Transcript Maatschappelijk Verantwoord Ondernemen

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
ANNONS
ANNONS
Nr.1 / December 2009
Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus
KAMPEN MOT
VÅLDET
4
DU GÖR SKILLNAD
FOTO: JESSICA OSCARSSON
STEG
Stoppa
toppa
o pa h
hat
hatet
hatet:
a
atet E
Emerich
i h Roth
R th
h satt
tt i fem
f av tyskarnas
t k
koncentrationsläger,
k
t ti lä
Carl Wennerstrand är före detta nynazist – nu arbetar de tillsammans för att
hjälpa ungdomar att hoppa av från främlingsfientliga grupper.
Våld i nära relationer
Mörkertalet på övergrepp är stort bland
kvinnor och barn
SYSTRARNA STARTADE ORGANISATIONEN SLAGFÄRDIG 2008.
Lys upp staden
Få bort den mörka
och otrygga stadsmiljön på kvällarna
Gränder, gathörn, parkeringsplatser. Vet du var ljus skulle bidra till
lite mer nattlig trevnad och trygghet? Tipsa oss med ett MMS* eller
på fortum.se/lysupp. Där kan du också se och rösta på alla förslag.
Tack för din hjälp i kampen mot mörkret.
*MMS:a Lysupp följt av adress, bild och gärna kort beskrivning till 71501.
2 · DECEMBER 2009
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
UTMANINGAR
Ett av Polisens viktigaste uppdrag är att minska våldet.
Det är ett ansvar för oss och för alla i samhället att
människor ska känna sig trygga och kunna leva
utan oro för att drabbas av våld.
VI REKOMMENDERAR
Barbro
Jönsson
Polischef,
Göteborg.
SIDA 4
Vi alla har ett ansvar
att inte acceptera våldet
yvärr möter många
våldet i sitt eget
hem, när någon i
familjen som borde ge trygghet har
blivit ett hot. Andra
utsätts för våld i
sammanhang där offer och förövare är okända för varandra.
Våld i hemmet måste synliggöras för att kunna bekämpas. Ett
stort problem är att många som
misshandlas inte vågar polisanmäla.Polisen arbetar därför med
att sprida information om hur vi
arbetar. Vi berättar att misshandel
är ett allvarligt brott och vi berättar om hur polisen arbetar för att
klara upp brott och stödja brottsoffer på bästa sätt. Vi gör det för att
fler ska anmäla, vilket är en förutsättning för att de som misshandlar ska kunna stoppas från att slå
och förtrycka.
T
Ofta relaterade till nöjeslivet
När det gäller våld utanför
hemmet är det viktigt att
minska antalet brottstillfällen.
Våldet är ofta relaterat till nöjeslivet och drabbar unga människor.
Polisen kan göra mycket genom att
finnas på plats när krogarna stänger och vid andra tillfällen då miss-
handelsbrott ofta begås. Fler fotpatrullerande poliser och mobila
poliskontor behövs. Kameraövervakning kan komplettera Polisens
närvaro och verka såväl förebyggande som öka möjligheterna att
klara upp brott.
Vi vuxna har också ett ansvar
För oss inom Polisen är det
tydligt att utvecklingen mot
fler våldsbrott hänger ihop med
den ökade alkoholkonsumtionen.
Polisen arbetar med att försvåra
för ungdomar att få tag i och dricka
alkohol. Tillsammans med kommunerna kan vi göra mycket för
att informera i skolor och att stötta
ungdomar i riskzonen. Vi behöver
också ingripa mot de krogar som
inte hanterar sin utskänkning på
ett ansvarsfullt sätt. Det är även
viktigt att vuxna inte förser ungdomar med alkohol. Många langar,
ibland i en systematisk affärsverksamhet. Det är inte bara ett brott,
utan också förkastligt därför att
man utsätter unga för allvarliga
risker. Detta är något att tänka på
inte minst nu i luciatider.
Den som drabbas av våld förväntar sig med rätta att Polisen ska hitta och gripa gärningsmannen.
Polisen utvecklar sina utrednings-
“Civilkurage
handlar inte om
att göra det
omöjliga, utan
om att göra det
vi kan.”
Bengt Svenson
Rikspolischef.
FOTO: PETER KNUTSON
metoder, men arbetar också med
att ge brottsoffer bättre stöd. En
undersökning från Brå, Brottförebyggande Rådet, visar att brottsoffer oftast upplever poliserna som
hjälpsamma och professionella,
men att det brister i informationen om vad som händer i en utredning. Det måste vi bli bättre på.
Alla måste samarbeta
Polisen kan göra mycket mot
våldet, men vi klarar oss inte
ensamma. Bättre samarbete med
kommunerna och med organisationer behövs. Ibland är det också vanliga människors insatser som avgör.
Om vi hör bråk i lägenheten bredvid
eller misstänker att någon langar till
kvarterets ungdomar, då är det viktigt att vilja och våga göra det rätta.
Civilkurage handlar inte om att göra
det omöjliga, utan om att göra det vi
kan.Det kan handla om att ringa 112,
att iaktta och lämna sitt vittnesmål
till Polisen, eller att stötta den som
inte har kraften att polisanmäla.
Den som misshandlar ansvarar för sitt brott, men vi alla har ett
ansvar för att inte acceptera våldet. Polisens insatser är viktiga,
men måste stöttas av samhällets
goda krafter.Så kan vi tillsammans
bygga ett tryggare Sverige.
Brottsofferjouren ger stöd
till unga brottsoffer och vittnen
Varje dag drabbas ett stort antal barn
och unga av brott. Antingen blir de själva
utsatta, bevittnar brott eller känner någon
som utsätts. Ungdomar i åldern 16-29 år
löper fyra gånger större risk att utsättas
för ett enstaka våldsbrott än människor
över 50 år. Det är vanligt att unga
brottsoffer känner sig oroliga för följderna
av en polisanmälan. Man är rädd att
gärningspersonen ska hämnas och känner
oro inför rättegången.
Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ)
vet att det är oerhört viktigt att unga som
utsätts för eller bevittnar ett brott får stöd
och information direkt efter brottet. Unga
behöver få veta vilka rättigheter de har. De
måste också få möjlighet att bearbeta det
som hänt för att de ska kunna behålla och
utveckla sin tilltro till rättssamhället.
BOJs erfarenhet av att ge stöd till unga
brottsoffer finns samlad i boken “Unga
brottsoffer & vittnen – om utsatthet och
stöd”. För arbetet med unga har vi också
tagit fram filmerna “En vanlig dag” och
“Stå upp! – om att vilja vittna och anmäla
brott”.
“Ingen skall få ta det
här målet ifrån mig.
Det skulle sända ut
helt fel signaler, att
man kan hota rättsväsendet och på så
sätt komma undan.”
Fotbollssupportrar
s. 6
Det finns en rädsla för ”fotbollsvåld” och
klubbarna försöker göra stämningen
vänligare och mer avspänd.
Stadsmiljön på kvällen s. 12
Med hjälp av ljussättning skapas positiva
känslor när mörkret tar över på kvällen.
Vi får våra läsare att lyckas!
KAMPEN MOT VÅLDET
NR 1, DECEMBER 2009
Redaktionschef: Nadine Kissmann
Försäljningschef: Gustaf Ryding
Affärsutvecklare: Carl Dohrmann
Redigerare: Alex Mak
Ansvarig för denna utgåva:
Projektledare: Cecilia Nymann
Tel: 08-545 953 00
E-post: [email protected]
Distribution: Svenska Dagbladet,
December 2009
Tryckeri: V-Tab
Repro: Bert Lindevall
Mediaplanet kontaktinformation:
Tel: 08-545 953 00
Fax: 08-545 953 01
E-post: [email protected]
Vid förfrågningar kontakta:
Carl Dohrmann
Mediaplanets affärsverksamhet är att
leverera nya kunder till våra annonsörer.
Genom intressanta artiklar med hög
kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.
Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ)
är en ideell organisation som arbetar för
bättre villkor för dem som drabbats av
brott. Varje år ger stödpersoner och
vittnesstöd i landets drygt hundra
brottsofferjourer stöd till över 70 000
brottsoffer, anhöriga och vittnen. Ungefär
en tredjedel av dem som hade kontakt
med vår stödverksamhet förra året var
unga under 26 år.
Läs mer på
www.boj.se eller www.ungaboj.se
Viktig information till dig som ska resa.
I en TEMO-undersökning från 2007 säger sig var 10:e resenär ha sett tecken
på barnsexturism utanför Europa. Trots detta åtalades endast ett fåtal personer
samma år.
Polisen är i många fall beroende av allmänhetens tips för att väcka åtal och få
förövarna dömda i domstol. Om du ser eller misstänker sexuella övergrepp på
barn på ditt resmål kan du anmäla det på www.ecpathotline.se, eller till lokal
polis. Du kan anmäla misstänkta övergrepp mot barn på plats eller när du kommer
hem. Sverige har polis i Bangkok som tar emot tips som rör Thailand, Vietnam,
Laos, Kambodja och Filippinerna. Adressen är [email protected]
Agera utomlands som du skulle ha gjort hemma.
Vi vet att adressen är svår att komma ihåg. Därför är vi oerhört tacksamma om du klipper ut den
och förvarar den i din plånbok, eller där du annars förvarar viktiga uppgifter när du reser. Tack!
[email protected]
WWW.POLISEN.SE
MOT BARNSEXHANDE L
WWW. E C P A T . S E
4 · DECEMBER 2009
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Fråga: Skulle åklagare Barbro Jönsson stå upp mot gängkriminaliteten igen, trots hoten mot hennes person?
Svar: Utan tvekan - ja. Annars hade ju allt varit förgäves.
Vi alla måste stå upp mot den
organiserade brottsligheten
FÖRÄNDRING
GÖTEBORG
En kylig tisdagsmorgon i november
2007 sprängdes åklagare Barbro Jönssons ytterdörr på radhuset i Trollhättan. Orsaken troddes vara att hon åtalat
fyra stycken personer med anknytning
till det kriminella gänget Wolfpack för
ett mordförsök i Lilla Edet där förövarna ska ha skjutit rakt in i en familjs
lägenhet.
Att attentatet mot Barbro Jönsson
skett på uppdrag av Wolfpack är fortfarande oklart. Däremot är det klart
att attentat av den här typen inte bara är ett hot mot vårt rättsväsende,
utan även ett hot mot demokratin.
Att bli skrämd av den här sortens hot
hade varit naturligt, att be om tjänsteledigt eller att be om ett annat uppdrag hade varit en självklarhet för
många.
Tänker aldrig ge upp
Barbro Jönson tänkte aldrig dra sig
tillbaka eller ge upp. Det var inte ett
alternativ.
– Jag tänkte: ingen skall få ta det här
målet ifrån mig. Det skulle sända ut
helt fel signaler,att man kan hota rättsväsendet och på så sätt komma undan.
Att Barbro Jönsson gjorde det som
hon ansågs vara det rätta fick otrolig
mycket positiv uppmärksamhet. Hon
blev bland annat utsedd till ”svensk
hjälte” av tidningen Aftonbladet.
Men det här var inte första gången
Barbro Jönsson var i hetluften. 2004
hade hon hand om ett annat uppmärksammat fall där 16 medlemmar
i Wolfpack åtalades. Det var en rättegång som präglades av stök och hård
polisbevakning med precis som 2007
stod åklagaren på sig och lät sig inte
stoppas. Att stoppa de här människorna som inte har någon respekt för
samhället, på så sätt att de inte bryr
sig om att civila oskyldiga människor
kommer i kläm, är något som Barbro
Jönsson verkligen brinner för.
”Om vi
verkligen
skall gnaga oss in
hela vägen
måste alla
i samhället
samarbeta.”
Barbo Jönsson
Polischef, Göteborg
Trots det tycker jag att jag lever ett
vanligt Svensson-liv.
Den uppmärksamhet som Barbro Jönsson fick under den här tiden gjorde att hon knöt en rad olika
kontakter, träffade nya människor
som sedan ledde till att hon erbjöds
tjänsten som Polischef i Göteborg.
■ Hade du gjort samma sak igen?
– Ja,absolut,för mig var det aldrig ett val.
Att det faktiskt var Wolfpack som
låg bakom attentatet mot henne är
svårbedömt. Barbro Jönsson säger
att hon inte hört ett pip från dem,
även när två personer åtalades för
sprängningen.
– Det hade ju inte varit särskilt
smart av dem egentligen, säger hon
lakoniskt. Den här sortens ”affärsverksamhet” mår ju inte bra av så
mycket uppmärksamhet.
Livet förändrades
Deltar i det operativa arbetet
Sedan bomdådet i november 2007 är
Barbro Jönssons liv helt förändrat.Men
inte till det sämre, enligt henne själv.
– Jag fick skyddad identitet, vilket
kan vara väldigt besvärligt ibland,
jag har flyttat och umgås även med
nya människor och har ett nytt jobb.
Genom sin nya tjänst som Polischef i
Göteborg befinner hon sig i stormens
öga gällande utredandet av organiserad brottslighet i Västsverige. Hon deltar i det operativa arbetet och är på så
sätt sammankopplad med regeringens
satsning mot grov organiserad brottslighet, GOB, som initierats av justitieminister Beatrice Ask. Det är en satsning som bland annat innebär att man
skall förhindra rekryteringen till kriminella grupper som finns i samhället. Gäng som Hells Angels, Original
Gangsters och nu senast, Black Kobra,
rekryterar aktivt nya medlemmar i
raskt takt.Även andra mer lössatta nätverk ser ut att växa i omfång.
Att man helt och hållet kommer
att få bukt med de kriminella gängen är något som Barbro Jönsson dessvärre tror är omöjligt. Däremot kan
man stävja dem men det krävs att alla hjälper till.
– Jag tror inte att det räcker med
att polis och domstolar tar i hårdare och hårdare. Om vi verkligen skall
gnaga oss in hela vägen måste alla i
samhället samarbeta. Vi som jobbar
med de här frågorna måste visa medborgarna att vi finns där för dem om
de väljer att agera, samtidigt som folk
som väljer att säga ifrån hjälper oss.
JOHAN THORNTON
[email protected]
Om du drabbas av brott får du ingen hjälp!
S
å kan det kännas för den som råkar ut
för brott. I Sverige finns många goda
krafter, men ändå är det ofta svårt för
den drabbade att få hjälp. Det tänker vi ändra på!
Hjälp oss att förbättra situationen för brottsdrabbade. Gå in och läs mer om hur du kan
bidra på www.tryggaresverige.se
Tillsammans bygger vi ett Tryggare Sverige!
Se även vår nya bok ”Stora Trygghetsboken”
där några av Sveriges ledande experter inom
trygghetsområdet beskriver situationen inom
bl.a. skolan, polisen och socialtjänsten.
Boken kan köpas i vanlig bokhandel eller via
Jure förlag www.jure.se
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
1
DECEMBER 2009 · 5
2
HUR KAN VI STÅ UPP MOT
DE KRIMINELLA GÄNGEN?
■ För att vi skall kunna stå
upp mot den organiserade
brottsligheten har Barbro
Jönsson följande åsikt:
– Det handlar om att på
bred front våga visa att man
inte accepterar den här sortens
tendenser i ett samhälle. Det är
inte bara en fråga för poliser,
åklagare och domstolar utan vi
måste försöka sprida motståndet till alla delar som berörs.
■ Kan du ge ett exempel?
– Det handlar om att restaurangägare kan markera att
man inte tolererar gäng med
MC-västar, att läkare inte skriver
ut recept under hot och att fastighetsbranschen inte säljer eller
hyr ut lokaler åt den här sortens
verksamhet.
■ Stämmer det att det krävs
emellertid stort mod för att
göra något sådant och att
man dessutom kan känna
sig rätt ensam och rädd?
– Det stämmer. Och därför
måste vi från vår sida verkligen se till att stötta alla som
vill stå upp mot de här gängen.
Om man ringer polisen om
hjälp, så skall man verkligen få
det. Sedan tror jag även att det
är viktigt att förbereda olika instutitioner i samhället på den
här sortens hot.
– Vi på polissidan har god
handlingsberedskap, men det
har exempelvis inte sjukvården, eller byggbranschen. Därför tycker jag att man skall sätta samman olika grupperingar
som är anpassade efter ort och
miljö. Vi måste gå samman för
att visa att det här inte är okej på
något sätt. Motståndarsidan låter sig inte hejdas, då skall inte vi
heller göra det.
FOTO: ISTOCKPHOTO
FOTO: KRISTOFFER THESSMAN
!
3
!
!
SVENSK HJÄLTE
1. Det är fortfarande oklart vilka som
ligger bakom attentatet mot Barbro Jönsson.
2. Barbro deltar nu i det operativa arbetet som är
sammankopplat med regeringens satsning mot GOB.
3. Barbro Jönsson drog sig inte tillbaka av hotet utan
konfroterade dem. Det fick otroligt mycket positiv
uppmärksamhet och Aftonbladet utsåg Barbro till
”svensk hjälte”.
FOTO: PRIVAT
Handla rätt i jul.
Hjälp oss att göra tillvaron lite ljusare för den som
har det svårt – under julhelgen och resten av året.
Din julgåva går till omtanke, mat,
kläder och tak över huvudet.
Sätt in pengarna på Pg 90 04 80 - 5
Märk inbetalningen ”Handla rätt i jul”
www.fralsningsarmen.se
Vi utbildar
framtidens polis
för ett tryggare
samhälle.
www.polishogskolan.se
6 · DECEMBER 2009
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN
N MEDIAPLANET
INSPIRATION
STEG
1
Per Unckel
Landshövding i
Stockholms län.
ACCEPTERA
AC
CCE
CEPT
EPT
PTE
ERA
ERA
ER
INTE VÅLDET
Å
FOTO:
CHRISTIAN VON ESSEN
FOTBOLLSVÅLD
Unikt samarbete
mot fotbollsvåld
Huliganer får det svårare
att utagera sin ilska i fortsättningen – men framför
allt ska beteendet stävjas
i tidigare åldrar. Ett Stockholmsprojekt med unik
bredd ska få bukt med
fotbollsvåldet.
FÅR INTE BAGATELLISERAS
– Rivaliteten mellan klubbarna är uteslutande
idrottslig och underliggande konflikter av politisk, social, religiös eller etnisk art, som skapat
en patologisk klubbrivalitet i många länder, det
saknas helt i Stockholm, säger Hans Löfdahl,
gruppchef på Supporterpolisen.
FOTO: ISTOCKPHOTO
■ Fråga: Har fotbollsvåldet
urartat och har blivit ett samhällsproblem?
■ Svar: Det finns en fåtal bråkiga supportrar, men tyvärr
skapar dem en rädsla för fotbollsvåldet.
Fotbollen framkallar som bekant
passioner, och under en säsong
som 2009 – då ett Stockholmslag
vann SM-guld samtidigt som två
riskerade att ramla ur serien – var
det inte oväntat att en del incidenter skulle inträffa. Men klubbarnas
preventiva arbete och polisens allt
större skicklighet att neutralisera potentiella bråkstakar har ändå
gett gott resultat.
FOTO: CHRISTER LOEFMAN
Svensk fotboll ska inte
förknippas med våld
falangen. Detta har inte minst visats
sig vid flera husrannsakan hos bråkiga individer då tidningsurklipp har
sparats och hittats som en bekräftelse,ett bevis på begångna dåd.
Jobba med återgärder
Rädslan finns
När fotbollsåret summeras finns
det egentligen bara en allvarligare incident att rapportera om. Det
var efter kvalmatchen på Stadion
då Djurgårdssupportrar sprang
in på planen för att fira segern,
men vissa individer, även för att
angripa motståndarspelare. I det
dryga dussin kamper som polisen rubricerat som ”riskmatcher” fanns det knappast någon
anledning för normalåskådaren
att känna sig utsatt.
Hans Löfdahl, gruppchef på Supporterpolisen,konstaterar att det ändå finns en rädsla för ”fotbollsvåld”,
men att den ofta bygger på medias
överdrifter. Dock hävdar pressen allmänintresset i att rapportera om
dessa incidenter. Polisen, å andra
sidan,menar att denna rapportering
understödjer den bråkiga supporter-
Från klubbarnas sida noteras en rad
åtgärder för att göra stämningen
”Klubbarnas preventiva
arbete och polisens
allt större skicklighet i
arbetet att neutralisera
potentiella bråkstakar
har ändå gett goda
resultat.”
Hans Löfdahl
Gruppchef på Supporterpolisen.
vänligare och mer avspänd i samband med matcher. Initiativ med
musik och aktiviteter runt arenan
har gett mycket gott resultat; antalet kvinnor och barnfamiljer som
går på matcherna har ökat. Detta
har i sin tur lett till en förbättrad
atmosfär på läktarna.
Alla Stockholmsklubbarna är
FAKTA
■ Totalt spelades 60 allsvenska matcher i storstockholm
under 2009:
■ På Råsunda Fotbollsstadion i
Solna spelades 19 matcher med
i genomsnitt 17 880 betalande
åskådare. Invigd 1937, ombyggd
1957, 1983-84 och senast 1995,
kapacitet 36 000 åskadare.
■ På Stockholms Stadion
vid Valhallavägen spelades 13
matcher med i snitt 7 944 åskådare. Byggd 1910-12, kapacitet
14 500 åskadare.
■ På Söderstadion i Johanneshov spelades 13 matcher med i
snitt 8892 åskådare. Byggd 1966,
senast utbyggd 2004, kapacitet
13 000 åskadare.
■ På Grimsta IP i Vällingby spelades 15 matcher med i snitt 2860 åskådare. Byggd 1986, senast utbyggd 2006, kapacitet 8 000 åskadare.
■ Totalt betraktade polisen
cirka 12-15 av matcherna som
”riskmatcher”.
■ Vid ett vanligt allsvenskt möte
på Stockholms Stadion finns cirka
15-20 poliser utkommenderade.
■ Vid högriskmatcher och derbyn närvarar cirka 200 poliser.
■ Vid de engelska storklubbarnas matcher är cirka 200 poliser
på plats i normala fall. På högriskmatcher ibland så många
som 800 poliser.
mycket angelägna om den klubbanda, föreningsetik och allmänna
attityder som man kräver av sina
anhängare.
I de fall då yngre supportrar
gått över gränsen föredrar man
att stegvis slussa in dem i läktargemenskapen igen, snarare än att
ge tillträdesförbud. I Hammarbys
fall används en trappstegsmodell
där föräldrar kontaktas och vissa
krav ställs på anhängaren till exempel nykterhet i samband med
matcher. Djurgården har ett system där yngre problemsupportrar
ges en mentor, som har i uppgift
att förklara fotbollens kretslopp
av supportrar, sponsorer, kapital
och som så lätt kan skadas av våld
och tumult.
Media överdriver
Hans Löfdahl konstaterar att de
episoder som inträffat i Sverige
inte får överdrivas. Rivaliteten
mellan klubbarna är uteslutande idrottslig och underliggande konflikter av politisk, social,
religiös eller etnisk art, som skapat en patologisk klubbrivalitet i
många länder, det saknas helt i
Stockholm.
Problemet med våld mellan olika grupper i samhället, stadsdelar,
skolor, fotbollsklubbar får inte bagatelliseras, påpekar Supporterpolisens chef, men den stundtals
överdrivna bild som media målat
upp av fotbollssverige tjänar knappast ett syfte.
Ett samarbete mellan alla berörda parter i fotbollsstockholm
har inletts. Våren 2009 sjösattes
det under ledning av den mångårige moderate riksdagsmannen
och nuvarande landshövningen
Per Unckel.
– Vi har fått mycket bra respons, säger han. Ingen vill leva med det supportervåld vi har
i dag, så någon måste samla alla
aktörer och fråga vad de kan göra. Det går inte att bekämpa våldet om vi inte samarbetar.
Över 30 aktörer
Början på lösningen är att föra
en nära diskussion mellan bland
andra Stockholmsklubbarnas ledningar,polis,brandkår,supporterklubbar, arenaägare, Länsstyrelsen och många fler. Vid mötena
samlas 30-35 aktörer runt bordet.
– Det har säkert skett tidigare samarbeten som detta, men
jag har inte sett något exempel
på den breda ansats vi gör här i
Stockholm, säger Per Unckel.
Han menar att våldet ofta
bara är indirekt anknytet till fotbollen,som därmed råkar bli den
utlösande faktorn.
– Supporterklubbarna har ett
stort ansvar, och de samarbetar
gärna med oss.Men vi kan inte åtgärda våldet bara vid fotbollsplanen, utan vi måste börja mycket
tidigare. Socialtjänsten, skolan
och Fryshuset försöker hitta våldtendenserna i tidig ålder. Vi kan
alla hjälpas åt att hitta andra engagemang till de här ungdomarna.
Anmälningsplikt diskuteras
En åtgärd som redan märks är
högriskmatcher på dagtid,något
som kanske är komplicerat för
sponsorer och mediebolag, men
som sänker våldsnivån. Diskussioner förs även kring anmälningsplikt – att tidigare dömda våldsutövare måste anmäla
sig hos polisen vid matchstart.
Redan i dag använder man sig av
tillträdesförbud.
Till vårsäsongen ska projektsåtgärder sättas in och så småningom utvärderas. Per Unckel hoppas kunna övertyga sina
kollegor i Malmö och Göteborg
att följa i Stockholms fotspår.
– Arbetet kommer att ta tid,och
vi får ta en utvärdering igen efter
ett par år. Men jag är fullkomligt
övertygad om att vi hittat rätt.
CHRISTIAN VON ESSEN
CHRISTER LÖVMAN
[email protected]
[email protected]
”Ett enda slag mot
huvudet kan förändra livet”
Föreläsning i skolan.
Kampen mot våldet.
Foto: Anna Turlock
– Att tillhöra en grupp ger status
och för unga män som strävar efter att
leva upp till mansidealet med värdeord som lojalitet, våga ta strid, stå upp
för det som är viktigt och vara stark i
tuffa situationer, ger det en enorm kick
att tillsammans med en grupp av likasinnade överleva en situation som ett
huliganslagsmål. Med denna vetskap
i bagaget är det viktigt att se till att
våldsamma ungdomar får positiv feedback på andra sätt, säger Ulric Jansson.
Foto: Viktoria Hessle
A
tt det är något som är
fel när 13-åringar rusar
mot kravallutrustad polis
och när 16-åringar sparkar ihjäl en jämnårig på gatan, är det
ingen som ifrågasätter. Men vad är det
som ligger bakom våldet, och vem bär
ansvaret? Det är frågor som Fotbollsalliansen med Sveriges Bryggerier som
sponsor, och projekt Akta huvudet med
Hjärnkraft som projektägare, söker svar
på.
Fotbollsalliansen är ett samarbete
mellan tio svenska fotbollsklubbar
och har sedan projektets start 2006
aktivt arbetat för att skapa en bra
supporterkultur. Supportervåldet var
tidigare ett storstadsfenomen men har
på senare år spridit sig till mindre och
mellanstora orter samt sjunkit i åldrarna.
– Som supporter och samtidigt yrkesverksam med ungdomar såg jag att allt
yngre killar sökte sig till våldsamma
grupperingar, och ville göra något åt
denna olyckliga utveckling, säger projektledare Ulric Jansson.
Fotbollsklubbarna och Fryshuset
ställde sig genast bakom projektet och
under de tre år som gått har Fotbollsalliansen skapat ett stort material för
fotbollsklubbar att använda som en
verktygslåda, framför allt i preventivt
syfte, ett arbete som lett till att Sveriges
Bryggerier valt att gå med som engagerad sponsor. Fotbollsalliansen har också
lyckats uppnå en helt annan förståelse
för vad som ligger bakom supportervåldet, än vad som fanns vid projektets
start.
Rivaler på fotbollsplan.
Huliganpäron viktig kraft
Fotbollsalliansen föreläser på högstadieskolor, anordnar utbildningsseminarier
och har startat ett föräldraforum: Huliganpäron.
– Föräldrar är en viktig kraft i kampen
mot det unga supportervåldet, vilket har
förbigåtts i tidigare diskussioner.
Forskning visar att vid frågor som rör
alkohol, droger, våld och trakasserier på
närnivå, vill ungdomar att föräldrarna
ska bry sig. Och om ungdomar i åldern
10-14 år får höra samma sak tillräckligt
många gånger från olika vuxna i sin närhet, kommer det att påverka deras beslut, menar Ulric Jansson.
– Vill vi ha ungdomar som tar ställning så måste vi också ha vuxna som tar
ställning. Om vi inte hjälper ungdomar
att förstå värdet av att avstå sådant som
våld, droger och rasism så kommer de att
bilda sig en egen uppfattning – och då
finns inga garantier.
Akta huvudet
Projekt Akta huvudet diskuterar för
närvarande ett samarbete med Huli-
Ulric Jansson, projektledare,
Fotbollsalliansen.
Pelle Wistén, projektledare,
Akta huvudet.
ganpäron. Detta för att gemensamt
arbeta fram en metod för att nå föräldrar, vilket är viktigt för att kunna nå
de yngre barnen vid ett förebyggande
arbete.
– Våldet är inte längre är ett minoritetsproblem. Det är ett samhällsproblem, och vi måste se till att förändra
beteenden och attityder till våld bland
unga människor, säger Pelle Wistén,
projektledare.
Våldet i samhället har många och
djupgående orsaker, där alkohol och
droger ofta finns med, och huvudet och
hjärnan är extra utsatt vid misshandel.
– Vi vill problematisera våldet ur olika perspektiv – förövarens, offrets och
vittnets – och belysa våldets sociala och
medicinska konsekvenser. För ett enda
slag mot huvudet kan förändra livet.
Både för den som slår och den som blir
slagen, säger Pelle Wistén.
Unga möter unga
Genom att ta fram ett långsiktigt och
hållbart påverkansprogram riktat till
ungdomar, lärare, föräldrar och andra
vuxna, vill man bidra till att öka kunskapen om våld och h järnskador.
– Det gör vi genom att vara ute i skolor och på andra mötesplatser för unga,
arrangera temadagar, föreläsningar och
föra dialog med unga flickor och pojkar
om våld bland unga.
I projektet, som går ut på att unga
möter unga, deltar filmmakarna bakom
”Res dig inte” tillsammans med aktörer
från Unga KRIS. Vid mötena i skolan
deltar också personer som lever med
hjärnskador efter misshandel. Projektet
finansieras nu av Allmänna Arvsfonden
men målet är att Akta huvudet ska vara
permanent i någon form efter projektets slut 2013.
FOTBOLLSALLIANSEN
8 · DECEMBER 2009
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN
N MEDIAPLANET
STEG
NYHETER
VÅGA VÄLJA VÄGEN
TILL ETT LIV UTAN
2
GE
EA
AND
ANDRA
NDR
ND
DRA
RA E
EN
N
NY CHANS
FÖRDOMAR & HAT
Efter att överlevt fångeskap i fem av
nazisternas olika koncentrationsläger kom Emerich Roth till Sverige
1950. Här har han varit en av grundarna till Föreningen Förintelsens
Överlevare som startats i syfte att
sprida kunskap om händelserna
under andra världskriget och för att
förhindra att rasism och främlingsfientlighet sprider ut sig.
Sedan 17 år arbetar han och några eldsjälar ideellt med den egenskapade Emerichfonden vars syfte
är att bekämpa hat och våld,främst
bland unga. Emerich förklarar att
han tycker dagens ungdomar saknar vägledning och att problemen
ökar.
Politikerna lyssnar inte
FOTO: EMERICHFONDEN
– En värsting i skolan kanske inte
blir en ny Hitler, men om vi lyckas fånga upp honom i tid, i skolan,
sparar vi samhället en massa resurser. Det är det jag försöker förklara
för politikerna,men de lyssnar inte.
Emerich
Roth
Överlevde fångenskap i fem olika
koncentrationsläger och är grundare till Emerichfonden.
– Det är bland annat därför som jag
föreläser i skolor.Vi brukar säga att
så länge man går i skolan kan vi
fånga upp och rädda de som hamnat i gäng. Det går ju självkart sen
också,men det blir betydligt svårare, säger han.
Emerichfonden har även till
uppgift att dela ut stipendier till
skolor som aktivt jobbar i kampen
mot våldet.
– Vi delar ut tre olika priser; skolornas fredspris, ett uppsatspris
och ett som heter 27 januaripriset.
Namnet är taget från det datum då
Auschwitz befriades och priset ges
till en skola som aktivt håller minnet av förintelsen levande.
Över 500 avhoppare
Emerich Roth har också startat
Exit på Fryshuset i Stockhom. Exit
är ett projekt där personer som är
aktiva i olika destruktiva gäng kan
få hjälp att hoppa av.
– Under åren, och det här får du
gärna skriva med stora bokstäver,
har över 500 medlemmar hoppat
av, säger Emerich. Jag har upptäckt
att nästan alla i de här grupperna
faktiskt vill hoppa av, men de flesta vågar inte. Genom Exit får dessa
rädda människor chansen att träfFOTO: LINDA HIMSEL
■ Fråga: Hur erbjuder vi människor i främlingsfientliga gäng
andra alternativ?
■ Svar: Genom att nå dem
tidigt, och se människan bakom hatet och våldet.
Carl
Wennerstrand
Lämnade livet
bakom sig som nynazist och reser nu
runt tillsammans
med Emerich för
att tala i skolorna.
fa någon som ser djupare, innanför
ytan av hat. Vår uppgift är att hjälper dem genom att återskapa sociala relationer och på så vis möjliggöra vägen till ett nytt liv.
Lämnade brödraskapet
Carl Wennerstrand är en av dem
som lämnat livet i gäng bakom sig.
Han insåg efter ett tag att det som
hade lockat honom, brödraskapet,
vi-mot-världen-känslan inte var
på riktigt.
– Hela den här mentaliteten bygger på rädsla, i en grupp blir man
tryggare, men jag tappade tilltron
till gemenskapen, folk angav varandra och allt var så skitigt och förljuget – jag bestämde mig för att
hoppa av.
Via Exit har sedan Carl rest runt
tillsammans med Emerich för att
tala i skolorna. Båda har sett hatet
och våldet på nära håll och kan berätta om det från olika vinklar och
perspektiv.
Liksom Emerich tror Carl att de
flesta som är med i gängen egentligen vill hoppa av. De som stannar
kvar gör det för att de inte har något
alternativ.
– Oftast är det faktiskt någon anhörig som kontaktar Exit för att få
hjälp,och många gånger är det precis det som de personerna behöver,
någon som bryr sig lite extra. Steget att själv be om hjälp är fortfarande för stort.
JOHAN THORNTON
[email protected]
VI ERBJUDER ARBETSREHABILITERING OCH BOENDE
Vi har avtal med kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan
och Kriminalvården.
Vägen ut! kooperativen skapar arbete för
dem som står långt från arbetsmarknaden
och vi utvecklar en boendekarriär för
människor långt från bostadsmarknaden.
Vägen ut! kooperativen drivs utifrån egenmakt, delaktighet, eget ansvar och total
drogfrihet. Vi har visat att det går att
komma tillbaka till samhälle och arbetsliv.
VILLA VÄGEN UT! SOLBERG i Göteborg,
VILLA VÄGEN UT! REVANSCH i Sundsvall och
VILLA VÄGEN UT! VÄGSKÄL i Östersund –
halvvägshus för män.
VILLA VÄGEN UT! KARIN i Göteborg och
VILLA VÄGEN UT! SUSANNE i Örebro –
halvvägshus för kvinnor.
För våldsutsatt kvinna kan vi även erbjuda
jourplats.
YSCREEN – screentryckeri med arbetsträningsplatser för ungdomar i Göteborg.
KARINS DÖTTRAR – väv- och hantverkskooperativ med arbetsträningsplatser för kvinnor i
Göteborg.
VÄGEN UT! TRÄDGÅRD – trädgårdstjänster,
grön design och grön rehabilitering i Göteborg.
CAFÉ SOLBERG – café i ett allaktivitetshus med
catering och arbetsträningsplatser i Göteborg.
LE MAT B&B i Göteborg – drivs tillsammans
med italiensk hotellkedja, se
www.socialfranchising.com
Sociala företag – vägen till arbete
Vi utvecklar företag för en hållbar värld. Vi behövs! För kontakt www.vagenut.coop
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
DECEMBER 2009 · 9
Alkohol + våld = sant
Att många blir våldsamma när de dricker alkohol
är ingen nyhet. Ungefär
hälften av alla våldsbrott
sker på grund av alkoholkonsumtion.
avstånd och därigenom undvika
konfrontation.
Att supa och slåss
Vi ska dessutom ta i beaktande
att 85-90 procent av alla svenskar
konsumerar alkohol. Om svenskarnas totala konsumtion ökar med
en liter ren alkohol per invånare
och år, då ökar mord och misshandel med tio procent.
Att alkohol leder till ökat våld
är emellertid en sanning med
modifikation. I exempelvis Danmark ser man ingen korrelation
mellan de två faktorerna medan
i Frankrike och i Norge ser det ut
som i Sverige. Ibland är korrelationen dessutom starkare, som i
fallet med Finland.
Både offer & förövare dricker
FINNS ALLTID EN VÄG UT
– Så länge de ungdomarna som mår dåliga
finns kvar i skolan kan vi hjälpa så gott som
samtliga. En helhjärtad satsning på dem är
samtidigt den bästa åtgärden att minska
nyrekryteringar till destruktiva gäng,
säger Emerich Roth.
FOTO: JESSICA OSCARSSON
Att våldsverkaren är alkoholpåverkad är vanligt men även offret har i de flesta fall druckit alkohol. När man själv är påverkad har
man svårare att bedöma riskfyllda situationer och hamnar därför
lättare i oprovocerade konflikter.
Man skulle kunna säga att man
som berusad går rakt i fällan än att
som nykter se, och notera, faran på
Dricker du i en ogästvänlig miljö ökar dessutom risken för att du
skall reagera på ett negativt sätt.
Om omgivningen sedan i sin tur
förväntar sig att du skall bli aggressiv ökar risken för att det skall bli
just så. Det betyder i sin tur att om
samhället förväntar sig att du skall
supa och slåss så ökar risken för
just det och om du umgås i våldsamma kretsar ökar risken för att
du själv skall ta till våld. Traditionellt sätt har det varit så i vissa delar av landet, särskilt på landsbygden, att fylla har betytt slagsmål.
När den sortens förväntningar ligger i luften ökar sannolikheten för
att det så också kommer att ske.
Även om man själv önskar
att vårt samhälle hade en mer
avslappnad attityd gentemot alkoholen så måste vi acceptera
att i stor utsträckning är ekvationen alkohol plus våld är sant. Och
även om vi själva anser oss inte blir
aggressiva när vi dricker så är risken att råka illa ut betydligt större
om man tagit ett par glas
JOHAN THORNTON
Miljön berör
Drick i miljöer där du trivs
och känner dig trygg. Då
minskar risken för att du själv
skall reagera negativt. Där omgivningen förväntar sig att man
skall bli harmonisk och lugn av
ett par glas ökar sannolikheten
för att du faktiskt blir det.
Undvik fysisk kontakt
Om du är i en trängd situation, undvik fysisk kontakt
med motparten. Att närma sig
eller att röra någon som är full
och aggressiv kan lätt bli en utlösande faktor för ett slagsmål.
Var lung och sansad
Prata med lugn röst.Förklara att du hör vad personen i
fråga säger. Om du själv är lugn
kanske motpartens hetsiga attityd dämpas lite.
Gå därifrån
Oftast fungerar inte rim
och reson klockan två på
morgonen när folk har druckit
alkohol hela kvällen.
Drick måttligt
Det låter självklart, men ju
mer du druckit ju större
chans är det att du kommer att
råka i trubbel, även om det inte
är du själv som startar ett bråk.
[email protected]
FÖRBLINDAR - SLÅR UT - RÖDFÄRGAR - LICENSFRI
Friends onskar alla
barn en frojdefull
jul och ett
tryggt nytt ar!
FOTO: ISTOCKPHOTO
FOTO: ISTOCKPHOTO
UNDVIK VÅLDET
Laglig
Pepparspray
Förblindar, slår ut och rödfärgar
angreppsmannen! Skunkspray
(bilden) är utvecklad med hjälp
av försvarets forskningsanstalt.
Köp den på www.Skunkspray.nu
Bäst i test - Tjutlarm (130dB)
från Bodyguard AB är det
ljudligaste överfallslarmet på
marknaden (ej på bild).
Köp dina säkra julklappar på
www.Skunkspray.nu
säkraste
Köp dina julklappar på www.Skunkspray.nu
Lever du nära någon
som är missbrukare?
Vill du ha stöd och hjälp
som anhörig?
Vi har varit i samma situation,
vi träffar anhöriga varje dag.
Ring 08-654 40 50
Skänk en julgåva
postgiro 40 90 27- 0
www.fmn-sthlm.se
Föräldraföreningen mot narkotika
10 · DECEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
STEG
3
Slagfärdiga systrar
vill lysa upp mörkertalen
STOPPA
ST
STOP
TOP
OPP
PA
PA
MISSHANDELN
Anna Källdén levde i en destruktiv relation i flera år, medan hennes syster Kajsa Claude bevittnade vad som hände utan att veta hur
hon skulle ingripa. Tillsammans
tog de sig till slut ur det destruktiva, med kreativitet och öppenhet.
2008 startade de organisationen
Slagfärdiga – en kunskapsbank om
våld i nära relationer.
– Det började delvis som en besvikelse över bristen på bra statistik, säger Anna Källdén – var är alla
dessa mörkertal som folk pratar
om? Vi vill samla kunskapen som
finns hos alla som har erfarenhet
av våld i relationer. Oavsett om du
upplevt detta som barn eller vuxen, som utsatt eller närstående,
det vill säga grannar, vänner, medarbetare,föräldrar,barn – alla drabbas, fast på olika sätt.
FOTO: CHRISTIAN VON ESSEN
■ Fråga: Hur och när börjar
misshandeln?
■ Svar: Vem som helst kan
drabbas och man kan aldrig
veta när det börjar.
Kan hända när som helst
PROFIL
Anna Källdén
Kajsa Claude
Ålder: 45.
Yrke: Utbildare, ordlärare och
kompositör.
Bor: Nyköping.
Ålder: 51.
Yrke: Projektledare på
PR-byrå.
Bor: Stockholm.
Detta angreppssätt förutsätter
inte heller att lidandet är över när
blåmärkena försvunnit. Systrarna menar att det inte är slagen och
kränkningarna som är värst – det är
tiden däremellan. Väntan på att det
fruktansvärda kanske ska ske igen.
rande. Tänk om förövaren får tag i
pappret?
– Det tar mellan fem och tio år
att komma förbi, säger Anna Källdén. Sen kan man berätta om det
som hände då. Men berättar man
inte alls tar det hela livet att bearbeta. Först när vi vuxna börjar tala
öppet kan också barnen tala öppet.
Många myter lever kvar
Hon menar att det finns många
seglivade myter när det gäller våld i
nära relationer.Så här är den typiska kvinnan, så här är den typiska
mannen, förövarna är känslokalla
psykopater, och så vidare.
– Vi som varit med om det här vet
att det kan drabba vem som helst,
och vem som helst kan också utöva
misshandel utan att någon ser det.
Misshandeln kan nämligen vara
både fysisk, psykisk och sexuell.
sar prioriteras i en tvist. Därför
bor onödigt många kvar i våldets
grepp.
– Barnen har inte heller tillskrivits rollen som brottsoffer av polisen tidigare, säger Kajsa Claude. Det
är först nu som det blivit så, trots
att de inte blivit slagna rent fysiskt.
Det har blivit jättemycket bättre.
Hjärnan kidnappad
– Mental misshandel ger ännu djupare ärr,säger Anna.När blåmärkena är borta, det är då det börjar – åtminstone var det så för mig. Då ska
man ta itu med och bearbeta allt
som har hänt.
Hon menar att en traumatiserad
och utsatt människa har ”hjärnan
kidnappad”. Rädslan för att vittna, att berätta, att sätta på pränt är
påtaglig och potentiellt paralyse-
”Varför gick du inte?”
Det vanligaste frågan Anna och
Kajsa stöter på är: men varför
gick du inte? Svaret är inte entydigt. Dels är sanningen att man
älskar sin partner. Dels har kvinnor med barn en risk i att flytta
utanför kommunen. Då kan vårdnaden förloras, eftersom barnens
tillvaro med skola och kompi-
Som utomstående försöker man
ändå pussla med det ofattbara.Hur
och när börjar en misshandelsrelation? Problemet, menar Anna
Källdén och Kajsa Claude, är att
man aldrig kan veta när det börjar.
Han kommer hem från jobbet och
har haft en dålig dag. Du gör allt du
kan för att få honom att må bättre.
Nästa dag är det samma sak, men
omtanken räcker inte. I stället blir
han sur och misstänksam: varför
håller du på så här? Har du något
att dölja?
– Till slut sätter rädslan in så fort
du hör nycklarna i dörren, säger
Anna. Man tar på sig problemen
och vet inte längre hur man ska
bete sig för att göra honom glad.
– Slutar, säger Kajsa, det gör det
oftast när man till slut förstår att
barnen handgripligen drabbas. De
kan ha varit med om våldet i flera
år, men det är som regel först då
det går upp för kvinnan att situationen är ohållbar. Som om barnen
dittills varit skyddade bakom sin
stängda dörr.
CHRISTIAN VON ESSEN
[email protected]
MISSHANDEL
Våld sker inte
bara i hemmet
Förra året anmäldes misshandel av 28 300 kvinnor
över 15 år i Sverige. Statistiken talar sitt tydliga
språk – anmälningar om
våld mot kvinnor har under 2000-talet ökat med
över 30 procent.
Är det då anmälningsbenägenheten som blivit bättre eller är
det våldsdåden som blivit fler?
En sak kan man säga säkert: det
är oftast mannen som slår. I 80
procent av anmälningarna som
gjorts mellan 2001-2007 är förövarna män.
Att det oftast skulle handla om
en närstående förövare är en väl
etablerad myt. Men gränsdragningen är komplicerad – vem är
”närstående” och vem är ”bekant”? Den senare återfinns ofta
i den ena riskgruppen, som blir
utsatta för våld på jobbet. Den
andra gruppen utsatta kvinnor
är de ensamstående.
Anmälningar om misshandel
mot kvinna delas upp i två kategorier: bekant eller obekant,
samt inomhus eller utomhus.Av
de 27 000 anmälningarna som
gjordes under 2007 skedde drygt
hälften av dåden inomhus av en
bekant.
Tittar man närmare på relationen mellan offer och förövare, ser man att bland de 42 procent bekanta, var nästan hälften
ytligt bekanta. Och knappt nio
av tio av dessa ytligt bekanta var
”formella bekantskapelser”, det
vill säga exempelvis kollegor, lärare, skolkamrater eller patienter. Enligt SCB ökade våldet mot
kvinnor i yrkeslivet med 37 procent under åren 2000-2005.
KÄLLA: BROTTSUTVECKLINGEN
I SVERIGE FRAM TILL ÅR 2007, BRÅ
” Jag har mått så dåligt efter en sak som hände
mig för ett par år sedan. Jag vet inte vart jag
ska vända mig.”
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för
dig som upplevt hot, våld eller sexuella övergrepp.
Vi har tystnadsplikt och du kan välja att vara
anonym. Du ringer gratis och ditt samtal syns inte
på telefonräkningen.
Ring till oss eller besök www.kvinnofridslinjen.se
så får du veta mer om hur vi kan hjälpa dig.
Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på uppdrag av regeringen
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
DECEMBER · 11
UPPLYSNING
ÖVERGREPP
VÅLDTÄKTSMOTTAGNING
Här finns hjälp
På Södersjukhuset i Stockholm har det öppnats en
hel fristående våldtäktsmottagning för kvinnor. Den är nu tillgänglig för kvinnor utsatta för
våldtäkt och sexuella övergrepp
i alla åldrar och för hela Stockholms län.Akutmottagningen
är beräknad för att ta hand om
upp till 600 patienter per år.
Mottagningen går under förkortningen AVK, akutmottagningen för våldtagna kvinnor.
KÄLLA: STORSTADSVÅLD 2
Kontrollerad?
Begränsad?
Utsatt för våld?
Busta ungdomsjour
Att vara
feminist är att
se orättvisan
och vilja göra
något åt den.
Bli medlem
på www.ssu.se
Busta telefonjour
för dig som har blivit
utsatt eller känner
någon som blivit
utsatt för sexuella
övergrepp.
020-356 356
www.busta.nu
STÖD OCH RÅDGIVNING
för ungdomar och kvinnor
med utländsk bakgrund
Alternativ till våld (ATV) Täby
KVINNORS NÄTVERK
LINNAMOTTAGNINGEN
Mot hedersförtryck
För kvinnors rättigheter
08-6461070
www.kvinnonet.net
ATV Täby är ett behandlings- och
kompetenscenter för våld i nära relation.
Vi erbjuder behandling till män och kvinnor
som har ett vålds- och aggressionsproblem
mot sin partner och/eller barn, eller blir
utsatta för våld av sin partner. Vi erbjuder
samtal och krisbearbetning till barn och
tonåringar som upplevt våld.
Vi finns för dig som bor i Täby, Vallentuna
och Österåkers kommun. Att kontakta oss
är inte bindande. Vi lovar att möta dig med
respekt.
Du når oss på telefon:
Kvinnor 08 - 768 11 12
Män 08 - 768 11 17
Kvinnoorganisationernas
Samarbetsråd i Alkoholoch Narkotikafrågor
Läs mer på:
www.taby.se och www.atv-stiftelsen.no
www.ksan.se
Stöd vårt arbete,
bli medlem eller volontär!
www.ssu.se
Vad är e
gentlige
n
rker ma
Hur mä ill ha sex
on v
när någ ärker man
m
och hur
vill?
on inte
g
å
n
r
nä
n en våld
täkt?
Vad är ömsesidigt sex?
2007 genomförde Operation Kvinnofrid kampanjen
okejsex.nu som riktade sig till unga i Stockholms län.
Mängder av mejl med frågor och synpunkter kom in till
kampanjens webbplats
www.okejsex.nu från unga som
sett affischerna på stan.
www.okejsex.nu
En del av frågorna och svaren
har samlats i pocketboken
Okejsex.nu - var går
gränsen? Om du inte har
läst boken kan den laddas
ned eller beställas gratis
från Operation Kvinnofrid
på adressen
12 · NOVEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN
N MEDIAPLANET
NYHETER
STEG
4
LJUSA
LJ
JUS
USA
SA UP
UPP
UPP
MÖRKRET
Ö
FOTO: ISTOCKPHOTO
LJUSSÄTTNING
Lyckad satsning
lyser upp Humlan
Genom ett krafttag för
bättre ljussättning av det
offentliga rummet har
Stockholms äldsta park
blivit både vackrare och
mindre hotfull att vistas i
efter mörkrets inbrott.
En tryggare stadsmiljö
–hur då?
LJUSA UPP
– Om platser såsom torg, gångvägar,
busshållplatser och andra offentliga ytor blir vackra och tilldragande
kommer fler människor att besöka
dem, säger Helena Björnberg.
FOTO: ISTOCKPHOTO
Det offentliga rummet
– ett rädslans rum
■ Fråga: Hur löser vi problemet med en hotfull stadsmiljö på
kvällen.
■ Svar: Genom ljussättning
och skapande av en attraktivt
offentligt rum.
Vi har blivit rädda för varandra.
I stället för att mötas är vi misstänksamma, i stället för att prata drar vi oss undan. Kvinnor och
äldre människor uppger att de är
rädda för att gå ut i allmänhet, i
synnerhet om kvällarna. Vi får en
ond cirkel där rädslan för att vistas
ute gör att gator och torg blir tomma och öde. Stora tomma platser
uppfattas i sin tur som obehagliga.
Vi är ofta lite mörkrädda
Att mörkret ökar känslan av obehag är inget konstigt i sig. Människor är ofta lite mörkrädda,
en naturlig försvarsmekanism
eftersom man har mindre kontroll
i en miljö där man ser sämre men
genom en bättre fysisk planering
i städer kan man skapa tryggare
miljöer.
Helena Björnberg driver ett ljussättningsföretag i Stockholm. Hon
menar att vi måste skapa mer trivsamma offentliga rum. Om platser
såsom torg, gångvägar, busshållplatser och andra offentliga ytor
blir vackra och tilldragande kommer fler människor att besöka dem.
Fler människor betyder tryggare
miljö.
– Jag tror att känslan av ensamhet som många offentliga
rum kan framkalla är den största
”Det handlar om
att med hjälp av
ljussättning skapa
positiva känslor när
mörkret tar över på
kvällen.”
Helena Björnberg
Ljusdesigner MFA.
källan till rädsla, att ingen skulle
höra dig ropa.
Upplysta stigar och tunnlar
Andra förslag på åtgärder är att
försöka tänka annorlunda kring
exempelvis upplysta stigar och
gångtunnlar.
– När man exempelvis belyser en
smal skogsstig som kanske leder
från en fastighet till en större gata
så koncentrerar man sig på själva stigen, och allt ljus på den. Vad
man glömmer är att kontrasten
mellan ljuset på stigen och mörkret runtomkring kan få motsatt effekt, att man blir exponerad i stället för skyddad av ljuset.
FAKTA
■ För att få en bättre spridning
på ljuset anser Helena Björnberg att man måste röja bort
buskar och andra hinder som
gör att ljuset inte kan spridas
lika effektivt på dunkla platser. Genom att exempelvis ta
bort buskage innan och efter
en gångtunnel blir inte kontrasten mellan den ljusa tunneln och
mörkret lika skarp. Man känner sig inte lika exponerad eller
bländad av ljuset.
■ Det samma gäller exempelvis
upplysta gångstigar och trappor.
■ För att skapa tryggare miljöer
måsta man anpassa ljuset efter
ett områdes invånare.
■ Trivsamhet lockar ut fler
människor och således blir en
offentlig miljö trivsammare. Därför måste man med ljuset lyfta
fram ett ”rums” positiva egenskaper och känslor, även under
dygnets mörka timmar.
■ Eftersom det är gamla människor och kvinnor som känner
sig mest hotade i det offentliga
rummet måste man fråga representanter från dessa grupper
vad man kan göra för att de kan
känna sig trygga snarare än att
bara placera ut gatlyktor lite här
och var.
I stället föreslår Helena att man
fördelar ljuset så at det sprider sig
över större ytor och att anpassa ljuset efter miljön, men främst skall
anpassningen ske efter de som bor
i området.
Skapar positiv känsla
– Jag tycker att man skall fråga exempelvis kvinnor, barn och äldre
människor vad man behöver göra
med ljuset i deras område.Att man
visar mer omsorg i planeringen
och tar hänsyn till de ”promenader” som folk i området tar.Hur ser
deras väg från hemmet till tunnelbanan, jobbet, eller skolan ut, och
var kan det förbättras och göras
tryggare?
– Det handlar om att med hjälp
av ljussättning skapa positiva
känslor när mörkret tar över på
kvällen. Man kan ju exempelvis
lysa upp ett par parkbänkar där
man överblickar ett större område, lysa upp en lekplats, en fasad,
eller något annat som tar fram ett
områdes speciella karaktär efter
mörkrets inbrott.
Vi måste helt enkelt planera
bättre,för att skapa ett trivsammare offentligt rum, där spridningen
av ljuset blir bättre samtidigt som
vi måste utnyttja mörkrets karaktär och skapa trivsamma snarare
än hotfulla kontraster. Det är ett
av många små steg för oss att trivas bättre och sluta vara rädda för
varandra.
Den stora, nattetid ödsliga, parken, ett stenkast från krogtäta
Stureplan, har genomgått en efterlängtad uppfräschning i form
av nya ljuskällor. Mörkret har tidigare gjort att många rånförsök och våldsbrott kunnat begås
utan exponering för omvärlden.
Parkens läge strax intill Stockholms klubbar och nattliv har
resulterat i mycket stök och bråk
i skydd av mörkret. Men inte
längre. ”Humlan” har lysts upp.
Enligt en rapport från Brå,
Brottsförebyggande Rådet, bör
utomhusbelysning vara en central del i brottsförebyggande åtgärder på offentliga platser. Vissa studier har visat på ända upp
till 21 procents minskning av
brottsfall genom bättre belysning i experimentområden.
Faktorer som enligt Brå utgör
en risk i det offentliga rummet
är bland annat ödslighet, mörker, dålig belysning, krogtäthet
och vegetation. Humlegården
prickar in de flesta av dessa kategorier.
Under 2008 totalomgjordes belysningen i parken. Men det var
inte bara med säkerhet i åtanke –
projektet bidrog även till en estetisk ansiktslyftning, med trevligare belysning av både Kungliga Biblioteket, fotbollsplanen,
skateboardparken, samt en del
skulpturer. Belysningen är energisnål och miljövänlig.
Kameraövervakning är ett
annat effektivt sätt att skapa
ett tryggare offentligt rum. En
genomgång av internationella utvärderingar som Brå lät
genomföra 2007 visar på en i genomsnitt 16-procentig minskning av brott i försöksområden
där kameror satts upp. Främst
har kameraövervakning i Sverige
skett i garage och på parkeringsplatser,men även användningen
på torg och på skolor ökar.
Det är dock av stor vikt att
övervakningen kommuniceras tydligt för att uppnå en avskräckande effekt. Brottsligheten minskade både när kameror
varit avstängda och när man bara använt sig av atrapper.
CHRISTIAN VON ESSEN
JOHAN THORNTON
[email protected]
[email protected]
En trygg framtid!
Hållbar utveckling är att sätta människan i
centrum. Vårt ansvar är att skapa lösningar
med rätt teknik och god effektivitet.
Tillsammans skapar vi trygga miljöer med
god funktion.
Besök: www.afconsult.com
Där kan du hitta exempel på värden
vi skapat tillsammans.
010-505 00 00
www.afconsult.com
Har du någon gång känt dig otrygg på din arbetsplats?
Våra 20 cityväktare patrullerar varje dag i Stockholms innerstad. När din butik eller
företag är öppet finns vi i din närhet. Om du känner dig otrygg kommer vi till din hjälp.
Anslut ditt företag så får du ta del av våra tjänster. Då får du dagliga besök av våra väktare och när du behöver dem är de på plats inom några minuter.
Ring 010-470 10 00 för mer info eller besök vår hemsida, www.securitas.se.
Känns det tryggare nu?
En dålig säkerhetslösning kan allvarligt skada
ditt företag.
Securitas informerar
14 · NOVEMBER 2009
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PROFESSIONELL INSIKT
Av alla misshandelsfall i Stockholm har 40 procent ett samband med
alkohol på krogen, trots att staden har bland de tuffaste regelverken i
världen. Balansgången mellan profitkrav och samhällsansvar är svår,
men lösningen ligger i utbildning och kommunikation.
KROGSVÅLD
Framgångsrikt
arbete mot
fylla och bråk
Utbilda bort krogvåldet
redvid mig blandar ett tjugotal av
morgondagens bartendrar färgstarka
drinkar efter bästa
förmåga,medan deras lärare tar tid och
pressar till ytterligare stordåd. Det
är en bartenderutbildning som hyr
in sig i lokalerna, och som driftschef för nattklubben har jag fullt
förtroende för kursernas innehåll.
Själv drillar jag nämligen mina anställda i säkerhetstänk, alkoholkunskap och konflikthantering.
Krogrelaterat våld kan ofta förebyggas med rätt säkerhetsåtgärder.
Vi hade till exempel 47 studentskivor förra året, vilket gick jättebra
eftersom vi alltid har minst fem
vakter på 200 personer. För en annan publik gäller som regel 4-5
vakter på 300-400 gäster.Det handlar till syvende och sist om gästernas mognad och förhållningssätt
till alkohol. Utifrån det analyserar
man säkerhetsbehovet och sätter
in nödvändiga åtgärder.
B
Unga en vanlig riskgrupp
Yngre gäster har ett mer omoget förhållningssätt till alkohol
och hamnar snabbare i besvärliga situationer. Första kontakten med sprit kan vara svårhanterlig, medan en äldre publik
inte riktigt har samma risker med
alkoholintaget. Men hotet om det
krogrelaterade våldet finns alltid
närvarande som en obehaglig på-
minnelse för alla oss som jobbar i
den här branschen.
Jag eftersträvar därför alltid en
nära kommunikation mellan vakter och barpersonal. Om vakterna
får kasta ut flera gäster på en kväll
måste de kunna säga åt baren att
dra ner på tempot, då är det något
som är fel. Många krogar använder
sig av oantastliga ”startenders”
som får göra som de vill, men så
jobbar inte vi.
Nekad och våldsam
Främst är det de nekade och utslängda gästerna som låter sin
frustration gå ut över andra med
våld. Hur ska man resonera med
dem på ett bra sätt? När du säger
nej till någon är du nämligen alltid otrevlig i personens ögon. Gästerna förväntar sig en trevlig service och känner sig kanske i sitt esse
när de plötsligt blir tillsagda att gå
hem. Det spelar egentligen ingen
roll hur vakten säger det – han eller hon uppfattas alltid som en sabotör. Det handlar om att göra det
bästa av en knepig situation.
Med detta sagt innebär inte fyllehundarnas garanterade missnöje att konflikthanteringen är
onödig. Tvärtom jobbar våra personal regelbundet med rollspel
och utbildning för att lära sig mer
om alkoholens effekter – lära sig
var gränserna går och kunna hantera fulla och potentiellt aggressiva gäster på ett bra sätt. Man måste ha någon form av erfarenhet för
I Stockholm pågår ett unikt samarbete
mellan krogbransch och myndigheter, STADsamarbetet. Syftet är att skapa en bra och
trygg krogmiljö i Stockholm genom att
minska våld och skador relaterade till alkohol och droger samt att motverka överservering och servering till underåriga.
Arbetet baseras på tre delar; utbildning, samverkan
och effektiv tillsyn. Unikt för STAD* är att allt praktiskt arbete utvärderas för att säkerställa effekten
av våra insatser. Genom bra samarbete och ett målmedvetet jobb från krogbransch och många enskilda
krögare har vi nått väldigt bra resultat.
Läs om våra resultat/ladda ner forskningsrapporter på www.stad.org
KROGVÅLDET
“Det handlar
om att anpassa
säkerhetsåtgärderna efter gästernas ålder och
mognad. På så
sätt kan vi alla
också hålla sams
ute i nattlivet.”
David Godvik
Driftchef på Pure.
FOTO: CHRISTIAN VON ESSEN
att våga fatta tuffa beslut. Annars
blundar man lätt och lämpar över
problemet på någon annan i personalen i stället. Det kostar bara mer
för alla inblandade.
Olika regler försvårar
Utbildning är något som varje enskild krog måste ta ställning till,
medan femställena har lite tuffare
krav på sig. Dessutom efterlevs de
tuffa svenska alkoholreglerna lite
olika i olika kommuner, något som
gör livet svårt för många krögare. I
Norge har man till och med en övre
gräns på hur många centiliter sprit
en drink får innehålla.
När jag var på krogen ute i landet
senast bevittnade jag hur många
av de allra fullaste kunde lämna ölburken till vakten och gå före i kön.
I Stockholm skulle det aldrig hända. Det är förstås en jättesvår balansgång – folk är ju ute på för att
dricka och ha kul, men hur mycket
ska man tillåta? Hur mycket ska vi
begränsa festandet när det är festandet vi finns till för?
Den preventiva lösningen på
krogvåldet ligger enligt mig i mer
utbildning. Många yngre gäster,
till exempel studenterna har inte
respekt för äldre och auktoriteter.
Då gäller det att vakterna är ännu
bättre pålästa för att kunna bemöta dessa gäster på bästa sätt. Det
handlar om att anpassa säkerhetsåtgärderna efter gästernas ålder
och mognad. På så sätt kan vi alla
också hålla sams ute i nattlivet.
Problemet med det svenska supandet är inte volymen, utan sättet vi dricker
på. Stockholmskrogarna
blir nu allt bättre på att
stävja alkoholrelaterade
problem.
Att det finns ett samband mell–
an alkoholberusning och våldsamhet är uppenbart. I Stockholm samarbetar därför Tillståndsmyndigheten och Polisen
med krogbranschen och en
rad andra aktörer för att stävja
problemen. Dr Håkan Leifman
forskar kring alkoholvanor och
är delaktig i projektet. Han är
mycket nöjd med utvecklingen.
– Det har blivit betydligt svårare för ungdomar under 18 år
att beställa på krogen, säger han.
Vi har även använt skådespelare
som spelat berusade och försökt
beställa. Krogpersonalen har
skärpt till sig,och gör ett fantastiskt jobb i dag.
Metoden har funnits sedan
90-talet, men de nya krafttagen
kom efter 2007, ett år då många
studentskivor spårade ur med
fylla och misshandel.
– Tidigare var det vilda västern, menar Håkan Leifman. Det
är viktigt för ungdomarna att få
rätt start på kroglivet.
Han poängterar att det inte
handlar om att torrlägga, utan
om att informera och förebygga
– ofta med polisens hjälp. Men
fortfarande dricker vi i Sverige
inte särskilt mycket.
– Sverige ligger faktiskt 20 procent under genomsnittet i EU.Vi
dricker inte alls lika mycket på
vardagarna som sydeuropeerna,
utan det är helgsupandet som är
problemet.
CHRISTIAN VON ESSEN
[email protected]
Vi tar alkohol på allvar
För många är alkohol en källa till njutning och
en naturlig del av en festlig kväll, men för många
andra är det inte så. Att servera alkohol är därför en uppgift förknippat med mycket ansvar.
SHR:s medlemsföretag har förbundit sig att följa
lagar och regler samt att arbeta för en god affärsetik i branschen, bland annat genom att se till att
alkoholservering sker på ett ansvarsfullt sätt. Det
innebär självklart att underåriga och märkbart
berusade gäster inte ska serveras alkohol.
SHR-märket till höger är branschens bevis för
god affärsetik sedan 1909. Håll utkik efter det!
2010
Läs mer på www.shr.se/alkohol
Member of the Swedish Hotel & Restaurant Association
Medlem i Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare
*STockholm
förebygger Alkohol och Drogproblem
Framgångsrikt arbete på Södermalm fortsätter
I kvarteret Grimman på Södermalm inryms många verksamheter för hemlösa och missbrukare som drivs av frivilligorganisationer, kommunen och
landstinget. Där finns också vårdcentral, mödravårdscentral och barnavårdscentral och i närområdet bor närmare 20 000 personer.
OLIKA UPPDRAG MEN GEMENSAMT ARBETE
Under våren 2007 blev det kännbart att allt fler
hemlösa och missbrukare vistades i kvarteret.
– Jag kan förstå att såväl grannar som andra
verksamheter, till exempel barnavårdscentralen,
reagerade på situationen, säger Lisa Cadenius
som är chef för socialtjänstens uppsökare.
– Det blev ett stort tryck på kvarteret och den
närmaste omgivningen. Vi bjöd in till möten
med utgångspunkt i de problem som uppstod,
säger Lisa. Vi som arbetar i verksamheter som
vänder sig till hemlösa och missbrukare träffades och pratade om hur vi gemensamt skulle
kunna göra förändring.
Lika viktiga var de möten med grannar och
andra berörda som polisen och socialtjänsten
bjöd in till. Det lokala brottsförebyggande rådet på Södermalm, Söderandan, har också varit
drivande i att skapa nätverk runt flera frågor
kring kvarteret Grimman. Det har varit en
framgångsrik väg; att informera och diskutera
med dem som är berörda och ta deras oro på
allvar.
– Vi fick ta emot mycket oro och frustration
från de boende i området. Det är viktigt att
lyssna både på medborgare och att ha en dialog
med verksamheterna för hemlösa, säger Anders
Carstorp som är stadsdelsdirektör på Södermalm.
– Grannarnas åsikter och synpunkter har legat
till grund för mycket av det fortsatta arbete som
socialtjänsten, Söderandan, Stadsmissionen och
vi inom polisen, har gjort för att få bukt med
bekymren, säger Henrik Ramm vid Mariapolisen.
FRAMGÅNGSRIK MODELL
– Vi försökte redan från början att komma fram
“Med rätt belysning på rätt plats kan man få
fler att våga vistas i det offentliga rummet”
Petter Hafdell
VD, Ljusgestaltning
Ljusgestaltning är ett företag som besitter spetskompetens inom ljusdesign, el- och belysningsteknik.
Vi arbetar för att förbättra den visuella upplevelsen
av miljön runt omkring oss, samt för att bidra till ökad
trygghet och ett vackrare stadsrum.
Vill du veta mer? Besök oss på vår hemsida www.ljusgestaltning.se
till en gemensam syn på problemen. Vi utgår
från våra olika uppdrag; polisen har sitt, Stadsmissionen sitt och vi inom socialtjänsten har
vårt, säger Lisa Cadenius. Vi har märkt att det
underlättar samarbetet i hög grad om man från
början gör det klart och tydligt att vi har olika
uppdrag och därför kan bidra till lösningar på
olika sätt. Men vi har en samsyn på hur vi vill
att det ska vara. Vi vill att det ska vara tryggt,
lugnt och ingen ska fara illa.
Samma modell används nu också framgångsrikt runt Medborgarplatsen där även fastighetsägarna är aktiva tillsammans med föreningar,
polis och socialtjänst i syfte att öka tryggheten
i området. En stor del av arbetet är att vara
tillgängliga för allmänheten, att synas ute bland
folk.
– Till exempel har Söderandan haft direkta
möten med medborgarna i deras egna kvarter,
så kallade ”street meetings”, säger Anders Carstorp.
– Och nu är brottsstatistiken i kvarteret Grimman nere på samma siffror som vi hade innan
2007, säger Henrik Ramm.
Den perfekta julklappen till mormor:
poliovaccin.
1190:-
VATTEN- & HYGIENPAKET för 10 familjer
206:-
FÖRSTA HJÄLPENVÄSKA
548:-
VATTENRENINGSTABLETTER 1000 st
212:-
MALARIAMEDICIN
30 förpackningar
327:-
VÄTSKEERSÄTTNING
500 påsar
49
50
224 388:FYRHJULSDRIVEN JEEP
POLIOVACCIN 28 doser
Nigeria är ett av de få länder som fortfarande slåss mot polio. För 49:50 kan
du vaccinera 9 barn och hjälpa oss att
utrota sjukdomen.
276:-
AVMASKNINGSTABLETTER 1000 st
Varje dag dör 24 000 barn för att de saknar sådant som vi tar för givet. Som poliovaccin
till exempel. Just nu kan du köpa 28 doser vaccin för bara 49:50 på unicef.se och i
alla H&M-butiker. Vi levererar till de barn som behöver vaccinet bäst och du får ett
fint gåvobevis att ge till mormor. I vår gåvoshop hittar du dessutom fler än 20 andra
produkter som du kan köpa för att hjälpa barn att överleva och utvecklas. God jul.
Rädda barns liv, köp dina julklappar på unicef.se