Transcript LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012 Göran Hjelm Lönebildningsrapportens ABC • Årligt uppdrag från regeringen • Rapport om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen inklusive jämställdhetsaspekter • KI beslutar efter.

LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
17 oktober 2012
Göran Hjelm
Lönebildningsrapportens ABC
• Årligt uppdrag från regeringen
• Rapport om samhällsekonomiska förutsättningar för
lönebildningen inklusive jämställdhetsaspekter
• KI beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om
rapportens innehåll och publiceringstidpunkt
– Ca 2,5 miljoner arbetstagare får sina kollektivavtal
omförhandlade under våren 2013
Lönebildningsrapportens ABC (forts.)
• KI uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas,
istället:
– Hur ser sambanden ut mellan löner, vinster och sysselsättning
ut på kort och lång sikt?
– Hur påverkas löner, vinster och sysselsättning av parternas
beteende?
• Arbetskostnad relevant (ej lön)
– Olika nivå
– Växer dock i ungefär samma takt över tid
• Total ökning i arbetskostnad relevant
– Centrala avtal plus lokala och individuella avtal
– Total ökning avses om inget annat nämns
– “Allt ska räknas”
•
“Lön” används istället för arbetskostnad för att
förenkla framställningen
Innehåll – en principskiss
Hushåll och
företag i
Sverige
Omvärld
Löner
Vinster
Sysselsättning
Jämställdhet
Regering och
Riksdag
Riksbank
Arbetsmarknadens
parter
Centrala slutsatser i årets rapport
• Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling 2013-2015
• Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet
men behöver hjälp från penningpolitiken
• Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats,
ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas
• Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att
exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar
• ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor
– indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier
Utgångsläget 2012
Lågkonjunkturen fördjupas i närtid
Internationella konjunkturindikatorer
Standardiserade avvikelser från medelvärdet, månadsvärden
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
-3
-4
05
06
07
08
09
Storbritannien (ESI)
Euroområdet (ESI)
USA (PMI i tillverkningsindustrin)
10
11
12
-4
Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.)
Varsel
Tusental, månadsdata
20
20
15
15
10
10
5
0
5
05
06
07
08
Varsel
Genomsnitt 1992-2012
09
10
11
12
0
Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.)
Anställningsplaner i näringslivet och arbetslöshet
Nettotal respektive procent av arbetskraften, säsongsrensade
månads- respektive kvartalsvärden
30
9.0
20
8.5
10
8.0
0
7.5
-10
7.0
-20
6.5
-30
6.0
-40
5.5
-50
05
06
07
08
Anställningsplaner
Genomsnitt 2001-2012
Arbetslöshet (höger)
09
10
11
12
5.0
Lönsamheten normal i förhållande till
konjunkturläget – stiger under 2013
Lönsamhetsomdöme och efterfrågeläge i näringslivet
Nettotal, avvikelse från medelvärde säsongsrensade
kvartalsvärden
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
-10
-10
-20
-20
-30
05
06
07
Lönsamhetsomdöme
Efterfrågeläge
08
09
10
11
12
-30
Makroekonomiska
förutsättningar
för avtalsrörelsen
2013-2016
Internationell lågkonjunktur många år framöver
BNP-gap
Procent av potentiell BNP
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
-8
06
08
USA
Euroområdet
Sverige
10
12
14
16
-8
Svagare produktivitetsutveckling än normalt
Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet
Årlig procentuell förändring
6.0
6.0
Potentiell
produktivitetstillväxt
4.0
4.0
* Lång sikt: 2,3 %
* 2013-15: 1,7 %
2.0
2.0
0.0
0.0
-2.0
-2.0
-4.0
-4.0
-6.0
06
Faktisk
Potentiell
08
10
12
14
16
-6.0
Strukturomvandling pressar vinster och
marknadsandelar i exportindustrin
Bytesbalans och real växelkurs
Procent av BNP respektive index (1992=100)
10
150
8
140
6
130
4
120
2
110
0
100
-2
-4
90
80
85
90
95
Bytesbalans
Real växelkurs (höger)
00
05
10
15
20
80
Sambandet mellan
lönebildning och
stabiliseringspolitik
Parterna behöver hjälp av penningpolitiken
för att öka sysselsättningen
Arbetstagare
Arbetsgivare
Löneökning
Inflation
Ränta
Realränta
Växelkurs
Konsumtion
Export
Investeringar
Import
Sysselsättning
Parterna behöver hjälp av penningpolitiken
för att öka sysselsättningen (forts.)
Timlön i näringslivet
Årlig procentuell förändring
4.0
4.0
3.5
3.5
3.0
3.0
2.5
2.5
2.0
2.0
1.5
12
13
14
15
Prognos
Lägre löneökning + reporänta enligt prognos i två år
Lägre löneökning
16
1.5
Parterna behöver hjälp av penningpolitiken
för att öka sysselsättningen (forts.)
Nominell reporänta
Procent
2.5
2.5
2.0
2.0
1.5
1.5
1.0
1.0
0.5
0.5
0.0
0.0
-0.5
12
13
14
15
16
Prognos
Lägre löneökning + reporänta enligt prognos i två år
Lägre löneökning
-0.5
Parterna behöver hjälp av penningpolitiken
för att öka sysselsättningen (forts.)
Arbetslöshet
Procent av arbetskraften
8.5
8.5
8.0
8.0
7.5
7.5
7.0
7.0
6.5
6.5
6.0
12
13
14
15
Prognos
Lägre löneökning + reporänta enligt prognos i två år
Lägre löneökning
16
6.0
Lönebildning vid
rörlig växelkurs
Europanorm ej relevant för analys av
svensk lönebildning
• Parterna, Industrins Ekonomiska Råd och Medlingsinstitutet
förordar ibland en Europanorm
• Europanorm ofta inte lämplig ens vid fast växelkurs
• Vid rörlig växelkurs är inflationsmålet nominellt ankare
o Riksbanken kommer styra mot 2 procents inflation
oberoende pris- och löneökningar i omvärlden
o Företagens priser ökar med endast 1,3 procent
Europanorm ej relevant för analys av
svensk lönebildning (forts.)
Arbetslöshet
Förändring i procentenheter sedan 2007
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
07
08
Sverige
Tyskland
Storbritannien
Norge
Danmark
EU-15
09
10
11
-3
Lönebildning vid rörlig växelkurs – långsiktig analys
Inhemska
faktorer
Utländska
faktorer
Långsiktig
produktivitetsutveckling
2,3%
Riksbankens
inflationsmål
Konsumtions- vs.
produktions
korg
Långsiktig ökningstakt
i företagens priser
1,3%
Långsiktig arbetskostnadsutveckling
3,6%
Lönebildning vid rörlig växelkurs – strukturell analys
• Eurokris påskyndar strukturomvandling
o Exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar
o Lönsamhet i inhemskt orienterade sektorer stiger
o Drivkraft för strukturomvandling
• Trendmässig, potentiell produktivitetstillväxt svagare än
normalt de kommande åren
o 1,7 procent 2013-2015
o 2,3 på lång sikt
Lönebildning vid rörlig växelkurs – konjunkturell analys
• Löneutveckling på kort sikt förklaras till stor del av
konjunkturell utveckling av:
o Förväntad inflation
o Arbetslöshet
o Lönsamhet
o Trendmässig produktivitet
• ”Omvärlden” påverkar genom efterfrågan på vår export
 påverkar arbetslöshet och sysselsättning i Sverige
 påverkar löneutveckling i Sverige
Normering – erfarenheter från 15 år med
Industriavtalet
Total löneökning 1998–2011
Procent (sedan 1997)
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
Kommuner
Stat
Näringsliv
Centrala avtal
Utöver centrala avtal
Industri
Bygg
Handel mfl Ftgtj & kred
0
Matchningsproblem på
arbetsmarknaden
Matchningseffektivitet
• Ju lättare för företag att hitta arbetskraft med rätt
kvalifikationer, desto högre matchningseffektivitet
• Påverkas av:
o Företagens kravprofil relativt arbetslösas kompetens
o Företagens geografiska hemvist relativt de arbetslösas
o Hur effektivt arbetslösa söker jobb
o Hur effektivt företag söker efter arbetskraft
• Påverkar hur låg arbetslösheten varaktigt kan bli
(den så kallade jämviktsarbetslösheten)
Nya beräkningar tyder på klart försämrad
matchningseffektivitet 2008-2012
Matchningseffektivitet
Standardiserad så att medelvärde=0 och standardavvikelse=1
under 1992kv1–2012kv2, kvartalsvärden
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
92
94
96
98
00
02
04
06
08
10
12
-3
Även andra indikatorer tyder på försämrad
matchning
Arbetsmarknadsläge och jobbchans, 1997–2012
Procent, säsongsrensade kvartalsvärden
16
36
14
33
12
30
10
27
8
24
6
21
4
18
2
15
0
97
99
01
03
05
07
Arbetsmarknadsläge (vakanser/arbetslösa)
Jobbchans (höger)
09
11
12
Jämviktsarbetsarbetslösheten minskar till 2020
Arbetslöshet
Förutsätter
Procent av arbetskraften
11
11
10
10
9
9
8
8
7
7
6
6
5
98
00
02
04
06
Arbetslöshet
Jämviktsarbetslöshet
08
10
12
14
16
18
20
5
* Bättre matchningseffektivitet
* Lägre tillväxt i
arbetskraften
* Lönebildning som tar
hänsyn till lägre
ersättningsgrad
Lönegap mellan
kvinnor och män
Lönegap inte det samma som diskriminering
• Totalt lönegap = Förklarat lönegap + Oförklarat lönegap
• Förklarat lönegap – beror av kvinnor och mäns val på
arbetsmarknaden
o Yrke
o Näringsgren
o Utbildning
o Deltidsarbete (omräknat till heltidslön)
o Ålder
o Med mera
• Oförklarat lönegap – den löneskillnad som inte är förklarad
o Icke-observerbara faktorer
o Självförtroende, ansvarstagande,
löneförhandlingsförmåga, diskriminering med mera
Tre typer av lönediskriminering
1. Direkt lönediskriminering
o Regleras i lag
o Samma yrke, utbildning, kompetens och prestation
ger olika lön på samma arbetsplats
o 0,7% av arbetstagarna enligt JämO:s
”Miljongranskning”
2. Fördelningsdiskriminering
o Kvinnor och män med lika egenskaper/kompetens
har olika yrken/befattningar
o Ex. brandmän, chefsbefattningar
3. Värdediskriminering
o Yrken med hög andel kvinnor har lägre löneläge
Lönegapets utveckling, arbetare i privat sektor
Procent
25
25
20
20
15
15
10
10
5
0
5
00
01
02
Oförklarat
Förklarat
03
04
05
06
07
08
09
10
11
0
Lönegapets utveckling, tjänstemän i privat sektor
Procent
25
25
20
20
15
15
10
10
5
0
5
00
01
02
Oförklarat
Förklarat
03
04
05
06
07
08
09
10
11
0
”Glastak” existerar men minskar i omfattning
Oförklarat lönegap för olika percentiler i
lönefördelningen, arbetare i privat sektor
Procent
25
25
20
20
15
15
10
10
5
0
5
0
10
20
År 2011
År 2000
30
40
50
60
70
80
90
0
100
”Glastak” existerar men minskar i omfattning
(forts.)
Oförklarat lönegap för olika percentiler i
lönefördelningen, anställda i offentlig sektor
Procent
25
25
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
-5
0
10
20
År 2011
År 2000
30
40
50
60
70
80
90
-5
100
Uppsummering och
slutsatser
Innehåll – en principskiss
Hushåll och
företag i
Sverige
Omvärld
Löner
Vinster
Sysselsättning
Jämställdhet
Regering och
Riksdag
Riksbank
Arbetsmarknadens
parter
Principskiss och slutsatser
Omvärld
Teknologi
Bytesbalans
Växelkurs
Strukturomvandling
KapitalavKapitalavkastning
kastning
Teknologi
Löner
Vinster
Sysselsättning
Jämställdhet
Transparens
Finanspolitik
Regering och
Riksdag
Riksbank
Förtroende
Konsumtion
Investeringar
Efterfrågan
Penningpolitik
Hushåll och
företag
Lönebildning
Jämställdhet
Arbetsmarknadens
parter
Matchning
Centrala slutsatser i årets rapport
• Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling 2013-2015
• Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet
men behöver hjälp från penningpolitiken
• Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats,
ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas
• Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att
exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar
• ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor
– indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier