Transcript Hantering av foder, utfodringsteknik och skötsel av

Hantering av foder,
utfodringsteknik och skötsel av
foderanläggningen
Namn Efternamn
Datum och ort
Föreläsningsrubrik / tema
DEL 1
Hantering av fodermedel och foder
Föreläsningsrubrik / tema
Hälsoeffekter, trichothecener
• Deoxynivalenol, DON
(vomitoxin), Nivalenol,
NIV, T-2, HT-2 toxin
• Hämmar
proteinsyntesen
• Svin känsliga
• Svagt carcinogena
• Fodervägran,
magtarmstörning,
slemmhinneblödning
• Koordinationsproblem
• Hudinflammation
• Nedsatt tillväxt
• Hämmat immunförsvar
• Försämrat
vaccinationssvar
Föreläsningsrubrik / tema
Hälsoeffekter, zearalenon
•
•
•
•
Östrogena effekter
Reproduktionsstörningar
Gyltor får svullna, rodnade könsorgan
Omlöp, förlängda brunstintervall eller
kvarstående löp
• Galtar får nedsatt sexualdrift
• Kan överföras via mjölk
Föreläsningsrubrik / tema
Speciellt att notera vad gäller
fusariumtoxiner
• Få mögelsporer är ingen garanti för lite toxin
• Det finns många hundra toxiner
• Effekterna av några enskilda är kända
• Hälsoproblem orsakas sannolikt av många toxiner
• 1+1 är inte 2 – lite av många kan vara värre än mycket av
få
• Toxinerna finns kvar i biprodukter som exempelvis
drank
Föreläsningsrubrik / tema
Principer för att lagra
spannmål
• Torkning
• Lufttät lagring
• Syrning
Föreläsningsrubrik / tema
Konventionell tork
+ Beprövat system
+ Valfrihet
+ Bra hygien och kvalité
- Investeringskostnad
- Kapacitet
Föreläsningsrubrik / tema
Torksilos
+ Hög kapacitet
+ Relativt låg investeringskostnad
- Fuktvandring och kondens
- En blandning
Föreläsningsrubrik / tema
Lufttät lagring
+ Tidigare skörd
+ Mindre väderberoende
- Kan frysa vintertid
- Foder enda alternativet
- Spannmålen får inte var för torr
- Svårt att rengöra (mjuksilos)
Föreläsningsrubrik / tema
Dosering vid syrning
(lit propionsyra/ton)
Spannm
vh
12 %
14 %
16 %
18 %
20 %
22 %
24 %
Lagr. 3-6
mån
2
3,5
5
6
7
8
9
Lagr. 6-12 mån
3
4
5,5
7
8
9
10
Föreläsningsrubrik / tema
Föreläsningsrubrik / tema
Förgiftning - Aspergillus,Penicillium
(Lagringsflora)
Aflatoxin
•Cancerframkallande
Ochratoxin
•Lägre foderintag
•Sämre foderutbyte
•Njurskador
Föreläsningsrubrik / tema
Analyser av fodermedel
Råvara
Spannmål
1)
Ärtor
Åkerböna
Rapskaka
Inköpta
råvaror
Antal
per silo
eller
parti
Torrsubstans
Råprotein
2
Ja
Ja
Analys
Fett
Mögel,
bakterier
Mykotoxiner
Vid misstanke Vid misstanke
2
Ja
Ja
Vid misstanke Vid misstanke
2
Ja
Ja
Vid misstanke Vid misstanke
2
Ja
Ja
Ja
Vid misstanke
Analyseras av säljare och levereras med analysbesked. För övrigt sker
analyser för slumpmässig kontroll eller vid misstanke om avvikelse. Om
råvarorna är dåligt dokumenterade, kräv eller ombesörj analys för
beräkning av energi samt analys av aminosyror (krävs 6-8 analyser).
1) Om mycket havre används kan analys av volymvikt eller växttråd vara motiverad.
Föreläsningsrubrik / tema
Foderstruktur
Stor andel av små partiklar orsakar
• Grisen
ökad risk för magsår
• Kvarnen
högre energiförbrukning
lägre kapacitet
högre slitage
• Foderanläggningen
högre vattenhållande förmåga = sämre
pumpbarhet
Föreläsningsrubrik / tema
Foderstruktur
Stor andel stora partiklar
• Grisen
högre foderintag
sämre foderutbyte
• Foderanläggningen
ökad risk för separation
Föreläsningsrubrik / tema
Energiåtgång och kapacitet vid
hammarkvarnsförmalning av majs
Energiåtgång
Kapacitet, ton/h
Kapacitet
Partikelstorlek
(Wondra,
Föreläsningsrubrik / tema
1995)
Faktorer som påverkar partikelstorleken i en gårdsanläggning
Hammarkvarn
Skivkvarn
•Kvarnen
•Kvarnen
matning
sållstorlek
räfflornas kondition
slagornas hastighet
trycket mellan skivorna
lufthastighet
•Separat malning av råvaror •Vattenhalten
•Råvarorna
•Vattenhalten
•Råvarorna
Föreläsningsrubrik / tema
<0,2mm
20%
0,2-1,0mm
60%
>1,0mm
20%
Föreläsningsrubrik / tema
Effekt av kvarntyp och partikelstorlek
på produktionsresultat hos slaktsvin
Hammarkvarn
Valskvarn
Medelpartikel
storlek, mm
0,8
0,4
0,8
0,4
Tillväxt,g/dag
930
960
960
920
kg foder/kg tillv
3,52
3,24
3,43
3,28
(Wondra
1995)
Föreläsningsrubrik / tema
Effekten av partikelstorlek i mjölfoder
på slaktsvinens produktion
Försöksled
1
2
3
4
5
71
50
37
32
25
903
898
895
881
887
2,63
2,61
2,54
2,42
2,36
2,93
2,91
2,83
2,75
2,66
60,6
60,2
60,3
60,4
60,2
% partiklar>1mm
Tillväxt, g/dag
Foderintag, FEs/dag
Utbyte, FEs/kg tillv.
% kött
(Dansk Svineproduktion, 2002, medd.nr
Föreläsningsrubrik / tema
580)
Inverkan av partikelstorlek och
pelletering på slaktsvinens produktion
Mjöl
Pellets
% partiklar>1 mm före
pelletering
48
21
48
21
Stärkelse i träck,% ts
5,1
0,7
1,1
0,2
Tillväxt,g/dag
754
736
760
766
Utbyte, FEs/kg
2,89
2,76
2,69
2,62
Intag, FEs/day
2,18
2,03
2,04
2,00
Index för magsår,
1-10 (10=öppna sår)
0,5
2,3
2,3
2,6
Salmonella pos. pigs ,%
22
42
(Dansk Svineproduktion, 1998,
medd nr
Föreläsningsrubrik
/ tema
Inverkan av magsår på slaktsvinens
produktion
850
800
750
700
Tillv, g
650
600
550
500
0
1
2
Helt friska
3
4
5
6
7
8
9 10
Öppna sår
(Dansk
Föreläsningsrubrik / tema
Svineproduktion)
Sammanfattning, malning av foder
Hammarkvarn vanligast
•Stor variation i partikelstorlek
•Variationen i storlek beror på
-råvarornas fysikaliska
egenskaper
-slagornas hastighet
-sållstorlek
-lufthastighet
-tvåstegsförmalning
Stålskivekvarn på en del gårdar
•Malstrukturen mindre beroende
av råvara
•Mindre variation i
Partikelstorleken
påverkar
•Utbyte och intag
av foder
•Magsår
•Energiåtgång
Tumregel
>1mm
0,2-1mm
<0,2mm
20%
60%
20%
Föreläsningsrubrik / tema
Effekten av fyllning med pelletskross via cyklon
på andelen fines (0-2mm) när silon töms
(Lantmännen)
% fines (0-2mm)
Prov vid tömning
13
11
9
7
5
utan cyklon
med cyklon
3
1
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Föreläsningsrubrik / tema
Acceptabla avvikelser mellan verkliga
innehåll och inställda värden
Komponent
Vatten
Spannmål
Proteinfodermedel
Koncentrat
Premix
Torrsubstans
Acceptabel avvikelse mellan verkligt- och inställt värde
för blandningens näringsinnehåll, %
Mellan
utfodringstillfälle
Mellan dagar
Mellan veckor
2
5
10
10
10
5
1
3
5
5
5
3
0
0
0
0
0
0
Föreläsningsrubrik / tema
Exempel på acceptabla
avvikelser i en praktisk situation
Komponent
Inställd
Acceptabel dosering för en kategori av
dosering, kg djur, kg
per 1000kg
Utfodring
Dag
Vecka
blandning
Vatten
750
735 - 765
2228 - 2273
5250
Spannmål
211
200 - 221
614 - 652
1477
Sojamjöl
30
27 - 33
86 – 95
210
Premix
9
8-9
26 – 28
63
220
209 - 231
640 - 680
1540
Torrsubstans
Föreläsningsrubrik / tema
Kontroll av färdig foderblandning
Fokusera på att kontrollera
stegen
i foderberedningen
Analysera först vid misstanke om fel
som inte kan upptäckas på annat sätt
Föreläsningsrubrik / tema
Tillsats av organiska syror
För att:
•sänka pH i magsäcken
•minska fodrets buffringskapacitet
•påverka tarmfloran positivt
•stabilisera hygien och näring
Föreläsningsrubrik / tema
Organiska syror dödar vissa
bakterier och svampar
Myrsyra
Myrsyra
Mikrob
Formiat + väte
pH sänks
Föreläsningsrubrik / tema
Organiska syrors antimikrobiella
effekt
•Organiska syror tar sig in i cellen
•Cellen har ett neutralt pH
•Syran sänker pH och dödar cellen
•Olika syror olika effektiva mot olika mikroorganism
Föreläsningsrubrik / tema
7
pH
3
Fas 1 Fas 2
Fas 3
Föreläsningsrubrik / tema
Silokonstruktion och foderkvalitet
Cyklon separerar luften
vid fyllning och medger
ventilation
Stor, lättillgänglig lucka för
inspektion och rengörnng
Föreläsningsrubrik / tema
DEL 2
Utfodringsteknik
Föreläsningsrubrik / tema
Utfodringsteknik
• En jämn utfodring är essentiell, vara sig det
gäller torr- eller blötfoder. Mängden får inte
variera för mycket upp och ner från dag till dag.
Digivande suggor får då inte i sig tillräckligt med
foder för att ge optimalt med di och hos
nyavvanda smågrisar kan detta ge
magstörningar och provocera fram diarré.
Föreläsningsrubrik / tema
Foderjustering
•
•
•
•
•
•
Viktigt under de tre första veckorna
Foderkontroll- ca 20min efter nedsläpp
Minst en ggr/dag gärna fler
Justera fodergivan
Kontrollera spalten
Alla som arbetar med grisarnas utfodring ska ha
samma syn på vad som krävs för en
foderhöjning respektive sänkning, hur mycket
ska justeras/dag.
Föreläsningsrubrik / tema
Foderjustering
• Tråg- alla kunna äta samtidigt
• Foderautomat- aldrig vara tomt i automaten.
Lagom mängd foder ska trilla ned på
foderplattan och justering ska ske dagligen.
• Blötfoder - minst 4 MJ/kg till digivande suggor
och nyavvanda smågrisar. Till äldre tillväxtgrisar
och slaktvikt är kravet lägre
Föreläsningsrubrik / tema
Digivande suggor
• Foderhöjning på 10 dagar från grisning och
därefter anpassa utfodringen efter suggans hull
• Foderkurva som är anpassat till gyltorn som höjs
på 14 dagar
• Anpassa antalet nedsläpp
Föreläsningsrubrik / tema
Tillväxt
•
•
•
•
Ha koll på fodergivan/box
Utfodra efter boxens medelvikt
Noggrann foderkontroll
Mix av torrt och blött – blöta givan när grisarna
är hungriga
• 4-3 utfodringar/dag
Föreläsningsrubrik / tema
Slaktgrisar
• Eventuella ändringar ska ske innan utfodringen
börjar.
• Alla tråg vara renslickade men ej torra på
morgonen
• Ganska fri tilldelning upp till ca 75kg därefter
begränsas
• Vara duktig på att få iväg fodertjuvarna vid rätt
vikt
Föreläsningsrubrik / tema
DEL 3
Blötfoderteknik
Föreläsningsrubrik / tema
Gårdagens blötutfodring
•
•
•
•
•
Enkla
Mindre noggranna
Vassle, biofoder
Slaktgrisar först
Utfodring men också
foderblandare
Föreläsningsrubrik / tema
Dagens anläggningar
•
•
•
•
•
Tekniskt avancerade
Datautveckling
Vatten
Smågrisproduktion
Kostnadseffektiva?
Föreläsningsrubrik / tema
Principen är nästan densamma
Föreläsningsrubrik / tema
Två typer av system
• Foder stående i
ledningar
eller
• Pipepig, mussystem,
restless
Föreläsningsrubrik / tema
För- och nackdelar
Foder i ledningar
+ Fermentering
+ Kan ge rätt hygien
+ Enkel & beprövad
- TS & lysinförluster
- Kräver ledningar
- Problem ledningar
Restless
+ Pumpbarhet
+ Fräscht foder
+ Färre ledningar
+ Olika foder slingan
- Hygien
- Alternativa foder
- Pris?
Föreläsningsrubrik / tema
Blandarkar
•
•
•
•
•
•
•
Runda-fyrkantiga
Välj rätt storlek
Bra omrörning
Disk
Centralskruv
Intagshål
Lite restmängd
Föreläsningsrubrik / tema
Centralskruv
Föreläsningsrubrik / tema
Foderpump
Centrifugalpump
•
•
•
•
Vanligast
Bra flödeshastighet
Billigare underhåll
Måste ha bra flöde
MONO eller SKRUVPUMP
•
•
•
•
Stabilare tryck
Bra vid vissa foder
Pumpar högre TS
Kan trycka sönder
Föreläsningsrubrik / tema
Utfodringsledningar
• Normalt 63 mm rör men finns 50 mm
– Mindre foder-förluster, svårare att pumpa,
restless mindre sammanblandning, energi
snålare
Weda rotationsrör ??
TÄNK PÅ
antal böjar, minimera längden, hål för ventiler
Föreläsningsrubrik / tema
Datorer
• Beräkning av foderrecept -finns i kar?
• Möjlighet att styra utfodringshastighet
-flödesmätare frekvensstyrd pump
• Ersättningskomp eller ersättningsrecept
• Efterrinning per ventil - kollat givan
• Restmängdprioritering
• Larm
• Vattenmätare
Föreläsningsrubrik / tema
Lagringstankar
• Stående, liggande, rengöring
• Sidoomrörare eller toppomrörare
– Toppomrörare dyrare inköp, kan kräva ”bafflar”,
energiförbrukning lägre, kan köras ”tomt i tanken”
•
•
•
•
Inlaströr- 100 mm rör, metallrör!Avstånd!
Bottenfyllning?
Tak eller öppet?
Från tank - enkelventil eller tvångstyrd kulventil,
avstånd till pump, grovlek
Föreläsningsrubrik / tema
Rengöring
Föreläsningsrubrik / tema
Föreläsningsrubrik / tema
Föreläsningsrubrik / tema
Föreläsningsrubrik / tema
Föreläsningsrubrik / tema
Föreläsningsrubrik / tema
DEL 4
Skötselrutiner för foderanläggning
Föreläsningsrubrik / tema
Skötselrutiner i blötfoderanläggning
För att undvika produktionsstörningar pga
ohygieniskt foder ska man kontinuerligt
kontrollera och rengöra sin foderanläggning
Föreläsningsrubrik / tema
Skötselschema
• Ett bra hjälpmedel för att inte missa några viktiga
skötselrutiner är att skriva ett skötselschema för
sin anläggning
• På schemat ska det stå vilka kontroller och
rengöringar som ska göras samt när och hur ofta
dom ska utföras
• När rutinen är gjord ska den bockas av så att
man lätt ser om något blivit missat.
Föreläsningsrubrik / tema
Foderköket
Använd foderköket till vad det är avsett till!
INTE till upplagringsplats för annan utrustning.
Föreläsningsrubrik / tema
Inspektion av fodersilos och
komponenttankar
Ska ske inför ny leverans av foder/komponent.
• Kontrollera så att silon är hel och inte läcker.
• Kontrollera att lagringstanken för flytande
komponenter har en tillräcklig omröring så att inga
gamla rester bygger tjocka lager längst
innerväggarna.
Föreläsningsrubrik / tema
Inspektion av fodersilos och
komponenttankar forts.
• Se till att där är omsättning i silos och
lagringstankar. Står anläggningen tom vissa
perioder ska behållarna tömmas.
• Minst två ggr/år ska silos till de torra
komponenterna torrstädas.
• Lagringstankar för flytande komponenter ska
tömmas helt och rengöras invändigt, flera ggr/år
beroende på komponentens hållbarhet.
Föreläsningsrubrik / tema
Foderdatorn
Föreläsningsrubrik / tema
Rätt uppgifter i foderdatorn
• Var noga med att uppdatera komponenternas näringsvärde i
foderdatorn. Viktigast är Ts-halt och MJ innehåll.
• Glöm inte bort att restvatten innehåller foderrester och rätt
värde ska läggas in.
(Gäller anläggningar med restvattentank)
• Kontrollera att rätt behållare är inlagd som
reservkomponent.
• Kontrollera att rätt recirkuleringstid är inlagd. För att
förhindra luft i foderledningarna ska allt foder cirkulera runt
och ”bytas” ut två gånger.
Föreläsningsrubrik / tema
Daglig kontroll
• Följ utfodringen en gång per dag och kontrollera att alla
nedsläpp fungerar och att alla djur får rätt fodergiva.
Vid denna kontroll ska inte fodergivorna ändras.
• Justera fodergivorna 15min- 1h efter nedsläpp. Den korta
tiden för nyavvanda grisar samt nygrisade suggor.
• Bedöm djurens aptit och justera efter djurens aptit och
behov. Viktigt att det varken är renslickat
eller fullt av foder i trågen, utan lite
foderrester kvar.
• Rensa alltid bort foder som inte äts upp
innan nästa nedsläpp, gäller blött som torrt.
Föreläsningsrubrik / tema
Daglig kontroll
• Inspektera blandarkar och kontrollera så att inga
beläggningar finns på omrörare, innerväggar samt vid
nedsläpps rören.
• Kontrollera att diskning av tanken fungerar efter varje
blandning.
• Lukta på fodret, blötfoder ska lukta lite syrligt men inte lukta
starkt surt eller jäst. Torrt foder ska inte lukta mögligt.
Nedsänkt tank underlättar daglig
kontroll och skötsel
Föreläsningsrubrik / tema
Kontroll varje vecka
• Kontrollera samtliga fodernedsläpp från transportskruvar
och cykloner i blandartanken, vid behov rengör så att inte
dåligt foder åker ner i blandarkaret (hink under)
• Kontrollera och rengör blandarkaret noggrant, invändigt och
utvändigt. Speciellt dom skrymslen som den automatiska
disken inte kommer åt.
• Gör en pH-mätning med pH-mätare, sticks eller papper.
Speciellt viktigt om man har syratillsättning.
Inbyggd pH mätare som
kontinuerligt mäter den
färdiga blandningen
Föreläsningsrubrik / tema
Kontroll varje vecka
• Kontrollera att rörverk och omrörarvingar sitter
ordentligt fastbultade
• Lyssna efter eventuellt oljud i omrörarmotorn
• Gör en allmän översyn vid
ventiler, övergångar och
pumpa. Leta efter ev. små
läckage som åtgärdas i tid
för att förhindra större.
Otäthet kan även vara orsak
till feldosering i
anläggningen.
Föreläsningsrubrik / tema
Kontroll varje vecka forts.
• Töm kompressorer på vatten och kontrollera så där
är rätt mängd olja.
• Kontrollera och töm stenfickan
• Kontrollera sållet i kvarnen
• Inspektera fodersilos
• Rengör alla nedsläppsrör till trågen
där det finns rester av gammalt foder
Föreläsningsrubrik / tema
Kontroll varje halvår
• Lägg på en kändvikt (ex 100kg och 10kg) och läs av
att datorn registrerar rätt vikt. Det är viktigt denna
kontroll av våg (ar) görs på både tomt och fullt
blandarkar.
• Kontrollera att förbrukning av råvaror stämmer med
inköpt mängd och utfodrad mängd.
• Kontrollera fodermängden vid två till fem
foderventiler och jämför vad datorn registrerar
• Gör en Ts analys på färdigblandat blötfoder.
Föreläsningsrubrik / tema
Kontroll varje halvår forts.
• Gör en Kontroll av ingående råvaror och hänvisa.
• Gör en siktanalys på mjöl från egen
spannmålskvarn.
• Kontrollera att inget ligger och trycker på
blandarkaret som kan påverka vågen vid invägning
av komponenter.
• Kontrollera att foderpumpar fungerar korrekt och
inte är slitna.
• Kontrollera recirkuleringstiden för alla blandningar.
Föreläsningsrubrik / tema
Kontroll varje år
• Byt samtliga membran på kretsventilerna
• Kalibrera vågceller och dator samtidigt så att rätt
vikt upprätthålls på blandarkaren.
Föreläsningsrubrik / tema
Sammanfattning
• Varje föreläsare sammanfattar själv sin
föreläsning..
Föreläsningsrubrik / tema
Svenska Pig, c/o LRF Sydost
Box 974, 391 29 KALMAR
[email protected] www.svenskapig.se
Föreläsningsrubrik / tema