Transcript Cramér-Wolrath, E
Slide 1
När tvåspråkighet kommuniceras
Emelie Cramér-Wolrath
Fil. dr Specialpedagogik
Nordiska folkhögskolan 2014-09-15
Slide 2
Teman
Hur jag kom in på att undervisa hörande föräldrar i
teckenspråk.
Hur jag kom in på att forska om barns
kommunikations och språkutveckling.
Vad jag har kommit fram till i forskningen.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 3
Hur jag kom in på att undervisa
hörande föräldrar i teckenspråk
Sjuttiotalet undervisa familjer
Döv bror
Hemmagjort teckenspråk
Lärde mig teckenspråk på eftermiddagarna och i skogen bakom
Manilla
Undervisade hörande genom ABF
Tolkade förskollärarutbildning
Första kursen i teckenspråk 1979, Stockholms universitet
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 4
Hur jag kom in på att forska om barns
kommunikations och språkutveckling
Undervisade föräldrar i teckenspråk från 1991.
Pluggade teckenspråk igen 1992, Stockholms universitet.
Tillsammans med föräldrar utvecklades 1995 en modell
för habilitering i teckenspråk för föräldrar.
MEN hur ser teckenspråksutvecklingen ut i svensk
teckenspråk? Då fanns bara två svenska studier
(Ahlgren, 1980; Malmström & Preisler, 1991).
Nya studier (Bergman, 2012; Cramér-Wolrath, 2011; 2013; 2015).
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 5
Min forskningen
Döv familj med 2 döva och 1 hörande barn.
Följde främst
tvillingarna Diana och Hugo från 10 månader till 8 år.
Diana fick CI, unilateralt, när hon var 3 år gammal.
Dianas första språk och andra språk - sekventiellt tvåspråkig.
Hugo parallellt tvåspråkig.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 6
Talade språk
Tecknade språk
sekventiella
mer utmärkande simultana
Symboler uttrycks vokalt
Symboler uttrycks manuellt
Språkstrukturella-regler uttrycks också
Grammatiska signaler uttrycks också i
vokalt
ansikte, huvud- och kropps-rörelser
Kräver auditiv uppmärksamhet
Kräver visuell uppmärksamhet
Simultan automatiserad motorisk
Simultan automatiserad motorisk aktivitet
aktivitet
med en hand
Simultan motorisk och språkligt aktiv
Ej simultan produktion av motoriska och
utan visuellt fokus
språkliga aktivitet
Input beroende av ljudkvalitet - buller
Input beroende av visuell ram och kvalitet
– ljus/mörker, visuellt buller
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 7
Meningsfull kommunikation
Föräldrarna tar reda på var barnens intresse är genom att
följa fokus för barnens blick, senare pekning och ännu
senare fråga vad/VAD t.ex. i bilden.
Barnets fokus blir meningsfullt att vidareutveckla eftersom
man får kontakt och kommunicerar om samma saker.
Grundläggande är att man:
försöker förstå varandra
har förväntningar på att barnen kan och förstår.
Föräldrar och barn tar kontakt med varandra på olika sätt
beroende på hur långt de kommit i sin kommunikationsoch språkutveckling.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 8
Tre kommunikativa segment
Tydliga och abrupta förändringar mellan segmenten
benämns kritiska perioder av Vygotsky (1987)
Utveckling av:
- uttryck som används för att initiera
- vem som tar initiativ till interaktion
Förändringar av särskilda komponenter inom segmenten
kännetecknar mer allmänt som kritiska perioder (Meisel, 1984).
Utveckling av:
- blicken
- lexikon
- språkstruktur
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 9
De 3 kommunikativa segmenten
1.
Först initierar och kommunicerar föräldrarna mest.
2.
När barnen benämner blir det de som initierar mest
kommunikation.
3.
När barnen använder multifraser blir initiering och
konversation mer jämlikt fördelad.
Barnen vet vad språket ska användas till, funktion
hur språk används i olika situationer, pragmatik
kan grunderna för språklig struktur, syntax & grammatik.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 10
Att initiera kontakt förändras över tid
Mediering
Tillägnande
•
Påkalla uppmärksamhet med rörelser, föremål,
•
förflyttade tecken och med Hugo.
Bekräfta genom att le, nicka, teckna vad barnet
just haft fokus på.
Se på Mamma = positiv till visuell
kontakt.
Barnen ser tecken och föräldrarna
kan avläsa Hugos vokala uttryck.
•
Dirigerar barnens blick med pekning eller
föremål, 1 år.
•
Barnen dirigeras andras blick,
1;3 år.
•
Hålla kvar fokus vid det utpekade
•
D- 1 år, H- 2;4 år (ej tsp 28&32).
•
Omdirigera visuellt fokus med viftningar och •
tapping, 1;5 - 1;10 år.
Barnen 1;10 tap & 2 wave.
•
Kontrollera visuell uppmärksamhet, 2;4.
D- 2;8, H- 3 år.
•
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 11
1. Föräldrarna kommunicerar mest
Föräldrarna är mycket uppmärksamma på barnen.
Väntar till Diana ser upp – ler nickar och benämner med
få tecken vad Diana håller på med.
Säger Hugo, om han ser på föräldern tecknar de. Om han
fortsätter med det han håller på med använder de tal.
Föräldrarna pekar benämner pekar:
med Diana tecken i hennes blicklinje eller synfält,
med Hugo beroende på var hans blick är.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 12
Gemensam uppmärksamhet
”joint attention”
Tittar på något och föräldrarna benämner/beskriver t.ex.
titta i bilderböcker.
Med Hugo: säger samtidigt som han tittar på något.
Med Diana: tecknar samtidigt på Diana eller framför henne
som om hon tecknade själv
MEN inte med hennes händer!
Däremot användes Dianas fötter som ”passiv hand” SKO.
Om barnen tittar upp på föräldrarna då tecknade de.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 13
Tecknarens perspektiv
Tvåspråkighetsperspektiv
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 14
”Simultan-taktil-uppmärksamhet”
Mamma tecknar ”BLOMMA” på
Diana. Hugo ser teckenen i sitt synfält
samtidigt som han hör Mamma säga
”blomma”.
Tecken som vanligtvis tecknas på och
framför tecknarens kropp tecknar
Mamma istället på och framför
Diana.
Diana eller Hugo behöver inte flytta
blicken från bilden.
Diana får en tecknares-perspektiv
både visuellt och taktilt.
Hugo får perspektiv som tvåspråkig.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 15
2. Barnen benämner och initierar
kommunikation oftare än föräldrarna
Föräldrarna är fortfarande uppmärksamma på barnen.
Barnen får vänta på varandras tur.
Barnen pekar och benämner TECKEN. Hugo benämner med
TECKEN, ord och TECKENORD, HUND/vovve.
Barnens blick får hjälp att alternera för att upptäcka
föräldrarnas ansiktsutryck i teckenspråket t.ex. följer
föräldrarnas SKED från bild till mun BRUKAR NAM NAM
pek-Diana.
Berättarstruktur: information med ögon-kontakt, berättar
utan ögon-kontakt och avslutar med ögon-kontakt. Ex:
hundkoppel, håller man i på hundpromenad, nickar ser och
pekar på bilden.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 16
Blickens utveckling
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 17
3. Mer jämlikt fördelad initiering och
konversation
Föräldrarna är inte ensidigt uppmärksamma på barnen.
Föräldrarna ber barnen vänta och avbryter dem.
Barnen förväntas kunna ta egna initiativ, delta och
bidra med frågor, kommentarer och erfarenheter i
konversationer, lekar och sagoläsning.
(Bailes, C. Erting, L. Erting and Thumann-Prezioso, 2009; Hart & Risely, 1999)
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 18
Motorisk utveckling påverkar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
koordination av motorisk och kognitiv produktion har olika förlopp
handens grovmotoriska rörelser är tidigare än talspråkets inre finmotoriska
Artur LAMPA121212.wmv
den anknutna kognitivt språkliga koordinationen visar sig tidigare i de
grovmotoriska rörelserna
grundläggande mänskliga förutsättningar och funktioner samverkar med
varandra
Det innebär att produktion av tecken gör att barnet blir förstådd långt tidigare
än om vi väntar på att förstå vad de vokala uttrycken betyder.
När barnet kan göra sina behov, önskningar och tankar förstådda då blir
kommunikationen meningsfull.
Det leder till kommunikativ delaktighet som uppmuntrar barnets språkliga
lärande oavsett vilket som senare blir huvudspråket.
Språk stöder språk
[email protected]
Slide 19
Artur va e de (pekar på)
LAMPAN
[email protected]
Slide 20
Språket som ett isberg
Av filmen med Artur framgår att:
•
det är helt omöjligt att förstå
vad hans vokala uttryck betyder
•
när han uttrycker sig med
tecken förändras våra
förväntningar genom att han i
den produktionen bekräftar att
han redan både förstår och har
fått ett sätt att uttrycka vad som
finns under ytan i isberget.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 21
Vad- och var-frågor
Teckna eller säga namnet på vad barnet fokuserar
Peka och benämna det barnet fokuserar
Peka – benämna – peka
VAR/var-retorisk fråga besvaras av Mamma
VAD/vad med pekning-retorisk fråga som besvaras av Mamma
VAD/vad-fråga besvaras av barnet vid 15 månaders ålder
Mamma utökar frasen främst med substantiv sedan verb
Från 2 år: Mamma ställer VAD/var-fråga för att ta reda på vad barnet
fokuserar och utgår sedan från det
Från 3 år initierar VAD-frågan resonemang om t.ex. matlagning
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 22
Vid 40 månaders ålder
Barnen vet att språket kan användas inte bara till deras behov och önskningar utan också till att
berätta historier och dekontextuella händelser samt tänka och resonera om dem.
Språkets funktion.
Hur språk används i olika situationer, pragmatik.
Kan grunderna för språklig struktur, syntax & grammatik.
[email protected]
Slide 23
Dianas tvåspråkiga lärande
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 24
Hur kan Dianas
tvåspråkiga lärande förklaras?
Själv-stöttning med teckenspråk
Teckenföljd och ordföljd är olika och produceras först
simultant.
Språken separeras när Diana kommit på att svenskan
har ändelser som ska läggas till.
Efter 5 år med CI bedöms Dianas expressiva språk vara
i relation till den tid hon haft CI och hennes receptiva
språk var åldersadekvat dvs på 8 års nivå.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 25
Tillägnande av talat språk
med teckenspråk som första språk
Genom tolk får Diana
CI-teamets instruktioner
på teckenspråk och
förstår hur hon ska göra
för att forma olika ljud.
Teckenspråk
tolk
Diana
Fritt efter Action model.
Vygotsky, 1978
Talad
svenska
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 26
Själv-stöttning med
teckenspråk som första språk
Tecknar fullt och lägger till
talljud med koppling till
munformer i teckenspråkets
substantiv, vokaler synliga.
I sitt teckenspråk lägger hon
simultant till stavelser och
ord.
De två olika modaliteterna
gör det möjligt
Mediating self-scaffolding model
(Cramér-Wolrath, 2013, p 54, figur 5)
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 27
Efter 1;6 år med CI
Placeringen av pronomenet ”jag” flyttas fram från final
position som i STS men inte hela vägen till initial position.
KAN-ja(g)
LÄSA pek-Diana
skakar-huvud
(4;6 år)
Språken separeras när grammatiken i språken krockar!
Diana börjar använda ändelser i svenskan t.ex.
grodan grisen plockar äpplen
GRODA’ GRISE PLOCKA’ ÄPPLE.
Grodan och Grisen plockar äpple’.
(5;7 år)
(6;11 år)
[email protected]
Slide 28
Ingen blandvariant av tsp och
svenska från föräldrarna
Föräldrarna infogade enstaka ord när de tecknade
Eller
Enstaka tecken när de pratade, med Diana från 5 år.
När barnen kunde både teckenspråk och svenska
blandade Mamma ibland språken, bimodalt.
Förskola med mest teckenspråk och tvåspråkig skola
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 29
Språket som ett isberg
I sekventiell tvåspråkighet är
det ett omvänt förhållande
mellan exponering och
prestation. För ett framgångsrikt lärande av
andraspråk betyder det att
kontinuiteten i förstaspråket
är viktigare än mängden och
tiden med det andra språket
(Cummins 1996).
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 30
Sammanläggningsavhandling
Kappa
Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently:
A longitudinal Case Study of Mediating
a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family (2013)
www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:586575
Samtliga 4 artiklar accepterade i internationella vetenskapliga tidskrifter
Uppmärksamhetsuttryck (2011)
Dianas förstaspråk (2015)
Hugos parallella tvåspråkighet (2013)
Dianas andraspråk med CI (2013)
[email protected]
Slide 31
Hur händer det?
Hur händer det? är en svensk och
populärvetenskaplig version av
min avhandling.
Den finns att hämta på
Specialpedagogiska myndighetens
bord (SPSM).
Den kan beställas gratis från
SPSM och laddas ner:
www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopalaromedel/produkt/?OrderNumb
er=00464
[email protected]
Slide 32
Teckenspråk är positivt för alla
Tack för mig!
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 33
Länkar
Hur händer det? SPSM FoU-skrift nr 4
http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?OrderNumber=00464
Signs of Acquiring Bilmodal Bilingualism Differently.
Stockholm Universitet, Diva
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:586575
SPSM tvåspråkighet
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Sprak-ochkommunikation/Teckensprak/Tvasprakighet/
En tvåspråkig skola SPSM
http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/Omspecialskolorna/Mojligheter-pa-vara-skolor/Tva-sprak/
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 34
Mina referenser:
Cramér-Wolrath, E. (2015). Mediating Native Swedish Sign Language: First Language
in Gestural Modality Interactions at Storytime. Sign Language Studies, 15 (2).
Cramér-Wolrath, E. (2013d). Hur händer det?. Fou-skriftserie nr 4. Stockholm: Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Cramér-Wolrath, E. (2013c). Parallel Bimodal Bilingual Acquisition: A Hearing Child Mediated in a
Deaf Family. Sign Language Studies, 13 (4).
Cramér-Wolrath, E. (2013b). Sequential Bimodal Bilingual Acquisition: Mediation Using a Cochlear
Implant as a tool. Deafness & Education International, 1–21. First published March 9, 2013.
http://dx.doi.org/10.1179/1557069X1 3Y.0000000023
Cramér-Wolrath, E. (2013a). Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A longitudinal Case Study of
Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet,
Specialpedagogiska institutionen. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=3&pid=
diva2:586575
Cramér-Wolrath, E. (2012). Attention Interchanges at Story-Time: A Case Study From a Deaf and
Hearing Twin Pair Acquiring Swedish Sign Language in Their Deaf Family. Journal of Deaf Studies and
Deaf Education 17 (2) 141–162.
[email protected]
Slide 35
Slutsatser
En fallstudie där en stor mängd
resultat överensstämmer med andra
studier ger en god grund för
generalisering.
I en fallstudie växer trovärdigheten
för nya fynd när det finns en stor
mängd resultat som överensstämmer
med andra studier.
Många fynd i fallstudier kan
överföras till att användas i grupp.
Emelie.Cramé[email protected]
När tvåspråkighet kommuniceras
Emelie Cramér-Wolrath
Fil. dr Specialpedagogik
Nordiska folkhögskolan 2014-09-15
Slide 2
Teman
Hur jag kom in på att undervisa hörande föräldrar i
teckenspråk.
Hur jag kom in på att forska om barns
kommunikations och språkutveckling.
Vad jag har kommit fram till i forskningen.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 3
Hur jag kom in på att undervisa
hörande föräldrar i teckenspråk
Sjuttiotalet undervisa familjer
Döv bror
Hemmagjort teckenspråk
Lärde mig teckenspråk på eftermiddagarna och i skogen bakom
Manilla
Undervisade hörande genom ABF
Tolkade förskollärarutbildning
Första kursen i teckenspråk 1979, Stockholms universitet
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 4
Hur jag kom in på att forska om barns
kommunikations och språkutveckling
Undervisade föräldrar i teckenspråk från 1991.
Pluggade teckenspråk igen 1992, Stockholms universitet.
Tillsammans med föräldrar utvecklades 1995 en modell
för habilitering i teckenspråk för föräldrar.
MEN hur ser teckenspråksutvecklingen ut i svensk
teckenspråk? Då fanns bara två svenska studier
(Ahlgren, 1980; Malmström & Preisler, 1991).
Nya studier (Bergman, 2012; Cramér-Wolrath, 2011; 2013; 2015).
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 5
Min forskningen
Döv familj med 2 döva och 1 hörande barn.
Följde främst
tvillingarna Diana och Hugo från 10 månader till 8 år.
Diana fick CI, unilateralt, när hon var 3 år gammal.
Dianas första språk och andra språk - sekventiellt tvåspråkig.
Hugo parallellt tvåspråkig.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 6
Talade språk
Tecknade språk
sekventiella
mer utmärkande simultana
Symboler uttrycks vokalt
Symboler uttrycks manuellt
Språkstrukturella-regler uttrycks också
Grammatiska signaler uttrycks också i
vokalt
ansikte, huvud- och kropps-rörelser
Kräver auditiv uppmärksamhet
Kräver visuell uppmärksamhet
Simultan automatiserad motorisk
Simultan automatiserad motorisk aktivitet
aktivitet
med en hand
Simultan motorisk och språkligt aktiv
Ej simultan produktion av motoriska och
utan visuellt fokus
språkliga aktivitet
Input beroende av ljudkvalitet - buller
Input beroende av visuell ram och kvalitet
– ljus/mörker, visuellt buller
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 7
Meningsfull kommunikation
Föräldrarna tar reda på var barnens intresse är genom att
följa fokus för barnens blick, senare pekning och ännu
senare fråga vad/VAD t.ex. i bilden.
Barnets fokus blir meningsfullt att vidareutveckla eftersom
man får kontakt och kommunicerar om samma saker.
Grundläggande är att man:
försöker förstå varandra
har förväntningar på att barnen kan och förstår.
Föräldrar och barn tar kontakt med varandra på olika sätt
beroende på hur långt de kommit i sin kommunikationsoch språkutveckling.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 8
Tre kommunikativa segment
Tydliga och abrupta förändringar mellan segmenten
benämns kritiska perioder av Vygotsky (1987)
Utveckling av:
- uttryck som används för att initiera
- vem som tar initiativ till interaktion
Förändringar av särskilda komponenter inom segmenten
kännetecknar mer allmänt som kritiska perioder (Meisel, 1984).
Utveckling av:
- blicken
- lexikon
- språkstruktur
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 9
De 3 kommunikativa segmenten
1.
Först initierar och kommunicerar föräldrarna mest.
2.
När barnen benämner blir det de som initierar mest
kommunikation.
3.
När barnen använder multifraser blir initiering och
konversation mer jämlikt fördelad.
Barnen vet vad språket ska användas till, funktion
hur språk används i olika situationer, pragmatik
kan grunderna för språklig struktur, syntax & grammatik.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 10
Att initiera kontakt förändras över tid
Mediering
Tillägnande
•
Påkalla uppmärksamhet med rörelser, föremål,
•
förflyttade tecken och med Hugo.
Bekräfta genom att le, nicka, teckna vad barnet
just haft fokus på.
Se på Mamma = positiv till visuell
kontakt.
Barnen ser tecken och föräldrarna
kan avläsa Hugos vokala uttryck.
•
Dirigerar barnens blick med pekning eller
föremål, 1 år.
•
Barnen dirigeras andras blick,
1;3 år.
•
Hålla kvar fokus vid det utpekade
•
D- 1 år, H- 2;4 år (ej tsp 28&32).
•
Omdirigera visuellt fokus med viftningar och •
tapping, 1;5 - 1;10 år.
Barnen 1;10 tap & 2 wave.
•
Kontrollera visuell uppmärksamhet, 2;4.
D- 2;8, H- 3 år.
•
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 11
1. Föräldrarna kommunicerar mest
Föräldrarna är mycket uppmärksamma på barnen.
Väntar till Diana ser upp – ler nickar och benämner med
få tecken vad Diana håller på med.
Säger Hugo, om han ser på föräldern tecknar de. Om han
fortsätter med det han håller på med använder de tal.
Föräldrarna pekar benämner pekar:
med Diana tecken i hennes blicklinje eller synfält,
med Hugo beroende på var hans blick är.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 12
Gemensam uppmärksamhet
”joint attention”
Tittar på något och föräldrarna benämner/beskriver t.ex.
titta i bilderböcker.
Med Hugo: säger samtidigt som han tittar på något.
Med Diana: tecknar samtidigt på Diana eller framför henne
som om hon tecknade själv
MEN inte med hennes händer!
Däremot användes Dianas fötter som ”passiv hand” SKO.
Om barnen tittar upp på föräldrarna då tecknade de.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 13
Tecknarens perspektiv
Tvåspråkighetsperspektiv
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 14
”Simultan-taktil-uppmärksamhet”
Mamma tecknar ”BLOMMA” på
Diana. Hugo ser teckenen i sitt synfält
samtidigt som han hör Mamma säga
”blomma”.
Tecken som vanligtvis tecknas på och
framför tecknarens kropp tecknar
Mamma istället på och framför
Diana.
Diana eller Hugo behöver inte flytta
blicken från bilden.
Diana får en tecknares-perspektiv
både visuellt och taktilt.
Hugo får perspektiv som tvåspråkig.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 15
2. Barnen benämner och initierar
kommunikation oftare än föräldrarna
Föräldrarna är fortfarande uppmärksamma på barnen.
Barnen får vänta på varandras tur.
Barnen pekar och benämner TECKEN. Hugo benämner med
TECKEN, ord och TECKENORD, HUND/vovve.
Barnens blick får hjälp att alternera för att upptäcka
föräldrarnas ansiktsutryck i teckenspråket t.ex. följer
föräldrarnas SKED från bild till mun BRUKAR NAM NAM
pek-Diana.
Berättarstruktur: information med ögon-kontakt, berättar
utan ögon-kontakt och avslutar med ögon-kontakt. Ex:
hundkoppel, håller man i på hundpromenad, nickar ser och
pekar på bilden.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 16
Blickens utveckling
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 17
3. Mer jämlikt fördelad initiering och
konversation
Föräldrarna är inte ensidigt uppmärksamma på barnen.
Föräldrarna ber barnen vänta och avbryter dem.
Barnen förväntas kunna ta egna initiativ, delta och
bidra med frågor, kommentarer och erfarenheter i
konversationer, lekar och sagoläsning.
(Bailes, C. Erting, L. Erting and Thumann-Prezioso, 2009; Hart & Risely, 1999)
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 18
Motorisk utveckling påverkar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
koordination av motorisk och kognitiv produktion har olika förlopp
handens grovmotoriska rörelser är tidigare än talspråkets inre finmotoriska
Artur LAMPA121212.wmv
den anknutna kognitivt språkliga koordinationen visar sig tidigare i de
grovmotoriska rörelserna
grundläggande mänskliga förutsättningar och funktioner samverkar med
varandra
Det innebär att produktion av tecken gör att barnet blir förstådd långt tidigare
än om vi väntar på att förstå vad de vokala uttrycken betyder.
När barnet kan göra sina behov, önskningar och tankar förstådda då blir
kommunikationen meningsfull.
Det leder till kommunikativ delaktighet som uppmuntrar barnets språkliga
lärande oavsett vilket som senare blir huvudspråket.
Språk stöder språk
[email protected]
Slide 19
Artur va e de (pekar på)
LAMPAN
[email protected]
Slide 20
Språket som ett isberg
Av filmen med Artur framgår att:
•
det är helt omöjligt att förstå
vad hans vokala uttryck betyder
•
när han uttrycker sig med
tecken förändras våra
förväntningar genom att han i
den produktionen bekräftar att
han redan både förstår och har
fått ett sätt att uttrycka vad som
finns under ytan i isberget.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 21
Vad- och var-frågor
Teckna eller säga namnet på vad barnet fokuserar
Peka och benämna det barnet fokuserar
Peka – benämna – peka
VAR/var-retorisk fråga besvaras av Mamma
VAD/vad med pekning-retorisk fråga som besvaras av Mamma
VAD/vad-fråga besvaras av barnet vid 15 månaders ålder
Mamma utökar frasen främst med substantiv sedan verb
Från 2 år: Mamma ställer VAD/var-fråga för att ta reda på vad barnet
fokuserar och utgår sedan från det
Från 3 år initierar VAD-frågan resonemang om t.ex. matlagning
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 22
Vid 40 månaders ålder
Barnen vet att språket kan användas inte bara till deras behov och önskningar utan också till att
berätta historier och dekontextuella händelser samt tänka och resonera om dem.
Språkets funktion.
Hur språk används i olika situationer, pragmatik.
Kan grunderna för språklig struktur, syntax & grammatik.
[email protected]
Slide 23
Dianas tvåspråkiga lärande
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 24
Hur kan Dianas
tvåspråkiga lärande förklaras?
Själv-stöttning med teckenspråk
Teckenföljd och ordföljd är olika och produceras först
simultant.
Språken separeras när Diana kommit på att svenskan
har ändelser som ska läggas till.
Efter 5 år med CI bedöms Dianas expressiva språk vara
i relation till den tid hon haft CI och hennes receptiva
språk var åldersadekvat dvs på 8 års nivå.
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 25
Tillägnande av talat språk
med teckenspråk som första språk
Genom tolk får Diana
CI-teamets instruktioner
på teckenspråk och
förstår hur hon ska göra
för att forma olika ljud.
Teckenspråk
tolk
Diana
Fritt efter Action model.
Vygotsky, 1978
Talad
svenska
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 26
Själv-stöttning med
teckenspråk som första språk
Tecknar fullt och lägger till
talljud med koppling till
munformer i teckenspråkets
substantiv, vokaler synliga.
I sitt teckenspråk lägger hon
simultant till stavelser och
ord.
De två olika modaliteterna
gör det möjligt
Mediating self-scaffolding model
(Cramér-Wolrath, 2013, p 54, figur 5)
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 27
Efter 1;6 år med CI
Placeringen av pronomenet ”jag” flyttas fram från final
position som i STS men inte hela vägen till initial position.
KAN-ja(g)
LÄSA pek-Diana
skakar-huvud
(4;6 år)
Språken separeras när grammatiken i språken krockar!
Diana börjar använda ändelser i svenskan t.ex.
grodan grisen plockar äpplen
GRODA’ GRISE PLOCKA’ ÄPPLE.
Grodan och Grisen plockar äpple’.
(5;7 år)
(6;11 år)
[email protected]
Slide 28
Ingen blandvariant av tsp och
svenska från föräldrarna
Föräldrarna infogade enstaka ord när de tecknade
Eller
Enstaka tecken när de pratade, med Diana från 5 år.
När barnen kunde både teckenspråk och svenska
blandade Mamma ibland språken, bimodalt.
Förskola med mest teckenspråk och tvåspråkig skola
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 29
Språket som ett isberg
I sekventiell tvåspråkighet är
det ett omvänt förhållande
mellan exponering och
prestation. För ett framgångsrikt lärande av
andraspråk betyder det att
kontinuiteten i förstaspråket
är viktigare än mängden och
tiden med det andra språket
(Cummins 1996).
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 30
Sammanläggningsavhandling
Kappa
Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently:
A longitudinal Case Study of Mediating
a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family (2013)
www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:586575
Samtliga 4 artiklar accepterade i internationella vetenskapliga tidskrifter
Uppmärksamhetsuttryck (2011)
Dianas förstaspråk (2015)
Hugos parallella tvåspråkighet (2013)
Dianas andraspråk med CI (2013)
[email protected]
Slide 31
Hur händer det?
Hur händer det? är en svensk och
populärvetenskaplig version av
min avhandling.
Den finns att hämta på
Specialpedagogiska myndighetens
bord (SPSM).
Den kan beställas gratis från
SPSM och laddas ner:
www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopalaromedel/produkt/?OrderNumb
er=00464
[email protected]
Slide 32
Teckenspråk är positivt för alla
Tack för mig!
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 33
Länkar
Hur händer det? SPSM FoU-skrift nr 4
http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?OrderNumber=00464
Signs of Acquiring Bilmodal Bilingualism Differently.
Stockholm Universitet, Diva
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:586575
SPSM tvåspråkighet
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Sprak-ochkommunikation/Teckensprak/Tvasprakighet/
En tvåspråkig skola SPSM
http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/Omspecialskolorna/Mojligheter-pa-vara-skolor/Tva-sprak/
Emelie.Cramé[email protected]
Slide 34
Mina referenser:
Cramér-Wolrath, E. (2015). Mediating Native Swedish Sign Language: First Language
in Gestural Modality Interactions at Storytime. Sign Language Studies, 15 (2).
Cramér-Wolrath, E. (2013d). Hur händer det?. Fou-skriftserie nr 4. Stockholm: Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Cramér-Wolrath, E. (2013c). Parallel Bimodal Bilingual Acquisition: A Hearing Child Mediated in a
Deaf Family. Sign Language Studies, 13 (4).
Cramér-Wolrath, E. (2013b). Sequential Bimodal Bilingual Acquisition: Mediation Using a Cochlear
Implant as a tool. Deafness & Education International, 1–21. First published March 9, 2013.
http://dx.doi.org/10.1179/1557069X1 3Y.0000000023
Cramér-Wolrath, E. (2013a). Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A longitudinal Case Study of
Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet,
Specialpedagogiska institutionen. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=3&pid=
diva2:586575
Cramér-Wolrath, E. (2012). Attention Interchanges at Story-Time: A Case Study From a Deaf and
Hearing Twin Pair Acquiring Swedish Sign Language in Their Deaf Family. Journal of Deaf Studies and
Deaf Education 17 (2) 141–162.
[email protected]
Slide 35
Slutsatser
En fallstudie där en stor mängd
resultat överensstämmer med andra
studier ger en god grund för
generalisering.
I en fallstudie växer trovärdigheten
för nya fynd när det finns en stor
mängd resultat som överensstämmer
med andra studier.
Många fynd i fallstudier kan
överföras till att användas i grupp.
Emelie.Cramé[email protected]