Transcript Document 7719279

Skolans mål och möjligheter
Skolan som ressurs för barn och ungas innlärning,
beteende och utveckling
Folkets hus,
Stockholm City Conference Center
8. oktober 2008
Terje Ogden
“Atferdssenteret – Unirand”
Norwegian Center of Child Behavioral Research
Universitetet i Oslo
Vad vill vi med skolan?
Hur påverkar skolan elevernas
inlärning och utveckling?
Hur påverkar lärare elevernas inlärning
och utveckling?
--------------------------------------------Hur lär sig elever?
Ledarskap i klassrummet
Socialt lärande i skolan
Hva skal förebyggas?

Det vanligste är att förebygga drogmissbruk, psykiska hälsoproblem,
kriminalitet, våld och aggressivt beteende i hem, skola och fritid

Skolan skal också förebygge at elever inte misslyckas i skolan på
grund av innlärningssvårigheter, motivationsbrist och
beteendeproblem (våld och hot, skolk, mobbning)

Förebyggande innsatser:
– Situationsförebygging (”Target hardening”, ”Hot spot policing”)
– Sosial och individuell förebygging (förebygga problembeteende,
stärka social kompetens och individuella ressurser, kompensatorisk undervisning).
Att förebygga = att bygga

Att kartlegga och utveckla barn och ungdomars ressurser och
talanger,

Att fremja barn och ungdomars kompetens för att mestra stress,
motgång och kriser,

Redusera riskfaktorer för utveckling av problem,

Hälsofrämjande åtgärder (matvanor, motion etc),

Social kompetens som barn och ungas verktygslåda:
– ”coping” og ”resilience”
– ”Hjelp til självhjelp” – ”empowerment”.
Analys av förebyggande arbete

”TING HENGER I HOP”: Barn och ungas riskbeteende har över tid
en tendens till att konvergera: alkohol och drogmissbruk,
kriminalitet och psykiska problem,

GEMENSAMA RISKFAKTORAR: Det är ofta dom samma
underliggande sociala och psykologiska processer som leder till
utveckling av barn och ungas problem,

FRAGMENTERADA INNSATSER: Det förebyggande arbetet föregår
ofta innan isolerade problemområden (droger, kriminalitet, våld,
mobbning, rökning, matvanor) och sektorer (skola, social barnavård,
somatisk och psykisk helsa)

HELHETLIG FÖREBYGGANDE: Det förebyggande arbetet bör riktas
mot hela spekteret av problem och fokusera på dom felles
underliggande risk-faktorene för att ha tilrekkelig kontinuitet, brädd
och intensitet.
Verkar – verkar inte?

”VI ÄR ALLA FÖREBYGGARE”: Förebyggande innsatser kan anknytas
til allt från fotbollsklubbar til fri-idrott och kulturella aktiviteter – det
räcker att hålla barn och ungdomar undan negativ innflytande och
ge dom goda interesser,

”DEN GODA ÅSIKT” – Många förebyggande åtgärder har som sin
primära åsikt att förmedla budskapet: någon tar problemet på allvar
och man vil markera sig som seriös förebyggande aktør,

”LÖP OCH KÖP”: Några förebyggande program kännteknas mer av
god layout och välorganiserad marknadsförning enn av trovärdighet,

”BRIST PÅ UTVÄRDERINGAR” Det är möjligt att förebygging funkar,
men lite är systematisk utvärderad – och vi vet inte om det ger
resultater eller inte.
Förebyggande innsatser som inte fungerar

Interventioner som samlar høgrisk ungdomar på et sätt som leder
till negativ social innlärning,

Det är oklart hur inverventionen skall iverkställas (implementeras),

Personalen får inte tilräcklig handledning och är inte ansvarliga för
resultaten,

Interventioner med åsikt att skräma (eksv. scared straight) ellre
strategier för ”rough treatment” (eksv. boot camps) ,

Interventioner där vuxna förmanar/belärar barn och ungdomar.
National Institute of Health state-of-the-science conference statement, 2004
Effektiva skolbaserade förebyggande program







Ett interaktivt och deltakande innlärningssett
Förmedlar relevant kunnande som utmanar provåldelige attityder
och åsikter
Fremjer perception av normer, prosociala attityder och värden
Fremjer generell livskompetens
Stärker elevernas interpersonliga sociala färdigheter
Undervisningsmetoder som engasjerar eleverna, fremjer anvending
av lärostoffet i naturliga situationer och ändrar sättet att
kommunisera på i problemsituationer
Multikomponent, flerårig, och iverkställes på flera nivå, där vänner,
föreldrar och andra i det sociala nätverket uppmuntrar til att
anvenda färdigheterna.
Ferrer-Wreder, Stattin m.fl. 2004
Skolan förebygger

Det är möjligt att skolan bäst tar tillvara sin
förebyggande och hälsofrämjande insats genom att
göra det den skall göra: främja elevernas lärande och
utveckling genom skolorganisation, läroplan och
pedagogisk praktik.
Hur påverkar skolor elevernas
inlärning och utveckling?

Genom de skillnader som finns i skolornas rekrytering, miljö,
undervisning och inlärningsaktiviteter (school effectiveness
research)

Genom planerade och målinriktade utvecklingsarbeten, projekt och
planer för att främja elvernas inlärning, utveckling, sociala
kompetens och hälsa (school improvement and school based
prevention research)
Effektiva skolor
Rutter & Maughan,
2002
1) Kontext: Ett avvägt elevintag; adekvata resurser, stöd från lokalmiljön och
politikerna
2) Skolorganisation: Professionellt ledarskap med strategiska vyer;
gemensamma visioner och mål hos personalen
3) Skolans ethos: En ordnad atmosfär; attraktiv arbetsmiljö; höga, men
realistiska förväntningar; eleverna får ta ansvar; positiva belöningar och
rättvis disciplin, fokus på prestationer och positivt beteende; goda lärarelevrelationer
4) Effektiv utvärdering och tillsyn: regelbunden mätning av elevprestationer,
utvärderingar av lärareffektivitet och skolans samlade prestationer
5) Gruppledning i klassrummet och pedagogisk kvalitet: skydda
inlärningsaktiviteterna; engagemang av elevernas intressen; effektiv
undervisning; struktur; god ämneskunskap hos lärare.
Så skapas arbetsro i skolan

Goda lærer-elevrelationer i och utanför klassrummet,

Ledarskap i klassrummet: Riktlinjer för att skapa produktiv arbetsro för att
utöka den effektiva undervisningstiden, - etablera normer och regler,


Målinnriktad och strukturerad undervisning och aktiviteter,
Effektiv och differensierad undervisning,


Socialt lärande, - social kompetensutveckling och elevansvar,
Induktion – att förklara hur elever och deres beteende påverkar andra
Goda kommunikationsfärdigheter: pedagogisk anvending av lärarens
uppmerksamhet, uppmaningar och feedback,
 Att uppmuntra positivt beteende och stoppa ellre förebygga
problembeteende.

Vad kan lärarna göra?
Ledarskap i klassrummet

Här fokuserar man på lärarens förhållningssätt i klassrummet och på
kommunikationen mellan lärare och elever

Kompetens i att hantera störande och bråkiga elever och grupper,
att arbeta med regler och att stärka det som är positivt,

Klassledning bygger på positiva relationer och har en stark
anknytning till god undervisning,

Ett proaktivt förhållningssätt för att förebygga att problembeteende
sprids och trappas upp.
Inlärningsfrämjande relationer

Läraren är tillgänglig, vänlig och hjälpsam

Läraren lär känna eleverna, hälsar på dem och använder deras
namn

Läraren talar elever på tumanhand

Behandlar eleverna med respekt: ”fair och rättvis”

När eleverna förmedlar att de respekterar och litar på läraren

När läraren önskar att eleverna skall lyckas i skolan, berättar att
hon bryr sig om dem – även om de inte tycker om att höra det.
Klassens utvecklingssteg

Gruppbildning (Forming)
– Inskolnings- och ”lära kännaaktiviteter”
– Lärarens genuina uppmärksamhet
– Inkluderande aktiviteter och grupper

Dominans och kontroll (Storming)
– Klara ut ledarskapet i klassen
– Inflytandemönster och popularitetsstruktur

Normbildning (Norming)
– Förhandlingar, inkluderande sammanhållning och anpassning

Den produktiva perioden (Performing)
– Produktivitet, justeringar, problemlösande
Den lägsta effektiva ingripandenivån
’Lägsta effektiva ingripandenivå’ för att förebygga eskalering
och spridning av problembeteende:

Didaktisk nivå: Planerad undervisning och
inlärningsaktiviteter med vikt på direkt undervisning och
struktur,

Förebyggande nivå: Beteendekorrigering utan att störa
aktiviteten i klassen med användning av regler,
övervakning, uppmärksamhet, beröm, rörelse och signaler
till eleverna,

Problemlösande nivå: Direkt beteendekorrigering med
problemlösande praktiserande av regler och planerade
konsekvenser.
Verksamt beröm och bekräftelse

Bekräfta prestationer, insats, hjälpsamhet och kreativitet,

Var konkret och förklara varför du är nöjd,

Beröm måste vara uppriktig, spontan och varierat,

Fokusera på vad eleven eller klassen har presterad,

Både frekvens (hur ofta) och kvalitet (hur bra) är viktigt,

Beröm har störst effekt när elever har en god relation med läraren och
tycker att arbetet är intressant och viktigt,

Bekräftelse eller beröm har framför allt en informativ funktion,
”Ta eleven på bar gärning när han har gjort något bra”, som
psykoterapeuten och specialläraren Birgitta Kimber uttrycker det. f
Proaktivt ledarskap i klassrummet

UPPMÄRKSAMHET – ÖVERBLICK - när läraren är uppmärksam på
vad som försigår i klassrummet och eleverna är medvetna om det,

ÖVERLAPPNING – hanterar flera händelser samtidigt,

AKTIVITETSFLYT – aktiviteterna skyddas mot yttre ellre inre avbrott
och störande händelser,

”MJUKA ÖVERGÅNGAR” när klassen byter från en aktivitet till en
annan

MOMENTUM - god progression och tempo under lektionen

GRUPPFOKUS – så många elever som möjlig är uppmärksamma och
engagerade. (Kounin, 1970/1977)
Utvecklingsuppgifter ur elevernas perspektiv

Social kompetens:
– att komma överens med jamnåriga: kontakt, vänskap och socialt
accepterande,
– Att lyckas i kontakten med vuxna, hemma och i skolan,


Akademisk kompetens: att lyckas med skolgången och
skolämnena,
Beteende: Följa normer och regler i familj och samhälle.
(Masten m.fl., 2002)
Personlig
kompetens
Fysisk
kompetens
Social
kompetens
Kognitiv
kompetens
Backe-Hansen,E. & Ogden,T. (1998). 10-åringer i Norden, Kompetanse, Risiko og
oppvekstmiljø, Rapport Nordisk Ministerråd, København, Forlag Nord Helse
•Social kompetens är
barn och ungas kapacitet
till att integrera
tänkande, känslor och
beteende för att lyckas
med sociala uppgifter
och utveckla sig positivt
(Weissberg & Greenberg, 1998)
Social kompetens går
som en röd tråd genom
framgångsrika
förebyggande insatser
Betydelsen av social kompetens
– vad säger forskningen?

Utökar möjligheterna att bemästra viktiga utvecklingsuppgifter
– Att lyckas i skolan
– Att få vänner
– Att utveckla positiva relationer til vuxna (Masten et al., 1995)

Vaccination mot psykosociala problem (resiliens) (Garmezy, 1990)

Förebygger alkohol- och drogmisbruk (Ennet m.fl., 2003)

Bidrar till socialt inkluderande i skolan (Gresham, 1987)

Förebygger social isolering och tillbakadragelse (Ogden, 1995)

Förebygger aggressivt beteende genom att peka på positiva
alternativ
(Walker et al.,2004; Webster-Stratton & Hammond, 1997).
Dom ”bortvalda eleverna”






En undersökning bland 1111 elever i årskurs 2 i 63 klasser ved 31
grunnskolor i Stockholm
Eleverna valde 3 medelever dom ville leka med og 3 elever som dom inte
ville leka med
18% av elevene blev bortvald av medeleverna
Hvem blev bortvald?
– Stökiga pojker, generade och tilbakadragna flickor och pojker, elevar
med innvandrarbakgrund
Lärarna hadde identifierad hälften mens föreldrarna uppfattade varje femte
som hadde kameratproblem – dom som var stökiga blev oftast identifierad
Orsaksanalyser indikerade att det var bristande sociala föresetnader och
färdigheter som ledde til att elever ble bortvalda och detta påvärkade
indirekt skoleprestationene i negativ riktning
 Sundell & Collbiörnsen, 1999
Varför socialt lärande i skolan?

Skolan ställer stora sociala krav, men undervisar lite

Förebygga problembeteende i undervisningen,

Stöd till social inkludering i skolan,

Social kompetens som barn och ungas verktygslåda:
– ”coping” och ”resilience”
– ”Hjälp till självhjälp” – ”empowerment”

Eleverna lär sig hur de själv kan reglera uppmärksamhet, känslor
och beteende.
Självkontroll
Samarbete
Sociala
färdigheter
Empati
Självhävdelse
Ansvarstagande
Gresham & Elliott, 1990
Sociala färdighetsdimensioner
för elever och lärare

SAMARBETE – dela med sig och hjälpa andra – följa regler och
instruktioner

EMPATI – kunna se saker ur någon annans synvinkel och leva sig in
i hur andra har det – ha omtanke och respekt för andras känslor och
synpunkter

SJÄLVKONTROLL – bringa känslor under intellektuell kontroll

SJÄLVHÄVDELSE – uttrycka egna uppfatningar och rättigheter på
positiva och tydliga sätt – ta initiativ, presentera sig och stå emot
negativt grupptryck

ANSVARSTAGANDE – hålla avtal – visa respekt for ägodelar och
arbete

(Gresham & Elliott, 1990)
Program för utveckling av social kompetens

”Second step” – Committee for children, Seattle, Beland, 1991 –
(”Stegvis”)

Interpersonal Cognitive Problem-solving (ICP) – Shure, 1997

The prepare curriculum – Goldstein, 1999 (Sosial
ferdighetstrening for ungdom og voksne) (Aggression Replacement
Training)

Livsviktigt – Birgitta Kimber.
Programinnehåll





SOCIAL PERCEPTION:
– Att uppmärksamma och koda verbala och ickverbala sociala signaler
– Noggrann kodning av sociala signaler – avläsa normer och intentioner
PERSPEKTIVTAGANDE OCH EMPATI:
– Förstå andras perspektiv och leva sig in i deras situation
INLÄRNING AV FÄRDIGHETER OCH PRIORITERING AV MÅL:
– Lära sig sociala färdigheter av högre och lägre grad
– Formulera sociala mål och avväga målkonflikter
PROBLEMLÖSNING:
– Generera alternativa lösningar på sociala problem och konflikter
– Förutse hinder och förvänta konsekvenser
SOCIALT EFFEKTIVT BETEENDE:
– Omsätta sociala beslut till effektivt beteende.
Socialt lärande i skolan: det räcker inte med
strukturerade program

Sociala färdigheter och kompetens kan undervisas på
samma sätt som skolämnen – strukturerat och autentiskt lärande

Färdigheterna bör vara socialt verksamma för eleverna och
anpassad til åldersgruppen,

Upplärningen påverkas av skolans övriga undervisning och bör
integreras i denna - man kan inte ”kursa” eleverna att bli socialt
kompetenta (miljöåtgärder nödvändigt)

Sociala färdigheter används när dom modelleras, efterfrågas,
uppmuntras och bekräftas.
Skolövergripande normer och förhållningsett
Utveckla positiva relationer til lärare och medelever som social anknytning
och vennskap,
 Klara regler och förventningar till positivt beteende, och konsekvent
anvending av beröm för ”norm och regelstyrd” beteende.


Små och negativa konsekvenser på negativt beteende som observeras och
rapporteras på et systematisk sätt,

Informell social kontroll som förmedlas av medelever och personalen,

Gemensama värden, normer och förventningar i skolans personal; Det som
går före sig i klassrummet påverkar och påverkas av det som händer på
skolan och av den skolövergripande innlärningsmiljön (klimat) och normer
(skolkoden),

Utvidgat samarbete och kommunikation mellan hem och skola.
En begreppsmodell för
utnyttjande av skolan
som ressurs för barns
utveckling och helsa
Strukturerade program och
metoder för undervisning
och innlärning
Principer för ledarskap i
klassrummet
Forskningsbaserade kriterier
för effektiva skolor
Principer och värden om inkludering,
demokrati och jämnlikhet
Litteratur

Ogden,T.(2005):Skolans mål och möjligheter. Rapport, Folkhälsoinstitutet,
Stockholm.

Ogden,T.(2003):Social kompetens och problembeteende i skolan.
Kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm, Liber forlag

Klefbeck,J. & Ogden,T.(2003):Barn och nätverk. Ekologiskt perspektiv på
barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete
med barn. Andra upplagan. Stockholm, Liber forlag

Ogden,T.(1993):Kvalitetsmedvetande i skolan. Lund, Studentlitteratur

Ogden,T. Asmervik,S. & Rygvold, A.L. (red.)(2001):Barn med behov av
särskilt stöd. Lund, Studentlitteratur

Ogden,T. (1991): Specialpedagogik. Att förstå och hjälpa beteendestörda
elever. Lund, Studentlitteratur