Transcript Utfodringsrek LYDIA.pdf

UTFODRINGSREKOMMENDATIONER
FÖR LYDIA
FLER GRISAR, MER KÖTT,
SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET
– TACK VARE...
BÄTTRE GENETIK
Version: Maj 2014
UTFODRING AV GYLTOR
Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden
Norsvin Lantras och hybridkorsningen LYDIA är ett magert
djur med hög köttprocent. Ett viktigt fokusområde i produktionen är därför att försäkra sig om att gyltorna är i rätt hull
vid första betäckning och vid grisning.
Huvudsyftet under uppfödningen är att få gyltorna att växa
och utvecklas i kontrollerad takt. Uppfödningen bör ske
under så stabila och förutsägbara förhållanden som möjligt
för att undvika att gyltorna kommer i brunst för tidigt. I
tabell 2 anges uppfödningsmålen.
Målvikten vid 150 dagar är 90–95 kg och vid första betäckning cirka 150 kg. Därför måste tillväxten begränsas. Fodret
under uppfödningstiden bör vara berikat med vitaminer och
utvalda mineralämnen. Tabell 1 visar en rekommenderad utfodringskurva. Utfodring kan ske två eller tre gånger per dag.
Från och med dag 155 anpassas fodertilldelningen individuellt beroende på gyltans hull, vikt och ryggspäck. Övergång till dräktighetsfoder bör ske tidigast vid en ålder av
190–200 dagar eller vid flytt till betäckningsavdelningen.
TABELL 2. MÅLVIKTER FÖR GYLTOR
Ålder, dag
Vikt, kg
Start
71
25
Ryggspäck, mm
x
Selektion
150
90
7-8
TABELL 1. FODERKURVA FÖR GYLTOR
Ålder,
dagar
64
Ålder,
veckor
9
MJ NE
/dag
12,3
Foder
Kommentar
Tillväxtfoder*
71
10
13,2
Tillväxtfoder*
78
11
14,1
Tillväxtfoder*
85
12
15,0
Tillväxtfoder*
92
13
15,8
Tillväxtfoder*
99
106
14
15
16,7
17,6
Tillväxtfoder*
Tillväxtfoder*
113
16
18,5
Tillväxtfoder*
120
17
19,4
Tillväxtfoder*
127
18
20,2
Gyltfoder**
134
19
21,1
Gyltfoder**
141
20
22,0
Gyltfoder**
148
21
22,9
Gyltfoder**
155
22
24,6
Gyltfoder**
162
23
24,6
Gyltfoder**
169
24
24,6
Gyltfoder**
176
25
24,6
Gyltfoder**
Selektion
183
26
24,6
Gyltfoder**
190
27
24,6
Gyltfoder**
197
28
24,6
Dräktighetsfoder***
204
29
24,6
Dräktighetsfoder***
211
30
24,6
Dräktighetsfoder***
218
31
24,6
Dräktighetsfoder***
Första betäckning
240
150
12-14
225
32
24,6
Dräktighetsfoder***
Grisning*
355
210
15-17
232
33
30,8
Dräktighetsfoder***
Avvänjning
381
190
12-15
* tomvikt
Utfodring av dräktiga gyltor
Vid korrekt utfodring växer LYDIA i jämn takt under dräktigheten. För en bra livstidsproduktion rekommenderas att
gyltor har hullpoäng 3–3,5 vid grisning och ett ryggspäck
på 15–17 mm. Eftersom Norsvin Lantras är en mager ras
är fettansättningen begränsad. Målvärdet bör därför inte
sättas högre än 16 mm hos gyltor.
En betäckningsvikt på 150 kg bör ge en tomvikt på cirka
210 kg vid första grisning. Fördelen med en så stor och
välutvecklad gylta är att hon ges förutsättningar för en hög
ätkapacitet under digivningen. Utfodringen under mitten av
dräktigheten (dag 42–70) bör anpassas till besättningens
lägsta nivå för att ge utrymme att öka fodergivan i slutet
av dräktigheten (från dag 70). Under slutet av dräktigheten
ökar foster- och juvertillväxten och därmed gyltans behov
av protein och energi (tabell 3).
Flytt av gyltor
Första brunststimuleringen
Galtkontakt
Andra brunststimuleringen
Galtkontakt
Flushing tills
betäckningen är
dagar
* sis Lysin 0,82 g/MJ NE ** sis Lysin 0,74 g/MJ NE *** sis Lysinklar,
0,57max
g/MJ7NE
239
34
30,8
Dräktighetsfoder*** Betäckning
* sis Lysin 0,82 g/MJ NE ** sis Lysin 0,74 g/MJ NE *** sis Lysin 0,57 g/MJ NE
TABELL 3. UTFODRING AV DRÄKTIGA GYLTOR
Dagar
Flushing till
betäckning
Dag 1-28
Gyltor
MJ NE/dag
30,8
Sis Lysin,
g/dag
17,5
Kommentar
max 7 dagar
24,6
14,0
Dag 35-56
23,3
13,3
+/- för värmereglering
Dag 57-70
23,3
13,3
+/- för värmereglering
Dag 80-113
27,3
17,5
Dag 114-116
22,0
12,5
UTFODRING AV DRÄKTIGA SUGGOR
En hullpoäng på 2,0–2,5 vid avvänjning är inte ovanligt. Arbetet för att få tillbaka suggorna i önskat hull startar direkt
efter avvänjning. Även med en hullpoäng på 2,0 hämtar sig
suggorna väl vid rätt utfodring, kommer i brunst och blir
dräktiga.
Under vinterperioden faller ofta temperaturen i grishuset
och suggorna behöver mer underhållsenergi, något som
bör kompenseras för med ökad fodertilldelning. Dräktiga
suggor på fast golv är termoneutrala vid 20 °C. En tumregel
är +3 MJ NE per 5 °C lägre temperatur under 15 °C.
Principen för utfodring under dräktigheten är att i början
se till att konditionen återvinns, att under mellanperioden
hålla en stadig lite lägre fodergiva och att i slutet se till
att suggan får tillräckligt med näringsämnen för att klara
fostrens tillväxt (tabell 4). Målsättningen vid grisning är
en hullpoäng på strax över 3,0 och ett ryggspäckmått på
15–17 mm.
LYDIA fortsätter att växa om hon får en alltför generös
fodergiva. Det är viktigt att hålla tillväxten nere på individer
med kull nr 3 och högre. Tabell 5 visar rekommendationer
beträffande suggans vikt vid betäckning och grisning.
Liksom för gyltor bör fodergivan till suggor under dräktighetens mellanperiod (dag 42–70) anpassas till besättningens lägsta nivå för att ge utrymme att kunna öka fodergivan i slutet av dräktigheten (från dag 70) för att uppnå rätt
vikt och ryggspäck vid grisning.
OBS! Det är mycket viktigt att suggan inte överskridit
önskad hullpoäng till dag 70, eftersom hon i så fall riskerar
att bli alltför fet under slutet av dräktigheten. I besättningar med alternerande återkorsning, där hälften av gyltorna/
suggorna har en York Z-far, behöver särskild uppmärksamhet ägnas åt ZxLZ-gyltor/-suggor så att de inte blir för feta.
TABELL 5. OPTIMAL VIKT FÖR SUGGOR
Kullnr.
Vid betäckningen, kg
Vid grisningen, kg*
Kull 1
150
210
Kull 2
190
230
Kull 3
210
250
Kull 4
230
260
Kull 5
245
265
Kull 6
250
265
* tomvikt
TABELL 4. UTFODRING AV DRÄKTIGA SUGGOR
Dag
Avvänjning till
betäckning
Dag 1–28
Hullpoäng 3,0
MJ NE/dag
52,8
Hullpoäng 2,5
MJ NE/dag
52,8
Hullpoäng 2,0
MJ NE/dag
52,8
Hullpoäng 2,5
sis Lysin, g/dag*
30,0
Kommentar
Fri tillgång
26,4
35,2
35,2
20,0
Ind fodergiva
Dag 35–56
22,9
26,4
26,4
15,0
Dag 57–70
22,9
22,9
26,4
13,0
Kontroll av hullpoäng
± värmereglering
Kontroll av hullpoäng
± värmereglering
Dag 80–113
27,3
30,8
30,8
17,5
Dag 114–116
22,0
22,0
22,0
12,5
* sis Lysin 0,57 g/MJ NE
OBS! Tre dagar före grisning!
UTFODRING UNDER DIGIVNINGSPERIODEN
 GYLTOR OCH SUGGOR
Utfodringen under digivningen har tre huvudsyften:
1) mjölkproduktion för god kulltillväxt.
2) minimering av vikt- och hullförlust.
3) ge förutsättningar för en stor kull kommande grisning.
Fodergivorna från dag 16 är därför ganska höga och det
är under denna period som storleken på nästa kull avgörs.
Proteininnehållet i digivningsfodret ska beräknas baserat
på genomsnittlig daglig kulltillväxt.
För att undvika suggor med dålig aptit rekommenderas
en restriktiv utfodringskurva under de 10 första dagarna
efter grisningen. Målet är att öka foderintaget totalt under
digivningsperioden, särskilt under de sista 2–3 veckorna.
I besättningar med blötfoder är det särskilt viktigt att
kontrollera torrsubstansinnehåll och hygienkvalitet på
fodret, speciellt om det är problem med lågt foderupptag
och dålig aptit hos suggan.
TABELL 6. FODERKURVA FÖR DIGIVANDE GYLTOR OCH SUGGOR
Dag
-3
-2
Gyltor
MJ NE/dag
22,0
22,0
Suggor
MJ NE/dag
22,0
22,0
Suggor
sis Lysin g/dag*
21,0
21,0
-1
22,0
22,0
21,0
0
17,6
17,6
16,8
1
17,6
17,6
16,8
2
4
24,6
31,7
26,4
35,2
25,2
33,6
6
38,7
44,0
42,0
8
45,8
52,8
50,4
10
52,8
61,6
58,8
12
59,8
70,4
67,2
14
66,9
79,2
75,6
Kommentar
Grisningsdag
16
72,2
88,0
84,0
Fri tillgång från dag 16! Suggor med dålig aptit, vänta till dag 20.
18
79,2
96,8
84,0
Fri tillgång!
20
79,2
96,8
84,0
Fri tillgång!
34
79,2
96,8
84,0
Fri tillgång!
* sis Lysin 0,95 g/MJ NE vid kulltillväxt på 2,8 kg/dag,
sis Lysin 1,05 g/MJ/NE vid kulltillväxt på 3,3 kg/dag
HULLVÄRDERING
Hullbedömning är en enkel metod för att kontrollera att utfodringen har gett önskat resultat.
Gyltor ska minst hullbedömas innan första betäckningen, under dräktighetsperioden och innan flytt till grisningsboxen.
Suggor som har haft en eller flera kullar ska minst hullbedömas vid avvänjning under dräktighetsperioden och före flytt till
grisningsboxen. Använd hela skalan och använd halva poäng! Hullbedömningen görs med hjälp av både ögon och händer.
Det är den gyllene medelvägen som gäller, inte för tunn och inte för fet.
2
3
4
Utseende
Tunn.
Medel.
Fet.
Revben
Täckta men
känns tydligt.
Inte synliga och kan
nästan inte kännas.
Kan inte kännas.
Ryggrad
Ryggkotorna
är synliga över
hela ryggen.
Ryggkontorna är
inte synliga men
kan kännas.
Kan bara kännas
genom att trycka hårt.
Höftben
Synliga.
Inte synliga men
kan kännas.
Kan nästan inte
kännas.
Sittben
Täckta men
känns tydligt.
Täckta men kan
kännas.
Kan bara kännas genom
att trycka hårt. Svansroten
djupt omgiven av fett.
Mätning av ryggspäck
Sista revbenet
Mittlinje rygg
Ill. TOPIGS
Vinkelrät linje
till sista revbenet
Hullet vid avvänjning hos en förstagrisare har
stor betydelse för hennes livstidsproduktion.
Hullet registreras mer noggrant genom att mäta
ryggspäcket med en ultraljudsscanner bakom
sista revbenet vid position P2. Mätning rekommenderas vid betäckning och före grisning.
Gör så här för att hitta position P2 för att mäta ryggspäck:
• Sök den bakre kanten av sista revbenet på suggans
vänstra sida
• Sätt ett märke rakt ovanför på mittlinjen (ryggraden)
• Utgå från märket och mät upp 50 mm nedåt
åt vänster från mittlinjen
• Sätt sonden på P2 enligt tillverkarens anvisningar
• Obs! Läs av två skikt med ryggfett
(kontrollera skannerns inställningar)
• Lägg in värdena i en Excel-fil för en enkel analys.
DAGS ATT BYTA TILL LYDIA  FRAMTIDENS HYBRID
Vår nya hybrid LYDIA är en korsning mellan
Norsvin Lantras och TOPIGS Z-linje. Resultatet
blir ett nytt, bättre moderdjur.
• LYDIA ger överlägsen produktivitet i totalt födda
grisar och totalt avvanda
• LYDIA ger jämna kullar med höga avvänjningsvikter
• LYDIA har en god ätförmåga och en hög mjölkproduktion – hon ger allt till sina smågrisar!
• LYDIA ger vitala grisar med hög liv skraft och
låg dödlighet
• LYDIA ger även ett unikt genetiskt bidrag till slaktgrisen i form av goda produktionsegenskaper
• LYDIA är ett utmärkt hondjur med god fertilitet
och tydliga brunster
• LYDIA har en robust exteriör med bra juver
och fina spenar
TOPIGS är Europas största och världens näst största avelsbolag och ägs av holländska grisproducenter. Norsvin
har ett nära samarbete med TOPIGS sedan flera år, bl a inom olika forskningsprojekt. TOPIGS avelsprogram är
liksom Norsvins balanserat och ser till hela värdekedjan. Avel för ett hållbart djurmaterial med låg dödlighet är
ett av deras viktigaste fokusområden.
NORSVIN är ett föreningsföretag som ägs av norska grisproducenter – ett internationellt avelsföretag med
utveckling, produktion och försäljning av grisgenetik som viktigaste uppgifter.
AVELSPOOLEN. Via Avelspoolen i Sverige säljer vi semin och livdjur.
Foto: Jens Haugen
VÅR FILOSOFI
• Varje gris som föds ska gå till slakt
• Suggan ska ha kapacitet att ta hand om sina egna smågrisar
• Säkerställa en hög hälsostatus
• Bästa lönsamhet genom hela kedjan
www.norsvin.no