stämde. Visserligen är det inte olagligt att
importera en tablettmaskin, men vad kunde de två
männen tänkas ha för legal användning av innehållet i de tre lådorna, tänkte Annika och spikade ihop
lådorna igen snyggt och prydligt. Hon skrev därefter
ett underrättelseuppslag kompletterat med bilder och
ansåg att tullens spanare borde följa sändningen när
den lämnades ut. Hon fick dock inget gehör för detta
av vakthavande befäl.
När hon kom hem den kvällen berättade hon för
sin man Johan, som är analytiker på Tullverket, om
sina tankar kring den utrustning för tablettillverkning
som var på väg att lämnas ut. Johan såg kopplingen
till misstänkt brottslig verksamhet och tog upp saken
med sin chef nästa dag. Efter att ha sammanställt mer
information om försändelsen och mottagarna, beslöt
man att spaningspersonal skulle finnas på plats när
lådorna hämtades.
Annika Bergbrant på Trondheims flygplats i samspråk med
Mika Jörnelius och Michael Leijon från SNPF:s styrelse.
Tillverkning av tabletter långt ut på landet
På eftermiddagen samma dag kom de två mottagarna i
en hyrd mindre lastbil och hämtade ut trälådorna. Färden gick till en bensinmack på Skaraslätten, där de mötte
en personbil. Bilarna fortsatte tillsammans ut på småvägar och stannade plötsligt vid vägkanten. Föraren i lastbilen fortsatte ensam på ännu mindre vägar och tullens
spanare kunde inte följa efter utan att röja sig.
Efter någon timme kom lastbilen tillbaka och körde tillbaka mot Göteborg. Det visade
sig senare att de båda männen
enbart hade haft som uppgift
att hämta ut och leverera utrustningen.
En kinesisk tablettpress av det slag
som Annika Bergbrant reagerade på.
Men nu gällde det att hitta platsen där godset hade
lämnats och vilka som var de egentliga mottagarna.
Genom intensiv analys av telefonlistor och både yttre
och inre spaning lyckades man till slut ringa in ett mindre område på Skaraslätten och identifiera två män som
huvudmisstänkta. Båda var tidigare helt ostraffade och
hade tjänstgjort som militärer i Karlsborg. Tullens utredare fick tillstånd att starta telefonavlyssning av männens
telefoner och snart stod det klart att de höll till i en liten
röd stuga med vita knutar som låg ute på landsbygden.
I stugan pågick tablettillverkning, anabola steroider
och ett par andra dopingklassade tabletter, det framfick av telefonsamtalen.
Tullverkets internetspanare i Göteborg hittade två
forum på internet, Bodymass och Hushboard, där
männen sålde tabletterna under profilnamnet 7point62pharna.
När utredarna av samtalen förstod att tablettmaskinen hade gått sönder, beslöt man att göra tillslag.
Männen greps och en stor mängd pulver, utrustning
och dokumentation togs i beslag. Männen försattes på
fri fot under utredningen och rättegången var planerad
att starta i början av december 2014.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
73
Bok- och filmtips
Dans på
glödande kol
Nu byter vi semester, sol och
stranden mot höst, mörker
och en spännande bok i skenet
av brasans ljus. Dans på glödande kol är författaren Anna
Janssons fjortonde bok om Gotlandspolisen och Maria Wern.
Boken börjar när turisterna
lämnat Visby och sommarlovet är slut. Två hus brinner i Visby och elvaåriga
Leo pekas ut som möjlig pyroman eftersom han verkar ha varit i närheten innan bränderna börjat. Att
ha ett barn bland de misstänkta gör utredningsarbetet mer känslomässigt än vanligt. Leo har tidigare
förlorat sin mamma i sviterna av en brand och Leo
och hans pappa flyttade till Visby efter moderns död.
Samtidigt får en socialdemokratisk politiker sin Porsche
vandaliserad på ett mycket kreativt sätt och kort därefter
avlider hans läkarhustru i en anlagd brand. Frågan är
vem mordbrännaren var ute efter?
Polisen Maria Wern och hennes kollegor letar
efter sambandet. Spåren leder till en krets där brandmannen Björn, som Maria Wern har ett hemligt förhållande med, har sina vänner.
Boken handlar om utsatthet, Leo har det svårt och
lämnas ofta för sig själv med tankar och grubblerier.
Han lever med sin pappa, tjuvröker och lär sig av sin
familj att man alltid skall ge igen och aldrig vika ner
sig. Pappan är musiker som jobbar på nätterna.
Leos levnadsöde är så bra beskrivet. Anna Jansson
är fenomenal på att använda barn i sina intriger och
hon behandlar dem med respekt och förståelse och
hon låter dem vara människor och inte orsak till
konflikter. Mixen av kriminalroman, relation och
humor tilltalar mig och de slumpmässiga sammanträffandena gör att man gärna vänder blad igen.
Morden på Gotland är Sveriges svar på Morden i
Midsomer. Anna Jansson har återigen skrivit en bra
kriminalroman, skriven med flyt, lättläst med ett djup
som skapar eftertanke. Boken överraskar med några
oväntade vändningar, där Maria Wern själv har en mer
tillbakadragen roll än tidigare. Men gränsen för hur
många som kan bli mördade i sommarparadiset borde
dock snart vara nådd.
Författare: Anna Jansson
Förlag: Norstedts
Recensioner: Åsa Dahlberg
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
The Equalizer
Actionthriller
Regi: Antoine Fuqua
Vi har sett det förut. Ensamma hämnare mot världens
alla elakingar. Det är en våldsam och sjuk värld och
någon måste städa upp.
Denzel Washington spelar en av filmens huvudpersoner, Robert McCall, som är 50 plus och en före detta
hemlig agent och elitsoldat, som efter att ha fejkat
sin egen död dragit sig tillbaka och gör goda försök
att leva ett stillsamt och inrutat liv i Boston. Han tar
bussen varje morgon till sitt arbete på byggvaruhuset Home Mart och tillbringar sina sömnlösa nätter
med en kopp the och en bok på det nattöppna caféet
Dinern, där han läser klassikerna precis som hans nyligen avlidna fru gjorde.
Han lär känna den unga prostituerade Teri, som
finner tröst i hans vänliga och trygga person. När
Teri, som är fast i den ryska maffian och som tvingat
henne till ett liv i prostitution, råkar illa ut bestämmer
han sig för att göra ett avbrott i sin ofrivilliga pension
och damma av sina våldsamma färdigheter för att
hjälpa henne.
En natt ser han på nära håll hur illa den ryska hallicken Slavi behandlar Teri och senare får han reda på
att hon ligger svårt misshandlad på akuten.
Denna händelse gör att den annars så timide Robert
förvandlas till en skoningslös hämnare som efter ett
besök på Slavis kontor inte lämnar några överlevande. Det blir ett krig större än någon kunnat ana
och som alltid får huvudpersonen bara lätta skråmor.
Maffiabossen Pushkin skickar sin bäste man Teddy för
att ställa saker och ting tillrätta så att de kan göra business as usual. Det betyder att de måsta utmana McCall,
vilket de aldrig skulle ha gjort.
Filmen är oerhört välgjord men i mitt tycke alldeles
för brutal och mina tankar går tillbaka till liknande filmer som skapat debatt och krav på förbud. Men lägger
man alla moraliska aspekter åt sidan så är det en superhjältefilm och kanske även 2014 års hårdaste film.
ror ger en
oramat. För
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 11.1
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 3.1
mband med
uk. Fylliga
nska termer.
parat, miss­
miljöer.
om härmed
utbildning,
ra grupper
har utgivits
r ges ut av
otikapolis­
ing:
snpf.org
npf.org
ediahuset.se
78-91-87514-36-4
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
narkotika
det aktuella svenska missdopningsmedel och
11.1
h ä l s o fa r l i g a va r o r
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Missbruket av anabola androgena steroider
(AAS) är idag inget marginellt problem i samhället.
Polisens och Tullverkets
ingripanden mot AASmissbrukare och beslag
av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare
som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet
eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola
Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i
vardagen konfronteras med missbruket och den illegala
hanteringen av anabola androgena steroider.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
I huvet på en
steroidanvändare
Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga
Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge
och Danmark har dessutom under det senaste året
skärpt sina dopningslagar.
Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En ny bok av Tommy Moberg
och Gunnar Hermansson
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Det utbredda missbruket av anabola androgena ste­roider (AAS)
kräver ökat behov av adekvat
vård. Via traditio­nell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från
behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika
meto­der för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge­
nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in
nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera
självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulini­tet
och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
77
In memoriam
Carl G. Persson (1919 – 2014)
Foto: Maria Söderberg
Carl G. Persson föddes den 14 december 1919 i Kvidinge församling i Malmöhus län. Efter juridikstudier
i Lund arbetade han vid flera domstolar. En tid var han
utskottssekreterare i Riksdagen. Han var statssekreterare i Inrikesdepartementet 1958 – 1964. Under
denna tid utredde han polisens förstatligande, vilket
också genomfördes den 1 januari 1965 efter den modell han föreslagit.
När Rikspolisstyrelsen inrättades den 1 juli 1964
för att förbereda förstatligandet och sedan ta ledningen över hela polisverksamheten i Sverige tillträdde Carl G. Persson som rikspolischef. Under hans
tid som rikspolischef inträffade en rad dramatiska
händelser som Norrmalmstorgsdramat (1973). Åren
1976 – 1980 var han ordförande för Interpol.
År 1978 utnämndes han till landshövding i Hallands
län och senare i Göteborgs och Bohus län. Från Svenska
Carnegie Institutets grundande 1982 till 2000 var han
dess ordförande. Han gav 1990 ut sina memoarer Utan
omsvep: ett liv i maktens centrum (tillsammans med
Anders Sundelin). Han avled den 6 november 2014.
Intresse för narkotikafrågor
Carl G. Persson hade ett stort intresse för narkotikafrågor. Han såg till att Rikskriminalpolisen fick en
särskild narkotikarotel, att polishandböcker om narkotika gavs ut, att Polisskolan ordnade specialkurser
om narkotika och mycket mera. Han stationerade ut
svenska narkotikasambandsmän, de första 1977 till
Haag och Bangkok.
Hans viktigaste insats inom narkotikaområdet var
dock att han initierade den s.k. polisoffensiven mot
narkotika. Den startade den 1 januari 1969 och innebar att landets polisdistrikt kraftsamlade mot narkotikabrottsligheten. Antalet narkotikapoliser i landet
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
ökade från 80 till 800. Plötsligt rapporterades narkotikabrott från polisdistrikt som inte hade kännedom
om sådana tidigare. Många blivande narkotikapoliser
kom in i verksamheten i samband med offensiven,
och deras erfarenheter påverkade en generation narkotikapoliser i vårt land.
Polisoffensiven ledde till att den svenska narkotikaepidemin minskade för första gången sedan dess start
1946. Framgångarna redovisades i detalj genom
polisläkaren Nils Bejerots stickmärkesundersökning
vid Allmänna häktet i Stockholm.
Under sin tid som Interpolchef arbetade Carl G.
Persson för att göra den internationella narkotikabrottsligheten till ett prioriterat område för polissamarbetet.
Insatser för SNPF
Carl G. Persson var en stark främjare av Svenska
Narkotikapolisföreningen. Han var föreningens hedersordförande alltsedan grundandet 1987. För föreningen gjorde han viktiga stödjande insatser, allt från
att vara med om att skriva stadgar och skapa resurser
till att leda årsmöten och företagarseminarier. Han utnyttjade ofta SNPF:s arrangemang för att uttrycka sin
mening om tillståndet och utvecklingen inom svenskt
polis-väsende.
Svenska Narkotikapolisföreningen sörjer Carl G.
Persson men minns med tacksamhet hans insatser
under årtionden för att utveckla svenskt narkotikapolisarbete.
Thomas Cederquist, ordförande 1987 – 1991
Yngve Danling, ordförande 1991 – 1999
Sven Alhbin, ordförande 1999 – 2007
Thomas Hessius Ekman, ordförande 2007 – 2009
Mika Jörnelius, ordförande 2009 –
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 1/2015
Nästa nummer kommer ut i februari 2015.
Vi följer upp temat Missbruk och beroende från förra numret med några artiklar om
behandling av drogmissbrukare, harm reduction med mera.
Förutom en eller annan redogörelse från en sponsrad utlandsresa är det flera intressanta artiklar på gång som vi hoppas få med redan till nästa nummer.
Skicka gärna artiklar, notiser och tips till [email protected].
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org