Ny lagstiftning för allmännyttan och hyressättningen Jörgen Mark-Nielsen April 2010 EU och bostadspolitiken Bostäder är inget politikområde inom EU Bostadspolitiken påverkas ändå av direktiv.
Download ReportTranscript Ny lagstiftning för allmännyttan och hyressättningen Jörgen Mark-Nielsen April 2010 EU och bostadspolitiken Bostäder är inget politikområde inom EU Bostadspolitiken påverkas ändå av direktiv.
Ny lagstiftning för allmännyttan och hyressättningen
Jörgen Mark-Nielsen April 2010
EU och bostadspolitiken
Bostäder är inget politikområde inom EU Bostadspolitiken påverkas ändå av direktiv om miljö och energi byggregler och standardisering konkurrens och statsstödsregler Statsstöd = överföring av offentliga medel till företag som ger
ekonomiska fördelar
och
påverkar konkurrens och handel
mellan medlemsstaterna Även
avstående från avkastning
räknas som statsstöd Statsstöd är
i princip inte tillåtet
– men det finns undantag
Hur det hela började
Fastighetsägarnas anmälningar till EU-kommissionen 2002:
Statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag (SBN/BKN)
2005:
Konkurrenssnedvridande stöd till kommunala bostadsföreta
2005
: Liknande anmälan i Holland Offentligt stöd enligt Ernst & Young Real Estate: • Underavskrivningar fastigheter:
592 mkr
• Stöd som reducerar lånekostnaden:
2 148 mkr
• Kostnad för eget kapital:
12 279 mkr
• Redovisat direkt stöd:
18 mkr
”Allvillutredningen” 2005–2008
Michaël Koch
• • • • • • • Vad behöver EU-anpassas?
Slå vakt om allmännyttan Lägg fram förslag om hur svensk lag kan harmonisera med EG rätten Föreslå inte socialbostäder Stöd till företag på vikande marknad Anpassa hyressättningssystemet Tag bort allmännyttans hyresnormerande roll?
EU, allmännyttan och hyrorna
Allmännyttan måste välja väg – affärsmässighet eller självkostnad Utredningen tar inte formellt ställning En tredje modell avfärdas Allmännyttans hyresnormerande roll tas bort Omfattande förändringar i bruksvärdessystemet
Vägvalet för bostadsföretagen
Regionala konferenser våren 2008:
Deltagarnas förstahandsval
VINSTMAX SJÄLVKOSTNAD SKL SABO
Så genomfördes remissprocessen 2008
Mars-april: April:
Förtroendemannakonferenser, ca 600 deltagare VD träff, ca 150 deltagare
Maj: Juni: Juli: Augusti:
Regionala konferenser, ca 400 deltagare Sammanställning av diskussioner, jämförelse med idéprogrammet m.m. Avstämning med presidiet Remissrunda till VD rådet, experter i och utanför SABO Nationell konferens, ca 150 deltagare
September:
Beslut av styrelsen
Vägvalet för bostadsföretagen
Ett gemensamt förslag
Stabila och långsiktigt hållbara lösningar Brett politiskt stöd i riksdagen En kompromiss som kan vara acceptabel för alla berörda Förenligt med EG rätten Bruksvärdessystemet och det kollektiva förhandlingssystemet behålls Goda förutsättningar för – utveckling av hyresrätten – rimlig hyresutveckling – – lönsamhet för hyresvärdar trygghet för hyresgästerna – starkt besittningsskydd
Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
Rosenbad 13 november:
Finansdepartementet presenterar en promemoria Överväganden och förslag om kommunala bostadsföretag Hyressättnings frågorna berörs inte Kurt Eliasson, SABO Mats Odell, bostadsminister Barbro Engman, Hyresgästföreningen Reinhold Lennebo , Fastighetsägarna
Proposition
Lämnades till riksdagen den 30 mars Ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Ändringar i jordabalken Ändringar i hyres förhandlingslagen
Så gick det i Holland
”The Dutch case” avgjordes av Kommis sionen i december 2009
• Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse • 90% av lägenheterna är social housing • Maxinkomst: 33000 Euro = 27 500 kr/månad/hushåll • Maxhyra 650 Euro • Kontroll och sanktioner
”Allmännyttiga bostadsföretag har varit och är viktiga redskap för att klara bostadsförsörjningen i landets kommuner.”
Regeringens proposition 2009/10:185 sidan 19
Framgångar
Allmännyttan Fortsätta erbjuda bostäder till alla Kombinera affärsmässighet och samhällsnytta Begränsad värdeöverföring Regelverk som inte strider mot EU rätten Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Hyressättning Ingen hyresnormerande roll för allmännyttan Skyddsregler som bromsar hyreshöjningar Bruksvärdessystemet behålls Förhandlingssystemet behålls De lokala parterna tar ansvar för hyressättningen Ingen statlig inblandning
Regeringens proposition
1. Ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
2. Kommunernas bostadsförsörjnings ansvar 3.
Nya hyressättnings regler
En ny lag
En ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag införs Allbolagen upphör att gälla Stiftelser omfattas inte av lagen Kommunen ska ha ett bestämmande inflytande över företaget Detta inflytande kan utövas indirekt genom en koncern Flera kommuner ska tillsammans kunna äga ett allmännyttigt bostadsaktiebolag
Den nya lagens struktur
1 §
Portalparagraf
2 §
Affärsmässighetsparagraf
3 §
Värdeöverföringsbegränsning
4 §
Avyttringsundantag
5 §
Bostadsförsörjnings- och koncernbidragsundantag
6 §
Redovisningsplikt Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Portalparagrafen (1 §)
Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska arbeta i allmännyttigt syfte huvudsakligen förvalta bostäder som upplåts med hyresrätt främja bostadsförsörjningen i kommunen erbjuda möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget
Affärsmässighetsparagrafen (2§)
Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer ska inte arbeta utan vinstsyfte ska inte tillämpa självkostnadsprincipen får ta emot stöd om det har godkänts av Europeiska kommissionen ämnats i enlighet med artikel 108.4 i EUF-fördraget lämnats enligt villkor som enligt Europeiska kommissionen anses förenligt med den gemensamma marknaden
”På affärsmässig grund”
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Korrekt prissättning inkluderande viss vinstmarginal
Vinstutrymmet kan vara mycket begränsat
Avkastningskrav utifrån branschpraxis och risk Det privata näringslivet ska vara vägledande
Självkostnadsprincipen tillämpas inte Avgift ska utgå för borgenförbindelser Verksamheten får inte skattesubventioneras Vid en tvist om så är fallet tillämpas principen om den marknadsekonomiske investeraren
(Prop. 1995/96:167)
”Enligt affärsmässiga principer”
Syfte:
Tydliggöra skillnad mot annan kommunal verksamhet som drivs på affärsmässiga grunder Prissättningen är underordnad särskild lagstiftning Investeringarna har mycket lång varighet och kräver ett särskilt förhållningssätt vad gäller affärsmässighet Lagstadgad krav på att erbjuda hyresgästerna inflytande Särskilda regler om begränsad värdeöverföring
Resultat:
Beslut och domar som rör annan kommunal verksamhet påverkar inte bostadsföretagen
Affärsmässiga principer:
Företagets eget agerande
Utgå från vad som är bäst för företaget Endast vidta åtgärder som är lönsamma Lönsamheten får vara på lång sikt Lönsamheten kan vara en indirekt konsekvens av en åtgärd Verksamheten utvecklas genom processer som skapar värde för både ägaren och för hyresgästerna Prissättningen ska inkludera en viss vinstmarginal Branschpraxis ska tillämpas, men man måste kunna konkurrera med pris, kvalitet, tjänster och villkor Förhandlingssystemet genererar en branschpraxis Självkostnadsprincipen ska inte tillämpas
Lönsamhet och samhällsnytta
Samhällsnytta
Åtgärder som kommunen kan ge bostadsföretaget i uppdrag Åtgärder varje bostadsföretag bestämmer själv om
Lönsamhet
Affärsmässiga principer:
Relationen till kommunen
Inga särskilda fördelar för att man har en kommun som ägare Företaget måste drivas ”på egna meriter” Samma avkastningskrav som en jämförbar privat ägare skulle ställa på ett jämförbart privat bostadsbolag Kommunen får inte kräva att företaget vidtar olönsamma åtgärder Inget direkt kommunalt stöd Inga särskilt förmånliga lån Ersättning för kommunala borgensåtaganden
Borgen och borgensavgift
14 %
(35) lånar av kommunens Internbank
48%
(125) betalar 0% i borgensavgift
29%
(75) betalar 0,01-0,50%
2 %
(4) betalar 1% initialt vid borgenstäckning
7 %
(19) har ingen borgen alls
Uppgifter från år 2008, 258 bolag svarade
.
Konsekvenser för borgen och lån
Bolagen ska alltid betala marknadsmässig ränta Bolagens förmån att erhålla den lägre räntan ska tillfalla kommunen Värdet av förmånen blir svår att fastställa då det inte prövats tidigare och vägledning saknas SABO arbetar med att ta fram en modell
Affärsmässiga principer:
Avkastningskravet – i vilken form?
Avkastningskravet ställs på företagsnivå Vilket avkastningsmått ska användas?
Affärsmässiga principer:
Avkastningskravet – hur stort?
”Kommunen ska ställa ett avkastningskrav som tar hänsyn till den aktuella marknadssituationen, beståndets belägenhet, ålder och underhållsstatus liksom den risk man är beredd att ta.” (SABO och HGF) ”En lägre avkastning på kort sikt är rimlig om den beror på åtgärder som på längre sikt förväntas leda till högre avkastningskrav, varför avkastningen bör bedömas över en längre tidsperiod.” (SABO och HGF) Regeringen delar denna bedömning Utgår alltid från den lokala marknaden och varje företags förutsättningar
Om avkastningskravet inte uppfylls?
”Om en investering varit mindre lyckosam… kan man inte begära det omöjliga utan får nöja sig med den vinst som är möjlig.” ”Om det faktiska utfallet skulle visa sig bli sämre än det förväntade, saknar detta betydelse, förutsatt att investeringen grundats på realistiska förväntningar på marknadsmässig avkastning.” Detta får dock inte bli en ursäkt för att varje år ha en avkastningsnivå som uppenbart avviker från vad som är normalt från likartade aktörer på den lokala marknaden.
Agerandet kan fortfarande prövas
Anmälan till kommissionen om otillåtet statsstöd.
En kommun kan förbjudas att i en verksamhet av kommersiell tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens.
Ny statlig utredning har tillsatts för att se över reglerna om återkrav av otillåtet statsstöd Europeiska kommissionen Marknadsdomstolen
Affärsmässiga principer:
Förenligt med samhällsansvar?
”Aktivt samhällsansvar kan förenas med både god företagssed och ett affärsmässigt perspektiv.”
Kommuner kan ställa krav på ekonomiska, sociala och ekologiska utgångspunkter för verksamheten Företagen kan ta ett etiskt, miljömässigt och socialt ansvar Detta stärker varumärket och kan öka lönsamheten på lång sikt – därmed fullt förenligt med affärsmässiga principer Privata företags CSR-arbete skapar ett utrymme för kommunala bolag att agera på liknande sätt
Affärsmässighetsparagrafen (2§)
Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer ska inte arbeta utan vinstsyfte ska inte tillämpa självkostnadsprincipen får ta emot stöd om det har godkänts av Europeiska kommissionen ämnats i enlighet med artikel 108.4 i EUF-fördraget lämnats enligt villkor som enligt Europeiska kommissionen anses förenligt med den gemensamma marknaden
Värdeöverföringsbegränsningen (3§)
Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar får under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen eller kommunerna vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska därvid utgöras av den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet.
Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår.
Avyttringsundantaget (4 §)
Begränsningen av värdeöverföringar gäller inte för överföring av sådant nettoöverskott som uppkommit vid avyttring av fastigheter under föregående räkenskapsår.
Med nettoöverskott avses skillnaden mellan en fastighets försäljningspris och dess bokförda värde med tillägg för försäljningskostnader.
Värdeöverföringar enligt första stycket får dock inte överstiga hälften av nettoöverskottet och ska ha föregåtts av kommunfullmäktiges beslut.
Bostadsförsörjnings- och koncernbidragsundantaget (5 §)
Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår 1.
om värdeöverföringen görs mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern 2.
om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar eller som främjar integration och social sammanhållning
Åtgärder som främjar integration och social sammanhållning
Några exempel: Åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde som kännetecknas av ett ensidigt utbud av bostäder Finansiering av lokaler, fritidsanläggningar, fotbollsplaner, lekplatser, mötesplatser
Kommunerna utgår från lokala behov och förutsättningar!
Kan användas till samhällsnyttiga åtgärder i bostadsområden som inte är lönsamma för fastighetsägare – kommunen kan utföra själv eller upphandla.
Tillåten värdeöverföring
Enligt grundregeln Kategori 1
Tillåten värdeöverföring
Hela vinsten Halva vinsten Enligt grundregeln Kategori 1
Tillåten värdeöverföring
Hela vinsten Halva vinsten Enligt grundregeln Kategori 1
Tillåten värdeöverföring
Hela vinsten Till bostadsförsörjning Halva vinsten Enligt grundregeln Kategori 1
Redovisningsplikten (6 §)
Ett allmännyttigt kommunalt bostads aktiebolag ska skriftligen varje år till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämna uppgifter om beslutade värdeöver föringar och hur de har beräknats.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2011.
Samtidigt upphör den nuvarande Allbolagen att gälla.
Allbolagens regler om vinstutdelning och rapportering gäller under det räkenskapsår som inletts före 1 januari 2011.
Bostadsföretag i kris på svaga bostadsmarknader
Normala avkastningskrav, men Affärsmässighet kräver inte alltid vinst Sämre vinstmöjlighet på svaga marknader Agera som privata aktörer på samma marknad Lägre avkastningskrav för etablerad verksamhet än nyinvestering Regeringen inleder ett arbete för att möjliggöra omstrukturering av bostadsföretag på svaga marknader i enlighet med EU rätten
Regeringens proposition
1. Ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
2. Kommunernas bostadsförsörjnings ansvar
3.
Nya hyressättnings regler
Kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Bostadsförsörjning bör inte i lag definieras som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse Om kommunen väljer att inte utföra en bostads försörjningsåtgärd i egen regi ska LOU tillämpas Ersättning för bostadsförsörjningsåtgärder som uppdragits åt ett kommunalt bostadsaktiebolag bör inte lämnas i form av minskat avkastningskrav Kommunala beslut att genomföra bostadspolitiska åtgärder bör föregås av behovs-, marknads- och ekonomiska analyser En myndighet bör få i uppdrag att utveckla verktyg åt kommunerna för bostadsförsörjningsplanering
Regeringens proposition
1. Ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 2. Kommunernas bostadsförsörjnings ansvar
3.
Nya hyressättnings regler
Nya regler vid hyresprövning
De kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll upphör Kollektivt förhandlade hyror får en normerande roll En ny skyddsregel införs
Den nya skyddsregeln
Syftar till att motverka att kraftiga hyreshöjningar får ett snabbt genomslag Överensstämmer i huvudsak med förslaget från SABO och Hyresgästföreningen Om den hyra som hyresnämnden finner skälig är väsentligt högre än den tidigare hyran belopp under skälig tid
ska
hyresnämnden bestämma att den ska betalas med lägre Hyresgästen måste begära att skyddsregeln tillämpas Undantag kan göras vid ombyggnad Gäller även mot andrahandshyresgäst
Skyddsregeln i praktiken
8500 8000 7500 7000 6500 6000 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8
Framtidens hyressättningssystem
Ansvaret för hyres sättningen ligger på hyresmarknadens lokala parter Förhandlingssystemet består Bruksvärdessystemets kärna bibehålls Jämförelser görs med förhandlade hyror En skyddsregel bromsar kraftiga hyreshöjningar
Hyresförhandlingarna i framtiden
Systematisk hyressättning relaterad till bruksvärdet Förändringar av hyresnivån ska ske med hänsyn till förändringar av kostnaden för att bygga och förvalta bostäder.
Privata fastighetsägarna blir ”fullvärdig förhandlingspart” Index och enkäter?
Effekterna ska följas upp
Effekterna av den nya regleringen ska följas upp Utvecklingen ska följas kontinuerligt av Boverket Efter några år ska en samlad utvärdering göras
Vad händer nu?
29 april
Beredning i Civilutskottet
3 juni
Civilutskottets betänkande justeras
17 juni
Behandling i kammaren
1 januari 2011
Ikraftträdande Foto: Holger Staffansson
Framgångar
Allmännyttan Fortsätta erbjuda bostäder till alla Kombinera affärsmässighet och samhällsnytta Begränsad värdeöverföring Regelverk som inte strider mot EU rätten Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Hyressättning Ingen hyresnormerande roll för allmännyttan Skyddsregler som bromsar hyreshöjningar Bruksvärdessystemet behålls Förhandlingssystemet behålls De lokala parterna tar ansvar för hyressättningen Ingen statlig inblandning
Frågeställningar
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Arbetar ni affärsmässigt idag? Vad innebär det konkret?
Har ni någon gång undvikit att vidta en åtgärd för att inte snedvrida konkurrensen?
Hur kan man säkerställa att relationen till kommunen blir strikt affärsmässig och att varken subventioner eller värdeöverföring sker i någondera riktning?
Vilken typ av avkastningsmått framstår som lämpligast? Varför?
På vilket sätt tar ditt företag samhällsansvar idag? Hur bedömer ni lönsamheten i detta?
Finns det i kommunen ett intresse av att ta ut vinstmedel från företaget för bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning?