Transcript Hull - Svenska Pig

Hullbedömning och hullets
betydelse
Namn Efternamn
Datum och ort
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Innehåll
•
•
•
•
Betydelsen av ett gott hull
Bogsår och hull
Hullbedömning och späckmätning
Utfodring av suggor
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Hullets betydelse
• Reproduktionsproblem är den vanligaste
utslagsorsaken hos utslagna suggor i Sverige.
Det gäller även för utslagna förstagrisare.
• Suggor och gyltor behöver en viss mängd fett för
att kunna visa brunst och för att klara en lång
digivningsperiod.
• Därför är det viktigt att gyltor och suggor är i gott
hull vid ingrisning så att de klarar av digivningen
och att komma i brunst på nytt igen.
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Späckmått efter betäckning
*Bild från Lantmännen Lantbruk
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Hull och bogsår
• Magra suggor löper större risk att drabbas av bogsår än
suggor i gott hull
• Suggor är i sämst hull i slutet av digivningen och därför
ökar bogsårsförekomsten då
• Bogsår är ett djurvälfärdsproblem och inkörsport för
bakterier
• Se till att suggorna är i gott hull inför grisning och ge ett
energirikt foder under digivningen, så att de bibehåller
sitt hull
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Uppkomst av bogsår
• Bogsår uppkommer från tryckskador:
– Då suggan ligger på sidan sticker bogbladsspetsen ut
mest från kroppen och bär mycket vikt
– Grisar har dåligt utvecklad muskulatur över bogbladet
– Med ett tunt späcklager ökar trycket på
bogbladsspetsen
• Om trycket mellan bogbladsspetsen och golvet
är högt så stryps blodtillförseln  syretillförseln
blir otillräcklig och avfallsprodukter ansamlas
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Bild 2 fr. Dansk Svineproduktion
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Bogbladets utseende
Bogbladsspetsen
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Hullbedömning
Suggan vid grisning
Mager
Tunn
Revben, ryggrad och Revben, ryggrad
och höfter känns
höfter framträder
vid lätt tryck.
tydligt.
Späckmått
Späckmått
<10 mm.
ca 14 mm.
Medel
Fet
Revben, ryggrad
och höfter känns
vid hårt tryck.
Späckmått ca
Revben, ryggrad
och höfter känns
inte.
17 mm.
Späckmått
> 20 mm.
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Källa:
Hullbedömning
Suggan vid avvänjning
Mager
Tunn
Revben, ryggrad och Revben, ryggrad
och höfter känns
höfter framträder
vid lätt tryck.
tydligt.
Späckmått
Späckmått
<10 mm.
ca 14 mm.
Medel
Fet
Revben, ryggrad
och höfter känns
vid hårt tryck.
Späckmått ca
Revben, ryggrad
och höfter känns
inte.
17 mm.
Späckmått
> 20 mm.
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Källa:
Hullbedömning
• Hullbedömning ska göras vid flera tillfällen:
–
–
–
–
Avvänjning
Dräktighetskontroll
60 dagars dräktighet
Grisning
• Hullbedömning görs genom att se och känna på
suggorna.
• Det finns späckmätare som mäter späcklagrets tjocklek.
En instruktionsfilm kommer under våren att finnas på
www.svenskapig.se
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Mätning av ryggspäck
Läs instruktionerna i
bruksanvisningen för att lära dig
hur späckmätaren fungerar.
Foto: Malin Berggren
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Gissa späckmåttet!
Högdräktig sugga 1
Högdräktig sugga 2
Foto: Maria Kihlstedt
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
12 mm ryggspäck - TUNN
18 mm ryggspäck- MEDEL
Foto: Maria Kihlstedt
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Ett jämnt hull lönar sig
Suggor som kraftigt svänger i hull har ca
1200 MJ ökad foderåtgång per producerad
kull, jämfört med suggor som har ett
jämnare hull!
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Utfodring under dräktighet
•
Från avvänjning till seminering:
– Fri tillgång eller ca 50MJ OE (= 38MJ NEsugg) per dag för att stimulera
brunsten.
•
Vid seminering och under dräktighet:
– Givan sänks och anpassas efter hull och temperatur i stallet.
– Suggor i dåligt hull ges minst 36 MJ OE (27 MJ NEsugg) per dag tills de uppnått
normalhull.
– Därefter ges de mellan 31 – 36 MJ OE (23 – 27 MJ NEsugg) per dag.
– Om stallet är oisolerat ges extra energi när temperaturen faller under 15°C. Ge
+3MJ OE = 2,3MJ NEsugg per 5 graders temperatursänkning och dag för att
bibehålla hullet på suggorna.
•
Från tre veckor före grisning:
– För suggor i normalhull sänks fodergivan 31 MJ OE (= 23 MJ NEsugg) per dag
för att minska risken för grisningsfeber.
– Suggor i dåligt hull får behålla sin högre fodergiva som istället reduceras senast
7 dagar före grisning.
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Utfodring under dräktighet
• Viktigt att samtliga suggor får korrekt giva.
– Gruppera suggor efter hull, storlek, ålder och
rang under dräktigheten.
• Att diskutera:
– Vilket inhysningssystem finns för sinsuggor i
din besättning? Hur styrs fodertilldelningen,
så att suggorna får den tänkta givan?
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Utfodring under digivning
• 2-3 dagar efter grisning ges suggorna dräktighetsgivan en till två
gånger per dag.
• Under nästa 5-10 dagar ökas fodergivan successivt, samtidigt som
antalet utfodringstillfällen ökar till först två och därefter tre till fyra
gånger per dag.
• Högproducerande suggor ska tilldelas så mycket foder de orkar äta
och ökningen ska fortsätta under hela digivningen. Ett riktmärke är
ca 100MJ OE (=76 MJ NEsugg) per dag till en sugga med 10 grisar.
Tillägg eller avdrag för en gris är 7,5MJ OE (=5,7MJ NEsugg) per
dag.
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Att tänka på!
• Hög mjölkproduktion kräver mycket foder. Suggor i dåligt
hull eller de som inte kan försörja sina smågrisar utan att
tappa hull, ges ett extra energirikt foder. Antalet
smågrisar hos en sådan sugga ska begränsas.
• Om det är många dagar mellan första och sista grisning i
omgången, räcker inte utfodring en gång per dag till
dess att samtliga suggor har grisat. De suggor som
grisade först klarar inte att äta full giva vid ett
utfodringstillfälle.
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Fodervägran
• För att suggorna ska kunna hålla ett gott
hull under digivningen är det viktigt att de
får i sig den näring de behöver.
• Ibland kan fodervägran hos digivande
suggor uppstå. Vilken strategi har ni för
suggor som inte vill äta i din besättning?
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Sammanfattning
• Varje föreläsare sammanfattar själv sin
presentation.
Föreläsningsrubrik / tema
Hull
Tack för uppmärksamheten
• Ev bild
Föreläsningsrubrik / tema
Hull