Transcript Här hittar du nya nummret av Jårdi (nr 1, 2015)

JÅRDI
Nyhetsbrev 1/2015
Välkommen till Länsstyrelsens informationsbrev ”Jårdi” som tar upp aktuella frågor som rör lantbruk och landsbygd. Vi vänder oss till er som är intresserade av
Gotlands utveckling kring dessa frågor. Du hittar även ”Jårdi” på vår webbplats:
www.lansstyrelsen.se/gotland
Länsstyrelsen i Gotlands län
621 85 VISBY
Tfn 010-223 90 00
www.lansstyrelsen.se/gotland
[email protected]
Ansvarig utgivare:
Kjell Norman
[email protected]
MER INFO PÅ WEBBEN!
www.lansstyrelsen.se/gotland
www.jordbruksverket.se
I DETTA NUMMER AV JÅRDI
Sid 2
Sid 4
Sid 5
Sid 6
Sid 8
Sid 13
Sid 14
Sid 15
Specialnummer om SAM 2015 - stöd och ersättningar
Gårdsstöd 2015
Nyheter i SAM Internet 2015
SAM 2015
Förgröningsstödet
Nötkreatursstöd - ett nytt stöd för dig med nötkreatur
Betesmarker och slåtterängar
Stöd till ekologiska producenter
Miljöersättning för vallodling - en gammal ersättning i ny skepnad
Kompensationsstöd
Hjälp vid uppstart av lantbruksföretag
Landsbygdsenheten informerar om SAM 2015 - informationsträffar
Gårds- och miljöstöden viktiga för Gotland
Just nu står vi inför starten av en period med nya stöd och ersättningar till det
svenska jordbruket. Stöden är viktiga för det gotländska lantbrukets lönsamhet och likviditetsplanering. Vi på Länsstyrelsen är väl medvetna om detta och
kommer att göra vårt bästa för att så många lantbrukare som möjligt skall få
sina utbetalningar vid de planerade utbetalningstillfällena.
Kjell Norman
Foto: Länsstyrelsen
I dagsläget är inte alla regler och förutsättningar klara och beslutade men de
kommer att klarna efterhand. Syftet med detta specialnummer om SAM 2015
är att vi på Länsstyrelsen skall bidra till att så långt som möjligt räta ut de
flesta frågetecknen. Vi på Landsbygdsenheten har en tydlig ambition att kunna
svara på era frågor och stödja er i samband med ansökningarna. Utnyttja gärna
de informationstillfällen som vi planerar på Grönt Centrum och erbjudandet
om att få hjälp med din ansökan hos oss i Visby eller i Linde.
Jag hoppas att informationen i detta specialnummer kan medverka till att
underlätta för er inför SAM-ansökan. Finns det ytterligare frågor som ni inte
hittar svar på så tveka inte att kontakta någon av mina medarbetare för ytterligare information.
Kjell Norman
Enhetschef Landsbygdsenheten
Specialnummer om SAM 2015 - stöd och ersättningar
Gunilla Lexell, tfn 010-223 92 61
Efter många förseningar startar nu de nya stöden och ersättningarna. Det handlar
om gårdsstödet med förgröning och om miljöersättningar där ersättningen till
betesmarker och slåtterängar är av stort intresse för oss på ön eftersom många
gårdar berörs. Ersättningarna till ekologisk produktion, stöd till unga lantbrukare och nötkreatursstödet
är andra delar vi informerar om. Mycket är visserligen sig likt från förut, men det finns också en del
viktiga nyheter som kan påverka dina val och din ansökan.
Gårdsstödet med förgröning och nötkreatursstödet beslutades av Jordbruksverket i december, medan
landsbygdsprogrammet, som omfattar miljöersättningarna och ersättningarna till ekologisk produktion,
ännu inte är beslutat i Bryssel. Ett omfattande arbete har gjorts på Jordbruksverket, under hösten och
vintern för att besvara de frågor som EU-kommissionen hade på det program som lämnades in 2014.
Det var oväntat många frågor och flera av dem har varit komplicerade att svara på. Enligt EU:s beslutsplan ska det svenska programmet upp till beslut i juni. Därefter kan det svenska regelverket få sin
slutliga utformning. Det kan alltså fortfarande bli förändringar i programmet. Ersättningsnivåerna är
tyvärr ännu inte kända.
Håll dig uppdaterad
Den information som vi ger i detta nummer måste alltså ses utifrån en viss osäkerhet där en del förutsättningar ännu saknas. I mars kommer Länsstyrelsen att erbjuda flera informationsmöten på Lövsta,
där vi ger dig den senaste informationen med fler detaljer än här. Vi har i år valt att ha informationsmöten med olika teman så att det blir fokus på ett område och inte information om allt på en gång, se sid
15. Vi vill att du anmäler dig för planeringen av mötena.
Håll dig också uppdaterad på www.jordbruksverket.se
Gårdsstöd 2015
Gösta Cedergren, tfn 010-223 92 14
Förändringar jämfört med 2014
De största förändringarna i gårdsstödet är förgröningskravet och att hela Sverige blir en region. Det
innebär bland annat att alla stödrätter kommer att ha samma värde. Utjämningen ska ske stegvis fram
till år 2020. Det kommer också att läggas större vikt på miljövärdena och en del av stödrättsvärdena
kommer att läggas på ett startstöd för unga lantbrukare. Det blir större krav på skötsel av marken
och det blir svårare för företag med annan huvudverksamhet än jordbruk att få stöd. Nytt är också att
de med mycket höga stödbelopp får en neddragning av stödet med minst 5 procent för den del som
överstiger 150 000 euro. Förgröningen och startstödet beskrivs i separata artiklar.
Vad krävs för att få gårdsstöd
För att få gårdsstöd krävs att du lämnar in en SAM-ansökan senast den 12 maj, att du brukar minst 4
hektar jordbruksmark och har minst 4 stödrätter. Du måste ha rätt att bruka och ansvara för driften av
marken den 15 juni.
Hur ska jordbruksmarken skötas
Åkermark ska odlas varje år. Med odling menas även bete eller putsning. För träda finns inga skötselkrav första året men därefter måste den skötas med putsning, slåtter eller jordbearbetning. Tänk
på att putsning inte får ske på trädan mellan 1 mars och 30 juni för att skydda fågellivet. För skyddszoner gäller att de ska skötas så de behåller sin förmåga att ta upp växtnäring. Man ska se till att
marken inte försämras genom till exempel försumpning. Betesmarker ska betas, putsas eller slås
varje år. Om man slår eller putsar marken ska resultatet bli lika bra som om djur betat. Det kan finnas
2
andra krav på skötsel om marken är med i miljöersättning för betesmarker. Då gäller reglerna för den
ersättningen även för gårdsstödet från och med 2016.
Åkermark ska brukas varje år för att ge gårdsstöd. Foto: Länsstyrelsen.
Blockinventering
Under 2014 och 2015 kommer Jordbruksverket att genomföra en inventering av betesmarker. Orsaken är att betesmarksdefinitionen förändras från och med 2015. Det kan innebära att areal som
tidigare enbart fick miljöersättning nu kan bli godkänd i gårdsstödet. Ändringarna kommer att kunna
ses i SAM-Internet.
Stödrätter 2015
Stödrättens värde bestämmer hur mycket gårdsstöd man får. Fram till i år har en stödrätt bestått av
en grunddel vars värde varit beroende av vilket ersättningsområde marken ligger i. Utöver det fanns
ett tilläggsbelopp beroende på hur mycket djurbidrag man fick under åren 2000 till 2002. Ett annat
tillägg är kompensationen för den nedlagda sockerbetsodlingen. Det har gått lång tid sen stödrätterna
fastställdes och för många gårdar motsvarar inte stödrättens värde den aktuella driften längre. Nu
ska alla stödrätter gradvis få samma värde. I år kommer stödrätternas värde att sänkas med nästan
50 procent. Det som dras av läggs istället över på förgröningsstöd, stöd till unga lantbrukare och ett
nötkreatursstöd.
Stödrätternas värde justeras fram till 2020
Efter årets förändring av hur stödrättens värde beräknas kommer värdet att förändras med samma
andel per år till 2020 då alla stödrätter i landet har samma värde. Värdet kommer att bli lägre för
lantbrukare i områden med höga stödrättsvärden men för en hel del lantbrukare innebär ändringen
en höjning av stödrättsvärdet. År 2020 kommer värdet per stödrätt inklusive förgröning att ligga på
cirka 198 euro motsvarande lite drygt 1800 kronor i dagens penningvärde.
Hur förändras värdet på just dina stödrätter
Om du har fler stödrätter än motsvarande areal kommer överskjutande stödrätter att dras in. Det blir
i första hand stödrätter med lägst värde som dras in. Det gäller oavsett om det gäller egna eller hyrda
stödrätter. Nu finns det möjlighet att se det preliminära värdet på stödrätterna. Gå in på Jordbruksverkets hemsida välj ”Stöd” sen ”Jordbrukarstöd” och till sist ”Stödrätter”. I informationstexten finner
du en länk till stödrättsberäkningen där du bara skriver in värdet på din stödrätt och får ut stödrätternas värde för åren fram till 2020.
Överföring av stödrätter
De stödrätter som inte har motsvarande areal mark kommer att dras in. De överblivna stödrätterna
kan överlåtas till en lantbrukare som behöver fler. Sista dag för att flytta stödrätter är 12 maj. Efter
3
det kan man bara flytta stödrätter med mark och om de finns med i en ansökan som kommit in i rätt tid.
Om du ansökt om stödrätter från nationella reserven i rätt tid räknas även de med.
Nationella reserven
Det finns möjlighet att söka stödrätter ur nationella reserven. Det är tre grupper av lantbrukare som
prioriteras då man delar ut stödrätterna:
• Du är högst 40 år och har startat ditt jordbruk 2010 eller senare
• Du har startat ett jordbruk 2013 eller senare
• Du har tagit fram ny betesmark eller söker för betesmark som inte varit med i gårdsstödet tidigare
Nyheter i SAM Internet 2015
Johan Jansson, tfn 010-223 92 44
I år är det många förändringar och nyheter i stöden vilket också innebär
förändringar i SAM Internet. Det blir både förenklingar av det vi känner
igen sen tidigare men också helt nya funktioner. Här kommer några exempel:
• Du kommer att kunna se om dina block klassats som permanent gräsmark.
• Avsnittet där du anger gröda och stöd blir enklare. Registreringen görs nu bara i ett steg, istället för
fyra steg som tidigare.
• För förgröningsstödet kommer det att finnas en beräkningssida. Där kan du se om du uppfyller villkoren för förgröningsstödet, utifrån det du angett i din ansökan.
• Du kommer att få ett meddelande i grön text om du uppfyller villkoren för förgröningsstödet.
• Du kommer också att få en varning om förgröningsvillkoren inte är uppfyllda.
• För obrukad fältkant (ekologisk fokusareal) kommer det att finnas en sida där du anger fältkantens
start- och slutpunkt genom att klicka på skiftets kantlinje.
Precis som i fjol är det bäst att logga in i SAM-Internet med e-legitimation. Då kan du också skriva
under din ansökan elektroniskt och gå in på Mina sidor. Där kan du se vad som händer med din egen
ansökan, hantera stödrätter och mycket mer.
Vill du lägga till mark i ditt pågående åtagande för miljöersättning?
I år går det inte att utöka åtagande från år 2007-2013 med nya block. Om du vill söka åtagande för
nya marker måste du istället söka ett nytt åtagande i den nya motsvarande ersättningen som införs i år.
Om du vill lägga till mark ska du söka ett nytt åtagande i menyn ”Ange gröda och stöd” för den nya
marken. Du behöver också söka nytt åtagande på alla skiften där du har ett åtagande sedan tidigare.
Du kan även behöva fylla i uppgifter under fliken ”Åtagande”. Har du ett åtagande för djurhållning
ska du även söka nytt åtagande för djurhållning och ta med alla djur från ditt nuvarande åtagande.
Om din ansökan om nytt åtagande inte blir godkänd söker du automatiskt utbetalning för ditt gamla
åtagande.
4
SAM 2015
Ingrid Jacobsson, tfn 010-223 92 41
Sista ansökningsdag för SAM-ansökan är den 12 maj. SAM-Internet öppnar för årets ansökningar
den 16 mars. Ungefär vid den tiden kommer även ett informationsutskick från Jordbruksverket ut
till dig som sökt jordbruksstöd 2014. Om din SAM-ansökan kommer in efter sista ansökningsdag
minskas stödet med en procent per arbetsdag fram till den 8 juni. Kommer den in senare får du ingen
ersättning alls.
Ändrat telefonnummer
När du har frågor om SAM och dina jordbruksstöd kan du numera ringa Länsstyrelsernas och Jordbruksverkets gemensamma kundsupport, 0771-67 00 00. Där kan du välja om du vill komma direkt
till Jordbruksverket, till exempel för frågor om stödrätter eller till din Länsstyrelse för enskilda
stödärenden. Om du ska till Länsstyrelsen ska du även knappa in ditt person- eller organisationsnummer. Normalt är kundsupporten öppen 9.00-12.00 samt 13.00-15.00. Självklart kan du även ringa
direkt till en handläggare eller Länsstyrelsens växel 010-223 90 00, precis som tidigare.
Vi hjälper dig om du vill
Du kan komma och få hjälp med din ansökan hos oss och direkt få svar på dina frågor. Ta med ditt
lösenord till SAM Internet eller mobilt BankID. Observera att i år får du inget nytt lösenord utskickat till dig. Du har samma lösenord som du hade 2014. Kommer du inte ihåg eller har tappat bort
lösenordet kan du beställa nytt lösenord på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se).
Har du inte tillgång till dator får du kontakta Länsstyrelsen så kan vi beställa ett nytt till dig. Det nya
lösenordet kommer efter några dagar på posten.
Tid och plats:
• Länsstyrelsen Visby, 13 april till 12 maj, måndag till fredag klockan 8.00-11.30
och 13.00–16.00.
• Linde gamla skola, 14-15 april och 21-22 april klockan 9.00-16.00
Vi har drop in alla dagar men du kan också ringa och boka tid.
För att boka tid ring, 010-223 92 07 eller 010-223 92 44.
Vill du att någon annan ska göra ansökan åt dig?
Om du vill att en konsult ska göra din ansökan, tänk på att kontakta konsulten i god tid. För att
konsulten ska kunna göra ansökan åt dig kan du ge konsulten fullmakt. Det gör du via Mina sidor
som du hittar på www.jordbruksverket.se/minasidor. För att komma in på Mina sidor behöver du ha
e-legitimation. Du kan också ge konsulten fullmakt med hjälp av blanketten ”Fullmakt – e-tjänster”.
Du vet väl att du kan hitta mycket information på Jordbruksverkets hemsida: www.jordbruksverket.se.
Där finns bra information om stöden under rubrikerna ”Stöd” och ”Landsbygdsutveckling”.
Adress för brev som rör SAM-ansökningar:
Länsstyrelsen i Gotlands län
FE 3
956 85 ÖVERKALIX
Överlåtelser av stödrätter ska skickas till Jordbruksverket eller anmälas digitalt på Mina sidor.
5
Särskilda regler gäller för åkermark och förgröning. Foto: Gunilla Lexell.
Förgröningsstödet
Ingrid Jacobsson, tfn 010-223 92 41
För att få förgröningsstöd måste du få gårdsstödet utbetalt och uppfylla de villkor för förgröningsstödet som gäller dig. Du som söker gårdsstöd söker automatiskt även förgröningsstöd.
Vad är det som gäller för att du ska få förgröningsstödet?
• Söker du gårdsstöd endast för betesmark är det inga särskilda villkor för förgröningsstödet som du
måste uppfylla. Detsamma gäller om din produktion är certifierad enligt EU:s regler för ekologisk
produktion. Då gäller ett generellt undantag från förgröningsvillkoren och du kan få förgröningsstödet utan att du behöver följa några förgröningsvillkor.
• Om du har 10 hektar åkermark eller mer så kan du behöva odla minst 2 eller 3 grödor, se nedan.
• Om du har mer än 15 hektar åkermark så kan du behöva ha minst 5 procent så kallade ekologiska
fokusarealer, se nedan.
Du ska ha minst 2 eller 3 grödor på din mark
Hur många grödor du ska ha beror på hur många hektar åkermark du har när du räknat ifrån arealer
med permanenta grödor (till exempel frukt- och bärodling) respektive vallar äldre än 5 år.
Beräkningsunderlag förgröningsstöd
Så här mycket åkermark har jag totalt
ha
Åkermark med permanenta grödor ̶
och vallar äldre än 5 år
ha
Summa åkermark
ha
Har du då 10-30 hektar åkermark ska du ha minst 2 grödor på din mark. Den gröda du har mest av
får täcka maximalt 75 procent av arealen.
Har du då mer än 30 hektar åkermark ska du ha minst 3 grödor på din mark. De två största grödorna
får tillsammans täcka maximalt 95 procent av arealen och den enskilt största grödan maximalt 75
procent av arealen.
6
I vissa fall behöver du inte ha minst 2 eller 3 grödor, det gäller om:
• Du har mindre än 10 hektar åkermark.
• Minst 75 procent av din åkermark är träda eller vall (som legat kortare tid än 5 år) och resten av din
åkermark är mindre än 30 hektar.
• Minst 75 procent av jordbruksmarken är betesmark eller mark med vallar äldre än fem år och resten
av din åkermark är mindre än 30 hektar.
Höst- och vårvarianter av samma grödsort räknas som olika grödor, till exempel höstvete och vårvete. Vall räknas som en gröda och träda som en gröda.
Ekologiska fokusarealer
Har du mer än 15 hektar åkermark när du räknat ifrån arealer med permanenta grödor (undantaget
salix) respektive vallar äldre än 5 år, ska minst 5 procent av din åkermark vara ekologiska fokusarealer.
Beräkningsunderlag ekologisk fokusareal
5 procent av Summa åkermark = ekologisk fokusareal jag behöver
ha
Ekologiska fokusarealer innebär inte att de behöver vara ekologiskt odlade utan att det är områden
som är extra bra för den biologiska mångfalden och miljön. Här följer de olika grödorna man kan ha
på den ekologiska fokusarealen. Eftersom de har olika stor miljönytta finns en omräkningsfaktor med
när man ska räkna ut hur stor del av fokusarealen de utgör.
• Träda x 1,0. Mark med träda ska ligga som träda från 1 januari till 15 juli.
• Kvävefixerande grödor x 0,7. Godkända grödor är ärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern
och klöver. Grödorna ska odlas i renbestånd och skördas tidigast 1 augusti.
• Obrukade fältkanter på åkermark x 9 per löpmeter, de får vara 1-20 meter breda men du får bara
tillgodoräkna dig 1 meters bredd som fokusareal. Du vinner således ingen ekologisk fokusareal på
att ha bredare kanter än 1 meter.
• Vallinsådd i en huvudgröda x 0,3. Huvudgrödan ska vara spannmål eller oljeväxter. Det får inte
vara mark som du får miljöersättning för minskat kväveläckage för. Om du sår in vallen på våren
eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal samma år. Vallinsådd som du gör i en
höstgröda räknas som ekologisk fokusareal året därpå. Du får bryta insådden tidigast den 1 november.
• Salix x 0,3
Det innebär att till exempel 2 hektar träda och 5 hektar vallinsådd blir 3,5 hektar ekologisk fokusareal.
I vissa fall behöver du inte ha ekologiska fokusarealer, det gäller om:
• Du har mindre än 15 hektar åkermark.
• Minst 75 procent av din åkermark är träda, vall (som legat kortare tid än 5 år) eller odling av baljväxter och resterande areal åkermark är mindre än 30 hektar.
• Minst 75 procent av din jordbruksmark är betesmark eller mark med vallar äldre än fem år och
resten av din åkermark är mindre än 30 hektar.
I SAM Internet får du hjälp
Det enklaste sättet att ta reda på om du uppfyller villkoren för förgröningsstödet är att göra en ansökan i SAM Internet. När du har fyllt i alla uppgifter om din mark och markerat eventuella ekologiska
fokusarealer så får du fram en ruta som visar om du uppfyller villkoren för förgröningsstödet utifrån
det du angett i din ansökan. Om du ändrar dina uppgifter och öppnar rutan på nytt uppdateras även
uppgifterna i rutan.
7
Nötkreatursstöd – ett nytt stöd för dig med nötkreatur
Karin Carlsson, tfn 010-223 92 13
• Stödet syftar till att stödja företag med mjölk- och nötköttsproduktion.
• Du kan få ersättning för alla dina nötkreatur som är över ett år under en bestämd beräkningsperiod.
För 2015 är beräkningsperioden 1 januari-31 juli.
• Du får ca 85 euro för varje djur som du har under hela beräkningsperioden. För de djur som du har
under en del av perioden får du stöd motsvarande antal dagar du haft dem.
• Ansökan sker genom att du anger ditt produktionsplatsnummer i din SAM-ansökan. Uppgifter om
hur många djur du har under beräkningsperioden hämtas sedan från centrala nötkreatursregistret
(CDB). Det är därför viktigt att du rapporterar förändringar av ditt djurantal till CDB i tid.
• Du kan i vissa fall få avdrag på ditt stöd. Det kan bero på att du rapporterat förändringar till CDB
försent eller på ett felaktigt sätt. Det kan också vara så att det vid en kontroll visar sig att du inte
följt reglerna för märkning och journalföring, eller att du inte uppfyller tvärvillkorsreglerna. Du
kan också få avdrag om din ansökan kommer in försent.
Har du nötkreatur finns en ny stödmöjlighet. Foto: Gunilla Lexell.
Betesmarker och slåtterängar
Gunilla Lexell, tfn 010-223 92 61
I år kommer många att söka nya åtaganden för marker som används som betesmark eller slåtteräng. Vad är då egentligen nytt? Vilka villkor gäller?
I sin helhet är det mesta sig likt. Några förändringar är en justerad definition för betesmark, där
trädräkningen tas bort, nya begrepp som allmän eller särskild skötsel införs och det öppnas en möjlighet att ha betesfritt år (utan utbetalning) i ett åtagande för miljöersättningen.
Vi vet att det på en hel del gårdar inte finns djur så att de räcker till för att klara kraven på betestryck i miljöersättningen. Överväg vilka skiften du tar med i ett åtagande, det är fullt möjligt att
söka enbart gårdsstöd och inte ta med all mark i det nya åtagandet.
8
Betesmarker och slåtterängar som berättigar till gårdsstöd
Under 2009 kom en förändrad betesmarksdefinition som innebar en begränsning i antal träd per hektar, för att marker skulle räknas som betesmark som kan få EU-stöd. Det gjordes efter en revision i
Sverige från EU-kommissionen. Det har sedan dess skett mycket arbete från svenskt håll för att övertyga EU-kommissionen om att betesmarker i olika länder faktiskt ser olika ut. Svenska betesmarker
är ofta trädbevuxna. Det som är traditionellt i olika länder bör kunna räknas i stödsammanhang!
Sverige har fått gehör för detta och från och med i år kommer trädräkning inte att vara aktuell längre.
Det gäller både gårdsstöd och miljöersättning. Det är alltså inte antalet träd som avgör, däremot har
ålder och struktur i trädbevuxna delar fortfarande betydelse för vad som godkänns.
Grundläggande är att en betesmark per definition är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som
sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs eller örter som är dugligt som
foder. Det ska finnas grässvål, det vill säga markvegetation med sammanhållet rotskikt, för att räknas
som dugligt.
En slåtteräng är per definition ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterad med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara
bevuxen med gräs eller örter som är dugligt som foder. Även slåtterängen ska ha grässvål, ett sammanhållet rotskikt, för att kunna godkännas.
Skiften som uppfyller ovanstående definition berättigar till gårdsstöd och minst allmänna värden i
miljöersättningen. Det finns också en högre klass i miljöersättningen, särskilda värden. Den ändrade
definitionen gör att en del av de skiften och områden som sedan 2009 inte kunnat ge gårdsstöd på
grund av för många träd, nu kommer att prövas igen. En inventering av dessa block startade redan i
höstas och kommer att fortsätta i år.
Specialklasser som endast ger miljöersättning
Det är fortfarande flera markklasser som inte kan ge gårdsstöd, utan enbart miljöersättning. På Gotland har vi stora arealer av både klasserna alvarbete och skogsbete. Dessa marker är en resurs för
många djurhållare, trots att de oftast är mindre produktiva än betesmarker. Tillsammans med klasserna gräsfattiga marker samt mosaikbetesmarker är detta en slags fodermark som kallas specialklasser.
Det är olika krav på skötsel för gårdsstöd och miljöersättnng. Foto: Gunilla Lexell.
9
Här har trädantalet inte haft någon betydelse, utan det är andra faktorer som avgör om skiftet ger
miljöersättning eller inte. Definitionerna för de olika klasserna kommer i stort sett att vara lik den
som gällt tidigare, med vissa förtydliganden. Även inom specialklasserna finns krav på fodervärde.
Det blir en begränsning på hur stora ytor utan gräs, örter och betat ris som kan ingå. Det krävs särskilt definierade naturvärden för att ett skifte ska kunna ingå i en specialklass. En mager mark utan
dessa värden är därmed inte ett skifte som kan ingå i en specialklass.
Miljöersättning – ett femårigt åtagande
Det kommer att bli en viss lättnad när det gäller kraven i åtagandet. Förut har alla skiften i åtagandet
behövts skötas alla år. Nu kommer det att finnas en viss valfrihet. Under vissa förutsättningar går det
att låta bli att ansöka om utbetalning i åtagandet för alla skiften varje år. Från och med år 2 i åtagandet måste endast 75 procent av befintlig åtagandeareal finnas med i ansökan om utbetalning, under
förutsättning att varje enskilt skifte finns med minst vartannat år.
Skälen till förändringen är flera. Ett års uppehåll i betet kan gynna den biologiska mångfalden, det
kan underlätta naturlig parasitbekämpning och det blir också ett något mer flexibelt stödsystem som
varit efterfrågat av många. Förhoppningsvis kan fler våga åta sig en femårsperiod med dessa nya
förutsättningar.
Gårdsstöd - Skötselkrav betesmarker och slåtterängar
För gårdsstödet gäller lindrigare skötselkrav än för miljöersättningen. Det är viktigt att ta ställning
till vilken skötselnivå som är möjlig att uppfylla, en lägre nivå för gårdsstöd eller en högre för miljöersättning? Gårdsstödet söks ett år i taget, medan miljöersättningen är femåriga åtaganden.
I gårdsstödet tillåts mer buskar och träd av igenväxningskaraktär (se förklaring under nästa rubrik)
än i miljöersättningen, men det finns en tydlig gräns för när igenväxningen är för omfattande för att
skiftet ska ge gårdsstöd. Det innebär att underhållsröjning oftast måste göras, med vissa års mellanrum.
Miljöersättningen till betesmarker är viktig för att värna om odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Foto: Gunilla Lexell.
Miljöersättning - Skötselkrav betesmarker, slåtterängar och specialklasser
För alla klasser utom betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, kan Länsstyrelsen fastställa
särskilda villkor som handlar om reglering av tillskottsutfodring, särskild skötsel av kulturlämningar,
begränsningar i tid för bete eller slåtter, reglering av hur områden med vedartade växter (buskar och
10
träd) ska skötas eller vilka särskilda mål för avbetning som ska uppfyllas. De särskilda villkoren
syftar till att bevara och gynna de natur- och/eller kulturvärden som finns.
För miljöersättningen gäller hårdare krav på skötsel än för gårdsstödet. Betestrycket ska vara så högt
att det inte finns risk för skadlig förnaansamling. Med det menas en ansamling av gräs och/eller örter
(förna) som kan leda till uppluckring av grässvålen, kvävning av nya plantor (till exempel plantor av
konkurrenssvaga örter) eller som på annat sätt kan skada markens natur- och kulturmiljövärden. Det
här innebär att betestrycket på en betesmark med grässvål behöver vara ganska högt. På riktigt magra
marker finns det mindre risk för förnaansamling. Ett alvarbete eller annan mager mark kräver färre
djur, men det är viktigt att djuren tydligt påverkar hela skiftet. Det är djurens inverkan som gynnar
miljövärdena och det är det som ersättningen är till för att stödja.
Det kommer att vara möjligt att ersätta bete med slåtter enstaka år.
För slåtterängarna finns det villkor om fagning på särskilda värden, men inte på allmänna. Det kommer också att vara fortsatt krav på klippande och skärande redskap på särskilda värden. Ett redskap
som smular sönder växtmaterialet är alltså inte tillåtet utom på allmänna värden och då under förutsättning att det går att föra bort det avslagna materialet.
Artrikedomen i slåtterängar och betesmarker är ofta stor. Många växter är beroende av fortsatt skötsel genom slåtter eller
bete. Foto: Gunilla Lexell.
Underhållsröjning av träd och buskar av igenväxningskaraktär är något som var och en måste planera
för och också ta ställning till innan ett åtagande söks. Kraven är högre än i gårdsstödet. Under hela
åtagandeperioden gäller att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta. Med igenväxning menas buskar och träd som har kunnat etablera sig när hävden blivit för svag eller som kan
skada natur- eller kulturmiljövärden eller den foderproducerande markvegetationen. Träd och buskar
som har haft en funktion i, eller visar spår av, den äldre markanvändningen eller har särskilt natureller kulturvärde får/ska sparas, liksom ersättningsträd och -buskar. I begränsad omfattning kan buskar och träd som inte hör till äldre markanvändning få sparas som skydd för betande djur. Med äldre
markanvändning menas hävd som motsvarar perioden före jordbrukets storskaliga mekanisering och
introduktionen av mineralgödsel efter andra världskriget.
Kompletterande insatser
Som det nu ser ut föreslås följande så kallade kompletterande insatser:
• Lieslåtter (slåtteräng)
• Efterbete (slåtteräng)
• Lövtäkt (slåtteräng och betesmark)
• Höhantering (slåtteräng)
• Bränning (betesmark)
• Svårtillgängliga platser (betesmark)
11
Allmän eller särskild skötsel i miljöersättningen
I år införs ett nytt begrepp, allmän eller särskild skötsel. Det ska inte förväxlas med allmänna eller
särskilda värden som fastställts i en inventering av skiftets kvaliteter.
Det kommer att finnas två val att göra i samband med ansökan om ett miljöersättningsåtagande som
påverkar vilka skötselkrav som gäller och ersättningsnivån. Alla skiften kommer att ha en markklass
som ligger till grund för möjligheterna till ersättningsnivå, men det är alltså ansökan om skötsel som
avgör.
• Betesmarker och slåtterängar med allmänna värden kan inte godkännas för särskild skötsel, endast
allmän.
• Betesmarker och slåtterängar med särskilda värden kan godkännas för allmän eller särskild skötsel.
Är marken klassad som särskilda värden finns det också särskilda villkor (tillskottsutfodring med
mera) kopplade till den. De blir aktuella då särskild skötsel söks.
• Marker i specialklasserna kan bara godkännas för särskild skötsel.
Åtagandeplaner
En grund för miljöersättningsåtagandet är det som kallas åtagandeplan. Det är ett underlag för åtagandet, med areal, markklass och villkor. Länsstyrelsen upprättar planerna efter ansökan är inlämnad. Vi kommer att göra fältbesök under maj-oktober, men vi kommer även att upprätta planer utan
fältbesök på en del gårdar där de tidigare planerna kan fungera som underlag. Vi kommer att höra av
oss inför fältbesök där det blir aktuellt.
Går det att söka stöd för nya marker?
Betesmarksarealen i Sverige fortsätter att minska i takt med att gårdar läggs ner och strukturrationaliseringen gör att marginalmarker inte längre är lika attraktiva som förr. För den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet är detta ett stort hot. Marker överges och växer igen.
Värden försvinner. Människans och de betande djurens landskap blir inte längre så tydligt för oss.
Glädjande nog kommer det en del förfrågningar om det går att få med ny mark i stöd? För att betesmark eller slåtteräng ska godkännas krävs att den uppfyller alla krav. Det betyder att marken ska
stämma med definition av betesmark, slåtteräng eller specialklass, att marken används för ändamålet
och att den inte är i behov av röjning eller restaurering. Först då kan gårdsstöd och miljöersättning
vara aktuella att söka.
Arealerna i stöd har minskat sedan de senaste tio åren. I Länsstyrelsens uppdrag ligger att jobba för
att arealerna inte fortsätter att minska. Tyvärr är våra resurser under 2015 väldigt begränsade eftersom alla åtaganden måste uppdateras för att utbetalningarna i höst ska kunna fullföljas enligt utbetalningsplanen. Av det skälet rekommenderar vi att ni väntar med att lägga till helt nya områden eller
marker i år, utan väntar till 2016. Vi kommer inte heller att ha möjlighet att göra rådgivning ute på
gårdarna i år. Alla resurser behöver koncentreras för att undvika eftersläpningar in på nästa år och
där kan vi hjälpas åt. Ni är förstås välkomna att ringa och diskutera eventuella nya marker med oss.
Restaureringsstöd
Det kommer att finnas ett restaureringsstöd att söka från och med i år. Det söks i SAM Internet och
kommer att vara femårigt. Länsstyrelsen måste godkänna och upprätta en restaureringsplan innan du
påbörjar något. Hör gärna av dig till oss för diskussion.
Pågående åtaganden
Det är inte möjligt att avsluta pågående åtaganden i förtid. Det betyder att åtaganden med slutår
2015, 2016 eller 2017 fortsätter utifrån det tidigare regelverket. Undantag kommer att kunna göras
om mer mark läggs till och om Länsstyrelsen godkänner detta.
12
Stöd till ekologiska producenter
Kjell Genitz, tfn 010-223 92 26
Målet är att öka den ekologiska produktionen för att få fram mer svenska ekologiska produkter.
I det kommande programmet ingår två stöd med samma mål och liknande regler. Ersättning för omställning till ekologisk produktion samt ersättning för ekologisk produktion. Under den nya programperioden finns det inte längre någon möjlighet att få utbetalt för så kallad kretsloppsinriktad produktion.
För båda stöden krävs att
• Den ekologiska produktionen skall vara certifierad. Det vill säga att produktionen skall vara ansluten till ett godkänt kontrollorgan senast sista ansökningsdagen det första stödåret för den del du
söker stöd för (växtodling alternativt växtodling och djurhållning).
• Du skall sköta din mark och dina djur enligt de regler som gäller för certifierad ekologisk produktion.
• Genom att vara ansluten till något av stöden för ekologisk produktion uppfyller du automatiskt
villkoren för att få förgröningsstöd.
Omställningsstödet kan du få utbetalt under de två år som du har areal eller annan produktion i karens, som nystartad ekoproducent eller vid utökning. Efter de två åren, när din produktion är omställd, så har du möjlighet att ansöka om åtagande för stöd för ekologisk produktion. Stöden kommer
i stora drag att likna tidigare miljöersättning. Hur mycket pengar stöden ger eller exakt vilka regler
som gäller för att få stöden är inte bestämt ännu.
Mer information om ersättning för ekologisk produktion kommer att finnas i SAM-utskicket som
du får hem i brevlådan i mitten av mars. Då finns informationen även på Jordbruksverkets hemsida
www.jordbruksverket.se
Miljöersättning för vallodling - en gammal ersättning i ny skepnad
Karin Carlsson, tfn 010-223 92 13
Det kommer liksom tidigare att finnas en miljöersättning för dig som odlar vall men med en del förändringar:
• Du kommer inte att få högre ersättning per hektar vall för att du har djur.
• Du kan inte få den nya ersättningen för vallodling om din mark ligger i områden som ger rätt till
kompensationsstöd. De områdena är ännu inte fastlagda. Blir det möjligt att söka kompensationsstöd på hela Gotland kommer det inte gå att få ersättning för vallodling här.
• Den areal vall du söker utbetalning för första året blir den areal du får i åtagande. Följande år ska
du odla minst 80 procent av din åtagandeareal. Du kan som mest få betalt för 120 procent av den
areal du har i åtagande.
OBS! Reglerna för vallersättningen är ännu inte beslutade. Det finns inte heller något beslut om
nivån på ersättningen. Vi hänvisar till Jordbruksverkets hemsida för löpande information.
Kompensationsstöd
Kompensationsstödet (tidigare kompensationsbidraget) kommer att kunna sökas även under 2015.
Utformningen av kompensationsstödet är ännu inte klart. Förhoppningsvis kommer information att
finnas i SAM-utskicket och på Jordbruksverkets hemsida i mitten av mars.
13
Hjälp vid uppstart av lantbruksföretag
Kjell Genitz, tfn 010-223 92 26
I det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 kommer det att finnas två olika stöd för att hjälpa unga
att starta eller ta över jordbruksföretag:
Stöd till unga lantbrukare
Ett nytt stöd införs. ”Stöd till unga lantbrukare” vilket är ett rättighetsstöd. Det vill säga att alla som
uppfyller kraven för stöd kommer att få del av stödet. Syftet med stödet är att göra det lite lättare för
unga personer att starta ett jordbruksföretag. Du kan få stödet under de första 5 åren efter att du har
startat ett jordbruksföretag.
Du kan få stöd till unga jordbrukare om du:
• Är 40 år eller yngre det första året som du söker stödet
• Har startat ett jordbruksföretag för första gången år 2010 eller senare
• Har stödrätter och får gårdsstöd samma år som du söker stöd
Du kan få stödet för högst 90 hektar. Stödet kommer att vara cirka 55–60 euro per hektar. Du kan
som mest få stödet varje år i 5 år. Antal år du kan få stöd är fem år från starten som lantbrukare.
Exempelvis kan du få stöd i tre år om du redan varit lantbrukare i två år när du ansökte om stödet.
Du kan få stödet även om du bedriver din verksamhet i aktiebolag.
Startstöd
Det finns även ett ”startstöd” för jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag. Detta stöd är liksom
tidigare startstöd inget rättighetsstöd. En prioritering kommer att ske mellan inkomna ansökningar
eftersom medlen är begränsade. För att komma i fråga för stödet måste vissa grundkrav vara uppfyllda.
Det förslag som är framtaget liknar mycket det startstöd som gällt 2007-2013 och har följande
huvudkrav:
• Stödet kan bara betalas ut till en fysisk person
• Sökanden skall vara under 40 år när ansökan kommer in
• Sökanden skall ha relevanta yrkeskunskaper
• Sökanden skall arbeta aktivt i företaget
De exakta reglerna och urvalskriterierna är inte bestämda ännu. De beräknas bli fastställda under
hösten 2015. Till dess kan det bli ändringar i förslaget.
Sista chansen söka startstöd enligt de gamla reglerna är 1 april 2015!
Eftersom det finns pengar över i det gamla startstödet 2007-2013 så går det fortfarande att ansöka om
startstöd enligt de gamla reglerna så länge det finns pengar kvar i den nationella pott man får avropa
pengar från. Dock längst fram till 1 april 2015. På Jordbruksverkets hemsida kan du hitta vad som
gäller för att komma i fråga om det gamla startstödet, www.jordbruksverket.se
14
Landsbygdsenheten informerar om SAM 2015 - Informationsträffar
I år startar en ny period för jordbrukarstöden. Ta chansen att uppdatera dig inför årets SAM-ansökan, sista
ansökningsdag är 12 maj. Det är många nyheter i gårdsstödet och en del justeringar i miljöersättningarna.
Vi erbjuder flera informationsträffar där vi fördjupar oss lite extra i de olika stöden och ersättningarna. Hur
är stöden utformade? Vilka villkor ska uppfyllas? Hur går ansökan till? Du kan anmäla dig till ett eller flera
av informationspassen.
Plats:
Informationsträffarna är på Gotland Grönt Centrum (tidigare Lövsta landsbygdscentrum) i stora konferenssalen. Om du väljer förmiddagspasset bjuder vi på fika från kl. 09.30. Vill du ha lunch betalar du den själv.
Välj ett eller flera av de här informationspassen:
Tisdag 17 mars
kl 10-12 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
kl 13-15 Miljöersättningar, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
Onsdag 18 mars
kl 10-12 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
kl 13-15 Miljöersättningar, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
Torsdag 19 mars
kl 10-12 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
Onsdag 25 mars
kl 10-12 Miljöersättning för betesmarker
kl 13-15 Ersättning för ekologisk produktion, Anita Pettersson deltar
kl 19-21 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
Torsdag 26 mars
kl 10-12 Unga nystartare, om startstöd men även gårdsstöd, förgröningsstöd m.m
kl 13-15 Unga nystartare fortsätter, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
kl 19-21 Miljöersättningar, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
Anmäl dig senast:
Fredagen den 13 mars till [email protected] tel. 010-223 92 07
eller [email protected] tel. 010-223 92 44
Välkomna!
15