Transcript Ulla Rydå Barn
Slide 1
Allmänläkardagarna
Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater
Slide 2
Omsorgssvikt
Vad är omsorgsbrist?
Hur vanligt är det?
Hur reagerar barnen?
Vad ska jag säga?
Kan vi förebygga?
Ulla Rydå
Slide 3
Barn som far illa
Barnmisshandel
Aktiv
Passiv
Fysisk
Psykisk
Ulla Rydå
Slide 4
Barn som far illa
Barnmisshandel
Aktiv
Passiv
Fysisk
Kroppslig misshandel Bristande omvårdnad
”Failure to thrive”
Psykisk
Avvisande
Hån
Hot
Straff för naturligt
och åldersadekvat
beteende
Ulla Rydå
Ointresse
Kontaktlöshet
”brist på kärlek”
Slide 5
Barn som far illa
Mobbning
~ 15 % i åk 5, 7, 9 mobbade senaste mån. (2003)
Psykiskt sjuka föräldrar
~ 200 000 barn
Missbrukande föräldrar
~ 200 000 barn
Ulla Rydå
Slide 6
Bakgrund till omsorgsvikt
Riskfaktorer hos föräldrar exempelvis:
Misshandel
Intellektuell funktionsnedsättning
Psykisk sjukdom
Personlighetsstörning
Ulla Rydå
Slide 7
Andra riskfaktorer för att barn ska fara illa
Ex. skola – mobbning, överkrav
Ex. barn omhändertagna av Socialtjänst
Ex. barn med funktionshinder
Ulla Rydå
Slide 8
Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering
internalisering
somatisering
Ulla Rydå
Slide 9
Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering
aggressivetet
mobbare
missbruk
kriminalitet
internalisering
skuld, skam
ångest
depression
självmordsförsök
somatisering
magont
huvudvärk
sömnsvårigheter
Ulla Rydå
Slide 10
Generella psykiska effekter av omsorgsvikt
Skadar:
tillit
trygghet
självkänsla
Reaktionsmönstret kan vara ”typiskt, men inte
specifikt”
Ulla Rydå
Slide 11
Misshandel av mor
Enligt uppskattningar
(BRÅ, Rädda Barnen m.fl. 2007)
100 000–200 000 barn berörda
Ulla Rydå
Slide 12
Barns reaktioner då mor misshandlas
Barnet får svårt att tolka olika sociala
situationer
Barnet tenderar att hantera konflikter antingen
med våld eller med passivitet
Ulla Rydå
Slide 13
De övergivna barnen – våld i familjen
Gymnasieelever 2000
21 % bevittnat våld i hem
4 % har ofta bevittnat våld i hemmet
SOU 2001:8
Ulla Rydå
Slide 14
Barns reaktioner då mor misshandlas
Ungefär 50–60 % får symtom som barn (kan även
komma i vuxen ålder)
PTSD
Skuld
Somatisk (yngre framför allt)
Depression, suicidalt beteende
Utagerande
Ulla Rydå
Slide 15
Barn till kvinnor som misshandlas
Material: 15 tonåringar (10 flickor, 5 pojkar)
Ungdomar har intervjuats i familjer där far misshandlar mor
I 11/15 av hemmen förekom alkohol och andra droger
50 % av ungdomarna har gjort självmordsförsök
14/15 har själva upplevt dödshot
14/15 har mobbats i skolan
Ulla Rydå
Slide 16
Barn till kvinnor som misshandlas
Samtliga 5 pojkar har slagit sina flickvänner
50 % av flickorna har blivit slagna av sina
pojkvänner
De professionella har ej sett – förstått –
reagerat
Ur: Katarina Weinehall; doktorsavhandling, Umeå universitet 1997
Ulla Rydå
Slide 17
Föräldrars missbruk
Alkoholistfamiljens vardag
Omsorgssvikt
Kontaktlöshet, isolering
Hög stressnivå
Flykt
a. Rollomkastning
Förnekande
b. Explosivitet
c. Oförutsägbarhet
Ulla Rydå
Slide 18
Överlevnadsstrategier
Hjälten
flicka
Syndabocken/rebellen
pojke
Tapetblomman
flicka
Clownen
pojke
Ulla Rydå
Slide 19
Barnmisshandel,
polisanmälda brott
2001
2011
0–6 år
~ 900
2 900 (flickor 1 200)
7–14 år
~ 6 000
9 300 (flickor 3 300)
15–17 år
–
7 000 (flickor 2 600)
BRÅ 2013
Ulla Rydå
Slide 20
Varningssignaler vid barnmisshandel
Skadans uppgivna uppkomstsätt stämmer ej:
lokalisation och barnets ålder
Upprepade skadetillfällen
Multipla skador (även olika ålder på skada)
Far illa också på annat sätt
Ulla Rydå
Slide 21
Varningssignaler vid barnmisshandel
Föräldrar söker sent för skadan
Barnet berättar om misshandel
Psykiska symtom ospecifika
• Kontaktmönster
• Depression
Ulla Rydå
Slide 22
Barnamord 1965–2007
~ 7 fall per år
Gärningsman
•
•
(totalt 278 fall)
80 % en förälder
•
Konflikt mellan föräldrar + psykisk sjukdom
•
Män hämnas på partner
•
Kvinnor ofta depression
50 % suicid
Ungefär 10–15 % inga släktband (endast män)
~ 1/3 av mördarna har fått hjälp för psykiska problem
före brottet
Ulla Rydå
Slide 23
Reaktion på misshandel
Ospecifikt
I allvarliga fall PTSD
(Post Traumatic Stress Disorder)
Huvudsymtom
Återupplevande (flash-back, mardrömmar)
Psykisk avskärmning, undvikande
Förhöjd spänningsnivå, vaksamhet, instabilitet,
koncentrationsproblem
Ulla Rydå
Slide 24
Polisanmäld våldtäkt mot barn 0–17 år
2011 anmäldes totalt cirka 2 990 våldtäkter
I 91 % av dessa våldtäkter var offren flickor
2 260 av dessa offer var yngre än 15 år
Pojkar som offer vanligen 0–14 år
Ulla Rydå
Slide 25
Övergreppsindikatorer vid sexuella
övergrepp – förskolebarn
Regression
Emotionell störning
Kontaktstörning
Självdestruktivitet
Nya, främmande beteenden
Enligt Socialstyrelsen
Ulla Rydå
Slide 26
Övergreppsindikatorer hos skolbarn och
ungdomar vid sexuella övergrepp
Internaliserande
• Sömnsvårigheter, mardrömmar
• Ångestattacker
• Depressioner
• Mutism
• Fobier
• Suicidförsök
Ulla Rydå
Slide 27
Övergreppsindikatorer hos skolbarn och
ungdomar vid sexuella övergrepp
Externaliserande
•
•
•
•
•
Sexuellt utagerande
Rymningar
Skolk
Skolsvårigheter
Missbruk
Somatiserande
• Konversionssymtom
• Psykosomatiska symtom
Ulla Rydå
Slide 28
Sam 73–90
(Karin Edgardh et al.)
Gymnasieungdomar
Sexuella övergrepp (exkl. exhibitionism)
Flickor 12 % (7%)
Pojkar 4 % (3%)
KUA (låg svarsfrekvens)
Flickor 26 % exklusive blottning
Pojkar 4 % exklusive blottning
Ulla Rydå
Slide 29
Ulla Rydå
Slide 30
Barns reaktioner & barns behov –
då en närstående är allvarligt sjuk
Allmänläkardagarna i Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater
Slide 31
Varför uppmärksamma barnen?
”att ha en psykiskt avvikande förälder är den enskilt
allvarligaste riskfaktorn för utvecklandet av psykisk
ohälsa hos barn.”
”… it is evident that parental mental disorder constitutes
an important psychiatric risk factor for children.
However, the risk is far from inevitable.”
(Rutter)
Ulla Rydå
Slide 32
Varför uppmärksamma barnen?
Risker för barnet då förälder drabbas av psykisk eller
somatisk sjukdom
Oro, rädsla
Skuld
Känslomässig ensamhet
Social isolering
Skam
Ansvarstagande
Ulla Rydå
Slide 33
Mål
Att underlätta livssituationen för barn, vars
förälder drabbas av allvarlig sjukdom
Att ge barnet stöd i sin vardagsmiljö
Att motverka psykisk och fysik ohälsa hos
barnet – på kort och lång sikt
Ulla Rydå
Slide 34
Omedelbar reaktion
Ingen
inser ej
försvar – förnekar
Protest, ilska
Gråt
Apati, tystnad
Bekräfta – acceptera
Ulla Rydå
Slide 35
Efterreaktion
(dagar, veckor)
Externalisering
Internalisering
Somatisering
Ulla Rydå
Slide 36
Externalisering
Utagerande, retlighet
Kontaktsvårigheter
Koncentrationsproblem, rastlös
Ilska:
den sjuka/döda
sjukvårdspersonal
alla vuxna
sig själv
Ulla Rydå
Slide 37
Internalisering
Ängslighet
Undandragande
Separationsångest
Depression
Sårbarhet
Regression
Starka minnesbilder
Skuld, skam
Sorg, saknad
Ulla Rydå
Slide 38
Somatisering
Sömnproblem
Aptitförändring
Kroppsliga klagomål
Ulla Rydå
Slide 39
Risk för särskilda problem
(behov professionell kontakt)
Tidigare psykiska problem
Föräldrar svåra psykiska problem
Svåra hemförhållanden
Barnet vittne
Suicid, mord – dråp
Barnet upplevt hot
Förnekande
”Skuld”
Ulla Rydå
Slide 40
Dödsbegrepp
<3 år ej definitivt
>9 år vuxet
Ulla Rydå
Slide 41
Omhändertagande av yngre barn
Fysisk närhet
Trygga ramar – rutiner
Berätta (snarast!), var ärlig och konkret
Lyssna – fråga – red ut
Acceptera – bekräfta alla reaktioner
Stöd uttryck i lek och berättelse
Info förskola – skola
Ulla Rydå
Slide 42
Syskon som anhöriga
Vardagsrutiner och eget nätverk
Delaktighet
Skuldkänslor
Aktiv uppmärksamhet från vården
Ulla Rydå
Slide 43
Barn behöver
Kunskap om sjukdomen, dess förlopp och
behandling
Känslomässigt utrymme att reagera
Stöd till ett så normalt vardagsliv som möjligt
Ulla Rydå
Slide 44
Lag om skyldighet att särskilt beakta barns behov
av information, råd och stöd 1/1 2010
HSL, LYHS, SOL
Ulla Rydå
Slide 45
Barns behov av information, råd och stöd
ska särskilt beaktas om föräldern har
• Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning
• Allvarlig fysisk sjukdom eller skada
• Missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande
• Plötslig död
Ulla Rydå
Slide 46
Vården ska ha
Beredskap att uppmärksamma barn
Kunskap att möta frågor, tankar och känslor
hos barn som anhöriga
Riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas,
genomföras och följas upp
Ulla Rydå
Slide 47
Vården behöver
Fungerande kontaktkedjor mellan olika vårdgivare, skol- och barnhälsovård, barnomsorg,
socialtjänst samt övriga stödfunktioner/personer
Handledning i konkreta situationer
Ökad kompetens
Metod-/materialstöd
Ulla Rydå
Slide 48
Hur mäta resultat av långsiktigt folkhälsoarbete?
Forskning stödjer hypotesen att barn, som får
kunskap om förälders sjukdom och stöd i sin vardag,
mår väl av detta
Stora studier saknas beträffande långsiktiga effekter
Kvalitativa studier, smågrupper och individer, stödjer
hypotesen
Ulla Rydå
Slide 49
Slide 50
Samtala med barn
Allmänläkardagarna i Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater
Slide 51
Kommunikation spädbarn
Barnet aktivt
Barnet minns
Tala med barnet
Ulla Rydå
Slide 52
Kommunikation”kolt” 1,5–3 år
Kroppsspråk
Konkret
Föräldrars stöd
Kontaktlekar
Ordsamlande
Ritualism
Imitera
Identifiera
Ulla Rydå
Slide 53
Kommunikation ”förskoleålder” 3–5 år
Varför?
Rim, ramsor, ordlekar
Nya vuxenord
Fria associationer
Funktionella svar
Narcissism – beröm
Ulla Rydå
Slide 54
Kommunikation skolåldern 6–12 år
Logisk
Talar som en vuxen
Kroppslig medvetenhet
Kontrakt
Tala i enrum
Återberätta
Ulla Rydå
Slide 55
Kommunikation skolåldern 6–12 år
Ärlighet
Gensvar på tankar
Förklara nya vuxenord
Samarbete
Rättvisa och straff
Regler och normer
Ulla Rydå
Slide 56
Preadolescens 11–13 år
Regression till preoidipala/oidipala utvecklingsfaser
Oral
Anal
Oidipal
Ulla Rydå
Slide 57
Tidig adolescens 12–14 år
Reaktion mot föräldrarna
Stark ambivalens till föräldrarna
Allt omprövas – osäkerhet och självhävdelse
Aggression
Ulla Rydå
Slide 58
Högadolescens 14–16 år
Existensiella frågor
Frigörelsen från föräldrarna:
förlust, sorg, ensamhet
Depression
Ulla Rydå
Slide 59
Kommunikation tonåringar
”Bemöt mig som en vuxen, behandla mig
som ett barn”
Ulla Rydå
Slide 60
Samtal med unga sköra människor
Respektera ungdomar och ungdomars känslor
Lyssna även om det verkar vara en bagatellartad
fråga
Säg aldrig – ”jag vet hur du känner” eller ”jag förstår”
Tala inte ungdomars språk
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 61
Samtal med unga sköra människor
Ha tålamod och var ärlig
Klargör dina gränser
Dra dig inte för att ställa frågor. Barn och ungdomar
som mår dåligt känner lättnad över att någon tar
deras ångest på allvar
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 62
Allmänt
Tolka inte
Bekräfta
Om du hjälper den unga att öppna upp känslomässigt
– var beredd att ta hand om reaktionen
Sammanfatta
Det finns hjälp
Avsluta – vad händer nu?
Ulla Rydå
Slide 63
Exempel på frågor
Vad menar du med det?
Vad betyder det för dig?
Menar du att…?
Ge mig ett konkret exempel
Kolla vad kvantitetsord, som aldrig och alltid står för.
Exempelvis, hur rädd? 5 %, 10 %, 100 %
Kan det vara på annat sätt?
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 64
Exempel på frågor
Vad får det för konsekvenser?
Hjälp den unge att beskriva problemet. Håll dig själv
tillbaka till dess han/hon själv hittat sin formulering.
Tolka inte utan fråga.
Hänvisa vidare – kom ihåg att din roll är att vara en
stöttande samtalspartner, inte terapeut. Var
uppmärksam på när den unge behöver ett kvalificerat,
professionellt stöd och se då till att han eller hon får
detta.
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 65
Att närma sig känsliga områden
Utgå från kända, generella förhållanden
”Ibland upplever unga…”
”Jag vet att det händer…”
”En del barn får vara med om…”
”Som barn kan man vara orolig…”
Ulla Rydå
Slide 66
Kom ihåg
I en utsatt livssituation kan det vara svårt att
berätta → uppföljande samtal?!
Fragmentarisk eller motsägelsefull berättelse kan
tala för stor utsatthet
Mycket traumatiska erfarenheter kan vara
bortträngda på grund av hög ångest, skuld, skam,
rädsla för konsekvenser
Ulla Rydå
Slide 67
Våga fråga
Orka lyssna
Tro på barnet
Ulla Rydå
Allmänläkardagarna
Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater
Slide 2
Omsorgssvikt
Vad är omsorgsbrist?
Hur vanligt är det?
Hur reagerar barnen?
Vad ska jag säga?
Kan vi förebygga?
Ulla Rydå
Slide 3
Barn som far illa
Barnmisshandel
Aktiv
Passiv
Fysisk
Psykisk
Ulla Rydå
Slide 4
Barn som far illa
Barnmisshandel
Aktiv
Passiv
Fysisk
Kroppslig misshandel Bristande omvårdnad
”Failure to thrive”
Psykisk
Avvisande
Hån
Hot
Straff för naturligt
och åldersadekvat
beteende
Ulla Rydå
Ointresse
Kontaktlöshet
”brist på kärlek”
Slide 5
Barn som far illa
Mobbning
~ 15 % i åk 5, 7, 9 mobbade senaste mån. (2003)
Psykiskt sjuka föräldrar
~ 200 000 barn
Missbrukande föräldrar
~ 200 000 barn
Ulla Rydå
Slide 6
Bakgrund till omsorgsvikt
Riskfaktorer hos föräldrar exempelvis:
Misshandel
Intellektuell funktionsnedsättning
Psykisk sjukdom
Personlighetsstörning
Ulla Rydå
Slide 7
Andra riskfaktorer för att barn ska fara illa
Ex. skola – mobbning, överkrav
Ex. barn omhändertagna av Socialtjänst
Ex. barn med funktionshinder
Ulla Rydå
Slide 8
Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering
internalisering
somatisering
Ulla Rydå
Slide 9
Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering
aggressivetet
mobbare
missbruk
kriminalitet
internalisering
skuld, skam
ångest
depression
självmordsförsök
somatisering
magont
huvudvärk
sömnsvårigheter
Ulla Rydå
Slide 10
Generella psykiska effekter av omsorgsvikt
Skadar:
tillit
trygghet
självkänsla
Reaktionsmönstret kan vara ”typiskt, men inte
specifikt”
Ulla Rydå
Slide 11
Misshandel av mor
Enligt uppskattningar
(BRÅ, Rädda Barnen m.fl. 2007)
100 000–200 000 barn berörda
Ulla Rydå
Slide 12
Barns reaktioner då mor misshandlas
Barnet får svårt att tolka olika sociala
situationer
Barnet tenderar att hantera konflikter antingen
med våld eller med passivitet
Ulla Rydå
Slide 13
De övergivna barnen – våld i familjen
Gymnasieelever 2000
21 % bevittnat våld i hem
4 % har ofta bevittnat våld i hemmet
SOU 2001:8
Ulla Rydå
Slide 14
Barns reaktioner då mor misshandlas
Ungefär 50–60 % får symtom som barn (kan även
komma i vuxen ålder)
PTSD
Skuld
Somatisk (yngre framför allt)
Depression, suicidalt beteende
Utagerande
Ulla Rydå
Slide 15
Barn till kvinnor som misshandlas
Material: 15 tonåringar (10 flickor, 5 pojkar)
Ungdomar har intervjuats i familjer där far misshandlar mor
I 11/15 av hemmen förekom alkohol och andra droger
50 % av ungdomarna har gjort självmordsförsök
14/15 har själva upplevt dödshot
14/15 har mobbats i skolan
Ulla Rydå
Slide 16
Barn till kvinnor som misshandlas
Samtliga 5 pojkar har slagit sina flickvänner
50 % av flickorna har blivit slagna av sina
pojkvänner
De professionella har ej sett – förstått –
reagerat
Ur: Katarina Weinehall; doktorsavhandling, Umeå universitet 1997
Ulla Rydå
Slide 17
Föräldrars missbruk
Alkoholistfamiljens vardag
Omsorgssvikt
Kontaktlöshet, isolering
Hög stressnivå
Flykt
a. Rollomkastning
Förnekande
b. Explosivitet
c. Oförutsägbarhet
Ulla Rydå
Slide 18
Överlevnadsstrategier
Hjälten
flicka
Syndabocken/rebellen
pojke
Tapetblomman
flicka
Clownen
pojke
Ulla Rydå
Slide 19
Barnmisshandel,
polisanmälda brott
2001
2011
0–6 år
~ 900
2 900 (flickor 1 200)
7–14 år
~ 6 000
9 300 (flickor 3 300)
15–17 år
–
7 000 (flickor 2 600)
BRÅ 2013
Ulla Rydå
Slide 20
Varningssignaler vid barnmisshandel
Skadans uppgivna uppkomstsätt stämmer ej:
lokalisation och barnets ålder
Upprepade skadetillfällen
Multipla skador (även olika ålder på skada)
Far illa också på annat sätt
Ulla Rydå
Slide 21
Varningssignaler vid barnmisshandel
Föräldrar söker sent för skadan
Barnet berättar om misshandel
Psykiska symtom ospecifika
• Kontaktmönster
• Depression
Ulla Rydå
Slide 22
Barnamord 1965–2007
~ 7 fall per år
Gärningsman
•
•
(totalt 278 fall)
80 % en förälder
•
Konflikt mellan föräldrar + psykisk sjukdom
•
Män hämnas på partner
•
Kvinnor ofta depression
50 % suicid
Ungefär 10–15 % inga släktband (endast män)
~ 1/3 av mördarna har fått hjälp för psykiska problem
före brottet
Ulla Rydå
Slide 23
Reaktion på misshandel
Ospecifikt
I allvarliga fall PTSD
(Post Traumatic Stress Disorder)
Huvudsymtom
Återupplevande (flash-back, mardrömmar)
Psykisk avskärmning, undvikande
Förhöjd spänningsnivå, vaksamhet, instabilitet,
koncentrationsproblem
Ulla Rydå
Slide 24
Polisanmäld våldtäkt mot barn 0–17 år
2011 anmäldes totalt cirka 2 990 våldtäkter
I 91 % av dessa våldtäkter var offren flickor
2 260 av dessa offer var yngre än 15 år
Pojkar som offer vanligen 0–14 år
Ulla Rydå
Slide 25
Övergreppsindikatorer vid sexuella
övergrepp – förskolebarn
Regression
Emotionell störning
Kontaktstörning
Självdestruktivitet
Nya, främmande beteenden
Enligt Socialstyrelsen
Ulla Rydå
Slide 26
Övergreppsindikatorer hos skolbarn och
ungdomar vid sexuella övergrepp
Internaliserande
• Sömnsvårigheter, mardrömmar
• Ångestattacker
• Depressioner
• Mutism
• Fobier
• Suicidförsök
Ulla Rydå
Slide 27
Övergreppsindikatorer hos skolbarn och
ungdomar vid sexuella övergrepp
Externaliserande
•
•
•
•
•
Sexuellt utagerande
Rymningar
Skolk
Skolsvårigheter
Missbruk
Somatiserande
• Konversionssymtom
• Psykosomatiska symtom
Ulla Rydå
Slide 28
Sam 73–90
(Karin Edgardh et al.)
Gymnasieungdomar
Sexuella övergrepp (exkl. exhibitionism)
Flickor 12 % (7%)
Pojkar 4 % (3%)
KUA (låg svarsfrekvens)
Flickor 26 % exklusive blottning
Pojkar 4 % exklusive blottning
Ulla Rydå
Slide 29
Ulla Rydå
Slide 30
Barns reaktioner & barns behov –
då en närstående är allvarligt sjuk
Allmänläkardagarna i Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater
Slide 31
Varför uppmärksamma barnen?
”att ha en psykiskt avvikande förälder är den enskilt
allvarligaste riskfaktorn för utvecklandet av psykisk
ohälsa hos barn.”
”… it is evident that parental mental disorder constitutes
an important psychiatric risk factor for children.
However, the risk is far from inevitable.”
(Rutter)
Ulla Rydå
Slide 32
Varför uppmärksamma barnen?
Risker för barnet då förälder drabbas av psykisk eller
somatisk sjukdom
Oro, rädsla
Skuld
Känslomässig ensamhet
Social isolering
Skam
Ansvarstagande
Ulla Rydå
Slide 33
Mål
Att underlätta livssituationen för barn, vars
förälder drabbas av allvarlig sjukdom
Att ge barnet stöd i sin vardagsmiljö
Att motverka psykisk och fysik ohälsa hos
barnet – på kort och lång sikt
Ulla Rydå
Slide 34
Omedelbar reaktion
Ingen
inser ej
försvar – förnekar
Protest, ilska
Gråt
Apati, tystnad
Bekräfta – acceptera
Ulla Rydå
Slide 35
Efterreaktion
(dagar, veckor)
Externalisering
Internalisering
Somatisering
Ulla Rydå
Slide 36
Externalisering
Utagerande, retlighet
Kontaktsvårigheter
Koncentrationsproblem, rastlös
Ilska:
den sjuka/döda
sjukvårdspersonal
alla vuxna
sig själv
Ulla Rydå
Slide 37
Internalisering
Ängslighet
Undandragande
Separationsångest
Depression
Sårbarhet
Regression
Starka minnesbilder
Skuld, skam
Sorg, saknad
Ulla Rydå
Slide 38
Somatisering
Sömnproblem
Aptitförändring
Kroppsliga klagomål
Ulla Rydå
Slide 39
Risk för särskilda problem
(behov professionell kontakt)
Tidigare psykiska problem
Föräldrar svåra psykiska problem
Svåra hemförhållanden
Barnet vittne
Suicid, mord – dråp
Barnet upplevt hot
Förnekande
”Skuld”
Ulla Rydå
Slide 40
Dödsbegrepp
<3 år ej definitivt
>9 år vuxet
Ulla Rydå
Slide 41
Omhändertagande av yngre barn
Fysisk närhet
Trygga ramar – rutiner
Berätta (snarast!), var ärlig och konkret
Lyssna – fråga – red ut
Acceptera – bekräfta alla reaktioner
Stöd uttryck i lek och berättelse
Info förskola – skola
Ulla Rydå
Slide 42
Syskon som anhöriga
Vardagsrutiner och eget nätverk
Delaktighet
Skuldkänslor
Aktiv uppmärksamhet från vården
Ulla Rydå
Slide 43
Barn behöver
Kunskap om sjukdomen, dess förlopp och
behandling
Känslomässigt utrymme att reagera
Stöd till ett så normalt vardagsliv som möjligt
Ulla Rydå
Slide 44
Lag om skyldighet att särskilt beakta barns behov
av information, råd och stöd 1/1 2010
HSL, LYHS, SOL
Ulla Rydå
Slide 45
Barns behov av information, råd och stöd
ska särskilt beaktas om föräldern har
• Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning
• Allvarlig fysisk sjukdom eller skada
• Missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande
• Plötslig död
Ulla Rydå
Slide 46
Vården ska ha
Beredskap att uppmärksamma barn
Kunskap att möta frågor, tankar och känslor
hos barn som anhöriga
Riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas,
genomföras och följas upp
Ulla Rydå
Slide 47
Vården behöver
Fungerande kontaktkedjor mellan olika vårdgivare, skol- och barnhälsovård, barnomsorg,
socialtjänst samt övriga stödfunktioner/personer
Handledning i konkreta situationer
Ökad kompetens
Metod-/materialstöd
Ulla Rydå
Slide 48
Hur mäta resultat av långsiktigt folkhälsoarbete?
Forskning stödjer hypotesen att barn, som får
kunskap om förälders sjukdom och stöd i sin vardag,
mår väl av detta
Stora studier saknas beträffande långsiktiga effekter
Kvalitativa studier, smågrupper och individer, stödjer
hypotesen
Ulla Rydå
Slide 49
Slide 50
Samtala med barn
Allmänläkardagarna i Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater
Slide 51
Kommunikation spädbarn
Barnet aktivt
Barnet minns
Tala med barnet
Ulla Rydå
Slide 52
Kommunikation”kolt” 1,5–3 år
Kroppsspråk
Konkret
Föräldrars stöd
Kontaktlekar
Ordsamlande
Ritualism
Imitera
Identifiera
Ulla Rydå
Slide 53
Kommunikation ”förskoleålder” 3–5 år
Varför?
Rim, ramsor, ordlekar
Nya vuxenord
Fria associationer
Funktionella svar
Narcissism – beröm
Ulla Rydå
Slide 54
Kommunikation skolåldern 6–12 år
Logisk
Talar som en vuxen
Kroppslig medvetenhet
Kontrakt
Tala i enrum
Återberätta
Ulla Rydå
Slide 55
Kommunikation skolåldern 6–12 år
Ärlighet
Gensvar på tankar
Förklara nya vuxenord
Samarbete
Rättvisa och straff
Regler och normer
Ulla Rydå
Slide 56
Preadolescens 11–13 år
Regression till preoidipala/oidipala utvecklingsfaser
Oral
Anal
Oidipal
Ulla Rydå
Slide 57
Tidig adolescens 12–14 år
Reaktion mot föräldrarna
Stark ambivalens till föräldrarna
Allt omprövas – osäkerhet och självhävdelse
Aggression
Ulla Rydå
Slide 58
Högadolescens 14–16 år
Existensiella frågor
Frigörelsen från föräldrarna:
förlust, sorg, ensamhet
Depression
Ulla Rydå
Slide 59
Kommunikation tonåringar
”Bemöt mig som en vuxen, behandla mig
som ett barn”
Ulla Rydå
Slide 60
Samtal med unga sköra människor
Respektera ungdomar och ungdomars känslor
Lyssna även om det verkar vara en bagatellartad
fråga
Säg aldrig – ”jag vet hur du känner” eller ”jag förstår”
Tala inte ungdomars språk
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 61
Samtal med unga sköra människor
Ha tålamod och var ärlig
Klargör dina gränser
Dra dig inte för att ställa frågor. Barn och ungdomar
som mår dåligt känner lättnad över att någon tar
deras ångest på allvar
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 62
Allmänt
Tolka inte
Bekräfta
Om du hjälper den unga att öppna upp känslomässigt
– var beredd att ta hand om reaktionen
Sammanfatta
Det finns hjälp
Avsluta – vad händer nu?
Ulla Rydå
Slide 63
Exempel på frågor
Vad menar du med det?
Vad betyder det för dig?
Menar du att…?
Ge mig ett konkret exempel
Kolla vad kvantitetsord, som aldrig och alltid står för.
Exempelvis, hur rädd? 5 %, 10 %, 100 %
Kan det vara på annat sätt?
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 64
Exempel på frågor
Vad får det för konsekvenser?
Hjälp den unge att beskriva problemet. Håll dig själv
tillbaka till dess han/hon själv hittat sin formulering.
Tolka inte utan fråga.
Hänvisa vidare – kom ihåg att din roll är att vara en
stöttande samtalspartner, inte terapeut. Var
uppmärksam på när den unge behöver ett kvalificerat,
professionellt stöd och se då till att han eller hon får
detta.
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)
Ulla Rydå
Slide 65
Att närma sig känsliga områden
Utgå från kända, generella förhållanden
”Ibland upplever unga…”
”Jag vet att det händer…”
”En del barn får vara med om…”
”Som barn kan man vara orolig…”
Ulla Rydå
Slide 66
Kom ihåg
I en utsatt livssituation kan det vara svårt att
berätta → uppföljande samtal?!
Fragmentarisk eller motsägelsefull berättelse kan
tala för stor utsatthet
Mycket traumatiska erfarenheter kan vara
bortträngda på grund av hög ångest, skuld, skam,
rädsla för konsekvenser
Ulla Rydå
Slide 67
Våga fråga
Orka lyssna
Tro på barnet
Ulla Rydå