Transcript Produktionsmöjlighetskurva

Alexis Palma
Ph. D.
Föreläsning 1
• Ekonomi som ämne
• Modeller
• Knapphet och alternativkostnad
• Effektivitet
• BNP
• Makroekonomi och hälso- och sjukvården
Vad är Nationalekonomi?
• Nationalekonomi:
 Är en samhällsvetenskap som studerar hushållning
med knappa resurser.
 Utgångspunkten är att alla behov inte kan
tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser och
att det därför är nödvändigt att välja.
• Mikroekonomi, Makroekonomi
• Positiv ekonomi – Normativ ekonomi
Modeller
Dålig modell av
Eiffel Tornet
Bra modell av
Eiffel Tornet
Modell 1 av Glassförsäljningen i
Göteborg
Glass
Det finns ett positivt samband mellan
medeltemperatur och glassförsäljning
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
0
5
10
15
20
25
30
Temperatur
Modell 1 av Glassförsäljningen i
Göteborg
Glass
Det finns ett negativt samband mellan
pris och glassförsäljning
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
0
5
10
15
20
25
30
Pris
Viktigt i Nationalekonomi
• Resurser är knappa: Mängden varor och tjänster som
individerna i samhället skulle vilja konsumera är större
än mängden varor och tjänster som kan produceras.
Individer och samhället måste därför välja.
• Produktionsmöjlighetskurva: Är en grafisk avbild
av vad en produktionsenhet, med alla tillgängliga
resurser, maximalt kan producera av två olika varor.
Produktionsmöjlighetskurva
• En sjukgymnast har en egen mottagning i centrala
Borås.
• Sjukgymnasten har två olika typer av patienter:
1. Äldre personer som har haft en höftfraktur.
Behandlingen av en höftfrakturpatient tar ca. 1
timma.
2. Individer med ryggbesvär. Behandlingen av en
patient med ryggbesvär tar ca. en 0,5 timma.
• Sjukgymnasten jobbar 40 timmar i veckan.
Antal patienter med höftfraktur
40
40/1
35
PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA
Lutning = - 1/2
30
25
20
15
10
5
40/0,5
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Antal patienter med ryggbesvär
Alternativkostnad
• Alternativkostnad : är vad resurserna som används i
produktionen kunde ha åstadkommit i sin bästa
alternativa användning.
• Under tiden sjukgymnasten behandlar en patient med
ryggbesvär (30 minuter) kan han/hon ha behandlat
0,5 patienter med höftfraktur.
• Alternativkostnaden för behandlingen av en patient
med ryggbesvär är behandlingen av 0,5 patienter med
höftfraktur.
Produktionsmöjlighetskurva
• En avdelning på ett sjukhus behandlar två olika typer
av patienter:
1. Patienter med lungcancer.
2. Patienter med bröstcancer.
• Den enda inputen är sjuksköterskornas arbetstid.
• Vissa sjuksköterskor är bättre på att behandla
patienter med lungcancer men andra är bättre på att
behandla bröstcancer.
Antal patienter med lungcancer
PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Antal patienter med bröstcancer
Produktionsmöjlighetskurva
• När produktionsfaktorerna är heterogena blir
produktionsmöjlighetskurvan konkav.
• Man måste uppoffra behandlingen av 2,5 patienter
med lungcancer när behandlingen av individer med
bröstcancer ökar från 0 till 20.
• Man måste uppoffra behandlingen av 40 patienter
med lungcancer när behandlingen av individer med
bröstcancer ökar från 180 till 200.
PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA
Antal patienter med lungcancer
100
90
80
C
70
60
A
50
B
40
30
20
10
0
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Antal patienter med bröstcancer
Produktionsmöjlighetskurva
 Punkt A
• Enheten opererar på ett ineffektivt sätt. Det är
möjligt att öka outputen med de befintliga
resurserna.
 Punkt B
• Enheten opererar på ett effektivt sätt - allokativ
effektivitet. Det finns en alternativkostnad.
 Punkt C
• Punkten är omöjlig att nå med de befintliga
resurserna.
Effektivitet
 Effektivitet: Rätt grad av måluppfyllelse.
1. Allokativ effektivitet: Det går inte att öka
produktionen av en vara utan att minska produktionen
av en annan vara. Det finns en alternativkostnad.
2. Teknisk effektivitet: Att man använder den teknik
som ger största möjliga utbyte av de resurser
(produktionsfaktorer eller input) som används.
3. Kostnadseffektivitet: När en produktionsmetod som
genererar samma utfall som en annan
produktionsmetod men har lägre kostnad.
Teknisk effektivitet
Bilar
Sjuksköterskor
1
2
3
4
5
0
5
10
15
20
22
1
15
20
25
30
35
2
15
30
70
100
130
3
15
30
100
150
180
15
30
100
180
195
15
30
100
180
200
4
5
Tekninsk effektiva
Kostnadseffektivitet
Bilar
Sjuksköterskor
Kostnadseffektiv
1
2
3
4
5
0
5
10
15
20
22
1
15
20
25
30
35
2
15
30
70
100
130
3
15
30 Lön: 100
60 000
150
0
Lön:
20 000 Bilkostnad:
15
30 Totalt: 100 60 000
180
Bilkostnad: 10 000
Totalt: 15 30 00030
100
180
180
4
5
195
200
Marknader och aktörer
• Varumarknaden: marknaden där varor köps och säljs.
• Faktormarknaden: marknaden där produktionsfaktorer
(arbete, kapital, jord) köps och säljs.
• Finansmarknaden: marknaden där finansiella tillgångar
(aktier, obligationer) köps och säljs.
• Viktiga Aktörer
1. Hushållen
2. Företagen
3. Den offentliga sektorn
4. Utlandet
• Företagen hyr produktionsfaktorerna från hushållen.
Det blåa flödet, Y, visar inkomsterna som företagen
betalar till hushållen.
Y
Hushållen
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
Företagen
Y
Finansmarknad
Utlandet
• Hushållen sparar, S, och betalar skatt (netto), T.
Företagen lånar en del av vad hushållen sparar för att
finansiera sina investeringar.
S
T
Hushållen
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
Företagen
Finansmarknad
Utlandet
• Hushållen köper varor och tjänster. Flödet, C, visar
konsumtionsutgifterna.
Hushållen
C
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
Finansmarknad
C
Företagen
Utlandet
• Företagen köper investeringsvaror från andra företag.
Flödet I representerar företagens investeringsutgifter.
Hushållen
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
I
Finansmarknad
I
Företagen
Utlandet
• Den offentliga sektorn köper varor och tjänster, G, och
lånar eller återbetalar lån om utgifterna överstiger eller
är mindre än den offentliga sektorns inkomster.
G
Hushållen
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
Företagen
Finansmarknad
Utlandet
G
• Företag säljer varor och tjänster till utlandet, export, och
företag och hushållen köper varor och tjänster från
utlandet, import. Netto exporten är X-M
Hushållen
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
X-M
Utlandet
Företagen
X-M
Finansmarknad
• Det blåa och de lila flöden visar de cirkulära utgifterna och
inkomsterna. De gröna är de finasiella flödena. Summan av
de lila flödena är lika med det blåa flödet.
S
T
Y
Hushållen
G
C
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
I
I
X-M
C
Företagen
Utlandet
G
Y
X-M
Finansmarknad
Y=C+I+G+X–M
S
T
Y
Hushållen
G
C
Offentliga
Sektorn
Varurmarknad
Faktormarknad
I
I
X-M
C
Företagen
Utlandet
G
Y
X-M
Finansmarknad
Bruttonationalprodukten
Utgiftsmetoden
 GDP = C + I + G + (X  M)
 GDP = 1 372 + 529 + 762 + (1 494 – 1 257)
 GDP = 2 900 miljarder SEK
BNP och välfärd
• Registrering (Hushållet, den svarta sektorn)
• Värdering (Den offentliga sektorn)
• Kvalitetsförändring
• Kostnader (Polisen, sjukvården)
• Miljö
• Fördelning
Hur stor andel av BNP går till Hälsooch sjukvården?
Total health care expenditures by function of health
care (HC) and in relation to GDP
Current prices, Million SEK
Health care
Total health care expenditures
GDP at market prices
Medical care and health as percentage of GDP
(SCB)
2001
2004
2008
208 582
241 378
296 321
2 326 176
2 624 964
3 154 630
9,0%
9,2%
9,4%
2% 0% 2%
16%
9%
Stat
Kommun
Landsting
Hushåll
Företag
71%
(SCB)
Övrigt
14%
Sluten vård
25%
Dagssjukvård
5%
1%
Öppen vård
4%
Tandvård
2%
16%
Läkemedel
Prevention och folkhälsa
Administration
Investeringar
26%
7%
(SCB)
Övrigt
1. Current expenditure. Source: OECD Health Data 2010.
8.7
8.7
8.5
8.5
8.4
Ireland
United Kingdom
Australia
Norway
Finland
7.1
7.0
6.9
Czech Republic
Poland
Chile
6.0
5.9
Turkey
Mexico
6.5
7.2
Luxembourg
Korea
7.3
7.8
Hungary
Slovak Republic
8.1
9.0
OECD
Public expenditure on health
Japan
9.0
9.4
Sweden
Spain
9.7
Greece
9.1
9.7
Denmark
Italy
9.8
New Zealand 1
9.1
9.9
Portugal
Iceland
9.9
10.2
Belgium 1
Netherlands
10.4
Canada
0
10.5
2
Germany
4
10.5
6
Austria
8
10.7
10
Switzerland
11.2
12
France
16.0
16
United States
Figure 2. Health expenditure as a share of GDP, 2008 (or latest year available)
% GDP
18
Private expenditure on health
14
Figure 1. Annual growth in health expenditure and GDP, 2000-2008
12
Real annual growth in per capita health spending, 2000-2008 (%)
SVK
10
KOR
8
IRL
POL
GRC
TUR
6
CZE
LUX
NZL
4
ESP
GBR
FIN
NLD
OECD
DNK
USA
CAN
MEX BEL
PRT
ITA
2
FRA
CHE
SWE
CHL
HUN
AUS
AUT
JPN
NOR
DEU ISL
0
0
1
2
3
4
5
6
7
Real annual growth in per capita GDP, 2000-2008 (%)
Notes: 2000-2006: Luxembourg and Portugal. 2000-2007: Australia, Denmark, Greece, Japan and Turkey. 2000-2009: Iceland.
Source: OECD Health Data 2010.
8
Has the costs of the healthcare
sector changed..?
1960
1970
1980
1990
2004
Sweden
4,7
7,1
9,2
8,6
9,1
Germany
4,9
6,0
8,4
8,8
10,9
Spain
1,6
3,6
5,4
6,4
8,1
UK
3,9
4,6
6,0
6,0
8,3
US
5,3
7,4
9,2
12,2
15,3
(As a share of GDP in %)