Transcript Fråga, • Är en talarsituation ett nödvändigt ont...

Fråga,
en övergripande, genomgående och fundamental sådan...
• Är en talarsituation ett nödvändigt ont...
• ...eller en god möjlighet?
•
Min intention med detta föredrag... Ge inspiration och erbjuda nya
infallsvinklar till talarutmaningen
Fundera på
Kan du påminna dig ett framförande du hört/sett?
Vad gjorde det talet speciellt?
Vad är det som gör ett tal värt att minnas?
Vilket är viktigast; innehållet eller sättet det presenteras
på?
Budskap
Berättelse
Balansgång
Budskap
• Vad är det du vill ha sagt?
• Vad är det din publik ska få och vilken nytta kommer de
att ha av det du framför?
• Kommer publiken/mottagarna/deltagarna att gå ifrån ditt
framförande berikade, förundrade, inspirerade?
• Formulera ditt budskap för dig själv, kortast möjligt, och ha det för ögonen genom hela processen!
Berättelse
Se på din framställning som en berättelse.
Se det du vill kommunicera som ett skeende
som du betraktar och som du vill skildra
för din publik på ett sådant sätt att de
förundras, att de ser något nytt som de
kan ha nytta av. Berättandet är en nyckel
till att förmedla något man känner till på ett
medryckande sätt.
Balansgång
• Talarutmaningen är som att gå balansgång på
en röd tråd över en avgrund… (=åhörarnas
hotande ointresse) Till hjälp har vi en stång vid
vars ändar dynamiskt balanserar kompletterande motsatser, exempel: förnuft/känsla,
energi/vila, trygghet/nyfikenhet, humor/allvar,
ödmjukhet/självkänsla, teori/praktik,
monolog/samtal, osv.
Fritt efter
Apostlagärningarna 2 kap. V. 1-4
I det att pingstdagen fullbordades vart det plösligt
ett dån som av en framfarande våldsam blåst.
Och dem syntes tungor såsom av eld vilka
fördelade sig och satte sig på var och en av dem
Och de vordo uppfyllda med helig ande och
började tala med andra tungor, efter som anden
gav dem att tala.
Inspiration
• Ett Mirakel
• Definiera Inspiration:Eld, Glöd, Energi, Entusiasm,
Flöde, (Flow) Allvar-Mening-Intention, Glädje, Humor.
• Bra att ha när den infinner sig.
• Men vad göra när den inte gör det?
Retorik = konsten att övertyga
•
•
•
•
•
•
•
•
Är talarkonsten inte mer än retorik?
En berättelse.
En social situation.
Dialog.
Samkväm.
Teambuilding.
Värdegrund.
Gemensamt för teater, berättare, tal - här och
nu
Publikens roll.
Vad spelar publiken för roll i en talarsituation?
Hur viktig/avgörande är den i så fall?
Är publikens deltagande, i form av frågor eller påståenden,
en tillgång eller en svårighet?
Monolog/Dialog, för- och nackdelar
Har åhöraren ett ansvar för talarsituationen?
40%
upplever ett starkt obehag inför tanken att stå upp och tala inför andra.
Varför?
20% känner starkt obehag inför tanken på döden.
Vad beror detta på?
Gör dig inte märkvärdig!
Jantelagen och dess konsekvenser
Eller är du värd att läggas märke till?
Jante lagen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Du skall inte tro att du är något.
Du skall inte tro att du är lika god som vi.
Du skall inte tro att du är klokare än vi.
Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
Du skall inte tro att du vet mer än vi.
Du skall inte tro att du är förmer än vi.
Du skall inte tro att du duger till något.
Du skall inte skratta åt oss.
Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Sant eller trovärdigt?
Aristoteles frågar - Är retoriken:
• En Konst
• En Vetenskap
• eller ett Hantverk?
”Inte en vetenskap, eftersom vetenskap söker en empiriskt
verifierbar sanning. Retoriken nöjer sig med mindre, med det som är
sannolikt.”
Typer av tal
• Informerande – undervisande.
• Argumenterande, uppmana till
handling
• Ceremoniella, hyllande, underhållande
Talets delar
• Inledning
• Mitten - bakgrund/berättelse tes/argumentation - sammanfattning
• Avslutning - tydlig & sendoff
ETHOS, LOGOS och PATHOS
Vad betyder detta?
Ethos
Det FÖRTROENDE och den VÄLVILJA, SYMPATI, du
lyckas skapa för dig själv som talare (redan i
inledningen), samt INTRESSE för ditt budskap, din
berättelse.
Logos
Ordet.
Kvaliteten på innehållet i ditt material utifrån
Nytto och FÖRNUFTsaspekten.
Pathos
Hur du lyckas beröra din publik
känslomässigt.
De som lyssnat på dig, har de haft en
upplevelse? Förundran…
Argumentationsmodell
•
•
•
Inledning (Etos) + Presentera en huvudtes som du ska driva till
slutet.
Bakgrund/Berättelse
Fördjupa din tes. Vad är det lyssnaren ska förstå? Lägg in
stödargument för din tes. (OBS hållbarhet – relevans!) Ta även med
motargument. Exempelvis:
1.
2.
3.
4.
5.
Ditt näst bästa argument.
Ditt nästnästbästa argument.
Ett motargument som du avfärdar.
Ett till.
Ditt bästa argument!
•
•
Sammanfatta vad du sagt så att argumentationen hänger ihop.
Avsluta. Med en bra poäng för din tes. (Återkoppling till
inledningen?) Send off.
Förberedelse
•
•
•
•
•
•
•
Intention
Inventering
Disposition
Stil
Memorering
Genomförande
Utvärdering
Intention
• Vilket är ditt budskap? (Sammanfatta till en mening eller bara ett ord
essensen av vad du vill säga. Ha detta sedan som en ledstjärna för
allt du företar dig framöver med avseende på talet.)
• Vilka är publiken? Hur stor, är den homogen eller sammansatt?
• Vem är du för publiken? Kändis eller okänd?
• Vad framträder du i för sammanhang?
• Praktiska omständigheter. Lokalen, akustik, storlek.
Ljusförhållanden. Är du uppe på en scen? Krävs det tekniska
arrangemang, i så fall vilka?
Inventering
• Samla allt relevant material (även allt irrelevant, i en stor hög och låt
det ligga och jäsa på köksgolvet, bildligt talat) i god tid inför talet. Allt
som faller dig in. Fakta, kuriosa, anekdoter, artiklar, bilder, spånerier,
dumheter, saker du drömt... Enligt Quintillianus devis:
”Ymnighet kan lätt beskäras, men torftighet kan ingen möda bota”.
• Även saker omkring sammanhanget där talet hålls och/eller som har
med publiken att göra. För att bekräfta den.
Disposition
• Nu kan du börja göra en disposition. Lekfullt och
kreativt. Denna kan förändras ända in i det sista.
Hur gör du den relevant, passande och kanske
ändå överraskande?
• Tänk på att du kan få förändrade tidsramar,
arrangören säger till dig: Tyvärr har vi blivit
försenade, du måste korta med en kvart...
Stil
Nu följer utformandet av textinnehållet. Hur vill du
anpassa det för att få bästa effekt. Vill du låta högstämd
eller banal, göra det på vers eller med s.k. retoriska
figurer, d.v.s. grepp för att fräscha upp språket, göra det
mer slagkraftigt.
Memorering
• Om du nu är så ambitiös att du har skrivit dig igenom hela talet...
(Så är det ju ändå inte meningen att du ska memorera det
ordagrant, risken är då stor att det låter litterärt eller konstruerat och
inte talspråksmässigt.) ...hur ska du bära dig åt för att komma ihåg
allt det du vill ha sagt?
• Du kan skriva ner nyckelord kring viktiga element i texten. Memorera
dessa, eller gör kort som du kan bläddra igenom, som
programledarna i TV.
• Du kan också memorera igenom att placera ut nyckelorden på
bekanta platser som du sedan besöker i din fantasi när du framför
ditt tal.
Genomförande
• Vad gäller talarkonsten så är det 3 ting som är viktiga. ”Action,
Action, Action.” – Cicero
• Berätta vad du tänker säga. Säg det! Upprepa sammanfattat vad du
sagt. (Tänkvärt, men blir det tjatigt? Avgör själv!)
• Se framför allt till att det hörs vad du säger!
• Bjud på dig själv. Var generös. En talarsituation tillåter överdrift.
• Fundera över vad som är ”passande” (Decorum) i situationen.
• Eld, entusiasm, energi.
• Lämna spegeln hemma!
• Fokus på budskap och publik.
Utvärdering
• Talarutvecklingen är en ständig process.
• Som kräver övning och erfarenhet.
• Fundera efteråt över vad som fungerat väl och vad som
inte gjort det. Vad bör ändras? Har du vänner du litar på
som kan ge konstruktiv kritik? Låt dem göra det då.
Om tekniska hjälpmedel
Du kanske inte vill eller är mogen för det nedanstående, men tänk igenom…
• Gör dig inte beroende!
• De kan vägra fungera.
• Var beredd på att kunna genomföra ditt tal
utan.
• Powerpoint får aldrig ta huvudrollen.
• Bildbeskrivningar!
• Gör publiken medskapande genom att de
själva får göra bilderna, projicera via ditt
tal.
Bild
• Om du väljer att använda bild/bilder, var
medveten om dina möjligheter att ladda
dessa på olika sätt och med olika mening
verbalt...
Exempel på retoriska figurer Stilfigurer
•
•
•
•
Upprepningar
Bilder
Jämförelser
Vändningar
Upprepningar
• Anafor - Upprepning av ett första ord eller flera.
Ex. ”I have a dream” Martin Luther King. Stark
suggesionpotential.
• Epifor - Upprepning av sista ord eller flera.
• Återkoppling
Återkoppling
• Direkt eller överförd återkoppling till något
som presenterats tidigt i talet. En tid
förlöper och man ”glömmer” exemplet, tills
det återkommer - som en återföring som
kan förstärka budskapet, kanske
introducera en slutsats eller
sammanfattning. Mycket effektivt!
Eufemism = förskönande omskrivning
•
•
•
•
•
•
•
Föryngringsyta – Kalhygge
Lokalvårdare – Städare
Friställd – Arbetslös
Gå bort – Dö
Alternativ begåvning – Idiot
Kriminalvårdsanstalt – Fängelse
Strategisk omgruppering – Flykt
• Dysfemism = motsats till Eufmism – Öknamn:
”Giftpinne" för cigarett och ”Fjollträsk" för
Stockholm.
Katakres
•
•
•
•
•
= misslyckad (eller lyckad) ihopblandning av talesätt
tidens tand läker alla sår
ta skeden dit man kommer
... trivs som fisken i ett hönshus
halsbrytande fingerövningar
det har varit en morot för oss hela hösten,
nu är den släckt
• För ett år sedan stod vi vid avgrunden, vid
ruinens brant, men sedan dess har vi
lyckligtvis tagit ett avgörande steg framåt.
Paranomasi
• Lekfulla ordlikheter
• Container eller Entertainer
• Svångremspolitik eller Svängrumspolitik
Pleonasm
•
•
•
•
•
•
•
Pleonasm ("överflöd", "överdrift")
gammalt fornminne
backa baklänges
dålig ovana
lugn och ro
klart och tydligt
inbakad Calzone
Antites
•
•
•
•
•
Motsatspar:
Närande och tärande (även Paronomasi)
Fattiga och rika
Upp som en sol ner som en pannkaka
Svartvit
Allitteration
• Eller stavrim eller bokstavsrim av
efterföljande ord:
• Sälja sand i Sahara
• Volvos värde varar
• Bättre börda kan man inte bära än mycket
mannavett ( Dubbelalliteration)
• Allitterativ antites: Skydda eller skövla
Hyperbol / Litotes / Ironi
• Över och underdrift:
• Som jag förklarat minst 1000 ggr...
• Har jag fått en liten släng av anorexi, eller
aids, cancer...
Professionellt/Personligt/Privat
• Professionellt: Utmärkt. Förnufts- och kunskapsinnehåll.
• Personligt bra. För att det blir intressant och berör?
• Privat dåligt. För att det kan vara något ingen annan är
intresserad av, något som man tycker man inte ”har att
göra med”.
Hur blir man en bättre talare?
• Det är en process.
• Kanske ett livsprojekt.
• Du kan inte köpa dig bättre. Eller enbart läsa dig
till kunskap.
• Du måste öva.
• En fråga om inställning och mental träning.
• + praktisk övning.
• Öppenhet för andras spegling och synpunkter
Send off
• Brinn eller åtminstone glöd.
• Ha ditt budskap ständigt för ögonen.
• Glöm dig själv och dina eventuella brister, bjud
på din glädje och entusiasm.
• Fokus på publiken och ditt budskap.
• Skicka med uppmaning, energi, förändring!
LÄNKAR till inspirationstal
•
http://www.ted.com/talks/lang/eng/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html
•
http://www.ted.com/talks/lang/eng/jill_bolte_taylor_s_powerful_stroke_of_insight.html
•
http://www.ted.com/talks/lang/eng/hans_rosling_asia_s_rise_how_and_when.html
•
http://www.ted.com/talks/lang/eng/isabel_allende_tells_tales_of_passion.html
•
http://www.ted.com/talks/lang/eng/chris_abani_muses_on_humanity.html
•
•
Länk till bra artikel om PowerPoint:
http://www.retorikforlaget.se/rm/pdf/renberg.pdf