Transcript Jämställdhetsanalys för barnoch utbildningsverksamhet Utbildning i analysmetoden Sjuan Välkommen till analysutbildningen!

Jämställdhetsanalys för barnoch utbildningsverksamhet
Utbildning i analysmetoden Sjuan
Välkommen till analysutbildningen!
Varför analys?
4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
samt solidaritet mellan människor.
Skollagen (2010:800)
Sjuan
1.
Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?
3. Vad är din fråga?
4. Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?
5. Vad säger ledtrådarna?
6. Analysen är klar – föreslå åtgärder
7. Jämför förslagen till åtgärder
Dokumentera analysen
För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera
ditt arbete. Skriv ner vad du har gjort och hur du har tänkt.
 Dokumentera varje steg av Sjuans process.
 Beskriv med text vad grafer och tabeller visar.
 Var noga med källhänvisningar i texten.
 Skriv texten så att en oinsatt men intresserad läsare kan förstå.
 Testa ditt utkast på en kollega.
1. Hur är uppdraget i verksamheten
formulerat?
 För vem finns verksamheten?
 Vad ska verksamheten leverera?
 Uppdraget kanske redan finns formulerat i dina
verksamhetsplaner. Annars kan du hitta det i politiskt styrande
dokument eller i lagstiftningen inom gällande område.
 Uppdraget utgör ramen och grunden för ditt fortsatta arbete.
2. Vilken jämställdhetsutmaning
finns inom verksamheten?
 Du kan hitta uppslag från tidigare forskning eller så har du egna
erfarenheter från verksamheten.
 Om du inte kommer på eller hittar något, kan du försöka med att
titta på verksamhetens största utmaning ur ett
jämställdhetsperspektiv.
 Om du istället har många idéer redan nu, så ska du välja en av dem.
 Det viktiga är att välja en idé och börja arbeta med den.
3. Vad är din fråga?
 Vilken fråga vill du ha besvarad? Frågan ska utgå från den
jämställdhetsutmaning som du har identifierat i verksamheten.
4. Vilka ledtrådar finns för att
kunna besvara frågan?
 Det kan vara statistik, rapporter, foton, intervjuer, enkäter,
observationer med mera.
1.
Vad säger ditt material och vad säger det inte?
2. Har du rätt material utifrån din frågeställning?
3. Behövs ytterligare material för att besvara din fråga?
a)
Ta fram mer material från tidigare undersökningar
b)
Gör en egen undersökning
5. Vad säger ledtrådarna?
 Beskriv de könsmönster du ser i materialet
 Jämför om möjligt resultaten med tidigare resultat på området
 Använd dina genuskunskaper för att tolka materialet.
 Vad ser du för mönster? Är de ett problem? Vad beror de på?
Vilka konsekvenser får de? Behöver de åtgärdas?
6. Analysen är klar – föreslå
åtgärder
 Presentera arbetet du gjort.
 Diskutera de förslag till åtgärder som analysen visar på.
 Åtgärderna ska
-
leda till bättre måluppfyllelse i verksamheten.
-
vara genomförbara inom verksamheten.
-
vara realistiska på kort och lång sikt.
Lätt
7. Jämför förslagen till åtgärder
4
2
1
Svårt
3
Liten
effekt
Stor
effekt
Exempel: Analyser av måluppfyllelse i
svenska för elever i årskurs 6
1. Hur är uppdraget i verksamheten
formulerat?
4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
samt solidaritet mellan människor.
Skollagen (2010:800)
1. Hur är uppdraget i verksamheten
formulerat?
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt.
Läroplanen (Lgr11)
1. Hur är uppdraget i verksamheten
formulerat?
Kommunen ska bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all
verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med
bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i
svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig
nästkommande årskurs undervisning. Nivån ska motsvara godkänt,
där detta är definierat.
Kommunens verksamhetsplan
2. Vilken jämställdhetsutmaning
finns inom verksamheten?
Statistik från Skolverket visar att fler pojkar än flickor avslutar
grundskolan med ofullständiga betyg i kärnämnena, svenska,
matematik och engelska.
3. Viken är din fråga?
 Når kommunens flickor och pojkar i årskurs 6 minst
kunskapskrav E i nationella prov i svenska?
4. Vilka ledtrådar finns för att få ett
svar på frågan?
Tabell 1. Elever i årskurs 6 som nått
kravnivån på respektive delprov i svenska
2012
Delprov
Flickor
Pojkar
+/-
A. Muntlighet
95,1
91,9
3,2
BC. Läsförståelse
95,1
88,7
6,4
D. Skrivuppgift,
berättande text
90,7
81,9
8,8
E. Skrivuppgift,
argumenterande
text
92,7
Tabell 2. Elever i årskurs 6 som nått
kravnivån på delprov E i svenska
efter skola 2012
Skola
81,5
11,2
Flickor
Pojkar
+/-
1
93,3
91,0
2,3
2
85,0
69,2
15,8
3
96,6
80,0
16,1
5. Vad säger ledtrådarna?
 Att vara tjej är att vara duktig i skolan och lägga ner mycket tid och
engagemang i skolarbetet.
 Att vara kille är att ha bra självförtroende och tro att man inte behöver
plugga och går det inte bra skyller man på yttre omständigheter.
 Intresset för ämnet svenska skiljer sig åt mellan tjejer och killar.
 Tjejer fostras generellt redan från förskolan att ta ansvar, vilket pojkar
inte gör i samma utsträckning.
 Kön är inte det enda som påverkar elevers resultat. Skolans resurser och
förutsättningar likväl som föräldrars engagemang är lika viktiga faktorer
att ta hänsyn till.
6. Analysen är klar – föreslå
åtgärder
1.
Arbeta systematiskt med elevers läs- och skrivträning från åk 1
2. Utveckla pedagogiken så att den passar alla inlärningsstilar
3. Öka medvetenheten om hur tjejer och killar gör kön i skolan
4. Diskutera antipluggkultur med hjälp av metodmaterialet
Machofabriken
5. Lästräning på elevens val
6. Gör ingenting
7. Jämför förslagen till åtgärder
Lätt
6
2
1
4
Svårt
Liten effekt
5
3
Stor effekt
Övning: Fler flickor till fritidsgården
1. Uppdraget
Ungdomsgården ska :
• Bidra till en
meningsfull fritid för
flickor och pojkar
• Vara en trygg och
attraktiv mötesplats
• Bidra till personlig
utveckling
• Ungdomsgården ska
vara drogfri
Övning: Fler flickor till fritidsgården
1. Uppdraget
2. Jämställdhetsutmaning
Ungdomsgården
ska :
• Bidra till en
Tjejer
kommer
inte till
meningsfull
fritid
för
ungdomsgården
i
flickor och pojkar
utsträckning
• Vara en samma
trygg och
killar.
attraktivsom
mötesplats
.
• Bidra till personlig
utveckling
• Ungdomsgården ska
vara drogfri
Övning: Fler flickor till fritidsgården
1. Uppdraget
2. Jämställdhets3. Frågeställning
utmaning
Ungdomsgården
ska :
• Bidra till en
Varför
väljer
Tjejer
kommer
inte
till tjejer bort
meningsfull
fritid
för
ungdomsgården?
ungdomsgården
i
flickor och
pojkar
utsträckning
• Vara en samma
trygg och
killar.
attraktivsom
mötesplats
.
• Bidra till personlig
utveckling
• Ungdomsgården ska
vara drogfri
Övning: Fler flickor till fritidsgården
1. Uppdraget
2. Jämställdhets3. Frågeställning
utmaning
Ungdomsgården
ska :
4. Ledtrådar
• Bidra till en
Varför
väljer
Tjejer
kommer
inte
till tjejer bort
meningsfull
fritid
för
Aktiviteter, öppettider,
ungdomsgården?
ungdomsgården
i
flickor och
pojkar
besöksstatistik.
utsträckning
• Vara en samma
trygg och
killar.
attraktivsom
mötesplats
.
• Bidra till personlig
utveckling
• Ungdomsgården ska
vara drogfri
Vilka ledtrådar finns för att få svar
på frågan?
Aktiviteter
Öppettider
Besökare
• Pingis, nintendo wii,
biljard, airhockey,
sällskapsspel.
• Disco, dans,
pingisturneringar,
filmkvällar,
armbrytningskväll,
LAN.
• Tjejkväll med manikyr,
smink och
fotografering.
• Det absolut vanligaste
är att sitta o prata och
hänga i sofforna.
• Fik finns med enklare
fika och tilltugg. Låga
priser så alla kan köpa
fika
Jämna Veckor
Månd, tisd, lörd 17-21,
fre 15-17 för åk 4-6 och
kl 17-21 för åk 7 och
uppåt.
• 80-100 besökare per
vecka.
• Ca 85 % är från åk 7
och uppåt.
• Fördelningen pojkar
och flickor från åk 7
och uppåt är ca 65-35
% (här kan man se
ökning bland flickorna
den senaste tiden)
• Fördelningen pojkar
och flickor bland dom
yngre är ca 90-10 %.
Udda Veckor
Månd, tisd 17-21, tors
15-17 för åk 4-6 samt kl
17-21 för åk 7 och
uppåt.
Ändringar kan ske vid
t.ex. temadagar, lov.
Övning: Fler flickor till fritidsgården
1. Uppdraget
2. Jämställdhets3. Frågeställning
utmaning
Ungdomsgården
ska :
4. Ledtrådar
• Bidra till en
Varför
väljer
tjejer bort5. Vad säger
Tjejer
kommer
inte
till
meningsfull fritid för
Aktiviteter, ledtrådarna?
öppettider,
ungdomsgården?
ungdomsgården
i
flickor och
pojkar
besöksstatistik.
utsträckning
• Vara en samma
trygg och
killar.
attraktivsom
mötesplats
.
• Bidra till personlig
utveckling
• Ungdomsgården ska
vara drogfri
Övning: Fler flickor till fritidsgården
1. Uppdraget
2. Jämställdhets3. Frågeställning
utmaning
Ungdomsgården
ska :
4. Ledtrådar
• Bidra till en
Varför
väljer
tjejer bort5. Vad säger
Tjejer
kommer
inte
till
6. Åtgärder?
meningsfull fritid för
Aktiviteter, ledtrådarna?
öppettider,
ungdomsgården?
ungdomsgården
i
flickor och pojkar
besöksstatistik.
utsträckning
1.
• Vara en samma
trygg och
killar.
2.
attraktivsom
mötesplats
.
3.
• Bidra till personlig
4.
utveckling
etc.
• Ungdomsgården ska
vara drogfri
Exempel på åtgärder
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Entré och lokaler kan göras mer inbjudande och ombonade. Entrén kan upplevas
som otrygg.
Vi räknar hur många tjejer och killar som kommer på olika aktiviteter och följer
deltagandet över tid.
Idag har vi anpassat vår verksamhet efter de ungdomar (i första hand pojkar) som
redan kommer till ungdomsgården. Vi behöver bredda och utveckla vår verksamhet
för att nå fler.
Vi behöver ställa frågor i en enkät på skolan, för att höra vad alla potentiella
besökare vill ha. Vi måste fråga både de som kommer och de som inte kommer om
önskemål (aktiviteter, öppettider, trygghet, utformning av inre miljö, vad de som
inte kommer istället gör på sin fritid.
Presentera resultatet och ha dialog med ungdomar om det i olika fora. Exempelvis
vid ungdomskonvent.
Göra studiebesök och lära av andra ungdomsgårdars jämställdhetsarbete.
Övning: Fler flickor till fritidsgården
1. Uppdraget
2. Jämställdhets3. Frågeställning
utmaning
Ungdomsgården
ska :
4. Ledtrådar
• Bidra till en
Varför
väljer
tjejer bort5. Vad säger
Tjejer
kommer
inte
till
6. Åtgärder?
meningsfull fritid för
Aktiviteter, ledtrådarna?
öppettider,
ungdomsgården?
ungdomsgården
i
flickor och pojkar
7. Jämför åtgärderna
besöksstatistik.
samma
utsträckning
• Vara en trygg och
killar.
Lätt
attraktivsom
mötesplats
.
• Bidra till personlig
utveckling
• Ungdomsgården ska
vara drogfri
?
Svårt
Liten
effekt
Stor
effekt
Arbeta vidare
 Jämställdhetsutmaningar för socialt arbete (pdf)
 Sjuan (pdf)
 Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu (webb)
 Leda och styra för hållbar jämställdhet (webb)
Arbeta vidare
 Jämställdhetsutmaningar för barn- och utbildningsområdet
(pdf)
 7:an – metod för jämställdhetsanalys (pdf)
 Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu (webb)
 Leda och styra för hållbar jämställdhet (webb)
 www.jamstalldhetilarande.fi (webb)
Tack för idag!
För mer information och
kontakt:
www.skl.se/jamstalldhet