Transcript TEMA: Europa - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 2/2010
TEMA: Europa
Utbildningskonferensen i Västerås
London by night – en återblick i framtiden
Svensk samverkansmodell mellan myndigheter saknas i USA
Nya preparat och nya farlighetsbedömningar
Ordföranden
har ordet
Hej och tack för senast.
I internationell jämförelse står sig Sverige fortfarande
starkt med narkotikamissbruket på en relativt låg nivå.
Det är ett resultat av en restriktiv narkotikapolitik och
att de myndigheter, som är representerade på våra
utbildningskonferenser, under ett antal år hade ekonomiska och personella resurser för effektiva insatser. Nu
tycks det som om den restriktiva narkotikapolitiken är
i vacklande. Narkotikaproblematiken hade i många år
högsta prioritet i regleringsbrev och därmed i myndigheternas strategier och handlingsplaner. Framtagandet
av polisens nationella strategi hamnade för snart tre år
sedan i malpåse, och om inte malen käkat upp den så
finns den tragiskt nog fortfarande kvar där.
Tullens kapacitet på narkotikaområdet har under
flera år reducerats. De kompensatoriska åtgärderna,
som så vidlyftigt utlovades efter EU-inträdet, känns
som läpparnas bekännelse. Det är idag mer än lovligt
poröst i de eventuella hinder narkotikasmugglaren
möter. Tullen måste få förstärkta resurser i flera av de
frekventa smugglingszonerna.
Narkotika är en gemensam nämnare i de flesta
kriminella aktiviteter och en källa till ekonomiskt välstånd för de kriminella gängen. Att dessa strategiska
brott inte prioriteras högre av statsmakterna, kommer
att medföra konsekvenser för såväl brottsutvecklingen
som i mänskligt lidande.
Fokus i debatten har stannat vid fria sprutor och
särskilt utrymme har använts i media att beundra de
danska tokerierna med ett fritt heroin.
Svenska Narkotikapolisföreningen vill vara mycket
tydliga i våra krav. Rättsväsendets åtgärder mot
narkotikaproblematiken måste snarast återfå högsta
prioritet. En nationell strategi med tillhörande handlinsplan måste snarast komma på bordet. Relevanta
resurser för implementering måste frigöras.
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Tyvärr måste jag medge att SNPF inte kunde
erbjuda plats till alla medlemmar som ville komma
till Västerås i år. Det är INTE bra. Taket blev satt till
600 deltagare till konferensen och det vore kortsiktigt
tänkande av styrelsen att ta in alla och lägga ner verksamheten kommande år, av ekonomiska skäl. Det kan
inte ha varit den tanken Thomas Cederqvist m.fl. hade
vid starten i Hindås 1987.
Vi är för närvarande 3 200 medlemmar, vilket är
nytt rekord för föreningen. Tänk om vi även kunde
slå nytt rekord i antalet betalda medlemsavgifter i år…
Just nu är det 870 medlemmar som inte betalt 150
kronor!
Frågan är: Hur skall vi gå vidare och behålla den
goda nivån avseende föreläsare, lokaler och boende
UTAN framtida prisökningar.
Tråkigt nog får vi allt svårare att få våra formella
arbetsgivare att förstå att SNPF är en ideell förenings
som behöver ekonomiskt stöd.
Men glädjande nog har vi ett flertal privata aktörer
som tar steget fram istället och stödjer vår verksamhet
ekonomiskt.
Förra året fick vi ett stipendium på 10 000 dollar
av Amerikanska ambassaden i Stockholm i syfte att
fördjupa och förbättra vårt samarbete med liknande
föreningar i USA. Vill passa på att tacka särskilt tacka
Pia Hansen och Jan Israelsson för detta.
Avslutningsvis vill jag uppmärksamma miljöhjältarna ifrån Göteborg som trots ständig motvind under
tre dagar cyklade till konferensen i Västerås.
Vilka kollegor som cyklat, ja det var självmarkerande. Man behövde bara titta efter gänget som stod
vid alla föreläsningar och på bankettmiddagen.
Info från styrelsen
Nyhet!
Stödmedlem – Stöttepelare
Vi får då och då in ansökningar om medlemskap i SNPF
som vi tyvärr måste avslå. För att bli antagen som medlem ska man enligt stadgarna vara anställd eller tidigare
anställd inom rättsväsendet, eller i vissa fall kunna erbjudas
medlemskap efter prövning av styrelsen om särskilda skäl
föreligger.
För alla er andra som gärna vill tillhöra Narkotikapolisföreningen kommer vi att från mitten av augusti i år kunna
erbjuda ett stödmedlemskap i SNPF. Det innebär att man
får tidningen i brevlådan samt två extra nyhetsbrev under
året. Vidare kommer annan digital information att sändas
ut, såsom erbjudanden om kurser som ligger utanför de
ordinarie medlemskonferenserna. Mer information kommer
på hemsidan www.snpf.org.
För företag kommer vi också att lansera erbjudanden om
att bli ”Stöttepelare” i SNPF. Detta gör vi tillsammans med
vår samarbetspartner Mediahuset i Göteborg. Även om
detta kommer utförligare information att presenteras på
hemsidan.
Droginfo är tillbaka på hemsidan
Under ett antal år hade vi möjlighet att publicera
Narkotikainformation, Senaste nytt i notisform, på vår hemsida. Bladet producerades t.o.m. 2009 av Jan Westling på
Länskriminalen i Stockholm och har sedan legat nere några
månader.
Nu har Christoffer Bohman, som arbetar med narkotikafrågor på Polishögskolan i Solna, åtagit sig uppgiften att leverera ett nytt droginfo varje månad.
Mer på hemsidan
Nu finns också SNPF:s verksamhetsberättelse, årsmötesprotokoll samt foton från konferensen i Västerås på hemsidans Medlemsinfo för den intresserade. Där finns också
den PowerPoint-presentation om metamfetamin som Jonas
Hartelius framförde på konferensen.
Redaktörens
spalt
Även om den traditionella sommarvärmen inte riktigt hade infunnit sig i
Västerås, blev konferenshelgen återigen ett lyckat arrangemang och vi
som arrangerat kunden pusta ut och
luta oss tillbaka. Men inte särskilt
länge eftersom förberedelserna inför
nästa års konferens i Örebro redan
har börjat. Det blir den 25.e stora
utbildningskonferensen i ordningen
sedan föreningen bildades, och därmed ett litet jubileum som kommer
att uppmärksammas på något sätt.
Nu har ni alla möjligheter att vara
med och påverka och komma med
synpunkter och förslag.
Förutom reportage och bilder från
konferensen, ägnas detta nummer
åt artiklar och reportage från olika
platser och miljöer i Europa. Vi har
samlat resereportage från medlemmar som varit på besök i Turkiet,
Kosovo och London. Dessutom medverkar sambandsmännen i Vilnius
och vid Europol med skildringar från
sina respektive arbetsfält. Om läget i
länderna på västra Balkan skriver vår
vice ordförande Anders Stolpe, som
bevakat området under sina två år
som rådgivare vid OSCE i Belgrad.
För tillfället tillförs drogmarknaderna i Sverige och i Europa en mängd
nya droger. Aldrig förr har så många
nya substanser blivit narkotikaklassade i Sverige som under se senaste
två-tre åren. Men tar man bort ett
preparat kommer genast fem nya.
Regeringens planerade åtgärder
mot drogepidemin har skjutits framåt
i tiden och när de väl införs är det
tveksamt vilken effekt det får. Den
obyråkratiska drogmarknaden ligger
alltid steget före.
Trevlig sommar
GUNNAR HERMANSSON
070-751 53 71
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
3
Konferensen i Västerås 2010
Konferensen i Väste
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON
Länspolismästaren Lars Hallberg hälsade konferensdeltagarna välkomna till Västerås och uppmuntrade till fortsatt
arbete i kampen mot droger.
I ett kylslaget Västerås samlades 600 SNPFmedlemmar den 7-9 maj för att delta i årets
stora utbildningskonferens. Den var som
vanligt mer än fullbokad och deltagarna
var överlag, enligt den feedback vi fått,
mycket nöjda med arrangemanget.
K
Femton av Sveriges utsända sambandsmän i Europa och i
Thailand gästade konferensen och presenterades på scen av
Lena Larsson, Rikskriminalpolisen/IPO (längst t h)
onferensen inleddes i Aros Congress Centers stora
kongresshall på fredagseftermiddagen med ett kort
och kärnfullt anförande av SNPF:s ordförande Mika
Jörnelius. Därefter talade Västmanlands länspolismästare Lars Hallberg. Han underströk hur viktigt det är
att arbeta mot det ständigt ökande drogmissbruket
och inte minst vara uppmärksam på vad som sker på
Internet. – ”Vi ska tillsammans kämpa för att ingen
riksdag i Sverige någonsin ska legalisera det egna bruket av narkotika”, avslutade länspolismästaren.
Som vanligt delades några stipendier ut under konferensens första dag, och vilka som i år premierades kan
ni se på sidan 66.
Fredagens huvudnummer på scenen var det till synes
omaka paret Mia Törnblom, vägledare i personlig
utveckling, och Christer Karlsson, förbundsordförande
i KRIS. Men nu vet vi att de har mycket gemensamt,
såväl i förfluten tid som i nutid. Både Mia och Christer
har ett trassligt förflutet med kriminalitet och tungt
missbruk, men sedan tretton-fjorton år tillbaka är de
drogfria och arbetar nu var och en på sitt sätt med att
hjälpa och stötta medmänniskor.
Christer Karlsson, KRIS
En av konferensdeltagarna var kommissarie Per-Erik
Lundberg, gammal välkänd narkotikapolis i Västerås som
helt nyligen valdes till ny förbundsordförande i RNS.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Christer flyttade tidigt i livet med familjen från
Kristianstad till Gubbängen i Stockholm. Han var stor,
fet och pratade skånska. Dessutom hade han ADHD
och var allmänt stökig. Han placerades i OBS-klass och
hamnade till slut på ett uppfostringshem i Aspudden.
Här träffade han killar som var några år äldre och han
fick prova amfetamin, började stjäla bilar och åkte fast.
I 30 år fortsatte hans liv med kriminalitet och missbruk
och han har hunnit med att bli dömd 52 gånger för
diverse brott.
När Christer blev pappa 1984 började tankar på ett
mer normalt liv ta form. Efter tio olika behandlingshem med återfall träffade han Mia Törnblom, som
också var inne på behandling. De stöttade varandra i
Konferensen i Västerås 2010
erås blev en succé
försöken till ett nytt liv, men Christer åkte fast igen och
dömdes. Som nymuckad 46-åring fick han ingen ny
chans på behandlingshem. En kompis, som han hade
kontakt med varje dag, blev hans räddning. Christer
började gå på regelbundna möten med AA. Efterhand
föddes en idé i Christers huvud om att starta en förening för kriminella som ville ha ett normalt liv. Den 23
oktober 1997 bildades KRIS, Kriminellas Revansch I
Samhället, en ideell förening då med 11 medlemmar.
Idag har KRIS 5500 medlemmar och är även representerade i Finland, Ryssland, Vitryssland och Ukraina.
KRIS grundidé är att möta upp och ge stöd åt den
som friges efter ett fängelsestraff och är motiverad att
förändra sitt liv.
Christer Karlsson är emot substitutionsbehandling
med metadon och Subutex. – ”Man fortsätter knarka
men med annan langare.”
Mia Törnblom och Christer Karlsson var i strålande form
och berättade om sina erfarenheter i livet från förr och vad
de arbetar med idag.
Mia Törnblom
Även Mia Törnblom tycker att samhällets sätt att
erbjuda metadon, Subutex och fria sprutor till missbrukare inte kan vara OK. Hon har egen erfarenhet av
narkotikamissbruk, alltifrån centralstimulerande bantningspiller, som hon började med i Spanien i tonåren,
till heroin senare i livet. Som 29-åring lyckades hon
bryta mönstret och fick tillbaka lite av den självkänsla
hon förlorade i tonåren.
Mia är nu en välkänd coach och mental tränare och
författare till fem böcker, bl.a. Självkänsla nu! och
självbiografin Så dumt!.
Mia Törnblom gav på sitt oerhört medryckande sätt
de engagerade konferensdeltagarna ett flertal exempel
på hur man kan träna och tänka för att stärka sin
självkänsla. Ett av tipsen var att inte haka fast vid de
misstag man gör och lägga dem på minnet, utan istället tänka på allt bra man gör varje dag och också att
dagligen påminna sig om dessa positiva handlingar.
Mia arbetar professionellt med att hjälpa individer,
grupper och chefer i företag och myndigheter att träna
mentalt, men en tredjedel av sin tid arbetar hon ideellt,
t.ex. på SNPF-konferensen, vilket också uppskattades,
inte minst av arrangörerna.
Gotland Yard-polisen Erik Gutesson är en ovärderlig tillgång. Hans sång och musik var mycket uppskattad och dessutom agerade han toastmaster på banketten.
Mer om konferensen på sidorna 64-66
Efter bankettmiddagen spelade dansbandet Henko Benko
Band både gamla och nya låtar som passade den dansanta
och blandade publiken.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
7
Tema: Europa
Svenska sambandskontoret vid Europol
i Haag
TEXT: TOMMY EKSTRÖM, sambandsman vid Europol
Europol kan beskrivas som ett europeiskt underrättelsecenter vars uppdrag är att stödja
EU:s medlemsstater med analys- och expertkompetens beträffande allvarlig brottslighet
som berör två eller fler medlemsstater.
E
uropols högkvarter ligger i Haag, Nederländerna,
och man har lite drygt 500 anställda. Europol har
inga operativa befogenheter utan man biträder enbart
sina samarbetspartners med analysstöd och expertkompetens. Europol lagrar information man får från
sina samarbetspartners i flera olika system. Hjärtat i
verksamheten är de 22 analysfilerna som kan liknas vid
vad vi i Sverige kallar för SUR:ar.
Samtliga medlemsstater i EU har sina egna sambandskontor vid Europol. Ytterligare nio länder har
också valt att ha sambandsmän stationerade där, nämligen: Albanien, Kroatien, Schweiz, Norge, Canada,
USA, Colombia, Australien och Island.
USA representeras av företrädare för DEA, FBI, ATF
och Secret Service. Interpol har också en sambandsman
stationerad vid Europol. Europol har i sin tur sambandsmän utstationerade vid Interpols huvudkontor
i Lyon och i Washington. I Washington representeras Europol av två svenskar som tidigare arbetat vid
Rikskriminalpolisen.
Sverige representeras av två poliser och en tulltjänsteman som arbetar på det Svenska sambandskontoret
vid Europol i Haag. Sambandsmännen är inte en del
av Europol utan representerar enbart sina respektive
länder. Totalt sitter ungefär 150 sambandsmän från 36
olika länder samlade i en och samma del av Europols
högkvarter.
Sambandsmännen fungerar som en länk mellan
sina respektive länder och
Europol i operativa frågor.
Sambandsmännen samarbetar också med varandra i
Tommy
Ekström
från
Polismyndigheten i Kalmar är
en av Sveriges representanter vid
Europol i Haag.
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
operativa ärenden som berör deras respektive länder.
I vissa av dessa ärenden fyller Europol en funktion
genom att man lämnar biträde med analys och/eller
expertkompetens. I andra ärenden är Europol inte
involverat överhuvudtaget, utan samarbetet bedrivs
endast bilateralt mellan de inblandade länderna.
Europols roll i operativa ärenden är, som redan
nämnts, av rent stödjande karaktär vad gäller analysoch expertkompetens. I det direkta samarbetet mellan
de olika ländernas sambandsmän har man däremot
tillgång till en helt annan verktygslåda, full av operativa möjligheter. För att ge en bild av vilka operativa
möjligheter som finns via Europolsamarbetet följer här
ett antal exempel från olika ärenden som hanterats vid
det svenska sambandskontoret under 2009 och 2010:
UÊ ˜ÊÌiivœ˜ˆÃÌ>ʓi`ÊÇxääÊ՘ˆŽ>ÊÌiivœ˜˜Õ““iÀÊ
kopplade till smugglingsverksamhet skickades
till Europol som inom 2 dagar levererade en
analys-/träffrapport där det framgick att 110
nummer på listan fanns registrerade i Europols
analysfiler sedan tidigare med kopplingar till
bl.a. terrorism, människohandel och människosmuggling. Träffrapporten utvärderas för närvarande.
I Europols databaser finns mängder av information som
används i det brottsbekämpande arbetet inom EU. Foto:
Europol
Tema: Europa
UÊ
UÊ
UÊ
UÊ
UÊ
UÊ
UÊ
˜œ“Ê Ó{Ê Ìˆ““>ÀÊ iÛiÀiÀ>ÀÊ ÕÀœ«œÊ ÌÀBvv‡É>˜>ÞÃrapporter utifrån sökningar på personer, adresser,
telefonnummer etc. i en global databas med uppgifter om över 150 miljoner företag i mer än 200
länder. Den aktuella databasen uppdateras med
över 1,5 miljoner uppgifter varje dag.
˜œ“ÊÓ{Ê̈““>ÀÊvˆVŽÊ-ÛiÀˆ}iÊLˆÌÀB`iÊ>ÛÊ/iVŽˆi˜Ê
med husrannsakningar och förhör efter ett stort
narkotikabeslag. Ärendet initierades en lördag
och hanterade av de sambandsmän som alltid
finns i beredskap. Rättshjälpen hanterades via
Sveriges och Tjeckiens åklagare vid Eurojust i
Haag vilket bidrog till den snabba handläggningen. Rättshjälpen översattes till tjeckiska av
den tjeckiska polissambandsmannen och Sverige
behövde därmed inte begära biträde av tolk i
ärendet.
˜œ“Ê£äʓˆ˜ÕÌiÀÊvˆVŽÊi˜ÊÃÛi˜ÃŽÊ«œˆÃʈÊÞÌÌÀiÊ̍B˜ÃÌÊ
bekräftelse på att uppgifter han fått om en person bosatt i ett sydeuropeiskt land stämde. Detta
bekräftades ytterligare någon dag senare då den
aktuella personen greps för grov brottslighet i
Sverige.
˜Ê Ìiivœ˜ˆÃÌ>Ê vÀF˜Ê iÌÌÊ “i>˜iÕÀœ«iˆÃŽÌÊ >˜`Ê
levererades digitalt till de svenska utredarna inom
7 timmar efter att ett grovt brott genomförts i
Sverige där ett telefonnummer från det aktuella
landet var intressant i sökandet efter gärningsmännen. Det aktuella landet tillhandahöll dessutom andra värdefulla upplysningar om den som
brukade det aktuella telefonnumret. I det här
fallet krävdes inte någon rättshjälp eftersom uppgifterna enbart begärdes för underrättelsebruk.
˜œ“Ê {Ê Ìˆ““>ÀÊ LiŽÀBvÌ>`iÊ iÌÌÊ “i>˜iÕÀœ«iˆÃŽÌÊ
land att man inlett telefonavlyssning och avsatt
spaningsresurser för att biträda Sverige i ett ärende där behov av dessa åtgärder uppstått med kort
varsel. Ingen rättshjälp krävdes i detta ärende
eftersom det aktuella landet kunde vidta åtgärderna inom ramen för sin underrättelseverksamhet.
Direktkontakt etablerades mellan de operativt
ansvariga i respektive land för att säkerställa en så
snabb och effektiv ärendehantering som möjligt.
˜ÊÃ>“œÀ`˜>`Ê«œˆÃ>ŽÌˆœ˜ÊˆÊˆÌ>Õi˜ÊÀiÃՏÌiÀ>`iʈÊ
16 husrannsakningar och 9 gripanden med anledning av att 24 så kallade ”ram raids” genomförts
mot MediaMarkt runt om i Europa under 2009
och 2010. Flera brott inträffade i Sverige, bl.a. i
Norrköping och i Umeå. Gripandena föregicks av
ett intensivt informationsutbyte och flera operativa samordningsmöten vid Europol och Eurojust
där lokal polis och åklagare från Sverige deltog.
Litauen vidtog spanings- och underrättelseåtgärder för att kartlägga de misstänkta och inom
14 dagar genomfördes ett koordinerat tillslag i
Litauen med kollegor från Europol, Sverige och
Österrike närvarande. Litauen avsatte själva 55
poliser för tillslaget.
1̈vÀF˜ÊiÌÌÊÃÛi˜ÃŽÌÊ՘`iÀÀBÌÌiÃiBÀi˜`iÊܓʈ˜ˆÌˆirats i en av Europols analysfiler har flera förundersökningar inletts. Europol har löpande lämnat
analysstöd i ärendet. Ett antal länder i Europa har
med mycket kort varsel (inom 24 timmar) lämnat
biträde (eller varit beredda att lämna biträde) med
spaning. Ett antal länder har också med mycket
kort varsel (inom 24 timmar) verkställt (eller
varit beredda att verkställa) telefonavlyssning.
Via ”Europolnätverket” har också information
snabbt utbytts med flera länder utanför EU.
Analysstöd till EU:s medlemsstater är en av Europols viktigaste funktioner. Foto: Europol
Utöver de möjligheter till gränsöverskridande polissamarbete som finns inom EU (och via våra PTNsambandsmän runt om i världen) kan det också vara
värt att nämna att det finns en överenskommelse mellan EU-länderna om att man får använda varandras
bilaterala sambandsmän runt om i världen om man
inte har någon egen sambandsman stationerad i ett
visst land. Sverige har exempelvis via sambandskontoret vid Europol vid ett antal tillfällen under 2009 och
2010 använt Tysklands sambandsmän i bl.a. Egypten,
Libanon, Tunisien, Bolivia, Argentina och Ghana i
olika operativa svenska ärenden.
Möjligheterna till internationellt polissamarbete
inom EU är mycket goda. Även om det självklart också
finns problem och svårigheter i vissa avseenden så är
det väldigt mycket som faktiskt är möjligt. Om du har
ärenden med internationella kopplingar får du mer än
gärna höra av dig till Svenska sambandskontoret vid
Europol i Haag så vi kan diskutera möjligheterna att
hjälpa just dig, i ditt ärende.
Q
Från och med den 1 september 2010 är detta
de svenska sambandsmännen vid Europol:
UÊ -Ìiv>˜ÊÀ>˜`Ãܘʭ*œˆÃi˜Ê‡Ê>˜ÃÛ>Àˆ}ÊvŸÀÊ
arbetet vid kontoret)
UÊ /œ““ÞʎÃÌÀŸ“Ê­*œˆÃi˜®
UÊ *iÌiÀÊ ˆiÃi˜Ê­/ՏÛiÀŽiÌ®
Du når dem enklast via GroupWise.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
11
Tema: Europa
Rysk narkotikaspecialist:
Nya åtgärder av rysk polis mot narkotikahandel
Den ryske experten Georgij V. Zazulin, som varit polisöverste och chef för narkotikapolisen i S:t Petersburg,
arbetar idag vid stadens universitet.
Ryssland har under hela 1900-talet deltagit i de
internationella strävandena att begränsa användningen
av narkotika till vetenskapliga och medicinska syften.
Målet för rysk narkotikapolitik är att minska antalet
missbrukare och antalet drogrelaterade brott.
Hur går de viktigaste narkotikaflödena till och från
Ryssland?
Zazulin berättar att mesta delen av narkotika till
Ryssland kommer från före detta sovjetiska republiker
i Kaukasus, från Lettland, Estland och Litauen, från
Kazakstan, Ukraina, Vitryssland, Moldavien, men
också från Afghanistan, Pakistan, Kina, Iran, Turkiet,
Sydamerika och Nordamerika, samt andra länder
i Europa. Heroin kommer från bl.a. Afghanistan,
Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Kokain och
amfetaminer smugglas från Baltikum och Finland till St.
Petersburg för att fraktas vidare in i Ryssland. Cannabis
införs från bl.a. Kirgizistan och Azerbajdzjan.
Narkotika från Ryssland skickas till alla välkända
drogmarknader i världen, största delen är afghanskt
heroin. Ryssland är dock främst ett konsumentland för
illegal narkotika.
Hur många narkotikamissbrukare har Ryssland?
– Hälsovårdande myndigheter känner till runt
500 000 missbrukare, säger Zazulin. Experter anser
dock att antalet skall multipliceras med fem eller sex för
att få fram verkliga siffror. Det skulle betyda omkring
tre miljoner narkotikamissbrukare i en befolkning på
142 miljoner.
Har rysk narkotikapolis särskilda befogenheter som
att ta urinprov på missbrukare?
– Federal lagstiftning förbjuder narkotikamissbruk.
Den som har narkotika i kroppen kan straffas med
böter eller administrativ arrest upp till 15 dygn.
Zazulin förklarar dock att det inte finns lika klara
rutiner som i Sverige när det gäller ta urinprov. I dag
tas sådana i Ryssland mest på nattklubbesökare.
Georgij V. Zazulin har
varit polisöverste och
chef för narkotikapolisen i S:t Petersburg.
Sedan 1999 är han
regional direktör för
Europeiska städer mot
narkotika (ECAD) i
Ryssland. Han är även
docent i konfliktologi och forskare vid
St.Petersburg:s statliga
universitet.
Foto: ECAD.
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Kompetensutveckling
Hur är narkotikapolisen organiserad? Hur många narkotikapoliser har Ryssland?
– Ryska federala narkotikapolismyndigheten (FSKN)
bildades 2003 på direktiv av president Putin. Den har
40 000 medarbetare. Huvudkontoret ligger i Moskva.
Myndigheten har även i uppdrag att utveckla den statliga antinarkotikapolitiken samt att mobilisera statens
och samhällets resurser i kampen mot narkotika.
Har ryska narkotikapoliser erfarenheter som kan
vara särskilt intressanta för andra länder?
– Ryska narkotikapoliser har hög kompetens, det
har påpekats av utländska regeringar i professionella sammanhang, noterar Zazulin med viss stolthet.
Under flera år har narkotikapoliser från bl.a. Turkiet,
Kazakstan och Bulgarien fått fortbildning i Ryssland.
Sedan flera år finns gemensam utbildning av ryska och
kinesiska narkotikapoliser. Denna typ av samarbete
främjar även forskningen för kriminaltekniska laboratorier.
En rysk kompetens som Zazulin anser vara intressant för andra länder är att leda komplicerade operativa insatser.
Är det något i svenskt narkotikapolisarbete som
ryska narkotikapoliser är särskilt intresserade av?
– Definitivt. Svenska kollegor gör ett betydelsefullt
arbete för att tidigt upptäcka missbruk och rapportera
till sociala myndigheter. Ryska poliser är intresserade
av svenska kollegors arbete med Internet och användande av chatt för att spåra och influera ungdomar
som intresserade av narkotika.
Zazulin, som varit med på flera SNPF-konferenser,
anser föreningens arbete vara en förebild, särskilt
genom de många projekten.
Utökat internationellt samarbete
Vilken roll spelar Ryssland i det internationella narkotikakontrollsamarbetet?
Zazulin förutsäger att FSKN kommer att få en allt
större internationell roll. När han 1987 – 1999 var
polis på Förvaltningen för insatser mot narkotika
kunde man bara drömma om att ha sambandsmän
i ursprungsländerna. Idag är det verklighet. Antalet
kommer att öka till 50. Zazulin understryker att
Ryssland gör enorma insatser för att förhindra opiatproduktionen i Afghanistan. Han anser tveklöst att
Ryssland även i fortsättningen kommer att stödja allt
internationellt samarbete mot den sociala olycka som
narkotikan utgör i världen.
Q
Intervju och översättning:
Jonas Hartelius/
Janina Romanova.
Tema: Europa
Litauisk kriminalitet i Norden
TEXT: LARS NORBERG, polissambandsman i Litauen
Litauen, som gränsar till Lettland, Ryssland, Vitryssland och Polen, har ca 3,4 miljoner
invånare eller lika många som Estland och Lettland tillsammans. Cirka 85 procent är
litauer, 5 procent ryssar och 6 procent polacker, övriga är vitryssar och andra utlänningar.
Befolkningsmängden minskar för närvarande då man har en stor utvandring.
Landet förklarade sig självständigt 1990, men Moskva svarade då med en ekonomisk
blockad som övergick i rent våld. I januari 1991 stormade sovjetiska soldater TV-tornet i
Vilnius och 14 personer dödades och flera hundra skadades. Våldet avbröts efter skarpa
protester från omvärlden och Sverige och Danmark öppnade som första västländer
ambassader i Litauen den 29 augusti 1991.
S
verige har sambandsmän utplacerade i samtliga
baltiska länder, poliser i Tallinn och Vilnius och en
tullsambandsman i Riga.
Svenska polissambandsmännen är underställda
Rikskriminalpolisens sambandsmannaavdelning, som
tillhör Enheten för Internationellt Polissamarbete IPO
där jag normalt har min tjänst.
Jag började som sambandsman i Vilnius den 1 september 2009, efter en introducering av min företrädare
Jan-Anders Jönsson. Placeringen är på svenska ambassaden som ligger i ett mycket vackert område i gamla
delen av Vilnius. Jag är även ackrediterad för Lettland
men har mycket få ärenden där och tar oftast hjälp av
tullsambandsmannen Janne Hyytäinen när något berör
Lettland.
Som bekant orsakar brottsligheten från Baltikum,
och då främst Litauen, stora problem i de nordiska
länderna av framförallt stölder och smuggling av amfetamin/metamfetamin.
Dagligen inkommer förfrågningar till sambandskontoret om litauer som gripits eller litauiska fordon
som setts i samband med stölder och inbrott i Norden,
främst i Norge och Sverige. Några av mina vanligaste
samarbetspartners i Litauen är Interpol Vilnius och
den centrala narkotikaavdelningen, samt polisen i
Kaunas där en mycket stor del av brottslingarna kommer ifrån.
Stöldbrott
Inbrott Media Markt: Ett större stöldärende som
berört sambandskontoret var ett antal grova stölder och inbrott under sommaren 2009 mot Media
Markt-butiker på olika platser i Sverige, från Skåne
till Västerbotten. Gärningsmännen hade med stulna
bilar forcerat ingångarna till butikerna efter att först
ha sågat ner stålbalkar som finns framför ingångarna.
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Man fyllde bilarna med gods och lämnade sedan platsen. En fartkamera i närheten av en brottsplats hade
fångat en bild på en trolig gärningsman och ett annat
spår hittades på en parkeringsplats där DNA från en
av gärningsmännen anträffats. Kontroll av passagerarlistor görs regelmässigt vid den här typen av ärenden
där kriminella från de baltiska länderna misstänks
vara inblandade. Färjelinjerna Riga-Stockholm och
Klaipeda-Karlshamn brukar ofta användas av brottslingarna. Då ytterligare ett inbrott mot Media Markt
gjordes i Norrköping i början av 2010, lyckades polisen
efter en biljakt gripa tre av tjuvarna, medan ytterligare
två kunde gripas på färjan i Frihamnen innan avgång
till Riga. Gods kunde också beslagtas i en av de gripnas
fordon på färjan.
I Österrike greps en litauer under hösten 2009 i en
stulen bil och han har i förhör berättat hur han och
Tema: Europa
7-8 kamrater genomfört ett stort antal inbrottsstölder
i flera europeiska länder, samt de inbrott som gjordes
i Sverige under 2009 mot Media Markt- butikerna.
Österrikisk åklagare begärde att åtta personer i Litauen
skulle gripas enligt en europeisk arresteringsorder och i
mitten av april genomfördes gripanden och husrannsakningar i staden Tauragé. Svensk polis från Norrköping,
polis från Österrike, poliser från EUROPOL i Litauen
samt lokal polis från Tauragé deltog i aktionerna som
blev mycket lyckade. Det här ärendet visar hur internationella de litauiska stöldligorna kan vara.
Vad man som sambandsman kan vara behjälplig
med i liknande ärenden är att bistå med brottsregisterinformation, fingeravtryck, foton, kontakter med
åklagare där rättshjälp begärs, biträda nordisk polis/
åklagare i samband med besök under utredningar,
biträda med information vid kontrollerade leveranser
mm. Vidare att organisera och samordna arbetsmöten
med nordisk polis och den litauiska polisen.
Stölder i Västernorrland: Ett tips från en litauisk kollega om att några personer skulle resa till Sverige i syfte
att begå stölder, ledde till att polisen i Västernorrland
kunde övervaka några litauer som hyrt in sig utanför
Torpshammar i Västernorrland. Omgående började
stölder ske i ett område som sällan frekventerades av
brottslighet. Vid hemresa via Frihamnen i Stockholm
kunde bl.a. flera stulna fyrhjulingar beslagtas och en
person gripas.
Smuggling av metamfetamin
Smugglingen av metamfetamin har som bekant blivit
ett stort problem i framför allt Norge men även Sverige
där tullens beslag ökade från ca 55 kilo 2008 till cirka
125 kilo 2009. I Norge beslagtogs 416 kilo metamfetamin 2009 mot 362 kilo året innan. Regelbundet
grips litauer av svensk och norsk tull och de allra flesta
påstår att de är på väg till Norge för att söka arbete.
Beslag görs i konservburkar, mat, plastflaskor, reservdäck, bilbatterier, hålrum i bilar mm.
Narkotikalagstiftning i
Litauen
Olaga innehav/smuggling av narkotika utan syfte
att distribuera: böter eller fängelse högst två år.
Olaga innehav/smuggling av mindre mängd narkotika med syfte att sälja: fängelse högst tre år.
Olaga innehav/smuggling av större mängd narkotika med syfte att sälja: lägst två år och högst
åtta år.
Olaga innehav/smuggling/försäljning av mycket
stor mängd narkotika: lägst fem år och högst
15 år. Försäljning till minderårig lägst tre år och
högst 12 års fängelse. Hjälp till minderårig eller
uppmuntra underårig att använda narkotika:
lägst tre år och högst tio års fängelse.
Lars Norberg (längst bort t h) deltar vid ett möte med den
svenske rikspolischefen Bengt Svensson (t h) och polisledningen i Litauen.
Metamfetamin håller idag på att ta över mycket av
marknaden för amfetamin i Norden.
Enligt narkotikapolisen i Litauen har man dock
på senare tid kunnat se en tendens till att Ryssland,
Vitryssland och Ukraina mer och mer blir en marknad
för smugglingen av metamfetamin från Litauen.
Tyvärr har bara ett större labb för tillverkning
hittats under 2009 i Litauen. I maj hittade man ett
labb utanför Kaunas och 50 kilo metamfetamin samt
ytterligare 50 kilo som nästan var färdigt i produktion.
Koppling fanns till Norge i ärendet.
Ett ärende med smuggling av metamfetamin från
Kaunasområdet avslöjades under hösten 2009, då två
personer kunde gripas på Färöarna i färd med att resa
till Island där en litauisk mottagare fanns. Cirka 3 kilo
metamfetamin gömt i bilbatteri samt 4500 XTC tabletter hittades.
Kontakt hölls under ärendets gång med polisen på
Färöarna och Reykjavik. Tyvärr var man lite för het
på gröten på Färöarna och grep männen istället för
att låta dem åka vidare till Reykjavik där mottagaren
väntade.
Arbetet som polissambandsman i Vilnius är ofta
mycket intensivt och som tidigare nämndes så är Norge
och Sverige de mest frekventerade målen för de litauiska brottslingarna, men även Danmark berörs ibland
och vid något enstaka fall Island. Finska ärenden sköter oftast den finske sambandsmannen i Tallinn och
tullsambandsmannen i Riga. Mina huvudkontakter
i Sverige och Norge är Rikskriminalpolisen/IPO och
Kripos samt tull och gränspolis. Vidare sker en mycket
stor del av kontakterna med lokala polisdistrikt i både
Sverige och Norge. Till min ovärderliga hjälp har jag
en svensktalande litauisk sekreterare. Att arbeta som
sambandsman innebär en ständig beredskap 24 timmar om dygnet. Ett intressant, stimulerande, lärorikt,
stundtals mycket intensivt men ofta uppskattat arbete.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
15
Tema: Europa
När vi badade i Egeiska havet 2009
TEXT: ANDERS STOLPE
N
är vi som svenskar pratar om Grekland är det ett
land vi sedan mer än 40 år haft som ett av våra
mest populära semesterparadis som solturister, eller för
att ta till oss mytologin och antikens historia.
Många är vi som i bedårande solnedgång suttit på
en blå pinnstol vid ett bord täckt med en blårutig duk
i avvaktan av att till det kådiga retsinavinet avnjuta
vad den lokala fiskaren fått som sin fångst från det
kristallblåa havet. Kan det då finnas något annat mer
obehagligt som pågår kring svenska turister när de njuter av grekisk gästfrihet under rogivet öluffande i den
grekiska arkipelagen.
Stavros Vatistas, chefsanalytiker vid Special Financial
Service Investigation Service, YP.E.E, kan ge en bild av
vad som pågick under sommarsäsongen 2009. Han
vill kortfattat redogöra för modus operandi kring de
kriminella grupperingarna i ett antal större narkotikaärenden.
bete med DEA identifierades avsändande företag som
ett bolivianskt spökföretag för narkotikasmuggling.
Företaget har även en hemsida på nätet. Samma företag hade en månad tidigare skeppat en container till
Bulgarien. Där beslagtogs i en hamn i Svarta havet 100
kg flytande kokain gömt i vinflaskor. Informationen sa
att samma brottorganisation nu väntade på ytterligare
en utskeppning. Containern skannades och genomlystes med röntgen och på bildskärmen framträdde något
som kunde vara illegal last. När containern strippats
kunde man konstatera att denna trojanska häst innehöll 447,3 kg kokain. Fem personer kunde gripas i
Aten och Thessaloniki. Grupperingen bestod återigen
av en bulgar med firma i Thessaloniki, fyra grekiska
medborgare, inkluderande hjärnan bakom det hela, två
kvinnor och en tullmäklare.
Kokainsmugglingar avslöjades i
Thessaloniki
Grekland är en del av Balkanrutten och gränsstationen
Kipi Evros mot Turkiet är för människo- och heroinsmugglarna ett nålsöga men upplevs av rättsväsendet
som alltför poröst. Det är beläget i ett fattigt bergsområde med gamla traditioner av försörjning från illegal
gränshandel och smuggling. Här bedrivs det främst
profilering i kombination med traditionell kontroll av
bilar vilket ger ett frekvent resultat.
Vid två tillfällen i februari togs drygt 100 kilo heroin
gömt i personbilar, och under sommaren togs flera
bussresenärer med heroin i dubbelbottnade resväskor.
Bil- och bussmuggling var inte längre någon framgångsfaktor för den kriminella organisationen utan nu
fick man pröva andra vägar som istället fick leda över
vatten där ingen nitisk Kivi Evros-tullare skulle kunna
lägga krokben, var det i alla fall tänkt.
Den nya brottsplanen var att få in kurirer från
Turkiet med heroin i turistflödet på färjorna som
trafikerar de grekiska öarna Kos, Rhodos, Kreta,
Sporaderna samt Samos.
Mellan den 6 augusti och 24 oktober togs sex kurirer på färjor från Turkiet med sammanlagt närmare 26
kilo heroin
När man ser frekvensen och profilerna i den här
delen av Balkanrutten kan man inte undgå att reflektera över vilka som erbjuds smuggeluppdragen. Det är
en tydlig övervikt av unga som av allt att döma har
en ekonomisk utsatthet. Man kan knappast utesluta
att det kan spilla över på några av de många svenska
ungdomar som ändå finns i detta geografiska område
för att roa sig och själva kan hamna i en motsvarande
utsatt position.
Det finns skäl att hoppas på en bättre badsäsong
2010.
Q
Det första stora beslaget 2009 gjordes i hamnen i
Thessaloniki där 70 kg kokain fanns i en container från
Colombia med totallasten 18,8 ton plywood, 600 skivor. Det var tre väsentliga faktorer som gjorde beslaget
möjligt. Man hade starka misstankar redan innan det
lastades ombord i Turbo Colombia. Kokainbeslaget
i Thessaloniki lyckades tack vare samverkan mellan
Greklands nationella kriminalunderrättelseservice och
DEA-kontoret i Aten. Mottagaren av kokainet visade
sig vara en 36-åring som innehar en bulgarisk importfirma registrerad i just Thessaloniki.
I en kontainer med 600 skivor plywood från Colombia hittades 70 kilo kokain.
Ytterligare ett stort kokainbeslag kunde genomföras
i Thessaloniki. En container anlände från Santa Cruz
i Bolivia med innehåll av aluminiumskrot. I samar-
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Balkanrutten genom Grekland
Tema: Europa
Brunkol och cigarettrök i Kosovo
TEXT OCH FOTO: ANKI KARLGREN OCH JÖRGEN HAMMARSTEDT, LKP NARKR, GÖTEBORG
I vårt arbete på narkotikaroteln i Göteborg kommer vi ofta i kontakt med personer från
Balkan och oftast Kosovo. Då två kollegor från vår grupp nu tjänstgör i ”EUlex surveillance
unit” i Pristina såg vi en möjlighet att få en egen bild av hur narkotikaproblematiken hanteras i Kosovo. Med hjälp av SNPF:s resebidrag blev denna resa möjlig under fyra dagar
i november 2009.
N
är vi landade i Kosovos huvudstad Pristina, möttes vi av regn, dimma och en tung doft av brunkol. Kulturchocken mildrades då vår tillfälligt frånvarande gruppchef Håkan Carstensen mötte oss och på
inhemskt vis forcerade den kaotiska eftermiddagstrafiken. Överväldigade pustade vi ut då vi inkvarterade oss
i huset hos Håkan och hans tre svenska EUlex kollegor.
Kvällen avslutades på en av Pristinas bättre restauranger tillsammans med fem andra svenska kollegor
som berättade anekdoter från sin tjänstgöring.
Snabbt ökande narkotikamissbruk
Med Håkan som guide och chaufför åkte vi dagen efter
till Nico Stark, Nordic Liaison Officer i Pristina. Nico
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
berättade om sitt arbete som nordisk sambandsman.
En tjänst han tillträdde sju månader tidigare. Nico
hade hjälpt oss och tagit kontakt med Kosovopolisens
spanings- och narkotikaavdelning och ordnat vårt studiebesök. Han följde oss genom den hårt trafikerade
innerstaden till KP:s (Kosovo Police) högkvarter. Vi
fick träffa Bahri Shala, tf chef för sektionen för organiserad brottslighet DOC (Directorate of organized
crime). Vi fick också träffa stf chef för motsvarigheten
till narkotikaroteln, några utredare och några spanare.
De gav oss en bild av narkotikabrottsligheten och hur
de arbetar.
forts s 26
Tema: Europa
Studiebesök på Kosovopolisens Directorate of Organized Crime. Från vänstar sambandsmannen Nico Stark, tf chef för DOC
Bahri Shala med en medarbetare och en tolk.
Enligt Shala är drogproblematiken ganska ung i
Kosovo, men den har i snabb takt ökat av flera anledningar. Det är dels Kosovos placering i Europa, brist på
ett fungerande rättssystem under en lång tid och stor
förflyttning på människor inom och utanför landets
gränser. Utbredd fattigdom, arbetslöshet, outvecklad
ekonomi och brist på förebyggande arbete har också
bidragit till att droghandel och missbruk kraftigt ökar
i Kosovo.
Om man ser till missbruket är det i huvudsak marijuana och heroin som är de ”stora” drogerna i Kosovo.
Heroinet är relativt billigt i förhållande till t.ex. kokain.
Den billigaste drogen är marijuana och man uppskattar att ca 55 procent av missbrukarna använder det.
Marijuanan odlas i majsfälten på landsbygden.
Tolv narkotikaspanare i hela Kosovo
I Pristina arbetar narkotikasektionen, som består av
8 utredare/samordnare, utifrån tips och information.
Precis som hos oss hade de en särskild enhet för
informatörshantering. När det behövs spaning i ett
ärende, måste de först få åklagarbeslut för att få spana
mot en specifik person. Likaså krävdes tillstånd från
åklagare för att de skulle få kalla in spaningsteamet.
Spaningsfoto eller iakttagelser underkändes som bevis
om en åklagare tidigare inte hade beslutat om att
bedriva spaning mot personen. Shala berättade att det
var frustrerande att ha en kurir på väg in eller ut ur
landet med narkotika och inte få stanna bilen förrän
en åklagare beslutat om det.
Spaningsteamet, som var det enda i Kosovo, bestod
av 12 man (egentligen ska de vara 20 st). De arbetar
under DOC och har hela Kosovo som arbetsfält och
används av alla avdelningar. Spanarna själva vittnade
om mycket långa arbetspass, där gränsen för hur länge
de kunde jobba var nådd när de inte längre kunde hålla
sig vakna. Ingripanden gjorde de själva, maskerade.
Övertidsersättning existerade inte, utan det var ”tid
mot tid” som gällde. Spanarna berättade att de sällan
hade möjlighet att ta ut sin ledighet. De uppskattade
att de hade ca 500 övertidstimmar per år och spanare.
Spanarnas månadslön låg på 250 euro i månaden! De
fick heller ingen ersättning för utlägg, vilket kunde
skapa problem när deras objekt hade möten och åt
middagar som kostade motsvarande deras månadslön.
Vår föreställning om deras arbetsmetoder fick sig
en törn då de visade sig ha precis samma möjligheter
rent materialmässigt och med tekniska hjälpmedel.
Resterna av sprängda hus,
varningsskylt för minor
påminde om kriget i Kosovo
för några år sedan.
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Tema: Europa
De nyrekryterade spanarna inledde med 6 månaders
utbildning och ett års prövotid. De hade återkommande vidareutbildningar bl.a. i Turkiet och Bulgarien.
I viss mån hade de bättre förutsättningar än vi, t.ex.
möjlighet att byta registreringsskyltar på sina bilar och
att de var utlokaliserade i ett så kallat ”safe house”.
Korruption och bristande samarbete
Det som framstod som ett av de största problemen var
brist på samarbete mellan olika avdelningar och långa
beslutsvägar. Dåligt integrerade datasystem och svårt
att hemlighålla informationen var också negativa faktorer. Det finns t.ex. inget fungerande mantalsregister
eftersom det förr sköttes av Serbien och att man nu
får bygga upp ett nytt. För att få information om en
speciell person i en mindre stad, var man tvungen, att
i många led, ta kontakt med den lokala polisen. Med
detta följde stor risk för läckor och misstro poliser
emellan. Vi frågade om förekomsten av bestickning
och korruption. Spanare och utredare sa att de inte
kommit i kontakt med bestickning och tror att korruption i så fall förekommer på en högre nivå.
Ett uppmärksammat fall under 2009 var ett beslag
på 47 kg heroin som i april stals ifrån Kosovopolisens
huvudkontor i Pristina. I den utredningen har det varit
svårt att komma någon vart med utredningen och efter
sju månader har de fortfarande ingen ny information.
Narkotikapoliserna berättade att en av de vanligaste
smuggelvägarna in till Kosovo var via Makedonien/
Montenegro/Albanien. När narkotikan, oftast heroin,
kommer till Kosovo, blandas det ut för att få större
mängder. De uppskattar att de inkommande partierna
ligger på ca 20 kg innan utblandning. Kurirerna värvas
oftast bland släkt och vänner då det ses som lättförtjänt och välbetalt arbete.
Den senaste trenden som man upplevt i Kosovo är
att man företrädesvis väljer kvinnor eller utländska
kurirer i utlandsregistrerade fordon t.ex. kroater och
nordeuropéer eftersom kosovoalbaner löper större risk
att kontrolleras vid gränserna. Det är inte helt ovanligt att en del kurirer är ovetande om att de smugglar
narkotika. Ofta delar man också upp sträckan så att
en bil körs kortare sträckor av flera kurirer, ovetandes
om varandra.
Det var ett intressant och givande möte med vår
motsvarighet i Pristina. Något förvånade insåg vi att
det trots allt inte var så stor skillnad på våra arbetsmetoder. Med spaningsteamets önskemål om att göra studiebesök hos oss skildes våra vägar och Nico lotsade
oss åter genom staden.
Rundtur i Kosovo
Nästföljande dag åkte vi en rundtur i landet som till
ytan är att jämföra med Skåne. Invånarantalet i landet
är drygt två miljoner varav de flesta är albaner. Vi åkte
västerut och fick se en helt annan sida av landet. Smala
vägar slingrade sig genom ett kuperat och vackert landskap. Den intensiva trafiken byttes mot delvis ödsliga
vägar med en och annan hästvagn. Resterna av sprängda hus, varningsskylt för minor påminde dock om ett
ganska nyvunnet lugn. Vi besökte staden Dakovica
och den närbelägna gränsstationen till Albanien för
att slutligen hamna i staden Peja, där den organiserade
brottsligheten har ett starkt fäste. Vår kollega Mona
Norberg, stationerad i Peja, bjöd på lunch och visade
runt oss i staden.
Avresedagen ägnades åt att besöka våra kollegor
Håkan och Rogers arbetsplats EUlex, där vi fick en
rundvandring i deras lokaler och en kort inblick i deras
vardag. Deras Surveillance Team arbetar inte som rådgivare som många andra gör. De utreder och spanar i
egna ärenden.
Vistelsen i Kosovo avslutades med en lunch på en
serbisk restaurang i utkanten av Pristina tillsammans
med Nico Stark. Kontrasterna var påtagliga när vi åtta
timmar senare satt hemma i soffan och försökte smälta
intrycken. Den påtagliga brunkolsdoften, avgaserna
och den ständigt närvarande cigarettröken är väl det
som vi kommer att sakna minst…
Tack till SNPF, Nico Stark och Håkan Carstensen
utan vilka denna mycket intressanta studieresa inte
hade varit möjligt.
Q
Kosovo har ett kuperat och vackert landskap, inte större än Skåne.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
27
Tema: Europa
Länderna på västra Balkan
- transitpunkter för narkotika och prekursorer
TEXT: ANDERS STOLPE
Västra Balkan är en tummelplats för diverse aktörer i de olika traffickingbranscherna, vare
sig det gäller narkotika, prekursorer, vapen eller människor. Kopplingar finns in i många
delar av det internationella kriminella nätverket.
R
otelchefen Michele Tarlao, Lorenteggios Polisdistrikt, Milano har en bakgrund med arbete för EUkommissionen i framförallt i Bosnien och Italien.
Avseende arbetet med att spåra prekursorerna menar
han att det är hög tid att det får ett särskilt fokus i
de internationella operativa narkotikaärendena, så att
såväl ursprung som slutdestination kan fastställas i
mycket högre utsträckning. Hanteringen av prekursorer har idag blivit en alltmer avancerad verksamhet
där lönsamheten ökat markant de senare åren. Förr
var förhållningssättet till prekursorer bland kriminella
organisationer att den hanteringen utgjorde en slags
service som inte genererade särskilt stora vinster. Idag
är den hanteringen mycket lukrativ och värdet per kilo
i Kina blir mångdubblat innan det når laboratorierna,
helt i jämförelse med narkotikans pris från framställning till missbrukarledet. På västra Balkan framställs
ingen narkotika förutom de cannabisodlingar för
skunkframställning som finns i Albanien.
Kriminella organisationer på Balkan styr flödet av
narkotika och prekursorer mellan laboratorierna i
Turkiet och Sydamerika, med inblandning från motsvarande intressenter från dessa miljöer men också med
organisatörer i Västafrika och Ryssland. Det är inte alltid betalningsmedlet blir pengar, utan det kan röra sig
om vapen, vilket i sig inte förbättrar den svåra situation
som finns med att följa just penningflödet. Ett annat
modus är att etablera spökföretag för att sedan med
falska dokument inhandla kemikalier i Nederländerna
för vidare transport österut. I det bredare globala perspektivet finns motsvarande spökföretag etablerade i
USA, Kina, Singapore, Panama och Nigeria. Europol
försöker genom sitt nätverk att få fram underrättelser
och operativa insatser. Tyvärr är det fortfarande så att
det är de personliga kontakterna som fungerar bättre
än det officiella nätverkens kanaler som alltid kännetecknats av långsam administration.
Ett annat problem i arbetet med internationell organiserad kriminalitet är att information i form av kriminalunderrättelser och bevisinhämtning genom spaning
eller utredning, kommer att erkännas när saken prövas
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
i domstol i annat land. Här återstår mycket för EU att
uniformera, annars blir det snart näst intill omöjligt att
få de avancerade organisatörerna av transnationell narkotikahandel dömda och att kunna förverka de medel
man åtkommit genom brott.
Det får inte glömmas bort att det var droghanteringen som användes som finansiering för 90-talets krig på
Balkan och splittringen av det forna Jugoslavien. Som
ett resultat av detta kom en dramatisk ökning av och
mutation till droghantering i hela sydöstra Europa.
Regionen har blivit en korridor för illegal narkotikatrafik med korsvägar och kopplingar för kriminella
klaners verksamhet.
Balkanregionen är idealisk för narkotikahantering
och penetrering av marknaderna i väst och öst. Det
strategisk lämpliga geografiska läget erbjuder tillgång
till narkotikamarknaderna i Västeuropa, Ukraina och
Ryssland, där välståndet ökat i modern tid och de
rättsvårdande myndigheterna har inte getts tillfälle att
i tillräcklig grad erbjuda ett motstånd.
Polisen förstör en cannabisodling i Albanien.
Tema: Europa
Albanien
Dede Gjoka, narkotikaexpert i Statliga Albanska
Polisen, berättar att det enda narkotikapreparat som
produceras i landet är marijuana och Albanien är
regionens största producent. Idag drivs odlingarna i
syfte att få fram skunk, vilket ger en bra avkastning
i smugglingen mot Europa. Cannabis sativa odlas
i ensliga bergsområden och på årlig basis beslagtar
och förstör polisen ca 150 000 fullgångna plantor.
Albansk polis söker samarbete med andra länder med
vissa framgångar. Under 2009 ledde ett samarbete med
Tyskland till ett beslag av 40 kg heroin och med Monte
Negro 2,6 kg kokain vilket var rekord för Albanien.
Syntetdroger är ytterst sällsynta och har utgjorts av
mindre beslag av ecstasy. Bilden är annars att mängder hanterad narkotika är på nedgående och priserna
ökar. Albansk polis har dagliga kontakter med Kosovo
i gemensamma narkotikautredningar.
Kosovo
I Kosovo vill chefen för narkotikaroteln i Pristina,
Bekim Halilja, särskilt peka på det faktum att där
inte finns någon kriminell organisation av maffiatyp
som uppträder våldsamt. Det är en väl etablerad och
överdriven mediaskröna som fått spridning internationellt. I Kosovo finns små välorganiserade kriminella
grupper som är mottagliga för samarbete med andra
grupper oavsett etnicitet eller religion. Money talks.
Organisationerna är strukturerade med starka familjeband och släkten är ofta genom nylig emigration brett
utspridd internationellt. De här organisationerna är
ständigt engagerade i allehanda kriminella aktiviteter.
Som nyligen utropad självständig stat har Kosovo antagit ett regelverk för internationellt samarbete baserat
på nationell lagstiftning, bilaterala överenskommelser
och EULEX samverkan.
Beslagsstatistiken som är tillgänglig för 2009 ger
44,6 kg heroin, 177,4 kg marijuana, 9,2 kg hasch, 2,1
kg kokain samt 40 ecstasytabletter. 56 personer har
sammantaget gripits i herointrafiken vid gränsövergångarna.
Kroatien
Kriminella kroater har en särskild talang när det gäller narkotikaaffärer. Detta hävdar Inspektör Drazen
Rastovic vid Nationella Kroatiska Polisen Ingen narkotika produceras eller odlas i landet. Kroatien har
ett strategiskt läge i narkotikasmugglingen med alla
sina hamnar och idag en omfattande kontainerhantering från alla världsdelar. I Adriatiska havets enorma
arkipelag pågår mer eller mindre året runt all slags
båttrafik med internationell flagg eller anknytning, en
infrastruktur och logistik som faller ett senare led av
narkotikadistribution väl i händerna. Organiserad kriminalitet har i Kroatien funnit att kokainaffärer är vida
mer lönsamma än de man gör med heroin.
Mot den här bakgrunden har de kroatiska myndigheterna fått erfarenheter om rutter och utbyte av kriminalunderrättelser för att möjliggöra snabba åtgärder.
Kroatisk polis är beredd till all internationell samver-
Kroatien har ett strategiskt läge för narkotikasmugglare och
en omfattande kontainertrafik från alla världsdelar.
kan men ser det som en nödvändighet att det går via
de etablerade officiella kanalerna. Man erfar dock att
det gamla förhållningssättet att hemlighålla relevant
information fortfarande gäller i många länder, samtidigt som man på en del håll aldrig lämnar information
kring egna medborgare. Att man i ett land avslutar en
narkotikautredning utan att förmedla erhållen information till ett annat land för att möjliggöra identifiering av bakmännen, är förkastligt.
Bosnien och Hercegovina
Landet har ingen geografisk kontakt med havet och
det heroin som kommer från Turkiet anländer i
motorfordon. Dragoslav Rubez, samordnare på State
Investigation and Protection Agency, SIPA, som är
både federationen och Republica Serbskas nationella
kriminalpolis kan notera en ökad smuggling av kokain
från Sydamerika. Kokainet kommer med postpaket.
Bosnien är per definition positionerad på Balkanrutten
och är i huvudsak transitland. Missbruket i landet har
sedan en tid bestått av heroin och marijuana och en
viss etablering för kokainet är i vardande.
Narkotikabekämpningen kännetecknas av problem
med olika regelverk mellan regionerna. Den politiska splittring som råder försvårar utbytet av samordning och utbyte av relevanta kriminalunderrättelser.
I Bosnien är man inte tillfredsställda med hur kontakterna är med övriga Europa, man känner att man
borde få mer stöd i att utveckla utredningsmetodiken
och spaningsteknik.
Monte Negro
Miodrag Lakovic, Chef för Nationella Narkotikapolisen,
Podgorica, kan berätta om operation Pidgeon som
avslutades 2009. Operationen riktades mot smuggling
av marijuana från Albanien till Monte Negro och
FYROM. Spaningsarbetet pågick i 2 år och resulterade
i att 25 personer greps och 2,5 ton av cannabisprodukter kunde beslagtas. I utvärderingen av operationen
finns det ändå anledning att vara kritisk. Samabetet
mellan olika enheter fungerade inte fullt ut och det
sakandes en vilja att göra en mer fördjupad utredning
för att söka bakmännen. Andra hinder fanns av mer
organisatorisk struktur där det inte riktigt gick att
etablera tillräckliga personella resurser och erfarna
utredare togs till annan verksamhet.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
31
Tema: Europa
Turkiet
- ett transitland för narkotika
TEXT OCH FOTO: ÅSA DALBERG OCH MATS FRIMAN
Mats Friman, polisen i Uppsala, utsågs till årets PTN-stipendiat vid SNPF:s utbildningskonferens i Göteborg 2009. Det var första året som detta stipendium utdelades och det
innebär att mottagaren får besöka en valfri polis- eller tullsambandsman i Europa. Valet
blev Turkiet med tanke på landets strategiska läge mellan Europa och Asien. Resan gjordes i mars 2010 och SNPF:s representant på resan var Åsa Dahlberg.
I
Ankara tjänstgör Jens Mortensen som sambandsman
för PTN (Polis- och tullsamarbete mellan de nordiska
länderna) sedan 4 år tillbaka.
kabrottsbekämpande enheterna ligger under inrikesministeriet. Man arbetar väldigt aktivt på att stoppa
narkotikatrafiken genom landet eftersom man anser
sig vara ett transitland för främst heroin och opium
till Europa.
PTN-sambandsmannen Jens Mortensen.
Han och hans fru Rita visade oss det bästa av
Ankara. En av svärdigheterna var det nya Turkiets
faders mausoleum ”Mustafa Kemal Ataturk”. En stor
byggnad med en sarkofag där han själv låg begravd,
vad vi trodde. Han ligger i en krypta under själva
sarkofagen som man passerar förbi när man går runt
i museet.
Museet är uppbyggt runt Ataturks privata samlingar och ger en historielektion om vad han gjort för
landet. Där finns en stor samling tavlor som uppvisar
hans storhet som person och hjälte. Han enade landet,
besegrade de allierad med Grekland i spetsen efter
första världskriget och införde det latinska alfabetet,
efternamn m.m. Det var klart sevärt och kan rekommenderas till att besökas.
KOM, den nationella polisen
Det finns ca 200 000 poliser i Turkiet. Landet har en
befolkning av ca 75 miljoner invånare. De narkoti-
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Aydin Oguz, chef för polisens narkotikaavdelning i Ankara,
flankerad av Åsa Dahlberg och Mats Friman.
Ett av de polisiära besöken var på KOM i Ankara,
vilket motsvarar svenska Rikskrim/GOB:en, med
inriktning på bekämpning av narkotika och organiserad brottlighet.
Chefen Ay Bulent, med titeln superintendent, tog
emot oss och visade oss runt.
Därefter tog Aydin Oguz, chef för narkotikaavdelningen, över och gjorde en presentation om deras
organisation. Han berättade att de var en nationell
avdelning som genomförde operationer i hela Turkiet
och som även deltog i olika internationella ärenden.
6056 personer arbetar i denna organisation. 5622 av
dem var utlokaliserade i de olika provinserna. KOM
Tema: Europa
var organiserade i 8 olika divisioner/avdelningar som
var inriktade på olika preparatområden såsom kokain
och opium.
Transitland för heroin och syntetdroger
De finns 3 st olika ”routes” för heroinet från Afghanistan
och Iran till Europa. Via Svarta havet, Balkan samt
den östra via Medelhavet. Man såg Turkiets som ett
transitland på grund av dess geografiska placering mot
Europa samt även mot länder i Asien såsom Japan och
Saudiarabien m.fl. De ansåg sig även vara transitland
från Europa till Afghanistan och Iran med kemiska
substanser som måste finnas med i samband med utvinningen och framställning av heroin, men även syntetiska droger som ecstasy, captagon och metamfetamin.
En av de mest intressanta uppgifterna gjorde gällande att man misstänkte att Iran börjat tillverka metamfetamin i mobila laboratorier. Fram till 2009 hade
man inga beslag av detta preparat i Turkiet. Under
andra halvåret 2009 tog man 76 kilo metamfetamin i
12 olika operationer. 34 personer greps, varav 29 var
iranier och 5 japaner. Det var troligtvis avsett för markanden i Sydostasien. Priset för metamfetamin i Japan
ligger betydligt högre är i Europa. Man kan fundera vad
detta kommer att innebär i framtiden för den globala
exploateringen av narkotikahandeln. Kommer Europa
också att bli mottagare av detta metamfetamin?
Eftersom Turkiet gränsar till Iran är det stora mängder heroin och opium som kommer från Afghanistan
via Iran till Turkiet. 2009 producerade Afghanistan
6900 ton opium på en areal av 123 000 km², vilket motsvarar ca 93 procent av världsmarknaden. I
Turkiet tog man det året i beslag ca 15 ton heroin som
var på väg mot Europa.
Man anser sig ha ett gott samarbete med andra
länder. I Turkiet finns det 59 poliser/officers från 25
länder, och Turkiet har i sin tur 8 poliser i 8 länder. De
har även utbyte av underrättelse och säkerhet med 73
länder, samt gott samarbete med internationella organisationer såsom Interpol, ECO, UNODC, m.fl.
1997-2009 genomfördes 92 kontrollerade leveranser
med 20 olika länder. Beslagen under denna tidsperiod
var 1800 kg heroin, 2072 kg hasch, 267 kg morfinbas
97 kg opium, 66 kg kokain, 5 612 000 tabletter captagon (amfetamintabletter) främst till Saud Arabien och
Japan samt 152 000 ectasy.
Andra internationella operationer i samarbete med
24 olika länder under de senaste 5 åren gett beslag av
bl.a. 5528 kg heroin och 926 608 ectasytabletter.
Det fanns inte så många operationer med svensk
inblandning mellan 2005-2009. Det senaste var ett
ärende där man beslagtagit 5 kilo opium. Det fanns
endast ett tillfälle under samma period som svenskar
hade gripits för narkotikabrott i Turkiet, två personer
som togs med 7 gram hasch.
Istanbul
Vi besökte även Istanbul och fick möjligheten att träffa
Bilal Aktas, chef för narkotikaavdelning på flygplatsen
som bestod av 25 poliser samt 11 hundar. Flygplatsen
har 950 starter och landningar per dygn med 75 000
resenärer, och personalen uppskattades till 27 000
personer.
Bilal Aktas berättade om två av de senast gjorda
beslagen på flygplatsen. En person som kom med flyg
från Lagos i Nigeria, samt en från Paraguay som kom
med flyg från San Paulo i Brasilien. På dessa anträffades ca 4 kg kokain. En var sväljare och en hade kokain
i en resväska.
Kokainsmugglingen till Turkiet kommer oftast från
dessa städer. Båda smugglarna togs ut genom profiling.
Polisen i Turkiet gick igenom passagerarlister för att
hitta kurirer.
Enligt Bilal sparas alla passagerarlistor på resenärer
som någon gång hade rest till eller via Turkiet. De
kunde se om en person hade rest in fler år tillbaka i
tiden.
I Istanbul och vid gränsen mot Iran gjordes 97
procent av alla opiumbeslag, vilket var 707 kg under
2009. Cannabisbeslagen var störst i provinsen sydöstra
Anatoli, som gränsar mot Syrien och Iran. Där togs 25
ton som motsvarar 40 procent av landets beslag.
Antal gripna för narkotikabrott, bruk, smuggling,
langning m.m., var 36917 personer under 2009. De
hade även något de kallade för Narco-Terrorism, som
hade en omsättning på 65 miljarder per år. Det var i
handeln med opium och andra opiater från Afghanistan
som terroristorganisationer var inblandade på alla
nivåer. Mellan 1984 – 2009 genomfördes i Turkiet 359
sådana operationer med 807 misstänkta, samt beslag
av 22 ton hasch, 4305 kg morfin, 4111 kg heroin, 27
ton kemikalier och två avslöjade laboratorier.
Eget missbruk i Turkiet är straffbart, men det var
svårt att få svar på hur stort missbruket var. De fanns
siffror från 2007 där det fram att 2.9 procent av ungdomarna hade prövat narkotika. Hur den undersökningen genomfördes och hur många som utfrågades är
okänt. 2009 greps 2358 personer som använde någon
form av narkotika. Av dessa missbrukade 1974 hasch,
305 heroin och endast 14 kokain.
Internationell narkotikapolisutbildning
Vi besökte även en skola för utbildning för narkotikapoliser, TADOC. Det är ett FN-projekt inom
UNODOC som endast riktar in sig på bekämpning av
narkotika samt organiserad brottlighet.
Vid denna skola utbildades narkotikapoliser från hela
världen. De flesta kom från närliggande länder som
Iran, Afghanistan, Saudiarabien, Turkmenistan och
Pakistan.
Undervisningen bygger på preparatkännedom, kriminalunderrättelsetjänst, riskanalyser, penningtvätt,
teknikspaning och annan spaning. Skolan finns bara
på tre ställen i världen, USA, Japan och Turkiet. Finns
mera att läsa om detta på Internet www.tadoc.gov.tr
Besöket väldigt givande och intressant i många avseenden och vi blev mycket väl omhändertagna av sambandsmannen Jens Mortensen, hans fru Rita och Jens
assistent Zuhal, som även hjälpte till med tolkning. Ett
stort tack också till SNPF för stipendiet.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
35
Tema: Europa
London by night en återblick i framtiden
TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN,
CITYPOLISEN STOCKHOLM
Det sägs att London är Sveriges fjärde största stad - grundat på antalet svenskar som
är bosatta där. Det är således inte så konstigt att många influenser från just London
nått våra svenska storstäder. Historisk sett kan många krogrelaterade vanor gällande
narkotika spåras tillbaka till London och då framförallt användandet av kokain. Det är
därför jag, efter denna resa, med viss rädsla ser på vår framtid...
D
en 19 november 2009 reste jag till London för att
åka med Metropolitans Club and Vice Unit en
helg - en grupp som jobbar med våld, vapen, droger
och prostitution i krogmiljö. Syftet med resan var att
få inblick i deras arbetsmetoder för att se om det fanns
möjlighet att tillämpa några av dessa på vårt arbete
hemma i Sverige. Jag ville också lära mig mer om deras
kameraövervakningssystem och narkotikapolitik samt
hur dessa används i det operativa arbetet.
Grovt våld vanligt i London nattetid
Det hela började med att jag fick skriva under ett papper där jag i stort sett befriade Metropolitan från allt
ansvar vid eventuella olycksfall. De hängde sedan på
mig en tung väst och presenterade mig för ambulansföraren som skulle åka med i våran bil.
– Vi brukar ha med en kille från ambulansen om det
skulle hända oss något, berättade mina kollegor.
Förståeligt är nog att jag blev lite nervös och mina
nyuppkomna farhågor besannades redan samma kväll
då jag bevittnade fler knivskärningar än jag gjort i min
hela polisiära karriär. Vid ett tillfälle var det endast 10
minuter mellan två av dem. Jag fick uppleva en stad
med mycket grovt våld och många incidenter där vapen
var inblandade.
Gruppen jag åkte med förklarade att detta var ett
vanligt inslag i Londons nattliv. Endast två dagar innan
min ankomst blev en man skjuten i huvudet på ett
dansgolv och avled.
Min uppfattning är att detta grova våld var ett resultat av de gäng som bildats i förorten i kombination
med den extremt höga alkoholkonsumtionen. Det var
mycket folk i rörelse i hela staden på natten och jag
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
har aldrig sett så mycket fylla, folk låg i drivor utanför
pubar och nattklubbar.
Jag blev mycket imponerad av polisens samarbete
med just ambulans och de läkare som jobbade operativt. Då jag först tyckte det kändes onödigt med en
ambulansförare i bilen insåg jag snabbt hur effektivt
det var.
Vid flertalet tillfällen visste polisen hur brottsplatsen
såg ut innan de anlände tack vare det utbredda kamerasystem som finns i London (CCTV). Varje gång ett
jobb gick ut så svarade första bil ”CCTV” och menade
att polisradion skulle rikta kamerorna mot platsen. Det
fungerade förvånansvärt bra och många poliser sade
att de inte skulle kunna jobba utan det. Även de krogar vi besökte hade kameror som var knutna till just
CCTV, ingen av dessa hade under 30 kameror.
Narkotikamissbrukare går fria
Att det förekommer mycket narkotika och prostitution
i London fick jag erfara redan första kvällen. Efter
endast två minuters promenad i SOHO klev en ung
man fram och frågade;
- Do you need some green pills?
En minut senare frågade en man om jag inte ville
följa med en våning upp.
Då jag i mitt vardagliga arbete jobbar med narkotikabrott och missbrukare på gatunivå så kliade det
kraftigt i mina fingrar då jag under helgen såg många
narkotikapåverkade personer. När det till och med
stod personer bredvid polisbilen och rökte gräs var jag
tvungen att ställa frågan:
– Hur jobbar ni mot narkotika på gatunivå?
– Det gör vi inte. Då hade vi fått bygga typ tusen
fängelser till, svarade gruppchefen.
Tema: Europa
i sig medför stora kostnader. Ej att förglömma är folkhälsan. Jag tror att vi redan nu skall skaffa oss kunskap
om dessa preparat samt fortsätta utbilda oss på nya
preparat i trendsättande länder.
Våld och narkotikadebuter är starkt förknippat med
alkoholkonsumtion och jag är efter denna resa otroligt
stolt över vårt arbete mot våld i offentliga miljöer i
Sverige samt våra utbildningar i ansvarsfull alkoholservering. Vi är helt klart på rätt spår.
Jag vill slutligen tacka Svenska Narkotikapolisföreningens resebidrag som gjorde denna otroligt lärorika resa möjlig.
Q
KETAMIN
Christoffer Bohman fick en minnesvärd upplevelse tillsammans med kollegor från Metropolitan Police under ett nattpass i Londons uteliv.
GHB och ketamin dominerar på krogen
Jag fick möjlighet att prata med den ambulansförare
som åkte med oss och han berättade att det stora problemet i London var att många som gick på krogen tog
GHB och ketamin. Även polisen vittnade om att det
var de droger som mest användes på krogen numera.
Ambulansföraren fortsatte berätta hur de åkte skytteltrafik mellan akuten och krogarna för att hämta alla
som överdoserat på GHB och ketamin.
Förra året hade jag besök av en polis från San
Fransisco och han berättade att de enda droger
som används i krogmiljö där är GHB och Ketamin.
Jag tänkte inte så mycket på det då, men efter min
Londonresa är jag ordentligt orolig. Om dessa preparat
sedan många år finns i San Fransisco och nu kommit
till London är det med stor sannolikhet bara ett par år
kvar tills vi har det på krogen i Sverige. GHB har ju
redan landat. Vi bör således vara på vår vakt då det
kommer till dessa droger, då kostnaden för samhället är stor om de biter sig fast i krogmiljö. Risken för
överdoser är överhängande i dessa miljöer, då många
blandar med andra droger såsom alkohol. Även risken
för debuter bland unga är stor. Om man sedan tittar
på samhällskostnaderna så kan man räkna på stora
sådana, då dessa preparat är starkt beroendeframkallande och att många av de personer som överdoserar
hamnar flera dagar på intensivvårdsavdelningar, vilket
Ketamin fick en viss uppmärksamhet som en
psykedelisk drog i Sverige omkring 2002-2003.
Ketamin hade då varit omtalat som missbruksdrog sedan ett tiotal år i USA och även i
England och några andra europeiska länder.
Ketamin introducerades i mitten av 1960talet som bedövnings/narkosmedel inom sjukvården och används numera huvudsakligen
inom veterinärmedicinen. I Sverige är bl.a.
preparaten Ketalar och Ketaminol registrerade
som läkemedel.
Ketamin har stora likheter med fencyklidin,
PCP, som uppfanns på 1950-talet. Liksom PCP
är ketamin ett medel som blockerar smärtor
samtidigt som patienten är vid medvetande.
Dessa bedövningsmedel kallas dissociativa
eftersom de frikopplar medvetandet från den
fysiska kroppen.
I missbrukssammanhang upplevs ketaminets
effekter som hallucinogena men också stimulerande. Hallucinationer har beskrivits som allt
från milda i små doser till kosmiska, då missbrukaren kan uppleva sig skild från kroppen
och kan hamna i ett ”nära döden”-tillstånd.
Ketamin förekommer som vätska eller pulver. Vätskan kan injiceras eller drickas och
pulvret snortas vanligtvis. Ruseffekten sätter in
efter några minuter och varar vid en normaldos
upp till 30 minuter.
Sedan flera år har leverantörer i Indien salufört ketamin på Internet. I Sverige är missbruk
av ketamin fortfarande begränsat, medan man
i England har sett en uppgång av missbruket
i klubbmiljö under senare år trots narkotikaklassning 2006. Ketamin blev klassat som
narkotika i Sverige 2005.
GH
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
39
Tema: Europa
Stockholms supporterpolis
träffade kollegor i London
TEXT OCH FOTO: HANS RUDOLFSSON OCH HANS LÖFDAHL,
Supporterpolisen Stockholm
Englands stora problem med misskötsamma supportrar har gjort att landet drabbats av
en nationell skam. I spåren av detta har mycket hårda krav och regleringar lett till att de
numera har god kunskap och kontroll över stora delar av problematiken. Eller som de
själva uttryckte det: efter 100 års huliganism börjar äntligen arbetet att fungera.
E
fter att ha fått såväl Stockholms stads polisstipendium och ett resebidrag av SNPF åkte hela gruppen
från Supporterpolisen i Stockholm till London. Syftet
med resan var att få tillfälle att närmare studera de
brittiska lagarna kring tillträdesförbud och dess tillämpning samt de brittiska myndigheternas åtgärder
för att förhindra nyrekrytering av risksupportrar och
vad de gör för åtgärder kring supportrars narkotikamissbruk.
Vi hade blivit rekommenderade att kontakta United
Kingdom Football Policing Unit, UKFPU, vilket visade
sig vara helt rätt. Dess ställföreträdande chef, Mr.
Tony Conniford, blev vår kontaktperson och han
komponerade ett program som var välanpassat och
intressant. Nu blev dock saker och ting inte riktigt som
det var tänkt…
Snökaos och ändrade planer
Istället för att bevista engelsk ligafotboll fick Supporterpoliserna
från Stockholm bygga snögubbe med Tower Bridge i bakgrunden.
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Tanken var att vi första dagen skulle bussas upp till
Kent där vi skulle besöka Police Public Order Training
Establishment och få följa hur The Metropolitan Police
tränar inför fotbollsmatcher, demonstrationer och
andra evenemang med stora folksamlingar.
Glada i hågen drog vi undan gardinerna för att möta
dagens lj… SNÖKAOS. Inte sedan 1964 hade det snöat
mer än vad det gjorde det här dygnet. Busstrafiken
var mer begränsad än någonsin i modern tid, till och
med mer än under andra världskriget. Över 650 flyg
ställdes in och även en stor del av tunnelbanetrafiken.
Studiebesöket som var inplanerat ställdes in p.g.a. att
folk inte kunde ta sig till jobbet. Det blev istället en
lång och slaskig promenad i turistens tecken.
Eftersom allsvenskan inte kan jämföras med Premier
League, vare sig sportsligt eller framförallt ekonomiskt,
ville vi följa matchen mellan Millwall och Colchester i
First division, som trots namnet var deras 3:e division.
Millwalls ca 500 risksupportrar var tillsammans med
Cardiff Englands/Wales besvärligaste risksupportrar.
Enligt Mr. Conniford fruktade Londonpolisen stora
problem inför tisdagens 5 matcher som skulle spelas runt om i staden. Bl.a. skulle Arsenal möta just
Cardiff i en 4:e omgången i FA - cupen och det skulle
komma 9.000 bortasupportrar varav 900 bedömdes
vara risksupportrar. Metropolitan Police skulle ha närmare 3.000 poliser utkommenderade med anledning av
dessa matcher!
Tema: Europa
Men eftersom vädret bara blivit marginellt bättre
hade alla matcher i Londonområdet ställts in denna
dag!
Mr Conniford på UKFPU var också djupt bedrövad,
men han hyrde en buss med chaufför åt oss och ordnade
så att vi fick resa ned till Southampton på sydkusten.
Där fick vi istället möjlighet att följa polisens arbete vid
matchen mellan Southampton-Sheffield United i The
Championship, deras andra division. Även om denna
tillställning naturligtvis inte kunde väga upp det tänkta
så blev det ändå intressant och en jämngod jämförelse
med när något av Stockholms allsvenska lag möter ett
lag med resande bortasupportrar, men utan risksupportrar.
Southampton – Sheffield United
Vi gjorde en del intressanta iakttagelser under denna
match.
Det är förbjudet att stå upp på brittiska arenor.
Om man bryter mot den regeln kan det innebära
att man blir avstängd. Regeln infördes mot bakgrund av de fruktansvärda händelserna i samband
med Europacupfinalen mellan Juventus och Liverpool
på Heyselstadion i Bryssel 1985 då 39 människor dog
och i FA-cup semifinalen mellan Liverpool-Nottingham
Forest på Hillsborough 1989 då 96 personer avled av
att de klämdes ihjäl. Dessutom dog 56 människor och
300 skadades vid brandkatastrofen i Bradford även det
1985.
Svaga insatser mot nyrekrytering och
narkotikamissbruk
Nästa dag var vi på en föredragning och påföljande diskussioner på Scotland Yard, Public Order Intelligence
Unit. Inspector Roger Evans med flera berättade hur
de arbetade med dokumentation och underrättelser i
samband med fotbollsmatcher och demonstrationer.
Av Londons ca 30.000 poliser har man utbildat
220 st. intelligence officers. Deras arbetssätt var en
blandning av vår dialogpolis och supporterpolis, men
liknade mest vår supporterpolis eftersom underrättelserna användes operativt.
De har underrättelse- och dokumentationsgrupper.
Varje grupp bestod av två poliser, en fotograf samt
en chaufför. Fotografen, som hyrdes in, var civil och
utbildad för detta ändamål.
Vi diskuterade också narkotikabruket bland risksupportrar och nyrekrytering av unga risksupportrar och
åtgärder för att försvåra detta. De tyckte sig se en
ökning av narkotikamissbruk, framförallt kokain.
De hade inte haft några särskilda insatser mot narkotikan i samband med fotbollsmatcher men försökte
att arbeta aktivt genom att kroppsvisitera personer
som gav tecken på narkotikapåverkan. Att vara påverkad av narkotika var inte straffbart. Vid vissa matcher
har narkotikahundar använts vid entréerna till arenan.
Flera beslag hade gjorts och de upplevde dessa åtgärder
som brottsförebyggande.
Något arbete mot nyrekryteringen annat än det kri-
Med 100 års erfarenheter av fotbollshuliganer börjar arbetet
fungera för den engelska polisen.
minalpolisiära kunde de inte redovisa. De hade dock
ökade problem med så kallade Baby-ligor som hade
sina egna fighter med motståndarlags motsvarande
unga risksupportrar.
Banning order inger respekt
Vi möttes av officer Peter Dearden, Headspotter/
Intelligence officer för Arsenal. Han tog oss med till ett
besök på Arsenals hemmaarena, Emirates stadium. Där
sammanstrålade vi med Sharon Cicco, säkerhetsansvarig för Arsenal.
Emirates stadium var färdig 2006 och tar 60.000
åskådare. Den hade 120 kameror.
I Storbritannien finns inga ordningsvakter som i
Sverige. De har istället stewards. Deras uppgift är att
vara publikvärdar och fungera som servicepersoner.
De ska också kunna uppmana åskådare att sköta sig.
De hade inga hjälpmedel som t. ex batong eller handfängsel. Om det blev bråk så backade polis upp dem
och genomförde ingripandet. Arsenal hade 700-750
stewards på varje match och de var avlönade av klubben, 65 – 100 £ per match.
Hela fredagen gjorde vi studiebesök på UKFPU,
United Kingdom Football Policing Unit och vi fick
bakgrunden till och därmed anledningen till Englands
numera mycket hårda lagar och förordningar kring
fotbollen.
Landet hade haft gamla och slitna arenor och stora
ståplatssektioner som emellanåt packats med publik.
När katastroferna skett blev väldigt många människor
drabbade. Tillsammans med alla de våldshandlingar
och dåliga beteenden som landets supportrar uppvisat
genom årtionden tillbaka har det varit lätt för myndigheterna att få acceptans för sina åtgärder. Faktum var
att det gått så långt att hela landets rykte stod på spel
och de fruktade att det skulle drabbas ekonomiskt om
inte krafttag togs.
Enligt Conniford och Whalley har landet 100 års
erfarenhet av huliganism och nu börjar arbetet fungera.
forts s 46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
43
Trots allt fick Supporterpolisen följa Premier League-matchen mellan Chelsea och Hull på Stamford Bridge.
Mycket av diskussionen handlade om deras banning
order, vilket vi var mycket intresserade av eftersom vi
i Sverige skulle utvidga vår motsvarande lag om tillträdesförbud. Det visade sig att vi inte är i närheten av de
åtgärder som engelska domstolar kan ålägga en person
som beläggs med banning order. Vi har lyckligtvis inte
heller haft problem av den digniteten.
En banning order gäller i minst 3 år och högst 10
år. Om förbudet utfärdas för en handling som gett ett
fängelsestraff så startat förbudstiden vid frigivningen
från fängelset. Bryter man mot det man blivit begränsad att göra i sin banning order kan man få 6 månaders
fängelse och en förlängning av banning ordern med upp
till 5 år samt ytterligare direktiv att följa. Förutom att
personen inte får gå in på arenorna kan de även nekas
att vistas inom ett område runt arenan i upp till 24 timmar innan och efter match. Förbudet kan även vara att
personen inte får vistas i den stad som hans lag spelar
i vid en bortamatch eller förbjuda personen att umgås
med vissa personer på matchdagar, vistas på en speciell
pub mm. Förbudet är skräddarsytt för individen.
Det finns en lista över brott och förseelser som specificerar vad som kan ge banning order. Den minsta
förseelsen är troligen att komma bli bedömd som
alkoholberusad vid entrén till arenan. Däremot är inte
narkotikarelaterade brott en grund för banning order.
Om personen inte får en banning order av rätten
kan klubbarna utfärda en egen banning order, liknande
vår arrangörsrätts avstängning, på 5-15 matcher till
den aktuella klubbens matcher. Om en person gjort
sig skyldig till ett brott eller en ordningsstörning kan
polisen berätta för klubben vem personen är. Det
underlättar naturligtvis för klubben i avstängningsä-
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
renden. Detta lägger ju sekretesslagstiftningen i Sverige
hinder för.
Vad vi lärde oss
England har inte kommit till rätta med sina supporterproblem. Polisen får fortfarande lägga stora resurser på
att problemen inte ska eskalera.
Vi ser det som både onödigt och omöjligt för Sverige
att helt ta efter deras lagstiftning, men mycket i den
skulle vara applicerbart och nödvändigt för oss att
komplettera vår befintliga lag om tillträdesförbud vid
vissa idrottsarrangemang med.
Londonpolisens dokumentationsgrupper och tillgång till olika offentliga kameror låg ett eller flera steg
före oss i Sverige.
I arbetet mot nyrekrytering av risksupportrar och
beivrande av narkotikamissbruk i dessa grupperingar
kände vi att Stockholmspolisen höll jämna steg eller till
och med låg i framkant.
Att på detta sätt på plats i det berörda landet få en
inblick på olika nivåer och vinklingar på olika saker
och ting var oerhört berikande och lärande. När dessutom värdarna följer med ut på pubbesök och middagar efteråt så kommer det ofta fram saker som gör
att kunskaperna fördjupas ytterliggare. Det är ju som
bekant ofta vid ”fikabordet” som det mest intressanta
kommer fram.
Q
Detta är en avkortad version av Supporterpolisens
reseberättelse. Den kan läsas i sin helhet på
www.snpf.org i Artikelarkivet
Svensk samverkansmodell mellan
myndigheter saknas i USA
TEXT: PATRIK NORDÉN, Länskriminalens ungdomssektion, Stockholm
Länskriminalens ungdomssektion och Socialtjänstens ungdomsjour har ett mycket tätt
samarbete på fältet med ungdomar som på ett eller annat sätt håller på med droger. De
sökte stipendier, och fick även ett resebidrag från SNPF, för att resa till USA och se hur
liknande brottsförebyggande arbete fungerar mellan myndigheter där.
S
ex poliser och en socialarbetare besökte New York
och Washington DC under åtta dagar i oktober
2009. Två guider mötte på flygplatsen och hela upplägget för vår vistelse var mycket professionellt och
genomtänkt. De hade inledningsvis ordnat en mycket
uppskattad och bildande guidad tur genom olika etniska områden i New York, bland annat de dominikanska
områdena i Harlem, China Town, Little Italy och de
judiska kvarteren i Brooklyn.
Resan startade i New York och fortsatte sedan till
Washington DC för att avslutas i New York.
Till att börja med är det vissa elementära saker
som skiljer USA mot Sverige. USA är ca 50 gånger
större än Sverige och har över 320 miljoner invånare.
Man bekämpar just nu två separata krig (Irak och
Afghanistan). Bland befolkningen är det en stor andel
som är drogliberala och många har dessutom testat
narkotika.
Det är också vår uppfattning att det både finns en
oerhörd efterfrågan på narkotika och därmed också en
stor tillgång på det. När vi gick omkring på gatorna
i New York kände man ofta doften av marijuana.
Doften kändes starkare än i Sverige, vilket kan tyda på
att kvaliteten även var bättre. Med svensk lagstiftning
hade de platser vi besökte varit ett riktigt smörgåsbord
för en hungrig narkotikapolis.
dighet som bara håller på med narkotika, DEA, sätter
givetvis också sina spår i utredningar, uppföljning samt
samarbete. DEA är riktiga proffs på grov organiserad
brottslighet, det råder det inga tvivel om. Men vad som
var mest imponerande var att DEA även satsar på att
nå ut till den stora massa med små barn som växer upp
i missbruksförhållanden.
Stora resurser
Hur som helst är USA en stor mekanisk motor som kräver styrning. Det får den genom att president Obama
och hans rådgivare har en stark kontroll genom olika
myndigheter och departement runt om landet. ONDCP
(Office of Drug Control Policy) är det organ som styr
det mesta gällande narkotikafrågor. Regeringen agerar
också förebyggande i form av enorma satsningar på
Drug Courts runt om i landet, vilket är minst sagt
imponerande. Att det sedan finns en separat polismyn-
Hela den svenska delegationen tillsammans med DEApersonal i Washington.
forts s 50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
47
Kriminalinspektör Sofie Holmqvist med två spanare från Metropolitan PD, Strike Force.
En del taktiska delar skiljer mellan länderna. I USA
kraftsamlar man vid gripanden och alla som kan är
med på plats. Det gör att säkerheten för de gripna och
för ingripande poliser är stor. Så är det inte alltid i
Sverige.
Befogenheterna varierar
När vi beskrev hur situationen angående droganvändning och lagstiftning såg ut i Sverige för de vi träffade,
blev de överraskade att vi som poliser kunde fatta så
mycket beslut. Några sade att om vi hade samma möjligheter som ni i Sverige att ta beslut, skulle vi verkligen
kunna göra skillnad. Vi känner givetvis samma sak,
det är frustrerande att inte få provocera fram brott,
då det i vissa fall är det enda som skulle fungera. Att
vi inte får köpslå med misstänkta för att komma åt
distributörer eller säljare av större partier är också irriterande. Men å andra sidan är det heller inte syftet med
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Ungdomssektionen. Tanken är ju att vi skall samverka
med andra och korta avstånden till socialtjänsten för
att snabbare inleda nödvändiga åtgärder för de unga
missbrukarna.
Något som också var roligt att uppleva var glöden
hos poliser som jobbat i nästan 20 år. Det är sällsynt
i Sverige att poliser i yttre tjänst fortfarande hoppar
jämfota vid gripanden.
Ungdomssektionen saknar motsvarighet
Vi ville åka till USA för att se hur man samarbetar
mellan myndigheterna för att beivra och förebygga
narkotikabrott bland ungdomar. Man kan säga att
de egentligen inte jobbar uttryckligen med ungdomar,
i vart fall inte i någon större utsträckning. De verkar
också saknas lokal förankring i utsatta områden. Det
finns en väldigt hög polisär närvaro, men den går liksom obemärkt förbi.
Myndigheterna samverkar mellan varandra och
de departement som styr dem genom gemensamma
nationella och lokala satsningar. FBI, DEA och Polisen
samverkar med varandra på spaningsnivå. Men de gör
detta när brotten är grova eller minst på normalgradsnivå. Man jobbar helt enkelt inte med ungdomar om
de inte säljer narkotika.
Nu finns det ju de som gör det också, men då är
det samma poliser som griper även de äldre missbrukarna.
I New York fanns en gemensam satsning mellan
DEA, NYPD samt NY State Police. Där satt de i samma
hus och arbetade med samma ärenden. De har även ett
system för informatörshantering där informationen går
genom en liten sektion som därefter har full koll på vad
enheterna i staden arbetar med. Man kan säga att det
är som om kriminalunderrättelsetjänsten, KUT, hade
full insikt i vad rotlar och sektioner arbetade med. Allt
detta för att effektivisera och säkerhetsställa att ingen
polis kommer till skada.
Det finns heller ingen samverkan mellan socialtjänst
och polis. Var och en sköter sitt och det som anbelangar deras arbete.
ningen i Sverige är idag knuten till alkohol- eller
narkotikaproblem Genom att provocera de som
distribuerar alkoholen och narkotikan till ungdomar skulle man få bort mycket av överdoseringen
och konsumtionen.
c.
Låt skriva en Utredningsbok för narkotika. Denna
skulle kunna ersätta säkert flertalet av de numera
äldre böckerna som behandlar förhörsmetoder.
Här kan man ta upp rent taktiska förslag på hur
man skall arbeta med ungdomar, tjejer, samverka
med socialtjänst, hur man arbetar som polis i civila
kläder, vilken utrustning som skall bäras, taktik
vid offensiva husrannsakningar då piket inte finns
tillgänglig, basen i fotspaning och bilspaning. Det
finns idag ingen skrivelse som sammanfattar allt
man behöver för att arbeta mot narkotika.
d.
Polismyndigheten i Stockholms län borde leasa en
droganalysmaskin. Den bör även kunna användas för andra kroppsvätskor än urin, t.ex. saliv.
Med denna skulle ärenden som tar flera månader att utreda kunna göras klart av avrapporterande poliser, ärendet slutdelges på plats.
Personerna som är misstänkta, behöver då bara
vänta på svar från åklagaren, jouråklagare, om
böter, åtalsunderlåtelse eller åtalsbegränsning. Det
skulle avsevärt avlasta balanser och korta utredningstider. Dessutom är det av största vikt när
man pratar om ungdomar att det snabbt kommer
ett svar från myndigheter. Idag är systemet effektivt, men det kan bli bättre. Det skulle också ge
direkt avgörande svar på om personen är i behov
av akutvård eller inte, vilket idag bara görs genom
en okulär granskning.
e.
DECS, Drug Enforcement Coordination System,
är en databas som polisen och DEA i New York
använder när de initierar ett ärende mot en person eller en plats. Informationen i ärendet läggs
in i databasen. Den skulle väl kunna fungera i
Sverige då information ibland faller mellan stolarna om vem som arbetar på ärenden. Databasen
hanteras av vissa utvalda personer. Dessa är de
enda som har full insyn i informationen. Den
fungerar dels för att förhindra dubbelarbete men
också för att skydda identiteten på källor som
inkommit med information i ärendet.
Drug Courts innebär behandling
Men USA har något som Sverige saknar och det är de
speciella drogdomstolarna. Nu var det vissa grundkrav
för att få komma till en drogdomstol. Men med vissa
förändringar skulle det bli oerhört spännande och
se hur utfallet med återfall i brottslighet hade varit i
Sverige.
Efter att en ungdom blivit gripen av polis för ett narkotikabrott, så får personen två val. Att antingen få sin
rätt prövad i en vanlig domstol, eller om möjligheten
finns, få sin rätt prövad i en Drug Court. Om personen
väljer en vanlig domstol väntar ett ganska långt fängelsestraff och personen skickas till kriminalvården. Men
om personen väljer en Drug Court så väntar en ganska
lång behandling. Då öppnas dörrarna för samarbete
mellan myndigheter, departement och frivilligorganisationer, även om de kanske inte vet om det själva.
Förslag på förbättringar
a.
b.
Inför Drug Courts eller drogdomstolar i Sverige
samt Treatment Courts. Detta skulle öka rättsäkerheten mycket. Här skulle speciella domare
och nämndemän arbeta som alla är väl insatta i
narkotikalagstiftningen. Speciella åklagare skulle
driva ärenden och specialiserade advokater skulle
företräda de misstänkta. På Treatment Courts kan
de som är dömda till vård, övervakas genom
regelbundna kontroller. Misstag som att lämna ett
positivt urinprov får konsekvenser med en gång.
När USA:s Drug Tzar, Gil Kerlikowske, gästade i
Stockholm i december, besökte han också oss på
Ungdomssektionen och lyssnade på vår föreläsning om
sektionen och vårt samarbete med Socialtjänsten och
Maria Ungdom, MUMIN.
Brottsprovokation är något som saknas i Sverige
idag. Det är vår starkaste rekommendation att vi
börjar använda oss av detta. I stora delar av världen får man det att fungera på ett bra sätt och vi
ser inget hinder mot att det inte skulle kunna
fungera i vårt samhälle. Mycket av våldsanvänd
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
51
Världen runt
Haiku
I Afghanistan
vaggar vallmon i vinden
Skördar många liv
Helen Hartelius
(Haiku är en japansk diktform med 17 stavelser i
tre rader. Red.)
Bly i cannabis
Jakten på profiter har lett till att cannabissäljare
blandat ut marijuana för att få högre vikt i sina
partier. Från Nederländerna rapporteras utblandning med finfördelat glas, järn eller bly.
Från Tyskland visades i en studie från sjukhusen i Leipzig att under en fyramånadersperiod sammanlagt 29 cannabisrökare tagits in med
symptom på allvarlig blyförgiftning. Tillsammans
med polisen gjordes en utredning av marijuana på
langarmarknaden. I en del påsar fanns pulvriserat
bly. Efter att en medicinsk provtagning satts upp,
visade sig 95 av 145 undersökta missbrukare ha
blynivåer i blod som krävde vård. Läkarna drar
slutsatsen att blypulvret sannolikt tillsatts för att
öka vikten och därmed profiten.
Enligt svensk lag torde cannabis med sådan
utblandning kunna bedömas väsentligt strängare
än vanligt cannabis, eftersom blandningen genom
sin slutliga sammansättning kan vara markant
mera farligt.
JH.
ECAD Newsletter, mars 2010.
New England J Medicine April 10, 2008.
Kokagift invaderar Argentinas slum
BUENOS AIRES Fattigmansdrogen ”paco” dök
upp i Argentinas huvudstads slumområden i slutet
av 1990-talet, och på bara några år fördubblades
narkotikamissbruk. Nu är uppåt hälften av invånarna i kvarteren beroende av den billiga, dödliga
giftblandningen, många är unga.
Rökdrogen framställs ur restkemikalier från
kokaintillverkning, överskott som tidigare dumpades i djungeln eller i floder och som förgiftat
enorma områden i Sydamerika där koka odlas och
kokain framställs. Paco är känd sedan tidigare i
odlarländer, i Peru kallas den kete, i Colombia
bazuco och i Bolivia pitillo.
Giftet bryter systematiskt och snabbt ner nervsystemet. Pacomissbrukare kallas i folkmun ”muertos vivientes” – de levande döda – i Buenos Aires.
Varje vecka avlider ett par missbrukare i Buenos
Aires av drogen.
The Observer
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Skatt på narkotika för missbruk
Ett tjugotal amerikanska delstater, bland dem
Nordcarolina, har infört skatt på narkotika avsedd
för missbruk. Enligt lag måste en missbrukare
köpa skattestämplar (märken) som skall klistras
på olaglig narkotika.
Systemet har tillkommit för att förenkla utdömande och indrivande av böter för olovligt narkotikainnehav. I de flesta delstater är det lättare
att driva in obetalda skatter än böter för narkotikabrott. Straffet för skattebrottet kan bli upp till
10 000 dollar (ca 75 000 kronor).
Missbrukare har visat föga intresse för skattemärkena, som mestadels köpts av samlare.
Systemets grundlagsenlighet har ifrågasatts.
JH.
The Economist 20 feb. 2010
Designade droger ska bli olagliga
snabbare i Finland
De så kallade designdrogerna ska i framtiden klassas som droger mycket snabbare än nu.
Problemet med designdrogerna är att det tar
alldeles för länge innan de klassas som narkotikapreparat.
Hela tiden upptäcks nya designdroger som till
sina effekter och hälsorisker motsvarar narkotika,
men som enligt den nuvarande finska lagstiftningen klassas som otillåtna läkemedel. Det betyder
att varken innehav eller användning är förbjudet.
Ett aktuellt exempel är sexdrogen MDPV vars
popularitet har ökat explosionsartat. MDPV, som
till sitt utseende och effekt motsvarar amfetamin,
klassas inte som narkotika och inbringar stora vinster med mycket små risker för försäljarna.
Enligt kriminalöverkommissarie Jari Pynnönen
vid drogroteln i Helsingfors kan en försäljare
lätt tjäna storkovan på försäljning av MDPV.
Vid Social- och hälsovårdsministeriet i Helsingfors
förbereds nu en lagändring som skulle göra det
möjligt att i snabbare takt klassificera ett kemiskt
medel som narkotika. Lagändringen avges sannolikt i höst.
YLE Finland
Landet runt
Läkemedel som folkhälsoproblem
Inget fel att drogtesta i skolan
Sjukvård har alltid setts som en faktor som främjar
folkhälsan. Men nu ifrågasätts den bilden i en ny
samlingsvolym skriven av skandinaviska forskare
och läkare.
Ett centralt tema i boken är den s.k. medikaliseringen, d.v.s. att se allt fler mänskliga problem
utifrån medicinska utgångspunkter. Då blir läkemedel förstahandsvalet. Antidepressiva medel sätts
in i långt större utsträckning än vad som har
stöd i klinisk forskning. I boken berättas om en
kvinnlig patient som stod på nio (9) receptbelagda
läkemedel, bl.a. mot depression och insomningssvårigheter. Hon tog dessutom ofta receptfria
smärtstillande medel. I en grupp sjukskrivna var
medeltalet läkemedel 2,7 per patient, i förskrivningarna ingick ofta smärtstillande medel och psykofarmaka. Problemen med överförskrivning och
patientmanipulationer borde dock ha fått ett eget,
fylligt avsnitt i boken.
Boken kanske förebådar en ny diskussion om
sjukvård, nämligen att man inte bara skall bedöma
medicinska insatser bara efter deras syften utan
även efter deras folkhälsoeffekter.
JH.
John Brodersen, Birgitta Hovelius & Lotte Hvas
(red.): Skapar vården ohälsa? Allmänmedicinska
reflektioner, Studentlitteratur, 2009.
Tidigare i år konstaterade Folkhälsoinstitutet i en
rapport att drogmissbruket har ökat och att det
kan kopplas ihop med attityder i ungdomskulturen.
En längre tid har Brinell-gymnasiet i Nässjö
och flera andra gymnasier runt om i landet ansett
att frivilliga drogtester av eleverna skall införas.
Men Skolinspektionen i Sverige kan inte tänka sig
ett sådant ingrepp på den personliga integriteten.
Man har hårt kritiserat de skolor som velat drogtesta och menat att detta strider mot lagen.
Svenska Carnegie Institutet gav i våras Sifo i
uppdrag att undersöka opinionsläget och följande
fråga ställdes till 1000 personer i olika åldrar:
”Tycker du att det rätt eller fel att använda slumpvisa och frivilliga drogtester på högstadie- och
gymnasieelever för att förebygga missbruk?”
76 procent svarade att de tycker det är rätt, 20
procent att det är fel medan 4 procent är tveksamma eller vet ej.
Nu har Justitieombudsmannen JO gått emot
Skolinspektionen och uttalat att slumpmässiga
drogtester inte strider mot grundlagen så länge de
sker på frivillighetens väg. Givetvis ska drogtester
bara vara ett hjälpmedel i skolans strävan efter
drogfrihet och syftet är ju ändå att minska missbruk och ge ökad studiero.
GH
Ökningen som ser ut som en minskning
När de nya sömnmedlen Imovane, Stilnoct, Sonata,
Zopiklon och Zolpidem kom så presenterades de
som bensodiazepinfria. I kemisk betydelse är detta
helt rätt. Det är som att påstå att vodka är whiskeyfritt. Det är självklart sant att vodka inte innehåller
whiskey men vad spelar det för roll när det gäller
berusning, beroende eller missbruk. Vodka är väl i
det avseendet lika effektivt.
Själv skulle jag hellre kalla de nya preparaten för
bensodiazepinlika. De har samma verkan i kroppen som bensodiazepinerna om den än är lite mer
specifik. Många trodde att dessa nya läkemedel
var helt harmlösa. De som trodde detta torde vara
historielösa. Det fanns tidiga undersökningar på
en viss typ av apor som visade en beroendepotential mellan Valium och Mogadon för ett av de nya
preparaten. Själv trodde jag att de kunde vara ett
alternativ om de inte användes mer än tre enstaka
nätter per vecka. Detta kan kanske fortfarande vara
ett gott råd. Sömnmedel bör inte ses som en isolerad
behandling utan som ett stöd.
Det är viktigt att se hela personens situation och
inte sömnproblemen som en isolerad företeelse.
Vi vet att användningen av bensodiazepiner har
minskat. På bilden visas bensodiazepiner för nattbruk och bensodiazepinlika. Den stegring som synes
under 1996 beror på en hamstring inför en pris
höjning. Det som inte alla har observerat är att de
bensodiazepinlika har tagit platsen som sömnmedel
och detta med råge.
Vi har alltså en ökning av sömnmedelanvändningen i Sverige trots att vi har en minskning av användningen av bensodiazepiner. Eftersom ökningen har
sammanfallit med en minskning av användningen
av bensodiazepiner har samhällsdebatten i stort sett
uteblivit.
Gunnar Bergendal, leg receptarie
Försäljning av bensodiazepiner för nattbruk och bensodiazepinlika preparat över tiden.
Benzodiazepiner, sömnmedel: Apodorm, Flunitrazepam,
Flupam, Fluscand, Halcion, Mogadon, Nitrazepam,
Rohypnol,
Benzodiazepinlika: Imovane, Stilnoct, Sonata, Zolpidem,
Zopiclone
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
55
Info från SKL, Droganalysenheten
Hjälp från SKL vid utredning
av misstänkt GHB tillverkning
Till SKL inkommer många material i vätskeform.
Såväl metadon och alimemazin som GHB och GBL.
När vätska beslagtas och misstänks utgöras av
GHB eller GBL är det intressant att utröna om det i
anslutning till beslaget har förekommit tillverkning
av GHB. Därför vill SKL upplysa om vad man kan
förvänta sig att hitta på platsen och vad SKL kan
bistå med.
För att SKL ska kunna göra bedömningar om
huruvida tillverkning av GHB har ägt rum behövs
information om förekomst av:
- färdig GHB-produkt
- utgångskemikalierna GBL och NaOH
(kaustiksoda)
- utrustning (t.ex. kastruller, kärl, bunkar,
vispar, mått, trattar)
- pH-stickor/pH-papper
- recept
Trender i Spicedjungeln
Spice har hittills utgjorts av torkat krossat växtmaterial där man tillsatt en eller flera syntetiska
cannabinoider och begreppet har väl också varit
synonymt med detta utseende.
Växtblandningarna är oftast förpackade i färgglada förpackningar med fyndiga namn och symboler och nu är marknaden formligen översvämmad
av nya sådana varianter.
Exempel på hur en plats för GHB-tillverkning kan se ut.
Om utrustning med rester påträffas är det önskvärt att denna skickas in till SKL i sin helhet liksom
ev. avtork från spis, kakel och bänkytor. Detsamma
gäller fläktfilter om kokning av vätskor misstänkts
ha ägt rum. Foton från den misstänkta tillverkningsplatsen är också av vikt för bedömningen. Vid
spårsökning, torka med vatten då GHB är svårlösligt i etanol. Glöm inte blankprov.
Kontakta gärna någon handläggare i Giftgruppen
vid misstanke om GHB-tillverkning så kan vi bistå
med information om vad som ska skickas in
för analys och lämplig provtagning/spårsäkring.
Telefon SKL vxl: 013-24 14 00.
Mattias Kronstrand
Giftgruppen
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
På senaste tiden har det också börjat dyka upp
Spice (om man kan kalla det så) i nya former. Dels
har det till SKL inkommit ett beslag på beigefärgade
pellets och beslag på brungult pulver/klumpar som
båda visade sig innehålla den narkotikaklassade,
syntetiska cannabinoiden JWH-018 (Naftalen-1yl-(1-pentylindol-3-yl)metanon). Pulvret/klumparna
låg i förpackningar märkta ”Black Ice”.
En annan trend som man kan se på SKL är att
tillverkarna av Spice mer och mer byter ut narkotikaklassade, syntetiska cannabinoider mot sådana
som ännu inte är klassade. Tillverkningen verkar
dock inte vara särskilt välkontrollerad då innehållet av syntetiska cannabinoider ofta varierar mellan
påsar med samma utseende.
Maria Wallberg
Växtgruppen
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Operationen lyckades
men den misstänkte dog
Det finns anledning att rannsaka vilka följder ens
förundersökningsåtgärder ibland kan få. Jag tänker på de kontakter vi kan tänkas ha med länder
såsom Kina, Thailand, Iran m.fl. som har dödsstraff. Enligt Amnesty International så avrättades
mer än 1000 personer i Kina för olika brott 2009,
exakt antal är inte känt, medan man i Thailand
avrättade 2 personer efter att ha haft ett uppehåll
sedan 2003.
Det är ju väl känt att det kommer en mängd
prekursorer till Sverige från Kina för tillverkning
av narkotika och dopningsmedel. Bland annat har
stora fat fyllda med GBL landat i Göteborg. Den
som bevistade SNPF:s konferens i Västerås och
lyssnade på f d åklagaren Xiao Rundcrants fick
klart för sig att den som befattar sig med 50 gram
heroin eller mera i Kina riskerar att bli avrättad
genom arkebusering eller giftinjektion. Efter att
ha talat lite närmare med henne så framkom att
tidigare så avrättades inte västerlänningar, men
nyligen lär en engelsman ändå ha blivit avrättad.
Anledningen skulle vara att man i Kina numera
känner sig som en stormakt, särskilt ekonomiskt,
och inte längre är rädd för internationell kritik
rörande mänskliga rättigheter. Till detta kommer
att rättsäkerheten kring domstols- och polisförfarandet i Kina med påstådd tortyr, gör det svårt att
upprätthålla normala samarbetsformer med Kina.
Efter att på konferensen även talat med vår
sambandsman i Thailand, Anette Ahlenius, som
residerar i Bangkok, så är det på det viset att
västerlänningar ej dömts till döden i Thailand
och en hel del dödsdömda har i efterhand blivit
benådade av kungen. Problemet generellt är att vi
i våra förundersökningar via hemlig teleavlyssning
eller underrättelseuppgifter kan få fram att t.ex.
en svensk skall åka till Thailand för att skaffa
fram ett parti heroin. Har personen varit riktigt
oförsiktig så kanske denne även på hemmaplan
§ Rättsrutan §
tagit telefonkontakt med en thailändare. Detta
utmynnar i att vi kan sätta igång thailändsk polis
att spana i ärendet om vi vill. Om i en förlängning
både svenskar och thailändare gripes till följd av
vårt samarbete och dödsstraff utdömes, så kan
man fråga sig om vi i Sverige har ett ansvar för
detta. Detta är ytterst en yrkesetisk fråga, vars
svar jag menar måste bottna i de grundläggande
överväganden Sverige gjort genom att t.ex. i
utlämningsförfaranden vägra utlämning om dödstraff skulle aktualiseras. Samtidigt vet vi att t.ex.
heroinet skördar många offer och vi vill inte tillåta spridningen av denna dödsdrog. Personligen
så ser jag ingen annan utväg än att skaffa sig en
garanti i samarbetet med den andra staten för att
dödsstraff inte kommer aktualiseras annars får
man avstå från samarbetet. Det är nog så att det
finns möjlighet att lägga in en tullspärr så att den
misstänkte i vart fall inte kommer in i Sverige med
sina droger. Det bästa vore om det kunde träffas
ett samarbetsavtal på högre nivå som är generellt
giltigt och att man inte behöver uppfinna hjulet på
nytt varje gång.
Jag har varit i Thailand ett antal gånger nu och
funderar faktiskt även på att åka till Kina. Har
ni förresten tänkt på att det även verkställs dödsdomar i USA. Men i fortsättningen gäller det att
hålla koll på sin egen väska så man inte som den
narkotikasmugglande så kallade diplomatdottern
hamnar på Bangkok Hilton. Ha en bra sommar nu
och glöm inte att kolla väskan ……..
Hans-Jörgen Hanström
Kammaråklagare
§ Rättsrutan §
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
59
Nya preparat och nya farlighetsbedömningar
Under senare år har närmare 20 preparat klassats som narkotika i Sverige (se tabell).
Grunden är i de flesta fall att de förekommit till omfattande handel via internet, som försörjt
ett ökande missbruk med i vissa fall dödlig utgång.
Aktuella för klassning?
I maj 2010 befinner sig bl.a. följande droger i olika stadier av utredning inför en svensk narkotikaklassning:
– 2-aminoindan (2-AI; liknar amfetamin),
– bufedron (liknar efedron-metkatinon),
– desoxypipradrol (2-DPMP; liknar metylfenidat),
– dimetokain (liknar kokain),
– flefedron (liknar mefedron),
– 4-HO-MET (liknar psilocybin),
– JWH-250, JWH-081 och JWH-200 (alla liknar
cannabis),
– kratom (Mitragyna speciosa, växer i Thailand, har
både stimulerande och dämpande effekter),
– MDPPP (liknar delvis MDMA),
– MDAI (liknar delvis MDMA),
– nafyron (liknar mefedron), samt
– pregabalin (Lyrica).
Pregabalin är ett läkemedel mot bl.a. ångest och
utreds f.n. av Läkemedelsverket. Övriga förekommer
ej i medicinsk verksamhet och utreds därför av Statens
folkhälsoinstitut (FHI). Efter regeringsbeslut kan det ta
någon månad innan beslutet träder i kraft, bl.a. beroende på att EU måste underrättas.
har inte väckts.
MDPV har av Norrköpings tingsrätt jämförts med
amfetamin (överklagat). Ett ärende väntas i Nyköpings
tingsrätt.
Mefedron har av Svea hovrätt jämställts med MDMA
och nedre gränsen för grovt narkotikabrott satts vid
innehav av 15 gram. HD har vägrat prövningstillstånd.
Helsingborgs tingrätt har satt gränsen vid 25 gram i ett
ärende, som väntas bli överklagat.
Metedron har jämförts med MDMA. Hovrätten för
Västra Sverige har i ett mål satt nedre gränsen för grovt
brott till 20 gram.
”Spice” (växtmaterial med tillsatta syntetiska cannabinoider) har inte heller det förekommit i någon
narkotikadom. Ett mål kommer upp i Västmanlands
tingsrätt den 20 maj.
Övriga nyklassade medel, såsom DOC och oripavin
(en opiat klassad av FN enligt 1961 års narkotikakonvention), har veterligen inte förekommit i några
narkotikadomar.
Fortsatt bevakning
För den fortsatta bevakningen av nya droger och
deras grad av farlighet kommer det att ske en
ökad insamling av data genom bl.a. NADIS, FHI,
Farlighetsbedömningar av narkotika
Giftinformationscentralens STRIDA-projekt och
Farligheten hos enskilda narkotikapreparat kan bedöEU:s drogobservatorium (EMCDDA). Även Svenska
mas utifrån en rad kriterier, bl.a. beroenderisk, giftigCarnegie Institutet bidrar genom sitt projekt om särhet och risk för olika skador. I Åklagarmyndighetens
skilt farliga narkotika.
RättsPM 2009:1 (senaste
Åklagarmyndighetens Utupplagan 5 januari 2010)
Nya narkotika från den 1 januari 2006
vecklingscentrum Stockholm
redovisas 12 kriterier. Där
Ämne
Datum (i kraft) Författning
kommer att bevaka utveckges även rekommendationer
bromo-dragonfly (BDF) 2008-01-01 SFS 2007:878
lingen.
till farlighetsbedömning av
butylon
2010-02-01 SFS 2009:1581
Eftersom dokumentatiodextrometorfan (DXM) 2008-09-01 SFS 2008:728
en rad nya eller mindre vanlinen om effekter och risker
CP 47,497-C6 (Spice) 2009-09-15 SFS 2009:917
ga narkotika. En ny upplaga
CP 47,497-C7 (Spice)
inledningsvis kan vara mager,
med rekommendationer om
CP 47,497-C8 (Spice)
är det av stort värde att få
bl.a. butylon och MDPV är
CP 47,497-C9 (Spice)
tillgång till (avidentifierade)
under utgivning.
DOC
2007-05-15 SFS 2007:157
polisiära och medicinska
DOI
2007-05-15 SFS 2007:157
I början av maj 2010 hålincidentrapporter, utdrag ur
fenazepam
2008-09-15
SFS
2008:743
ler praxis på att stakas ut för
4-fluoramfetamin
2009-06-08 SFS 2009:379
FU-förhör m.m. Särskilt gälvissa nya narkotika. Så vitt
HU-210 (Spice)
2009-09-15 SFS 2009: 917
ler det beskrivningar av konkänt är läget följande.
JHW-018 (Spice)
2009-09-15 SFS 2009: 917
sumtionsmönster, rusuppleJHW-073 (Spice)
Butylon har ej förekommit
velser och biverkningar, som
MDPV
2010-02-01
SFS
2009:1581
i någon narkotikadom. En
kan ge viktiga underlag för
mefedron
2009-05-25 SFS 2009:316
narkotikautredning pågår.
metedron
2009-12-09 SFS 2009:1026
farlighetsbedömningar.
Fenazepam har förekomoripavin
2008-02-03 LVFS 2007:14(FN)
Jonas Hartelius
tramadol
2007-12-01 SFS 2007:747
mit i en utredning men åtal
(Presslagd 10 maj 2010)
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
61
Konferensen i Västerås 2010
Årsmötet
Några av föreläsarna
SNPF:s årsmöten är av tradition lugna tillställningar
och årets möte utgjorde inget undantag. Den alltid
lika briljante mötesordföranden Jonas Hartelius kunde
konstatera att verksamheten flyter på bra och att styrelsen gjort ett gott arbete.
Det blev i år inga förändringar i styrelsens sammansättning, men däremot avgick två av ledamöterna
i valberedningen. Det var trotjänarna Jan Olsson,
Göteborg, som varit sammankallande under många år,
samt Lars Norberg, Stockholm/Vilnius, som också har
tillhört valberedningen i många år.
De ersattes av Ulrika Åberg, åklagare i Göteborg, och
Thomas Öjhammar, polis i Stockholm. Sammankallande
i valberedningen är Malmöåklagaren Solveig Wollstad
som valdes in för ett år sedan.
DEA-agenterna Ralph Palacios från Washington och Timothy
Moran, stationerad i Köpenhamn, berättade om det blodiga
kriget som förs mot narkotikakartellerna i Mexiko.
SNPF:s nya valberedning består av Solveig Wollstad, Ulrika
Åberg och Thomas Öjhammar.
SNPF:s styrelse. Fr v Zijad, Gill, Åsa, Christina, Björn
E, Gunnar, Ove, Peter, Lena, Janne, Jane, Mika, Anders,
Jessica, Björn L och Hans-Jörgen.
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Om hur det var att tjänstgöra som ung, kvinnlig åklagare i
Kina under 1980- och 90-talet berättade Xiao Rundcrantz.
Hennes erfarenheter kan också läsas i boken Röd åklagare.
Lennart Karlsson är gruppchef för narkotikaspanare i
Stockholm City sedan många år. Han delade med sig av sina
erfarenheter av narkotikabekämpning på gatunivå.
Konferensen i Västerås 2010
Utställare och
sponsorer
Västerås stad och företaget IndustriTextil Job var konferensens två
huvudsponsorer. Industri-Textil Job
tillverkar och säljer bland annat
skyddsutrustning och skyddskläder såsom skyddsvästar. Företaget
har ett nära samarbete med polisen
och försvaret och på utställningen
i anslutning till konferensen visades
den senaste skyddsvästen Freedom.
De övriga utställarna representerade produkter som bl.a. anknyter
till polisens och tullens arbete på
fältet.
Industri-Textil Job, med huvudkontor
i Kinna, levererar sedan 1997 kroppsskydd till Rikspolisstyrelsen.
Sepura/Swedish Radio Supply har levererat radiosystemet Rakel som nu används
av polisen, Försvaret, Räddningstjänsten
m.fl.
Företaget Micro Systemation visade hur
deras XRY-system kan användas för att
effektivt undersöka och ta fram information i mobiltelefoner vid förundersökningar.
Voxalys AB är ett nystartat företag från
Göteborg som utför forensiska fonetiska
arbeten åt rättsväsendet, t.ex. röst- och
taljämförelse i samarbete med SKL.
Consateno Scandinavia från Täby erbjuder ett stort sortiment av analyser för
drogtestning av de vanligast förekommande drogerna.
KRIS hade en monter på konferensen,
kanske inte i första hand för att värva
medlemmar utan för att informera om
sin stödjande verksamhet.
IdéfixTekoprodukter
AB,
ITAB,
är ett postorderföretag med butik i
Surahammar som säljer prisvärda kläder
och skor för jobb och fritid.
Salen & Wicander Teknik AB från
Stockholm demonstrerade Led Lenser
ficklampor på utställningen. Sport, fritid
och outdoor är ett av företagets affärsområden.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
65
Konferensen i Västerås 2010
Stipendiater
Den totala stipendiesumman som
delades ut i år i samband med konferensen i Västerås var 90 000 kronor, något mer än vanligt eftersom
Tullverket delade ut två stipendier
om vardera 10 000 kronor. Dessutom
fördelades tre resestipendier, ett till
Kalifornien, ett till Bergen i Norge
och ett inom Europa.
De olika stipendiaterna presenteras här på sidan förutom mottagarna av stipendiet Årets observation, Joakim Beland och Fredrik
Hammarström från Klara näpo i
Stockholm, som inte var närvarande
vid utdelningen.
Den effektive tulltjänstemannen Roland
Nilsson från Malmö fick det ena av
Tullverkets stipendier av generaldirektören Karin Starrin. Ytterligare ett stipendium tilldelades profileringsteamet
Karl-Erik Hollsten och Leif Larsson från
Stockholm (ej närvarande).
Jeanette Sprimont, åklagare i Malmö,
får resa till narkotikapoliskonferensen i
Anaheim i södra LA tillsammans med
representanter från SNPF:s styrelse.
Mika Jörnelius förmedlade.
66
Göran Stigsson, som är chef för länsnarkotikaroteln i Halland, fick ta emot
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
av länspolismästaren Lars Hallberg.
Pernilla Grefjord arbetar vid polisen i
Jönköping. Hon mottog Mediahusets stipendium för förtjänstfulla insatser i samband med ett seminarium i hemstaden.
Christer Fogelberg delade för tredje året ut Göteborg-Västra Frölunda
Rotaryklubbs stipendium till en uppmärksammad ung SNPF-medlem från
västra Sverige. I år tillföll stipendiet Anki
Kåberg från KUT i Göteborg.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Walter Kegö, som också sitter i Sv
Carnegie Institutets styrelse, har just
överlämnat SCI:s polisstipendium
till kommissarie Fredrik Nilsson,
Polismyndigheten i Västmanland.
Veronica Utterström (till höger) från
polisen i Kalix, premierades med att
under några dagar få besöka en PTNsambandsman i Europa. Utdelare är
Lena Larsson, SNPF och RKP.
Den norska narkotikapolisföreningens
ordförande Anette Glende Gultvedt
inbjöd i år Tullverkets hundförare Bengt
Jansson till NNPF:s utbildningskonferens i Bergen i oktober.
SNPF i Borlänge
SNPF:s första utbildningsdag för året hölls
på hotell Galaxen i Borlänge den 19 mars.
Ett 50-tal deltagare tog tillfället i akt att
komma och lyssna på dagens föreläsare.
Dessa korta SNPF-utbildningar är öppna för alla inom
rättsväsendet och några deltagare passade också på att
under dagen bli medlemmar i SNPF.
Efter sedvanlig morgonfika och inledning av SNPF:s
representanter Jan Westling och Gunnar Hermansson,
berättade krinsp Magnus Sjödén från spanings- och
narkotikaroteln i Borlänge om ett omfattande pillerärende man nyligen utrett. En Borlängebo importerade
stora mängder bensodiazepiner illegalt. Han sålde de
narkotikaklassade tabletterna vidare i Borlänge och
via Internet till övriga Sverige. Trots den stora illegala
pillerhanteringen räckte inte polisens resurser riktigt
till för att spana och utreda ärendet. Straffen blev låga
och verksamheten är i full gång igen, berättade Magnus
Sjödén. Han återkommer med en egen detaljerad redogörelse av ärendet i nästa nummer.
Beslagstrender
Man kan t.ex. se att antalet amfetaminbeslag minskat sedan ett par år, medan metamfetamin ökat under
samma tid.
Ecstasy, dvs. MDMA, är en drog som tycks vara på
väg att helt försvinna. Minskningen av beslagen har
varit tydlig under några år, men under 2009 gjordes
knappt ett beslag i veckan i hela landet, vilket är en
kraftig tillbakagång.
I cannabisgruppen ligger haschbeslagen stabilt kvar
på en hög nivå och marijuana ökar årligen. En anledning till detta kan vara den ökande inomhusodlingen
av cannabis i Sverige.
Kokain anses ju breda ut sig och missbrukas alltmer,
men i beslagsstatistiken ses bara en marginell ökning.
Heroin fortsätter sin tillbakagång bland beslagen.
Däremot ses för varje år en klar ökning av narkotikaklassade läkemedel liksom av kat och dopningsmedel
(anabola steroider AAS).
30
25
27
25 26
23
26
20
17
15
10
5
12
9
2
5 3 3
21
0
6
4
32 2
0
Hasch
Marijuana
Läkemedel
Amfetamin
Metamfetamin
AAS
Kokain
Heroin
Kat
Ecstasy
Av tabellerna framgår skillnaden i antalet beslag av olika
droger i procent mellan åren 2007 och 2009. Som synes är
det oftast inga större förändringar.
Metamfetamin från Litauen
Steve Alm berättade också om den illegala tillverkningen av metamfetamin i Litauen. Så gott som allt
metamfetamin på de svenska och norska marknaderna
kommer därifrån.
Efedrin är känt för att vara en prekursor vid tillverkning av metamfetamin, men litauerna använder
en annan metod, P2P-modellen. Då används istället
kemikalien BMK som prekursor och proceduren som
litauerna använder sig av är mycket enkel. BMK är
dessutom lätt att få tag på från Ryssland. Ett illegalt
lab kan producera 20 kilo 50-procentigt metamfetamin på en dag. För några år sedan tillsatte litauerna
metamfetamin till det amfetamin som smugglades till
Sverige, men idag är det antingen rent amfetamin eller
metamfetamin som beslagtas.
Steve Alm förklarade olika processer för illegal framställning
av metamfetamin.
Steve Alm är strategisk analytiker på Rikskriminalpolisens
underrättelsesektion. Steve redogjorde för 2009 års
beslagsstatistik som nyligen blivit klar. Tullens och
polisens beslagssiffror redovisas gemensamt, och genom
att jämföra antalet gjorda beslag mellan olika år kan
man utläsa, om än med viss osäkerhet, vissa trender
och förändringar.
Nya droger
Gunnar Hermansson avslutade dagen med att berätta
om ett antal nya droger som klassats som narkotika
eller hälsofarliga varor under senare år, och även om de
senaste drogerna som fortfarande är lagliga. Han redogjorde också för den byråkratiska gången vid klassning
av nya droger och om det omdiskuterade lagförslaget
om skyddsomhändertagande av nya oklassade droger
som regeringen väntas fatta beslut om i år.
Q
GH
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
69
Hur säkra är profilsystem?
TEXT: JONAS HARTELIUS
Data om enskilda personer kan användas för att både förebygga och beivra
brott. Men dåligt underbyggda profilsystem kan leda till diskriminering.
N
arkotikapolisen gör fler undersökningar av misstänkta narkotikamissbrukare på rave-partyn än
på kyrkliga syföreningsmöten. På rave-partyn träffas
ungdomar, ofta med intresse för exotiska upplevelser
och kontakt med eller åtminstone kännedom om narkotikalangare. På ett syföreningsmöte träffas huvudsakligen damer i medel- eller pensionsåldern, vanligen
med konservativa normsystem och föga umgänge med
langare. De två grupperna har olika profil i fråga om
ålder, normer och beteenden och även markanta skillnader i missbruksfrekvens.
Narkotikapolisen förlitar sig här på en sökmetod
som brukar kallas profilsystem. I sin vidaste mening
kan ett profilsystem sägas vara ett knippe av indikatorer med avseende på exempelvis ålder, personlighetstyper, beteenden eller geografisk belägenhet som tillsammans kan tyda på en ökad frekvens av exempelvis brott
eller missbruk.
Profilsystem bygger på s.k. preselektion, nämligen
att sannolikheten att träffa på en sak är olika i olika
sammanhang. De syftar till prediktion (ex ante), d.v.s.
förutsägelser av händelser, risker m.m. framåt i tiden.
Systemen baseras på aktuariska principer. Sådana
utvecklades först inom försäkringsbranschen för att
beräkna risker och premier för olika händelser. De
baseras på principen att man mekaniskt kombinerar
information i syfte att klassificera personer o.s.v. för
att bestämma en sannolikhet för exempelvis en skaderisk.
Statistiskt sett bygger profilsystem på att vissa personlighetsdrag, beteendemönster och attityder hänger
ihop. En person med stark benägenhet till normbrytande beteenden i ett avseende, t.ex. brott, har ökad sannolikhet att vara normbrytare även i annat avseende,
t.ex. injektionsmissbruk.
Aktuariska system står i motsats till ”kliniska” system, där exempelvis en läkare eller polis gör en egen
bedömning av det enskilda fallet på basen av sin egen
samlade kunskap. Men det kräver högre professionell
kompetens och mer självständigt tänkande.
Kapare och kurirer som sticker ut
Den amerikanska federala luftfartsmyndigheten (FAA)
började profilera flygplanskapare 1968 med en lista på
25 kännetecken, huvudsakligen, beteenden.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
Inom narkotikaområdet infördes ett profilsystem
för att identifiera flygburna narkotikakurirer 1974 i
Detroit. I en utvärdering 1982 visade sig andelen träff
(påträffat smuggelgods eller annat bevis på brott) vara
34 procent. Resultatet har tagits som ett bevis för
systemets effektivitet. Svenska narkotikapolisers träff
på aktuellt narkotikamissbruk vid undersökning enligt
modellen ”drogtecken och symtom” ligger runt 80
procent.
Amerikanska federala narkotikapolisen (DEA) har
uppmanat hotellägare att vara vaksamma på gäster
som hanterar stora mängder kontanter, äter alla måltider på rummet, vägrar daglig städning på rummet
osv. – allt i syfte att minimera de spårbara kontakterna
med omvärlden. Sådant beteende kan vara rationellt
för narkotikakurirer. Flygpassagerare kontrolleras med
avseende på kontantbetalning, kort bokningstid, köp
av enkelbiljett, avsaknad av bagage, nervöst uppträdande o.s.v. Allt sådant kan göra att en tullare eller
polis initierar en fortsatt undersökning av passageraren
och passagerarens bagage för att söka efter narkotika.
I Sverige har Tullverket informerat rederier, speditörer,
logistikföretag, åkare och enskilda förare om att tipsa
om avsändare som kräver speciella rutter eller rutiner
för att vilseleda om ursprung och destination för en
transport som annars kanske skulle betraktas som en
misstänkt skeppning av narkotika.
En del indikationer, t.ex. narkotikaspår på sedlar, är
inte längre särskiljande för brottslig verksamhet. Det
finns nämligen så många sedlar med spår av kokain,
heroin och andra medel i vanliga handeln att de i sig
inte längre kan tillmätas något bevisvärde.
Från intuition till validering
I praktiken är en del rutiner som kallas profilsystem
inte mer än kollegialt hopsamlad intuition. Extra tullkontroller på västafrikaner för att söka efter narkotika
är inte ovanliga. Men de kan uppfattas som ett uttryck
för diskriminering.
I USA får myndigheterna inte längre profilera endast
efter etnisk bakgrund (”rasprofilering”). Det måste finnas andra indikatorer, t.ex. att en person rest mycket i
Afghanistan, för att sortera ut honom eller henne som
misstänkt terrorist.
Särskilt känsligt blir det när profilsystem används
mer än en indikation, exempelvis tecken på påverkan
eller ”känd av polisen som missbrukare” för att ge skäl
till undersökning. Profilsystem har däremot i sig inget
bevisvärde, eftersom de enskilda indikationerna, t.ex.
hantering av stora mängder kontanter kan förekomma
vid andra aktiviteter.
De mest avancerade narkotikasmugglarna har lärt
sig de vanligaste indikationerna för profilering. Därför
väljer de numera andra rutter, andra metoder och
andra typer av kurirer (t.ex. unga flickor med västerländska pass) för att flyta med i den stora strömmen
av resenärer.
Profilering vid brottsundersökningar
Profilsystem kan hjälpa till att fokusera letandet efter misstänkta transporter och väskor. Foto: JH.
för att ingripa mot människor. USA:s federala myndigheter lär ha i storleksordningen 200 000 personer på en
lista över personer som vägras flyga i eller till landet.
De närmare kriterierna för listningen är inte kända,
men de torde omfatta misstankar om kontakter med
terroristorganisationer.
För att fungera i det långa loppet måste profilsystem
valideras med vetenskapliga metoder. Det innebär att
de kvalitetskontrolleras så att de verkligen ”levererar”.
Systemen måste valideras både ”bakåt”, så att det
visas att enskilda indikatorer är kopplade till ökade
frekvenser, och ”framåt”, så att det efter en tid visas
att systemet lett till ökad effektivitet och inte haft allt
för många genomklappningar.
Andra allvarliga störningskällor gäller systemens
sensitivitet och specificitet. Sensitivitet är förmågan att
fånga upp de verkligt positiva fallen (”skarpa larm”).
För att driva upp sensitiviteten kan man göra systemen
mer finmaskiga och till slut ta med alla individer. Men
då får man till slut även en rad falsklarm. För att kunna
sortera bort de falsk positiva fallen måste systemet ha
hög specificitet. Dålig specificitet kan i praktiken sänka
ett system eftersom man måste göra många extra kontroller vid positiva indikationer. Det har varit fallet vid
bl.a. mass-screening vid mammografi (undersökning av
bröst för att spåra bröstcancer). Här skapar det stora
antalet falsklarm dessutom onödigt psykiskt lidande
för patienterna.
System med dålig specificitet kan även medföra
stora transaktionskostnader, eftersom de drabbas av
många falsklarm. Amerikanska banker beräknas årligen ha administrativa kostnader i storleksordningen 11
miljarder dollar (ca 80 miljarder kronor) för att rapportera misstänkta finanstransaktioner, d.v.s. sådana
som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism. Överrapporteringen kan bero på att
bankerna tar det säkra före det osäkra.
Profilsystem har betydelse för att effektivisera upptäckten av exempelvis narkotikabrottslighet genom att
fokusera letandet till områden som erfarenhetsmässigt
har störst problem. Möjligen kan det bli diskussion
huruvida graden av misstanke varit tillräcklig för att
initiera fortsatt undersökning. Normalt skall det finnas
Profilering förekommer även vid brottsundersökningar
och då i syfte att rekonstruera förlopp och därmed
peka på särskilda beteenden hos gärningsmannen.
Vid denna typ av profilering är det fråga om postdiktion (ex post), d.v.s. förutsägelser i efterhand.
Men även här är den grundläggande frågan att hitta
karakteristika som gör letandet mer effektivt genom att
fokusera på vissa grupper.
Framtiden
Sannolikt kommer vi att framtiden få se allt fler profilsystem, särskilt för prediktioner. För den som får sina
profilsystem att fungera finns stora vinster att göra,
både administrativt och ekonomiskt. Det handlar om
att plocka russinen ur kakan. För den enskilda som
hamnar utanför till följd av dålig validering kan förlusterna bli stora. Troligen kommer vi att få en laddad
diskussion om att grunderna för olika profilsystem,
bl.a. validering av kriterier, måste redovisas öppet för
att genomlysas och för att motverka diskriminering.
Sådana krav kommer då att ställas mot behovet av
sekretess för att skydda brottsförebyggande insatser
eller att bevara affärshemligheter.
Om inte profilsystem används med eftertanke och
under professionellt ansvar riskerar vi till slut att
hamna i en framtid som den svenske essayisten Frans
G. Bengtsson (1938) beskrev med ett samhälle ”där allt
är makadamiserat, rationaliserat, taxerat, registrerat,
reglementerat, ransonerat, kriminaliserat, stupidiserat
och tomt”.
Q
Referenser
Bakker E (2006): Jihadi terrorists in Europe, Clingendael: Netherlands Institute of International Relations, http://www.clingendael.nl/publications/2006/
20061200_cscp_csp_bakker.pdf (2010-05-02).
Bengtsson FG (1938): Sällskap för en eremit, Stockholm: Norstedts.
Harcourt BE (2006): Against Prediction, Chicago:
University of Chicago Press.
Hicks SJ, Sales BD (2006): Criminal Profiling, Washington (DC): American Psychological Association.
Lee GD (2004): Global Drug Enforcement – Practical
Investigative Techniques, Boca Raton: CRC Press.
McCue C (2007): Data Mining and Predictive Analysis,
London: Butterworth Heinemann.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10
73
Kryss 2-10
Lösningar skall senast den 3 augusti 2010 sändas till:
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING
Tre vinnare får bokpriser.
Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-10