Förmaksflimmer Varför bry sej ?

En bild säger mer än tusen ord

Varför bry sej ?

• Vanligt • Farligt • Sämre Livskvalitet • Kostsamt för individ och samhälle

•

Det finns behandling !

Varför får man flimmer?

Finns Gud ?

Förmaksflimmer Varför bry sej ?

Stroke är en vanlig komplikation till förmaksflimmer

• Utan preventiv behandling kommer i genomsnitt var tjugonde patient (5%) med förmaksflimmer varje år att drabbas av stroke • Förmaksflimmer ligger bakom nästan var femte stroke och utgör den främsta orsaken till just embolisk stroke

Stroke är en allvarlig komplikation till förmaksflimmer • Stroke pga förmaksflimmer är associerat med kraftigt ökad morbiditet och mortalitet • Stroke pga förmaksflimmer är vanligen allvarligare än stroke av andra orsaker 1 • Jämfört med andra strokepatienter löper strokepatienter pga. förmaksflimmer högre risk att: 2 – Drabbas av uttalad svaghet i armar och ben – Drabbas av kortikal skada (t ex afasi) – Uppvisa nedsatt vakenhet – Vara sängliggande vid intag på sjukhus • Mortaliteten för patienter med förmaksflimmer är fördubblad jämfört med personer med normal hjärtrytm 3 1. Savelieva I et al. Ann Med 2007;39:371–91; 2. Dulli DA et al. Neuroepidemiology 2003;22:118–23; 3. Benjamin EJ et al. Circulation 1998;98:946–52 11

Förmaksflimmer är associerat med försämrad funktions förmåga hos personer som överlevt en ischemisk stroke 80 70 60 50 40 30

Starkt nedsatt funktionsförmåga*

20 10 0 Akutfas 3 mån 6 mån Tid efter ischemisk stroke >40-årsuppföljning av 5 070 deltagare i Framingham-studien; *Barthel Index Lin HJ et al. Stroke 1996;27:1760–4 Patienter med förmaksflimmer (n=30) Patienter utan förmaksflimmer (n=120) 12 mån 12

Förmaksflimmer har allvarliga konsekvenser • Förmaksflimmer (FF) är associerat med ett flertal allvarliga och potentiellt livshotande komplikationer, bland annat stroke, 1,2 hjärstvikt 2 och död 2,3

Sjukhusinläggningar eller död av kardovaskulär orsak 2

1.0

0.8

0.6

Kvinnor utan FF Män utan FF 0.4

Män med FF 0.2

0.0

0 2 4 6 8 10 12 Uppföljning (år) 14 16 18 1. Wolf PA et al. Stroke 1991;22:983–8; 2. Stewart S et al. Am J Med 2002;113:259–64; 3. Benjamin E et al. Circulation 1998;98:946–52 20 Kvinnor med FF 13

Strokerisken kvarstår även vid asymtomatiskt/paroxysmalt förmaksflimmer • Risken för stroke vid asymtomatiskt eller paroxysmalt förmaksflimmer är jämförbar med risken vid permanent förmaksflimmer 1,2

Observerad frekvens ischemisk stroke 1

14 Intermittent förmaksflimmer 12 10 Persisterande förmaksflimmer 8 6 4 2 0 Låg Måttlig Strokerisk, kategori Hög 1. Hart RG et al. J Am Coll Cardiol 2000;35:183–7; 2. Flaker GC et al. Am Heart J 2005;149:657–63 14

Vikten av att bedöma risken för stroke vid förmaksflimmer • Den absoluta reduktionen av strokefrekvensen är störst hos patienter med störst risk för stroke • Antitrombotisk terapi minskar risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer men innebär även risk för blödningskomplikationer • Risken för större blödning som komplikation till antitrom botisk behandling är likartad oavsett risken för stroke – För lågriskpatienter kan behandlingsvinsten vid oral antikoagulationsbehandling vara för låg för att överstiga blödningsrisken.

van Walraven C et al. JAMA 2002;288:2441–8; van Walraven C et al . Arch Intern Med 2003;163:936–43 15

Uppskattad risk för stroke vid förmaksflimmer: CHADS 2 • Validerad med National Registry of Atrial Fibrillation (NRAF) • Mest använda verktyget för att styra valet av antitrombotisk terapi

CHADS 2 riskkriterier

Hjärtsvikt Hypertoni Ålder >75 år Diabetes Stroke eller TIA (i anamnesen) Gage BF et al. JAMA 2001;285:2864–70 TIA = transitorisk ischemisk attack

Poäng

1 1 1 1

2

16

Uppskattad risk för stroke vid förmaksflimmer med CHADS 2 * 0 1 2 3 4 5 6 0 5 10 15 20 Årlig risk, strokefrekvens (%) 25 30 * Point estimate m 95% KI Gage BF et al. JAMA 2001;285:2864–70 17

Förmaksflimmer och dess komplikationer är associerat med avsevärda sjukvårdskostnader 23% 12% • I Sverige beräknas de sammanlagda årliga vårdkostnaderna för förmaks flimmer till €708 miljoner (2007) 3% 13% 44% 54% • Använda sjukvårdsresurser innefattade: – 123 192 sjukhusinläggningar (26% med FF som primär diagnos) – 80 855 klinikbesök (67% med FF som primär diagnos) 29% 18% Direkta kostnader för komplikationer 54% • Det som driver kostnaderna är direkta kostnader för komplikationer (54%) Direkta kostnader för sjukhusinläggning 18% Direkta kostnader för FF 13,3% Läkemedel 2,7% Indirekta kostnader 12% Ericson et al. Eur J Health Econ 2010 online 18

Patienter med FF har sämre livskvalitet • Utöver samhällskostnader medför förmaksflimmer sämre livskvalitet jämfört med andra typer av hjärtsjukdom

Livskvalitet enligt SF-36, poäng

100 80 60 40 20 Förmaks flimmer (n=152 ) Efter hjärtinfarkt (n=69) Friska personer (n=47) 0 SF = Short Form Dorian P et al. J Am Coll Cardiol 2000;36:1303–9 19