Transcript Pedagogisk dokumentawon och flerspråkighet

Pedagogisk dokumenta/on och flerspråkighet Av: Emelie Sjöberg Förskollärare Norge 2012 Pedagogiska ställningstaganden Vi tror att lärande sker i kommunikation mellan barn - barn, barn - pedagog,
barn – miljö.
”Det handlar inte om individ, mognad och förutbestämda stadier, det handlar om
interaktioner, aktiviteter och Utvecklingszoner.”
Vygotskij.
Vad är pedagogisk dokumenta4on? E7 verktyg. ”Den pedagogiska dokumenta/onen är eG kollek/vt verktyg som bygger på gemensam reflek/on barnen emellan, pedagoger emellan men även emellan familj och förskola” (Lenz -­‐Taguchi,1997). ”Pedagogisk dokumenta/on, reflek/on hjälper oss aG både komma mycket nära, via detaljerna i observa/onerna, men också aG få distans, genom aG reflektera /llsammans och ställa egna observa/oner mot befintlig teori.” (Lenz Taguchi 1997 s.
16). Observa4onsmaterial UppgiW:__________________ Pedagog:__________________ datum//d________ Vad gör barnen?
Vad säger barnen?
Annan kommunikation
Syfte:
Material:
Vilka barn
Reflek4onsmaterial Veckoreflek/on v : _________
Vad intresserade barnen
mest?
Vilka läroprocesser är
barnen inne i ?
Vad är det barnen
försöker förstå?
Kommunikation
Vilka möjligheter har vi gett till
barnen att skapa
sammanhang och få
reflektera?
Vi befinner oss på en förskola i
Stockholm
På avdelningen finns 28 barn i åldern 1-3 år. 6 pedagoger, 3
förskollärare och 3 barnskötare i en gemensam miljö.
Förskolan består av 6 (8) avdelningar i 4 hus på tre olika gårdar.
Vi arbetar åldersindelat. Teman under 08/09 har varit Eiffeltornet och
tunnelbana
17 olika språk finns representerade i barngruppen.
Våra ständiga frågor:
…Vet vi vad våra barn möts kring?
…Hur utmanar vi det?
…Hur ser vi att det är något som är viktigt för barnen?
…Det leks… Hur lyssnar vi ?
Reflek/on … en dag före lunch kommer inte vi vuxna i /d… En bild säger mycket men…det händer något när orden läggs /ll… Mirabell: bygga/bygga Albin: Kolla Albin bygga ögt / bygga en ton Albin Mirabell: Pappa Mirabell: Bygga bana // (lägger två klossar bredvid varandra som hon ställer sig på) åGa /o (sedan hoppar Mirabell ner från klossarna) Albin: Bygg balans Vi spar på det vi kan… Vad har du ritat? -­‐ Tonet E?er vilan Vår tanke är aG barnen ska möta något från förmiddagen när de vaknar eWer vilan. Denna dag var det Citronmeliss. Vi ställer fram gröna färger i alla möjliga nyanser i form av flaskfärg, temperablock, kritor och pastell kritor. Vi har valt tunna penslar aG måla med. Alla barn får varsiG papper. Vi spar på ord: Skriva pennan Inte penna Dä De mins Lukta Min Blad Så Blad teckning Kina flagga Meladji TiGa TiGa här Då kom lite De en liten,liten Då blad, ja fler Aj miG öga Oj Lukta här Mamma hej då mamma Orangutang TiGa ont där Tack,tack Måla rik/gt Då boll Nada ska den Mera måla Lång mask L-­‐ Ellen ! Det är spännande med bokstäver! Sex barn och en pedagog kommer in i hallen för a7 hänga upp y7erkläder och tvä7a händerna. Romeo ber Emelie a7 läsa en av de populärare böckerna i lådan. Emelie -­‐ Hm, jag kan inte de här bokstäverna. Finns det någon annan som kan det? Flera av barnen ser fundersamma ut. Shadh -­‐ Min mamma kan läsa boken. Emelie-­‐ Ska se om vi kan läsa ändå, vi kan ju /Ga på bilderna. Emelie -­‐ Vad tror ni den handlar om? Romeo -­‐ En pojke och en flicka. Just då kliver Fadia in i hallen. Shahd -­‐ Fadia kan läsa. Fadia beräGar aG det handlar om en pojke och flicka som är på väg /ll en stad i Egypten. Hon läser även vad det står på arabiska. Sedan lämnar hon oss åt vårt öde. Vi läser alla sidor i boken och barnen funderar på allt de ser. Det är broar, grodor, kaGer, kläder, båtar, sloG mm. Emelie -­‐Vi var ju på väg in i byggrummet skulle ni vilja bygga sloGet i boken. Alla sex barnen är överens om aG det är en bra ide. I byggrummet arbetar barnen koncentrerat två av barnen som är arabisktalande ligger länge på golvet och /Gar gemensamt i boken. De följer texten med fingrarna. Vi si7er vid matbordet. 8 barn och 1 pedagog. Inskolning Mustafa lyWer vaGen kannan och säger -­‐mai,(arabiska) TiGar på pojken. Men får inget svar. Aaron -­‐Water(engelska). Emelie -­‐ VaGen, voda (/Gar på polsktalande barn). Vi får inget svar. Mustafa prövar igen -­‐Halip (arabiska) säger han och lyWer mjölkpaketet. Aaron –Milk! Choe -­‐Lait (franska) Mir lyWer försik/gt på handen han pekar på mjölken och säger -­‐ Shir (kurdiska). Mustafa är nöjd nickar och säger -­‐ Skååål. Paraply modellen eG verktyg Projekt 04-06
Föräldrainforma/on Allmän informa/on Ak/vtetstavla Vad har hänt under dagen? • ”Löpsedlar” om vad som pågår just nu i verksamheten • Styrdokument • Info om flerspråkighet mm. Föräldrasamverkan • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Inskolningsföräldramöte + samtal i smågrupper Uppföljningssamtal + språksamtal Utvecklingssamtal Föräldramöten Drop-­‐in fika Installa/onen Månadsbrev Familjeböcker Vi använder dokumenta/onerna vi gjort med föräldrarna i barngrupp. DeGa inspirerar barnen vidare… Vad tror vi barnen lärt sig …. Samanhållning: Lyssna på sina kompisar Hjälper varandra Turtagning Håller koll på vilka som är här, saknar den som är hemma Rollek Språk: Kan sånger utan/ll men även förståelse för innehåll. Formulera sina känslor/tankar/teorier i ord AG hålla i samlingen (prata i grupp) Ateljé: Benämna färger TiGar eWer detaljer Väljer pensel eWer vad de ska måla Klippa Limma Ritar helheter med tydliga detaljer Lera+ slickers Konstruk4on: Bygger högt, långt. Men även tunnelbanor, spindlar med detaljer. Bokstäver: Övar på aG skriva. Letar sina bokstäver i andra texter. Jämför siffror och bokstäver. Matema4k:, räknar maskar, ben, tänder, skor, barn Naturkunskap: Kategorisera, tex tjock, smal, lång, kort, liten, stor, ledsen, glad, Former, rund, triangel, fyrkant Kroppsdelar, öga, näsa, mun, rygg, ben mm. Jämför spindel, och mask med sig själva. FamiljesamansäGning, mamma, pappa, storasyskon, mormor, morfar, farmor, farfar, husdjur mm Bostad, sängar, sovru/ner, Vad krävs? •  Nyfikna, reflekterande pedagoger •  Bra föräldrasamarbete Startar när barnen börjar förskolan, bla genom aG man tar reda på familjens språk mål. AG förskolan redan från början visa en posi/v antyd /ll flerspråkighetens möjligheter. •  AG se alla barn som kompetenta, med kunskaper aG erbjuda oss alla som berikar arbetet på förskolan •  Kunskap om flerspråkigspråkutveckling •  Dokumenta/oner aG utgå från •  AG det inte bara finns bilder utan text aG relatera /ll och reflektera kring. Teori Bakh/n menar aG allt är kommunika/on och aG livet är ”dialogiskt”. Allt lärande sker i dialog med andra, utan rela/onen /ll den andre kan vi inte förstå oss själva (Dysthe1996). Genrerpedagogik: återgivande, beräGande, beskrivande, instruerande och diskuterande. Det handlar om aG ställa genuina frågor där läraren inte i förväg vet svaret. DeGa för aG inläraren ska tycka aG det blir vik/gt aG uGrycka sig. (Lightbown och Spada 1999) ”Kunskap skapas i eG ständigt samspel mellan barnen sinsemellan, mellan vuxna och barn mellan oss alla och vår omvärld. I sig är den föränderlig och möjlig aG fördjupa och nyansera. Som pedagog gäller det aG inte fastna i sin egna välmenta tradi/onella ”dagispedagogik” som skall leda fram /ll en förutbestämd produkt…” (Wallin 2003 s.58-­‐59). Cummins modell För aG få syn på vilken språklig och tankemässig svårighets grad vi befinner oss på i de uppgiWer vi ger barnen. sid 23 Tankarna springer före Hög kognitiv
svårighets nivå
Katter i allmänhet
Andraspråks elever behöver
merparten av sin undervisning i
detta fällt så att den Kognitiva nivån
sucssesivt kan höjas samtidigt som
förståelse garanteras genom ett
konkret kontextualiserat innehåll
Språket används som tanke -inlärnings verktyg och uttrycksmedel i
samband med kognitivt krävande uppgifter
Faktaarbete om kattdjur/djurhållning
situationsoberoende
och interaktivt arbetssätt
Situationsberoende
Murre där och då
Avskrift ur lärobok om kattdjur
Tvåspråkiga elever behöver gå utmed denna axel för en optimal
språk och kunskapsutveckling
Murre här och nu
Låg kognitiv
svårighets nivå
Icke önskvärt område
Undvik aktiviteter här.
Inlärningsprocessen Input/inflöde Intake/Intag
Output/Utflöde
•  Den vik/gaste förutsäGningen för språkutvecklingen är aG inläraren får möta rikt och varierat språk. •  Det ger sällan effekt aG lösryckt träna de enskilda komponenterna i språket utan relevant innehåll och eG samanhängande språk. (Krashen 1982)