Transcript Ny start för Malmö

Ny start för Malmö
Moderaternas budgetreservation 2014
1
Innehållsförteckning
1. Ny start för Malmö
4
Malmö halkar efter
Det civila samhället som resurs
Släpp loss kraften hos Malmöborna
Ta vara på alla Malmöbor
Malmös skattekraft
Låg kommunalskatt spelar roll
Malmö som öppen och tolerant stad
4
4
5
5
5
7
7
2. Det attraktiva Malmö
8
Fler och bättre bostäder
Boende för utsatta
Modern och välplanerad trafik
Ett levande city
Cykelstaden Malmö
Det gröna Malmö
9
10
10
11
12
12
3. En skola präglad av kvalitet, kunskap och kompetens 13
Ny strategi för skolan
Ledarstrukturen i skolan
Ökad valfrihet för alla
Höj statusen
Främja relationer mellan hem och skola
En god och näringsriktig skolmat
IT – en del av skolutvecklingen
En rolig, trygg och lärorik förskola
En stimulerande grundskola
Ökad kunskap i gymnasiet
14
14
15
15
16
17
17
17
19
20
4. Det jobbskapande Malmö
21
Arbetsmarknad och vuxenutbildning
Verksamhet riktad mot nyanlända
Ett gott näringslivsklimat
En personalpolitik för framtiden
Jämställdhet i arbetet
22
23
24
24
25
5. Senior i Malmö
26
Mer makt över den egna vardagen
Trygghet för äldre
God hälsa på ålderns höst
27
28
28
6. Den omhändertagande staden Malmö
30
Barn som far illa
Flyktingmottagande
32
32
2
Strategi mot hemlösheten
Hedersrelaterat våld
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar
Bryt kriminaliteten
33
34
34
35
7. Ett spännande Malmö
36
Ett Malmö rikt på upplevelser
Ett rikt nöjesliv med evenemang
En levande och kreativ kulturstad
37
38
39
8. Ekonomisk sammanställning
40
9. Yrkanden
42
3
1. Ny start för Malmö
Alliansregeringen tar ansvar för Sverige. Genom ordning och reda i ekonomin skapas
förutsättningar för jobbsatsningar, företagande och tillväxt. En tydlig arbetslinje och ansvar
för ekonomin är avgörande för en trygg gemensam välfärd med hög kvalitet i vård, skola och
omsorg.
Malmö är en fantastisk stad som har genomgått en omfattande strukturomvandling från
industristad till kunskapsstad. För många människor som bor här är Malmö en möjligheternas
stad. En plats där exempelvis innovativa unga företag inom de kreativa näringarna är på snabb
frammarsch. Dagligen skapas här nya möjligheter i takt med att Öresundsregionen utvecklas
och Malmö fortsätter sin omvandling från varvsstad till ett modernt tjänste- och
kunskapssamhälle.
Men Malmö halkar efter
Malmö utmärker sig tyvärr negativt på en rad områden. Arbetslösheten, framför allt bland
unga och utlandsfödda, är betydligt högre i Malmö än i övriga Sverige. En del områden i
Malmö präglas av ett enormt utanförskap som även ärvs i generationer. Somliga barn ser
aldrig sina föräldrar gå till jobbet. Dessa levnadsvillkor, utan ekonomiska möjligheter och
distansering från majoritetssamhället, leder till minskade möjligheter att forma sitt eget liv
efter sina preferenser och utgör samtidigt en ökad risk för ohälsa.
Vänstermajoriteten godtar att det finns områden i Malmö som präglas av enormt utanförskap.
Lösningarna de presenterar grundar sig enbart i tron på den sociala ingenjörskonsten, dvs. att
utanförskap och bidragsberoende ska lösas med ännu fler bidrag. Det befintliga glappet görs
avgrundsdjupt. Vi menar att utanförskapsområdena är ett resultat av den förda politiken som
år efter år misslyckats med att mota bort grundproblematiken med arbetslöshet och dåliga
skolresultat. Vägen till frihet går genom egen försörjning, att ha ett jobb att gå till där man
känner sig delaktig och behövd, samt att man får en lön att disponera.
Det krävs omfattande förebyggande insatser för att förhindra att utanförskap går i arv. En
förskola och skola med hög kvalitet och stärkt pedagogiskt innehåll är en viktig del i detta.
Skolan ska kompensera för social bakgrund och ungdomarna i Malmö ska våga drömma och
känna hopp om framtiden.
Det civila samhället som resurs
Vänstermajoriteten har en övertro på den sociala ingenjörskonsten och på att politiker och
tjänstemän kan lösa allt. Runt om i vår stad har vi engagerade medborgare,
frivilligorganisationer, föreningar och eldsjälar som genom sin verksamhet skapar ett enormt
och värdefullt socialt kapital. Detta vill vi uppmuntra vidare.
4
Släpp loss kraften hos Malmöborna
Vi vill förstärka det friska och fungerande Malmö och bygga på de goda krafter och resurser
som vi faktiskt har i vår stad. De språkkunskaper och kontaktnät i andra länder, som många
här i staden har, måste tas tillvara på ett betydligt bättre sätt än idag. Malmös ungdomar ska
redan första dagen i skolan få veta att deras kunskaper är en tillgång som innebär möjligheter
för framtiden.
Kommunen måste göra mycket mer för att tillvarata skaparglädjen och Malmöbornas unika
talanger. Från kommunledningen måste vi ha en attityd som uppmuntrar till kreativitet,
nyskapande och företagande. Här har kommunen ett stort ansvar för att skapa goda lokala
villkor för entreprenörskap och företagande. Malmö är ingenting utan sina medborgare och
företag. För investerare och företagare ska Malmö vara ett självklart val att bedriva
verksamhet i. Malmö får inte halka efter med uppgifter såsom handläggning av bygglov,
serveringstillstånd med mera. För att nå framgång handlar det många gånger om att byta
myndighetsperspektivet mot ett tydligt serviceperspektiv.
Ta vara på alla Malmöbor
Vi måste bekämpa hinder och orättvisor samt bättre ta tillvara på de kompetenser som finns
hos oss alla. Jämställdhet är inte ett område som ligger vid sidan av de verksamheter som
finns i Malmö, det är ett område som ska genomsyra samtliga områden. Det är viktigt att
belysa och analysera de strukturer som finns i såväl Sverige som i Malmö för att bättre förstå
hur vi kan skapa en bättre stad för våra anställda, en jämlik skola för våra barn, fritidsgårdar
dit alla känner sig välkomna och en stad där medborgare i Malmö känner sig väl bemötta
oavsett kön, sexuell läggning och etnicitet. Politiker måste arbeta hårt för att skapa
förutsättningar för att alla människor ska kunna leva och välja fritt, utifrån sina önskningar
och värderingar.
Malmös skattekraft
Sedan Socialdemokraterna återtog majoritetsställningen i Malmö 1994 har Malmös skattekraft
allvarligt försämrats. Då var skattekraften 98 % av riksgenomsnittet. Nu är den 85 %. Något
decennium tidigare var den över riksgenomsnittet. Slutsatsen är att alltför få Malmöbor
arbetar och det är ett problem som ökar år efter år.
5
Tabell 1 Malmös skattekraft
Malmös skattekraft per invånare har stadigt sjunkit sedan början av 70-talet. Malmö är idag
helt beroende av statsbidrag för att stadens ekonomi ska vara i balans.
Den kommunala ekonomin är i utförsbacke. Den styrande vänstermajoriteten klarar inte av att
förvalta den kommunala ekonomin på ett ansvarsfullt sätt. I vår omvärld har en stor finansoch skuldkris rasat. Det borde i detta skede vara naturligt att man är försiktig med utgifterna
då vi inte vet säkert hur den internationella krisen påverkar Sverige. När ekonomin försämras
gäller det att inte ha för stora utgifter. Målet måste vara att stärka skattekraften för att minska
bidragsberoendet.
Tabell 2 Kommunalskatten i MalmöLundregionen 2013
Om en inkomsttagare med 300 000 i årsinkomst väljer att flytta från Malmö till Kävlinge eller
Vellinge så kommer denne att få cirka 7000 kr mer om året i disponibel inkomst efter skatt.
Kommunalskatten i Malmö måste ligga på en lägre nivå än idag och på sikt kan den inte
avvika alltför mycket gentemot kranskommunerna.
6
Låg kommunalskatt spelar roll!
Malmö har den högsta kommunalskatten i vår närregion. MalmöLundregionen är en och
samma arbets- och boenderegion och därför bör vi titta på hur kommunalskatten ser ut i våra
kranskommuner. På längre sikt är det orimligt att Malmö har en betydligt högre
kommunalskatt än omgivningen. Skulle man bosätta sig i Kävlinge kommun istället för
Malmö så skulle normalinkomsttagaren få cirka 7000 kronor mer om året i disponibel
inkomst. Kommunalskatten får inte höjas och inriktningen måste vara att vi strävar efter sänkt
skatt så att den bättre harmonierar med omgivningen. Det är negativt för Malmö att personer
med inkomst redan idag väljer bort Malmö som bostadsort till förmån för en kranskommun
med lägre kommunalskatt. Ett första steg, mot en på sikt lägre kommunalskatt, är att vi
återställer skattesatsen till 20,84 som vi hade till och med 2012.
Malmö som öppen och tolerant stad
Malmö har de senast åren utmärkt sig nationellt och internationellt som en stad med
omfattande hatbrottsproblematik. Polisen uppmärksammade bland annat ökningen av hatbrott
mot judar i Malmö redan 2009 i samband med Davis Cup-matchen och
Israeldemonstrationerna. Under Eurovision Song Contest i Malmö 2013 tog Vänsterpartiet
inte tillfället i akt att visa upp ett välkomnande Malmö. De markerade tydligt att alla inte var
välkomna till vår stad med demonstrationer och protester mot Israels deltagande i tävlingen.
Den styrande vänstermajoritetens otydlighet och bristande avståndstagande har försämrat
Malmös internationella rykte ytterligare.
Malmös goda rykte är avgörande för vår attraktivitet, för besöksnäringen och som
etableringsort. Av denna anledning anser vi det nödvändigt att göra en genomgripande analys
med förslag på åtgärder för att återupprätta Malmös rykte och ställning som en öppen och
tolerant stad.
7
2. Det attraktiva Malmö
Under mandatperioderna 1985-88 och 1991-94 lade den borgerliga majoriteten grunden för
Malmös utveckling med moderna havsnära bostäder genom bostadsprojekt såsom
Potatisåkern och Ön på Limhamn. Malmö har sedermera kommit att förvandlas från gammal
industristad till en modern stad med en oerhörd potential. Att skapa ett kreativt klimat för att
uppmuntra denna utveckling är prioriterat.
Stadsutveckling är enormt viktigt för att Malmö ska utvecklas. Stadsutvecklingen ska ha
fokus på att öka stadens sociala, ekonomiska och kulturella kapital. Närmiljön, stadsmiljön
och boendet har inverkan på människors välbefinnande och hälsa. Vi måste arbeta vidare med
en socialt hållbar stadsplanering med hälsofrämjande stadsutveckling i alla Malmös områden,
särskilt i dem som är eftersatta. Vidare vill vi att stadsplaneringen i Malmö ska främja
blandade funktioner i samtliga stadsdelar. Vi måste planera för utrymme till såväl små lokala
affärsverksamheter som förskolor och gröna utomhusmiljöer. Det kommunala ansvaret för
byggandet av omsorgsverksamhet måste tydliggöras och genomsyra allt stadsplanering.
Malmö ska vara en tillgänglig och öppen stad med stora luftiga parker och spännande
stadsmiljö. När staden allt mer kommer att förtätas och bebyggas på höjden måste vi försäkra
oss om att detta inte kommer ske på bekostnad av stadens luft och miljö. Vi vill bevara och
utveckla Malmö som ”parkernas stad”.
Malmö är i stort behov av fler bostäder. Flera nya moderna och spännande bostäder måste
byggas. Vi vill därför tillåta att det, där det är möjligt, byggs nya våningsplan ovanpå
befintliga hus samt att vindar inreds till bostäder.
Malmö expanderar i hög takt. I översiktplanen för Malmö måste vi planera för att trafiken ska
kunna fungera och inte drömmas bort. Människor måste på ett smidigt sätt kunna ta sig fram,
annars riskerar vi att investeringar och arbetstillfällen går förlorade. Hyllie är ett bra exempel
på ett nybyggt område där vi fått goda tillfartsvägar. Vi vill även att brofästet ska kunna
utvecklas till ett framstående näringslivscentrum med kopplingar både till bron och mot
centrum. Malmöringen skulle kunna byggas ut både mot brofästet och mot Oxie och därmed
skulle nya bostadsområden kunna växa fram.
Malmö stad ska vara en ren och snygg stad. Detta är viktigt inte minst för våra invånare, men
också för turismen och stadens rykte. Vi vill därför förbättra rutinerna för gatustädning samt
införa hushållsnära sopsortering enligt producentansvaret istället för avlägsna containrar.
Stadskärnan ska vara lättillgänglig oavsett om man går, åker buss, cyklar eller kör bil.
Trafikplaneringen i staden måste utgå från det faktum att bilen blir alltmer miljövänlig i takt
med att alternativa bränslen kommer fram. Det är därför viktigt att vi skapar trafiklösningar
som inte står i vägen för denna utveckling. Kollektivtrafiken ska vara så attraktiv och
tillgänglig att människor väljer detta transportslag. Vi vill ha ett modernt BRTkollektivtrafiksystem med snabba linjer längs huvudstråken i staden. Vi vill även utveckla
Malmöringen som snart kommer att sättas i bruk, med två ”ben” ut mot Limhamn/Bunkeflo
respektive mot Oxie. På så sätt skulle det skapas fler noder vilket skulle ge oss ett större
kollektivtrafiknät. När utbyggnaden av fler stationer skett är nästa steg att tillse att matningen
till dessa kan ske med högkvalitativ kollektivtrafik.
8
Fler och bättre bostäder
Ny funktion för bostadsbyggande
Det behövs en ny funktion i staden som överbryggar glappen mellan utbud och efterfrågan.
Denna nya funktion ska placeras som en förvaltning eller inom en förvaltning. Den ska kunna
rikta sina insatser mot hemlöshet, skapa smålägenheter, experimentbyggande och byggande
med normavsteg. Finansieringen kan ske genom att en liten del av MKB:s bestånd kan säljas
(max 3 %) och denna reavinst kan ägaren disponera för samhällsnyttiga investeringar. Att
införa en separat enhet för att hantera komplexiteten med sociala lägenheter har även
föreslagits av Malmökommissionen.
Fler nya lägenheter
Det byggs för få lägenheter i Malmö i dag och vi kan samtidigt konstatera att även
omsättningen på bostäder är allt för låg. Skillnaden i hyra mellan en ny och en nästan ny
lägenhet är så stor att många väljer bort nyproduktionen och stannar kvar i sitt nuvarande
boende. Forskning har visat att med varje nybyggd större lägenhet eller villa, blir två mindre
och billigare lägenheter lediga och kan erbjudas de unga som idag står i kö för ett eget
boende. Det är därför viktigt att vi har planberedskap både för flerfamiljsfastigheter och för
småhus så att vi får igång de naturliga flyttkedjorna.
En offensiv stadsutveckling
Ett annat stort problem i Malmö är att betalningsförmågan är relativt sett liten. Det gör att
byggföretagen bygger mindre än de annars skulle kunna göra, Att bygga i Stockholm ger idag
en högre avkastning än att bygga i Malmö för en del entreprenörer. Det enda långsiktigt
hållbara för att stärka Malmö är att fler kommer i arbete och att fler arbeten med högre
inkomster etableras i Malmö. Då behövs det en offensiv stadsplanering som har fokus på att
skapa förutsättningar för företagsetablering av olika slag och skapa attraktiva miljöer för
boende och företagande.
Bort med onödiga särkrav
Kommunen måste sluta att ställa särkrav som fördyrar nyproduktionen. Samtidigt måste vi få
en snabbare hantering och mindre detaljstyrning när det gäller plan- och bygglov. Endast
genom att hålla igen på alla kostnader i byggprocessen kan vi få nyproducerade lägenheter till
en hyra eller årsavgift som Malmöbon är beredd att betala.
Inred vindarna
Efterfrågan på mindre lägenheter är stor i Malmö. Det enda realistiska sättet i dagsläget att
tillskapa fler lägenheter i centrala lägen, till inte alltför höga hyror, är att inreda vindarna till
lägenheter. Vindarna är i mångt och mycket en outnyttjad resurs och kan snabbt ge många
lägenheter. En stor andel av dessa nya lägenheter kan säkert passa för exempelvis studenter
och ungdomar.
Blandade upplåtelseformer
Malmö är en segregerad stad. De blandade områdena har blivit färre och i en del områden
råder ett stort utanförskap. Många människor känner en stor frustration över att inte kunna
påverka sin egen situation. Vi vill att MKB:s hyresgäster i hyresrättsdominerade områden ska
ges möjligheten att friköpa sina lägenheter, för att på ett konkret sätt öka möjligheten att
påverka sin bostadssituation och sitt eget närområde.
9
Boende för utsatta
Blockförhyrning av MKB
Bostadsområden måste kunna planeras så att både den med mindre och större plånbok kan
finna en bra bostad i samma område. Malmö stad har emellertid med lyckat resultat
blockförhyrt lägenheter av MKB som sedan upplåtits till bl a före detta missbrukare som
försöker komma ifrån sitt missbruk och få rätsida på sitt liv. På grund av bostadsbristen i
Malmö kan vi tänka oss att under en övergångsperiod även låta stadsområdena via LiMa
blockförhyra hela eller delar av fastigheter både hos MKB och hos de privata hyresvärdarna
för att på det sättet skaffa en första bostad åt den i dag hemlöse Malmöbon.
Snabba insatser för skyddat boende
Insatserna för att öka tryggheten och säkerheten för brottsoffer ska intensifieras, särskilt för
personer som utsätts för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld. Att snabbt finna
boende för den utsatta är av säkerhetsskäl nödvändigt och vi vill således att staden i samarbete
med så väl MKB som privata aktörer och frivilligorganisationer tillhandahåller en fristad i
form av skyddat boende för den utsatta personen.
Stödpersonal och fristad
Personer som utsatts för hot eller misshandel av en närstående ska erbjudas en stödperson från
polis eller socialtjänst. Av stödpersonerna skulle den utsatta kunna få hjälp innan, under och
efter rättsprocessen. Tanken är att fler personer som utsätts för hedersrelaterat våld eller våld i
en nära relation ska våga lämna och anmäla sina plågoandar. Dessa lägenheter för skyddat
boende ska inte tillhandahållas bland de dryga 1000 så kallade övergångslägenheter som
LiMa i dag hyr in åt stadsdelarna som sociala bostäder. Lägenheterna för skyddat boende
måste få vara just detta och inget annat.
Modern och välplanerad trafik
Utveckla Malmöringen och eldriven kollektivtrafik
Malmöringen, lokala pågatåg i Malmö, är en utmärkt idé som vi hoppas snart ska kunna
starta. I samband med att befintliga spår används för Malmöringen bör det även utredas
huruvida Malmöringen skulle kunna utvecklas med två ”ben” mot Limhamn/Bunkeflo
respektive mot Oxie. På så sätt skulle vi få fler noder och ett större kollektivtrafiknät. När
utbyggnaden av fler stationer skett är nästa steg att tillse att matningen till dessa kan ske med
högkvalitativ kollektivtrafik.
Ny strategi för Västra Hamnen
I Västra hamnen återstår fortfarande mycket att bygga och därefter står Nyhamnen på tur. En
akilleshäl i dessa områden är trafiksituationen. Redan nu kan vi se att Västra Hamnen som
bara är utbyggt till hälften drabbas av att man inte kan hantera trafiken. Idag sker 55% av alla
transporter i området med bil. Om vi utgår från att målsättningen om att får ner biltrafiken till
30 % lyckas, så innebär det ändå att biltrafiken kommer att fördubblas vid ett fullt utbyggt
10
Västra hamnen. För detta scenario saknas det idag helt planering. Ett omtag måste ske och vi
föreslår att det genomförs en ny strategi för området.
Välplanerad stadstrafik
Ett led i att skapa en mer tillgänglig stad för olika transportslag skulle kunna vara att inrätta
korridorer för bussar och cyklar. Vi vill också inrätta särskilda stråk för den tunga trafiken.
Genom att skilja buss- och cykeltrafiken från övrig trafik, förenklar vi för alla trafikanter.
Öppna flaskhalsarna i Malmötrafiken
Redan nu kan vi se att Västra Hamnen som inte ens är utbyggt till hälften drabbas av att man
inte kan hantera trafiken. Därför föreslår vi att det byggs en tunnel från Mellersta hamnen som
kan avleda den alltmer tilltagande trafiken. Vi vill underlätta för gröna vågen samt införa
differentierade hastigheter med 40 km/h i centrum och i bostadsområden men inte på
infartslederna.
Kollektivtrafik
Vi vill införa ett modernt kollektivtrafiksystem. Eftersom Malmö fortfarande är en föränderlig
stad med områden som förändras och växer fram, vill vi införa Bus Rapid Transit (BRT) som
är ett flexibelt kollektivtrafiksystem som kan anpassas efter hur staden växer och formas.
Längst de stora och trafikerade vägarna vill vi dessutom ha fler superbussar med hög
kapacitet.
Testanläggning för eldrivna fordon
Företag som Volvo och Scania ligger i framkant när det gäller nya snabbladdade elbussar. Vi
vill verka för att Malmö stad ska införa en testanläggning för den senaste tekniken inom
miljövänlig induktionsteknik.
Ett levande city
Investera för att få behålla ett levande city
City har en särställning bland Malmös mötesplatser. Vi vill ha en levande stadskärna och ett
utökat samarbete med fastighetsägarna, näringsidkarna och andra aktörer så att cityhandeln
och mötesplatserna blir än mer attraktiva. För att klara konkurrensen mot externa köpcentra är
det viktigt att behålla tillgängligheten i city även för den bilburna kunden. För att inte bilister i
onödan ska köra runt och leta efter parkeringsplats vill vi att staden inför ett modernt pledsystem.
Modern etableringspolicy
För att locka nya företag behövs tydliga politiska signaler om att vi vill ha ett diversifierat
näringsliv. Idag upplever många företag att det saknas ett helhetsgrepp för
etableringsmöjligheter och för markförsäljning. Genom att göra fysisk inventering av olika
områden kan marken nyttjas bättre för att underlätta etableringen av företag.
11
Cykelstaden Malmö
Främja arbetsresor med cykel
Cykel är en mycket viktigt del i transportinfrastrukturen i Malmö. Vi är positiva till cykling
och att detta ska främjas. Vi är angelägna om att det blir så säkert och attraktivt som möjligt
för cyklister. I Malmö går en stor del av resorna till och från arbetet med cykel vilket ställer
särskilda krav på att vi tillser att det finns goda förutsättningar för cykling.
Förenkla och förbättra förutsättningarna för cyklister
Malmö har fantastiska cykelstråk som dagligen trafikeras av tusentals cyklister. Dessa kan
utvecklas, göras snyggare, bättre belysta och framför allt tryggare och säkrare. Vidare vill vi
utveckla informationen om cykelbanorna är belägna, detta för att minimera cyklingen på stora
bilgator.
Inför ett system med hyrcyklar
Det har länge talats om att införa hyrcyklar i Malmö. I många andra städer har kommuner
sedan länge satsat på hyrcyklar. Detta har varit mycket framgångsrikt både för både de boende
i kommunerna men även för pendlare, besökare och turister.
Det gröna Malmö
Parkerna
Vi vill värna och rusta upp Malmös vackra parker. Många dammar är övergödda och måste
rensas. Vi vill även rusta upp löpstigar och planteringar.
Malmös kanaler
Malmös kanaler är en dåligt utnyttjad resurs i det gröna Malmö. Vi vill öka tillgängligheten
till Malmös kanaler, som rätt utnyttjade kan locka både Malmöbor och besökande till nya,
positiva upplevelser.
Stadsmiljö
Vi vill se mer gröna ytor på hustak och fasader då växter är ett effektivt sätt att rena luften
från skadliga partiklar och för att dämpa buller i trafikmiljöer. Även takträdgårdar kan bidra
till god miljö och bättre luftkvalitet. Tekniken med gröna tak har redan prövats på
Augustenborg och i Västra Hamnen. Vi ser positivt på denna teknik och välkomnar fler
liknande stadsbyggnadsprojekt.
Miljönämndens viktiga arbete
Miljönämnden har varit utmärkande för Malmö och stärkt stadens anseende internationellt
med viktiga EU projekt för att främja miljö- och klimatarbetet. Miljönämnden samordnar och
ansvarar dels för Malmöbornas närmiljö men även för Malmöborna i en global värld. Det är
viktigt för Malmö att ha en grön profil och miljönämnden axlar ett stort ansvar för detta.
12
3. En skola präglad av kvalitet, kunskap
och kompetens
Att vara ung i Sverige innebär en stor frihet. Man har möjlighet att påverka sin egen vardag i
en helt annan utsträckning än vad äldre generationer hade. Man har möjligheter och
förutsättningar till att skapa det liv man själv vill ha. Det medför naturligtvis mycket ansvar.
Skolans huvudsakliga uppgift handlar om att förmedla kunskap. Skolan ska förbereda
eleverna för ett yrkesverksamt liv och allt vad som där tillkommer. Skolan måste även se alla
elever som enskilda individer, individer som har olika intressen, olika inlärningsförmågor,
olika styrkor och svagheter. En bra skola och utbildning är det enskilt bästa sättet att ge alla
en bra start. Den ger alla samma utgångsläge, oavsett bakgrund. Skolan måste upplevas som
en trygg plats, en plats där alla ges lika möjligheter.
Skolan är den i särklass viktigaste delen som formar våra ungdomars framtid. Under en följd
av år har skolresultaten i Malmö försämrats. Därmed inte sagt att skolan inte har många
styrkor och förtjänster. Kunskapsmålen förtydligas i skolans olika styrdokument och staten
styr direkt mot rektorer och lärare. Skillnader mellan skolor är stor, men det finns även
skillnader inom samma skola. I Malmö ska alla ha chansen att skapa sig en utbildning, ett
jobb och en framtid. Om skolan inte lyckas med sitt uppdrag så är det ett svek mot alla unga i
Malmö.
Kvalitet, kunskap och kompetens ska genomsyra all verksamhet. För att åstadkomma det
krävs tydligt ledarskap i skolan, en generell statushöjning av läraryrket, fortbildning och
satsning på ämneskunskaper. Eleverna är vår framtid och de ska alla klara grund- och
gymnasieskolan så att de får en god start i livet och utifrån sin förmåga kan komma in på
arbetsmarknaden och försörja sig själva.
Skolans kompensatoriska uppdrag har misslyckats och det beror bland annat på minskad
lärarledd undervisning. En fungerande organisation är en viktig framgångsfaktor för skolorna.
Bra rektorer, kompetenta lärare, ämnesutveckling och lärarledd undervisning är viktigt för
studieresultaten.
13
Ny strategi för skolan
Skolans organisation
Den nya organisationen ska stärka huvuduppdraget med samlad kompetens och får inte bli en
ny byråkratisk organisation. Att samla fackkompetensen är enbart positivt. Det finns höga
förväntningar på vad som komma ska. Huvuduppdraget är att varje lärare ska ha fokus på sitt
kärnområde. Lärarrollen måste professionaliseras och det ska vara så få led som möjligt
mellan förvaltning till rektor till lärare. Tydlighet är A och O. Detta måste vi politiskt ansvara
för.
En lärande organisation
Malmös skolor ska vara centrum för professionellt kunnande när det gäller undervisning och
lärande. Visionen är att skolan ska vara ett föredöme som lärande organisation. Här måste
även skolans metoder och organisation följa sin tid.
Nytt ledarskap i skolan
Den nuvarande organisationen för grundskola och förskola präglas av alltför mycket
byråkrati, många mellanchefer och otydlighet i ledningen av en del skolor. Varje skola ska ha
en rektor med ansvar för att varje elev får tillräckligt mycket undervisning samt ansvar för
personal och ekonomi. Genom att tydliggöra rektorerna och lärarnas roller får det till följd att
supportroller måste finnas i utbildningsväsendet.
Ledarstrukturen i skolan
Rektorernas roll
Den nya skollagen ger rektorerna möjlighet att delegera varför det är möjligt att ha biträdande
rektorer. Tjänster som biträdande rektorer är viktiga för att ge lärare möjlighet att pröva på
ledarskap på skolnivå och utgör en god rekryteringsbas för rektorstjänster. Den nya
organisationen måste präglas av det tydliga ledarskap som skollag och förordningar
förutsätter.
Lärarnas roll
Lärarna ska vara direkt underställda chefen för skolan (rektor) och chefen för skolan ska vara
direkt underställd förvaltningschefen. Lärarna ska ägna sin tid företrädesvis åt undervisning
och den administrativa bördan ska i huvudsak bestå av administration som rör ledning och
planering av undervisningen.
14
Ökad valfrihet för alla
Fristående skolor som alternativ
Ett aktivt skolval ska eftersträvas oavsett om det rör sig om våra kommunala skolor eller
fristående alternativ. För oss är inte det viktigaste om skolan är kommunal eller fristående,
utan att den håller en hög kvalitet och att eleverna har möjlighet att välja mellan olika skolor
och olika aktörer. Att välja är i grunden något positivt. Det ska vi respektera och uppmuntra.
Marknadsför den höga kvaliteten
Flera kommunala skolor håller hög kvalitet och har en hög andel behöriga lärare. Detta är bra,
men Malmö måste bli bättre på att marknadsföra dessa egenskaper. Vi vill dessutom ge den
kommunala skolan samma möjligheter till frihet och ansvar som friskolorna har. Det innebär
ett större budgetansvar och en större frihet att profilera sig och välja pedagogisk inriktning.
Eleverna i Malmö ska veta att de får en god utbildning, oavsett om de väljer en fristående
eller kommunal skola.
Fler profilskolor
Vi är positiva till de profilskolor som finns, exempelvis musikklasserna på
Augustenborgsskolan, naturvetenskapligt fokus på Kryddgårdsskolan och fotbollsinriktningen
på Linnéskolan. Ämnesprofilerna är tänkta att genomsyra allt från pedagogiska teman till
utrustning, inne- och utemiljöer osv. Vi uppmuntrar vidare etablering av profilskolor och vill
se fler ämnen som kan utgöra särskild inriktning.
Höj statusen
Malmö som attraktiv arbetsgivare
Vi står inför stora rekryteringsbehov inom våra pedagogiska verksamheter. Här måste Malmö
stad arbeta hårt för att vara en attraktiv arbetsgivare där kompetensutveckling är ett
honnörsord. Förskollärarna ska ha kontinuerlig fortbildning och möjlighet till karriärstjänster.
Läraryrket måste även göras mer attraktivt. Urgröpningen av lärarnas status, nedvärderingen
av ämneskunskaper, fokus på annat än kunskap och kompetens med mera har varit skadligt.
För andra året i rad gör vi en specifik, stor satsning på att höja lönerna för lärare. Vi har även
en specifik satsning på specialpedagoger.
Särskild satsning på lärarlöner
I vår budget avsätter vi 15 Mkr som ett tillskott till lärarlönerna. Dessa medel ska fördelas
individuellt i enlighet med gällande principer och uppmuntra goda lärarinsatser.
Renodla arbetsuppgifterna
Vi vill att den administrativa bördan för lärarna successivt kan lyftas. Vi behöver lärare som
kan fokusera på det personliga mötet elev-lärare, vi vet att denna relation är avgörande för
elevernas prestationer. Att lärarstatusen höjs är av central betydelse för den svenska skolans
framtid. Alliansregeringens olika satsningar har och kommer att hjälpa här. Med legitimerade
lärare får professionen ett kunskapslyft.
15
Möjliggöra för kompetensutveckling
En nödvändig förutsättning för en kvalitativ utbildning är också att lärarkåren ges möjlighet
att fortbilda sig i sina ämnen. Detta gäller för såväl studie- som yrkesförberedande
utbildningar. Lärarlyftet måste få betydligt bättre genomslag på Malmös grundskolor och
nuvarande finansieringssystem måste ses över samtidigt som informationen från centralt håll
förstärks. Även här är det viktigt att lärarna ges möjlighet till olika typer av
kompetensutveckling. Karriärstjänster och möjlighet till att utveckla metoderna och
undervisningen i våra skolor är av central vikt.
Minska administrationen
Skolledarna är centrala i skolans utveckling och ska också finnas som stöd för våra lärare i
deras arbete. Här behöver vi se till att frigöra rektorerna från alltför mycket administration så
att det pedagogiska ledarskapet står i centrum. Även våra skolledare ska erbjudas kontinuerlig
kompetens- och ledarutveckling. Olika förslag på hur den administrativa bördan kan minska,
är genom att rensa i målstrukturen och anställa så kallade lärarsekreterare (vilka arbetar som
ett stöd och sköter mycket av administrationen).
Stärkta yrkesroller via coacher
Ett system med coacher för lärare såväl som för rektorer bör arbetas fram i Malmö. Detta kan
bli ett viktigt instrument för att stärka och utveckla lärare och rektorer i sina yrkesroller.
Främja relationer mellan hem och skola
Stärk föräldrarollen
Föräldrar visar idag ett allt större intresse för att få hjälp och stöd i sin föräldraroll. Det som
främst efterfrågas är möjligheter till samtal om föräldraskapet, att delta i föräldrautbildningar
eller att få individuell rådgivning. Vi vill därför att Malmö följer upp den nationella strategin
som Alliansregeringen infört med en lokal strategi för föräldrastöd i Malmö. Föräldrar och
barn ska få hjälp och stöd i tid.
Socialtjänsten ska finnas vid behov
Socialtjänsten ska även kunna kopplas in som en tredje part mellan föräldrar och skola vid
behov. I Malmö ska föräldrarna kunna ta ansvar för sina barns skolgång. Fritt skolval ger
föräldrarna ett avgörande inflytande men deras roll är vidare än så. Hemmets stöd och
uppmuntran är av absolut betydelse för barnens framgångar i skolarbetet.
Skola och hem som samarbetspartners
Det är viktigt att alla vuxna i elevens närhet ställer upp för skolgången och gör vad man kan
för att stimulera eleven i utbildningen. Skola och hem ska vara samarbetspartner – aldrig i
motsatsförhållande till varandra. Ska detta åstadkommas måste man aktivt jobba med
värdegrund och attitydfrågor till utbildningen.
16
En god och näringsriktig skolmat
Kommunen ansvarar för skolmaten
God och näringsrik mat är viktigt för studieresultaten. Staden har ansvar för skolmaten och
vårdnadshavarna för övriga måltider. Utgångspunkten för upphandling av skolmat måste
därför vara att den är god, näringsriktig och av hög kvalitet. Vår ambition är att fler skolor ska
ha egna kök och kockar.
IT – en del av skolutvecklingen
IT i skolan
Malmös skolor ska vara centrum för professionellt kunnande när det gäller undervisning och
inlärning. IT måste finnas och komma till användning i samtliga skolor och på alla nivåer, allt
från förskola till gymnasieskola. IT i skolan är ett avgörande medel för en total utveckling av
undervisningsmiljön. Våra elever utbildas för studier och arbete i en värld där datorn är det
vanligaste arbetsredskapet. Datorn eller andra tekniska hjälpmedel ska vara naturliga
arbetsredskap för alla lärare och elever. Det är inte tekniken i sig som ska vara överordnad
utan det handlar om de möjligheter till individualisering och utveckling av undervisningen
som tekniken möjliggör. Vi bör möjliggöra internet för alla i skolan och tillåta egna
plattformar att få delta i skolornas nät. Vi vill även prioritera den tekniska infrastrukturen i
våra skolor så att de satsningar som görs i modern teknik kan fungera fullt ut.
Kommuncentral IT-strategi
Modern informationsteknik används redan idag med stor framgång i exempelvis
undervisningen av elever med särskilda behov och inlärningssvårigheter. Det finns emellertid
en stor kvalitetsmässig skillnad mellan olika skolor och förutsättningar för att tillgodogöra sig
tekniken är högst varierande både vad avser elever och personal. Utöver en kommuncentral
IT-strategi behöver Malmö måste erbjuda fortbildning för lärare och rektorer för att förbättra
undervisningen med hjälp av IT som lärverktyg.
En dator - En elev
Det går aldrig att ersätta lärare med teknik utan precis som i all annan skolundervisning så
lärarna viktigast. IT är dock ett kraftfullt verktyg som rätt utnyttjat kan lyfta både Malmös
elever och skolor. Vi vill fullfölja satsningen som många andra kommuner gjort, och som
även framkom som förslag från Malmökommissionen, med att ge samtliga Malmös skolelever
en läsplatta/dator.
En rolig, trygg och lärorik förskola
Egen läroplan och pedagogik
Förskolan är nu en egen skolform med en egen läroplan och en egen pedagogik. Det är viktigt
att detta följs upp lokalt på så sätt att förskolan får utrymme att utvecklas efter sina egna
17
speciella egenskaper. Även om det finns viktiga samarbeten såväl praktiska som
organisatoriska med grundskolan så är det viktigt att fokus blir på förskolans utveckling.
Stärk förskollärarna
Vi tror att detta fokus kommer att göra mycket gott för den pedagogiska och
verksamhetsmässiga utvecklingen. Det kommer att stärka förskollärarna, öka statusen och
förbättra rekryteringsmöjligheterna. Likaså blir det lättare att behålla och utveckla den
personal vi har idag.
En helhet i pedagogiken
Förskolan ska vila på demokratins grund och ett demokratiskt klimat ska göra att varje barn
ska uppleva sitt eget och andras värde. Förskolan ska präglas av en pedagogik där omsorg,
fostran och lärande bildar en helhet. Alla barn i Malmö ska ha tillgång till en bra förskola –
oavsett var barnet bor! Förskolans läroplan uttrycker det på ett bra sätt: Förskolan ska vara
rolig, trygg och lärorik för alla barn!
Platsbrist
Malmö växer och behovet av förskoleplatser ligger på ca 1000 nya förskoleplatser om året.
Just nu finns det ca 250 kommunala förskolor och vi har 16742 barn i Malmö. Behovet av
platser har i många år överstigit antalet förskoleplatser och faran är stor att många barn kan
komma att stå i kö mer än fyra månader vilket inte är acceptabelt. Vi vill garantera att alla får
tillgång till förskola. För oss är det en självklarhet att arbetslinjen är prioriterad och att brist på
förskoleplats aldrig får vara ett hinder för att ta ett arbete.
Mindre barngrupper
Små barn utvecklas bäst och är tryggast i små grupper. Som ett steg för att stärka kvaliteten
inom förskola vill vi därför slå vakt om mindre barngrupper i förskolan. Staden måste även bli
flexibel och ta hänsyn till föräldrarnas och barnens situation för att kunna möta behoven.
Utveckla allmän förskola så att den omfattar alla barn
Från fyra års ålder har man sedan 2003 en lagstadgad rätt att få 525 avgiftsfria timmar i
förskola per år. Malmö kan idag inte erbjuda alla barn detta. Vi vill värna barnets intresse att
få en god pedagogisk grund inför skolan och vi vill därför att kommunen tar krafttag i att
uppsöka dessa barn. Vi vill initiera en uppsökande verksamhet för att hitta de barn, ca 800 st, i
åldern 1-5 som idag inte återfinns på kommunens förskolor.
30 timmars förskola för alla
Eftersom förskolan allt mer ses som en viktig pedagogisk verksamhet vill vi uppdra åt
förskolenämnden att planera för en ambitionshöjning innebärande att samtliga barn i Malmö
erbjuds 30 timmars förskola. Utöver pedagogiken har förskolan även en viktig roll när det
kommer till att arbeta integrerande.
18
En stimulerande grundskola
Läsa, skriva och räkna
En av grundskolans grundläggande uppgifter är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. Vi
stödjer därför en läsa-skriva-räkna-garanti, där vi garanterar extra stöd och extra
undervisningstid till de elever som så behöver redan under de första årskurserna. Vi vill även
se en särskild satsning på specialpedagogik.
Skolan ska stimulera
Som ett led i att höja kvaliteten vill vi verka för mindre klasser i grundskolan, särskilt i de
lägre åldrarna. Med ett färre antal elever blir det lättare för lärarna att uppmärksamma
eleverna och individualisera undervisningen. Skolarbetet får därmed bättre förutsättningar för
att präglas av lugn och ro – en viktig förutsättning för goda studieresultat. Det är även av
yttersta vikt att det är ordning och reda i skolan.
Eget ansvar och ökad drivkraft
I takt med att eleverna blir äldre ska de också ta större ansvar för sin skolgång. Varje elev
måste ta ansvar för sin utbildning i skolan. Elevernas olika förutsättningar måste ligga till
grund för utvecklingsarbetet i skolan. Den egna förmågan och det egna initiativet måste vara
drivkraften för eleverna i Malmös skolor.
Skolan ska vara en trygg plats
Om eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att alla känner trygghet i
skolan. Skolan ska vara en säker arbetsplats och det ska finnas väl kända regler för ordningen
som alltid ska följas. Det ankommer på alla i skolan att tillse att ordningsregler efterleves och
det är även en del av lärarnas tillsynsplikt. Detta är en viktig del i förberedelserna för
elevernas vuxenliv.
Nolltolerans mot mobbning
Mobbning, trakasserier, hot, skadegörelse och kriminalitet ska inte förekomma i Malmös
skolor. Skolorna ska ha en enkel men tydlig strategi för hur mobbning och övergrepp ska
hanteras, samt tydligare regler för förflyttning eller avstängning av elever vid behov. Brott på
skolans område ska alltid anmälas till polisen och till de sociala myndigheterna. Malmö ska
ha en uttalad nollvision mot bränder och annan skadegörelse på stadens skolor.
Språket är avgörande
En viktig förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildning är goda kunskaper i svenska
språket. Det är dessutom den viktigaste vägen till etablering i samhället och måste prioriteras
för elever som ska bygga sig en framtid i Sverige. En grundläggande regel bör vara att det
talas svenska i klassrummen i syfte att stärka språkkunskaperna hos dem som annars har få
möjligheter att höra och tala det svenska språket.
Förnya modersmålsstödet
Vi vill också förnya modersmålsstödet i skolorna. Den nuvarande organisationen med
språkverkstäder med modersmålsstöd måste effektiviseras. Större krav måste ställas på
19
undervisningen. Genom noggrannare uppföljning ska elevens färdigheter i svenska språket
öka.
Fritidshemmens betydelse
Fritidshemmen har stor betydelse för utbildningens pedagogiska helhet. På sikt bör alla elever
få full tillgång till fritidshemmen. Lokalerna måste vara ändamålsenliga, barngrupperna små
och rätt kompetens måste finnas till barn med särskilda behov.
Ökad kunskap i gymnasiet
Kvalitet och kunskap i gymnasiet
Kunskapsuppdraget är utbildningens huvuduppgift. Malmös gymnasieskolor ska präglas av
god kvalitet. En gymnasieskola som tar hänsyn till elevernas olika mål och ambitioner rustar
för högre studier eller jobb direkt efter gymnasiet. Valfrihet och bredd ska prägla
utbildningarna.
Yrkesprogram ska leda till jobb
Att studera på yrkesprogram ska förbereda eleverna för det verkliga yrkeslivet. Pedagogiken
ska vara anpassad utifrån branschens önskemål. En samlad strategi för att stärka
sökandebilden till yrkesprogrammen är nödvändig med offensiv profilering tillsammans med
branscherna. Lärlingsutbildningar där elevens utbildning är arbetsplatsförlagd är ett viktigt
inslag.
Förberedelse för högre studier
De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högre studier. Dessa
program ska tydligare kopplas till högre utbildning, exempelvis genom att fler studenter får
möjlighet att läsa högskolekurser redan på gymnasiet. Lektorstjänster bygger broar mellan
gymnasiestudier och högre studier, samt skapar tydliga karriärvägar för lärare.
Utveckla samarbetet mellan skolan och näringslivet
Vi vill uppmuntra initiativ som stärker kopplingen mellan skola, högre utbildning och
entreprenörskap. Ett viktigt inslag i det arbetet är karriärrådgivning till ungdomar. Genom att
utgå från individens intresse, kunskaper och kompetens kan alla få en bra bild av vilka olika
yrkesvägar som passar respektive individ.
20
4. Det jobbskapande Malmö
Sverige har genom ansvarsfull ekonomisk politik klarat den ekonomiska krisen väl men trots
detta går det inte lika bra för Malmö.
Malmö är en av de kommuner i landet som har högst andel långvariga biståndsmottagare samt
den högsta andelen barn som växer upp i familjer med bistånd. Arbetslösheten i februari 2013
var i Malmö 14,5 %, i Stockholm 7 % och i hela Riket 8,9 % beräknat på hela den arbetsföra
befolkningen mellan 16-64 år. Bland ungdomar mellan 18-24 år är arbetslösheten 23,4 % i
Malmö. Arbetslöshet bland unga är förödande dels för den enskilde individen som börjar sitt
vuxna liv som fattig och riskerar att hamna i ett utanförskap med svårigheter att etablera sig i
samhället som följd.
Forskning visar på kopplingar till flera negativa konsekvenser utöver de rent ekonomiska.
Exempelvis löper barn som växer upp i familjer med långvarigt biståndsmottagande högre
risk att drabbas av ohälsa och sämre skolresultat. Att minska biståndsmottagandet bör därför
ha högsta prioritet. Förkortad tid i bidragsberoende minskar även kommunens kostnader för
försörjningsstöd som under 2012 uppgick till oacceptabla 866 Mkr. Malmö har sålunda
extraordinära problem med arbetslöshet vilket kräver att kommunen tar ett extra och mer
långtgående ansvar för sina medborgare.
Det är tyvärr betydligt svårare för utrikes födda att få jobb i Malmö än i övriga
storstadsregioner. Det är ett stort misslyckande att människors kompetens inte har kunnat tas
till vara. De språkkunskaper och kontaktnät som utlandsfödda har i andra länder måste
tillvaratas på ett bättre sätt än idag.
Att bli arbetslös innebär en svår omställning inte bara för individen utan även för familj och
anhöriga, men det medför inte automatiskt sociala problem. Kommunens förhållningssätt
måste vara att den som är arbetslös är en fullt kompetent person som för tillfället saknar
arbete. Närmande mot självförsörjning ska alltid vara primärt fokus.
Vi är fast övertygade om att det behövs en politik som uppmuntrar till egenföretagande och
som frambringar kreativitet. Malmö har ett stort ansvar för att skapa goda lokala villkor för
entreprenörskap och företagande. Malmö är ingenting utan sina medborgare och företag. För
investerare och företagare ska Malmö vara ett självklart val att bedriva verksamhet i. Malmö
får inte halka efter med uppgifter såsom handläggning av bygglov, serveringstillstånd med
mera. För att nå framgång handlar det många gånger om att byta myndighetsperspektivet mot
ett tydligt serviceperspektiv.
21
Arbetsmarknad och vuxenutbildning
Tydliggör det kommunala ansvaret i en kommungemensam
arbetsmarknadsnämnd och arbetsmarknadsförvaltning
I Malmö är arbetsmarknadsåtgärderna uppdelade mellan olika förvaltningar som har olika
ansvarsområden. Socialtjänsten ansvarar för försörjningsstödet, serviceförvaltningen för
närmande till arbetsmarknaden med JobbMalmö och utbildningsförvaltningen för
vuxenutbildning inklusive SFI. Med en central nämnd skulle beslutsvägarna effektiviseras och
kortas vilket skulle göra det lättare att överblicka och vägen till självförsörjning underlättas.
Inför en ”en – väg – in -organisation” i Malmö
Trelleborgsmodellen med en så kallad ”en – väg – in – organisation” där alla
arbetsmarknadsinsatser är samlade under samma tak, har uppmärksammats då den ger bättre
service till medborgarna. Även deras sätt att samverka mellan statliga och kommunala
verksamheter bedöms generera synergieffekter. Malmö skulle gynnas av en liknande
samordning där strukturen för medborgarna är tydlig med ”en – väg – in” samlad under en
servicedisk. Vidare skulle Malmöborna främjas av att arbetsmarknadsinsatserna på de olika
nivåerna, statliga och kommunala, samverkar och involverar det lokala näringslivet.
Individuell bedömning vid en arbete- och kompetensenhet
Vägen in för samtliga arbetslösa Malmöbor ska gå via en så kallad servicedisk. Där
diskuteras enbart hur den arbetslöse ska etablera sig på arbetsmarknaden. Denna process ska
gå fort och den enskilde ska vara i aktivitet inom 2 dagar. Varje arbetslös person bedöms
individuellt. Detta för att individen ska kunna få så relevant och anpassad hjälp som möjligt
för att nå egen försörjning genom arbete.
Separata enheter för utbetalning av försörjningsstöd respektive
arbetsmarknadsinsatser
Arbetet med utbetalning av försörjningsstöd bör avskiljas från arbetsmarknadsinsatserna och
bör ske i en myndighetsenhet. Det ska med andra ord inte vara samma person som sköter de
rent administrativa tjänsterna med utbetalning av försörjningsstöd, som sedan coachar den
arbetslöse mot egenförsörjning. Detta för att renodla uppdraget med coachning mot
arbetsmarknaden. Det är viktigt att den arbetslöse personen i sin relation med
arbetsmarknadssekreteraren kan fokusera helt på sin etablering på arbetsmarknaden.
Navigatorcentrum för ungdomar under 25 år
Vi vill initiera ett pilotprojekt för unga mellan 19 och 24 år i likhet med Navigatorcentrum i
Trelleborg. Istället för att passivt uppbära bistånd erhåller ungdomen en kommunal
ersättning/lön med krav på motprestation i form av aktiv närvaro. Den kommunala
ersättningen ska vara flexibel på så sätt att ungdomen ska ha rätt att tjäna upp till en mindre
summa utan att ersättningen påverkas. Detta för att säkra en grundtrygghet, men med tydliga
incitament att arbeta och tjäna pengar. Tillsammans med samarbetspartners ska ungdomen
stöttas och slussas mot sina mål, till exempel utbildningar, praktik, jobb eller företagande.
22
Vuxenutbildning ska leda till jobb och studier
Vuxenutbildning är en viktig verksamhet i Malmö stad. Ibland är det nödvändigt att
komplettera sin utbildning och få en andra chans i vuxen ålder. Utbildningar som ger jobb
eller behörighet till universitet och högskola ska prioriteras. Varje vuxenstuderande ska få
välja vilken utbildningsanordnare som passar bäst.
Samlad strategi för yrkeshögskolor
Yrkeshögskola är en eftergymnasial utbildningsform där utbildningarna tagits fram i nära
samarbete med arbetslivet. En samlad strategi behövs för att Malmö ska få fler än två
utbildningar inom Yrkeshögskolan.
Kräv motprestation för försörjningsstöd
Det ska finnas tydliga motkrav för att få ekonomiskt bistånd, såsom att delta i SFI samt
arbetspraktik. Vi anser även att det bör finnas incitament för att kunna arbeta vid sidan av den
grundläggande utbildningen och praktiken. Ett sådant incitament skulle kunna vara att
vederbörande får tjäna upp till en viss summa utan att det grundläggande biståndet dras in.
Verksamhet riktad mot nyanlända
Särskilda insatser
Bakgrunden och erfarenheterna bland de som kommer till Malmö är mycket varierad. I
arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag bör ingå en noggrann undersökning av de sökandes
behov så att insatser kan riktas för att möta individen
Svenska för invandrare
SFI är idag förlagd till utbildningsförvaltningen. De som ansvarar för verksamheten har
således inte ansvaret för hur den enskilde ska bli självförsörjande, vilket har medfört att
verksamheten varit ineffektiv och ofta tillåtits fortgå alldeles för länge. Att inordna SFI
undervisningen under samma tak som övrig verksamhet mot arbetsmarknaden, skulle medföra
att det görs en tydligare koppling mellan SFI och arbetsmarknaden.
SFI på entreprenad
Även om det är kommunen som ansvarar för SFI har det visat sig vara lönsamt att lägga ut
verksamheten på entreprenad där företagen få betalt efter hur många som klarar av kursen
eller hur fort eleverna kommer i arbete. På detta sätt finns det tydliga incitament för de företag
som bedriver SFI att verksamheten effektiviseras.
Arbetslinjen för nyanlända
Arbetslinjen ska prägla språkutbildningen för SFI-deltagare. Denna utbildning ska vara tydligt
individualiserad med kombination av arbete, praktikplats eller yrkesutbildning. Alla elever
inom SFI ska få välja vilken utbildningsanordnare som passar utifrån behov.
23
Ett gott näringslivsklimat
Ge näringslivet goda förutsättningar och minska byråkratin
En av kommunpolitikens viktigaste uppgifter när det gäller goda förutsättningar för
näringslivet handlar om att minimera onödig byråkrati. Kommunerna ska garantera en
rättssäker och effektiv handläggning av alla ärenden. Snabb, korrekt och förutsägbar
tillämpning av lagar och bestämmelser skapar goda förutsättningar för företagande. Bra
bemötande, hög tillgänglighet och god service från stadens sida gentemot näringslivet ska
vara självklart.
Utveckla samarbetet mellan politiken och näringslivet
De kommuner som lyckas väl och har en fungerande arbetsmarknad med många
arbetstillfällen kännetecknas av att de har ett väl utvecklat samarbete mellan såväl
arbetsförmedling, företagen och kommunen. Därför menar vi att sambandet mellan
arbetsmarknad och tillväxt måste vara i fokus för Malmö stads alla verksamheter.
Nystartszoner
Ett lokalt gynnsamt företagsklimat är avgörande för att småföretag ska kunna växa och
anställa. Alliansregeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över möjligheten att införa
ett system med så kallade nystartzoner. Vi ser det som ett mycket intressant initiativ då det
kan vara en metod för att komma tillrätta med utanförskapet och få fler arbetstillfällen och fler
i arbete i Malmö.
Kreativa näringar
I Rosengård och andra utanförskapsområden sås varje dag frön till det nya Malmö. Här är
initiativkraften och skaparandan hos företagsamma människor stark. Genom samverkan
mellan stat och kommun genom Nystartskontor, eller privata initiativ som Uppstart Malmö,
skapas grund för fler företag att starta och växa. I Västra Hamnen är det ett annat
entreprenörskap som tagit över. Malmö har de senaste åren befäst sin roll som nav inom
digitala miljöer, spelindustri, mobilapplikationer och nya medier. Små och medelstora företag
växer fram i en omgivning som bubblar av nyfikenhet inför nya teknologiskautmaningar.
Moderaternas fokus är att denna företagsamhet värnas och inte inskränks med politiska
pålagor för företagen.
En personalpolitik för framtiden
Malmö stad ska vara en attraktiv arbetsgivare
Malmö stad måste kunna rekrytera medarbetare med hög kompetens samt behålla och
utveckla den personal vi har idag. Inte minst av denna anledning måste personalpolitiken vara
ett föredöme och staden måste på bästa sätt tillvarata medarbetarnas kompetens. Vid
rekrytering är det alltid kompetens och lämplighet som ska vara avgörande.
24
Karriär inom det offentliga
Det ska löna sig att utbilda sig och därför måste staden skapa möjligheter till
specialistkarriärer. Lönestrukturerna måste även ses över för att säkerställa att akademisk
kompetens tillvaratas och individuell lönesättning ska vara vägledande.
Tillgång till arbetskläder inom hemtjänsten
Vi vill säkerställa att all personal som jobbar inom hemtjänsten i Malmö erbjuds funktionella
arbetskläder. Det har inkommit tydliga önskemål om detta från såväl fackförbund som
personal ute i verksamheterna.
Jämställdhet i arbetet
Trygga arbetsplatser
Vi kan skapa trygga arbetsplatser genom att se till att det finns bra handlingsprogram i våra
verksamheter för när en person känner sig utsatt för kränkningar eller hot. I en stadsdel i
Malmö känner sig 20 % av personalen på något sätt sig utsatt för kränkningar på sin
arbetsplats, och sådana siffror kan vi inte tolerera. Malmö Stad ska vara föredömen i arbetet
med trygghet för våra anställda, det gör vi genom att skapa en handlingsplan för trygga
arbetsplatser där alla får vara som de är oavsett kön, sexuell läggning eller nationalitet.
Deltid blir heltid
Malmö stad är en stor arbetsgivare där många, främst kvinnor är anställda på deltid. Vi är
positiva till det arbete som gjorts i kommunen med att erbjuda deltidsarbetande heltid och vill
fortsätta och påskynda denna process. Malmö stad ska vara föredömen när det kommer till att
bedriva jämställdhetsarbete, och att erbjuda heltid till de som vill ändra sin arbetstid är ett
stort steg på vägen till att jämna ut de löneskillnader som finns i samhället. Vi ska kunna
erbjuda både deltid till de som inte av olika anledningar kan arbeta mer, men vi ska också
kunna erbjuda heltid till de som vill gå upp i tid för att kunna bli mer självförsörjande.
Egenföretagande inom offentlig verksamhet
Vi vill även öka möjligheterna att starta och driva företag inom områden som är
kvinnodominerade såsom vård, skola och omsorg. På så sätt får många kvinnor tillgång till en
större arbetsmarknad och fler arbetsgivare inom välfärdssektorn.
Jämställda löner
HR-strategiska avdelningen gör fortlöpande omfattande analyser huruvida det förekommer
lönediskriminering på grund av kön. Det kan konstateras att inga diskriminerande
löneskillnader på grund av kön förekommer i Malmö stad.
25
5. Senior i Malmö
En god omsorg bygger på respekten för den enskildes egna önskemål och krav. Att bli äldre
ska inte innebära en minskad möjlighet att bestämma över sin vardag. Ålder ska inte vara en
parameter för att falla ur samhällsgemenskapen. När vi på ålderns höst blir beroende av
samhället är det viktigt att vi så långt som möjligt kan få fortsätta leva som vanligt med
inflytande över vår situation. Därför är ökad makt hos den enskilde inom äldreomsorgen
viktig. Vi måste ha förtroende för att våra invånare kan och vill fatta sina egna beslut om hur
deras vardag ska se ut. De äldre ska kunna lita på att äldreomsorgens insatser i Malmö stad är
av god kvalitet. Om kvaliteten vid något tillfälle inte är tillräckligt god ska den enskilde själv
ha makten och möjlighet att kunna åstadkomma en förändring. Vi vill se en utveckling där det
offentliga åtagandet mer fokuserar på kvalitetssäkring av boenden och tjänster som finansieras
gemensamt, samt kontroll av kvaliteten.
Att själv kunna ha möjligheten att bestämma hur man ska bo är en självklarhet för de flesta av
oss. Detta ska självklart även gälla för våra äldsta kommuninvånare. Därför behövs en
mångfald av boenden anpassade för äldre, både på den vanliga bostadsmarknaden och i
särskilda äldreboenden. Äldre ska ha möjligheten att bo kvar i sin egen bostad så länge som
de önskar. Kvarboendet i det egna hemmet är en rättighet men för många har det istället blivit
en skyldighet som kan leda till ensamhet och isolering.
Vår strävan är att alla, på lika villkor, ska ha möjlighet att utifrån sina egna behov och
önskemål fritt välja det alternativ av äldreboende som passar dem bäst. Vi måste likaväl värna
om dem som är mest sköra och som inte kan eller har möjlighet att välja ett boende.
Det är viktigt i framtidens stadsutveckling att vi även ser äldreboenden som en lika naturlig
del som skola och förskola vid planering.
Statens Folkhälsoinstitut konstaterar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att
man som äldre ska må bra. Dessa fyra områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande
och omfattar: delaktighet och meningsfullhet, social gemenskap, fysisk aktivitet och bra
matvanor. Dessa måste vara utgångspunkten för en god äldreomsorg.
Det går inte att undvika det naturliga åldrandet men det går att stärka det friska och skjuta upp
funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan förbättra
livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och omsorg.
26
Mer makt över den egna vardagen
Inför LOVen
Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. Det är hög tid att LOV:en
implementeras också i Malmö. Det är viktigt att fler vågar ta steget att starta nya företag och
bidra till mångfald och utveckling inom äldreomsorgen. Genom ett valfrihetssystem flyttas
också mycket makt från politiker och kommunala tjänstemän till den enskilde. Omsorgen
tenderar att bli betydligt mer följsam och flexibel när de äldre själva kan välja och välja bort
en insats.
Malmös äldre ska ha rätt att välja sin omsorg
Det enskilde ska ha starkt inflytande över inriktningen på omsorgen. Det är viktigt att de äldre
får uttrycka önskemål om vårdpersonal och utförare av hemtjänstinsatserna. Många äldre
upplever idag hur systemet är stelbent och alltför kontrollerat av biståndsbeslut. Det är
angeläget att de äldre får större möjlighet att bestämma vad hemtjänstens timmar i hemmet
ska innehålla. En större frihet och flexibilitet kan öka känslan av trygghet och välbefinnande.
Inga äldre i Malmö ska känna sig maktlösa i sitt eget hem.
Information mer än digitalt
Moderaterna vill förbättra informationen om olika boendeformer, både i digital form och i
pappersform där alla kommunala och privata boenden presenteras. Idag finns denna typ av
information endast via internet1, ett forum som inte når alla.
Profilerade boenden för ökad mångfald
Malmös äldreboenden är för lika varandra samtidigt som alla människor skiljer sig åt när det
gäller smak, fritidsintresse och kulturella preferenser. Många äldre vill fortsätta njuta av och
uppleva kultur, natur eller musik. Andra kanske vill ha en större närhet till personer från
samma kultur eller människor som talar samma språk. I profilerade boenden genomsyras
verksamheten av de äldres preferenser. På samma sätt som i andra svenska kommuner
kommer ett införande av valfrihetssystem leda till att nya boendeformer uppkommer. Detta
märks t.ex. tydligt i Stockholm. När så sker är det viktigt att Malmö stads boenden också gör
satsningar med sikte på att bli ledande på äldreomsorg i staden.
Möte mellan generationer
Vi vill utreda förutsättningarna för byggandet av ”Generationsboende” med delat äldreboende
och förskola i likhet med Mandelblomman i Stockholm. Tanken är att personal och brukare
ska kunna använda vissa ytor gemensamt, samt ökat samarbete genom till exempel
gemensamma kök. Huvudsyftet är att öka trivseln och gemenskapen i båda verksamheterna.
Initiativet minskar avståndet mellan generationerna och ökar kvaliteten inom äldreomsorgen.
Andra positiva effekter är att en tidig koppling till äldre personer och äldreomsorgen kan göra
att fler framöver vill arbeta i den branschen.
1
www.malmo.se/aldreboenden
27
Trygghet för äldre
Alla bör få vårdplanering i hemmet
Vårdplanering är en speciell insats som ett utbildat team utför direkt vid hemgång efter en
sjukhusvistelse. Det har hittills varit ett pilotprojekt med mycket goda resultat och vi vill nu
att det införs i hela staden. Att mötas av ett utbildat team inom hemtjänsten i den äldres trygga
hemmiljö gör att det många gånger blir lättare att tillsammans utreda behoven av insatser.
Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess
Det är oerhört viktigt att arbeta med en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess så att rätt personal
anställs. Det är även viktigt att arbeta med attityder och värdegrundsfrågor bland personalen.
På samma sätt som regeringen infört skyldigheter att kontrollera belastningsregistret inom
HVB-hem, anställda inom skolan för de som arbetar med barn inom grundskolan, borde en
liknande lagändring kunna genomföras för att skydda äldre personer.
Fler trygghets- och seniorboenden
Som ett led i att öka rörligheten på bostadsmarknaden vill vi inrätta fler trygghets- och
seniorboenden. Detta skulle öka rörligheten då de flesta som flyttar in i dessa lämnar
lägenheter eller hus i närheten. I förtätningsstrategin för staden bör det därför ingå att vissa
områden reserveras för trygghetsboende/seniorboende. Vi bör sträva efter att finna olika
former för seniorboende/trygghetsboende där man kan bo enskilt men nyttja gemensam
service. MKB kan här vara en viktig aktör för att utveckla denna boendeform.
Fler inspektioner av äldreboendena
Vi vill ha fler och oftare inspektioner av våra äldreboenden än vad som utförs idag. Detta är
ett led för att förstärka kvalitén på våra vårdboenden. Vi vill på sikt införa en enskild
avdelning på stadskontoret som enbart arbetar med dessa frågor mer aktivt än vad som görs
idag.
Ökad rörlighet till och från hemmet
Äldre ska känna att de är en resurs och behövda hela livsresan. Att klara sig själv så länge
som möjligt är väsentligt för livskvaliteten. Då är bostadens utformning och tillgänglighet
viktig. Friheten att kunna komma ut med sin rollator, handla själv, stöta på vänner på gatan
mm är guld värt. Detta perspektiv måste genomsyra stadsplanering.
God hälsa på ålderns höst
Investera i hälsosamt åldrande
Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande
utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Kommunala insatser bör inriktas på att främja och
bevara hälsan. Detta ökar inte bara tillgången på arbetskraft utan minskar även risken för att
människor pensioneras i förtid. Tillgång till trygga och tillgängliga gångstråk, grönområden
och cykelvägar är exempel på sådant som underlättar för den enskilde att skapa eller
upprätthålla goda motionsvanor även när rörligheten minskar.
28
Coaching för att öka livskvaliteten
Hälsofrämjande och förebyggande insatser även upp i höga åldrar har positiva effekter på
hälsan och livskvaliteten. Malmö bör satsa på hälsocoacher som kan stötta och motivera
personer att förändra sina levnadsvanor. Metoden som förespråkas och används av
Folkhälsoinstitutet är Motiverande Samtal (MI). En del av hälsocoachens uppgift är att
informera och motivera individen att delta i de aktiviteter som erbjuds av kommunen och av
ideella föreningar.
Kommunal samordning med ideella föreningar
Utefter inkomna svar till hälsocoacherna ska det erbjudas aktiviteter. Dessa kan antingen
hållas av kommunen eller av ideella föreningar, och ska även vara öppna för allmänheten att
delta i. För att skapa ett brett utbud av aktiviteter och mötesplatser behövs en stark samverkan
med ideella föreningar. Kommunens samordnare ansvarar för att stärka och underlätta
samverkan med både vårdcentral/hälsocoach och med ideella föreningar.
29
6. Den omhändertagande staden Malmö
Det finn styrka i alla människor. Vi vill föra en politik som utgår från den styrkan och flytta
beslut från politiker och tjänstemän till individen. När styrkan inte riktigt räcker till ska
Malmö vara en omhändertagande stad som ger omsorg på individens villkor.
Omhändertagande handlar om att ha omsorg om medborgarna. Det handlar om att ta hand om
hela staden – och alla människor som är i behov av hjälp. Många Malmöbor har svårt att få
sina röster hörda och därmed bli hjälpta. Det behövs en uppryckning i frågan om gemenskap
och ansvar. Vi lever alla sida vid sida och för de som behöver en stöttande hand, ska
kommunen ställa upp. Malmö ska vara känt som toleransens högborg. En urban stad där alla
ska känna sig välkomna, tillgängligheten är hög, hatbrott motverkas, det brottsförebyggande
arbetet ligger i framkant och du blir lika behandlad oavsett kön, religion eller sexuell
läggning.
De allra flesta barn i Malmö mår bra. De har framtidshopp och lever i trygga familjer.
Samtidigt vore det att blunda för sanningen om man inte erkände att det finns barn som far
mycket illa. Denna grupp syns inte ofta, och hörs desto mer sällan eftersom ingen vågar fråga
hur de mår. Det finns barn som växer upp i Malmö med dåliga förutsättningar och det finns
barn som kommer hit för att de har flytt från dåliga förhållanden utomlands.
Malmö har tagit ett stort ansvar och tagit emot många flyktingar som sökt skydd. Detta
humana och solidariska ansvar är viktigt men vi har också sett att koncentrationen av antalet
flyktingar i Malmö har medfört en allt för hög belastning. Bostäder, arbete och skolgång har
inte hängt med. Vi är positiva till att Alliansregeringen nu inför krav på alla kommuner i
Sverige att gemensamt ta ansvar för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Det
är orimligt att detta ansvar hittills enbart legat på ett fåtal kommuner, däribland Malmö.
Sedan länge har vi valt en modell i Sverige som innebär att vi inte har s.k. social housing.
Istället har vi sett till att alla kan efterfråga en bostad antingen genom egen inkomst eller
genom stöd från välfärdssystemet. Förutsättningen är att bostäder kan erbjudas till en rimlig
kostnad. Det finns ett glapp som är mycket svårt att överbrygga. Hemlöshet och bostadsbrist
är tyvärr vanligt förekommande i Malmö. Vi måste nu ta till krafttag för att lösa denna
problematik. I första hand måste vi få en ökad rörlighet på bostadsmarknaden.
Verksamheten med att hjälpa personer med olika former av funktionsnedsättningar måste
förbättras på flera sätt bland annat genom att förbättra utvärdering och uppföljning samt
genom att stärka självbestämmandet. Inte minst måste kommunen arbeta systematiskt med
förebyggande verksamhet. Alla människor kan bidra i samhället på ett eller annat sätt, vi
måste bara bli bättre på att se alla Malmöbor.
Malmö måste börja ta problematiken med hedersvåld på allvar. Att leva med hedersrelaterade
problem begränsar hårt ens liv och leder till sämre livskvalitet och livschanser än ens
jämnåriga kamrater. De vanligaste formerna av hedersrelaterat förtryck är ansökan om
dispens eller systematisk frånvaro från gymnastik och simundervisning samt systematisk
frånvaro från sex- och samlevnadsundervisning och religionsundervisning, trots att detta inte
är tillåtet. Hedersrelaterat förtryck kolliderar därmed med skolplikten.
30
Många Malmöbor känner sig otrygga idag. Tyvärr finns det fog för dessa känslor. Både så
kallade vardagsbrott och grova brott är mycket vanliga i Malmö. Malmö ska vara en trygg och
säker stad, där alla ska kunna röra sig fritt på gator och torg. Brottsligt beteende hos unga ska
stoppas i tid. Insatser där föräldrar, skola, sociala myndigheter och polis samarbetar för att
förebygga ungdomsbrottslighet är av stor vikt.
31
Barn som far illa
Bättre rutiner för att hjälpa utsatta barn
Nästan hälften av all ohälsa hos unga kan härledas till de livsvillkor familjen lever under,
exempelvis svag ekonomi, arbetslöshet och boendesituation. De som redan har det tufft
behöver extra hjälp och kommunen måste ta sitt ansvar. Bristen på bra familjehem i
kommunen är mycket allvarligt och vi vill se över rutinerna så att fler utsatta barn får
möjligheten att vistas i trygga familjer.
Barn är alltid i beroendeställning
Brottsutsatta barn berättar inte gärna om sina upplevelser av kränkningar och våld i hemmet.
Personal inom förskola och skola måste stödjas i att alltid anmäla vid misstanke om våld. Vår
medvetenhet måste öka, samtidigt som en god samverkan mellan skola, socialtjänst och
rättsväsende upprätthålls. Vi ser gärna på sikt att fler oanmälda besök hos familjehem och
HVB-hem görs.
Flyktingmottagande
Integration
Målet med de som kommer till Malmö som flyktingar är att de ska integreras i samhället.
Integration sker bäst genom egen försörjning och delaktighet på en arbetsplats. Det har varit
svårt att få integrationen att fungera när inflödet av flyktingar till Malmö varit så stort
samtidigt som arbetslösheten i Malmö är högre än genomsnittet i Sverige. Eftersom
tillströmningen inte bara ökat till Malmö utan till hela Sverige, är vi positiva över den
migrationsöverenskommelse som Alliansen tillsammans med Miljöpartiet genomfört på
riksplan. Moderaterna vill vidare verka för ett avskaffande av rätten för asylsökanden att välja
eget boende.
Ett mottagande präglat av effektivitet och respekt
Malmös mottagande av flyktingungdomar ska präglas av värdighet, omsorg och
kravställande. Fler asylsökande bör placeras i familjehem, inte bara de allra yngsta. Det är inte
värdigt att spendera hela sin ungdom på en kommunal institution. Vägen till arbete via
utbildning, föreningsengagemang och praktikplatser måste prioriteras högt i alla berörda
förvaltningar.
Målet är självförsörjning
Det är svårt att integreras i ett samhälle om man är ensam. Målet för ensamkommande
ungdomar med permanent uppehållstillstånd måste vara att etableras i samhället och bli
självförsörjande och kunna klara ett självständigt liv. Genom språkutveckling och
näringslivssamarbete skulle Malmö kunna ge möjlighet till praktik och arbete.
Samarbeten för ökad integration
Malmö bör inleda samarbeten med universitet, högskolor och företag för att stödja
ensamkommande asylsökande barn. Goda exempel finns i Stockholm där lärarstudenter
32
hjälper ungdomarna med språkutveckling och stärks därmed i sin blivande yrkesutövning
samtidigt som ungdomarna coachas i svenska språket samtidigt som de får en ny kontakt med
samhället.
Strategi mot hemlösheten
Tak över huvudet
Att ha ett tak över huvudet är förutsättningen för att kunna sköta ett arbete, sin hälsa och
behålla sina sociala kontakter. Den som är hemlös befinner sig med andra ord i ett akut
utanförskap som ställer mycket höga krav på samhällets insatser. Ingen ska behöva vara
hemlös i Malmö och ingen ska behöva tillbringa natten ute på gatan. Vi vill införa en taköver-huvudet-garanti som innebär att den som inte finner härbärge för natten ska garanteras
detta genom Socialtjänsten.
Ett minskat utanförskap är prioritet
Hemlösheten i sig själv är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett
sådant. Ofta finns det emellertid samband med till exempel arbetslöshet, brist på utbildning,
missbruk, psykisk sjukdom eller långvarigt utanförskap och därför krävs lösningar av många
samverkande aktörer. Att bekämpa utanförskapet är därför en viktig del arbetet med att
minska hemlösheten. Vi vill även se att handlingsplaner för det vräkningsförebyggande
arbetet ska tas fram.
Mobilisera stöd och informera
Vi vill inrätta en ny kommuncentral enhet för hemlösa personer som inte har haft kontakt med
socialtjänst de senaste två åren. Enheten skulle kunna tillhandahålla information och stöd i
frågor som rör logi och olika former av boendestöd och behandling. Personalen vid enheten
bör ha lång erfarenhet av att arbeta med hemlöshetsfrågor, som innefattar insatser till personer
som har en komplex social livssituation, missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Det är
viktigt att ta ett övergripande ansvar istället för en rad projekt som överlappar varandra.
Inför Bostad först på allvar
Vi tror på människans förmåga att återhämta sig och att alla förtjänar en andra chans. Därför
vill vi att ”Bostad först”- modellen ska införas fullt ut i Malmö. ”Bostad först ” innebär att
den som är hemlös och som vill förändra sin livssituation erbjuds en lägenhet med
förstahandskontrakt samt det stöd som krävs under och efter inflyttning. Först en egen bostad
– sedan hjälpinsatser. Alla Malmös fastighetsbolag måste ta sitt ansvar för att det finns
tillräckligt många lägenheter att tillgå för att möta och bekämpa hemlösheten. Samtidigt är det
viktigt att inte de sociala lägenheterna blir en ”alternativ bostadsförmedling” för personer som
endast har problemet att månadsinkomsten är för låg för att kunna efterfråga en reguljär
lägenhet.
Förebyggande arbete bland unga
Vi vill lägga särskilt fokus på gruppen unga i åldersgruppen 18-24 år som är hemlösa. I
Stockholm har man arbetat aktivt för att mota bort problematiken med goda resultat. Målet är
att utveckla gemensamma arbetsmetoder i samarbete med ansvariga förvaltningar samt
33
inventera befintliga vård- och boendealternativ för unga vuxna. Vi vill även utarbeta förslag
på fungerande vårdkedjor och lämpliga boendealternativ.
Hedersrelaterat våld
Genomför oberoende kartläggning av hedersproblematiken
Oberoende av kultur och religion ska alla barn känna sig trygga och ha samma fri- och
rättigheter. En undersökning gjord i Stockholms stad visade att en stor mängd unga människor
är drabbade av det förtryck som följer i hederskulturens spår. Vi måste synliggöra dessa
omfattande problem även i Malmö. Därför vill vi att en oberoende kartläggning av
hedersrelaterade problem genomförs.
Rikta åtgärderna rätt
Idag vet vi inte om de insatser som görs är verkningsfulla. För att kunna komma åt
problematiken med hedersrelaterat våld och förtryck krävs information om hur den är
beskaffad. Vi kan inte tolerera att hederskultur begränsar Malmöbornas rätt till demokrati och
jämställdhet.
Skapa resurscentrum för att motverka hedersrelaterat förtyck och våld
Vi vill skapa ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, likt Origo i Stockholm.
Resurscentret ska vara både ett fysiskt hus och virtuellt på internet. Resurscentret är tänkt att
vända sig till alla åldersgrupper, med ett särskilt fokus på ungdomar. I resurscentrets arbete
ska det ingå stöd och rådgivning till ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och
våld och även till personal som möter flickor och pojkar som växer upp i hederskultur. Denne
samordnare ska även agera bollplank till våra skolor så att de vet vart de kan vända sig när de
ser problem av denna karaktär. Information och större insatser ut till skolorna är hög prioritet
eftersom de kan hjälpa barnen vid tidig ålder.
Tillgänglighet
nedsättningar
för
personer
med
funktions-
Alla kan bidra
Varje individ har en förmåga att växa av egen kraft, en vilja att ta ansvar för sina handlingar
och leva ett självständigt liv. Vi vill därför systematiskt söka nya samarbeten med företagen i
kommunen för att möjliggöra att fler funktionshindrade kan delta i det reguljära arbetslivet.
Vi ser gärna att kommunen tar initiativ till att tillsammans med brukare, organisationer med
flera anordna en mässa för att belysa för allmänheten hur det är att leva med
funktionsnedsättning. Den kan ha ett liknande upplägg som Senior-mässan som för första
gången arrangerades i Malmö under 2013.
Alla stödinsatser ska vara individuella
Det handikappspolitiska arbetet bottnar i att identifiera och eliminera eventuella hinder för
tillgänglighet. Samtidigt ska arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering ligga i
34
framkant. Kommunen måste kunna ge riktade, individuellt anpassade stödinsatser för att öka
förutsättningarna till självständighet och självbestämmande.
LSS-verksamhet på brukarnas villkor
Brukare inom LSS är starka individer med egna viljor och drömmar. Det märks tydligt när
man ser hur vanligt det är att brukare tackar nej till ett visst boende eller lämnar in önskemål
om att få byta boende. Trots deras styrka blir de ofta behandlade som svaga människor av
kommunen. Deras vilja att själva välja i vilken stadsdel de vill bo, hur lägenhetens
planlösning ska se ut och hur köket ska inredas bör respekteras på samma sätt som hos alla
andra människor.
Privata initiativ välkomnas
Det är viktigt att LSS-boenden inte längre blir en kommunal monopolverksamhet. Privata
initiativ bör välkomnas av Malmö stad för att bättre kunna tillgodose brukarnas önskemål.
Privata initiativ kommer också att kunna bidra till att korta de långa LSS-köerna och göra att
Malmö slipper betala onödiga bistånd till staten. Det är pengar som gör större nytta i den
kommunala verksamheten.
Bryt kriminaliteten
Polisens synlighet ska öka
Vi vill att fler poliser rör sig i staden, särskilt på utsatta platser och i särskilt oroliga områden.
Med mobila polisstationer skulle polisens närvaro kunna öka, samtidigt som förflyttningar
snabbt kan ske. För att stärka förtroendet för polisen ser vi gärna att så kallade kvarterspoliser
inrättas, vilket skulle medföra förbättrade möjligheter till relationsbyggande.
Alla illegala vapen måste bort
I Malmö har det under de senaste åren blivit allt vanligare med skjutningar på öppen gata.
Alliansregeringen har tagit initiativ till stärkta insatser med att komma åt illegala vapen. Detta
arbete är efterlängtat och nödvändigt för Malmö där våldet i vissa områden är alarmerande
högt.
Unga kriminella ska hjälpas
Vi vill att barn och ungdomar under 15 år som omhändertas av polis eller annan myndighet
ska följas upp senast 48 timmar efter förseelsen. En översyn av straffbarhetsåldern bör även
göras.
Öka tryggheten
Som ett led att minska den uppleva och faktiska otryggheten vill vi övervaka Malmös mest
brottsutsatta platser med kameror. Dessa inkräktar inte på någon privat sfär, utan är tänkta att
riktas mot till exempel skolgårdar eller kommunala fastigheter snarare än mot öppna gator och
torg. Vi vill också förbättra belysningen i mörka områden och bygga bort inslag i det
offentliga rummet såsom vid cykel-och gångstråk, som spär på otryggheten.
35
7. Ett spännande Malmö
Malmö ska vara en stad som präglas av närheten till kontinenten. Vi Moderater i Malmö har
länge arbetat för att uppmuntra ett aktivt stadsliv, ett rikt nöjesliv och en levande stadskärna.
Initiativet att tillåta uteserveringarna på Landbygatan vid Lilla Torg togs av den dåvarande
borgerliga majoriteten.
Våra kanaler används idag i ganska ringa omfattning. Genom att tillvarata nya idéer kunde
kanalerna komma att utgöra ett mer positivt inslag både i stadsbilden men även för
friluftsändamål och sport. Vi vill ha fler lekplatser och aktiva miljöer för Malmöborna. Vi vill
planera för attraktiva anläggningar där vardagsmotion och spontanverksamhet kan äga rum.
Genom att anlägga fler utomhusgym runt om i Malmö, exempelvis vid havet, i parker och i
närhet till lekplatser uppmuntras och förenklas möjligheten till motion och rörelse för
Malmöborna.
Löpstråken i parkerna ska vara upprustade och väl underhållna. De kommunala ridstråken
måste även bli bättre. Med en plan för nya ridstigar kan Malmö utvecklas till en hästvänlig
kommun med goda ridmöjligheter och minska de konflikter som kan uppstå om det rids på
olämpliga ställen. I Malmö ska det vara lätt att leva ett aktivt och hälsosamt liv vilket ska
genomsyra den långsiktiga stadsplaneringen.
Malmö måste tänka långsiktigt gällande idrottsverksamheten. Idrott utvecklas tillsammans
med samhället och bör därför bli en naturlig del av stadsplaneringen. En meningsfull fritid
bidrar till delaktighet i samhället och kommunen ska genom idrotts- och föreningslivet
garantera ett brett utbud av fritidsaktiviteter för unga.
Malmö har all potential för att vara en levande kulturstad som med sitt kulturliv och kreativa
klimat ger uppmärksamhet och skapar en attraktiv stad för såväl Malmöborna som för
tillresande. Staden ska vara spännande och våga utmana och inspirera, ge möjlighet till
kulturella upplevelser. Tillsammans med god tillgång på kommunikationer, bostäder och
utbildning utgör kulturen den viktigaste faktorn för företagsetableringar. En satsning på
kulturen ger mångfalt tillbaka.
Kulturpolitiken ska understödja och respektera professionalismen inom kultursektorn.
Kulturpolitikens roll är viktig för bildnings- och kunskapssamhället. Malmös institutioner ska
få möjlighet att utvecklas på en hög konstnärlig nivå och det är vårt ansvar att säkerställa
resurser för att möjliggöra en sådan utveckling.
En grundbult i kulturinfrastrukturen är vårt biblioteksväsende. Därför ska Malmö ha ett
levande huvudbibliotek som ligger i framkanten av utvecklingen och som med respekt för
bildning och tradition blir en verklig mötesplats för alla malmöbor. Biblioteket ska stimulera
intresset för litteratur, samhälle och kultur samt tillvarata den nya teknikens möjligheter.
36
Ett Malmö rikt på upplevelser
En modern fritid på Malmöbornas villkor
Malmös fritidspolitik ska utgå från medborgarna. Tyvärr ser vi att aktivitetstalen bland våra
idrottsföreningar sjunker, men det betyder inte nödvändigtvis att färre engagerar sig på
fritiden. Kommunen måste bli bättre på att anpassa öppettider och tillgänglighet efter
medborgarnas behov och vi måste vara nytänkande och öppna för nya träningsformer som
Malmöborna efterfrågar.
Anlägg fler utomhusgym
Fritidsnämnden bör få i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden uppföra fler
utomhusgym i Malmö. Med fler utomhusgym runt om i Malmö kan folkhälsan förstärkas och
negativa effekter till följd av för lite motion skulle kunna minskas och förebyggas.
Utomhusgym skulle även kunna spela en positiv roll som mötesplats för såväl unga som
gamla.
Fler fritidsgårdar
Många unga uppger idag att de saknar någonstans att vara under fritiden. Malmö är i behov av
fler mötesplatser för ungdomar, särskilt i utsatta områden. Genom att samordna lokaler och
personal på skolorna på ett bättre sätt, skulle fritidsgården under dagtid kunna fungera som
uppehållsrum på en skola och på kvällstid som en mötesplats för unga.
Flexibla öppettider
Vi tycker det är viktigt att ungdomar har tillgång till lokaler även under kvällstid och helger.
En flexibel hållning i frågan om tillgång till skolornas lokaler skulle öppna upp för
möjligheten att skollokaler även skulle kunna nyttjas av ungdomar under kvällstid och på
helger.
Ta vara på de ideella krafterna
Malmö sprudlar av engagerade medborgare som lägger ner otalig tid för att ge ungdomar en
meningsfull tillvaro genom stöd och fritidsaktiviteter. De ideella krafterna kämpar med
knappa resurser till sina verksamheter. Tyvärr har vi sett att populära och välbesökta
verksamheter tvingats lägga ner på grund av bristande gehör från stadens beslutsfattare. Vi
vill bättre tillvarata de ideella krafterna som har ett ovärderligt och oersättligt förtroende bland
ungdomar.
Föreningslivet ger socialt kapital
Det levande föreningslivet i Malmö är någonting unikt och någonting vi verkligen måste
värna om. Satsningar på föreningslivet är otroligt viktigt för civilsamhället och för med sig ett
rikt socialt kapital. Engagemang och social interaktion värderar vi högt och vi vill ge
föreningslivet goda möjligheter och förutsättningar att kunna verka
Skapa nya ridstråk
Ridsport är en stor näring som genererar arbetstillfällen och meningsfull fritid för många. Vi
vill att Malmö ska vara en mer hästvänlig kommun. Det skulle kunna leda till synergieffekter
med en utveckling av turistnäring och hästföretagare samtidigt som kommunen skulle kunna
37
bli mer attraktiv för hästägare att bo i. Malmö bör i samråd med dem som bedriver hästsport
utreda förutsättningarna för att skapa nya ridvägar och ridstigar.
Se över bidragsutbetalningarna
Kommunen behöver göra en översyn av de olika typerna av utbetalningar från facknämnder
och stadsdelar samt en koordinering att alla i Malmö stad använder samma programvara för
bidragsutbetalningar. Utan ett övergripande perspektiv kan ingen säkerställa hur stora
utbetalningar kommunen har gjort på olika håll till samma förening.
Ett rikt nöjesliv med evenemang
Utöka samarbetet inom kultur- och nöjesbranschen
Malmö stad bör initiera ett samarbete med arrangörerna inom kultur- och nöjesbranschen.
Istället för att kommunen konkurrerar ut befintlig verksamhet med subventionerade konserter,
bör ett bättre samarbete komma till stånd.
Vikten av att bli en riktig evenemangsstad
Besöksnäringen och evenemangen blir allt viktigare för stadens profilering och sysselsättning.
Malmö stad måste gå i bräschen för att locka till sig publikdragande evenemang inom kultur,
sport, mässor och utställningar. Antalet anställda i besöksnäringen bör kunna fördubblas fram
till 2020.
Konsert och kongress
Moderaterna har varit pådrivande i arbetet med Malmö Live. Projektet är en viktig del i
Malmös förnyelsearbete och kommer att stimulera evenemang – och turistnäringen. Med
Malmö Live- anläggningen kommer vi få en oerhörd möjlighet till högklassiga kultur- och
nöjesarrangemang. Malmö symfoniorkester är garant för ett högkvalitativt utbud i vårt nya
konserthus. Orkestern har genom ett omfattande förnyelsearbete breddat sin verksamhet och
hittat nya publikgrupper och är en av regionens viktigaste aktörer för barn- och
ungdomskultur. Vi vill tillföra resurser så att symfoniorkestern kan ta sig an uppgiften att
arbeta i Malmö Live. Det är en stor skillnad att arbeta i det nuvarande konserthuset jämfört
med det nya, detta nya uppdraget på MSO är en kraftfull satsning på att stärka Malmö som
ledande kulturstad.
Våga reformera Malmöfestivalen
Malmöfestivalen har pågått i ungefär samma stil sedan 1985. En förkortning av festivalen är
att föredra. Det möjliggör att behålla hög kvalitet inom samma kostnadsram. Utöver
Malmöfestivalen bör Malmö ha fler kortare temafestivaler så att staden blir mer levande och
lockar till sig flera besökare under fler delar av året.
38
En levande och kreativ kulturstad
Bygg nytt konstmuseum
Det behövs fler muséer och attraktioner i Malmö. En av dessa är hur konststaden Malmö ska
utvecklas genom byggandet av ett nytt konstmuseum. Malmö har stora och unika
konstsamling vilka i princip aldrig visas mer än till en mycket liten del. Det är för oss
fortfarande en prioriterad fråga under mandatperioden. Ett inriktningsbeslut från staden
behövs så att sponsorer kan börja anskaffas.
Uppmuntra fler privata finansiärer
Skaparglädje och kulturell frihet kan aldrig odlas av centrala påbud. Vi vill fastslå att ett rikt
kulturliv inte är samma sak som att kommunen ska delfinansiera alla kulturprojekt. Vi vill
stimulera utvecklingen av att kultursektorn ska hitta privata finansieringskällor till
kulturprojekt.
Vitalisera biblioteken
Förutom ett levande huvudbibliotek måste stadsdelsbiblioteken räddas från utarmning. De ska
bli vitala och utvecklingsinriktade delar av en viktig helhet, självfallet inom samma
organisation. I skollagen fastställs att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Dessa
tillsammans med de utbildade bibliotekarierna har en viktig roll när det gäller att stimulera
läsandet och läsförståelsen bland barn.
39
8. Ekonomisk sammanställning
Intäkter
Lägre skatt
-50 000
Ökade intäkter citytunnelstationerna
Reklamintäkter och uthyrning av caféer etc
+10 000
Summa
-40 000
Satsningar
Förskolesatsning, bl.a. allmän förskola
+30 000
Fler specialpedagoger i förskola och skola
+15 000
Satsning på lärarlöner
+ 15 000
Malmö symfoniorkester
+3 000
Projektering Konstmuseum
+1 500
Fritidsgårdar
+ 4 000
Arbetskläder i hemtjänsten
+2 000
Kartläggning hedersbrott
+ 1 500
Copenhagen Malmö Region
+ 1 000
Tekniska nämnden
Upprustning cykelstråk, parker, löpspår, ridstigar
+5 000
Miljönämnden
+2 000
Stadsbyggnadsnämnden
+2 000
Summa
+82 000
40
Minskade utgifter
Kommunstyrelsen anslag
Tre kanslier, Vårt Malmö,
Extraanslag Malmöfestivalen
Willy Brandt m.m.
- 35 000
Ny arbetsmarknadsorganisation,
ger lägre socialbidrag
- 20 000
Differentierad maxtaxa
- 10 000
Ny enhet för bostadsbyggande,
ger minskade kostnader för hemlöshet
-20 000
INAR
-2 000
Levande Malmö
-1 000
Stadskontoret, utredning socialbidrag
-30 000
Demografipåverkan kulturnämnden
-4 000
Summa:
-122 000
41
9. Yrkanden
ARBETSMARKNAD, GYMNASIE- OCH
VUXENUTBILDNING
att
uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att införa en ”en- väg – inorganisation till kommunens arbetsmarknadsinsatser
att
uppdra åt kommunstyrelsen att verka för att skilja utbetalning av försörjningsstöd från
arbetsmarknadsinsatserna till ny myndighetsenhet
att
uppdra åt kommunstyrelsen att initiera ett pilotprojekt för ungdomar under 25 likt
Navigatorcentrum i Trelleborg
att
uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en samlad strategi för yrkesutbildningar,
komvux och eftergymnasiala utbildningar
att
uppdra åt utbildningsnämnden att återkomma med förslag på hur samarbetet med
högskola och universitet kan utvecklas och fördjupas
att
uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att inleda ett samarbete med Malmö
högskola och lokalt näringsliv, för att hjälpa ensamkommande ungdomar att få stöd
och hjälp att lära sig svenska samt närma sig arbetsmarknaden
att
uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att erhålla en viss summa lön om
person arbetar vid sidan av ekonomiskt bistånd
att
uppdra åt utbildningsnämnden att återkomma med förslag om hur undervisningen i
svenska för invandrare kan effektiviseras och förbättras
att
uppdra åt kommunstyrelsen att hemställa till regeringen att införa ekonomiska frizoner
i Malmös utanförskapsområden
att
uppdra åt kommunstyrelsen uppvakta regeringen i syfte att stärka kommunernas
möjligheter att kameraövervaka brottsbelastade platser
att
uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med polismyndigheten utreda möjligheten att
införa mobila polisstationer
att
uppdra åt kommunstyrelsen att öka insatserna än mer där föräldrar, skola, sociala
myndigheter och polis samarbetar för att förebygga så att unga inte dras in i
gängrelaterade situationer.
42
SOCIALTJÄNST, VÅRD OCH OMSORG
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om hur en boendeinformation
för äldre och deras anhöriga kan förbättras och göras mer tillgänglig
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om hur fler mötesplatser för
äldre kan skapas
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om hur hinder som försvårar
möjligheten att laga mat i enskilda boenden kan undanröjas
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag på hur respekten och
värdigheten för den enskilde vid de kommunala vårdboendena ska säkerställas
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag på att införa vårdplanering i
hemmet i hela Malmö stad
att
uppdra åt stadsområdesnämnderna att införa möjligheten till arbetskläder inom
hemtjänsten
att
uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en plan för hur fler trygga familjehem kan
skapas.
att
uppdra åt sociala resursnämnden att undersöka hur hälsofrämjande och förebyggande
insatser via exempelvis hälsocoacher kan skapa bättre livskvalitet för Malmös seniorer
att
uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för byggande av
”generationsboenden” med delat äldreboende och förskola
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om former för hur kunskap om
barns, ungdomars och kvinnors rättigheter enligt svensk lagstiftning effektivast ska
överföras till människor som har flyttat till Sverige, men som kan antas ha bristande
kunskaper och erfarenheter av sådan rättighetslagstiftning
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag på strategier för hur
verksamheten ska bli bättre på att förebygga, upptäcka, utreda, skydda och ställa till
svars för hedersrelaterat förtryck
att
uppdra åt kommunstyrelsen att fortsätta uppvakta regeringen för diskussion gällande
mottagandet av asylsökande och ensamkommande asylsökande barn
SKOLA
att
kommunfullmäktige uttalar att förskoleverksamheten i Malmö utgör en god
pedagogisk grund inför skolan som alla barn bör ta del av
43
att
uppdra åt förskolenämnden att inrätta fler enheter för allmän förskola samt att uppsöka
samtliga vårdnadshavare till barn i åldern 1-5 som idag inte deltar i förskolan och
tillförsäkra att dessa erbjuds allmän förskola
att
uppdra åt kommunstyrelsen att avsätta 15 mkr extra som ett tillskott till lärarlönerna
att fördelas individuellt i samband med kommande löneöversyn.
att
uppdra åt förskolenämnden och grundskolenämnden att satsa på fler specialpedagoger
att
uppdra åt förskolenämnden och grundskolenämnden att verka för att den lokalt
påverkbara byråkratin och den administrativa bördan för lärare minskar
att
uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att införa ett system där vi får läraroch rektorscoacher i Malmö
att
principiellt uttala att elevers och föräldrars egna aktiva val av skola är viktigt att
stimulera
att
uppdra åt kommunstyrelsen att komma med förslag på hur ett modernt arbetssätt kan
implementeras på Malmös skolor genom att satsa på informationsteknik i skolorna
med såväl nätverksutbyggnad som egna datorer till eleverna
att
uppdra åt kommunstyrelsen att komma med förslag på hur skolledningen kan stärkas
så varje skola som leds av en rektor med tydligt personal och budgetansvar.
att
kommunfullmäktige fastslår att skolans rektor ska polisanmäla alla brott som begås på
skolor i Malmö
att
kommunfullmäktige fastslår att maten i Malmö skolor ska vara god, näringsriktig och
av hög kvalitet
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag på hur barngrupperna i
förskolan kan minska
att
uppdra åt förskolenämnden att särskilt uppmärksamma föräldrarnas önskemål om
förskoleplacering
att
uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för en central pott för skolor
som inom ramen för utbildningen vill arbeta med att förbättra barn och ungdomars
hälsa, genom kost och motion
att
kommunstyrelsen ges i uppdrag att fastställa minimiriktlinjer för hur skolbiblioteken
bör utformas
att
kommunfullmäktige uttalar att våld, mobbing och kriminalitet inom skolans område
aldrig får accepteras och att principen om likabehandling alltid ska efterlevas
44
JÄMSTÄLLDHET, KULTUR OCH FRITID
att
uppdra åt fritidsnämnden och tekniska nämnden att uppföra fler utomhusgym i Malmö
att
uppdra till kommunstyrelsen om att ta fram en strategi för hur antalet anställda i
besöksnäringen kan fördubblas fram till 2020
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om att underlätta för anställda
att överta kommunal verksamhet i egen regi
att
uppdra åt kommunstyrelsen att i möjligaste mån erbjuda de som arbetar i offentlig
sektor heltid i stället för deltid
att
uppdra åt kommunstyrelsen att arbeta med målsättningen att Stadionområdet ska
vidareutvecklas till idrottsområde
att
uppdra åt kulturnämnden verka för projektering av ett nytt konstmuseum
BOENDE
OCH
INFRASTRUKTUR
FRAMTIDENS TRAFIK
SAMT
att
uppdra åt tekniska nämnden att skyndsamt utreda möjligheten att kommunen
tillhandahåller hyrcyklar
att
uppdra åt tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden genomföra en ny Västra
Hamnen-strategi
att
uppdra åt tekniska nämnden att utreda möjligheterna att nyttja befintligt spår och
bygga ut Malmöringen
att
uppdra åt tekniska nämnden att återkomma med förslag om att förbättra cykeltrafiken i
Malmö
att
uppdra åt tekniska nämnden att förbättra rutinerna för gatustädningen samt att ta bort
det så kallade städparkeringsförbudet.
att
uppdra åt tekniska nämnden att initiera ett modernt p-ledsystem i avsikt att minska
söktrafiken efter lediga parkeringsplatser i city.
att
uppdra åt tekniska nämnden att i samråd med stadsbyggnadsnämnden utreda
förutsättningar för korttidsparkering i närhet till verksamhetslokaler i gatuplan
att
uppdra åt kommunstyrelsen att utveckla en plan för att bygga bort inslag i
stadsarkitekturen som spär på otryggheten.
att
uppdra stadsbyggnadsnämnden att genomföra en ny etableringspolicy i syfte att
erhålla ett diversifierat näringsliv
45
att
uppdra åt kommunstyrelsen att avyttra 3 % av MKB och att inrätta en ny enhet för att
bland annat hantera hemlöshet
att
uppdra åt tekniska nämnden att starta ett pilotprojekt med testanläggning med
miljövänlig induktionsteknik för bussar och bilar
KONSUMENT, STADSEKOLOGI OCH
UTVECKLING
att
uppdra åt tekniska nämnden att återkomma med förslag på hur Ribersborgsstranden
fortsatt kan utvecklas och förskönas
att
uppdra åt tekniska nämnden att återkomma med förslag om hur skötseln av stadens
parker kan förbättras
att
uppdra åt tekniska nämnden att utreda hur Malmös kanaler kan utnyttjas på ett bättre
sätt, till fromma för Malmöbor och besökande.
ÖVERGRIPANDE
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om införande av maxtider för
kommunens handläggning av tillståndsärenden, lov och annan myndighetsutövning
att
uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om att säkerställa en rik
variation av alternativ till den kommunala servicen i syfte att återföra mer makt till
den enskilde medborgaren
att
uppdra åt kommunstyrelsen att verka för att Malmö stad fullt ut deltar i Copenhagen
Malmoe Region
att
i övrigt anta de förändringar som Moderaterna föreslår i budgetreservationen
FINANS
att
fastställa en skattesats på 20,84 per skattekrona
att
uppdra åt kommunstyrelsen att arbeta fram en strategi för hur skatten på sikt ska
kunna sänkas så att nivån ligger i ett mera rimligt förhållande till kranskommunernas
skattesatser.
46