Transcript Träd i betesmarker

arker
m
s
e
t
å be
sTräd p av ersättning
r
Effekte ch skötsel på
o
system k mångfald
s
biologi
Simon Jakobsson
doktorand
Institutionen för Naturgeografi
och Kvartärgeologi
Stockholms Universitet
Handledare: Regina Lindborg
stemen
y
s
s
g
n
i
ssättn
rkar er ra naturbete n
e
v
å
p
r
å
iv
i si
Hu
en träd verkar detta
å
?
mängd
h h ur p
gfalden
c
n
o
å
r
m
e
k
a
sk
m ar
biologi
tur den
kare
er fors gs
m
m
o
r
5 k
Götebo i
13-201
0
h
c
2
o
r
e
U nd
detta
olms
Stockh ndersöka
n
Östra
å
fr
u
t
e
t
si
univer
e
o mr å d
Biosfär nterna.
ra
Vätterb
Det japanska jordbrukslandskapet
Traditionellt jordbrukslandskap
(Satoyama)
Modernt jordbrukslandskap
1963
2008
Det japanska jordbrukslandskapet
1963
2008
Foto: Jönköpings kommun
Träd på betesmarker
•
-
Varför?
EU:s regler
Svensk tradition
Få studier med fokus
på artrikedom (*)
•
-
Metod
Kärlväxtflora
Olika trädtäthet
Intervjuer
• Mål
Ge svar på hur dagens jordbruksstöd påverkar biologiska
och kulturella värden, vilket kan ligga till grund för
fortsatt utveckling av ersättningsystemen från EU.
~ 15 juni – 15 augusti
Många betesmarker,
många olika faktorer
Samarbete!
Jungfrulin
Bakgrund
Svenska naturbetesmarker har varit
i fokus under lång tid på grund av
deras höga biologiska och kulturella
värden Dessa värden är till stor del
knutet till traditionell lågintensiv
hävd som kännetecknat dessa
marker under århundraden. Enligt
beslut från EU är denna typ av
mosaikartade trädbärande betesmarker inte längre stödberättigade i
lika stor utsträckning. Samtidigt är
dessa hagmarker uppskattade inslag
i landskapet för boende och
besökare. I denna studie undersöker
vi hur EUs ersättnings-regler kan
komma att påverka biodiversiteten i
de svenska trädbärande naturbetesmarkerna.
Jungfru Marie nycklar
Backsippa
Metod
Mål
Vi kommer att studera olika typer av
naturbetesmarker som varierar från
öppen betesmark till sluten betad
skog. Vi kommer också att undersöka
effekter på enskilda marker där
brukaren idag räknar bort stora delar
av betesmarken som har för hög
densitet av träd för att få ersättning.
Eftersom brukarnas roll i skötseln av
betesmarken är central, kommer vi att
göra intervjuer för att förstå hur
ersättningssystemen kan påverka
skötseln och viljan att fortsätta
brukandet av betesmarkerna.…………..
Ersättningsystemens effekter kommer
också att diskuteras med andra
aktörer från länsstyrelsen, Jordbruksverket, LRF.
Vi hoppas med denna studie
kunna ge svar på hur dagens
jordbruks-stöd
påverkar
biologiska och kulturella värden,
vilket kan ligga till grund för
fortsatt
utveckling
av
ersättningsystemen från EU.
Flygfoto över byn Öland med många värdefulla trädbärande gräsmarker. Foto: Jönköpings kommun
Ormrot
Träd på betesmarker
Hur jobbar vi?
Effekter av ersättningssystem och skötsel på
biologisk mångfald
Inom projektet Träd på betesmarker
kommer vi att undersöka:
•hur olika mängd träd på en betes- mark
påverkar floran
•vilka arter som gynnas/missgynnas
•hur många och vilka arter som finns i
betade respektive obetade delen av
betesmarken
•effekter på biologisk mångfald inom
betesmarker med eller utan stöd
•hur brukarna uppfattar stödsystemen
•hur EUs ersättningssystem påverkar
brukarnas beslut att sköta marken
Forskningsprojektet Träd på betesmarker är
ett samarbete mellan Stockholms och
Göteborgs universitet och representanter för
Östra
Vätterbranternas
biosfärsområde.
Projektet finansieras av Forskningsrådet
Formas.
Hur påverkar ersättningssystemen
mängden träd i våra naturbetesmarker och hur påverkar detta i sin
tur den biologiska mångfalden?
Kontakt
Simon Jakobsson
[email protected]
070 – 749 66 20
Restaurerad hamlingsmiljö i Lönnemålen.
Foto: Simon Jonegård.
Mattias Sandberg
[email protected]
073 –150 47 67
www.ostravatterbranterna.se
Under 2013-2015 kommer forskare
från Stockholms och Göteborgs
universitet
undersöka
detta
i
Biosfärområde
Östra
Vätterbranterna.
arker
m
s
e
t
å be
sTräd p av ersättning
r
Effekte ch skötsel på
o
system k mångfald
s
biologi
Simon Jakobsson
doktorand
Institutionen för Naturgeografi
och Kvartärgeologi
Stockholms Universitet
Handledare: Regina Lindborg
stemen
y
s
s
g
n
i
ssättn
rkar er ra naturbete n
e
v
å
p
r
å
iv
i si
Hu
en träd verkar detta
å
?
mängd
h h ur p
gfalden
c
n
o
å
r
m
e
k
a
sk
m ar
biologi
tur den
kare
er fors gs
m
m
o
r
5 k
Götebo i
13-201
0
h
c
2
o
r
e
U nd
detta
olms
Stockh ndersöka
n
Östra
å
fr
u
t
e
t
si
univer
e
o mr å d
Biosfär nterna.
ra
Vätterb