Transcript Social isolering – ett omvårdnadsproblem hos cancerpatienter med

Utvikling i sykepleien . Nursing Development
Social isolering – ett
omvårdnadsproblem hos
cancerpatienter med fatigue
60
Wilsonmetoden (9). Tiesinga har
gjort en sammanfattning av de
definitioner, dimensioner och
indikatorer som är de mest betydande indikatorerna för fatigue:
intensitet, duration, mönster,
dominans, specificitet och möjlighet till förklaring (10).
skrevs intervjuerna ut ordagrant.
Transkriberingen uppgick till 29
Fatigue är en extrem trötthet och
A:4-sidor (16, 17, 18, 19).
orkeslöshet som ofta drabbar canDatainsamling och kodning
cerpatienter. Idag anses fatigue
sker parallellt under arbetets
vara det mest frekventa rapportegång. När kodningen börjar är
SOCIAL ISOLATION – A NUR- rade symtomet och i flera fall
den öppen och forskaren kan
SING PROBLEM IN CANCER också det mest besvärande (1, 2,
koda rad för rad, mening för
PATIENTS WITH FATIGUE. 3). Fatigue är en kombination av
mening eller hela stycken. Kodbåde sjukdom och individuella
Dagligt liv
ningen sker i flera steg. När kateABSTRACT faktorer. Det kan röra sig om
Det har skrivits om cancerpatien- gorier bildats övergår kodningen
Fatigue is the most common olika sorters cancersjukdomar
tens erfarenheter av svårigheter
till att bli selektiv, dvs. mer konsymptom among cancer patients. eller vilket stadium sjukdomen är att klara sitt dagliga liv samt hur
kreta ideér om sammanhang och
It is a complex and elusive con- med tanke på om den är avancehälso- och sjukvårdpersonal kan
är på en högre abstraktionsnivå
cept which is multifactorial, and rad och vilka metastaser som
diagnostisera olika symtom och
(16, 17, 18, 20).
a personal experience. Functio- finns och också vilken behandling ge bästa möjliga omvårdnad (11,
I processen mot mer abstracta
nal capacity is important to som givits. Upplevelsen av fati12). Fatigue är ofta ett initialt och kategorier sker en jämförelse av
satisfy one´s needs in daily living gue varierar med individens perihållande symtom vid cancer
de substantiva kategorierna. Data
when fatigue is a problem. The sonlighet, känsla av sårbarhet,
(13). Denna ökar under perioder
förs därefter samman till en helpurpose of this study was to inve- förmåga att klara behandling, all- av aktiv behandling och också vid het och en kärnkategori kan idenstigate what the phenomenon fati- män känsla av välbefinnande och avancerad sjukdom (12, 14). Fati- tifieras. Krav på kärnkategorin är
gue in daily living can imply to a socialt nätverk. Hur fatigue
gue kan graderas från mild tröttatt den kan relateras till samtliga
group of persons with diagnosed uttrycker sig varierar med person- het till uttalad utmattning (11).
kategorier som framkommit (16,
cancer. lighet. Det kan utveckla sig till en
Det dagliga livet kan öka trött17, 18, 20, 21)
ond cirkel så att sorgsenhet leder heten och trötthet kan påverka det
Qualitative methods have been till trötthet eller vice versa (4).
dagliga livet. Uppgifter i det dagUrval / Etiska överväganden
used. Six interviews were analyBåde Piper m.fl. och Winning- liga livet fordrar fysisk styrka och Sex personer med cancerdiagnos
sed with a method inspired by ham m.fl. beskrev tidigt en multi- uthållighet. Inlärningsuppgifter,
har strategiskt valts ut. Av respongrounded theory. Social isolation faktoriell orsaksmodell (2, 5). Det arbete och sociala åtaganden bör
denterna var tre kvinnor och tre
is shown to be a consequence of har sedan gjorts en mängd studier justeras för att kunna rätta sig efter män i åldrarna 47–73 år. Responthe patient´s being so tired that där olika modeller och definitioförändringar i hur mycket individenterna har haft sjukdomen
he or she lacks enough energy to ner tagits fram, vilka oftast varit
den orkar med. Relationer som
diagnostiserad mellan 1–15 år.
be together with other people and samstämmiga (5, 6). I ett tidigare exempelvis makar emellan, kan
Respondenterna har informerats
be as active as before. arbete har författarna utarbetat
också påverkas av energibrist (15). muntligt i förväg om studiens
Daily living is influenced by en egen definition: «fatigue är
syfte för medgivande och deltachanges in their life situation that en trötthet som ger känslan av
gande samt att medverkan har
Syfte
make the respondents create rou- en sådan utmattning och håglösvarit frivillig och att de när som
tines in order to be able to adapt het att det blir svårigheter att
Syftet med detta arbete var att
helst har kunnat avbryta interand to have their needs satisfied. klara sitt dagliga liv samt en
undersöka vad fenomenet fatigue i vjun. De har också garanterats
The results suggest a model that trötthet man ej kan sova sig fri
dagligt liv kan betyda för en grupp konfidentialitet (22).
can be useful in planning care for från» (7, s.9).
individer med cancerdiagnos.
cancer patients and obtaining
Fatigue får effekt på patientens
Trovärdighet/Validitet
more knowledge concerning livsstil och har betydelse för möj- Metod
Det är viktigt med en utförlig
questions that can be asked about ligheten att ta del av aktiviteter
beskrivning av metoden för att
the patients’ wellbeing. med den övriga familjen. Patien- I denna studie har kvalitativ
göra forskningen trovärdig
metod använts. Datainsamlingen i genom att kunna följa processen.
tens minskande självaktning,
studien har utgjorts av öppna
KEY WORDS: cancer, chronic känsla av skyldighet, depression
Validering av kvalitativa studier
fatigue, daily living, grounded och ångest påverkar också livssti- intervjuer, vilka har analyserats
innebär att det mäts som avsetts
med en metod inspirerad av grun- mätas, det vill säga hur giltigt
theory, information len. Fatigue är ett resultat av
dad teori (16, 17).
utförda aktiviteter, men också en
resultat, datainsamlingsmetodik
orsaksfaktor som inskränker möjoch undersökningens uppläggGrundad teori
ligheten att utföra aktiviteter (8).
ning är (18, 23). Samtliga förfatGrundad teori innebär att ta fram
Fatigue är ett komplext och
tare har kodat intervjuematerialet
svårgripbart begrepp som är multi- en modell eller teori utifrån data.
(tolkande validitet) (24). Resultafaktoriellt och det är en subjektiv Frågor inför en intervju formuletet har också jämförts med tidiras öppet och allmänt. Intervjuupplevelse. Det har Trendall
gare studier och kunnat bekräfta
erna varade mellan 35–40 minuter trovärdigheten, så kallad forskarkommit fram till i sin begreppsanalys som hon har utarbetat efter och spelades in på band. Därefter triangulering (25, 26).
Åsa Johansson R.N, B.N
Erén Svensson R.N, B.N
Lilian Axelsson, MT, MPH,
DrPH, Senior lecture
Bakgrund
VÅRD I NORDEN 4/2005. PUBL. NO. 78 VOL. 25 NO. 4 PP 60–63
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
Resultat
Social isolering framkommer ur
intervjumaterialet som huvudkategori. Denna huvudkategori står
i relation till tre kategorier: konsekvens, upplevelse och anpassning. Dessa kategorier står sedan
i relation till underliggande
begrepp (Figur 1). Respondenternas upplevelser av sin trötthet
uttrycks tydligt som en social isolering i det dagliga livet.
Social isolering
Huvudkategorin social isolering
visar sig som en konsekvens av
att vara så trött att orken inte
finns till för att umgås med andra
människor och av att inte kunna
vara lika aktiv som tidigare. Den
känslomässiga upplevelsen av
trötthet tar sig uttryck i hopplöshet att inte orka engagera sig. Det
dagliga livet påverkas genom en
förändrad dygnsrytm. Detta kan
leda till att respondenterna skapar
rutiner för att klara dagen och för
att få sömnbehovet tillfredställt.
Denna anpassning leder till social
isolering.
Upplevelsen av förändring i det
sociala livet ger ångest som en
konsekvens av tröttheten då
respondenten tidigare varit en
socialt utåtriktad person.
«Det är de närmaste jag umgås
med, för dom andra tycker jag är
jobbigt, jag upplever att jag vill
vara ifred. Man blir väl sådan
och det har jag talat om för mina
vänner. Vill jag så hör jag av mig
själv och dom förstår det».
respondenterna. Den står i relation till begreppen: integritet,
aktivitet, nutrition och infektion.
Att ta sig från en plats till en
annan upplevs ansträngande.
«Bara att åka taxi har varit jobbigt».
Integritet
Känslan av att vilja vara ifred har
förändrat det självklara med att
umgås med andra människor, från
att vara mycket social till att isolera sig.
«Låt mig få vara ifred, sådan
känsla har jag och det har jag
aldrig haft förut».
Aktivitet
Respondenterna beskriver på
olika sätt hur deras fysiska förmåga har förändrats på grund av
trötthet, vilket leder till inre stress
över att inte orka det de önskar.
«Jag är inte så aktiv som jag
borde vara egentligen, jag
behövde komma upp och röra mig
mer. Men när det är jobbigt att
stiga upp och gå ut och promenera så blir det att man ligger i
sängen».
Upplevelse
Kategorin upplevelse beskriver
hur respondenternas tankar var
kring trötthet. Kategorin står i
relation till begreppen: ingen lust,
uppgivenhet, hopp och förtvivlan,
slow motion.
Respondenternas känslomässiga upplevelser av trötthet tar sig
uttryck som:
«Tröttheten är hela tiden i kroppen. Jag vill bara ligga, man följer inte med. Det känns nästan
som ett vakuum ibland… Den här
tröttheten finns hela tiden inombords i mig».
Ingen lust
Tröttheten gör att respondenten
inte orkar engagera sig i det som
tidigare varit fritidsintressen.
«Läsa det älskar jag, men det har
jag ingen lust med alls just nu
och handarbete har jag också
tyckt om, men det har jag heller
ingen lust med. Jag har ingen lust
som jag hade förut. Det har väl
med tröttheten att göra, förmodar
jag».
mycket, men allting går så sakta
mot jag är van vid.»
Anpassning
Kategorin anpassning beskriver
hur respondenterna anpassar sitt
liv till tröttheten. Kategorin står i
relation till begreppen: dagligt liv,
dygnsrytm, sömn, självständighet
och rutin.
För att klara av sin livssituation
har respondenterna anpassat sig
genom att minska sina krav.
«Särskilt när jag är van att hålla
på i tolv timmar om dygnet och
sedan inte orkar vara uppe mer
än en och en halvtimma, det var
rätt jobbigt. Man får anpassa sig
efter vad man känner att man
orkar».
Dagligt liv
Tröttheten påverkar det dagliga
livet, för såväl respondenterna
som anhöriga. Det är mycket som
respondenterna inte orkar med att
göra. Detta innebär en ökad
arbetsbörda för anhöriga.
«Jag förutsätter att jag skall orka
laga middag och göra någonting
Uppgivenhet
och så börjar jag och så får jag
Känslan av att situationen inte går lägga ifrån mig, för jag orkar
Infektion
att göra någonting åt uttrycker sig inte. Vad jag än företar mig, klä
En respondent uttrycker hur
i någon form av uppgivenhet.
mig och bädda sängen var otänkinfektioner förvärrar redan uttalad Respondenterna upplevde att de
bart. Jag orkade inte med det när
trötthet:
inte fått information eller råd om jag var som tröttast».
«Men det var också infektioner,
vilka åtgärder som kan vidtas för
feber och alla sådana där saker
att lindra tröttheten, de kände
Dygnsrytm
som gjorde att jag var väldigt
uppgivenhet kring detta.
För många respondenter är trötttrött och knappt kom upp ur
«Nej, jag vet att jag skall bli trött, heten mest uttalad under eftersängen, jag orkade inte heller gå vad gör jag åt det».
middagen och kvällen.
någonstans».
«Om jag skall ha någonting gjort,
Hopp
får jag passa på och göra det på
Det kan vara ett hinder för sociala Nutrition
Det är viktigt att det finns en
förmiddagen sedan frampå efterkontakter att känna sig för trött
Alla respondenter har behandframtidstro, vilket en respondent
middagen vill jag gärna gå och
för att orka umgås med andra per- lats med cytostatika som kan ge uttrycker så här:
lägga mig en stund…Och sedan
soner.
både nedsatt näringsintag och
«Det är ju beroende på vad man
frampå kvällen om jag går och
«Flera gånger har det faktiskt
trötthet, vilket i sin tur blir en
ser fram emot om man skall bli
sätter mig framför tv:n, så somvarit så att jag inte orkat åka
ond cirkel. Trötthet gör att det är bra eller inte».
nar jag».
någonstans… Och det har blivit
svårt att få i sig tillräckligt med
lite negativt med det. Man träffar mat och näringsbrist leder till
Slow motion
Sömn
inte så mycket folk eller åker inte trötthet.
Det är svårt att acceptera att saker Samtliga respondenter beskriver
till olika ställen eller hem till
«Kroppen var precis uttorkad och inte hinns med i samma takt som sin trötthet som annorlunda,
folk, det har blivit mindre».
ganska utmärglad egentligen.
tidigare.
besvärlig och bestående:
Och svårt att äta, så man hade
«Jag hinner inte med så mycket
«Två veckor tillbaks har jag kunKonsekvens
inte fått i sig någon näring heller. som jag tror att jag kan… Huvunat sova både dag och natt… VälKategorin konsekvens beskriver
Det var också trötthet som kom
det fattar inte att kroppen är trött. digt jobbig trötthet. Det är ingen
vad tröttheten leder till för
av näringsbrist».
Jag tror att jag skall göra så
vanlig trötthet, mest sömnighet».
ÅSA JOHANSSON, ERÉN SVENSSON OG LILIAN AXELSSON
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
61
Utvikling i sykepleien . Nursing Development
Självständighet
För en respondent var det viktigt
att kunna styra sitt arbete, han
beskrev det på följande sätt:
«Jag kunde bara arbeta med
sådant jag trivdes bra med…
Detta var så väl inprogrammerat
så jag skrev in i min almanacka
att den veckan är jag trött».
Rutin
Att ha bestämda rutiner under
dagen hjälper respondenterna att
anpassa sig så de orkar med det
dagliga livet.
«När jag väl hade kommit upp
och ätit frukost och varit på kontoret ett tag då gick jag och la
mig på soffan. Sov någon timme
eller två och sedan likadant på
eftermiddagen».
Metoddiskussion
Författarna har genom intervjuer
som bearbetats och analyserats
med en metod inspirerad an grundad teori kommit fram till en intuitiv modell. Målet med grundad
teori är att få ett urval som leder till
förståelse av variationer av de fenomen som studerats (18, 20). Frågeguiden visade sig vara relevant och
mättnad erhölls (19, 21). För att
säkra trovärdigheten/ validiteten
(23, 24) har resultaten analyserats
av samtliga författare och god överensstämmelse fanns. Även forskartriangulering har gjorts (23, 25).
Resultatdiskussion
Eftersom fatigue är ett komplext
fenomen med olika orsaker och
verkan är det svårt att se en helhet
för att på bästa sätt kunna stötta
och hjälpa patienten. Social isolering framkom som en huvudkategori. Samtliga respondenter
belyste på något sätt detta som
mest besvärande. Detta är inte
något som i allmänhet anses vara
ett problem. Det är därför viktigt
att problemet med social isolering
lyfts fram och diskuteras. Vid jämförelse med andra studier (27, 28,
29) visar de på sociala begränsningar som förlust av tidigare
sociala kontakter och oförmåga
att ta nya kontakter. Aktiviteter
som tidigare varit till glädje orkar
respondenterna inte längre att
genomföra.
Kategorin konsekvens visar sig
som trötthet där patienten inte
orkar aktivera sig för att utföra de
dagliga sysslorna i samma
utsträckning som tidigare. Att inte
orka med sina vardagssysslor ger
både ångest och stress som ytterligare kan öka tröttheten.
Exempel på upplevd trötthet i
Magnussons studie (29) var att
patienterna fick sämre kondition,
större behov av sömn samt
önskan att få vara ifred. Författarna till detta arbete upplever det
också som ett hinder för patienten
att från ett tidigare aktivt liv bli
tvungen att dra ner på tempot.
På olika sätt försöker patienten
att anpassa sitt dagliga liv genom
förändring av tidigare rutiner till
exempel att dra ner på krav och att
vila i olika perioder under dagen.
Att känna till betydelsen av påverkan på dagligt liv av fatigue är
viktigt. Detta styr hur en behand-
lingsplan (15) kan läggas upp för
att på bästa sätt kunna hjälpa patienten. Det är svårt att sätta sig in i
hur patienten upplever det faktum
att vara så trött att inte orka företa
sig någonting och därmed få
dåligt samvete för att inte orka.
Därför är det angeläget att fråga
patienten, både så att sjukvårdspersonal får insikt i det och patienten får därmed en bekräftelse på
att detta inte är ett enskilt fenomen. Det är bra om anhöriga har
möjlighet att vara delaktiga i samtalen så sjukvårdspersonal kan
informera och stötta även dem.
Ett intressant faktum är att
respondenterna upplever att de
inte fått någon information, varken om trötthet eller hur den kan
lindras, även om den kan ha
givits. Författarna ser en fördel
med att information om trötthet
ges både muntligt och skriftligt
vid första uppföljningssamtalet då
det vid ankomstsamtalet koncentreras mest vid problem som håravfall, illamående och infektionskänslighet. Råd om hur besvären
kan lindras finns beskrivet i tidigare litteratur (13, 15). Råd som
ges idag är främst att vila men
även att det också är av värde att
vara ute och röra på sig med lättare fysisk aktivitet (30).
Under litteraturgenomgången
har författarna sett likheter mellan flera artiklar vad gäller sjukvårdspersonalens underskattning
av fatigue som ett problem hos
cancerpatienter (27, 28, 29).
Något som skiljer tidigare litteratur gentemot författarnas intervjuer är trötthetsmönstret (27). I
Figur 1. Fatigue i dagligt liv i studiegruppen uttryckt som en intuitiv modell av social isolering
Huvudkategori
Social isolering
Kategori
Konsekvens
Upplevelse
Anpassning
Begrepp
Integritet
Aktivitet
Infektion
Nutrition
Ingen lust
Uppgivenhet
Hopp
Slow motion
Dagligt liv
Dygnsrytm
Sömn
Självständighet
Rutin
62
VÅRD I NORDEN 4/2005. PUBL. NO. 78 VOL. 25 NO. 4 PP 60–63
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
föreliggande arbete upplevde
respondenterna konstant trötthet.
Orsaken kan vara urvalet av
respondenter som haft sjukdom
under en längre tid.
Försteförfattare: Åsa
Johansson,R.N, B.N, onkologisk
mottagning på SÄS Borås.
Andreförfattare: Erén Svensson,
R.N, B.N, onkologisk avdelning på
Jubileums kliniken, Sahlgrenska
Universitetssjukhus, Göteborg.
Tredjeförfattare: Lilian Axelsson,
biomedicinsk analytiker, Master of
Public Health, Doctor of Public
Health vid Nordiska Högskolan för
hälsovetenskap, Göteborg, och universitetslektor, Högskolan Uddevalla/Trollhättan, Institutionen för
omvårdnad, hälsa och kultur
Korrespondens:
Åsa Johansson
Onkolog mott, SÄS Borås
SE – 501 82 Borås
Tlf: +46 33 6165286
[email protected]
[email protected]
Referenser
1. Smets, EMA., Garssen, B., Schuster –
Uitterhoeve, ALJ., de Haus, JCJM.
(1993) Fatigue in cancer patients. British Journal of Cancer, 68, 220–224.
2. Winningham, M.L., Nail, L.M., Burke,
M.B., Brophy, L., Cimprich, B., Jones,
L.S., Pickard-Holley, S., Rhodes, V., St
Pierre, B., Beck, S., Glass, E.C., Mock,
V.L., Mooney, K.H., Piper, B. (1994)
Fatigue and the cancer experience: The
state of the knowledge. Oncology Nursing Forum, 21, (1) 23–26.
3. Magnusson, K., Ekman, T., Möller, A,.
Wallgren, A. (1998) Fatigue in cancer
patients. A review of the literature. Vård
i Norden, 18, (3), 37–40.
4. Glaus, A. (1998) Fatigue in patients with
cancer: Analysis an assessment. SprinerVerlag, Heidelberg.
5. Piper, B.F., Lindsey, A.M., Dodd, M.J.
(1987) Fatigue mechanism in cancer
patients: Developing nursing theory.
Oncology Nursing Forum, 14, (6) 17–23.
Manuskriptveileder
for Vård i Norden
Innledning
Alle har adgang til å publisere i Vård i
Norden dersom manuskriptets innhold
er relevant for Vård i Nordens formål
som er å fremme sykepleievitenskap
og omvårdnadsforskning.
6. Ream, E., Richardson, A. (1996)
Fatigue in patients receiving chemotherapy for advanced cancer. International
Journal of Palliative Nursing, 2, (4)
199–204.
7. Johansson, Å., Ström, E. (1996)
«Fatigue» – Ett omvårdnadsproblem
hos cancerpatienter, Fördjupningsarbete
2 p. Vårdhögskolan, Vänersborg.
8. Richardson, A. (1995) Fatigue in cancer
patients: a review of the literature.
European Journal of Cancer Care, 4,
20–32.
9. Trendall, J. (2000) Concept analysis:
chronic fatigue. Journal of Advanced
Nursing, 32, (5) 1126–1131.
10. Tiesinga, L.J., Dassen, T.W.N., Halfens,
R.J.G. (1996) Fatigue: A summary of
the definitions, dimensions and indicators. Nursing Diagnosis, 7, (2) 51–62.
11. Glaus, A., Crow, R., Hammond, S.
(1996) A qualitative study to explore the
concept of fatigue/tiredness in cancer
patients and in healthy individuals.
Support Care Cancer, 4, 82–96.
12. Irvine, D., Vincent, L., Graydon, J.E.,
Bubela, N., Thompson, L. (1994). The
prevalence and correlates of fatigue in
patients receiving treatment with chemotherapy and radiotherapy. Cancer
Nursing, 17, (5) 367–378.
13. Skalla, K.A., Lacasse, C. (1992) Patient
education for fatigue. Oncology
Nursing Forum, 19, (10) 1537–1541.
14. Barnish, L. (1994) Fatigue and the cancer patient. British Journal of Nursing,
3, (16) 806–809.
15. Carnevali, D. L. (1990) The cancer
experience – nursing diagnosis and
management. J.B. Lippincott Company,
Pennsylvania.
discovery – qualitative methods and
grounded theory. Studentlitteratur,
Lund.
21. Axelsson, L. (2000) Hälso – och sjukvårdens styrning och ledning – en
delikat balansakt. Avhandling. Nordiska
Hälsovårdsskolan, Göteborg.
22. HSFR (2002) Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet). HSFR,
Stockholm.
23. Svensson, P-G. (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet. I: Svensson, PG., Starrin, B. (Red). Kvalitativa studier
i teori och praktik. Studentlitteratur,
Lund.
24. Maxwell, J.A. (1992) Understanding
and validity in qualitative research.
Harvard Educational Review, 62, (3)
279–300.
Oversending av artikler
Artikler som sendes redaksjonen skal
sendes elektronisk og skal sendes som
ett dokument altså artikkelen inklusive
abstract, figurer, tabeller o.a.
25. Kimchi, J., Polivka, B., Stevenson, J.S.
(1991) Triangulation: Operational definitions. Nursing Research, 40, (6)
364–366.
26. Denzin, N.K. (1978) The research act.
A theoretical introduction to sociological methods. Mc Graw-Hill, London.
Lengde og lay out:
Vitenskapelige artikler skal ikke
overskride 5.000 ord inkludert
abstract, referanser, figurer og tabeller.
27. Magnusson. K. (1999) A qualitative
study to explore the experience of fatigue in cancer patients. European
Journal of Cancer Care, 8, 224–232.
28. Vogelzang, N.J., Breitbart, W., Cella,
D., Curt, G.A., Groopman, J.E.,
Horning, S.J., Icri, L.M., Johnson,
D.H., Scherr, S.L., Portenoy, R.K.
(1997), Patient, caregiver, and oncologist perceptions of cancer – related fatigue: Results of a tripart assessment survey. Seminars in Hematology, 34, (3)
Suppl. 2, 4–12.
17. Glaser, B.G. (1978) Theoretical sensitivity. Sociology press: Mill Valey.
18. Hartman, J. (2001) Grundad teori.
Teorigenerering på empirisk grund.
Studentlitteratur, Lund.
30. Berger, A. (2003) Treating fatigue in
cancer patients. The Oncologist, 8,
(suppl 1), 10–11.
19. Kvale, S. (1996) Interviews – An introduction to qualitative research interviewing. Sage, Thousands Oak.
Struktur
Vanlig struktur for alle typer artikler er:
1. Resymé på engelsk m/key words
2. Introduksjon/bakgrunn/litteraturgjennomgang
3. Problemstilling/hensikt med arbeidet
4. Beskrivelse av anvendte metoder
5. Funn
6. Diskusjon/Implikasjon
7. Referanser.
Ved innsending skal det opplyses
• om artikkelen er å betrakte som en
vitenskapelig artikkel eller som en
annen type artikkel
• om antall ord totalt
• om postadresse, mailadresse og
eventuelt telefon- og faksnummer
29. Curt, G.A., Breitbart, W., Cella, D.,
Groopman, J.E., Horning, S.J., Icri,
L.M., Johnson, D.H., Miaskowski, C.,
Scherr, S.L., Portenoy, R.K.,
Vogelzang, N.J. (2000). Impact of cancer – related fatigue on the lives of patient: New finding from the fatigue coalition. The Oncologist, 5, 353–360.
16. Glaser, B.G., Strauss, A.L. (1967) The
discovery of grounded theory:
Strategies for qualitative research.
Aldine, New York.
Vård i Norden publiserer to typer
artikler.
• Vitenskapelige artikler som
refereebedømmes
• Kortere artikler som vurderes av
redaktør/redaksjonskomité. Dette
kan eksempelvis være pilotstudier,
metodeartikler og artikler om
evidensbasert sykepleie.
Andre artikler skal ikke overskride
3.000 ord inkludert abstract, referanser, figurer og tabeller.
For artikler som inneholder omfattende tabeller og/eller figurer kan
redaksjonen fastsette lavere grenser
for antall ord.
Artikler skal skrives med dobbelt linjeavstand. Materialet skal pagineres.
Vitenskapelige artikler skal refereebedømmes anonymt og skal derfor ikke
inneholde informasjon som kan identifisere forfatter(ne). Slik informasjon
skrives på separat ark.
Tabeller bør markeres i «roman numerals», figurer i «arabic numerals».
Figurer og tabeller skal settes inn i
teksten. Dersom dette ikke er mulig
skal plassering i artikkelen angis.
Tvungen linjeskift skal bare brukes
ved avsnitt/rubrik og mellom litteraturreferansene. Bruk ikke ordskiller
for å skape avstand eller andre effekter. Ved eventuelle innrykk av avsnitt
eksempelvis ved sitater skal tabulator
brukes. Orddeling skal unngås.
Resymé: Engelskspråklig resymé skal
foreligge. Dette skal ikke overstige
200 ord. Det skal også angis 3–5 søkeord (key words).
20. Starrin, B. G., Dahlgren, L, Larsson,
Styrborn S. (1997) Along the path of
Overskrifter: Artikkelens hovedtittel
skal være kort i uthevet skrift.
Undertitler skal også være korte og
angis med mindre skrift. Dersom
tittelen er på et skandinavisk språk
skal engelsk tittel angis.
Referanser: Referanser skal angis etter
Vancouversystemet, d.v.s. de gis fortløpende nummer i parentes og føres fortløpende i litteraturhenvisningen.
Eksempel
I tekst:
Nilsson m.fl. (1) anså at…
1
I en svensk studie …
I referanselisten
1. Nilsson Kajermo K, Nordström G,
Krusebrant Å, Björvell H. Barriers
to and facilitators of research utilization, as perceived by a group of
registered nurses in Sweden.
Journal of Advanced Nursing
1998;27:798–807.
Mer informasjon om Vancouversystemet kan finnes på Internett:
http://www.icmje.org/index.html
Forkortelser: Forkortelser som brukes må enten være generelt kjente i
nordisk sammenheng (eks. WHO)
eller angis i full tekst med forkortelse i
parentes, denne kan da anvendes i
resten av artikkelen (eks. Norsk
Institutt for Sykehusforskning (NIS)).
Medforfatterskap: Vård i Norden
følger Vancouver-reglene som har tre
hovedkrav til medforfatterskap.
Medforfattere bør ha bidratt til:
a) idé og design, eller analyse og
tolkning av data
b) utarbeidelse av tekst eller revisjon
av tekst med hensyn til viktig
intellektuelt innhold
c) endelig godkjenning av artikkel for
publikasjon.
Eksklusivitet: Manuskripter som innsendes skal ikke være publisert tidligere eller være sendt til publisering i
annet tidsskrift. Oversettelse av en
artikkel anses ikke som en ny artikkel.
Eierskap: Dersom artikkelen er akseptert for publisering eller er publisert i
Vård i Norden anses artikkelen som
eiet av Vård i Norden. Republisering i
andre tidsskrifter er derfor ikke tillatt.
Republisering i avhandlinger kan tillates etter avtale med Vård i Norden.
Korrektur: Artikkelen vil etter å være
satt i trykkeriet bli sendt til forfatter til
korrektur. Som en hovedregel vil
korrekturen bli sendt via redaksjonen
for gjennomgang for å sikre at de
oppsatte retningslinjer overholdes,
men forfatteren er selv ansvalig for å
kontrollere at de nødvendige rettelser
er foretatt av trykkeriet.
Kopier: Forfatter og medforfatter
mottar gratis to eksemplarer av det
nummer av Vård i Norden hvor artikkelen er publisert. For artikler med
3 eller fler forfattere vil det totale
antall av Vård i Norden som utsendes
bli vurdert i hvert enkelt tilfelle.
ÅSA JOHANSSON, ERÉN SVENSSON OG LILIAN AXELSSON
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
63