Slide 1

- Hur handskas kriminalvården med psykiskt störda
lagöverträdare?
- Hur många är dom?
- Vilka svårigheter uppstår/kan uppstå vid behov av
psykiatrisk behandling


Slide 2


Slide 3

Några fakta om Kriminalvården:
•

Kriminalvården är en del av rättsväsendet vars uppgift är att uppfylla de kriminalpolitiska
målen. Dessa är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället

•

Kriminalvårdens uppgift är:

•
•
•

att verkställa påföljderna fängelse och skyddstillsyn (inkl samhällstjänst och kontraktsvård),
att ansvara för övervakning av villkorligt frigivna,
att verkställa föreskrifter om samhällstjänst vid villkorlig dom samt utföra personutredningar
i brottmål.

•

Uppdraget ska utföras genom att Kriminalvården:

•
•

vidtar åtgärder som påverkar den dömde att inte återfall i brott,
i sin verksamhet upprätthåller en human människosyn, god omvårdnad och ett aktivt
påverkansarbete med iakttagande av en hög grad av säkerhet samt respekt för den
enskildes integritet och rättssäkerhet.


Slide 4

Några ytterligare fakta:
•

på anstalt är medelbeläggning ca 4900

•

160 personer verkställer livstidsstraff, varav 5 kvinnor

•

28 % av de fängelsedömda har utländsk bakgrund

•

6,8 % av de intagna är kvinnor

•

intagna är från 16 år och äldre, medianåldern bland intagna är 35 år

•

en intagen i anstalt kostar i medeltal 1770 kr/dygn

•

ca 9300 personer arbetar inom Kriminalvården


Slide 5

”Stefan, 35 år, har dömts till skyddstillsyn för brotten stöld och försök till tillgrepp
av fortskaffningsmedel. Han har tidigare gjort sig skyldig till upprepade fall av
narkotikabrott och olika tillgreppsbrott med flera kortare fängelsedomar och
skyddstillsyn som följd. Stefan har sedan tretton års ålder missbrukat narkotika.
Hans sociala situation är oordnad och han bor mestadels utomhus eller i
trappuppgångar. Kontakten med frivård, socialtjänst, sjukvård fungerar dåligt då han
lever ett kaotiskt liv; han dyker upp när det passar honom. Han har haft
öppenvårdskontakt med sjukvården där han i ett program fått mediciner under
kontrollerade former, men har tvingats avbryta denna medicinering då han samtidigt
missbrukar och inte har ett ordnat liv i övrigt. Det har varit svårt att ställa en diagnos
på Stefan då han missbrukar och är svår att nå. Han har av läkare i anstalt fått
diagnosen antisocialt beteende och udda personlighet, han har det svårt att fungera
socialt. Han bedömdes även befinna sig i ett allvarligt gränspsykotiskt tillstånd av
schizofren natur och saknar sjukdomsinsikt. Stefan har nyligen varit föremål för
rättspsykiatrisk vård under kort tid. Sammanfattningsvis ser situationen ut enligt
följande: Stefan döms återkommande för mindre brott och påföljden stannar vid
böter, skyddstillsyn eller kortare fängelsestraff. Ofta görs en så kallad § 7
undersökning inför huvudförhandling utan att detta leder till någon åtgärd i övrigt.
Han fortsätter således att ”snurra runt” i systemet mellan olika huvudmän utan att
något konkret händer med hans situation.”


Slide 6

Kriminalvårdens respektive hälso- och sjukvårdens uppdrag
-

Uppdrag
Öppen hälso- och sjukvård
Sedan 1997 under Socialstyrelsens tillsyn
Normaliseringsprincipen


Slide 7

ASI kartläggningar- ca 9500
Fysisk hälsa
Arbete och Försörjning
Alkohol
Narkotika
Kriminalitet

Familj och umgänge
Psykisk hälsa


Slide 8

Psykiskt störda inom kriminalvården
Anstalt:
- Missbrukarna
- Personlighetsstörda
- Neuropsykiatriska
funktionshinder

drygt 2/3-delar av de intagna
>hälften av de långtidsdömda

>¼-del av de intagna

Frivård:

- > hög andel, växelvisa domar, fängelseförbud etc.


Slide 9

Ett exempel:
Bland de villkorligt frigivna i Göteborg har ca 25% behov
av psykiatriska insatser

Av dessa:
- har 80% även missbruks-/ beroendeproblem,
- har knappt 30% kontakt med psykiatrin,
- är en stor del s.k. ”svängdörrsklienter”.


Slide 10

Kriminalvårdens narkotikamissbrukare
(N = 6250 ASI-utredda narkotikamissbrukare april 2003-aug 2007)

Upplevt hjälpbehov måttligt till mycket stort

Fysisk hälsa

Män
38%

Kvinnor
40%

Totalt
38 %

För psykiska problem

43 %

50 %

44 %

För narkotika

83 %

80 %

83 %

För brottslighet

67 %

65 %

67 %


Slide 11

”Hinder” i Kriminalvårdens vårdkedja:

Från slutet till mer öppna förhållanden:
- behov av högre personaltäthet,
- behov av stabil och kompetent personal,
- klarar sig inte på egen hand,
- närhet till behandlande läkare på utsidan…

Ett slags moment 22..…


Slide 12

”Hinder” i vårdkedjan som involverar andra huvudmän:
- högre trösklar,
- inga direkt ”tjusiga” personer: påverkade, hotfulla,
våldsamma osv.,
- ömsesidig brist på respekt och förståelse för varandras
kompetens och resurser,
- ”storstadsproblematiken” – sektorsuppdelning och
subspecialisering,
- vi får, många gånger, vad vi själva redan ger.
- …åsså var det där med sekretessen…….!!


Slide 13

Möjliga lösningar i Kriminalvårdens vårdkedja:
- sammanhållen och sammanhängande VSP,
- införande av en ny platstyp: platser för Särskilt
Resurskrävande Intagna (SRI),
- utslussning till särskilda behandlingshem (vårdvistelse),
halvvägshus, utökad frigång,
- tillskapa en ”egen” vårdkedja vid en och samma anstalt.


Slide 14

Möjliga lösningar i samarbete med andra huvudmän:
 psykiatrin (rättspsykiatrin, beroendevården) bedriva uppsökande
verksamhet direkt på häkten och anstalter,
 nya/andra tillvägagångs- och arbetssätt, t.ex. mottagningen (RPÖV)
vid Huddinge sjukhus, Järntorgsmottagningen, s.k. PSL team,
case-managementmetodik etc.,
 någon form av tvång i öppenvården,
 utarbeta rutiner för remisshantering (rutinbeskrivningar) etc,
 tillhandahålla genomförda utredningar tex. ASI
…..icke att förglömma…..utbildning tillsammans……bl.a. om varandras
verksamhet/uppdrag/lagstiftning…..


Slide 15

Pågående utvecklingsarbete:
- Platser för särskilt resurskrävande intagna (SRI)
- Treklöverprojektet
- ADHD-verksamhet vid bl.a. anstalterna Håga och
Norrtälje
- Lagstiftning och riktlinjer
- Annat utvecklingsarbete på området


Slide 16

Platser för särskilt resurskrävande intagna (SRI)
Den övergripande målsättningen med platser för särskilt
resurskrävande intagna är att:
- avlasta andra anstalter intagna som kan vara mycket
krävande,
- erbjuda en anstaltsmiljö som inte förstärker ett asocialt
beteende och/eller verkar sjukdomsframkallande,
- förbättra kvalitén i omhändertagandet av målgruppen,
- påverka beteendet hos den intagne i syfte att främja
återanpassningen i samhället.


Slide 17

Störande/utagerande

Behov av vård och behandling

Udda och särpräglade beteenden


Slide 18

Platser för särskilt resurskrävande intagna (SRI):

Målgrupp: udda/särpräglade beteenden ----------- störande/utagerande
Enheter (18 platser, 3 avd, max 6 intagna på varje avd)
Samverkan/samarbete med (rätts-) psykiatrin
Anpassat verksamhetsinnehåll
Anpassad utslussning
Personal: gemensamt förhållningssätt, specialister

under 2008 påbörjas inrättandet av dessa platser på
Norrtälje, Tidaholm och Fosieanstalten


Slide 19

Treklöverprojektet
Syftar till att etablera ett formaliserat samarbete med bl.a.
rättspsykiatrin, psykiatrin och beroendevården inom följande
regioner/områden:
• region Väst (Göteborg),
• region Syd (Malmö),
• region Mitt (Västmanland)
Projektet skall försöka förbättra omhändertagandet/vården
av psykiskt störda klienter från bl.a. kriminalvården.
Projektet har pågått sedan 1 april i 2006.
- Hur har det då gått?!


Slide 20

Anstalten Håga (Storboda)
Syftet med studien vid anstalten Håga är att undersöka om medicinering
tillsammans med psykosocial behandling mot ADHD-symptom hos
amfetaminmissbrukare minskar risken för återfall i missbruk. Även behandlingens
effekt när det gäller återfall i brott kommer att utvärderas. Projektet innebär att 54
personer med misstänkt ADHD bland de intagna genomgår en neuropsykologisk
utredning. Vid konstaterad ADHD fördelas deltagarna slumpvis till behandling med
antingen Concerta eller placebo (hälften-hälften).

Utfall?


Slide 21

Anstalten Norrtälje
På Norrtäljeanstalten ska ca 250 intagna undersökas med enkätformulär avseende
tidigare och aktuella ADHD-symtom. Av de intagna som utfaller positivt i denna
undersökning kommer 40 att erbjudas fullständig neuropsykiatrisk utredning. De
som efter utredning bedöms uppfylla kriterierna för ADHD i vuxen ålder och i övrigt
bedöms lämpliga att delta kommer att erbjudas samma långtidsverkande
centralstimulerande preparat som i Hågastudien (Concerta). Läkemedelsstudien
inleds med en fas där man jämför Concerta mot placebo (sockerpiller). Denna fas
följs av en längre fas där alla deltagare får aktivt läkemedel. Målsättningen är att
inom projektets ram behandla 30 personer.
Utfall?


Slide 22

• Ambition och ansvar SOU 2006:100
• Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare SOU
2006:91
• Öppenvård med särskilda villkor
• Ny/förändrad kriminalvårdslagstiftning
- Innebörd och konsekvenser för bl.a. Kriminalvården?


Slide 23

Integrerat Team för Opiatberoende
Kriminalvårdsklienter (ITOK)


Slide 24

[email protected]
www.kriminalvarden.se