Ingen bildrubrik

Download Report

Transcript Ingen bildrubrik

Skyddsombud/arbetsmiljöombud
Nödvändiga eller onödiga?
Skyddsänglar eller sabotörer?
Synliga eller osynliga?
Kort historik
Industrialiseringen – mycket olyckor. År 1889 infördes Yrkesfarelagen och
Yrkesinspektionen kontrollerade att arbetsgivarna följde lagen. Förebyggande lag.
Facket var inte nöjda, ville vara delaktiga vid inspektionerna. År 1912 infördes ny lag om
arbetsskydd. I den fick arbetstagarna rätt att utse ombud.
ILO rekommenderade 1929 samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, men också
mellan arbetstagare och staten.
År 1931 kom rätten till hänvändelse.
År 1938 reformerades lagen och ombuden fick namnen skyddsombud. Rätten att utse
säkerhetskommitté (nuvarande skyddskommitté) infördes.
År 1949 infördes ny arbetarskyddslag. Arbetarskyddsstyrelsen inrättades.
År 1973 kom stoppningsrätten + ytterligare rätt att delta i planering.
År 1977 kom arbetsmiljölagen – inte bara fysisk arbetsmiljö utan även psykosocial.
Ytterligare rätt till information + ta del av handlingar. Rätt till skadestånd om de hindras.
År 2010 nu får skyddsombud även kalla sig arbetsmiljöombud
Vilka lagar reglerar SO?
Arbetsmiljölagen, samverkanskapitlet (6)
Arbetsmiljöförordningen, skyddskommitté
Förtroendemannalagen
Sekretesslagen samt Brottsbalken
AML ställer krav på samverkan och
arbetsmiljöorganisation 6 kap. 1-3§§
•
Varje arbetsplats skall ha ett organiserat
arbetsmiljöarbete och arbetsgivare och arbetstagare
skall samverka i arbetsmiljöfrågor
• Skyddsombud om > 5 personer
• Huvudskyddsombud HSO om det finns flera
skyddsombud, samordning
• Skyddskommitté om > 50 personer eller om
arbetstagarna begär det
…men AV kan inte utfärda sanktioner på kap. 6 AML
Hur väljs SO?
I första hand väljer den lokala arbetstagarorganisationen
som är bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren
skyddsombud, mandattid normalt 3 år. Om inte dessa
förutsättningar finns väljer arbetstagarna.
Skyddsombud behöver inte vara fackliga, men det
underlättar för dem att ha en organisation bakom sig.
Förtroendemannalagen + rättsligt stöd om de hindras.
99 % av alla ca 90 000 skyddsombud har utsetts av
en facklig organisation
Kraven på skyddsombuden
”Till skyddsombud skall utses person med insikt i och
intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga
god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt
skyddsområde” (6 § AMF)
Huvudregeln är att SO ska vara anställd. Det är inte
förbjudet att vara chef och skyddsombud, men det är
inte lämpligt.
“Registrera” skyddsombuden
•
•
•
De som valt skyddsombuden (den fackliga
organisationen eller arbetstagarna) är skyldiga att
skriftligen underrätta arbetsgivaren om valet.
Namn, adress, skyddsområde, tid, eventuell
ersättare - en juridisk handling (10 § AMF)
De som valt skyddsombuden har rätt att skilja
dem från uppdraget (6 § AMF)
AV:s skyddsombudsregister är nedlagt
Hur många SO ska utses? 6 § AMF
”Antalet skyddsombud bestäms efter arbetsställets storlek, arbetets
natur och arbetsförhållandena. Råder bland arbetstagarna tvekan
om vilket antal skyddsombud som bör utses vid ett arbetsställe,
eller om arbetsställets indelning i skyddsområden, bör före valet
samråd ske med arbetsgivare och Arbetsmiljöverket. Vid
arbetsställe med flera avdelningar bör skyddsombud utses för varje
avdelning eller grupp av avdelningar med likartat arbete. Där
arbete bedrivs på skift, bör för skiftlag med flera arbetstagare
skyddsombud finnas bland arbetstagarna på varje skift”
Hur många är “lämpligt”?
Enligt förarbetena till AML samt Maria Steinbergs bok
”Skyddsombudsrätt” är det lämpligt att:
Minst två skyddsombud utses om antalet arbetstagare uppgår till 25
Minst tre skyddsombud utses om antalet arbetstagare uppgår till 75
För varje hundratal arbetstagare utöver 75 bör minst ett
skyddsombud utses
Skyddsombudets uppgifter
• Företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor
• Verka för en tillfredsställande arbetsmiljö
• Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen och bedriver SAM
• Delta i planeringen vid:
Införande av ny teknik
Arbetsorganisationsförändringar och procedurer
Nya/förändrade lokaler
• Delta vid riskbedömningar och upprättandet av handlingsplaner i
det systematiska arbetsmiljöarbetet
Riskbedömning vid förändring
(”konsekvensanalys”)
Enligt AFS 2001:1 8 § ska arbetsgivaren göra riskbedömningar
av verksamheten, regelbundet samt vid förändringar.
När ska skyddsombuden involveras?
”Skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade
lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av
arbetsorganisation liksom vid planering av användning av
ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall”
”Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar
av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets
område”
6 kap. 4 § AML
Hindrande av skyddsombud
Ett skyddsombud har rätt till skadestånd om det hindras, kränks
eller trakasseras – av såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Skyddsombuden kan bland annat anses hindrade, om de inte får
delta i olika slags planering som har betydelse för arbetsmiljön.
Ett skyddsombud som är vald av en facklig organisation ska
vända sig till sin organisation för att få hjälp med att begära
skadestånd. Skyddsombudet måste underrätta arbetsgivaren och
begära skadestånd inom fyra månader från det att hon/han
hindrats.
Se AML 10-11 §§
Skyddsombudens rättsskydd
• Rätt till utbildning (4 §)
• Rätt till ledighet (5 §)
• Rätt till lön m.m. (5 §)
• Rätt att inte hindras (10 §)
• Tillträdesrätt till ”främmande” arbetsställen (10 §)
• Rätt att inte få sämre arbetsförhållanden eller anställningsvillkor under eller efter
uppdraget (10 §)
• Rätt till skadestånd i vissa fall (11 §)
• Befrielse från skadestånd vid skyddsombudsstopp (7§)
• Skydd enl. förtroendemannalagen, om kollektivavtal finns (16 §)
• Rätt att få sitt namn uppsatt på anslag på arbetsstället (10 § AMF)
Skyddsombudens övriga rättigheter
• Ta upp vilken arbetsmiljöfråga som helst i
skyddskommittén (6a §)
• Ingå i skyddskommittén (8§ AMF)
• Bli kontaktade av AV vid inspektion (16 § AMF)
• Överklaga AV:s beslut (9 kap. 3 § AML). Ska göras av
HSO om det finns ett sådant.
• Medverka i skyddsronder (7 § AMF)
Skyddsombudens skyldigheter
De har en enda rättslig skyldighet, liksom ledamöterna i
skyddskommittén.
De omfattas av reglerna om tystnadsplikt och sekretess (7 kap. 13 §
AML)
Om SO är utsedd via arbetstagarorganisation får han utan hinder av
tystnadsplikten lämna uppgift vidare till en ledamot i
organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor
hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala
organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om
uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten.
Den som missbrukar eller skadar företaget genom att yppa
hemligheter kan dömas till böter eller fängelse högst ett år. (8 kap.
3 § AML + 20 kap. 3 § BrB)
Skyddskommitté /
Arbetsmiljökommitté
•
•
•
•
•
•
Partssammansatt grupp av ag och at
Minst ett skyddsombud ska medverka
Arbetsgivarrepresentant med beslutanderätt
Gärna en representant från FHV
Träffas minst en gång per kvartal
Tystnadsplikt vid känslig information eller
individärenden
• Ledamöter har rätt till ledighet med bibehållna
anställningsförmåner
Vad ska skyddskommittén
behandla? 6 kap. 9 § AML
”Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt
följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet
mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden.
I skyddskommittén ska behandlas frågor som:
1. Företagshälsovård
2. Handlingsplaner
3. Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder
och av arbetsorganisation
4. Planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall
5. Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön
6. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället”
Om oenighet i en arbetsmiljöfråga kan frågan hänskjutas till AV
Regionala skyddsombud RSO
• För mindre arbetsplatser eller arbetsplatser som
saknar skyddskommitté
• Kräver att det finns en medlem på arbetsplatsen
• Finansieras delvis (100 Mkr) med medel från
regeringen (via Arbetsmiljöverket till LO, Saco
och TCO)
• Det finns ca 2000 RSO
• Ag kan inte hindra RSO att komma till
arbetsplatsen, men de ska vara registrerade
RSO:s roll och uppgifter
•
•
•
•
•
Att aktivera det lokala skyddsarbetet
Kunskapsförmedlare för arbetsgivarna i små företag
Konfliktlösare mellan arbetsgivare och anställda
Rådgivare
Kontrollera såväl ag som at
AML 6 kap. 6 § samt 6 a §
Hänvändelseordningen
”Skyddsombud har rätt att taga del av de handlingar och erhålla
de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet”
”Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtagas för att
uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, skall skyddsombudet
vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder.
Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning skall
göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På
framställning skall arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en
skriftlig bekräftelse på att han mottagit dennes begäran.
Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör
han inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, skall
Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om
föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7§ skall meddelas…” Där
skyddskommitté finns kan skyddsombud direkt påkalla kommitténs
behandling av en arbetsmiljöfråga.”
AML 6 kap. 7 §
Skyddsombudsstopp
”Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares
liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom
hänvändelse till arbetsgivaren kan skyddsombud bestämma att arbetet
skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande från Arbetsmiljöverket”
”För skada till följd av åtgärd som avses i denna paragraf är
skyddsombud fri från ersättningsskyldighet”
Rättsfall finns angående lön under stoppet (obefogat stopp)