Transcript GÖTEBORG ENERGI ÅRSREDOVISNING 2011


GÖTEBORG ENERGI ÅRSREDOVISNING 2011
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
1
Årsredovisning 2011
Årsredovisning 2011
Förvaltningsberättelse
Kort om Göteborg Energi Ekonomiska mål och styrning Väsentliga händelser under år 2011
Tio år i sammandrag Kommentarer till tio år i sammandrag
Dotterföretag, intresseföretag och andra intressenter Produktområden Investeringar
Risker och osäkerhetshantering Personal Miljö Utsikter för 2012 och framåt Händelser efter balansdagen Förslag till vinstdisposition 3
3
4
5
5
6
8
10
12
14
15
16
16
16
Finansiella rapporter
Resultaträkningar Kommentarer till Resultaträkningar Balansräkningar Kommentarer till Balansräkningar Förändringar av eget kapital Kommentarer till Förändringar av eget kapital Kassaflödesanalyser Kommentarer till Kassaflödesanalyser Noter 18
19
20
22
23
24
25
26
27
Revisionsberättelse44
Granskningsrapport45
Styrelsens arbete46
Styrelse48
Koncernledning 50
Organisationsschema 51
Göteborg Energi AB
Box 53 • 401 20 Göteborg
Telefon 020-62 62 62
www.goteborgenergi.se
© Göteborg Energi 2012
2
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Styrelsen och verkställande direktören för Göteborg Energi AB,
organisationsnummer 556362-6794, avger härmed följande
årsredovisning för moderföretaget och koncernen avseende
räkenskapsåret 2011-01-01 - 2011-12-31.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Kort om Göteborg Energi
ÄGARDIREKTIV
Göteborg Energi med säte i Göteborg är Västsveriges ledande energiföretag. Göteborg Energi erbjuder produkter inom
elhandel, elnät, fjärrvärme, kyla, naturgas, biogas, gasnät,
energitjänster samt data- och telekommunikation. Göteborg
Energis kunder finns framför allt i Göteborgs-området och
utgörs av privatpersoner, företag och offentlig verksamhet.
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Göteborg Energi AB är ett helägt dotterföretag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF AB), organisationsnummer 556537-0888. GKF AB ägs till 100 procent av
Göteborgs Stad.
Göteborgs Stads motiv till att bedriva energibolag beskrivs i ägardokumentet. Detta ligger till grund för koncernens affärsidé, mål,
strategier och policys. Ägardokumentet utvecklades och beslutades
år 2002. Dokumentet utgör grunden i arbetet i koncernen. Ägardirektiv, styrelsens mål samt koncernens affärsplan formulerar
tillsammans koncernens uppdrag.
AFFÄRSIDÉ
”Vi är ett energiföretag, en tjänsteleverantör som använder
infrastrukturen för att skapa långsiktighet och stabilitet i våra
erbjudanden. Vi löser kundernas behov genom att leverera tjänster
och produkter. Våra erbjudanden utformas tillsammans med kunderna
så att deras konkurrenssituation förbättras. Vi är ett företag med
stark miljöprofil”.
VISION
”Ett hållbart Göteborgssamhälle.”
Ekonomiska mål och styrning
Göteborg Energis vision är att vara med och skapa ”ett
hållbart Göteborgssamhälle” vilket förutsätter ekonomiskt
värdeskapande och lönsam tillväxt. För att klara det behöver
vi skapa vinster, koncernen har tunga investeringsår framför
sig i och med omställningen till förnyelsebara energilösningar. Den infrastruktur som Göteborg Energi investerar i skall
hålla i många år framöver, i vissa fall 50 år eller längre.
Under 2011 uppnådde Göteborg Energi ett resultat efter
finansiella poster om 454 miljoner, ett betydligt lägre resultat än 2010 då det extremt kalla vädret i kombination med
låga räntor och låga bränslepriser resulterade i en rekordstor
vinst. Koncernens satsningar på förnyelsebar energi har tagit
fart vilket medför ökade kostnader.
soliditet
Inriktningen har varit att upprätthålla en räntabilitet på eget
kapital efter skatt inom intervallet 8 till 12 procent under en
femårsperiod. Soliditeten skall vara över 30 procent. För år
2011 uppgick räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 7,1
procent (13,5). Soliditeten inklusive minoritetsandel i eget
kapital uppgick vid årets slut till
33,4 procent (34,1).
räntabilitet på eget kapital
%
%
35
16
30
12
25
10
20
8
15
6
10
4
14
5
2
0
0
2007
2008
2009
Soliditet %
2010
Mål soliditet
2011
2007
2008
2009
2010
2011
Räntabilitet på eget kapital %
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
3
Väsentliga händelser under år 2011
Väsentliga händelser under år 2011
ÅRETS Resultat
Genomlysning av investeringsprojekt
De senaste åren har hög tillgänglighet i produktionsanläggningar, gynnsamma bränslepriser och låga räntenivåer
inneburit mycket goda resultat. År 2010 med långvarig
kyla uppvisade koncernen det bästa resultatet någonsin.
Resultatet för 2011 var inte på samma nivå som de senaste
rekordåren men var fortfarande bra och tillgängligheten i
produktionsanläggningarna var fortsatt god. Koncernen har
en stabil soliditet, 33,4 procent, och en bra mix av mogna
och lönsamma produkter. Det skapar utrymme för att ta
steg som krävs inom de områden koncernen betraktar som
nödvändiga komplement för att nå visionen om det hållbara
göteborgssamhället.
Under våren 2011 fick Stadsledningskontoret i uppdrag av
kommunstyrelsen att i nära samverkan med Göteborg Energi
AB genomföra en genomlysning av investeringsprojekt inom
Göteborg Energi de senaste fem åren. Uppdraget startades
i mars 2011 och utredningarna avrapporterades i början av
februari 2012. Granskningen omfattar investeringsprojekten
Mätning 2009 och GoBiGas samt bildandet av Göteborg
Energi Din El AB och satsningar inom förnyelsebar energi.
Utredningarna har gett koncernen en bra genomlysning av
nämnda investeringsprojekt och behovet av styrning i större
projekt.
nya regleringar
Ny VD och styrelse
Under våren avgick Göteborg Energis VD, vice VD och
personaldirektör. I mars fick företaget en ny styrelse och den
1 oktober tillträdde Lotta Brändström som ny VD. Lotta,
som har lång erfarenhet från energibranschen och samhällsbyggnad, kommer senast från Trafikverket där hon ansvarade för några av Sveriges största infrastruktursatsningar.
Nya etiska riktlinjer
Under året har Göteborg Energi uppdaterat och utvecklat
koncernens etiska riktlinjer. En ny uppförandekod har tagits
fram för att tydliggöra förhållandet mellan medarbetare,
ägare, samhälle, kunder och affärspartners.
Utredningen om tredjepartstillträde till fjärrvärmenät, som
blev klar i våras, har varit på remiss under hösten. Göteborg
Energi tror det finns en stor risk att tredjepartstillträdet
resulterar i högre fjärrvärmepriser, försämrad försörjningstrygghet och ökad användning av fossila bränslen. Därför
har Göteborg Energi i sitt remissvar avstyrkt utredningens
förslag.
I Sverige införs nu en förhandsreglering av elnätsföretagens avgifter. Energimarknadsinspektionen meddelade i
oktober beslut om intäktsramar för perioden 2012-2015 som
väsentligt begränsar elnätsintäkterna då förutsättningar i den
nya intäktsmodellen hade ändrats. Det innebär att investeringar blir olönsamma vilket ger en påtaglig risk att leveranssäkerheten försämras. Därför överklagar Göteborg Energi
beslutet i likhet med många andra energiföretag.
Förnyelsebart i fokus
Göteborg Energis satsningar på förnyelsebara energikällor
har fortsatt under år 2011. Under året påbörjade Göteborg
Energi bland annat byggnationen av demonstrationsanläggningen GoBiGas som ska producera biogas genom termisk
förgasning av biobränsle från skogsråvara. Sveriges modernaste vindkraftscentrum, Göteborg Wind Lab, uppfördes på
Risholmen i Göteborgs hamninlopp.
nettoskuld
ggr
omsättning och resultat
4
mkr
mkr
8 000
900
800
3
700
6 000
600
2
500
4 000
400
300
1
2 000
0
0
200
100
2007
2008
2009
2010
2011
2007
2008
Nettoomsättning
4
| GÖTEBORG ENERGI 2011
2009
Rörelseresultat
2010
2011
Resultat efter finans
0
Tio år i sammandrag
Tio år i sammandrag
Belopp i mkr
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
7 412
7 791
5 747
4 009
3 687
3 567
3 324
3 232
3 147
2 921
-4 375
-4 623
-3 170
-1 708
-1 486
-1 521
-1 291
-1 233
-1 581
-1 383
-769
-730
-619
-584
-536
-463
-486
-509
-402
-372
658
930
691
709
719
714
685
664
437
460
-204
-115
-70
-198
-155
-88
-71
-92
-78
-82
454
815
604
510
565
626
615
572
359
378
11 744
11 216
10 704
10 165
9 316
8 421
7 574
6 436
5 759
5 466
Eget kapital
4 624
4 561
4 062
3 785
3 461
3 308
3 013
2 759
2 586
2 421
Långfristiga skulder
4 304
4 231
4 696
4 811
4 127
3 492
2 908
2 461
1 945
1 352
Räntabilitet på eget kapital
efter schablonskatt, %
7,1
13,5
11,0
9,8
11,6
13,8
14,8
14,9
10,3
11,6
Räntabilitet på totalt kapital, %
4,8
7,0
5,7
6,5
7,1
7,8
8,6
9,5
6,9
7,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %
5,5
8,0
6,5
7,6
8,0
8,7
9,7
10,8
7,9
9,1
Soliditet, %
33,4
34,1
32,2
33,5
33,4
34,6
35,5
36,8
38,1
37,0
Investeringar
1 371
1 274
1 253
1 326
1 404
1 354
1 628
1 174
689
952
Nettoomsättning
Råvaror och förnödenheter
Avskrivningar och nedskrivningar
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
Anläggningstillgångar
Produktion av el inkl kraftvärmeel, GWh
973
1 177
1 082
637
902
340
144
176
419
342
Elnät (överföring av el), GWh
4 849
4 999
4 786
4 858
4 859
4 951
4 902
5 077
5 009
5 007
Försäljning av fjärrvärme exkl färdig
värme, GWh
3 647
4 470
3 864
3 508
3 558
3 644
3 737
3 843
3 876
3 900
Försäljning av gas (naturgas, biogas,
LNG), GWh
663
762
643
687
651
690
681
792
727
730
1 189
1 164
1 108
1 018
981
1 006
998
992
1 092
1 086
480
649
545
301
455
290
136
175
265
241
Medelantal anställda
Utsläpp koldioxid fossil (kiloton)
Kommentar till tio år i sammandrag
Nettoomsättningen uppgick till 7 412 mkr vilket var något
lägre än föregående år. En stor del av nettoomsättningen
hänförs till dotterföretaget Göteborg Energi Din El AB som
år 2010 första gången ingick i helårsomsättningen.
Resultatet för 2011 var lägre än de senaste åren. De senaste
åren har koncernen uppnått mycket bra resultat beroende
på framförallt gynnsamma bränslepriser, hög tillgänglighet i
produktionsanläggningarna och låga räntenivåer.
2010 var Göteborg Energis resultatmässigt bästa år
någonsin, därefter minskade resultatet med 44 procent vilket
försvårar jämförelse mellan åren. Resultatet för fjärrvärme
har halverats mellan 2010-2011 och når ej upp till förväntningarna.
Räntekostnaden har ökat på grund av höjd räntenivå.
Genomsnittlig räntenivå för år 2011 är 3,5 procent (1,6).
Produktionsanläggningarna har fungerat väl frånsett ett
haveri i Rosenlundsverket.
Försäljnings- och produktionsvolymer är i nivå med de senaste
åren. Anläggningarna är stabila och möjliggör koncernens
framtida satsningar samt levererar goda resultat och säkra
leveranser. Detta visas tydligt det senaste året då leveranssäkerheten var förhållandevis hög trots flera stormar.
Fortsatt satsning på förnyelsebar energi med
fokus på BIOgas och vindel
Koncernen fortsätter sin satsning på biogas och färdig­ställer
biogasanläggningar i Sävsjö, Lidköping och Skövde under
vårvintern 2012. Koncernen har 18 st vindkraftverk i produktion. Årets investeringsnivå ligger på 1 371 mkr (1 274).
Avskrivningarna har ökat de senaste åren till följd av tunga
investeringar exempelvis mäthanteringssystem samt nedskrivningar.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
5
Dotterföretag, intresseföretag och andra intressenter
Dotterföretag, intresseföretag och andra intressenter
GÖTEBORG ENERGI DIN EL
Göteborg Energi Din El AB är ett helägt dotterföretag från
och med april 2009 sedan Vattenfall och Göteborg Energi
beslutat att upplösa samarbetet i elhandelsföretaget Plusenergi AB. Göteborg Energi Din El AB med huvudkontor i
Göteborg vänder sig till kunder i hela Sverige. Företaget köper el direkt från producenter och på den nordiska elbörsen
Nord Pool.
Göteborg Energi Din El AB har haft en betydande
kundtillväxt under året och har nu cirka 290 000 kunder.
Nettoomsättningen uppgick till 3 273 mkr (3 652). Resultat
efter finansnetto uppgick till 48 mkr (7). Antal anställda vid
årsskiftet uppgick till 110 (118).
GÖTEBORG ENERGI NÄT
Göteborg Energi Nät AB, helägt av Göteborg Energi AB,
bedriver uteslutande elnätsverksamhet i Göteborg. Till överföring av el hör projektering, byggande, drift och underhåll
av ledningar, ställverk och transformatorer, anslutning av
elektriska anläggningar samt mätning av överförd effekt och
energi. Företaget äger elanläggningar inom sitt nätkoncessionsområde och har cirka 252 000 nätabonnemang.
Året inleddes med kall väderlek och avslutades med
ovanligt varm väderlek vilket sammantaget resulterade i
normala överföringsvolymer. Avgiftshöjning den 1 januari
2011 motiverades av ökade driftkostnader, främst regionnätskostnader och mätkostnader. Nettoomsättningen uppgick
till 994 mkr (910). Resultat efter finansnetto uppgick till
148 mkr (104). Antal anställda uppgick till 58 (60).
GÖTEBORG ENERGI GASNÄT
Göteborg Energi Gasnät AB är ett helägt dotterföretag.
Företaget anlägger, äger och förvaltar naturgasledningar
och övriga anläggningar i anslutning till överföring och
distribution av naturgas samt biogas. Gasnät har drygt 8 200
anslutna naturgasanläggningar inom segmenten fjärrvärme,
industri/process, transport, restaurang och hushåll. Stadsgasnätet i Göteborg stängdes slutligen i början av 2011 då
det inte längre är ekonomiskt försvarbart att driva nätet. Där
förutsättningar fanns genomfördes inkoppling till naturgasnätet. Drift, underhåll, entreprenader och administrativa
tjänster köps från moderföretaget.
rörelseresultat per dotterföretag
GÖTEBORG ENERGI DINEL
ALE FJÄRRVÄRME
SÖRRED ENERGI
GÖTEBORG ENERGI GASNÄT
GÖTEBORG ENERGI NÄT
FALBYGDENS ENERGI
GÖTEBORG ENERGI GOTHNET
PARTILLE ENERGI
6
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Företaget har ingen anställd personal. Nettoomsättningen
uppgick till 151 mkr (159). Resultat efter finansnetto uppgick till 21 mkr (19).
SÖRRED ENERGI
Sörred Energi AB är ett helägt dotterföretag. Verksamheten består i att tillhandahålla elnät, hetvatten, naturgas,
tryckluft, vatten, avlopp och därtill hörande servicetjänster
samt äga och förvalta de anläggningar som erfordras för
produktion och distribution till företag inom Torslandaområdet främst Volvo. Drift, underhåll, entreprenader och
administrativa tjänster köps från moderföretaget. Företaget
har ingen anställd personal. Nettoomsättningen uppgick till
184 mkr (189). Resultat efter finansnetto uppgick till 31 mkr
(30).
GÖTEBORG ENERGI GOTHNET
Göteborg Energi Gothnet AB, helägt dotterföretag till Göteborg Energi AB, säljer kommunikationstjänster direkt och
via tjänsteleverantörer. Företaget äger och driver ett optofibernät där huvudprodukterna är transmission, svartfiber och
optiska kanaler samt en telehousinganläggning. De viktigaste
kunderna är Göteborgs Stads förvaltningar och bolag, Västra
Götalandsregionen samt operatörer. Via eget fibernät och
i samarbete med Västlänk (19 stadsnätsägare i Västsverige)
nås över en miljon invånare och 60 000 företag vilket ger
kunderna alla stadsnätets fördelar och hela regionnätets
möjligheter.
Företaget mottog i slutet av året brev från en aktör på telekom­marknaden rörande så kallad marginalklämning enligt
konkurrenslagstiftningen avseende en upphandling genomförd 2009. Dialog med motparten inleddes i januari 2012.
Företaget håller på att avveckla rollen som kommunikationsoperatör för att fokusera på nätägarskapet. Omsättningen påverkades positivt av stabil nyförsäljning och
ökad tjänsteförsäljning. Till följd av ökade kundintäkter i
kombination med bibehållen kostnadsnivå förbättrades årets
resultat. Antal anställda uppgick till 39 (40). Nettoomsättningen uppgick till 172 mkr (133). Resultat efter finansnetto
uppgick till 9 mkr (-39).
FALBYGDENS ENERGI
Falbygdens Energi AB är ett helägt dotterföretag. Företaget
bedriver fjärrvärmeverksamhet, elproduktion, bredbandsverksamhet och entreprenader i Falköpings kommun. Företaget investerar i förnyelsebara energikällor för att medverka
till en ökad användning av förnyelsebar energi. Byggnation
av ett nytt kraftvärmeverk, Marjarp 2, har inletts för att
långsiktigt säkra leveranserna i Falköping.
Under året har fyra nya vindkraftverk anslutits till elnätet. Nettoomsättningen uppgick till 98 mkr (111). Resultat
efter finansnetto uppgick till 3 mkr (7). Antal anställda
uppgick oförändrat till 46.
I det helägda dotterföretaget Falbygdens Energi Nät AB
Dotterföretag, intresseföretag och andra intressenter
bedrivs elnätsverksamhet i Falköping med omnejd. Nettoomsättningen uppgick till 101 mkr (110). Resultat efter finansnetto uppgick till 24 mkr (32). Företaget har ingen anställd
personal.
Falbygdens Bredband AB, som bildades år 2002 tillsammans med Falköpings kommun, ägs till 51 procent av
Falbygdens Energi AB. Företaget äger och förvaltar ortssammanbindande nät samt bygger ut bredband inom Falköpings
kommun. Företaget har ingen anställd personal. Nettoomsättningen uppgick till 1 mkr i likhet med föregående år.
Resultat efter finansnetto uppgick såsom år 2010 till noll.
SÄVSJÖ BIOGAS
PARTILLE ENERGI
Övriga dotterföretag är Fjärrvärme i Frölunda AB, Västenergi AB och Rya Nabbe Depå AB. Dessa företags verksamhet är av ringa omfattning och de har ingen anställd personal.
Partille Energi AB bedriver fjärrvärmeverksamhet och försäljning av gas i Partille kommun. Företaget ägs till 50 procent
av vardera Göteborg Energi AB och Partille kommun. Företaget betraktas som dotterföretag då Göteborg Energi AB via
styrelsens sammansättning har ett bestämmande inflytande.
Nettoomsättningen uppgick till 103 mkr (116). Resultat efter
finansnetto uppgick till 22 mkr (30).
I det helägda dotterföretaget Partille Energi Nät AB
bedrivs elnätsverksamhet. Nettoomsättningen uppgick till
60 mkr (53). Resultat efter finansnetto uppgick till 5 mkr
(1).
Företagen, som inte har anställd personal, köper drift,
underhåll, entreprenader och administrativa tjänster från
Göteborg Energi AB.
ALE ENERGI
Ale Energi AB ägs till 91 procent av Göteborg Energi AB
och till resterande del av Ale kommun. Företaget, som äger
100 procent av Ale Fjärrvärme AB, har ingen verksamhet.
Ale Fjärrvärme AB bedriver fjärrvärmeverksamhet i Ale
kommun. Drift, underhåll, entreprenader och administrativa tjänster köps från Göteborg Energi AB. Företagen har
ingen anställd personal. Nettoomsättningen i Ale Fjärrvärme
AB uppgick till 38 mkr (41). Resultat efter finansnetto uppgick till oförändrat 8 mkr.
GOBIGAS
GoBiGas AB bildades år 2009 i syfte att utveckla teknik för
produktion av Substitute Natural Gas (SNG). Företaget, som
ägs till 100 procent, har ännu ingen försäljning eller anställd
personal. Resultat efter finansnetto uppgick till noll liksom
föregående år.
LIDKÖPING BIOGAS
Lidköping Biogas AB, som ägs till 95 procent och till
resterande del av Lidköpings kommun, bildades under år
2010 i syfte att producera flytande biometangas till fordon.
Komprimerad gas började levereras i mars även om inte delen för likvifiering (förvätskning) var helt klar. Företaget har
ännu ingen anställd personal. Administrativa tjänster köps
från Göteborg Energi AB. Nettoomsättningen uppgick till
19 mkr (0). Resultat efter finansnetto uppgick till -2 mkr (0).
Sävsjö Biogas AB, som ägs till 90,5 procent och till resterande del av Vrigstad Fjärrvärme AB, förvärvades i början av
år 2011 i syfte att producera biogas till fordon och biogödsel.
Anläggningen som uppförts under året var i stort sett färdigbyggd vid årsskiftet förutom delen för likvifiering. Företaget
har ingen anställd personal. Administrativa tjänster köps
från Göteborg Energi AB. Nettoomsättningen uppgick till
0 mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick till -2 mkr.
ÖVRIGA DOTTERFÖRETAG
INTRESSEFÖRETAG
FordonsGas Sverige AB, som ägs till 50 procent av Göteborg
Energi AB, bedriver försäljning av fordonsgas via ägda tankstationer på 23 orter i Västsverige. Försäljningen, som ökade
under året med 15 procent, uppnådde en total biogasandel
på över 57 procent.
Under året förvärvades andelar i vindkraftkooperativet
VästanVind. Göteborg Energis ägarandel uppgick till
49 procent.
Lerum Fjärrvärme AB, producerar och säljer el samt
fjärrvärme i Lerums kommun. Göteborg Energi ABs ägarandel uppgick till 49 procent.
Alingsås Energi AB, som säljer el till kunder huvudsakligen i Alingsås, ägs till 25 procent av Göteborg Energi AB.
Göteborg Energi AB sålde i oktober 2011 den 24 procentiga andelen i Alternative Fuel Vehicle Sweden AB.
GÖTEBORG ENERGIS INTRESSENTER
Göteborg Energi har ett stort antal intressenter i det omgivande samhället. De utgörs bland annat av ägare, politiker,
tillståndsmyndigheter, kunder, leverantörer och samarbetspartners, kreditgivare, anställda och media. Visionen om ett
hållbart göteborgssamhälle ställer höga krav på dialogen med
intressenter och eftersom Göteborg Energi i förlängningen
ägs av alla kommuninvånare har koncernen ett stort ansvar
för detta.
PÅVERKAN OCH ENGAGEMANG INFÖR FRAMTIDEN
Göteborg Energi är starkt engagerat i klimatdebatten fram­
förallt lokalt men även nationellt och internationellt. Det
görs företrädesvis genom engagemang i branschorganisationer där koncernens talan förs fram i relevanta sakfrågor och
genom en politisk dialog för att påverka debatten. Göteborg
Energi deltar i branschorganisationer såsom Svensk Energi,
Svensk Fjärrvärme, Svenska Gasföreningen, Kommunala
Företagens Samorganisation, Svenska Stadsnätsföreningen
och Svenska Biogasföreningen.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
7
Produktområden
Produktområden
Koncernens produktområden indelas utifrån produktutbudet. Omsättning och producerade alternativt transiterade volymer per produktområde redovisas inklusive koncernintern
försäljning.
ELHANDEL
Koncernen bedriver sedan 2009 elhandel via det helägda
dotterföretaget Göteborg Energi Din El AB. Företaget köper
el direkt från producenter och på den nordiska elbörsen
Nord Pool. Cirka 70 procent av försäljningen var förnyelsebart producerad el. Nettoomsättningen från försäljning av
elhandel uppgick till 3 273 mkr (3 652).
FÖRNYELSEBAR EL
Produktområdet utvecklar, projekterar och driver anläggningar för produktion av förnyelsebar el med huvudsaklig
inriktning på vind-, sol- och vågkraft. Målsättningen är att
den förnyelsebara energikällan ska kunna stå för tio procent
av kundernas förbrukning år 2015 vilket innebär en leverans
på 500 GWh. Under hösten påbörjades arbetet med att
bygga Sveriges hittills största vindkraftverk på Risholmen i
Göteborgs hamninlopp med en planerad effekt på 4,1 MW.
Produktionen under året utgjordes främst av vindkraft
och uppgick till 67 GWh (16) varav de tio nya vindkraftverken som färdigställts i vindpark Töftedalsfjället ökade
kapaciteten med 60 GWh. Koncernens nettoomsättning
från försäljning av förnyelsebar el uppgick till 42 mkr (13).
ELNÄT
Koncernen äger distributionsnät i Göteborg, Partille och
Falbygden. Kunder ansluts till elnätet och el transporteras
till hushåll, kontor och industrier. I uppdraget ingår att förse
elhandlare och kunder med förbrukningsinformation. Inom
elnätsverksamheten fortgår ett investeringsprogram som inkluderar förstärkning och utbyggnad av nät, markförläggning
av luftledningar, anslutning av vindkraft samt ombyggnation
av kopplings- och mottagarstationer.
Nettoomsättningen för överföring av el uppgick till
1 216 mkr (1 132). Total transiteringsvolym uppgick till
5 181 GWh (5 412) varav 4 849 GWh (4 999) överfördes till
externa kunder.
FJÄRRVÄRME
Spillvärme från olika industriprocesser och egen produktion
används för att värma upp vatten som skickas ut i fjärr­
värmenäten, för uppvärmning av bostäder och lokaler samt
varmvatten. I produktområdet ingår även så kallad färdig
värme som används till fastigheter där fjärrvärme inte kan
nyttjas, ofta i ett närvärmenät med lokal panncentral som
har möjlighet att använda olika bränslen. Koncernen har
produktions- och distributionsanläggningar för fjärrvärme i
Göteborg, Ale, Partille och Falköping.
8
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Nettoomsättningen uppgick till 3 326 mkr (3 765). Total
leveransvolym uppgick till 4 436 GWh (5 205) inklusive
färdig värme 32 GWh (40) varav 3 672 GWh (4 502) levererades till kunder. Dessutom har 906 GWh (1 161) kraftvärmeel producerats.
KYLA
Färdig kyla är en kylanläggning som installeras i en enskild
fastighet eller för flera fastigheter. Fjärrkyla produceras centralt på ett mycket miljöeffektivt sätt i huvudsak med kallt
vatten från Göta älv samt med spillvärme från fjärrvärmeproduktionen och distribueras i ett fjärrkylanät. Utbyggnaden av fjärrkyla i centrala Göteborg fortgick med expansion
till norra Gårda och utökad kapacitet för fjärrkylasystemet
på Lundbystrand under året.
Nettoomsättningen för produktområdet uppgick till
54 mkr (49). Producerad volym uppgick totalt till 80 GWh
(73).
GASNÄT
Dotterföretaget Göteborg Energi Gasnät AB äger gasledningsnätet och ansvarar för distribution. Stängningen av
stadsgasnätet i Göteborg vid årsskiftet 2010/2011 har inneburit att fler kunder anslutits till naturgasnätet.
Nettoomsättningen för överföring av gas till externa kunder uppgick till 151 mkr (159). Total transiteringsvolym har
under året uppgått till 3 172 GWh (3 760) varav överföring
till externa kunder 811 GWh (826).
GAS (NATURGAS, BIOGAS och LNG)
Till produktområdet gas räknas försäljning av naturgas och
biogas. Biogas är ett förnyelsebart bränsle som utvinns bland
annat ur avloppsslam och kompost. I biogasanläggning Gasendal renas biogas som rötats av Gryaab för överföring till naturgasnätet. Från uppgraderingsanläggningen i Falköping, som
byggts i samarbete med Falköpings kommun, levereras biogas
till fordon genom rötning av avloppsslam och hushållsavfall.
Göteborg Energi utökar väsentligt produktionen av biogas till fordonsbränsle. I Lidköping uppförs en av världens
första kondenseringsanläggningar för flytande biogas och
utanför Falköping en gårdsanläggning för uppgradering av
biogas. Samrötningsanläggningar för biogas uppförs i Sävsjö
och Skövde. I Göteborg uppförs en demonstrationsanläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle från skogsråvara.
Nettoomsättningen för försäljning av gas uppgick till
328 mkr (588). Leveranserna uppgick till 764 GWh (873)
varav till externa kunder 663 GWh (762).
Produktområden
ENERGITJÄNSTER OCH NYA TJÄNSTER
DATA- OCH TELEKOMMUNIKATION
Energitjänster hjälper kunder att energieffektivisera sina
fastigheter. Det innefattar ett flertal avtalsformer med allt
från komfortavtal, där önskat inomhusklimat garanteras,
till fastighetsdrift, energideklarationer, energistatistik och
övervakning som ger kunden kontroll över energianvändningen. Kundernas behov av att energi- och miljöklassificera
byggnader ökar. Göteborg Energi har licensierats för att
kunna utföra certifiering i enlighet med GreenBuildingprogrammet och BREEAM.
Nya tjänster utvecklar produkter baserade på den nya
kommunikationsinfrastrukturen Göteborg Energi har byggt
för att hantera fjärravläsning av elmätare. Med tjänsten
indivduell mätning mäts faktisk förbrukning av el och
vatten för att hjälpa fastighetsägare och boende att minska
energiförbrukningen. Göteborg Energi erbjuder laddningstjänster för elbilar och har laddplatser installerade runt om i
Göteborg.
Nettoomsättningen uppgick till 375 mkr (331) varav
Energitjänster 194 mkr (186) och resterande utgjorde till
största del av koncernintern försäljning.
Göteborg Energi Gothnet AB säljer kommunikationstjänster
via tjänsteleverantörer. Företaget äger och driver stadsnätet
som ger invånare och företag möjligheten att välja mellan ett
stort utbud av tjänster avseende internet, telefoni och TV.
Falbygdens Bredband AB äger och förvaltar optofibernät
inom Falköpings kommun. Förtätning av bredbandsnätet i
Göteborg och utbyggnad av bredbandsplattformen i Falköpings kommun fortsatte.
Nettoomsättningen för data- och telekommunikation
uppgick till 178 mkr (140).
NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE
Elhandel
Förnyelsebar el
Elnät
Fjärrvärme
Gasnät
Gas (naturgas, biogas, LNG)
Energitjänster och Nya tjänster
Data- och telekommunikation
rörelseresultat PER PRODUKTOMRÅDE
Elhandel
Förnyelsebar el
Elnät
Fjärrvärme
Gasnät
Gas (naturgas, biogas, LNG)
Energitjänster och Nya tjänster
Data- och telekommunikation
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
9
Investeringar
Investeringar
INLEDNING
Energisektorn är en mycket kapitalintensiv bransch. Investeringarna har en långsiktig ekonomisk konsekvens på
koncernens verksamhet. Det är vanligt med en ekonomisk
livslängd om 30 till 40 år, i vissa fall upp mot 50 år. Omställningen till förnyelsebar energi är mycket viktig ur ett
miljöperspektiv. Det ställer krav på stora kapitalresurser och
en långsiktig ekonomisk uthållighet. Göteborg Energi fortsätter investera i förnyelsebar energi, framförallt biogas och
vindkraft. Att få igång produktion av andra generationens
biodrivmedel är viktigt för att sänka utsläpp av koldioxid.
Koncernen investerar i olika typer av anläggningar för
att bidra till ett hållbart göteborgssamhälle. Nyanslutning av
kunder sker vid förtätning av befintliga distributionsnät för
fjärrvärme, gas, el, kyla och bredband samt vid anslutningar
i samband med exploatering av nya bostads-, lokal- och industriområden. Investeringar i produktionsanläggningar görs
för ökad effektkapacitet och vid omställning till förnyelsebar
energi. Lagstiftning och politiska beslut styr delvis investeringarna.
Totalt har koncernen anläggningstillgångar till ett värde
om 11 744 mkr (11 216). Årets investeringar uppgick till
1 371 mkr (1 274). Av detta utgjorde 1 141 mkr (1 014) nyinvesteringar och 230 mkr (260) reinvesteringar.
FÖRNYELSEBAR EL
Göteborg Energi har högt ställda mål för utbyggnad av
vindkraft. Under året investerades 265 mkr i vindkraft varav
199 mkr i vindkraftverksparken på Töftedalsfjället i Dals-Eds
kommun och 62 mkr i vindkraftverk på Arendal i Göteborg.
Under hösten påbörjades arbetet med att bygga Sveriges hittills största vindkraftverk på Risholmen i Göteborgs hamninlopp med en planerad effekt på 4,1 MW. Vidare projekterades och upprättades förstudier för ett antal vindkraftverk.
Två vindkraftverk såldes under året, varav ett inte var i drift
sedan verkets tillstånd utgått i slutet av 2010, och därmed
ägde koncernen 18 vindkraftverk.
FJÄRRVÄRME OCH FJÄRRKYLA
Produktionsresurserna för fjärrvärme har under 2000-talet ökats genom uppförandet av Rya kraftvärmeverk och
förändrats genom ombyggnader av naturgas- och koleldade
panncentraler till biobränsleeldade. Satsningarna svarar för
en betydande del av de senaste årens investeringsverksamhet.
10
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Årets investeringar uppgick totalt till 296 mkr (334). Den
under år 2008 inledda omfattande ombyggnationen av
Sävenäs hetvattenpanna med ny ångturbin, som ska producera cirka 40 GWh grön el per år, slutfördes under året.
Reinvest-eringar i nät och fjärrvärmecentraler uppgick till
91 mkr. Under året uppgick investeringar i kundanslutningar till 89 mkr. Investeringar i fjärrvärmeledning till
Torslanda avslutades under året. Byggnation av ett nytt kraftvärmeverk, intill befintlig panncentral, inleddes under året
för att långsiktigt säkra leveranserna i Falköping. Investeringen, som beräknas vara klar 2013, skall öka värmeeffekten
med 12 MW och ge en elproduktion på 2,4 MW. En fastighet på Sävenäs förvärvades för 15 mkr för att möjliggöra
framtida energiproduktionsexpansion. Vidare gjordes investeringar i en transformator i kraftvärmeverket Rosenlund.
Utbyggnaden av fjärrkyla i Göteborg fortgår. Årets investeringar uppgick till 68 mkr (47).
ELNÄT
Elnätet byggs ut löpande. Ombyggnation av kopplings- och
mottagningsstationer i Göteborg, Partille och Falköping pågår. Investeringar uppgick under året till totalt 253 mkr (318)
varav Göteborg Energi Nät AB 198 mkr. Mottagningsstation
i Torslanda byggdes ut för att genom utökad kapacitet i 10
kV ställverket, ytterligare en 130/10 kV transformator och
ett nytt 130 kV ställverksfack möta det ökande lastbe-hovet
i området. Kopplingsstation i Gårda har fått ett nytt 10 kVställverk.
De ekonomiskt tyngsta investeringarna i Falköping har
varit installation av nytt 20 kV ställverk i mottagningsstation, byte av skadade 20 kV kablar och förstärkning av
landsbygdsnätet.
GASNÄT
Under året investerades 16 mkr (19) i utbyggnad och upprustning av naturgasnät samt inköp av mätare. Eftersom det
inte längre var ekonomiskt försvarbart att driva stadsgasnätet
i Göteborg stängdes det i januari 2011 i enlighet med beslut
från år 2005. Inkoppling till naturgas har genomförts där
förutsättningar för detta funnits.
Investeringar
GAS (NATURGAS, BIOGAS OCH LNG)
Årets investeringar för gas uppgick totalt till 185 mkr (64).
Biogas kommer vara en del i det hållbara samhälle som
koncernen deltar i omställningen till. Infrastrukturen för
naturgas kan senare försörjas med biogas.
Göteborg Energi driver projektet Gothenburg Biomass
Gasification Project (GoBiGas) där den första etappen, en
demonstrationsanläggning för produktion av biogas genom
förgasning av biobränsle från skogsråvara, är under uppförande. Projektet har erhållit 197 mkr i bidrag från Energimyndigheten. Den förnyelsebara gasen kommer att kunna
användas till fordonsbränsle, industriprocesser och kraftvärmeproduktion. När anläggningen tas i drift år 2013, enligt
plan, fördubblas koncernens biogasproduktion.
Göteborg Energi bygger tillsammans med Lidköpings
kommun en förvätskningsanläggning för flytande biometangas till fordon. Investeringar i anläggningen uppgick under
året till 30 mkr (49). Anläggningen, som planeras tas i drift
våren 2012, kommer kunna leverera 60 GWh vilket motsvarar bränsle till 6 000 bilar per år och minskar koldioxidutsläpp med 18 000 ton/år.
Utanför Falköping har Göteborg Energi byggt en
gårdsanläggning för uppgradering av biogas, som produceras
genom rötning av gödsel, till fordonsgas. Årets investering
uppgick till 10 mkr. Anläggningen, som driftsattes i slutet av
året, kommer kunna producera 4 GWh per år och minska
koldioxidutsläpp med 1 200 ton per år.
Göteborg Energi bygger i samarbete med Skövde kommun en ny samrötningsanläggning för biogas som ska ta
emot slakteriavfall från regionen. Gasen kommer främst
uppgraderas till fordonsgas. Rötresten kommer att certifieras
som biogödsel och distribueras till lantbruk för spridning
på åkermark. Årets investering uppgick till 77 mkr. Anläggningen, som kommer kunna producera 30 GWh per år och
minska koldioxidutsläpp med 9 000 ton per år, planeras stå
INVESTERINGAR PER PRODUKT
DATA- OCH TELEKOMMUNIKATION
Årets investeringar i data- och telekommunikation uppgick
till 112 mkr (112) och avsåg utbyggnad av optofibernät,
anslutning av kunder och teknisk utrustning. Förtätning och
utbyggnad av sammanhängande bredbandsnät i Göteborg
och Falköping fortgår.
ÖVRIGT
Årets investeringar i fastigheter uppgick totalt till 64 mkr.
Om- och tillbyggnad av kontorsfastigheten vid Rantorget
uppgick till 38 mkr. Projektet, som försenats några månader,
beräknas vara klart våren 2014. Investeringar avseende omoch tillbyggnad av personalbyggnad Marieholm uppgick till
21 mkr.
Investeringar i IT-infrastruktur uppgick till 47 mkr (110)
varav IT-implementering för kunderbjudande Elnät 12 mkr.
Investeringar i Energitjänster och Nya tjänster uppgick
till 45 mkr (24) avseende mäthantering och komfortavtal.
INVESTERINGAR
mkr
1 600
Elnät
Övrigt
klar för produktion våren 2012.
Göteborg Energi bygger tillsammans med Vrigstad Fjärrvärme en samrötningsanläggning i Sävsjö för att framställa
biogas baserat på rötning av gödsel till fordonsgas. Det färdigrötade substratet kommer att fraktas tillbaka till lantbrukarna. Årets investering uppgick till 54 mkr. Anläggningen,
med planerad driftstart år 2012, kommer kunna producera
19 GWh komprimerad biogas per år och minska klimatbelastningen motsvarande 9 000 ton koldioxid per år.
1 200
800
Fjärrvärme
400
Gas (naturgas, biogas, LNG)
0
Förnyelsebar el
2007
2008
2009
Nyinvesteringar
2010
2011
Reinvesteringar
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
11
Risker och osäkerhetshantering
Risker och osäkerhetshantering
Verksamheten i Göteborg Energi exponeras för ett stort
antal risker vilka kan påverka möjligheterna att uppnå koncernens mål. För att kunna hantera hot och möjligheter har
Göteborg Energi etablerat en koncernövergripande riskpolicy. Den klargör styrelsens riktlinjer för hantering av risker
och bygger på följande beståndsdelar:
•
•
•
•
•
Identifiering av var i koncernen riskerna finns
Tillförlitliga metoder för att mäta riskerna
Effektiv hantering av risker och möjligheter
Rapportering enligt ställda rapporteringsrutiner
Styrning i enlighet med riskpolicy
KONCERNENS RISKOMRÅDEN
RISKOMRÅDEN
RISKEXPONERING
Göteborg Energis riskpolicy hanterar hur risker skall
identifieras. Detta arbete görs för att Göteborg Energi
skall kunna uppfylla sin vision och vara en fortsatt
framtida stabil koncern. I riskarbetet har ett flertal
riskområden identifierats.
• Politiska risker
• Finansiella risker
• Miljörisker
POLITISKA RISKER
KONCERNENS RISKFAKTORER
RISKFAKTORER
RISKEXPONERING
Göteborg Energi har system för att identifiera de konkreta riskfaktorer som påverkar koncernen inom olika
riskområden. Dessa ligger till grund för den hantering,
rapportering och styrning som sker inom koncernen.
•
•
•
•
•
PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR
Produktionsrisker
Anläggningsrisker
Råvarurisker
Eldistributionsrisker
Elhandelsrisker
Stora delar av verksamheten påverkas av regleringar
och politiska beslut. De ekonomiska förutsättningarna
för investeringarna i produktionsanläggningar kan
förändras genom nya regleringar och politiska beslut
framförallt inom skatteområdet. Göteborg Energi
arbetar aktivt med omvärldsbevakning för att vara med
och påverka framtida beslut.
Rörelserisker som är svåra att begränsa kostnadseffektivt är värmeleveransernas beroende av väderlek
och tillgänglighet.
En övervägande del av årsresultatet uppstår under
årets inledande tre och avslutande två månader. Större
avvikelser får omedelbar betydelse för koncernens
resultat.
ANLÄGGNINGSRISKER
Risker för skador på anläggningar och driftsstopp
identifieras kontinuerligt. Förebyggande underhåll är
den viktigaste åtgärden för att minimera riskerna i
anläggningarna.
HANTERING, RAPPORTERING OCH STYRNING
AV RISKER
Styrelsen har det övergripande ansvaret för intern kontroll och riskhantering. Styrelsen har i sin tur tilldelat
Göteborg Energis ledning ansvaret för riskhanteringen
enligt delegeringsstruktur. Varje enhet hanterar
sina egna risker och har utrymme att röra sig inom
respektive riskmandat. Utfallet följs upp löpande och
rapporteras till verkställande ledning.
MERVÄRDEN AV RISKHANTERING
Göteborg Energis riskarbete innebär i förlängningen
att verksamhetens konkurrenskraft utvecklas och att
möjligheter till framtida värdeskapande tas tillvara.
Vid produkt- och verksamhetsprioriteringar tas alltid
hänsyn till framtida miljö-, säkerhets- och hållbarhetsrelaterade krav internt i Göteborg Energi och bland
våra intressenter. Genom detta förhållningssätt uppstår
även möjligheter i koncernens riskarbete.
12
| GÖTEBORG ENERGI 2011
RISKÅTGÄRDER
RISKEXPONERING
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Samhället och dess medborgare är mycket känsliga för
leveransavbrott inom el- och värmeområdet. Avbrott
kan få allvarliga konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner såsom kollektivtrafik och sjukvård. Koncernen
har som mål att minimera förekomsten av leveransavbrott. Mål för leveransavbrott sätts, följs upp och åtgärder vidtas för att identifiera och minimera framtida
avbrott. Exponering av risk för råvaror beskrivs i not.
Underhåll och investeringar i anläggningar
Derivathandel av råvaror
Differentiering av bränslen
Produktion efter effektivitetsgrad
Prioritering av framtida produkter
Ö-drift av Rya kraftvärmeverk vid stamnätsfel
Elnätsförändringar för att hantera oväder
Åtgärdsplaner för att hantera miljörisker
Omvärldsbevakning av poliska tendenser
Säkring via derivat för finansiell hantering
Satsning på hållbara verksamhetslösningar
FRAMGÅNGSFAKTORER I
RISKHANTERING
•
•
•
•
Fjärrvärme
Biogas
Fjärrkyla
Låg olycksrisk
RISKEXPONERING
Genom en konsekvent analys av riskexponeringen ökar
våra kunskaper om de övergripande risker som berör
koncernen. I kombination med en förbättrad kännedom
om specifika risker kommer vi att kunna nyttja framtida
investeringar mer effektivt. Detta kommer våra kunder
tillgodo då en förbättrad kännedom om riskprofil medför att våra produkter prissätts på ett sätt som bättre
speglar riskerna.
Risker och osäkerhetshantering
Koncernen Göteborg Energi är i sin verksamhet utsatt för
ett flertal risker. Arbetet med att utveckla riskhantering är av
stor vikt för koncernen och en framgångsfaktor för Göteborg
Energi. Riskhanteringen sker alltid med framtidens ökade
krav på säkerhet, miljö och hållbarhet i beaktande.
Finansiella risker (se även Not 39)
Koncernens finansiella riskhantering syftar till att
säkerställa koncernens långsiktiga finansieringsbehov
och att hantera koncernens finansiella risker på ett
kostnadseffektivt sätt.
Avtal inom det finansiella området innebär i många fall
åtaganden under längre tid. Vid tecknande av externa
avtal skall motpartens kreditvärdighet vara säkerställd.
Råvaruprisrisk
Energihandel med prissäkring av bränslen och el syftar
till att med finansiella derivatinstrument jämna ut
svängningar i priser över tiden.
En strukturell riskavlastning finns i produktionssystemet för fjärrvärme. Värmen produceras i flera
anläggningar med användning av olika bränslen. Prisrelationen mellan bränslen avgör vilken anläggning som är
kostnadseffektivast att använda för tillfället.
Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med främst
pellets och värmepumpar är av central betydelse för
att bibehålla eller öka intäkterna och ett effektivt
utnyttjande av både egna produktionsanläggningar och
spillvärmeleverantörernas anläggningar.
Oljesanering av produktionsanläggningar för värme,
åtgärdande av läckage från oljefyllda elnätkablar,
sanering av asbests i ledningar samt föroreningar av
luft, vatten och mark är samtliga miljörisker som får
betydande olägenheter för medborgarna och miljön.
Stora engångskostnader för sanering blir följden. Ett
konsekvent miljöarbete har under flera år bedrivits för
att eliminera dessa miljörisker.
Ränterisker hanteras så att den kortsiktiga räntenivån
inte får väsentlig påverkan på koncernens resultat.
Ränteexponeringen utgörs av nettot av räntebärande
skulder och tillgångar samt räntederivat och beräknas
som genomsnittlig räntebindningstid. Exponering i utländsk valuta förekommer inte i den löpande verksamheten, undantaget Kraftportföljen i Göteborg Energi Din
El AB. Nettot av den sammanlagda valutaexponeringen
och genomförda kurssäkringar skall vara nära noll.
Miljörisker
Ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris påverkas av
utvecklingen av inköpspriserna för bränslen i förhållande
till prisutvecklingen för pellets och el. En utveckling
av vårt kunderbjudande med en förändring i grundprismodellen och ökad flexibilitet genom ett antal valbara
alternativ ses också som viktig för konkurrenskraften
på fjärrvärme. Kundens möjligheter att påverka sina
uppvärmningskostnader ökar vilket gynnar de kunder
som arbetar med kloka energi- och effektbesparingar.
den nationella infrastrukturen. Att bedöma risken för
ett stort haveri är svårt.
Merparten av luftburna elledningar har hanterats efter
de senaste årens stormar. Det innebär att risken för
långa kundavbrottstider orsakad av väderrelaterade
störningar minskat.
En väsentlig risk- och osäkerhetsfaktor för eldistribution är hur Energimyndighetens tillsyn över elnätsbolagen kommer att fortlöpa.
Eldistribution
Elhandel
Haveri eller regionalt fel i stamnätet är en risk. Rya
kraftvärmeverk kan vid nödläge och i begränsad omfattning producera el i så kallad ö-drift vid inmatningsproblem från stamnätet. Viktiga anläggningar kan sättas
ur spel genom brand eller sabotage av utrustning med
strömavbrott som följd. Detta kan få stora konsekvenser
på göteborgssamhället och störa även
Elprisrisk mäts över Kraftportföljen i enlighet med
de principer som används av Nasdaq för beräkning av
säkerhetskrav för kontrakt anmälda för clearing.
Kraftportföljen är utsatt för likviditetsrisk. Genom att
fördela ut prisriskmandatet på olika leveransperioder
kan likviditetsrisken i viss mån anses beaktad.
Risk för kapacitetsbrist i värmeproduktionen är
begränsad genom vår differentiering av bränslen och
produktionsanläggningar. Värmeproduktionskapaciteten
har under året haft marginaler. Energiskatter är politiska
styrinstrument vilka påverkar koncernens kostnader för
bränslen likväl som förutsättningarna för att bedriva
värmeproduktionen på ett effektivt sett. Förändring av
produktionsresurser mot förnyelsebar energi minskar
risken.
Vissa av koncernens verksamhetsområden möter en
vikande marknad i volymefterfrågan bland annat genom
effektiviseringar av energiförbrukning hos kunderna.
Riskexponering möts genom effektiviseringar och
rationaliseringar inom dessa områden samtidigt som
satsningar och resurser överflyttas till områden för
framtida verksamheter såsom tjänsteförsäljning och
förnyelsebar energi.
En felaktigt hanterad derivathandel eller interna
oegentligheter inom energi- och valutahandel eller
centrala finansfunktionen skulle kunna leda till omfattande förluster för koncernen. Koncernen är medveten
om riskerna och har genom sin riskpolicy och interna
kontrollsystem vidtagit åtgärder för minimering av
risken.
Med miljörisk avses sannolikheten för olyckor och brister i
verksamheten och deras påverkan på miljön.
Identifiering och kvantifiering av framtida åtgärdsplan för
att bemöta frågeställningar och ekonomiska miljökonsekvenser finns etablerad.
Vi kan dela med oss till våra kunder av våra kunskaper,
och proaktivt hjälpa till med riskhanteringsfrågor via
vår tjänsteförsäljning.
Värdet av en stark balansräkning är en stor tillgång i
tider av oro och kraftiga svängningar på råvaruvalutaoch finansmarknaden. Vi har som mål att soliditeten
skall överstiga 30 procent. Finansiell styrka är en
förutsättning för omställning till förnyelsebar energi.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
13
Personal
Personal
Göteborg Energi är en attraktiv arbetsplats inom Göteborgsområdet med goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter.
Medelantalet anställda i koncernen år 2011 uppgick till
1 189 personer, en ökning med 25 personer jämfört med
föregående år. Personalkostnaderna uppgick till 747 mkr, en
ökning från föregående år med 18 mkr.
Nyckeltal personal
2011
2010
2009
Medelantal anställda
1 189
1 164
1 108
varav andel kvinnor
32 %
32 %
34 %
varav andel män
68 %
68 %
66 %
106
107
104
CHEFS-/LEDARUTVECKLING
varav andel kvinnliga chefer
Antal chefer
35 %
36 %
39 %
Chefs- och ledarutveckling pågår kontinuerligt. Under året
har satsning gjorts för att utveckla chefs- och medarbetar­
skapet med fokus på motivation, arbetsglädje, hälsa och personlig utveckling. Dessutom har utbildningsinsatser genomförts för alla chefer för att öka kunskapen kring mångfald
och jämställdhet.
varav andel manliga chefer
65 %
64 %
61 %
47
45
48
3%
3%
4%
Medelålder
Sjukfrånvaro
MEDARBETARenkät
Jämställdhets- och mångfaldsprojekt
För att fortsatt vara en attraktiv arbetsplats arbetar Göteborg
Energi på bred front för att höja nöjdheten hos medarbetarna. I årets medarbetarenkät, som genomfördes hösten
2011, har koncernen valt att använda Göteborgs Stads enkät
med tillägg av 40 frågor som är viktiga för Göteborg Energi.
Exempelvis har koncernen ökat fokus på frågor kring affär
och kund samt kopplingen mellan individens kompetensutveckling och företagets mål. Hela 90 procent av medarbetarna svarade på enkäten, en ökning med nästan 10 % jämfört
med enkäten som gjordes år 2008.
Sammanfattningsvis uppvisas ett bra resultat med ett
totalindex på 64 procent. Göteborg Energis resultat är något
bättre än Göteborgs Stad, 62 procent. Eftersom innehållet i
enkäten är förändrat jämfört med mätningen 2008 går det
inte att göra en jämförelse med det resultatet utan denna
mätning är att betrakta som en nollmätning.
Resultatet av mätningen visar att frågor rörande engagemang och medarbetarskap fått höga siffror. Generella
förbättringsområden är bland annat att förtydliga uppdrag,
mål, förbättra uppföljningen samt förbättra samarbetet
mellan olika delar i organisationen. Ett annat förbättringsområde är att arbeta mer systematiskt med utveckling och
förnyelse. Hela företaget ner på enhetsnivå arbetar nu med
de handlingsplaner som är framtagna utifrån resultatet av
undersökningen. Nästa mätning kommer att äga rum i slutet
av år 2012.
Jämställdhets- och mångfaldsfrågorna beaktas löpande bland
annat i samband med kompetensutveckling, föräldraledighet
och rekrytering. Dessa frågor beaktas även vid anställning av
semestervikarier.
FÖRDELNING MÄN/KVINNOR
Styrelsen
Chefer
Medarbetare
0
20
40
Män
14
| GÖTEBORG ENERGI 2011
80
Kvinnor
MedARBETARENKÄT
TOTALINDEX
64 %
62 %
Hälsofrämjande arbete och sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron inom Göteborg Energi är låg, 3 procent.
Målet är att bibehålla den låga nivån. Vår process för att
ge stöd åt våra medarbetare som blivit sjuka fungerar bra.
Under året har vi även infört ett nytt branschgemensamt
rapporteringssystem som stöd för att utveckla än säkrare arbetssituationer. Systemet hanterar riskobservationer, tillbud
och arbetsskador. Vi har dessutom under året genomfört
en hälsokartläggning som kommer att ligga till grund för ett
fortsatt hälsofrämjande arbete.
60
Göteborg Energi
Göteborgs Stad
100 %
Miljö
Miljö
Koncernen bedriver anmälnings- och/eller tillståndspliktig
verksamhet enligt miljöbalken i moderföretaget och i dotterföretagen Göteborg Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB, Falbygdens Energi AB, Falbygdens Energi Nät AB,
Lidköping Biogas AB, Sävsjö Biogas AB, Partille Energi
AB, Partille Energi Nät AB, Ale Fjärrvärme AB och Sörred
Energi AB.
MILJÖARBETET
Göteborg Energi AB och dotterföretagen Göteborg Energi
Nät AB, Falbygdens Energi AB, Falbygdens Energi Nät AB,
Ale Fjärrvärme AB, Partille Energi AB, Partille Energi Nät
AB, Göteborg Energi Gasnät AB, Göteborg Energi Din El
AB och Sörred Energi AB har certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001.
TILLSynsmyndigheter
Tillsynsmyndighet för Göteborg Energis anläggningar är
Miljöförvaltningen i Göteborg, Miljöförvaltningen i Partille,
Miljö- och byggförvaltningen i Ale, Miljöförvaltningen i
Östra Skaraborg, Dalslands Miljökontor, Sydnärkes Miljöförvaltning, Miljö och Hälsa i Lidköping samt Länsstyrelsen
i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är
tillsynsmyndighet för koncernens vattenverksamheter.
Ny redovisningsmetod för miljövärdering
Från och med år 2011 redovisar koncernen Göteborg Energi
fjärrvärme- och fjärrkylautsläpp utifrån branschens nya
rekommendationer.
En stor del av fjärrvärmen produceras genom att koncernen tar till vara på värme som är förluster från andra
processer i samhället, exempelvis avfallsförbränning och
industriell spillvärme. Göteborg Energi har tidigare inte betraktat avfall som bränsle då avfallet inte uppstått på grund
av koncernens bränslebehov, utan hänger samman med
samhällets konsumtionsmönster.
För Göteborg Energis del innebär den nya metoden att
de redovisade utsläppen för fjärrvärme kommer att stiga
jämfört med tidigare redovisningsmetod. Det beror på att
utsläppen fördelas på ett annat sätt. Mer av utsläppen från
kraftvärmeanläggningar läggs på värme och mindre på el.
Även utsläpp från avfallsförbränning läggs på värme och el
istället för på avfallssystemet och bränslen belastas nu även
med utsläpp från tillverkning och transport. Trots att de redovisade miljövärdena förändras är den totala miljöpåverkan
fortfarande densamma.
RAPPORTERING
Miljöredovisningen i årsredovisningen är en av två årliga redovisningar av koncernens miljöarbete. Den andra är rapporterna för
varje tillståndspliktig anläggning. Miljörapporterna innehåller data
om produktionsförhållanden, utsläpp och villkor för varje tillståndspliktig anläggning. Samtliga dessa rapporter finns att ladda ner från
Göteborg Energis webbplats (www.goteborgenergi.se)
TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Följande förändringar rörande tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet har skett under året:
• Biogasproduktionsanläggningar i Viken, Sävsjö och
Skövde har tagit nya tillstånd i anspråk
• Anmälan om ianspråktagande av tillstånd för vindkraft
Risholmen Arendal
• Anmälan om ianspråktagande av tillstånd för förläggning av elkabel för starkström i vattenområde
• Anmälan om ändring av verksamheten vid biogasanläggningarna i Viken och Skövde
• Anmälan Rya kraftvärmeverk – byte av köldmedia
• Anmälan om installation av nya absorptionskylmaskiner vid Rosenlund
• Anmälan om utformning av dagvattensystem för
GoBiGas och Rya hetvattencentral
• Anmälningar till miljöförvaltningen angående installationer av nya kylmaskiner på Aschebergsgatan och
Karlavagnsgatan
MILJÖINCIDENTER
Följande brister är anmälda till tillsynsmyndighet under året:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Brand i container, Skarvikshamnens värmecentral
Mindre utsläpp av olja i panncentral, Falköping
Läckage av olja från stolplager
Mindre oljeförorening vid inlastningsplats, Kajen vid
Rosenlundsverket
Bräddning av spilloljetank, Tynnereds panncentral
Påträffad markförorening vid utförande av ledningsschakt
Påträffad förorening i dagvattenbrunn i pannrum,
Falköping
Mindre oljeläcka till avlopp, Sävenäsverket
Överskridande av villkor för stoft, Skarvikshamnens
värmecentral
Överskridande av villkor rörande pH i utsläpp av
avloppsvatten, Rosenlundsverket
EMISSIONER FRÅN VERKSAMHETEN
Totala utsläpp, ton
2011
2010
2009
5
22
9
237
281
195
Koldioxid (fossil)
480 000
649 000
545 000
Koldioxid (biogen)
179 000
209 000
156 000
3
9
9
1,0
1,3
1,2
Svavel
Kväveoxider
Stoft
Köldmediaförlust, %
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
15
Utsikter för 2012 och framåt
Utsikter för 2012 och framåt
Omställning och fokusering
Göteborg Energi och branschen står inför stora utmaningar.
En av de viktigaste åtgärderna är att fokusera och välja strategi för att satsa på de områden koncernen tror på. Koncernen har en mix av mogna produkter som skapar utrymme
för tillväxt inom områden nödvändiga för att nå visionen
om det hållbara göteborgssamhället. För att utveckla produktionsportföljen och nyttja värdeskapande tillväxtmöjligheter
måste Göteborg Energi stärka balansräkningen och sälja
tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten.
Koncernens framtid och inriktning är beroende av
politiska beslut och nya regelverk inom energiområdet, men
även av världskonjunkturen och främst Europas ekonomi.
Branschen är på väg mot en gemensam nordisk elmarknad
som på sikt kommer ingå i en avreglerad europeisk energimarknad. Den nya intäktsmodellen som kraftigt minskar
företagens elnätsintäkter begränsar möjligheter till investeringar och underhåll. Omställningen till förnyelsebar
energi innebär att Göteborg Energi har tunga investeringsår
framför sig, men då koncernen under många år haft en stark
ekonomi ser framtidsutsikterna goda ut. De förändrade
förutsättningarna, såsom en försvagad prisutveckling inom
branschen, kräver nya arbetssätt och affärsmodeller för att
Göteborg Energi vara konkurrenskraftigt även framöver.
modellen förändrats. Detta innebar väsentliga sänkningar
i förhållande till de intäktsramar Göteborg Energi ansökt
om. Liknande förhållanden råder för de flesta elnätsföretag
i landet. Investeringar i elnätsverksamhet blir olönsamma de
närmaste 12 åren eftersom hela kostnaden för investeringar
inte tas med i regleringsmodellen. Vi ser en påtaglig risk att
den leveranssäkerhet och service som kunderna förväntar
sig kan komma att försämras på sikt. Därför överklagar
Göteborg Energi, i likhet med många andra energiföretag,
beslutet.
Händelser efter balansdagen
Misstanke om oegentligheter, som framkommit i samband
med interna revisioner, har lett till att Göteborg Energi i
december 2011 och januari 2012 inlämnade två polisanmälningar mot leverantörer.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i
moderföretaget (kr):
Balanserad vinst
GoBiGas
Göteborg Energi bygger första storskaliga förgasningsanläggningen i världen för produktion av biogas från skogsråvara
genom termisk förgasning. Projektet GoBiGas är indelat i
två etapper. Etapp 1 innebär uppförande av en demonstrationsanläggning. Plan för etapp 2, som innebär en väsentlig
ökning av produktionskapacitet, är i dagsläget inte fastställd.
Lönsamheten för etapp 1 är avhängig genomförandet av
etapp 2. I enlighet med krav från bidragsgivande Energimyndigheten kommer anläggningen avskrivas över en 10-årsperiod räknat från projektstart. Då anläggningen beräknas
tas i drift 2013 kommer således avskrivning ske under
resterande del av denna period, 7 år (exklusive byggnader).
16
145 104 140
Årets resultat
Summa
83 138 130
228 242 270
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att:
Till aktieägaren utdelas
70 000 000
I ny räkning överförs
158 242 270
Summa
228 242 270
Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen
uppgår till 343 mkr. För företagets och koncernens resultat
och ställning vid räkenskapsårets utgång hänvisas till efterföljande finansiella rapporter.
viktiga regleringar
Koncernbidrag
2009 tillsatte regeringen en utredning för att analysera
förutsättningar för ett lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenät, och om detta skulle stärka kundernas ställning
och effektivisera marknaden pris- och miljömässigt. Utredningen, som blev klar i april 2011, har varit på remiss under
hösten. Energimyndigheten avstyrker utredningens förslag
och vill se en ny utredning som inte på förhand anger att
tredjepartstillträde ska vara lösningen. Om fjärrvärmemarknaden skulle omregleras enligt förslaget kommer intäkterna
för Göteborg Energi sannolikt minska väsentligt samtidigt
som fjärrvärmepriserna lär stiga med sämre konkurrenskraft
som följd och användning av fossila bränslen öka. Därför
har Göteborg Energi i sitt remissvar avstyrkt utredningens
förslag.
2012 införs förhandsreglering av elnätsverksamheten
i Sverige. När Energimarknadsinspektionen meddelade
beslut om elnätsföretagens högsta tillåtna intäktsramar för
perioden 2012-2015 hade förutsättningar i den nya intäkts-
Koncernbidrag har långsiktigt uppgått till mellan 28 och
50 procent av resultat efter finansiella poster. Koncern-bidrag
har lämnats till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB med
187 mkr för år 2011. Därutöver har koncernbidrag erhållits
från Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB med 70 mkr.
På årsstämman år 2012 kommer styrelsen att föreslå en
utdelning till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB med
70 mkr.
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Styrelsens yttrande enligt ABL 18 kap 4 §
Baserat på företagets och koncernens finansiella ställning
och resultat finner styrelsen att föreslagen utdelning inte
medför någon väsentlig begränsning av företagets eller
koncernens förmåga att göra eventuella nödvändiga investeringar eller att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång
sikt. Mot bakgrund av ovanstående finner styrelsen förslaget
om vinstutdelning 70 000 000 kronor försvarligt.
Utsikter för 2012 och framåt
FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkningar18
Kommentarer till Resultaträkningar
19
Balansräkningar20
Kommentarer till Balansräkningar
22
Förändringar av eget kapital
23
Kommentarer till Förändringar av eget kapital
24
Kassaflödesanalyser25
Kommentarer till Kassaflödesanalyser
26
Noter27
Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Redovisnings- och värderingsprinciper Nettoomsättning per produktområde Medelantal anställda och personalkostnader Upplysning om könsfördelning bland
ledande befattningshavare Not 5 Avskrivningar och nedskrivningar
Not 6 Resultat från andelar i intresseföretag
Not 7 Resultat från andelar i koncernföretag
Not 8 Ränteintäkter Not 9 Räntekostnader Not 10 Bokslutsdispositioner Not 11 Skatt på årets resultat Not 12 Skatt avseende poster som redovisats direkt
mot eget kapital
Not 13 Dataprogram Not 14 Ledningsrätter Not 15 Goodwill Not 16 Pågående nyanläggningar och förskott
avseende immateriella anläggningstillgångar
Not 17 Byggnader och mark Not 18 Maskiner och andra tekniska anläggningar Not 19 Inventarier, verktyg och installationer Not 20 Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar 27
30
30
31
31
31
31
31
32
32
32
32
32
32
33
33
33
33
33
Not 21 Andelar i koncernföretag Not 22 Fordringar hos koncernföretag Not 23 Andelar i intresseföretag Not 24 Andra långfristiga värdepappersinnehav Not 25 Andra långfristiga fordringar Not 26 Övriga fordringar Not 27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 28 Obeskattade reserver Not 29 Minoritetsandel av eget kapital Not 30 Avsättningar Not 31 Räntebärande skulder Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 33 Likvida medel Not 34 Transaktioner med närstående Not 35 Leasing- och hyresavgifter Not 36 Uppgifter om moderföretag Not 37 Ersättning till revisorer Not 38 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser
och övriga skyldigheter Not 39 Finansiella instrument Not 40 Känslighetsanalys Not 41 Nyckeltalsdefinition 34
34
34
35
35
35
35
35
35
35
37
38
38
38
39
39
39
39
39
42
42
34
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner
kronor (mkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
17
Resultaträkningar
Resultaträkningar
KONCERNEN
Belopp i mkr
MODERFÖRETAGET
Not
2011
2010
2011
2010
2
7 412
7 791
3 967
4 304
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
Anslutningsavgifter
88
87
37
32
Aktiverat arbete för egen räkning
156
149
67
72
31
32
35
34
7 687
8 059
4 106
4 442
-4 375
-4 623
-1 599
-1 716
35, 37
-1 147
-1 053
-1 084
-986
Personalkostnader
3
-747
-729
-613
-585
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella
och materiella anläggningstillgångar
5
-769
-730
-510
-398
-7 038
-7 135
-3 806
-3 685
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelsens intäkter
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Summa rörelsens kostnader
Resultat från andelar i intresseföretag
6
Rörelseresultat
9
6
2
-
658
930
302
757
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag
7
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
-
63
5
1
-
-
Ränteintäkter och liknande resultatposter
8
19
15
67
44
Räntekostnader och liknande resultatposter
9
-220
-131
-200
-96
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Minoritetsandelar i årets resultat
Årets resultat
18
-3
| GÖTEBORG ENERGI 2011
454
815
232
710
10
-
-
-143
-710
11, 12
-126
-240
-6
-
-7
-12
-
-
321
563
83
-
Kommentarer till Resultaträkningar
Kommentarer till Resultaträkningar
Koncernens nettoomsättning uppgick under perioden till
7 412 mkr (7 791), en minskning med 379 mkr jämfört med
föregående år. Året inleddes med kallare väderlek men avslutades med varmare väderlek än normalt vilket innebar lägre
produktionsvolymer av framförallt fjärrvärme jämfört med
år 2010 som uppvisade ovanligt kalla vintrar. 2011 var mer
av ett normalår väder- och produktionsmässigt.
Tillgängligheten i koncernens produktionsanläggningar
var fortsatt god efter 2010 års ovanligt höga nivåer. Såld
volym fjärrvärme och färdig värme uppgick till 3 671 GWh
(4 502), en minskning med 831 GWh mot föregående år
som innebar att intäkterna minskade med 200 mkr till viss
del kompenserat av högre priser. Elpriserna, som i början av
året var höga, gick ned kraftigare än naturgaspriserna i slutet
av året vilket minskade konkurrenskraften för Rya kraftvärmeverk. I nettoomsättningen ingick tilldelning och handel
med utsläppsrätter med 82 mkr, en ökning med 8 mkr mot
föregående år. Elhandeln uppvisade drygt 340 mkr i lägre
nettoomsättning trots positivt bidrag från samarbetet med
elhandelsföretaget BestEl som inleddes i december 2010.
Transiterad volym på elnät uppgick till 4 849 GWh
(4 999), en minskning med 150 GWh. Intäktsjustering från
föregående år, avgiftshöjning samt nya system för debitering och mätvärdeshantering och fjärravlästa mätare med
månadsavläsning som etablerats under året innebar att intäkterna för elnät ökade med 90 mkr.
Försäljningen av gas minskade nettoomsättningen med
7 mkr, till följd av lägre volymer, bland annat eftersom försäljning av stadsgas upphört, lägre naturgaspris trots högre
volym och högre pris biogas.
Data- och telekommunikation bidrog med 40 mkr mer
än föregående år då intäkter i öppet stadsnät, tjänster för
kabel-TV och telehousing ökat.
Råvaror och förnödenheter uppgick under perioden till
4 375 mkr (4 623), en minskning med 248 mkr. Kostnaden
minskade med drygt 125 mkr framförallt på grund av lägre
leveransvolym fjärrvärme. Effekt av prissäkringsstrategier,
enligt koncernens riskpolicy, ökade kostnaden för råvaruderivat med 14 mkr då terminssäkringar tecknats till höga
prisnivåer jämfört med ett sjunkande naturgaspris. Inom
ramen för systemet med utsläppsrätter redovisades kostnader
för förbrukning av utsläppsrätter med 80 mkr, en minskning
med 3 mkr mot föregående år. Lägre inköpspriser minskade
kostnaderna för elhandel med 155 mkr. Höjd regionnätsavgift för elnät ökade kostnaden med 17 mkr.
Övriga externa kostnader uppgick till 1 147 mkr (1 053),
en ökning med 94 mkr. Avsättning för framtida befarade
nedskrivningsbehov avseende biogasanläggningar under
uppförande har upptagits med 52 mkr. Kostnaderna för
entreprenader och konsulter har ökat med drygt 40 mkr.
Personalkostnader uppgick till 747 mkr (729), en ökning med 18 mkr. Kostnader för löner och ersättningar till
verkställande direktörer och ledande befattningshavare har
ökat med 6 mkr. Vidare ökade personalkostnaderna jämfört
med 2010 till följd av 2009 års reservering av kostnader för
omorganisering. Pensionskostnader ökade med 4 mkr mot
föregående år. Häri ingick positiv redovisningseffekt avseende pensionskostnader upptagna i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR29. Medelantalet anställda
uppgick till 1 189 (1 164), en ökning med 25 personer.
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och
materiella anläggningstillgångar uppgick till 769 mkr (730),
en ökning med 39 mkr. Avskrivningarna har ökat med
40 mkr för idrifttagna investeringar. Anpassning till koncernens avskrivningsplaner minskade kostnaden för avskrivningar i Falbygdens Energi Nät AB med 5 mkr. Avskrivning
av goodwill avseende Göteborg Energi Din El AB uppgick
till 6 mkr. Nedskrivningar har upptagits med 105 mkr varav
97 mkr avseende elproduktionen i kraftvärmeanläggningen
Rosenlund då ångpannorna satts ur produktion. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och goodwill
föregående år uppgick till 105 mkr.
Resultat från andelar i intresseföretag uppgick under
perioden till 9 mkr (6).
Rörelseresultatet uppgick till 658 mkr (930), en minskning med 272 mkr jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen uppgick till 9 procent (12).
Finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 204 mkr (-115). Högre genomsnittlig räntenivå ökade
räntekostnaden med över 100 mkr jämfört med föregående
år. Realiserade valutaterminer gav en vinst om 11 mkr. Den
finansiella kostnaden för ränta avseende pensionsförpliktelser redovisade i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 29, var i stort sett oförändrad med samma
ränteantagande som föregående år. Den genomsnittliga
räntebindningstiden, som uppgick till 67 månader (45), var
inom ramen för gällande policy.
Resultat efter finansiella poster uppgick till 454 mkr
(815), 361 mkr lägre än föregående år. Koncernens nettoresultat efter minoritetsandelar uppgick till 447 mkr (803)
och resultat efter skatt till 321 mkr (563).
Räntabilitet på eget kapital efter skatt uppgick till
7,1 procent (13,5). För definition av räntabilitet, se not 41.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
19
Balansräkningar
Balansräkningar
KONCERNEN
Belopp i mkr
MODERFÖRETAGET
Not
2011-12-31
2010-12-31
2011-12-31
2010-12-31
Dataprogram
13
240
204
229
197
Ledningsrätter
14
33
30
4
4
Goodwill
15
146
172
-
-
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende immateriella anläggningstillgångar
16
21
62
20
61
440
468
253
262
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Summa immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
17
913
862
708
651
Maskiner och andra tekniska anläggningar
18
9 127
8 633
5 573
5 189
Inventarier, verktyg och installationer
19
51
55
29
28
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar
20
788
757
440
569
10 879
10 307
6 750
6 437
-
-
1 764
1 750
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
21
Fordringar hos koncernföretag
22
-
-
1 522
1 359
Andelar i intresseföretag
23
111
95
91
80
Andra långfristiga värdepappersinnehav
24
23
23
23
23
Andra långfristiga fordringar
25
122
152
97
122
Pensionstillgång
30
106
96
-
-
Uppskjuten skattefordran
12
63
75
13
13
425
441
3 510
3 348
11 744
11 216
10 513
10 047
Summa finansiella anläggningstillgångar
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Råvaror och förnödenheter
146
110
130
97
Summa varulager
146
110
130
97
690
790
413
480
-
-
178
401
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos övriga koncernföretag
34
22
20
7
6
Fordringar hos intresseföretag
34
50
45
36
24
Övriga fordringar
26
196
233
122
96
76
19
-
-
889
1 147
473
593
1 923
2 254
1 229
1 600
324
221
101
23
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
2 393
2 585
1 460
1 720
SUMMA TILLGÅNGAR
14 137
13 801
11 973
11 767
Skattefordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
27
Summa kortfristiga fordringar
Likvida medel
20
| GÖTEBORG ENERGI 2011
33
Balansräkningar
KONCERNEN
Belopp i mkr
Not
2011-12-31
MODERFÖRETAGET
2010-12-31
2011-12-31
2010-12-31
Bundet eget
kapital
Bundet eget
kapital
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Aktiekapital
Bundna reserver/ Reservfond
Fria reserver/ Balanserad vinst
400
400
400
400
3 881
3 666
100
100
4 281
4 066
500
500
Fritt eget
kapital
Fritt eget
kapital
145
331
22
Årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
-68
321
563
83
-
343
495
228
331
4 624
4 561
728
831
OBESKATTADE RESERVER
28
-
-
3 837
3 694
MINORITETSANDELAR
29
101
143
-
-
30
-
-
11
9
Uppskjuten skatteskuld
12
1 762
1 680
-
-
Övriga avsättningar
30
74
44
66
34
1 836
1 724
77
43
-
27
-
27
4 304
4 204
4 300
4 200
4 304
4 231
4 300
4 227
492
493
376
372
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner
SUMMA AVSÄTTNINGAR
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Skulder till kreditinstitut
Övriga skulder
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER
31
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
34
-
-
414
517
Skulder till övriga koncernföretag
34
130
92
120
92
Skulder till intresseföretag
34
1
-
-
-
42
50
-
-
Skatteskulder
Övriga skulder
31
1 909
1 682
1 773
1 560
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
32
698
825
348
431
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
3 272
3 142
3 031
2 972
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
14 137
13 801
11 973
11 767
POSTER INOM LINJEN
Ställda säkerheter
38
81
23
-
-
Ansvarsförbindelser
38
615
306
97
99
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
21
Kommentarer till Balansräkningar
Kommentarer till Balansräkningar
Balansomslutningen uppgick till 14 137 mkr (13 801).
Koncernens verksamhet är kapitalintensiv och anläggningstillgångarna utgjorde 83 procent (81) av balansomslutningen.
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 355 mkr (1 269) och avskrivningar
samt nedskrivningar till 769 mkr (730). Utrangeringar och
reaförlust vid försäljning av anläggningar uppgick till 6 mkr
(14). Pågående nyanläggningar 809 mkr (819) var i nivå med
föregående år.
Kortfristiga fordringar på balansdagen uppgick till
1 923 mkr (2 254). Kundfordringar och upplupna energiintäkter uppgick till 1 414 mkr (1 737). Upplupna energioch nätintäkter minskade med 223 mkr till följd av lägre
leveranser.
Likvida medel uppgick på balansdagen till 324 mkr
(221). Likvida medel inkluderar tillgodohavande på koncernkonto hos Göteborgs Stad. På balansdagen uppgick denna
fordran till 133 mkr (22).
Soliditeten på balansdagen uppgick till 33,4 procent
(34,1). Soliditeten var därmed inom ramen för koncernens
långsiktiga målsättning som innebär en soliditet överstigande 30 procent.
22
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Avsättningar uppgick till 1 835 mkr (1 724) vilket är en ökning mot föregående år med 111 mkr. Förändringen avsåg
avsättningar för uppskjuten skatt avseende obeskattade
reserver samt avsättningar för framtida nedskrivningsbehov i
biogasanläggningar under uppförande.
Kortfristiga icke räntebärande skulder uppgick till
1 611 mkr (1 721). Kortfristig skuld till Göteborgs
Kommunala Förvaltnings AB för koncernbidrag uppgick
netto till 117 mkr (89). Leverantörsskulder uppgick till
493 mkr (493). Upplupna kostnader för el- och spillvärmeinköp samt bränsleskatter uppgick till 423 mkr (570).
Räntebärande skulder bestod av långfristiga lån samt del
av kortfristig skuld och uppgick totalt till 5 966 mkr (5 652).
De största långivarna var Göteborgs Stad med 5 939 mkr
och Europeiska Investeringsbanken med 27 mkr.
Av koncernens långfristiga räntebärande skulder förfaller
2 mkr efter fem år eller senare. Enligt riskpolicyn får högst
30 procent av den externa långfristiga låneskulden förfalla
till betalning under ett kalenderår. Enskilda lån skall ha en
maximal löptid om 15 år. Samtliga villkor efterlevs.
Förändringar av eget kapital
Förändringar av eget kapital
Belopp i mkr
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
Summa eget
kapital
400
3 119
543
4 062
547
KONCERNEN
Belopp vid årets ingång 2010-01-01
Förskjutning mellan bundna och fria reserver
-547
-
Lämnade koncernbidrag
-89
-89
Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag
24
24
Årets resultat
563
563
494
4 561
3 666
494
4 561
215
-215
-
Utdelning
-171
-171
Lämnade koncernbidrag
-117
-117
Belopp vid årets utgång 2010-12-31
400
3 666
Belopp vid årets ingång 2011-01-01
400
Förskjutning mellan bundna och fria reserver
Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag
Årets resultat
Belopp vid årets utgång 2011-12-31
Belopp i mkr
31
31
321
321
400
3 881
343
4 624
Aktiekapital
Reservfond
Fritt eget kapital
Summa eget
kapital
400
100
268
768
-314
-314
MODERFÖRETAGET
Belopp vid årets ingång 2010-01-01
Lämnade koncernbidrag
Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag
82
82
Erhållna koncernbidrag
400
400
Skatteeffekt av erhållna koncernbidrag
-105
-105
-
-
Årets resultat
Belopp vid årets utgång 2010-12-31
400
100
331
831
Belopp vid årets ingång 2011-01-01
400
100
331
831
-171
-171
-223
-223
59
59
Erhållna koncernbidrag
202
202
Skatteeffekt av erhållna koncernbidrag
-53
-53
Årets resultat
83
83
228
728
Utdelning
Lämnade koncernbidrag
Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag
Belopp vid årets utgång 2011-12-31
400
100
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
23
Kommentarer till Förändringar av eget kapital
Kommentarer till Förändringar av eget kapital
I koncernens bundna reserver ingår kapitalandelsfond med
47 mkr (32). Aktiekapitalet utgörs av 400 aktier med ett
kvotvärde om 1 mkr. Inga förändringar har skett under året.
Eget kapital i koncernen uppgick till 4 624 mkr, en ökning
sedan föregående år med 63 mkr. Till årsstämman föreslagen utdelning till moderföretaget Göteborgs Kommunala
Förvaltnings AB uppgår till 70 mkr. Utdelningen är inte
skuldförd per den 31 december 2011.
ERHÅLLNA KONCERNBIDRAG
Specifikation av moderföretagets erhållna koncernbidrag i
mkr.
Från:
2011
2010
70
171
Falbygdens Energi AB
-
23
Fjärrvärme i Frölunda AB
1
1
21
13
Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB
Göteborg Energi Gasnät AB
-
-
Sörred Energi AB
Ale Energi AB
37
42
Göteborg Energi Din El AB
26
150
Göteborg Energi Nät AB
Summa
47
-
202
400
LÄMNADE KONCERNBIDRAG
Specifikation av moderföretagets lämnade koncernbidrag i mkr.
Mottagare:
Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB
Göteborg Energi Nät AB
Göteborg Energi Gothnet AB
2010
187
260
-
11
24
43
Falbygdens Energi AB
3
-
Ale Energi AB
7
-
Lidköping Biogas AB
Summa
24
2011
| GÖTEBORG ENERGI 2011
2
-
223
314
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyser
KONCERNEN
Belopp i mkr
Not
2011
MODERFÖRETAGET
2010
2011
2010
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
454
815
232
710
Betald skatt
-65
-45
-
-8
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet *
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
823
703
550
382
1 212
1 473
782
1 084
-36
-46
-34
-46
Ökning(-)/Minskning(+) av kortfristiga fordringar
366
-425
128
207
Ökning(+)/Minskning(-) av kortfristiga skulder
-144
157
-40
-277
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 398
1 159
836
968
-
-
-14
-12
-16
-5
-16
-5
7
-
7
-
-1 528
-1 165
-1 026
-688
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag
Förvärv av intresseföretag
Försäljning av intresseföretag
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
-45
-112
-37
-95
Försäljning av anläggningstillgångar
36
2
36
-
Ökning(-)/Minskning(+) av långfristiga fordringar
30
38
-163
-112
-1 516
-1 242
-1 006
-904
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
380
132
398
223
Amortering av skuld
-66
-66
-65
-163
Statliga bidrag
218
8
207
8
-222
-
-171
-
-89
-200
86
-176
3
-134
248
-116
ÅRETS KASSAFLÖDE
103
-209
78
-52
Likvida medel vid årets början
221
430
23
75
324
221
101
23
664
625
407
367
6
14
6
11
105
105
105
32
Utbetald utdelning
Reglering av koncernbidrag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Likvida medel vid årets slut
33
* Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet
Avskrivningar enligt plan
Reavinster/förluster sålda anläggningstillgångar
Nedskrivningar/uppskrivningar
Förändring av räntefordran/ränteskuld
35
-11
-
-
Förändring avsättningar
30
-28
34
-28
Förändring andelar i intresseföretag
Förändring fordran pensioner
Reavinst försäljning av intresseföretag
Övriga justeringsposter
Summa
-
-2
-
-
-10
-
-
-
-2
-
-2
-
-5
-
-
-
823
703
550
382
Finansiella poster
Erhållna räntor och utdelningar
Betalda räntor
19
7
128
57
-198
-94
-192
-106
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
25
Kommentarer till Kassaflödesanalyser
Kommentarer till Kassaflödesanalyser
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital uppgick till 1 212 mkr (1 473),
en minskning med 261 mkr. Kapitalbindningen i rörelsekapital minskade med 186 mkr (ökade föregående år med 314)
främst genom minskning av kortfristiga fordringar.
För investeringsverksamheten användes 1 589 mkr
(1 282) till investeringar i anläggningstillgångar. Koncernen
hade ett negativt kassaflöde efter investeringar om 118 mkr
(83).
Till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB utbetalades
koncernbidrag om 89 mkr (200) och utdelning om 171 mkr
(0). Under året utbetalades även utdelning till Partille kommun om 50 mkr (5) och Ale Kommun 1 mkr (0).
Koncernens upplåning under året ökade med 314 mkr (66).
26
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Årets kassaflöde blev 103 mkr (-209). Likvida medel uppgick
vid årets slut till 324 mkr (221).
Kassaflödet efter investeringar och utbetalt koncernbidrag och utdelning påverkar i hög grad koncernens
nettolåneskuld. Nettolåneskulden, som omfattar samtliga
räntebärande skulder minus likvida medel och kortfristiga
placeringar, uppgick per balansdagen till 5 642 mkr (5 431),
en ökning med 211 mkr. Skuldsättningsgraden, det vill säga
räntebärande skulder reducerat med likvida medel i förhållande till eget kapital inklusive minoritetsandelar, ökade per
balansdagen till 121 procent (116).
Noter
Noter
NOT 1
REDOVISNINGS- OCH
VÄRDERINGSPRINCIPER
Göteborg Energi ABs årsredovisning som upprättats i
enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets
rekommendationer 1‑29 följer god redovisningssed. Redovisningsrådet har ersatts av Rådet för finansiell rapportering
och Göteborg Energi följer de tillämpliga uppdateringar
Rådet för finansiell rapportering har övertagit ansvaret för.
Koncernredovisning
Koncernens bokslut omfattar moderföretaget jämte dotterföretag i vilka Göteborg Energi AB innehar mer än 50 procent
av röstetalet av samtliga andelar eller på annat sätt utövar ett
bestämmande inflytande över.
Koncernens balansräkning har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att dotterföretagens eget kapital,
vid förvärvet fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas
och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I
koncernens eget kapital ingår härigenom endast den del av
dotterföretagets eget kapital som tillkommit efter förvärvet.
Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna
överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av företagets nettotillgångar redovisas skillnaden som koncernmässig
goodwill.
Under året förvärvat företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet.
Försäljning och inköp samt uppkomna internvinster
inom koncernen elimineras med beaktande av uppskjuten
skatt. Koncerninterna mellanhavanden elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens
andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretags eget
kapital redovisas som separat post i koncernens balansräkning.
Redovisning av intresseföretag
Med intresseföretag avses företag, som inte är dotterföretag,
där Göteborg Energi AB har ett innehav på minst 20 procent av röstetalet av samtliga andelar.
I koncernens bokslut redovisar Göteborg Energi AB
intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Enligt denna
metod redovisas det bokförda värdet i koncernen på andelar
i intresseföretag till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras värdet med koncernens andel av
förändringen i intresseföretagets nettotillgångar.
I koncernens resultaträkning redovisas som resultatandelar koncernens andel i intresseföretagets resultat före
bokslutsdispositioner och skatt. Resultatandelar redovisas i
koncernens rörelseresultat eftersom innehaven uteslutande
är rörelsebetingade. Koncernens andel av intresseföretagens
redovisade skatter inklusive förändring av uppskjutna skatter
ingår i koncernens skattekostnader.
I moderföretagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde. I resultaträkningen redovisas
erhållen utdelning som intjänats efter förvärvet.
Intäktsredovisning
Merparten av intäkterna kommer från försäljning av fjärrvärme, elnätstransmission och elhandel. Redovisning sker
dels utifrån fakturering av faktisk avläsning och dels utifrån
beräkning av vad som levererats men ännu inte fakturerats.
Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas vid
leveranstillfället. Med nettoomsättning avses försäljningsvärdet med avdrag för mervärdesskatt och punktskatter. I
koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Konsult- och entreprenadtjänster utförs på löpande räkning
eller till fast pris.
Anslutningsavgifter är engångsersättningar från kunder i
samband med el-, gas- och fjärrvärmeanslutningar. Gällande
redovisning innebär att hela avgiften intäktsförs i samband
med påbörjad leverans av anslutningen samtidigt som
utgiften för anslutningen bokförs som anläggningstillgång
och avskrivs enligt plan. Engångsersättningar från kunder i
samband med fjärrkylaanslutningar intäktsförs under avtalets längd dock under maximalt tio år.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till
balansdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta
som valutakurssäkras värderas till säkrad kurs. Orealiserade
vinster och förluster nettoredovisas i rörelseresultatet.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning. I den mån som förlustkontrakt innehas
avseende finansiella derivatinstrument för vilka det inte
finns någon säkrad tillgång, skuld eller förväntat kassaflöde
redovisas dessa som avsättningar.
Långfristiga placeringar
Värdepapper som är avsedda för långsiktigt innehav klassificeras som anläggningstillgångar och redovisas till anskaffningsvärde på likviddagen. Nedskrivning görs om bestående
värdenedgång konstateras.
Kortfristiga placeringar
Koncernens kortfristiga innehav redovisas till anskaffningsvärde på likviddagen och värderas till det lägre av anskaffningsvärde och verkligt värde på balansdagen. Vid värderingen tillämpas denna princip på portföljen som helhet vilket
innebär att orealiserade förluster avräknas mot orealiserade
vinster.
Skulder till kreditinstitut
Finansiella skulder redovisas till nominellt värde på likviddagen. Upplupen ränta periodiseras och redovisas i resultat
från finansiella poster.
Derivatinstrument
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker
för valutakursförändringar och för att säkra exponering för
ränterisker enligt fastställd policy. Värdeförändringarna i
den säkrade transaktionen skall motverkas av säkringsinstrumentet.
Valutaterminskontrakt skyddar koncernen mot förändringar i valutakurser genom att fastställa den kurs till vilken
en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för
att reglera tillgången eller skulden kompenseras av motsvarande värdeförändring av terminskontraktet. Dessa vinster
och förluster kvittas därför och redovisas inte i de finansiella
rapporterna.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
27
Noter
Ränteswapavtal skyddar koncernen mot ränteändringar.
Eventuella ränteskillnader som erhålls eller erläggs på grund
av ränteswap redovisas som intäkts- eller kostnadsränta
periodiserad över avtalstiden.
Energiderivat utgörs av finansiella avtal som syftar till
att prissäkra inköps- och försäljningsvolymer för bränslen i
värmeproduktion, elförbrukning och elproduktion. Resultateffekter från derivaten redovisas i samma period som de
underliggande avtalens leveransperioder.
Krafthandelsportfölj
Göteborg Energi Din El AB är aktiv på energiderivatmarknaden och prissäkrar inom ramen för företagets handelspolicy framtida inköpsflöden i den takt leveransavtal tecknas
med kund. Vidare förekommer viss begränsad handel som
inte har någon koppling till fysiska affärer.
Handeln sker främst på marknadsplatsen Nord Pool där
handelsvalutan är euro varvid även en handel med valutaterminer sker. Dessa säkrade framtida inköpsflöden utgör
företagets krafthandelsportfölj. Resultateffekter från krafthandelsportföljen redovisas i samma period som de underliggande avtalen löper ut. Dessa derivatinstrument redovisas
inte i balansräkningen.
Inkomstskatter
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även
därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.
Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende
tidigare års aktuella skatter, förändringar i uppskjuten skatt
samt andel i intresseföretagens skatt.
Värdering av samtliga skattefordringar och skulder sker till
nominellt belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader
som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte
i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan
styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna
och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom
överskådlig framtid.
I moderföretaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade
reserverna. I moderföretagets resultaträkning redovisas avsättningar till respektive upplösning av obeskattade reserver
under rubriken bokslutsdispositioner.
Varulager
Varulager värderas, med tillämpning av först-in först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Erforderligt avdrag för
inkurans görs.
28
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Elcertifikat
År 2003 trädde lagen om elcertifikat (2003:13) som
innebär ett kvotsystem för att främja elproduktion av förnyelsebara energikällor. Lagen ålägger elleverantör som sålt el
till elanvändare att införskaffa elcertifikat i proportion till
levererad energivolym från förnyelsebara energikällor. Om
kvotplikten inte fullgörs skall den kvotpliktige betala en
kvotpliktsavgift till Energimyndigheten.
Inköpta elcertifikat, som finns registrerade hos Energimyndigheten, har värderats till det lägsta av genomsnittligt
anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Värdejusteringar redovisas i resultaträkningen såsom
råvaror och förnödenheter. För försåld energivolym som
härrörs från förnyelsebar elproduktion har elhandelsföretaget en skyldighet att till Energimyndigheten deklarera elcertifikat motsvarande kvotpliktig levererad volym. Åtagandet
har redovisats i balansräkningen såsom upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter. Åtagandet på balansdagen har
baserats på leverad kvotpliktig volym multiplicerad med ett
av företaget uppskattat genomsnittligt anskaffningspris vid
tidpunkten för deklaration till Energimyndigeheten.
Pågående uppdrag
I moderföretaget redovisas, på grund av sambandet mellan
redovisning och beskattning, pågående uppdrag på löpande
räkning i resultaträkningen i den takt uppdraget utförs och
faktureras. Uppdrag till fast pris redovisas under uppdragets
löptid som pågående arbeten i balansräkningen och redovisas i resultatet först då uppdraget slutförts.
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella
nedskrivningar.
Eventuellt nedskrivningsbehov prövas kontinuerligt. För
att bedöma eventuella nedskrivningsbehov används kassaflödesbaserade modeller där framtida diskonterade kassaflöden jämförs med redovisade värden.
Följande avskrivningsprocent per år tillämpas:
Ledningsrätter
Goodwill
Dataprogram
1%
10 %
33 %
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet
överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället.
I samtliga fall betraktas investeringar i goodwill som
strategiska vilket motiverar längre avskrivningstid än fem år i
enlighet med Årsredovisningslagen.
Koncernens utgifter för utveckling fyller inte de kriterier
som gäller för aktivering av immateriella tillgångar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars
prestanda över ursprunglig nivå ökar tillgångens redovisade
värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas
löpande som kostnader.
För att bedöma eventuella nedskrivningsbehov används
kassaflödesbaserade modeller där framtida diskonterade
kassaflöden jämförs med redovisade värden.
Noter
Ränta på kapital som lånats för att finansiera uppförandet
av en viss anläggning inräknas i tillgångens anskaffningsvärde till den del räntan hänför sig till uppförandeperioden.
Planenliga avskrivningar görs på ursprungliga anskaffningsvärden och påbörjas den månad då anläggningen tas i drift.
Avskrivning görs systematiskt och beräknas med hänsyn
till anläggningstillgångens bedömda nyttjandeperiod. Den
fastställda nyttjandeperioden prövas löpande. Om en ny
bedömning väsentligt avviker från tidigare bedömningar
justeras avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida
perioder.
Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av
tillgångar. Följande avskrivningsprocent per år tillämpas:
Byggnader
2–4 %
Distributionsanläggningar
2–10 %
Maskiner och andra tekniska anläggningar
10–33 %
Inventarier, verktyg och installationer
10–33 %
Lånekostnader
Ränta på kapital som lånats för att finansiera tillverkningen
av en viss tillgång inräknas i anskaffningsvärdet till den del
räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Den aktiverade
räntan motsvarar den faktiska räntan. Övriga lånekostnader
kostnadsförs löpande.
Leasing
Inget finansiellt leasingavtal har tecknats under året. Årets
resultat har belastats med kostnader för hyrda tillgångar, så
kallad operationell leasing. Dessa leasingavgifter exklusive
avgifter för service, försäkring och underhåll fördelas linjärt
över hela leasingperioden. Tillgångar som leasas på detta
sätt är huvudsakligen lokal- och markhyror, nätförbindelser,
teknisk utrustning, fordon samt kontorsutrustning.
Pensionskostnader och pensionsåtaganden
Företagen i koncernen har utfäst förmånsbaserade pensioner
med avgiftsbestämda inslag enligt tjänstepensionsavtalet
PA­KFS. För dessa pensionsförpliktelser samt för huvuddelen av äldre tjänstepensionsavtal har försäkring tecknats
hos försäkringsföretag. De anställda i Falbygdens Energi AB
har tjänstepensionsavtal enligt ITP/STP-planen. I Göteborg
Energi AB och Göteborg Energi Nät AB redovisas pensionsåtaganden för ett mindre antal avtals- och förtidspensionärer
vars premier inte kan försäkras förrän vid uppnådd ålderspension enligt Far redovisningsrekommendationer RedR
4 Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. För
dessa förpliktelser har ett nuvärde beräknats utifrån bland
annat pensionsnivå, åldern och i vilken grad full pension
blivit intjänad.
Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder
och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid
balansdagen. Kapitalvärdet av inte försäkrade pensionsåtaganden redovisas som en avsättning i balansräkningen.
Räntedelen i pensionsskuldens förändring redovisas i
juridisk person som räntekostnad. Övriga pensionskostnader
belastar rörelseresultatet.
Pensionsförpliktelser och pensionskostnader i koncernredovisningen beräknas i enlighet med Redovisningsrådets
rekommendation RR29 Ersättningar till anställda. Det innebär att beräkningar görs med antaganden om bland annat
framtida löneökningar, inflation samt diskonteringsränta
(aktuariella antaganden). Beträffande förmånsbaserade pla-
ner sker beräkningar med hjälp av den så kallade Projected
Unit Credit Method som bland annat innebär att redovisad
pensionsförpliktelse värderats till nuvärdet av förväntade
framtida pensionsutbetalningar. Effekter av förändrade aktuariella antaganden eller av erfarenhetsmässiga justeringar
av antaganden redovisas enligt redovisningsrekommendationens minimikrav. Det innebär att effekter av aktuariella
vinster och/eller förluster i koncernredovisningen inte
redovisas i resultat- eller balansräkning om nettobeloppet av
oredovisade ackumulerade aktuariella vinster eller förluster
inte överstiger tio procent av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid ingången av året. Aktuariella vinster
och förluster utanför den 10-procentiga så kallade korridoren fördelas över de anställdas genomsnittliga återstående
beräknade anställningstid som för närvarande uppgår till
cirka tre år.
Andra avsättningar
Andra avsättningar är åtaganden som är ovissa vad gäller förfallotider eller beloppens storlek. Avsättning sker för kända
åtaganden eller befarade risker efter individuell prövning. I
de fall där effekten är väsentlig beroende på när i tiden betalning sker görs avsättning med nuvärdet av på balansdagen
uppskattade åtaganden. Dessa avsättningar utgörs främst av
avsättning för framtida miljöåtaganden förknippade med
koncernens verksamhet och avsättning för framtida nedskrivningsbehov i biogasanläggningar under uppförande.
Redovisning av rörelsesegment
Redovisning av rörelsesegment sker utifrån koncernens
interna indelning i produktområden.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd.
Under året har kapitalöverföringar i form av koncernbidrag
skett i skatteutjämningssyfte. Koncernbidrag som lämnas
alternativt tas emot i skatteutjämningssyfte redovisas direkt
mot fritt eget kapital efter avdrag för den skatteeffekt som
koncernbidraget innebär.
Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget
kapital. Lämnade aktieägartillskott redovisas mot anskaffningsvärdet av aktierna i dotterföretaget.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod.
Likvida medel
Koncernens likvida medel ingår i ett koncernkontoförhållande med Göteborgs Stad.
Koncernföretag
Med koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborg Energi AB som moderföretag.
Övriga koncernföretag
Med övriga koncernföretag menas de företag som ingår i
koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB
som moderföretag med undantag för de företag som ingår i
koncernen med Göteborg Energi AB som moderföretag.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
29
Noter
Forskning och utveckling
Löner, ersättningar och övriga personal­kostnader
Under året har inte något projekt som uppfyller kraven för
aktivering identifierats varför samtliga utgifter för forskning
och utveckling belastat rörelseresultatet. Koncernen avsätter
medel till en stiftelse som årligen delar ut pengar till forskare
vilka gjort framsteg inom energiområdet.
Statliga stöd
Statliga bidrag relaterade till resultatet har redovisats som en
intäktspost i koncernens resultat. Dessa bidrag består främst
av statliga stöd i form av elcertifikat och utsläppsrätter.
Statliga bidrag relaterade till investeringar redovisas som
en reducering av värdet på den anläggningstillgång bidraget
avser att täcka. Villkor förknippade med redovisade statliga
bidrag har uppfyllts.
NOT 2
NETTOOMSÄTTNING PER
PRODUKTOMRÅDE
Elhandel
Förnyelsebar el
Elnät
Fjärrvärme
Kyla
Gasnät
Gas
Energitjänster och Nya
tjänster
Data- och telekommunikation
Eliminering, justeringar och
koncernposter
Summa
NOT 3
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
3 273 3 652
42
13
41
12
1 217
1 132
3 326 3 765 3 016 3 425
54
49
54
49
151
159
328
588
287
571
375
178
331
140
375
-
331
-
-1 532
7 412
-2 038
7 791
194
3 967
-84
4 304
MEDELANTAL ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER
Medelantal anställda
Göteborg Energi AB
Dotterföretag
Summa
2011
Antal
varav
anställda män i %
940
70
249
62
1 189
68
2010
Antal
varav
anställda män i %
914
69
250
62
1 164
68
Merparten av koncernens personal är anställda i Göteborg
Energi AB, 940 personer (914). Därutöver var 106 personer
anställda i Göteborg Energi Din El AB (103), 58 personer
(58) i Göteborg Energi Nät AB, 37 personer (42) i Göteborg Energi Gothnet AB och 48 personer (47) i Falbygdens
Energi AB.
Medelantal anställda i koncernen uppgick till 1 189
(1 164) personer fördelat på 32 procent (32) kvinnor och
68 procent (68) män.
30
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Löner och ersättningar
- till styrelse och verkställande
direktörer
- till övriga anställda
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Pensionskostnader
- till verkställande direktörer
- till övriga anställda
Övriga personalkostnader
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
500
488
390
383
10
6
5
1
490
177
51
4
47
19
747
482
170
47
7
40
24
729
385
138
71
2
69
14
613
382
133
53
6
47
16
585
Lönekostnaderna för år 2011 uppgick till 500 mkr (488), en
ökning med 12 mkr. Pensionskostnader, som uppgick till
51 mkr (47), var 4 mkr högre än föregående år.
Styrelsen har erhållit arvoden om totalt 391 638 kronor.
Verkställande direktör i Göteborg Energi AB, som tillträdde
den 1 oktober 2011, har erhållit lön om 364 800 kronor och
har pension enligt individuellt chefsavtal för företagschefer
inom Göteborgs Stad. Premie till tjänstepension motsvarar
30 procent av lön, aktuell premie är 36 600 kr per månad.
Till detta tillkommer premie för sjukförsäkring som var
3 645 kr per månad under 2011. Avtal har träffats om
avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner utöver lön
under uppsägningstiden vid uppsägning från företagets sida.
Verderlaget skall samordnas och avräknas mot annan inkomst från anställning eller egen verksamhet under perioden
för verderlagets utförande. Enligt anställningsavtalet gäller
en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.
Tidigare verkställande direktör, som avgick den 21 februari
2011, har under året erhållit 241 433 kronor i lön. Under året
har 2 000 760 kronor erlagts i pensionsförsäkringspremier
inkluderande premier för avgångspension, slutbetalning av
alternativ ITP och kompensation för förlust av allmän pension
om 1 843 322 kronor såsom slutlig ersättning vid anställningens upphörande.
Tillförordnad verkställande direktör, som under perioden mars till och med september lämnade sin tjänst som
affärsområdeschef, har totalt för året erhållit 1 229 059
kronor i lön.
Vice verkställande direktör i Göteborg Energi AB,
som avgick den 21 februari 2011, har under året erhållit
1 447 984 kronor i lön. Premier om 517 019 kronor för pension enligt plan PA-KFS har inbetalats under året. Dessutom
har 36 000 kronor inbetalts i pensionsförsäkring för ersättning enligt FLB, Företagsledare i beredskap. Anställningen
avslutades per 31 december 2011. Avtalat avgångsvederlag
motsvarande 18 månadslöner, som kommer att utbetalas
under åren 2012-2013, har kostnadsförts 2011. Löne- och
pensionskostnaden har redovisats såsom löner och ersättningar samt pensionskostnader till övriga anställda.
Personaldirektören fick lämna sin tjänst den 5 april 2011.
Anställningen avslutas den 31 mars 2012. Därefter kommer
ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner att utbetalas, vilket har kostnadsförts 2011. Kostnaden för lön och
avgångsvederlag har upptagits 2011. Under året har
1 107 017 kronor avseende lön utbetalats. Premier om
1 058 544 kronor för pension enligt plan PA-KFS har inbetalts under året. Tjänsten innehades under sex månader av
Noter
en tillförordnad tillfälligt anställd konsult som erhöll
370 554 kronor i lön. Under årets sista två månader uppehölls tjänsten som personaldirektör tillfälligt av en av
företagets affärsområdeschefer som inte erhöll lön för detta
uppdrag. Dessa lön- och pensionskostnader har redovisats
såsom löner och ersättningar till övriga anställda.
Verkställande direktör i Göteborg Energi Din El AB,
som avgick från sin anställning i november 2011, har under
året erhållit 1 822 423 kronor i lön. Pensionsförsäkringspremier har erlagts med 816 841 kronor för pension enligt
ITP-plan kompletterad med en individuell tjänstepensionsförsäkring. Eftersom arbetsbefrielse gäller för den del av
uppsägningstiden som löper under 2012, 3 månader, har
lönekostnaden för denna period upptagits 2011. Tillförordnad verkställande direktör, tjänstledig från ordinarie tjänst
inom koncernen under ett år från och med den 1 december
2011, har erhållit 80 000 kronor i lön för perioden som verkställande direktör med pensionsavtal i enlighet med avtal
PA-KFA såsom övriga anställda.
Under 2010 omförhandlade verkställande direktören i
Göteborg Energi Din El AB ersättningar till ledningsgruppen i företaget vilket innebar att rörlig lön ersattes med
mellan 8 och 20 procent av 2009 års löner såsom löneförhöjning från och med 2010. Vidare har en av dessa personer en
ömsesidig uppsägningstid om 3 månader.
Verkställande direktör i Falbygdens Energi AB har avtal
om ömsesidig uppsägningstid om sex månader med vid
uppsägning från företagets sida rätt till en engångsersättning motsvarande 30 månadslöner fram till och med 62,5
års ålder, därefter samma antal månader som är kvar till
pensionsåldern. Avräkning mot inkomst från annan anställning eller egen verksamhet sker på uppsägningslön men ej
på engångsersättningen. Lön under året har utbetalats med
983 000 kronor och pension enligt ITP-plan såsom övriga
anställda i det bolaget.
Verkställande direktör för Göteborg Energi Nät AB som
erhållit 955 025 kronor i lön har en uppsägningstid om
6 månader från arbetsgivarens sida och 3 månaders uppsägningstid från arbetstagarens sida.
Verkställande direktör för Göteborg Energi Gothnet AB
erhöll under perioden januari till augusti 602 091 kronor i
lön och har därefter övergått till en tjänst som affärsområdeschef inom koncernen. Verkställande direktören från och
med september har erhållit 284 797 kronor i lön.
Verkställande direktör för GoBiGas AB, anställd i
Göteborg Energi AB, har en uppsägningstid om 6 månader
från arbetsgivarens sida och 3 månaders uppsägnings­tid från
arbetstagarens sida.
Koncernens ekonomidirektör har en uppsägningstid om
6 månader från arbetsgivarens sida och 3 månaders uppsägningstid från arbetstagarens sida.
Verkställande direktörer och ledande befattningshavare
i koncernen har för övrigt sedvanliga avtal. Verkställande
direktörer i personallösa dotterföretag är anställda i moderföretaget. Löner och ersättningar redovisas såsom till övriga
anställda.
Bil- och kostförmåner har här redovisats såsom lön.
NOT 4
UPPLYSNING OM KÖNSFÖRDELNING BLAND
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
2011
2010
Antal befattvarav Antal befattvarav
ningshavare män i % ningshavare män i %
Moderföretaget
22
55
22
73
Styrelseledamöter
9
67
9
78
Företagsledning
13
46
13
69
Dotterföretag
94
62
96
75
Styrelseledamöter
72
63
70
76
Företagsledning
22
64
26
73
Summa
116
61
118
75
NOT 5
AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till 769 mkr
(730). Nedskrivningar uppgick till 105 mkr (105) varav
97 mkr avsåg elproduktion i kraftvärmeanläggningen Rosenlund då ångpannor satts ur produktion.
NOT 6
RESULTAT från andelar i
INTRESSEFÖRETAG
Alingsås Energi AB
FordonsGas Sverige AB
Lerum Fjärrvärme AB
Alternative Fuel Vechicle
Sweden AB
Summa
Koncernen
2011
2010
1
1
1
4
4
1
3
9
6
Moderföretaget
2011
2010
2
2
-
I moderföretaget avsåg 2 mkr realisationsvinst från försäljning av Alternative Fuel Veichle Sweden AB.
NOT 7
RESULTAT FRÅN ANDELAR I
KONCERNFÖRETAG
Utdelningar
Summa
NOT 8
Koncernen
2011
2010
-
Moderföretaget
2011
2010
63
5
63
5
Koncernen
2011
2010
19
15
-
Moderföretaget
2011
2010
67
44
55
39
RÄNTEINTÄKTER
Ränteintäkter
varav från dotterföretag
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
31
Noter
NOT 9
RÄNTEKOSTNADER
Räntekostnader
varav till dotterföretag
Specifikation av uppskjuten skattefordran
Koncernen
2011
2010
220
131
-
Moderföretaget
2011
2010
200
96
5
2
I räntekostnader ingår räntedel i pensionsskuld med 25 mkr.
NOT 10
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Koncernen
2011
2010
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar
enligt plan
Summa
NOT 11
Moderföretaget
2011
2010
-
-
-143
-143
-710
-710
Moderföretaget
2011
2010
-8
-6
22
-14
-6
-
Uppskjuten skatt har upptagits till 26,3 procent (26,3).
NOT 12
SKATT AVSEENDE POSTER SOM REDOVISATS
DIREKT MOT EGET KAPITAL
Koncernen
2011
2010
Skatteeffekt på erhållet/lämnat koncernbidrag
Summa
-31
-31
-24
-24
Moderföretaget
2011
2010
-6
-6
22
22
Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad
på gällande skattesats
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
Redovisat resultat före skatt
454
815
89
Skatt enligt gällande skattesats
-119
-214
-23
Skatteeffekt av ej avdragsgilla
kostnader
-10
-2
-1
-1
Avskrivning på koncernmässig
-7
-21
goodwill
Övriga temporära skillnader
-8
-4
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter
18
1
18
1
Redovisad skattekostnad
-126
-240
-6
-
32
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Avsättning för pensioner
Obeskattade reserver
Övriga temporära skillnader
Summa
NOT 13
Koncernen
2011
2010
-61
-70
31
-24
-94
-144
-2
-2
-126
-240
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
5
4
4
2
7
7
14
13
-7
-13
-7
-13
54
-3
63
38
39
75
0
3
13
0
17
13
Specifikation av uppskjuten skatteskuld
31 december
SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT
Aktuell skatt
Skatteeffekt koncernbidrag
Uppskjuten skatt
Andel i intresseföretags skatt
Summa
31 december
Avsättning för framtida miljöåtgärder
Avsättning omstrukturering stadsgasnät
Avsättning biogasanläggningar
Förtida stängning av swapavtal
Temporära skillnader avseende
elcertifikat
Övrigt
Summa
DATAPROGRAM
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificering
Utgående ack anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Ack avskrivn försäljn och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ack avskrivningar
Utgående planenligt restvärde
NOT 14
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
39
35
1 653
1 571
70
74
1 762
1 680
-
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
459
349
450
347
3
2
-53
-44
-53
-43
80
151
78
146
489
458
475
450
-254
-260
-253
-260
53
43
53
43
-48
-37
-46
-36
-249
-254
-246
-253
240
204
229
197
LEDNINGSRÄTTER
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Omklassificering
Utgående ack anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ack avskrivningar
Årets nedskrivningar
Utgående ack nedskrivningar
Utgående planenligt restvärde
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
41
36
4
4
4
4
45
-7
-1
-8
-4
-4
33
1
41
-6
-1
-7
-4
-4
30
4
4
4
4
Noter
NOT 15
GOODWILL
NOT 18
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Årets förvärv
Utgående ack anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ack avskrivningar
Ingående nedskrivningar
Årets nedskrivningar
Utgående ack nedskrivningar
Utgående planenligt restvärde
Koncernen
2011
2010
536
527
9
536
536
-310
-280
-26
-30
-336
-310
-54
-5
-49
-54
-54
146
172
Koncernens goodwill avser förvärv av Göteborg Energi
Din El AB, Ale Energi AB, Sörred Energi AB och inkråm i
BestEl AB.
NOT 16
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende immateriella anläggnings­
tillgångar
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Omklassificering till färdigställd
anläggningstillgång
Utgående ack anskaffningsvärden
NOT 17
Koncernen
Moderföretaget
2011 2010
2011
2010
62
115
61
112
39
96
37
95
-80
21
-149
62
-78
20
-146
61
BYGGNADER OCH MARK
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificering
Utgående ack anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivningar
Utgående ack avskrivningar
Ingående nedskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets nedskrivningar
Utgående ack nedskrivningar
Utgående planenligt restvärde
Taxeringsvärde byggnad
Taxeringsvärde mark
Koncernen
Moderföretaget
2011 2010
2011
2010
1 233 1 247
992
1 034
2
11
-3
-3
-3
-2
97
-21
95
-40
1 329 1 233 1 084
992
-349 -323
-320
-302
2
2
17
17
-44
-45
-35
-37
-393 -349
-354
-320
-22
-23
-22
-23
1
1
-1
-23
-22
-22
-22
913
862
708
651
440
469
440
438
7
6
7
6
Koncernen äger ett flertal fastigheter. Bland byggnader som
representerar större värden kan nämnas huvudkontoret vid
Rantorget, Rya kraftvärmeverk samt Sävenäsverket.
Samtliga fastigheter används i rörelsen och betraktas därför
som rörelsefastigheter i enlighet med Redovisningsrådets
rekommendation RR24 Förvaltningsfastigheter.
MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA
ANLÄGGNINGAR
Koncernen
Moderföretaget
31 december
2011
2010
2011
2010
Ingående anskaffningsvärden
14 700 13 965 8 432 8 097
Inköp
100
173
Försäljningar och utrangeringar
-106
-165
-102
-145
Omklassificering
1 063
727
839
480
Utgående ack anskaffningsvärden 15 757 14 700 9 169 8 432
Ingående avskrivningar
-5 889 -5 464 -3 120 -2 890
Försäljningar och utrangeringar
15
120
13
105
Omklassificeringar
-56
-55
Årets avskrivningar
-523
-489
-313
-280
Utgående ack avskrivningar
-6 397 -5 889 -3 420 -3 120
Ingående uppskrivningar
6
9
Årets avskrivningar på uppskrivet
belopp
-2
-3
Utgående ack uppskrivningar
4
6
Ingående nedskrivningar
-183
-200
-122
-159
Försäljningar och utrangeringar
50
32
50
32
Omklassificeringar
37
37
Årets nedskrivningar
-104
-52
-104
-32
Utgående ack nedskrivningar
-237
-183
-176
-122
Utgående planenligt restvärde
9 127 8 634 5 573
5 190
Taxeringsvärde kraftstation
2
2
-
Maskiner och andra tekniska anläggningar består av distributionsanläggningar och övriga tekniska anläggningar.
Till distributionsanläggningar hänförs i huvudsak ledningar för gas, el, opto och fjärrvärme inklusive kulvert samt
anordningar som är avsedda för byggnaders rörelseändamål,
till exempel pannor, transformatorer, cisterner, pumpar,
fläktar, ställverk med mera. Tekniska anläggningar utgörs
till exempel av abonnentcentraler för fjärrvärme, naturgas
och biogas. Vissa anläggningar kan utgöra tillbehör till fast
egendom i annans fastighet.
NOT 19
INVENTARIER, VERKTYG OCH
INSTALLATIONER
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificering
Utgående ack anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Försäljn och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ack avskrivningar
Ingående nedskrivningar
Utgående ack nedskrivningar
Utgående planenligt restvärde
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
262
262
85
89
0
1
-11
-23
-11
-21
16
22
14
17
267
262
88
85
-140
-140
-57
-62
11
20
11
19
-20
-20
-13
-14
-149
-140
-59
-57
-67
-67
-67
-67
51
55
29
28
Inventarier, verktyg och installationer utgörs av främst av
kontorsmöbler, persondatorer och kontorsmaskiner.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
33
Noter
NOT 20 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT
AVSEENDE MATERIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernen
Moderföretaget
2011 2010
2011
2010
757
514
569
346
1 426
980 1 026
688
-218
-8
-207
-8
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Erhållet bidrag
Omklassificering till färdigställd
anläggningstillgång
Utgående ack anskaffningsvärden
NOT 21
-1 177
788
-729
757
-948
440
-457
569
ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
31 december
Ingående anskaffningsvärden
Förvärv
Utgående ack anskaffningsvärden
Ingående nedskrivningar
Utgående ack nedskrivningar
Utgående bokfört värde
Moderföretaget
2011
1 757
14
1 771
-7
-7
1 764
2010
1 745
12
1 757
-7
-7
1 750
Ale Energi AB
- Ale Fjärrvärme AB
Falbygdens Energi AB
- Falbygdens Energi Nät AB
- Falbygdens Bredband AB
Fjärrvärme i Frölunda AB
GoBiGas AB
Göteborg Energi Din El AB
Göteborg Energi Gothnet AB
Göteborg Energi Nät AB
Göteborg Energi Gasnät AB
Lidköping Biogas AB
Partille Energi AB
- Partille Energi Nät AB
Rya Nabbe Depå AB
Västenergi AB
Sävsjö Biogas AB
Sörred Energi AB
Summa
Andel
i%
91
100
100
100
51
100
100
100
100
100
100
95
50
100
100
100
91
100
Org nr
556588-8111
556041-0978
556014-6663
556407-5165
556026-9606
556370-7008
556775-3701
556572-4696
556406-4748
556379-2729
556029-2202
556801-7577
556478-1440
556528-5698
556459-5113
556418-8240
556695-9705
556618-8651
Ale Energi AB
Ale Fjärrvärme AB
Falbygdens Energi AB
Falbygdens Energi Nät AB
Falbygdens Bredband AB
Fjärrvärme i Frölunda AB
GoBiGas AB
Göteborg Energi Din El AB
Göteborg Energi Gothnet AB
Göteborg Energi Nät AB
Göteborg Energi Gasnät AB
Lidköping Biogas AB
Partille Energi AB
Partille Energi Nät AB
Rya Nabbe Depå AB
Västenergi AB
Sävsjö Biogas AB
Sörred Energi AB
Antal
aktier
20 930
23 000
10 000
788 974
1 300
1 000
200
100 000
75 000
100
1 000
12 350
3 012
10 000
1 000
1 000
905
1 000
Bokfört värde
2011 2010
14
14
377
377
6
6
377
377
74
74
627 627
1
1
12
12
27
27
3
3
14
232 232
1 764 1 750
I Partille Energi AB, som från och med 30 december 1999
ägs till 50 procent, har Göteborg Energi AB genom avtal ett
bestämmande inflytande. Rösträttsandelen överensstämmer
med kapitalandelen.
Förändring av aktier och ändringar utöver förvärv av
aktier i Sävsjö Biogas AB har ej ägt rum under året.
Säte
Ale
Ale
Falköping
Falköping
Falköping
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Partille
Partille
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
NOT 22 FORDRINGAR HOS KONCERNFÖRETAG
31 december
Specifikation av andelar i koncernföretag
31 december
Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och säte
Ingående anskaffningsvärde
Nya lån
Omfört till kortfristiga fordringar
Bokfört värde
Moderföretaget
2011
2010
1 359
1 234
248
155
-83
-30
1 522
1 359
NOT 23 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
31 december
Ingående anskaffningsvärde
Förvärv
Försäljning
Resultatandelar i intresseföretag
Omklassificering
Bokfört värde
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
95
88
80
76
16
16
-5
-5
7
3
-2
4
4
111
95
91
80
Specifikation av andelar i intresseföretag
31 december
Alingsås Energi AB
Alternative Fuel Vehicle
Sweden AB
FordonsGas Sverige AB
Lerum Fjärrvärme AB
Västanvind Vindkraftskooperativ ek för
Summa
Moderföretaget
2011 2010
1
1
Andel
Antal
Koncernen
i%
25%
aktier
3 333
2011
7
2010
7
24%
489
50% 23 000
49% 48 039
40
48
4
40
44
32
42
5
32
42
49% 23 520
16
111
95
16
91
80
Andelar i intresseföretag redovisas i moderföretaget till
anskaffningskostnad och i koncernen till kapitalandelsvärdet. Röst­rättsandelen överensstämmer med kapitalandelen.
34
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Noter
Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och säte
Alingsås Energi AB
Alternative Fuel Vehicle Sweden AB
FordonsGas Sverige AB
Lerum Fjärrvärme AB
Västanvind Vindkraftskooperativ ek för
Org nr
556499-0413
556763-5775
556578-0540
556527-7638
769621-9141
Säte
Alingsås
Göteborg
Göteborg
Lerum
Göteborg
NOT 24 ANDRA LÅNGFRISTIGA
VÄRDEPAPPERSINNEHAV
Lerum Energi AB, organisationsnummer 556109-3955, har
sitt säte i Lerum.
31 december
Lerum Energi AB
Bokfört värde
Andel Antal
i % aktier
11 11 730
Koncernen Moderföretaget
2011 2010
2011
2010
23
23
23
23
23
23
23
23
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
152
190
122
154
-30
-38
-25
-32
122
152
97
122
Fordran avser bland annat fordran på Göteborgs Stad på
80 mkr för finansiering av bergtunnlar som används i företagets verksamhet men ligger kvar i kommunens ägo. Denna
fordran amorteras under en 50-årsperiod. I andra långfristiga
fordringar ingår även långfristig del av realisationsförlust för
lösen av swapavtal med 7 mkr, lämnade anslutningskrediter
till kunder om 3 mkr samt fordran avseende Världsbankens
utsläppsfond 8 mkr.
NOT 26 ÖVRIGA FORDRINGAR
31 december
Ackumulerade uppdragsutgifter
och redovisad vinst med avdrag
för redovisade förluster
Summa pågående entreprenaduppdrag
Övriga fordringar
Restitution bränsleskatt
Utsläppsrätter och elcertifikat
Övrigt
Summa övriga fordringar
Summa
Koncernen
31 december
Förutbetalda hyror
Förutbetalda serviceavtal Rya
kraftvärmeverk
Förutbetalda energiskatter
Förutbetalda försäkringspremier
Förutbetalda räntor
Upplupna energi- och nätavgifter
Övrigt
Summa
2011 2010
8
9
27
33
61
110
10
9
22
22
724 947
37
17
889 1 147
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
-
1
-
-
-
1
-
-
26
137
33
196
196
211
21
232
233
26
84
12
122
122
90
6
96
96
Moderföretaget
2011 2010
5
4
27
61
9
22
307
42
473
33
110
9
22
388
27
593
NOT 28 OBESKATTADE RESERVER
31 december
Ackumulerad skillnad mellan bokförda
avskrivningar och avskrivningar utöver plan
Summa
NOT 25 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
31 december
Ingående anskaffningsvärde
Förändring
Bokfört värde
NOT 27 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA
INTÄKTER
Moderföretaget
2011
2010
3 837
3 837
3 694
3 694
NOT 29 MINORITETSANDEL AV EGET KAPITAL
31 december
Ingående andel
Partille Energi AB
Ale Energi AB
Sävsjö Biogas AB
Utgående andel
Koncernen
2011
2010
143
135
-43
7
1
1
101
143
Minoritetsandelen av eget kapital består av Partille kommuns 50 procent ägande i Partille Energi AB uppgående
till 95 mkr, Ale kommuns 9 procent ägande i Ale Energi
AB uppgående till 3 mkr, Falköpings kommuns 49 procent
ägande i Falbygdens Bredbands AB uppgående till 1 mkr
samt Lidköpings kommuns 5 procent ägande i Lidköping
Biogas AB uppgående till 1 mkr. Under året har ägande
i Sävsjö Biogas AB med 90,5 procent tillkommit med en
minoritetsandel uppgående till 1 mkr.
NOT 30 AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner
De anställda i Göteborg Energi AB, Göteborg Energi Nät
AB och Göteborg Energi Gothnet AB omfattas av tjänstepensionsavtalet PA-KFS som i huvudsak är en förmånsbaserad pensionsplan. Tidigare åtaganden enligt tjänstepensionsavtalet PA-KL är också att betrakta som förmånsbaserade.
Förmåner enligt PA-KFS beräknas utifrån anställningstid
samt lönenivå vid pensionsavgång. Lönenivån beräknas
som ett genomsnitt av de fem högsta årslönerna under den
7-årsperiod som ligger omedelbart före de två sista anställningsåren. PA-KFS omfattar huvudsakligen ålderspension
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
35
Noter
och för varje år tjänar den anställde in ökad rätt till pension
vilket redovisas som pensioner intjänade under perioden
samt ökning av pensionsförpliktelse.
Som pensionsskuld i Göteborg Energi AB redovisas pensionsåtaganden för ett mindre antal avtals- och förtidspensionärer vars premier inte kan försäkras förrän vid uppnådd
ålderspension. För pensionsskulden i Göteborg Energi AB
har Göteborgs Stad ställt borgen.
Anställda i Falbygdens Energi AB omfattas av ITP-planen
vilken tryggas genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande
från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en
förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Under räkenskapsåret har företaget inte haft tillgång till sådan
information, enligt Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande URA 42, som gör det möjligt att redovisa denna plan
såsom förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som
tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför såsom
avgiftsbestämd plan.
Pensionsskuld/tillgång enligt balans­räkningen
31 december
Räntebärande pensionsskuld (+)/tillgång (-)
Summa
Koncernen
2011
2010
-106
-106
-96
-96
Moderföretaget
2011
2010
11
11
9
9
Pensionsförpliktelser och pensionskostnader i koncernredovisningen beräknas i enlighet med Redovisningsrådets redovisningsrekommendation RR 29 Ersättningar till anställda.
Det innebär att beräkningar görs med antaganden om bland
annat framtida löneökningar, inflation samt diskonteringsränta (aktuariella antaganden). Beträffande förmånsbaserade planer sker beräkningar med hjälp av den så kallade
Projected Unit Credit Method som bland annat innebär att
den redovisade pensionsförpliktelsen värderats till nuvärdet
av förväntade framtida pensionsutbetalningar. Effekter av
förändrade aktuariella antaganden eller av erfarenhetsmässiga justeringar av antaganden redovisas enligt redovisningsrekommendationens minimikrav. Det innebär att effekter av
aktuariella vinster och/eller förluster inte redovisas i resultateller balansräkning om nettobeloppet av oredovisade ackumulerade aktuariella vinster eller förluster inte överstiger tio
procent av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen
vid ingången av året.
Aktuariella vinster/förluster på pensionsförpliktelser vid
årets utgång uppgick till 2 procent av den nuvärdesberäknade pensionsförpliktelsen. Den aktuariella förlusten beror i
huvudsak på förändrade antaganden om diskonteringsränta.
Aktuariella vinster och förluster utanför den 10-procentiga
så kallade korridoren fördelas över de anställdas genomsnittliga återstående beräknade anställningstid som för närvarande uppgår till cirka tre år.
36
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Förpliktelser avseende ersättningar till
anställda, förmånsbestämda planer
Helt eller delvis fonderade pensionsförpliktelser,
nuvärde per den 31 december
Förvaltningstillgångar, verkligt värde
per den 31 december
Summa
Oredovisad aktuariell vinst (+), förlust (-),
pensionsförpliktelser
Oredovisad aktuariell vinst (+), förlust (-),
förvaltningstillgångar
Pensionsskuld enligt balansräkning
Koncernen
2011
2010
712
685
-691
21
-661
24
-118
-154
-9
-106
34
-96
2011
10
-26
25
2010
10
-27
24
17
26
50
18
94
10
17
54
17
88
2011
685
2010
623
10
24
-21
10
24
-26
14
712
54
685
2011
661
26
36
-23
2010
610
27
15
-26
-9
691
35
661
2011
-96
26
-36
-106
2010
-98
17
-15
-96
Totala pensionskostnader
Pensioner intjänade under perioden
Avkastning på förvaltningstillgångar
Ränta på förpliktelsen
Aktuariell vinst (-)/förlust (+) netto som
redovisats under året
Pensionskostnad, förmånsbaserade planer
Pensionskostnad avgiftsbaserad plan
Särskild löneskatt, totala pensionskostnader
Totala pensionskostnader
Pensionsförpliktelser
Ingående balans pensionsförpliktelser
Pensioner intjänade under perioden samt kostnad
avtalspensioner
Ränta på förpliktelser
Betalda förmåner
Oredovisad aktuariell vinst (-), förlust (+),
pensionsförpliktelser
Pensionsförpliktelser, nuvärde
Förvaltningstillgångar
Ingående balans förvaltningstillgångar
Avkastning på förvaltningstillgångar
Inbetalningar från arbetsgivare
Betalda förmåner
Oredovisad aktuariell vinst (+), förlust (-),
pensionsförpliktelser
Förvaltningstillgångar, nuvärde
Pensionsskuld
Ingående balans pensionsskuld
Pensionskostnader
Tillskjutna medel från arbetsgivare
Pensionsskuld enligt balansräkning
Noter
Aktuariella antaganden
Avsättning för biogasanläggningar
Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande viktigare
antaganden:
Avsättning för framtida nedskrivningsbehov i biogasanläggningar under uppförande har upptagits med 52 mkr.
Aktuariella antaganden vid
årets början
Ränta
Förväntad avkastning på
pensionskapital
Årlig löneökning
Årlig ökning av inkomstbasbelopp
Inflation
Avgångsintensitet
Livslängdsantagande
2011
3,5%
2010
4%
4%
4,5%
3%
3%
2%
3%
FFFS 2007:31
3%
3%
2%
3%
FFFS 2007:31
Referens för antagande om den förväntade diskonteringsräntan utgörs av den avkastning som erhålls på svenska statsobligationer med löptider som motsvarar den förväntade
återstående genomsnittliga tjänstgöringstiden. Från och med
år 2012 används den avkastning som erhålls på bostadsobligationsränta som referens för antagande om den förväntade
diskonteringsräntan.
Förväntad löneökningstakt avspeglar förväntade framtida procentuella löneökningar. Faktorn är sammansatt av
inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras
på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten. Historiska uppgifter används
också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella
antalet anställda som kommer att lämna koncernen genom
naturlig avgång.
Faktorn förväntad återstående tjänstgöringstid bedöms
utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning.
Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland
annat för att bestämma taket för såväl pensionsgrundande
lön i de allmänna pensionssystemen som i pensionsplanen
PA-KFS.
Faktorn pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten.
För att bestämma denna faktor används de inflationsmåltal
som satts upp av Sveriges Riksbank.
Faktorn förväntad avkastning på förvaltningskapital avspeglar den förväntade framtida avkastningen på medel som
fonderas i KPA AB i syfte att trygga de pensionsförpliktelser
som försäkrats.
Övriga avsättningar
Miljörelaterade avsättningar
Miljörelaterade avsättningar för återställande av mark och
andra förpliktelser förknippade med koncernens verksamhet
som beräknas resultera i utbetalningar under den kommande femårsperioden har upptagits med 19 mkr.
31 december
Avsättningar vid årets början
Årets förändring
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
15
16
9
9
4
-1
5
19
15
14
9
31 december
Avsättningar vid årets början
Årets avsättningar
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
52
52
52
52
-
Avsättning för stadsgasnätet
Avsättningen för omstrukturering av stadsgasnätet i
Göteborg har resulterat i utbetalningar under året då avvecklingen slutförts.
31 december
Avsättningar vid årets början
Årets avsättning
Ianspråktagna avsättningar
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
25
52
25
52
1
-25
-28
-25
-27
25
25
Avsättningar övrigt
Återbetalning av anslutningsavgifter som beräknas resultera
i utbetalningar under den kommande femårsperioden har
upptagits såsom övrig avsättning. Vidare ingår särskild löneskatt hänförlig till skillnader mellan de pensionskostnader
som redovisas i juridiska personer och redovisad pensionskostnad i koncernredovisningen fastställd i enlighet med
tillämpning av Redovisningsrådets redovisningsrekommendation RR 29 för förmånsbestämda pensionsplaner.
31 december
Avsättningar vid årets början
Återförda avsättningar
Summa
NOT 31
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
4
5
1
1
-1
-1
3
4
1
1
RÄNTEBÄRANDE SKULDER
31 december
Kortfristig del Europeiska
Investeringsbanken
Kortfristigt lån Göteborgs Stad
Summa kortfristiga ränte­
bärande skulder
Europeiska Investeringsbanken
Göteborgs Stad
Andra långfristiga skulder
Summa långfristiga ränte­
bärande skulder
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
27
65
27
65
1 635
1 356
1 635
1 356
1 662
4 300
4
1 421
27
4 200
4
1 662
4 300
-
1 421
27
4 200
-
4 304
5 966
4 231
5 652
4 300
5 962
4 227
5 648
Av koncernens långfristiga räntebärande skulder förfaller
2 mkr efter 5 år eller senare. Motsvarande belopp för moderföretaget uppgår till 0 mkr.
Av koncernens övriga kortfristiga skulder uppgående till
1 909 mkr svarar de räntebärande skulderna för 1 662 mkr.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
37
Noter
NOT 32 UPPLUPNA KOSTNADER OCH
FÖRUTBETALDA INTÄKTER
31 december
Upplupna räntekostnader
Upplupna lönekostnader, sociala
avgifter
Upplupna råvaror och bränsleskatter
Upplupna övriga poster
Upplupna IT-kostnader
Upplupna omställningskostnader
Avsättning till Forskningsstiftelse vid Göteborg Energi AB
Förutbetalda intäkter
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
43
29
43
29
70
70
42
55
423
68
1
570
59
11
15
167
67
1
249
52
15
4
89
698
5
66
825
4
24
348
5
26
431
Avsättningar för framtida avtalspensioner redovisas i koncernen som pensionstillgång.
företagsledning har inga närståenderelationer med externa
organisationer som koncernen har ett avtalsförhållande
med. Transaktioner med ledande befattningshavare eller
nyckelpersoner utöver lön och andra ersättningar enligt
not 3 har inte förekommit.
Fordringar/skulder utanför koncernen Göteborg Energi avseende
övriga koncernföretag och kommunala nämnder
31 december
Fordringar
GKF koncernföretag
Kommunala nämnder och företag
Summa
Skulder
GKF koncernföretag
Kommunala nämnder och företag
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
22
334
356
20
360
380
7
231
238
6
290
296
130
6 024
6 154
92
5 684
5 776
120
6 021
6 141
92
5 665
5 757
För upplysning om lån hos Göteborgs Stad, se not 31.
NOT 33 LIKVIDA MEDEL
31 december
Kassa och bank
Tillgodohavande koncernkonto
Göteborgs Stad
Summa
Inköp från intresseföretag
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
191
199
21
1
133
324
22
221
80
101
22
23
Till likvida medel i moderföretaget räknas tillgodohavanden
på koncernkonto hos Göteborgs Stad till den del dessa överstiger moderföretagets avräkningsskulder till dotterföretag i
koncernen Göteborg Energi.
Av koncernens likvida medel var bankkonton pantsatta
för handel av elterminer och elcertifikat till förmån för Nasdaq/Nord Pool om 62 mkr (12) och NOS Clearing
18 mkr (10).
31 december
FordonsGas Sverige AB
Alingsås Energi AB
Övriga
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
7
3
7
2
80
18
7
6
94
27
7
2
Försäljning till intresseföretag
31 december
FordonsGas Sverige AB
Alingsås Energi AB
Övriga
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
86
62
75
58
88
107
7
8
6
7
181
177
81
65
NOT 34 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
IINKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG, KOMMUNALA
NÄMNDER OCH KOMMUNALA företag
Koncernen står under bestämmande inflytande från ägaren
Göteborgs Stad.
Av moderföretagets inköp under året utgör 4 procent
(5) inköp från egna dotterföretag, 0 procent (0) inköp från
intresseföretag och 1 procent (1) inköp från övriga företag
inom GKF-koncernen samt 7 procent (10) inköp från kommunala nämnder och företag. Av årets försäljning utgör
34 procent (35) försäljning till egna dotterföretag, 2 procent
(2) försäljning till intresseföretag, 2 procent (2) försäljning
till övriga företag inom GKF-koncernen och 15 procent (13)
försäljning till kommunala nämnder och företag.
Bland stora närstående kunder kan nämnas Framtidenkoncernen, Higab, Lokalförsörjningsförvaltningen och Got
Event AB. Försäljning till närstående har skett till marknadsmässiga priser.
Bland stora närstående leverantörer kan nämnas Renova
AB, Trafikkontoret och Göteborgs Gatu AB. Inköp från
närstående har skett till marknadsmässiga priser. VD och
38
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Fordringar/skulder avseende intresseföretag
31 december
Fordringar
FordonsGas Sverige AB
Övriga
Summa
Övriga
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
37
13
50
1
1
22
23
45
-
35
1
36
-
22
2
24
-
Lån till intresseföretag
31 december
Ingående balans
Lån till Alternative Fuel Vehicle
Sweden AB
Erhållen amortering
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
1
5
1
5
-
1
-
1
-1
-
-5
1
-1
-
-5
1
Noter
NOT 35 LEASING- OCH HYRESAVGIFTER
och NOS Clearing om 18 mkr (10). Vidare fanns i koncernen
företagsinteckningar i eget förvar om 53 mkr (53).
Göteborg Energi AB är ålagt av Energimyndigheten, att för
lagringsåret 2011/2012 hålla ett beredskapslager av olja som
inte får understiga 2 063 m3. Oljelagret 2011-12-31 uppgick
till 8 178 m3.
Räkenskapsårets betalda avgifter uppgick i koncernen till 88 mkr (87) och i moderföretaget till 47 mkr
(44). Leasing- och hyresavgifter avser främst lokal- och
markhyror, nätförbindelser, teknisk utrustning, fordon
kontorsutrustning samt avtalade framtida leasing- och
hyresavgifter.
Förfaller till betalning inom ett år
Förfaller till betalning senare än
efter ett år men inom fem år
Förfaller till betalning senare än
efter fem år
Summa
Koncernen
Moderföretaget
2011
2010
2011
2010
54
64
34
37
60
86
50
25
12
126
14
164
2
86
62
Moderföretaget
2011
2010
81
23
-
-
615
306
97
99
NOT 39 FINANSIELLA INSTRUMENT
PRINCIPER FÖR RISKHANTERING
Koncernens verksamhet utsätts för ett flertal risker. För
att möta dessa risker har Göteborg Energi en koncernövergripande riskpolicy. Policyn skall vara ett hel­täckande
dokument som reglerar den finansiella verksamheten och
de resultatpåverkande faktorer koncernen har att hantera.
Policyn är underställd styrelsens arbetsordning.
Göteborg Energi AB är ett helägt dotterföretag till
Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, organisationsnummer 556537-0888, med säte i Göteborg. Göteborgs
Kommunala Förvaltnings AB ägs till 100 procent av
Göteborgs Stad.
NOT 37 ERSÄTTNING TILL REVISORER
Koncern
2011
2010
Koncernen
2011
2010
Finansiella instrument principer för riskhantering
NOT 36 UPPGIFTER OM MODERFÖRETAG
Belopp i tkr
Deloitte AB
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
Summa
31 december
Ställda säkerheter
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
Bankgarantier
Moderföretaget
2011
2010
1 262
900
582
183
1 309
172
55
2 798
423
75
534
1 932
1 094
55
1 731
373
534
1 090
NOT 38 STÄLLDA SÄKERHETER,
ANSVARS­FÖRBINDELSER OCH
ÖVRIGA SKYLDIGHETER
Merparten av koncernens lån är upptagna i kommunens
koncernbank. För övriga lån har Göteborgs Stad utställt
en kommunal borgen.
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser uppgick
totalt till 696 mkr (329) vilka ej tidigare redovisats inom
linjen. Göteborg Energi AB har utställt säkerhet i form
av bankgaranti om mDKK 6 (6) motsvarande 8 mkr (8)
till förmån för Energinet DK och mEUR 10 motsvarande
89 mkr för Nord Pool. Föregående år fanns i stället en
bankgaranti i Nordea till förmån för Nord Pool Gas
om mEUR 10 motsvarande 90 mkr. I koncernen fanns
också bankgarantier utställda till förmån för Svenska
Kraftnät om 10 mkr (5), Nasdaq OMX Commodities om
mEUR 52 (16) motsvarande 463 mkr (148), Nord Pool om
mEUR 5 (6) motsvarande 45 mkr (54) samt bankkonton
pantsatta för handel av elterminer och elcertifikat till
förmån för Nasdaq OMX Commodities om 63 mkr (13)
Syftet med policyn är att:
• ange hur ansvaret för finansverksamheten fördelas
inom koncernen
• löpande säkerställa koncernens långsiktiga
finansierings­behov att uppnå lägre finansiella nettokostnader inom ramen för begränsad finansiell risk
• eliminera valutarisker
• fungera som utgångspunkt vid utformning av underliggande policys, föreskrifter, instruktioner och rutiner
Policyn klargör styrelsens riktlinjer för resultatsäkring, principer och krav på intern kontroll. Policyn är anpassad till Göteborgs kommuns finanspolicy. Styrelsen i Göteborg Energi
AB fastställer riskpolicyn för verksamheten inom koncernen
Göteborg Energi. Policyn skall behandlas i styrelsen en gång
per år.
VD svarar för att riskpolicyn efterföljs samt att löpande
rapportering till styrelsen verkställs.
Koncernekonomistaben identifierar, utvärderar och
säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens
operationella enheter.
Verksamheten i finansfunktionen är organiserad enligt:
• Front Office - Koncernekonomistaben
• Middle Office - Koncernekonomistaben
• Back Office - Redovisningsavdelningen
Finansiella risker
Koncernens finansiella risker hanteras av koncernekonomi­
staben som också är koncernens internbank.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
39
Noter
Kreditrisk
Risken att koncernens kunder inte uppfyller åtaganden
utgör en kreditrisk. Koncernen har kreditriktlinjer. Kunder
kreditkontrolleras varvid information om finansiell ställning
inhämtas från kreditupplysningsföretag. Bankgaranti eller
annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet
eller otillräcklig kredithistorik.
räntebindning och använder räntederivat för räntesäkring.
Ränteexponeringen utgörs av räntebärande skulder och
tillgångar samt derivat och beräknas som den genomsnittliga
räntebindningstiden som tillåts vara inom intervallet 12 till
84 månader, med ett riktvärde på 30 månader. Räntebindningen i externa finansiella placeringar får inte överstiga
6 månader.
Refinansieringsrisk
Valutarisk
Med refinansieringsrisk avses risken att finansiering inte
kan erhållas. Koncernen är beroende av extern upplåning
för att kunna finansiera löpande investeringsbehov. Genom
upplåning via Göteborgs Stad bedöms refinansieringsrisken
vara minimal. Genomsnittlig återstående löptid uppgick vid
årsskiftet till 2,5 år (3,0).
Högst 30 procent av den externa långfristiga låneskulden
får förfalla till betalning under ett kalenderår. Enskilda lån
skall ha en maximal löptid om 15 år. Koncernens likviditet
centraliseras via ett så kallat koncernkontosystem.
Motpartsrisk
Avtal inom det finansiella området innebär i många fall åtaganden för koncernen under en längre tid. Vid tecknande av
externa avtal om ränte- eller råvaruderivat, skall motpartens
långa kreditvärdighet vara lägst A3 hos Moody´s eller lägst
A- hos Standard & Poor´s.
Vid leverans av värdepapper (mot­svarande) eller vid
betalningar skall transaktionsrisken begränsas genom att
samma krav på kreditvärdighet ställs som vid derivat­affärer.
Derivatportföljen skall stå i proportion till underliggande
låneportfölj.
Högst 50 procent av totalt placerat belopp skall finnas
hos certifikat med kreditvärdighet K1/A1/P1.
Motpartskategori
Koncernbanken
Svenska Staten
Svenskt kreditinstitut med samma
kreditvärdighet som svenska staten
Skuldförbindelse med statlig garanti
Svenskt kreditinstitut med bästa
svenska korta kreditvärdighet samt
lägst A- (Standard & Poor´s) eller lägst
A3 (Moody´s) avseende den långa
kreditvärdigheten
Certifikat med kreditvärdighet K1/A1/P1
Högsta
belopp per
kategori
Obegränsat
Obegränsat
Högsta
belopp per
motpart
Obegränsat
Obegränsat
Obegränsat
Obegränsat
Obegränsat
Obegränsat
400
300
200
150
Råvaruprisrisk – instrument för finansiell säkring och avtalssäkring
Prissäkringsstrategin för de viktigaste råvaror omfattar
finansiell prissäkring via derivatkontrakt enligt koncernens
prissäkringsnorm. Prissäkringsnormen skall vara baserad på
Göteborg Energis definition av normalår. Bränslepriser och
priset på utsläppsrätter har stor inverkan på verksamhetens
resultat. För att mini­mera prisrisken används finansiell prissäkring och avtalssäkring.
Finansiell säkring
Kostnader för elkonsumtion, naturgas till fjärrvärmeproduktion och naturgasförsäljning samt intäkter vid elproduktion
och fjärrvärmeförsäljning omfattas av prissäkringsstrategi där
finansiell prissäkring sker via derivatkontrakt.
Inriktningen för den finansiella prissäkringen av el och
naturgas skall följa fastställd prissäkringsnorm.
Utöver säkring enligt prissäkringsnormen kan strategiska
positioner genomföras. Prissäkring skall påbörjas tidigast
24 och senast 6 månader innan förbruknings- eller försäljningsperiodens start. Under prissäkringsperioden är minsta
tillåtna säkrade volym 50 procent av prissäkringsnormen.
Motsvarande högsta tillåtna säkrade volym är 120 procent av
prognostiserad normalårsvolym.
Avtalssäkring
Placering av koncernens likviditet skall ske i värdepapper
med mycket hög likviditet och lägsta kreditrisk. Placering får
inte ske i efterställda fordringar, till exempel förlagslån.
En del av de bränslen som används för el- och värmeproduktion samt fastprisavtal för naturgashandel prissäkras genom
avtal. Avtalen skall minst innefatta kommande eldningssäsong. Priserna i avtalen skall vara fasta alternativt indexreglerade. Avtal med index får inte tecknas så att uppindexeringen kan innebära en kraftig prisökning på bränslet och
därmed utgöra en prisrisk.
Spillvärmekostnader skall vara prissäkrade genom sin
avtalskonstruktion med takpris och långsiktiga avtal om
inget annat beslutats.
Ränterisk
Finansiella derivatinstrument
Med ränterisk avses risken för att förändringar i den
allmänna räntenivån omedelbart får väsentlig påverkan på
koncernens resultat. Koncernen lånar med tre månaders
40
Exponering i utländsk valuta skall undvikas men kan
accepteras under kortare tidsperioder. För att eliminera valutarisk tillåts användande av avistaaffärer och termins- eller
swapkontrakt. Valutarisk i samband med resultatsäkring av
fjärrvärme-, el- och gasaffärer hanteras inom ramen för gällande riskpolicy.
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Det sammanlagda värdet av derivaten på balansdagen uppgick till 6 148 mkr (5 031). Det nominella värdet uppgick till
6 689 mkr (4 704). Skillnaden mellan nominellt och verkligt
värde på balansdagen uppgick till -541 mkr (327).
Noter
Räntederivat
Ränteswapavtal
Summa räntederivat
Valutaderivat
Valutaswap
Valutaterminskontrakt
Summa valutaderivat
Råvaruprisderivat
Oljederivat
Elderivat
Naturgasderivat
Summa råvaruprisderivat
Summa finansiella derivatinstrument
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
Marknadsvärde
Nominellt
belopp
2010
Verkligt
värde
Marknadsvärde
3 850
3 850
3 570
3 570
-280
-280
2 300
2 300
2 320
2 320
20
20
197
1 303
1 500
192
1 263
1 455
-5
-40
-45
319
1 021
1 340
298
949
1 247
-21
-72
-93
1 241
98
1 339
6 689
1 038
85
1 123
6 148
-203
-13
-216
-541
49
998
17
1 064
4 704
56
1 391
17
1 464
5 031
7
393
400
327
På balansdagen fanns inga derivatinstrument redovisade i
balansräkningen. Verkligt värde på derivaten har beräknats
med de kostnader och intäkter som hade orsakats om kontrakten stängts på balansdagen.
Lån och kapitalförfall per år
Koncernens totala krediter uppgick per 31 december till
5 966 mkr (5 652).
Räntederivat, ränteförfall och räntebindningstid
De nominella beloppen på koncernens utestående räntederivat på balansdagen uppgick till 3 850 mkr (2 300). Skillnaden mellan nominellt och verkligt värde per balansdagen
uppgick till -280 mkr (20).
Räntederivat
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Ränteswap
Summa
200
200
200
400
400
400
200
300
800
500
250
3 850
Förfallodag
2018-10-17
2018-10-20
2018-11-27
2019-03-03
2019-11-23
2019-12-09
2020-05-24
2020-05-25
2021-08-05
2021-08-16
2021-12-06
Ränta
4,25%
4,25%
3,55%
3,17%
3,59%
3,56%
2,76%
2,85%
3,16%
2,65%
2,40%
Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgick vid årsskiftet till 67 månader (45).
Räntebindningstid intervall
< 3 mån
3 mån - 1 år
1 år - 5 år
> 5 år
Summa
1 716
400
3 850
5 966
Valutaderivat
På balansdagen hade koncernen öppna terminskontrakt
med återstående löptider mellan 1 månad och 35 månader.
Samtliga kontrakt innehas i säkringssyfte och skillnaden
mellan nominellt och verkligt värde på balansdagen uppgick
till -45 mkr (-93).
Valutaderivat
EUR köpt
sålt
USD köpt
sålt
Summa
Växelkurser
9,31
9,33
6,43
Nominellt
belopp
1 734
-244
10
1 500
Marknadsvärde
-55
9
1
-45
Råvaruprisderivat
På balansdagen hade koncernen öppna el- och naturgas­
derivat. Samtliga derivat innehas i säkringssyfte och skillnaden mellan nominellt och verkligt värde på balansdagen
uppgick till -203 mkr (393) för elderivaten och -13 mkr (0)
för naturgasderivaten. Totalt marknadsvärde för råvaruprisderivaten på balansdagen uppgick till -216 mkr (400).
Elderivat
Köpt volym
Såld volym
Summa
Naturgasderivat
Köpt volym
Såld volym
Summa
Volym, MWh
12 834 780
6 922 291
Volym, MWh
874
469
Nominellt
belopp
3 926
-2 685
1 241
Marknadsvärde
-805
602
-203
Nominellt
belopp
213
-115
98
Marknadsvärde
-28
15
-13
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
41
Noter
42
NOT 40 KÄNSLIGHETSANALYS
NOT 41
Risker som är svåra att begränsa kostnadseffektivt är värmeleveransernas beroende av väderlek och tillgänglighet i
olika produktionsanläggningar. Större avvikelser i leveranser
eller tillgänglighet har omedelbar betydelse för koncernens
resultat. En övervägande del av koncernens årsresultat
uppstår under årets inledande tre månader och avslutande
två månader. Koncernen eftersträvar att minska beroendet
genom framförallt nya pris- och avtalskonstruktioner med
kunder och leverantörer.
Genom riskpolicyns köp- och säkringsstrategi har förändringar i priser på råvaror påverkan på koncernens resultat
först på längre sikt. Råvaror, elpris, valuta och ränta ingår i
koncernens finansiella riskhantering. Enligt fastställd policy
skall energihandel bedrivas med lång framförhållning. Kortsiktiga förändringar i prisnivåer får därför normalt endast
begränsat genomslag på nästkommande år resultat.
Valuta säkras till motsvarande belopp och terminer som
råvaruderivaten. Elkonsumtions- och elproduktionspriset
säkras också löpande inom energihandeln. Påverkan på
resultatet under budgetåret av en prisförändring är alltså
mindre eftersom elpriset är kontrakterat för längre perioder.
En ökning med 1 EUR/MWh i naturgaspriset beräknas
påverka helårsresultatet negativt med cirka 12 mkr. En högre
eurokurs med 1 SEK/EUR påverkar helårsresultatet negativt
med cirka 29 mkr. Genom derivathandel, genomförd fram
till slutet av år 2011, beräknas ovan nämnda riskexponeringen vara begränsad till 9 mkr för naturgas respektive 18 mkr
för valuta i helårsresultat för år 2012. Prissättning till fjärrvärmekunder påverkas inte av förändringar i råvarupriser.
En strukturell riskavlastning finns i produktionssystemet
för fjärrvärme. Värmen produceras med flera olika anläggningar som använder olika bränslen. Prisrelationen mellan
olika bränslen avgör vilken anläggning som är kostnadseffektivast att använda. De mest kostnadseffektiva anläggningarna används först och de mindre kostnadseffektiva används
därefter.
Elnätföretagen svarar för säkring av behovet av förlustel
på elnätet. Säkring sker löpande. En förändring av elpriset
med 1 öre/KWh innebär ett utfall om cirka 2 mkr i förändrat helårsresultat. Påverkan är ej omedelbar eftersom elpriset
är kontrakterat för längre perioder. Risker inom elhandel
hanteras genom koncernens riskpolicy.
En förändrad energibeskattning har betydande effekt
på koncernens resultat och kassaflöde. På längre sikt har
förändringar i energibeskattningen också betydelse för koncernens investeringsbeslut.
Koncernen lånar till rörlig ränta, i huvudsak till 3 månaders STIBOR. Exponeringen för ränteförändringar säkras
via avtal om räntederivat, som omvandlar rörlig ränta till
fast ränta med en viss bindningstid. Ränterisken är således
reducerad och koncernens genomsnittliga räntebindningstid
uppgår till 67 månader. En förändring av räntenivån med
en procentenhet påverkar koncernens räntekostnad med
21 mkr på helårsbasis.
Lönekostnaderna påverkas av en förändring om
1 procentenhet med cirka 10 mkr på årsbasis. Övriga externa
kostnader är endast till viss beroende av den allmänna
prisutvecklingen på material och tjänster i samhället. Varje
förändring av en procentenhet får ett genomslag på resultatet med cirka 7-10 mkr.
Nettoskuldgrad
| GÖTEBORG ENERGI 2011
NYCKELTALSDEFINITION
Nettoskuld i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uttryck i gånger per år och där nettoskulden
definieras som räntebärande skulder reducerade med kassa,
bank och räntebärande fordringar.
Räntabilitet på eget kapital
Resultat efter finansiella poster och skatt 26,3 procent i
förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Räntabilitet på totalt kapital
Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i
förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter
i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Med sysselsatt kapital avses balansomslutningen minskad med icke
ränte­bärande skulder men inklusive avsättningar för skatter.
Soliditet
Eget kapital inklusive minoritetsandel i eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Medelantal anställda
Totalt antal arbetade timmar i förhållande till normal
årsarbetstid. Årsarbetstiden är baserad på 1 800 timmar per
årsarbetare.
Noter
Göteborg den 14 februari 2012
Kia Andreasson
Styrelsens ordförande
Martin Wannholt
Ingela Bergendahl
Mats Carlsson
Håkan Persson
Krzysztof Morzkowski
Tina Arvidsson
Vladimir Jerosimic
Håkan Johansson
Charlotta Sandving Brändström
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 14 februari 2012.
Deloitte AB
Hans Warén
Auktoriserad revisor
Vår granskningsrapport har lämnats den 14 februari 2012.
Eshag Kia
Av kommunfullmäktige
utsedd lekmannarevisor
Elisabet Olin
Av kommunfullmäktige
utsedd lekmannarevisor
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
43
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
TILL ÅRSSTÄMMAN I GÖTEBORG ENERGI AB
ORGANISATIONS­NUMMER 556362-6794
Rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen
för Göteborg Energi AB för räkenskapsåret 2011-01-01 - 201112-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår
i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 1-43.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning
som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för
den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning
och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och
koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har
utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi
följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för
att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka
åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma
riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och
koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de
delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen
för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och
verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i
årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av
moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den
31 december 2011 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.
44
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för
koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar
och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning för Göteborg Energi
AB för räkenskapsåret 2011-01-01 - 2011-12-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag
till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat
styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen
för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med
aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på
annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 14 februari 2012
Deloitte AB
Hans Warén
Auktoriserad revisor
Granskningsrapport
Granskningsrapport
Till årsstämman i Göteborg Energi AB
OrgANISATIONSNUMMER 556362-6794
Till Göteborgs kommunfullmäktige för kännedom
Vi, av fullmäktige i Göteborgs kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Göteborg Energi ABs verksamhet
under 2011.
Styrelse och verkställande direktör ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning,
ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som
gäller för verksamheten.
Lekmannarevisorernas ansvar är att granska och bedöma
om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att
bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.
Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet och med beaktande av de beslut
kommunfullmäktige och årsstämman fattat. Granskningen
har genomförts med den inriktning och omfattning som
behövs för att ge rimlig grund för en bedömning.
En sammanfattande redogörelse för utförd granskning har
överlämnats till bolagets styrelse och verkställande direktör.
Utifrån genomförd granskning bedömer vi att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets
interna kontroll har varit tillräcklig.
Göteborg 2012-02-14
Eshag Kia Av kommunfullmäktige
utsedd lekmannarevisor
Elisabet Olin Av kommunfullmäktige
utsedd lekmannarevisor
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
45
Styrelsens arbete
Styrelsens arbete
Göteborg Energi AB ägs till 100 procent av Göteborgs Stad.
Ägaren har inställningen att ägandet skall vara långsiktigt.
Målet med verksamheten är att förse kunderna med produkter och tjänster som är inom energisektorn på ett säkert och
kostnadseffektivt sätt. Ett kontinuerligt arbete pågår för att
utveckla system och rutiner som säkerställer transparens, en
tydlig ansvarsfördelning mellan olika ansvarsområden samt
ett väl fungerande styrelsearbete.
ÅRSSTÄMMA
Årsstämma hölls den 21 mars 2011.
STYRELSELEDAMÖTER OCH REVISORER
Styrelsen i Göteborg Energi AB speglar de politiska förhållande i kommunen och tillsätts av kommunfullmäktige.
Styrelsen består av nio ledamöter, sex suppleanter samt tre
representanter utsedda av de anställda. VD, vice VD och
enstaka tjänstemän i företaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Styrelsen ansvarar övergripande
för Göteborg Energis organisation och förvaltningen av dess
verksamhet.
Styrelsearbetet följer den gällande arbetsordningen för
styrelsen. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad
att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens
behov av information. Under året har styrelsen haft tolv
sammanträden. Styrelsen har behandlat koncernens ekonomiska utveckling på kort och lång sikt samt större viktiga
strategiska beslut.
Vid årsstämman 2011 beslutades att till revisorer välja
Deloitte AB. Revisorer väljs för kommande fyraårsperiod.
Ansvarig auktoriserad revisor är Hans Warén. Av kommunfullmäktige har även två lekmannarevisorer utsetts; Eshag
Kia samt Elisabet Olin.
46
| GÖTEBORG ENERGI 2011
URVAL AV FRÅGOR BEHANDLADE AV STYRELSEN UNDER
VERKSAMHETSÅRET
2011-02-14
• Riskpolicy 2011
• Uppförandekod
2011-02-21
• Deloittes utredning/rapport avseende tilläggsavtal till
vice VD
• Entlediga Anders Hedenstedt från sin befattning som
VD
• Entlediga Thore Sahlin från sin befattning som vice
VD
2011-03-04
• Årsredovisning och årsrapport 2010
2011-03-21
• Rekrytering av ny VD
• Styrelsens arbetsordning
• Nytt generellt ägardirektiv
2011-05-03
• Uppföljningsrapport 1
• Köp av aktier i Johanneberg Science Park
• Rutin för anlitande av konsulter med uppdrag på både
beställar- och leverantörssidan
2011-05-30
• Särredovisning Fjärrvärme
• Skövde Biogas
• Återta hemställan om bolagsbildning LNG GOT AB
• Avgiftsjustering år 2012, Elnät, Fjärrvärme, Färdig
värme, Gashandel, Gasnät och Kyla
Styrelsens arbete
2011-07-01
• Budgetanvisning 2012
• Avyttring av aktier i AFV
2011-08-30
• Affärsplan
2011-09-29
• Ekonomisk uppföljningsrapport 2
• Handlingsplan till kommunfullmäktige, GoBiGas
etapp 1
• GoBiGas etapp 2
• Informationspolicy
• Vindplats Göteborg
• Förvärv Sävenäs 170:9
2011-10-31
• Budget 2012
2011-11-21
• Ekonomisk uppföljningsrapport 3
2011-12-19
• GoBiGas
• Riskpolicy 2012
• Styrelserepresentation 2012
• Västanvind
• Uppföljning av intern kontrollplan 2011
• Intern kontrollplan 2012
UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE
Styrelsen utvärderar styrelsens arbete genom en särskild
process en gång per år. Utvärderingen sker under vägledning
av ord­föranden och avrapporteras till styrelsen.
FÖRETAGSLEDNING OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Göteborg Energi ABs styrning utgår från verkställande direktören och koncernledningen vilka ansvarar för den löpande
verksamheten. Verkställande direktören, som tillika är koncernchef, leder verksamheten inom de ramar som styrelsen
fastställt. Till koncernchefen rapporterar dotterföretagens
verkställande direktörer samt koncernledningen.
INTERN STYRNING OCH KONTROLL
Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har år 2009 antagit
beslut om ett ”Generellt ägardirektiv för direkt och indirekt
ägda bolag”.
Sveriges kommuner och landsting har upprättat ett dokument, ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag”, där syftet är att flytta fram positionerna i den
kommunala och landstingskommunala bolagsstyrningen.
Enligt generella ägardirektivet taget av kommunfullmäktige för Göteborgs Stad skall styrelsen tillse att företaget har
en god intern styrning och kontroll och fortlöpande hålla
sig informerad om och utvärdera hur företagets system för
intern styrning och kontroll fungerar. Grunden för den interna kontrollen i Göteborg Energi utgörs av kontrollmiljön
med organisation, beslutsvägar och ansvar som återfinns i
styrande dokument som policys, riktlinjer och delegationer.
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
47
styrelsen
ledamöter
KIA ANDREASSON (mp)
Styrelseordförande
Född: 1949
Styrelseledamot sedan: 2011
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Lindholmen Science Park, Göteborgs Kommunala
Förvaltning, kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Miljönämnden m flv
Martin Wannholt (m)
Vice ordförande
Född: 1967
Styrelseledamot sedan: 2011
Övriga uppdrag: Vice ordförande
i Fastighetsnämnden, Vice ordförande
i Kretsloppsnämnden, Styrelseledamot
i kommunfullmäktige m fl
Ingela Bergendahl (s)
Född: 1949
Styrelseledamot sedan: 2011
Övriga uppdrag:
Ordförande HIGAB, Ordförande
Gatubolaget, Styrelseledamot i
Partille Energi
Tina Arvidsson (s)
Född: 1953
Styrelseledamot sedan: 2011
Övriga uppdrag: Förtroendevald i
Kommunal Väst, Ordförande i sektion
Lundby, Ordförande i kvinnoklubben
Alma
Vladimir Jerosimic (v)
Född: 1946
Styrelseledamot sedan: 2011
Mats Carlsson (m)
Född: 1945
Styrelseledamot sedan: 2011
Krzysztof Morzkowski (m)
Född: 1950
Styrelseledamot sedan: 2008
Övriga uppdrag: Styrelseledamot
i skattenämnden
HÅKAN PERSSON (s)
Född: 1960
Styrelseledamot sedan: 2011
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i
Kommunfullmäktige, Ordförande i
Stadsdelsnämnden Västra Hisingen
HÅKAN JOHANSSON (fp)
Född: 1941
Styrelseledamot sedan: 2003
48
| GÖTEBORG ENERGI 2011
styrelsen
suppleanter
PATRICK GLADH (s)
Född: 1972
Styrelsesuppleant sedan: 2011
Lars Lorentzon (m)
Född: 1958
Styrelsesuppleant sedan: 2011
Styrelseledamot 2008-2010
LISA HÖGLUND (s)
Född: 1988
Styrelsesuppleant sedan: 2011
Sarah Adolfsson (m)
Född: 1980
Styrelsesuppleant sedan: 2008
Fredrik Dolff (mp)
Född: 1977
Styrelsesuppleant sedan: 2011
Övriga uppdrag: Styrelseledamot
i Alingsås Energi AB
LENNART DUELL (fp)
Född: 1945
Styrelsesuppleant sedan: 2011
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i
kommunfullmäktige, Vice ordförande i
Göteborg Spårvägar AB
FACKLIGA REPRESENTANTER
MONA-LISA RHODIN (VISION)
VISION ordförande
REVISORER
Deloitte AB (sedan 2003).
Huvudansvarig revisor: Hans Warén
PER HÄGER (SACO)
SACO ordförande
ULF BERNDTSSON (VISION)
VISION vice ordförande
VISION vice huvudskyddsombud
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
49
koncernledning
koncernledning
LOTTA BRÄNDSTRÖM
VD
Född: 1966
Anställningsår: 2011
Margareta FischeR
Peter Trygg
Affärsområdeschef Stöd
TIllförordnad personaldirektör
t o m 2012-01-16
Född: 1956
Anställningsår: 1990
Övriga externa uppdrag: Revisor i
Energigas Sverige
Ekonomidirektör
Född: 1956
Anställningsår: 2004
Ann Törnblom
Informationsdirektör
Född: 1966
Anställningsår: 2003
Bengt Göran Dalman
Affärsområdeschef Energi
Född: 1952
Anställningsår: 1977
Övriga externa uppdrag: Styrelseledamot
Svensk Energis Produktionsråd, Ordförande
Tekniska Samfundet fr o m 2012-01-01
Mats Devert
Affärsområdeschef Försäljning Storkund
Född: 1958
Anställningsår: 1988
Övriga externa uppdrag: Ägarrepresentant i
Svenska stadsnätsföreningen (SSNF)
Tomas KARLSSON
Affärsområdeschef Service
Född: 1961
Anställningsår: 2010
Övriga externa uppdrag: Styrelseledamot i
Göteborg Region Easy Access Technology (GREAT)
Johanna Ståhlberg
Affärsområdeschef Tjänster
Född: 1970
Anställningsår: 2006
Anders B Dahl
Affärsområdeschef Förnyelsebar Energi
Född: 1964
Anställningsår: 2003
Övriga externa uppdrag:
Styrelseledamot i GEODE samt
Tekniska Samfundet
Pia Brühl Hjort
VD Göteborg Energi Nät AB
Född: 1966
Anställningsår: 2006
Övriga externa uppdrag: Styrelseledamot
i EMiX AB
Anna Honnér
VD Göteborg Energi Gothnet AB
Född: 1966
Anställningsår: 2010
Roger Sundemo
Tillförordnad VD Göteborg Energi Din El AB
Född: 1957
Anställningsår: 2011
50
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Organisationsschema
Organisationsschema
per 2011-12-31
GÖTEBORG ENERGI 2011 |
51
Fotografer: Mikael Pilstrand, Sören Håkanlind, Jennie Smith m fl • Tryck och repro: Sandstens Tryckeri • Papper: Munken Lynx (FSC certifierat papper)
Organisationsschema
52
| GÖTEBORG ENERGI 2011
Göteborg Energi AB • Box 53 • 401 20 Göteborg • Telefon 020-62 62 62 • www.goteborgenergi.se