Slide 1

Allmänläkardagarna
Skövde 130131

Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater


Slide 2

Omsorgssvikt
 Vad är omsorgsbrist?
 Hur vanligt är det?

 Hur reagerar barnen?
 Vad ska jag säga?
 Kan vi förebygga?

Ulla Rydå


Slide 3

Barn som far illa
Barnmisshandel

Aktiv

Passiv

Fysisk

Psykisk

Ulla Rydå


Slide 4

Barn som far illa
Barnmisshandel

Aktiv

Passiv

Fysisk

Kroppslig misshandel Bristande omvårdnad
”Failure to thrive”

Psykisk

Avvisande
Hån
Hot
Straff för naturligt
och åldersadekvat
beteende
Ulla Rydå

Ointresse
Kontaktlöshet
”brist på kärlek”


Slide 5

Barn som far illa


Mobbning
~ 15 % i åk 5, 7, 9 mobbade senaste mån. (2003)



Psykiskt sjuka föräldrar
~ 200 000 barn



Missbrukande föräldrar
~ 200 000 barn

Ulla Rydå


Slide 6

Bakgrund till omsorgsvikt
Riskfaktorer hos föräldrar exempelvis:


Misshandel



Intellektuell funktionsnedsättning



Psykisk sjukdom



Personlighetsstörning

Ulla Rydå


Slide 7

Andra riskfaktorer för att barn ska fara illa


Ex. skola – mobbning, överkrav



Ex. barn omhändertagna av Socialtjänst



Ex. barn med funktionshinder

Ulla Rydå


Slide 8

Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering

internalisering

somatisering

Ulla Rydå


Slide 9

Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering
aggressivetet
mobbare
missbruk
kriminalitet

internalisering
skuld, skam
ångest
depression
självmordsförsök
somatisering
magont
huvudvärk
sömnsvårigheter
Ulla Rydå


Slide 10

Generella psykiska effekter av omsorgsvikt
Skadar:

tillit
trygghet
självkänsla

Reaktionsmönstret kan vara ”typiskt, men inte
specifikt”

Ulla Rydå


Slide 11

Misshandel av mor
Enligt uppskattningar
(BRÅ, Rädda Barnen m.fl. 2007)
100 000–200 000 barn berörda

Ulla Rydå


Slide 12

Barns reaktioner då mor misshandlas


Barnet får svårt att tolka olika sociala
situationer



Barnet tenderar att hantera konflikter antingen
med våld eller med passivitet

Ulla Rydå


Slide 13

De övergivna barnen – våld i familjen
Gymnasieelever 2000

21 % bevittnat våld i hem
4 % har ofta bevittnat våld i hemmet
SOU 2001:8

Ulla Rydå


Slide 14

Barns reaktioner då mor misshandlas


Ungefär 50–60 % får symtom som barn (kan även
komma i vuxen ålder)



PTSD



Skuld



Somatisk (yngre framför allt)



Depression, suicidalt beteende



Utagerande

Ulla Rydå


Slide 15

Barn till kvinnor som misshandlas
Material: 15 tonåringar (10 flickor, 5 pojkar)
Ungdomar har intervjuats i familjer där far misshandlar mor

I 11/15 av hemmen förekom alkohol och andra droger
50 % av ungdomarna har gjort självmordsförsök
14/15 har själva upplevt dödshot
14/15 har mobbats i skolan

Ulla Rydå


Slide 16

Barn till kvinnor som misshandlas


Samtliga 5 pojkar har slagit sina flickvänner



50 % av flickorna har blivit slagna av sina
pojkvänner



De professionella har ej sett – förstått –
reagerat
Ur: Katarina Weinehall; doktorsavhandling, Umeå universitet 1997

Ulla Rydå


Slide 17

Föräldrars missbruk
Alkoholistfamiljens vardag


Omsorgssvikt



Kontaktlöshet, isolering



Hög stressnivå



Flykt

a. Rollomkastning



Förnekande

b. Explosivitet
c. Oförutsägbarhet

Ulla Rydå


Slide 18

Överlevnadsstrategier
Hjälten

flicka

Syndabocken/rebellen

pojke

Tapetblomman

flicka

Clownen

pojke

Ulla Rydå


Slide 19

Barnmisshandel,

polisanmälda brott

2001

2011

0–6 år

~ 900

2 900 (flickor 1 200)

7–14 år

~ 6 000

9 300 (flickor 3 300)

15–17 år

–

7 000 (flickor 2 600)

BRÅ 2013
Ulla Rydå


Slide 20

Varningssignaler vid barnmisshandel


Skadans uppgivna uppkomstsätt stämmer ej:
lokalisation och barnets ålder



Upprepade skadetillfällen



Multipla skador (även olika ålder på skada)



Far illa också på annat sätt

Ulla Rydå


Slide 21

Varningssignaler vid barnmisshandel


Föräldrar söker sent för skadan



Barnet berättar om misshandel



Psykiska symtom ospecifika
• Kontaktmönster

• Depression

Ulla Rydå


Slide 22

Barnamord 1965–2007


~ 7 fall per år



Gärningsman
•

•



(totalt 278 fall)

80 % en förälder
•

Konflikt mellan föräldrar + psykisk sjukdom

•

Män hämnas på partner

•

Kvinnor ofta depression

50 % suicid

Ungefär 10–15 % inga släktband (endast män)

~ 1/3 av mördarna har fått hjälp för psykiska problem
före brottet

Ulla Rydå


Slide 23

Reaktion på misshandel


Ospecifikt



I allvarliga fall PTSD

(Post Traumatic Stress Disorder)

Huvudsymtom




Återupplevande (flash-back, mardrömmar)
Psykisk avskärmning, undvikande
Förhöjd spänningsnivå, vaksamhet, instabilitet,
koncentrationsproblem

Ulla Rydå


Slide 24

Polisanmäld våldtäkt mot barn 0–17 år


2011 anmäldes totalt cirka 2 990 våldtäkter



I 91 % av dessa våldtäkter var offren flickor



2 260 av dessa offer var yngre än 15 år



Pojkar som offer vanligen 0–14 år

Ulla Rydå


Slide 25

Övergreppsindikatorer vid sexuella
övergrepp – förskolebarn


Regression



Emotionell störning



Kontaktstörning



Självdestruktivitet



Nya, främmande beteenden

Enligt Socialstyrelsen

Ulla Rydå


Slide 26

Övergreppsindikatorer hos skolbarn och
ungdomar vid sexuella övergrepp


Internaliserande
• Sömnsvårigheter, mardrömmar
• Ångestattacker
• Depressioner
• Mutism
• Fobier
• Suicidförsök

Ulla Rydå


Slide 27

Övergreppsindikatorer hos skolbarn och
ungdomar vid sexuella övergrepp


Externaliserande
•
•
•
•
•



Sexuellt utagerande
Rymningar
Skolk
Skolsvårigheter
Missbruk

Somatiserande
• Konversionssymtom
• Psykosomatiska symtom
Ulla Rydå


Slide 28

Sam 73–90


(Karin Edgardh et al.)

Gymnasieungdomar
Sexuella övergrepp (exkl. exhibitionism)
Flickor 12 % (7%)
Pojkar 4 % (3%)



KUA (låg svarsfrekvens)
Flickor 26 % exklusive blottning
Pojkar 4 % exklusive blottning

Ulla Rydå


Slide 29

Ulla Rydå


Slide 30

Barns reaktioner & barns behov –
då en närstående är allvarligt sjuk

Allmänläkardagarna i Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater


Slide 31

Varför uppmärksamma barnen?
”att ha en psykiskt avvikande förälder är den enskilt
allvarligaste riskfaktorn för utvecklandet av psykisk
ohälsa hos barn.”
”… it is evident that parental mental disorder constitutes
an important psychiatric risk factor for children.
However, the risk is far from inevitable.”

(Rutter)

Ulla Rydå


Slide 32

Varför uppmärksamma barnen?
Risker för barnet då förälder drabbas av psykisk eller
somatisk sjukdom
Oro, rädsla

Skuld
Känslomässig ensamhet
Social isolering
Skam
Ansvarstagande
Ulla Rydå


Slide 33

Mål


Att underlätta livssituationen för barn, vars
förälder drabbas av allvarlig sjukdom



Att ge barnet stöd i sin vardagsmiljö



Att motverka psykisk och fysik ohälsa hos
barnet – på kort och lång sikt

Ulla Rydå


Slide 34

Omedelbar reaktion


Ingen

inser ej
försvar – förnekar



Protest, ilska



Gråt



Apati, tystnad

Bekräfta – acceptera

Ulla Rydå


Slide 35

Efterreaktion

(dagar, veckor)

Externalisering

Internalisering

Somatisering

Ulla Rydå


Slide 36

Externalisering
 Utagerande, retlighet
 Kontaktsvårigheter
 Koncentrationsproblem, rastlös
 Ilska:
den sjuka/döda
sjukvårdspersonal
alla vuxna
sig själv

Ulla Rydå


Slide 37

Internalisering


Ängslighet



Undandragande



Separationsångest



Depression



Sårbarhet



Regression



Starka minnesbilder



Skuld, skam



Sorg, saknad

Ulla Rydå


Slide 38

Somatisering


Sömnproblem



Aptitförändring



Kroppsliga klagomål

Ulla Rydå


Slide 39

Risk för särskilda problem
(behov professionell kontakt)



Tidigare psykiska problem



Föräldrar svåra psykiska problem



Svåra hemförhållanden



Barnet vittne



Suicid, mord – dråp



Barnet upplevt hot



Förnekande



”Skuld”
Ulla Rydå


Slide 40

Dödsbegrepp


<3 år ej definitivt



>9 år vuxet

Ulla Rydå


Slide 41

Omhändertagande av yngre barn


Fysisk närhet



Trygga ramar – rutiner



Berätta (snarast!), var ärlig och konkret



Lyssna – fråga – red ut



Acceptera – bekräfta alla reaktioner



Stöd uttryck i lek och berättelse



Info förskola – skola

Ulla Rydå


Slide 42

Syskon som anhöriga


Vardagsrutiner och eget nätverk



Delaktighet



Skuldkänslor



Aktiv uppmärksamhet från vården

Ulla Rydå


Slide 43

Barn behöver


Kunskap om sjukdomen, dess förlopp och
behandling



Känslomässigt utrymme att reagera



Stöd till ett så normalt vardagsliv som möjligt

Ulla Rydå


Slide 44

Lag om skyldighet att särskilt beakta barns behov
av information, råd och stöd 1/1 2010
HSL, LYHS, SOL

Ulla Rydå


Slide 45

Barns behov av information, råd och stöd
ska särskilt beaktas om föräldern har
• Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning

• Allvarlig fysisk sjukdom eller skada
• Missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande
• Plötslig död

Ulla Rydå


Slide 46

Vården ska ha


Beredskap att uppmärksamma barn



Kunskap att möta frågor, tankar och känslor
hos barn som anhöriga



Riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas,
genomföras och följas upp

Ulla Rydå


Slide 47

Vården behöver


Fungerande kontaktkedjor mellan olika vårdgivare, skol- och barnhälsovård, barnomsorg,
socialtjänst samt övriga stödfunktioner/personer



Handledning i konkreta situationer



Ökad kompetens



Metod-/materialstöd

Ulla Rydå


Slide 48

Hur mäta resultat av långsiktigt folkhälsoarbete?


Forskning stödjer hypotesen att barn, som får
kunskap om förälders sjukdom och stöd i sin vardag,
mår väl av detta



Stora studier saknas beträffande långsiktiga effekter



Kvalitativa studier, smågrupper och individer, stödjer
hypotesen

Ulla Rydå


Slide 49


Slide 50

Samtala med barn
Allmänläkardagarna i Skövde 130131
Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater


Slide 51

Kommunikation spädbarn


Barnet aktivt



Barnet minns



Tala med barnet

Ulla Rydå


Slide 52

Kommunikation”kolt” 1,5–3 år


Kroppsspråk



Konkret



Föräldrars stöd



Kontaktlekar



Ordsamlande



Ritualism



Imitera



Identifiera

Ulla Rydå


Slide 53

Kommunikation ”förskoleålder” 3–5 år


Varför?



Rim, ramsor, ordlekar



Nya vuxenord



Fria associationer



Funktionella svar



Narcissism – beröm

Ulla Rydå


Slide 54

Kommunikation skolåldern 6–12 år


Logisk



Talar som en vuxen



Kroppslig medvetenhet



Kontrakt



Tala i enrum



Återberätta

Ulla Rydå


Slide 55

Kommunikation skolåldern 6–12 år


Ärlighet



Gensvar på tankar



Förklara nya vuxenord



Samarbete



Rättvisa och straff



Regler och normer

Ulla Rydå


Slide 56

Preadolescens 11–13 år
Regression till preoidipala/oidipala utvecklingsfaser



Oral



Anal



Oidipal

Ulla Rydå


Slide 57

Tidig adolescens 12–14 år


Reaktion mot föräldrarna



Stark ambivalens till föräldrarna



Allt omprövas – osäkerhet och självhävdelse



Aggression

Ulla Rydå


Slide 58

Högadolescens 14–16 år


Existensiella frågor



Frigörelsen från föräldrarna:
förlust, sorg, ensamhet



Depression

Ulla Rydå


Slide 59

Kommunikation tonåringar
”Bemöt mig som en vuxen, behandla mig
som ett barn”

Ulla Rydå


Slide 60

Samtal med unga sköra människor


Respektera ungdomar och ungdomars känslor



Lyssna även om det verkar vara en bagatellartad
fråga



Säg aldrig – ”jag vet hur du känner” eller ”jag förstår”



Tala inte ungdomars språk

Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)

Ulla Rydå


Slide 61

Samtal med unga sköra människor


Ha tålamod och var ärlig



Klargör dina gränser



Dra dig inte för att ställa frågor. Barn och ungdomar
som mår dåligt känner lättnad över att någon tar
deras ångest på allvar

Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)

Ulla Rydå


Slide 62

Allmänt


Tolka inte



Bekräfta



Om du hjälper den unga att öppna upp känslomässigt
– var beredd att ta hand om reaktionen



Sammanfatta



Det finns hjälp



Avsluta – vad händer nu?

Ulla Rydå


Slide 63

Exempel på frågor


Vad menar du med det?



Vad betyder det för dig?



Menar du att…?



Ge mig ett konkret exempel



Kolla vad kvantitetsord, som aldrig och alltid står för.
Exempelvis, hur rädd? 5 %, 10 %, 100 %



Kan det vara på annat sätt?
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)

Ulla Rydå


Slide 64

Exempel på frågor


Vad får det för konsekvenser?



Hjälp den unge att beskriva problemet. Håll dig själv
tillbaka till dess han/hon själv hittat sin formulering.
Tolka inte utan fråga.



Hänvisa vidare – kom ihåg att din roll är att vara en
stöttande samtalspartner, inte terapeut. Var
uppmärksam på när den unge behöver ett kvalificerat,
professionellt stöd och se då till att han eller hon får
detta.
Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES)

Ulla Rydå


Slide 65

Att närma sig känsliga områden
Utgå från kända, generella förhållanden


”Ibland upplever unga…”



”Jag vet att det händer…”



”En del barn får vara med om…”



”Som barn kan man vara orolig…”

Ulla Rydå


Slide 66

Kom ihåg


I en utsatt livssituation kan det vara svårt att
berätta → uppföljande samtal?!



Fragmentarisk eller motsägelsefull berättelse kan
tala för stor utsatthet



Mycket traumatiska erfarenheter kan vara
bortträngda på grund av hög ångest, skuld, skam,
rädsla för konsekvenser

Ulla Rydå


Slide 67

Våga fråga
Orka lyssna
Tro på barnet

Ulla Rydå