Transcript Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?” • Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner) och kostnader för det.

Kalkylmetod och produktionsförhållande
Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?”
• Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner) och
kostnader för det företaget presterar!
• Självkostnadskalkyler rör kostnader för det företaget presterar
• Periodkalkyler
* Divisionskalkyl
* Normalkalkyl
* Minimikalkyl
* (Ekvivalentkalkyl)
* (Restkalkyl)
• Produkt- och orderkalkyler (påläggskalkyler)
* Fullständig kostnadsfördelning (självkostnadskalkyl)
* Ofullständig kostnadsfördelning (bidragskalkyl)
• ABC-kalkyl och Activity Based Management
Periodkalkyler
Kostnaden för en viss period fastställs och fördelas på antalet
producerade enheter under samma period. Metoden är användbar i
företag med relativt ”ensartad” produktion, t ex vid mass- och
serieproduktion.
Divisionskalkyl = Total kostnad under perioden / verklig produktion
Normalkalkyl = Totala fasta kostnader / normal volym + Rörlig styckkostnad
Verklig produktionsvolym = utnyttjandegrad * normal produktionsvolym
Minimikalkyl = Total rörliga kostnader / verklig produktion
= Rörlig styckkostnad (eller särkostnaden för produkten eller ordern)
Exempel på periodkalkyler
•
Antag en chokladfabrik som normalt tillverkar 10 000 chokladaskar per månad. Den fasta
kostnaden uppgår till 500 000 kr per månad. Rörliga kostnader för material, arbete och förpackning
uppgår till 30 kr per ask. Under augusti var produktionen
8 000 askar och under september 12 000 askar. Priset är 120 kr per ask. Beräkna självkostnaden
per ask och vinsten i respektive månad!
•
Divisionskalkyl:
Självkostnad aug = (500 000 + 30 * 8 000)/ 8000 = 92,5 kr/ask
Vinst = 8000 * (120 – 92,5) = 220 000 kr
Självkostnad sep = (500 000 + 30 * 12 000)/ 12 000 = 71,67 kr/ask
Vinst = 12 000 * (120 – 71,76) = 580 000 kr
•
Normalkalkyl:
Självkostnad aug = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask
Vinst = 8 000 * (120 – 80) = 320 000 kr (kalkylmässigt resultat!)
Självkostnad sep = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask
Vinst = 12 000 * (120 – 80) = 480 000 kr (kalkylmässigt resultat!)
•
Resultatberäkning vi normalkalkyl = Kalkylmässig nettovinst +
under/övertäckning av fasta kostnader
Nettoresultat = 320 000 + [ 500 000/10 000 *(8000 - 10 000)] = 320 000 -100 000 = 220 000 kr
Nettoresultat = 480 000 + [ 500 000/10 000 *(12 000 - 10 000)] = 480 000+100 000 = 580 000 kr
•
Minimi-kalkyl:
Självkostnad mimimi = särkostnad = i detta fall RK = 30 kr/ask i båda månader
Över- och undertäckning av fasta kostnader
• Den fasta kostnaden är priset för att hålla en viss kapacitet. En
normal verksamhetsvolym motsvarar en fast styckkostnad som det
gäller att leva upp till för att möta företagets krav på effektivitet.
• Om utnyttjandegrad < 100 %  undertäckning av fasta kostnader
• Om utnyttjandegrad > 100 %  övertäckning av fasta kostnader
Täckta fasta kostnader = FK/st * Qv
Övertäckning
Budgeterade fasta kostnader
500 000 kr
Undertäckning
Q normal
10 000 askar
Verksamhetsvolym
• Under-/övertäckning = TFK/Q normal * (Q verklig – Q normal)
Fast styckkostnad eller FK enligt standard!
Självkostnad enligt påläggskalkyl
• Direkt kostnad
En kostnad som direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare
eller kalkylobjekt, t ex direkt lön och direkt material
• Indirekt kostnad
Kostnader som är gemensamma för flera kostnadsbärare och
således inte direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare, t ex
materialomkostnad (MO, tillverkningsomkostnad (TO),
administrationsomkostnad (AO), försäljningsomkostnad (FO).
• Varför klassas vissa kostnader som indirekta?
Logiskt omöjligt att klassa kostnader som direkta
Nödvändig informationsinsamling alltför arbetskrävande
Företagsledningen väljer att klassa vissa kostnader som indirekta
Självkostnad enligt påläggskalkyl
Direkta kostnader
Kostnadsslag
Kostnadsbärare
Kostnadsställe
Indirekta kostnader
Kriterier för nyckel:
Rättvis indikator på det som genererar resursförbrukning
Enkel och begriplig modell för kostnadsfördelning
Lätt att mäta och registrera nyckeln (indikatorn)
Fördelade
kostnader
Fördelningsnycklar och kausalitetsprincip
Olika nycklar (grunder eller bas) för fördelning av indirekta
kostnader:
Tid (arbetstid, maskintid)
Mängd (kilo, meter, ton, kvadratmeter, kubikmeter osv)
Värde (värdet av direkt material, värdet av direkt lön osv i kr)
Kausalitetsprincip
Man bör som nyckel (påläggsbas) för en viss indirekt kostnad välja
den faktor (tid, mängd, värde) som den indirekta kostnaden
samvarierar mest med. T ex fördelas tillverkningsomkostnaden på
värdet av direkt lön om verksamheten är arbetsintensiv eller på
antal maskintimmar om verksamheten är kapitalintensiv.
Kostnadsslag på olika kostnadsställen
• Materialomkostnader (MO)
kostnad för lagerlokal, förrådsarbete, transporter in och ränta på
lagerhållning av varor.
Vanlig påläggsbas (nyckel): värdet av direkt material
• Tillverkningsomkostnader (TO)
kostnad för förmän och produktionsledning, kapitalkostnader för maskin
och anläggning (avskrivning och räntekostnader), reparation och underhåll
av maskiner, produkter i arbete.
Vanliga påläggsbaser: värdet av direkt lön, arbetstid, maskintid
• Affärsomkostnader (AFFO) administration och försäljning
kostnad för företagsledning och försäljning och central administration
Vanlig påläggsbas: Tillverkningskostnad
Beräkning och tillämpning av påläggssats
• Beräkna eller utgå ifrån den totala indirekta kostnaden
T ex TO = 5 000 000 kr/år
• Välj fördelningsgrund eller nyckel
T ex värdet av direkt lön
• Beräkna omfattningen av den totala fördelningsgrunden
Direkt lön = 2 500 000 kr/år
• Dividera total indirekt kostnad med den totala fördelningsgrunden
TO / DL = 5 000 000 / 2 500 000 = 2,0 eller 200% på direkt lön
• Använd påläggssatsen för att fördela aktuella omkostnad på en order
T ex om direkt lön = 150 kr för en order  TO för ordern = 150 * 2 = 300 kr
Fullständig kostnadsfördelning och ofullständig …
Ofullständig
kostnadsfördelning
Fullständig
kostnadsfördelning
Kostnadsslag
Kostnadsbärare
Direkta kostnader
Indirekta
kostnader
Kostnadsställen
Särkostnader
Modell för påläggskalkyl i
Tillverkande företag
Direkt material (dm)
Direkt lön (dl)
Materialomkostnad (MO)
Tillverkningsomkostnader fasta (TOF)
Tillverkningsomkostnader rörliga (TOR)
Speciella direkta tillverkningskostnader (t ex royalty)
Tillverkningskostnad (TVK)
Administrations- och försäljningsomkostnad (AFFO)
Direkta försäljningskostnader (t ex provision)
SJÄLVKOSTNAD
Orderkalkyl i tillverkande företag
•
Följande årsdata gäller för AB
medaljfabriken:
Direkt lön
Direkt material
Materialomkostnad
Tillverkningsomkostnad (rörliga)
Tillverkningsomkostnad (fasta)
Affärsomkostnader
Totala intäkter
12 000 000 kr
20 000 000 kr
2 000 000 kr
6 000 000 kr
15 000 000 kr
11 000 000 kr
80 000 000 kr
Beräkna i en efterkalkyl hur stora MO-, TOR-, TOF och AFFO-påläggen skulle ha varit
under året, för att de precis skulle ha täckt de verkliga omkostnaderna.
AB medaljfabriken ska lämna en offert på 2 000 st av en liten guldmedalj. Den direkta
materialkostnaden beräknas till 1000 kr per styck och den direkta lönen till 200 kr per
styck. Vad skulle 5 000 av en väldekorerad bronsmedalj kosta om den kostade 200 kr i
material och 400 kr i lön samt 200 000 kr i en fast ordersärkostnad? Vad är
självkostnaden enligt en minimikalkyl?
Vilket är det lägsta priset för dessa två olika order om man kräver 20 procent i
vinstmarginal?
Självkostnadskalkyl enligt normalår
• Antag produkterna Alfa och Beta. Normal tillverkning och försäljning
är 200 Alfa och 100 Beta per månad. I november väntas faktisk
tillverkning och försäljning av Alfa bli 250 och för Beta 150 st.
• Direkt lön är 60 kr/st för Alfa och 40 kr/st för Beta
Direkt material är 40 kr/st för Alfa och 20 kr/st för Beta
Speciella direkta kostnader är 20 för Alfa och 11 för Beta
Direkt försäljningskostnad är 6 för Alfa och 18 för Beta.
• Följande gäller om företagets omkostnader:
MO = 1500 kr
TOF = 12 800 kr
TOR = 12 600 kr
AFFO = 22 000 kr
• Beräkna självkostnad och pris för Alfa och Beta om företaget
tillämpar normalkalkyl och pålägget för vinst 30 procent.
Lösning till sjk-kalkyl enligt normalår
Direkt Lön (dl)
Direkt Material (dm)
Speciella direkta kostnader
MO: 15% på dm
TOR: 60% på dl
TOF: 80% på dl
Tillverkningskostnad
AFFO: 40% på TVK
Direkt försäljningskostnad
Alfa
60
40
20
6
36
48
210
84
6
Beta
40
20
11
3
24
32
130
52
18
Självkostnad
Vinstpålägg: 30% på pris
Försäljningspris
300
90
390
200
60
260
Ex på normalkalkyl vid självkostnadskalkyl
•
AB reparationsverkstad räknar med det kommande året med en tillverkning
och försäljning som är 80% av den normala. Kostnaderna för året
budgeteras till
•
•
•
•
•
•
Direkt material
Direkt lön
Rörliga TO
Fasta TO
AO (fasta)
FO (fasta)
•
Företaget tillämpar normalkalkyl. Beräkna påläggssatserna för företagets
omkostnader och kalkylera självkostnaden för en reparationsorder som
kostar 1200 kr i direkt material och 900 kr i direkt lön.
8 000 000 kr
4 800 000 kr
2 400 000 kr
3 000 000 kr
2 200 000 kr
1 320 000 kr
Exempel på förkalkyl enligt normalårsmetoden
•
•
•
Företagets Zensation tillverkar produkterna Fierenze och Carcasonne (ryggsäckar
för tågluffare). För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av 24
000 Fierenze och 13 000 Carcasonne. Försäljningspriserna är 500 kr respektive
350 kr för de båda produkterna. De budgeterade kostnaderna är följande:
Kostnadsslag
Totalt
Fierenze
Carcasonne
Direkt material
3 276 000
2 496 000
780 000
Direkt lön
2 220 000
1 440 000
780 000
Direkt försäljningskostnad 370 000
240 000
130 000
Fasta MO
350 000
Rörliga TO
1 111 000
Fasta TO
1 200 000
Fasta AO
865 000
Fasta FO
432 000
Upprätta självkostnadskalkyler (kostnad i kr per enhet) för de båda produkterna!
Företaget använder sig av normalårsmetoden. De normala kvantiteterna för
tillverkning och försäljning är 25 000 av Fierenze och 15 000 av Carcasonne. Gör
också en lönsamhetsberäkning (nettovinstprocent) med användning av
försäljningspriserna.
Kausalitetsprincipen och ex på fördelning av TOF
Antag två produkter A och B. A är arbetsintensiv medan B är
kapitalintensiv. A kostar 500 kr i direkt lön och B 40 kr i direkt lön. A kräver
6 minuters maskintid medan B kräver 30 minuter. Periodens fasta
tillverkningsomkostnad (TOF) blev 560 000 kr, varav huvuddelen 450 000
kr utgörs av maskinkostnader (kapital- och driftkostnader). Periodens
totala direkta kostnad blev 100 000 kr och total maskintid 350 timmar.
Beräkna TOF per styck för A och B!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
TOF = 560 000 kr
Välj Nyckel:
Omfattning av nyckeln:
Dividera TOF med nyckel
alt 1: Dir Lön
alt 2: maskintid
alt 1: DL= 100 tkr alt 2: Maskintid = 350 tim
alt 1: 560 tkr/100 tkr = 5,6 eller 560% på DL
alt 2: 560 tkr/350 tim = 1600 kr/maskintimma
Vilken påläggssats ska väljas?
Om alt 1) TO för A = 5,6 * 500 = 2800 kr och TO för B = 5,6 * 40 = 224 kr
Om alt 2) TO för A = 1600*6/60 =160 kr och TO för B = 1600*30/60=800 kr
Välj alternativ 2 (maskintid som nyckel, ty den ger en rättvisare fördelning!)
Att välja lämplig påläggsbas för olika kostnadsställen
•
•
•
•
•
•
AB Turner Industries tillverkar produkterna alfa, beta och gamma som genomgår operationerna 1
och 2. Produkterna kräver olika mängd resurser i form av maskintid och arbetstid. Arbetarna har
differentierade löner beroende på kvalifikation. Företagets fasta tillverkningsomkostnader i
operation 1 och 2 består under ett normalår av följande komponenter:
Operation1
Operation 2
Kapitalkostnader för maskiner
400 000
170 000
Lön till arbetsledare
180 000
520 000
Energi
60 000
50 000
Hyra
60 000
120 000
Värme
20 000
40 000
Summa
720 000 kr
900 000 kr
Normal direkt lönekostnad
1 800 000 kr
2 000 000 kr
Normal total arbetstid (timmar/år)
24 000
30 000
Normal total maskintid (timmar/år)
36 000
18 000
Antag att följande gäller om produkterna alfa, beta och gamma:
Produkt
Alfa
Beta
Gamma
Normal årsproduktion
5000
4000
3000
Maskintid i operation 1 (tim/st)
0,5
1
1,5
Maskintid i operation 2 (tim/st)
1
0,5
1
Arbetstid i operation 1 (tim/st)
0,5
1,5
1,5
Arbetstid i operation 2 (tim/st)
0,5
1
2
direkt lön (kr/st)
150
375
525
direkt material (kr/st)
100
120
200
Licensavgift till uppfinnare (kr/st)
50
50
100
Provision till säljare (kr/st)
100
150
300
Härled lämpliga påläggssatser för TO i operation 1 och 2 och beräkna tillverkningskostnaden för
alfa, beta och gamma. Påläggssatserna för MO och AFFO är 10 respektive 20 procent. Beräkna
dessutom storleken för MO och AFFO i kr under ett normalår! (svara på denna sida och utnyttja
nästa sida för dina uträkningar)
Orderkalkyl på handelsföretag
Profit HB bedriver grosshandelsverksamhet med elektronikprodukter. Man köper
produkterna på den internationella marknaden och distribuerar sedan dessa vidare till
detaljister. I samband med lagring och transport uppkommer dels kostnader för
lagerhållning, dels kostnader för hantering vid lastning och lossning. Företaget har
konstaterat att den direkta kostnaden för lagerhållningen kan schablonberäknas till 3%
av inköpspriset per månad som produkterna lagras.
Man överväger nu att köpa in 4 000 st DVD-apparater från Singapore för 1520 kr/st.
Hemtagningskostnader som frakt och tull beräknas till 180 kr/st. Övriga direkta
hanteringskostnader uppgår till 16 000 kr för detta parti. Indirekta kostnader för lagring
och hantering uppgår erfarenhetsmässigt till 1% av inköpspriset. Förutom dessa
kostnader har företaget administrationsomkostnader som uppgår till 8% och
försäljningsomkostnader som uppgår till 15% av varukostnaden.
Vilket pris måste man minst debitera detaljisterna om man själv kräver ett vinstpålägg
på 20% på självkostnaden och beräknar att få lagra videoapparaterna i tre månader i
genomsnitt.
Kalkyltrappa för handelsföretag
Profit HB
Inköpspris
1520
Varuomkostnader
15,2
Direkta hanteringskostnader
184
Direkta lagerhållningskostnader
136,8
Varukostnad
1856,0 kr
Administrations- och försäljningsomkostnad 426,9
Självkostnad
2283
Vinst
457
Försäljningspris
2739,5 kr
Orderkalkyl på Tjänsteföretag
Konsultföretaget Teleöverföring AB har fått en förfrågan från ett oljeland om ett
teleprojekt. Detta innebär en arbetsinsats på ca 4000 egna konsulttimmar.
Dessutom tillkommer ca 500 arbetstimmar som måste köpas från Telebluff Ltd
för 530 kr/timme. Telebluff kräver dessutom ersättning för resor och
traktamente på 32 000 kr för att engagera sig som underkonsult. I
Teleöverföring räknar man med att de egna konsulterna för detta uppdrag
kostar 355 kr/tim inklusive lönebikostnader.
En del av konsultuppdraget kan utföras i Sverige, men det kräver tillgång till
Teleöverförings utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara
ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga
direkta kostnader bedöms kosta 120 000 kr. Teleöverföring kalkylerar med
10% i administrationskostnadspålägg och 7% i
försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna i anbudet om man
kräver 10% vinstmarginal?
Kalkyltrappa för tjänsteföretag
Direkta lönekostnader
Projektomkostnader
Speciella direkta kostnader
Projektkostnad
Administrationsomkostnader
Försäljningsomkostnader
Självkostnad
Vinst
Försäljningspris
Teleöverför AB
1 420 000 kr
355 000 kr
417 000 kr
2 192 000 kr
219 200 kr
153 440 kr
2 564 640 kr
284 960 kr
2 849 600 kr
Princip för stegfördelning (step down procedure)
Dela upp verksamhetens olika avdelningar (delverksamheter) i
huvudkostnadsställen (operation or production centers) och
hjälpkostnadsställen (service centers) och fördela successivt
hjälpkostnadsställens kostnader på huvudkostnadsställen (vilka står
närmast kostnadsbärarna). Därmed får vi veta vad huvudverksamheterna
egentligen kostar!
Kostnadsslag
Direkta kostnader
Indirekta
kostnader
HjälpKostnadsställe
Kostnadsbärare
HuvudKostnadsställe
HjälpKostnadsställe
Fördelade
kostnader
Några punkter om fullkostnadsresonemang
• Det finns inget perfekt sätt att fördela indirekta kostnader till
kostnadsbärare, men vissa sätt är bättre än andra!
• De bakomliggande begreppet för fördelning är kausalitet.
• Självkostnaden (direkt kostnad plus en rimlig andel av indirekta
kostnader) är användbar för följande:
för att bestämma lönsamheten för en verksamhet. ”Bär den
sina egna kostnader samt ger utrymme för vinst?
för att jämföra lönsamheten för en verksamhet med
lönsamheten för liknande verksamheter i andra företag.
för att sätta priser.
Det är dock inte alltid värt mödan att beräkna den fulla kostnaden,
detta alldeles oavsett användningsområdena ovan.
Om man inte förstår begränsningarna med fullkostnadsresonemang,
kan de vara missvisande och missbrukas.
Ändrade förutsättningar i produktion
ändrar villkoren för produktkalkyler
•
•
•
•
•
•
•
•
Enhetliga principer (EP) för självkostnadsberäkning ända sen 1936, trots
ändrade förutsättningar i produktionen
Teknisk utveckling (ökad mekanisering, automatisering, robotisering och
datorstyrd produktion
Ökade kapitalkostnader i dagens företag
Behandling av kapitalkostnader som indirekta eller en del av
tillverkningsomkostnader
Ökad kundanpassning och fler produktvarianter
Risk för felaktig kostnadsfördelning om direkt lön används som bas, då
direkt lön har minskat i betydelse
Icke-volymberoende kostnader, som är fasta i relation till produkt,
produktgrupp, order, kund och marknad, (t ex utvecklings-, introduktions-,
anpassnings-, order-, sortiments-, service-, marknadsförings-, distributionsoch avvecklingskostnader) som kräver särbehandling.
Direkt lön och maskintid är volymberoende nycklar som ger snedfördelning.
Traditional versus activity-based costing
Traditional approach
Overheads are first assigned to
product cost centres
Total
overheads
Overheads are then allocated to cost
units using an overhead recovery rate
Product cost
centre 1
Cost centre overhead
recovery rate 1
Product cost
centre 2
Cost centre overhead
recovery rate 2
Product cost
centre 3
Cost centre overhead
recovery rate 3
Products
A B C D
ABC approach
Overheads are first assigned to
cost pools
Total
overheads
Figure 5.1
Overheads assigned to cost units using
cost driver rates
Activity cost pool 1
Activity cost driver rate 1
Products
Activity cost pool 2
Activity cost driver rate 2
A B CD
Activity cost pool 3
Activity cost driver rate 3
Activity cost pool 4
Activity cost driver rate 4
Traditional versus activity-based costing
Source: Adapted from Innes and Mitchell (see reference 1 at the end of the chapter 5 in the main text)
Arbetsmoment vid ABC-kalkyl
•
•
•
•
Identifiera de aktiviteter som äger rum i företaget
Bestäm en kostnadsdrivare för varje aktivitet
skilj mellan volymrelaterade och komplexitetsrelaterade kostnadsdrivare!
Fördela de indirekta kostnaderna på aktiviteterna och räkna ut kostnaden per
enhet av kostnadsdrivaren
Fördela aktiviteternas kostnader på objektet (produkterna) m h t hur mycket
av aktiviteterna som utnyttjas av respektive objekt.
Kostnadsslag
(resurser)
Aktivitetskostnader
Direkta kostnader
Aktiviteter
Kostnadsbärare
(produkter)
Kostnadsdrivare
Vilka aktiviteter utnyttjas av de olika produkterna och vad kostar dessa aktiviteter?
Activity Based Management
- för bättre kundstyrning och ökad lönsamhet
• Försöka minska kostnaderna för dyra aktiviteter,
• Överlåta åt andra företag att utföra vissa aktiviteter (outsourcing),
• Slopa vissa olönsamma produkter och föra över mer resurser till
lönsammare produkter,
• Prioritera vinstkunder, t ex genom att öka försäljningen mot denna
kundgrupp,
• Tacka nej till förlustkunder eller försöka förändra de faktorer som gör
kunderna till förlustkunder
– De kräver extra mycket service
– De köper varor på vilka lönsamheten är för dålig
– De köper för ofta eller i små oekonomiska kvantiteter
ABC-kalkyl försöker betona vikten att studera sambandet mellan
orsak och verkan samt att öka företagets kostnadsmedvetande!