Transcript Göteborgs Universitet - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Institutionen för neurovetenskap, och fysiologi
Arbetsterapi
Studiehandledning
ARB033, Arbetsterapi: Att främja aktivitetsutförande vid
rehabilitering av personer med fysisk ohälsa, 13,5 högskolepoäng
Grundnivå
ARB033, Occupational therapy: Enabling occupational performance for persons
with physical ill-health, 13,5 higher education credits
First cycle
Vårterminen 2011
LC
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sidan
INNEHÅLL, MÅL, KURSANSVAR
3
ARBETSFORMER, EXAMINATION OCH BEDÖMNING
4
STUDIEUPPGIFTER och WORKSHOPS
5
CASE SEMINARIER
10
FÖRELÄSNINGAR
11
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU)
12
EXAMINTION – Individuell tentamen
14
KURSVÄRDERING
15
KURSLITTERATUR
16
LC 2011-02
2
INNEHÅLL
Begreppsmodeller och referensramar som utgångspunkt för arbetsterapi vid fysisk ohälsa
Evidensbaserad arbetsterapi
Klientcentrerat professionellt förhållningssätt
Bedömnings- och utvärderingsinstrument för aktivitetsutförande
Arbetsterapeutiska interventioner
Förskrivningsprocessen
Vårdkedja vid prevention, rehabilitering och palliation
Subjektiv upplevelse av konsekvenserna vid fysisk ohälsa relaterat till jämställdhet och
mångfald
Etiska ställningstaganden
Förutsättningar för arbetsterapeutisk intervention i verksamheter
Verksamhetsförlagd utbildning
MÅL
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
-
Kunskap och förståelse
redogöra och förstå betydelsen av evidensbaserad arbetsterapi
beskriva principer för arbetsterapeutiska metoder och strategier vid fysisk
ohälsa
-
Färdighet och förmåga
använda arbetsterapeutisk processmodell
i patientjournal skriftligt dokumentera arbetsterapeutisk bedömning,
målsättning, intervention och utvärdering under handledning
-
Värderingsförmåga och förhållningssätt
beskriva reflektioner av betydelsen av klientcentrerat förhållningssätt
reflektera över hur etiska, mångfalds- och jämlikhetsaspekter samt hållbar
utveckling påverkar det arbetsterapeutiska arbetet
reflektera över personlig professionsutveckling i förhållande till
kunskapssyn
KURSANSVAR
Kursansvar och examinator vårterminen 2011
är Lisbeth Claesson, e-mail [email protected]
tel 031-786 5705
Övriga lärare vid Arbetsterapeutprogrammet samt kliniskt verksamma arbetsterapeuter
medverkar som föreläsare och handledare.
LC 2011-02
3
ARBETSFORMER
I kursen ingår föreläsningar, seminarier, workshops, studiegruppsarbete, självstudier,
essäskrivning, verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den verksamhetsförlagda utbildningen
omfattar 4 veckor Alla moment i kursen är obligatoriska förutom föreläsningarna.
Casemetodik som pedagogisk metod används i kursen. Att arbeta med casemetodik innebär
att undervisningen utgår från ett konkret patientfall, en verklighetsbaserad situation.
Studenterna får ett patientfall, case, som beskriver ett problem av den karaktär att det inte
finns några rätta eller felaktiga svar. Caset kan tolkas i flera olika perspektiv och vägen att nå
fram till svaret, analysmetoden, är viktigare än själva svaret. Som student förbereder du dig
inför seminarierna genom att läsa kurslitteratur och gå på föreläsningar. Därefter arbetar du
med caset individuellt eller i mindre grupper tillsammans med andra studenter i kursen. Nästa
steg är ett lärarlett seminarium där hela gruppen träffas och diskuterar caset. För att seminariet
ska bli bra måste alla ha läst och satt sig in i caset. Halva seminarietiden bör användas till
analys av problemet och alternativa lösningar. Seminariet avslutas med en sammanfattning av
diskussionen. I denna kurs kommer tre caseseminarier att genomföras. Material som
förberedelse till caseseminarierna, tre case samt ett förslag till struktur, för seminariet
”taveluppställning”, finns på GUL.
Portföljen
Som ett redskap för studentens eget lärande används portfölj inom Arbetsterapeutprogrammet
vid Göteborgs universitet. I denna samlar studenten fortlöpande; programdokument,
dokument som visar kunskaps- färdighets- och personlig yrkesutveckling. Portföljen tydliggör
den egna utveckling av kunskaper i yrkesutvecklingen. Denna kan användas som ett redskap
när studenden sätter upp mål för sitt lärande i de olika kurserna.
EXAMINATION OCH BEDÖMNING
En förutsättning för att få delta i examinationer är att studenten har förkunskaper enligt
kursplanen. Examinatiion sker genom skriftlig och muntlig individuell tentamen, samt
verksamhetsförlagd utbildning.
Bedömning av studentens kunskaper görs vid:
- verksamhetsförlagd utbildning, genom att handledaren bedömer studentens färdigheter
utifrån underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
- individuell tentamen bestående av skriftlig rapport och muntlig redovisning med
utgångspunkt patient-/klientfall under VFU
För godkänt betyg i kursen krävs att studenten:
- utfört samtliga studieuppgifter samt deltagit och aktivt medverkat i seminarier och
workshops.
- genomfört verksamhetsförlagd utbildning på heltid under 4 veckor.
- utfört och fått samtliga obligatoriska moment bedömda av handledare under den
verksamhetsförlagda utbildningen enligt underlag för bedömning av verksamhetsförlagd
utbildning
- blivit godkänd vid individuell tentamen och VFU.
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Godkänd (G) och Underkänd (U).
LC 2011-02
4
STUDIEUPPGIFTER OCH WORKSHOPS
Workshop 1
Bedömning och bedömningsinstrument
Workshopen inleds med korta föreläsningar tisdag 1/3 om hur arbetsterapeuter kan utföra
bedömningar av människans aktivitetsutförande och specifikt handfunktion genom att samla
information på ett icke formaliserat och formaliserat sätt, analysera informationen och värdera
den. Dessa bedömningar bildar underlag för att identifiera aktivitetsproblem, föreslå och
genomföra eventuell åtgärd, följa förändringar i aktivitetsutförandet, utvärdering samt
prediktion. Bedömningar ligger också till grund för remissvar och dokumentation i journaler
och rapporter bland annat vid teamkonferenser.
Under workshopen ges information om olika bedömningsinstrument samt tillfälle att göra
bedömningar..
Bedömningsinstrument
ADL taxonomin
Functional Independence Measure (FIM)
Instrument för utvärdering av säkerhet vid vardaglig aktivitet hos
personer med åldersrelaterad maluladegeneration
KATZ ADL instrument
PS-ADL
Handfunktionsbedömning med :
Goniometer (mäta rörlighet),
Grippit, Jamar (styrka)
Visuell Analog Skala (VAS) (smärta)
2 PD, Monofilament (sensibilitet)
Taktil gnosis
The disability of arm, shoulder and hand (DASH)
Grip Ability Test (GAT)
Litteratur
Archenholtz B, Dellhag B. Validity and reliability of the instrument Performance and
Satisfaction in Activities of Daily Living (PS-ADL) and its clinical applicability to adults
with rheumatoid arthritis. Scand J Occup Ther. 2008;15:13-22.
Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A. The disability of the arm,
shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire : reliability and validity the Swedish
version in 176 patients. Acta Ortop Scand 2000;71:613-618.
Dahlin-Ivanoff S. Att finna nya vägar. Göteborg: Syncentralen;1997.
Dahlin-Ivanoff S. Instrument för utvärdering av säkerhet I vardaglig aktivitet hos personer
med åldersrelaterad macula degeneration. Göteborg:Syncentralen;1999.
Dellhag B, Bjelle A. A Grip Ability Test for use in Rheumatology practice. J Rheumatol
1995;22(8):1559-1565.
Gummesson C, Ward M. M, Atroshi I. The shortened disability of the arm, shoulder and hand
(DASH) outcome questionnaire (Quick DASH): validity and reliability based on responses
with in the full-length DASH. BMC Musceloskelet Disord 2006;7:44. www.dash.iwh.ca
LC 2011-02
5
Heinemann AW, Lirence JM, Wright BD, Hamilton BB, granger C. Relationships between
impairment and physical disability as measured by the Functional Independence Measure.
Arch Phys Med Rehabil 1993;74:566-673.
Katz S, Ford AB, Moskowitz RW, Jackson BA, Jaffe MW, Studies of illness in the aged: the
index of ADL: a standardized measure of biological and psychological function. J Am Med
Assoc 1963;185:914-919.
Law M, Baum C, Dunn W. Measuring occupational performance. Supporting best practice in
occupational therapy. Thorofare: Slack Incorporated; 2005. s 3-47,179-300.
Rundquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering, volym 1. Lund:
Studentlitteratur; 1992. s. 25-62.
Sonn U, Törnquist K, Svensson E. The ADL taxonomy – from Individual data to ordinal
categorical data. Scand J Occup Ther 1999;6:11-20.
Törnquist K, Sonn U. ADL taxonomin – en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka:
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2001
Weinstock-Zlotnik G, Hinojosa J. Buttom-up or top-down: is one better than the other? Am J
Occup Ther 2004;58:594-599.
Workshop 2
Workshopen onsdagen 2/3 kommer att vara på KTC (kliniskt träningscentrum). Innehållet i
workshopen kommer att vara ADL-träning, där ni utifrån patientfall kommer att arbeta med
bedömning och träning i olika situationer.
Workshop 3
Energibesparde metoder vid aktivitetsutförande
Workshopen fredag 4/3 inleds med en föreläsning om hur energibesparande metoder vid
aktivitetsutförande är tillämpbar för olika patientgrupper. Metoden är ett redskap som hjälper
patienten att få balans mellan att vara aktiv och vila, men även att kunna utföra aktiviteter på
alternativa sätt. Ni kommer att arbeta i stationer och prova olika aktiviteter med god
andningsteknik. Dessutom kommer ni at få uppgifter med patientfall som grund för
fördjupningande diskussion inom området.
Litteratur
Addy L, editor. Occupational therapy evidence in practice for physical rehabilitation. Oxford :
Blackwell Publishing Ltd; 2006, s 75-100 (Multipel Scleros, MS), 101-127 (Reumatiod artrit,
RA), 128-153 (Amylotrofisk lateral scleros, ALS)
Turner A, Foster M, Johnson SE. Occupational therapy and physical dysfunction. Edinburgh:
Churchill Livingstone:2002, kap 21 (MS), 23 (RA), 24 (onkologi), 25 (nedsatt hjärtlungfunktion)
Workshop 4 och Studieuppgift 1
LC 2011-02
6
Workshops måndag 14/3 och tisdag 15/3 kommer att vara på Hjälpmedelscentralen,
Idrottsvägen 10 i Mölndal. Måndagen inleds med en presentation om Hjälpmedelscentralen
och därefter kommer fokus att vara mauella rullstolar och lyftar. Tisdagen inleds med en
föreläsning om anpssning av manuell rullstol och därefter blir det arbete i studiegrupper.
Förskrivningsprocessen av hjälpmedel särskilt manuell rullstol
Målet för arbetsterapi är att möjliggöra för patienter att leva ett så bra och värdefullt liv som
möjligt utefter deras egna önskemål. För att nå detta mål ligger det i arbetsterapeutens ansvar
att bl a förskriva hjälpmedel för att kompensera funktionsnedsättning och för att möjliggöra
aktivitetsutförande. Hjälpmedelsförskrivning är en del av vården och kan inte frikopplas från
andra vård- och behandlingsårgärder. För att arbetsterapeuten i möjligaste mån skall kunna
hjälpa patienten att kompensera funktionsnedsättning och möjliggöra aktivitetsutförande
utifrån en helhetssyn är det viktigt att vi arbetar och gör våra bedömningar utefter bl.a
förskrivningsprocessen. Gör vi det kan vi säkra att patienten erhåller hjälpmedel utefter deras
behov om vi gjort bedömningen att annan åtgärd inte är tillräckling.
Studieuppgift 1
I denna uppgift relateras Förskrivningsprocessen till ett patientfall som ni i grupp om två - tre
studenter kommer att arbeta med. Uppgiften innebär att ni uitfrån beskrivning av en
patientens aktivitetsproblem ska göra en anpassning av en manuell rullstol som möjliggör
förflyttning och ett ökat aktivitetsutövande. Patientfall får ni i samband med besök på
Hjälpmedelscentralen. Redovisning av ert förslag till anpassningen demonstreras och
diskuteras med övriga kursdeltagare. Börja redovisningen med att kort beskriva patientfallet,
aktivitetsnedsättning/förutsättning mm för att sedan redovisa analys samt de åtgärder som ni
gjort och motivera varför.
Litteratur
Hjälpmedelsinstitutet. Utbildning om förskrivningsprocessen – för hjälpmedel till personer
med funktionshinder; 2007. www.hi.se/forskrivningsprocessen/utbildning
Wemmenborn, L. Handbok till bra sittande. En vägledning genom förskrivningsprocessen.
Hjälpmedelsinstitutet, 2007. http://www.hi.se/Global/pdf/2007/07303pdf_Bra%20sittande.pdf
Workshop 5 och studieuppgift 2
Bedömning och behandling av skador i övre extremiteten, ssk handen.
I samband med föreläsning fredag 14/3 introduceras studieuppgift 2. I avsnittet inkluderas en
workshop angående ortosbehandling och ett avslutande seminarium fredag 25/3.
Bedömning av aktivitetskomponenter (funktionsförmåga)
Handens funktion är mycket komplex. Den har stor betydelse i vårt dagliga liv som griporgan,
känselorgan och kommunikationsorgan. Känsel och beröring är centralt och fundamentalt för
handfunktionen. I samband med en skada eller en sjukdom i handen kan förutom grepp- och
känselförmågan även aktivitetsförmågan påverkas. Egenskaper som krävs för normal
handfunktion brukar rangordnas enligt följande smärtfrihet, sensibilitet, stabilitet, rörlighet,
styrka samt kosmetik.
Förutom att undersöka vilka aktivitetsproblem som patienten har pga av sin nedsatta
handfunktion innefattar undersökningen av arm och hand inspektion och palpation samt
LC 2011-02
7
mätning av rörelseomfång, handstyrka och sensibilitet. Dessutom ska arbetsterapeuten ta reda
på om patienten har smärta och ödem. Arbetsterapeutens behandlingsåtgärder varierar
beroende på orsaken till den nedsatta handfunktionen och förhållningssätt kan vara top-down
och/eller bottom-up vid bedömning och behandling av skador och sjukdomar i övre
extremiteten.
Studieuppgiften innebär att du tillsammans med en studiekamrat gör en intervju med en
person med nedsatt handfunktion pga skada eller sjukdom och tar reda på om och hur den
nedsatta handfunktionen påverkar det dagliga livet. Därefter gör ni en handfunktionsbedömning med utgångspunkt från ett handfunktionsstatus. Utifrån analys av intervjun och
handfunktionsbedömningen planeras en behandling. Motivera val av behandling och ta reda
på vilka vetenskapliga bevis (evidens) som finns för behandlingens effektivitet genom att ta
fram två vetenskapliga artiklar. Reflektera över vilket förhållningssätt, top-down eller bottomup, ni har haft vid genomförandet av uppgiften samt vilken/vilka teoretiska referensramar som
ni har haft som stöd i behandlingen.
Seminarium fredag 25/3
Vid seminariet presenteras en kort beskrivning över den patient som intervjuats; de tre
viktigaste aktivitetsproblem som patienten beskriver, resultat av handfunktionsbedömningen,
samt behandlingsförslag och motivering till val av behandling samt vetenskapliga bevis för
behandlingens effektivitet med utgångspunkt från två vetenskapliga artiklar. Formulera en
frågeställning utifrån patientfallet som ni vill lyfta upp och diskutera. Varje par har cirka 35
minuter till sitt förfogande. Gör en sammanfattning av resultaten av uppgiften på en overhead
eller Power pointpresentation.
Litteratur
Duncan E, editor. Foundation for practice in occupational therapy. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 255-275.
Runnquist K. Handens rehabilitering, volym 1. Lund: Studentlitteratur; 1992
Runnquist K. Handens rehabilitering, volym 2. Lund: Studentlitteratur; 1992.
Weinstock-Zlotnik G, Hinojosa J. Bottom-up or top-down: is one better than the other? Am J
Occup Ther 2004;58:594-599.
Studieuppgift 3
Studieuppgiften genomförs under VFU. Uppgiften innebär att du i grupp ska göra en intervju
med enhetschef eller annan ansvarig arbetsterapeut angående hur man arbetar med
förändringsarbete avseende evidensbaserad arbetsterapi, utveckling av behandlingmetoder
samt arbetsterapiprogram. Denna uppgift redovisas dels i examinationsuppgiften och dels i
studieuppgift 4; yrkeskunnade spåret.
Inför intervjun tänk igenom vad som kan påverkar arbetsterapeutisk verksamhet. Exempelvis
finns ramar som Hälso-och sjukvårdslag, beslut inom Västra Götalandregionen och beslut
inom sjukhuset. Några exempel på omgivningsfaktorer som kan påverka verksamheten är
medicinsk teknisk utveckling, nya upptäckter inom forskning, krav på att arbetsterapeuten ska
arbeta evidensbaserat, ekonomiska besparingar samt organisationsförändringar. Hur arbetar
man i verksamheten med hållbar utveckling?
LC 2011-02
8
Litteratur
Regeringens skrivelse 2003/04:129. En svensk strategi för hållbar utveckling- ekonomisk,
social och miljömässig. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/76/42/cb1f06c1.pdf
Studieuppgift 4
Professionellt förhållningssätt - ”Yrkeskunnandespåret”
Föreläsning: onsdag 16/3 kl 9.00 – 10.00
Yrkeskunnandespåret är specifikt för Arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet
och ska stödja studenten i hans/hennes yrkesutveckling, en vägledningsguide finns för detta.
Genom hela programmet ingår studenten i en av tre grupper i yrkeskunnadespåret.
Gruppernas sammansättning är tänkt att vara densamma under hela utbildningen.
Innehåll: Yrkeskunnade och görande; etiska frågeställningar i samband med den
arbetsterapeutiska processen, kunskapsyn samt professionellt förhållningssätt.
Uppgiften innebär att under VFU sätta dig in i nedanstående litteratur samt skriva en essä där
du använder KLOK modellen för att analysera och reflekterar över:
-
etiska aspekter du upplevt i samband med bedömnings- och behandlingssituationer
-
hur omgivningsfaktorer påverkar verksamhetens förutsättningar att genomföra
evidensbaserade arbetsterapeutiska interventioner
Uppgiften innebär också att du ska reflektera över din förmåga att utföra intervjuer utifrån ett
klient-centrerat förhållningssätt
Beskriv och diskutera i din essä hur litteraturen ger stöd för ditt resonemang.
Skicka din essä med e-post senast torsdag 20/4 kl 8.00 till ditt vägledarpar
(gruppindelning finns på GUL).
Vägledarpar, lärare/yrkesverksam arbetsterapeut:
Grupp 1: [email protected]
Grupp 2: [email protected]
Grupp3: [email protected]
Seminarium onsdag 27/4 kl 9.00 -12.00
Som egen förberedelse inför seminariet skall du som student reflektera över din egen
personliga yrkesutveckling under kursen. Ta till seminariet med frågor som väckts när du
skrivit din essä eller utifrån nedanstående litteratur.
Litteratur
Henriksen JO, Vetlesen AJ. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur: 2001.
s 259-276.
Taylor RR. The intentional relationship. Occupational therapy and use of self. Philadelphia;
F.A.Davis;2008.s 195-209.
Vägledningsguiden – ”Yrkeskunnandespåret”
LC 2011-02
9
CASE SEMINARIER
Caseseminarium 1
Patientfall – Person med aktivitetsproblem pga en ryggmärgsskada
Rekommenderad litteratur som förberedelse in för seminariet tisdag 8/3 finns nedan.
Patientfall och ”taveluppställning” finns på GUL.
Litteratur
Kleinman A, Benson P. Anthropology in the clinic: the problem of cultural competency and
how to fix it. PLoSMedicine 2006;3(10):16731676. www.plosmedicine.org
Odawara E. Cultural competency in occupational therapy: beyond a cross-cultural view of
practice. Am J Occup Ther 2005;59(3):325-334.
http://www.ub.gu.se/sok/sfx/pubmed/index.xml?sid=Entrez:PubMed&pmid=15969280
Sumsion T. Client-centred practice in occupational therapy 2nd ed. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 123-145.
Watson R M. Being before doing: the culture identity (essence) of occupational therapy. Aust
Occup Ther J. 2006;53:151-158.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1440-1630.2006.00598.x/pdf
Caseseminarium 2
Patientfall – Äldre person med aktivitetsproblem pga mångfacetterad problematik
Rekommenderad litteratur som förberedelse in för seminariet torsdag 10/3
finns nedan. Patientfall och ”taveluppställning” finns på GUL.
Litteratur
Addy L, editor. Occupational therapy evidence in practice for physical rehabilitation.
Oxford:Blackwell Publishing Ltd; 200, s 174-198. Fallprevention.
McIntyre A, Atwal A. Occupational therapy and older people. Oxford: Blackwell Publishing;
2005. s.1-48, 67-233.
Sumsion T. Client-centred practice in occupational therapy 2nd ed. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 91-106.
Caseseminarium 3
Patientfall – Person med aktivitetsproblem pga stroke
Som förberedelse inför seminariet måndag onsdag 16/3 ges föreläsning fredag 11/3 om
aktivitetsproblem efter stroke och dess konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Litteratur som
stöd till seminariet anges nedan. Patientfall och ”taveluppställning” finns på GUL.
Litteratur
Addy L, editor. Occupational therapy evidence in practice for physical rehabilitation. Oxford
Blackwell Publishing Ltd; 2006, s 199-230 (Stroke)
Carlsson G, Möller A, Blomstrand C. A qualitative study of the consequences of 'hidden
LC 2011-02
10
dysfunctions' one year after a mild stroke in persons <75 years. Disabil Rehabil.
2004;26:1373-1380.
Duncan E, editor. Foundation for practice in occupational therapy. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 255-275, 277-294.
Sumsion T. Client-centred practice in occupational therapy 2nd ed. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 75-89.
Vårdalinstituet strokerummet. http://www.vardalinstitutet.net
FÖRELÄSNINGAR
Arbetsterapibegrepp inom somatisk verksamhet
Föreläsning måndag 28/2 om hur processmodellen Occupational Professional Process Model
(OPPM) kan förstås i förhållande till datajournalen.
Litteratur
Duncan E, editor. Foundation for practice in occupational therapy. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 255-275, 277-294.
Duncan E, editor. Skills for practice in occupational therapy. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2009. s 73-230 (s158).
Kielhofner G. Model of human occupation, 4de,Philadelphia; Lippincott Williams&Wilkins:
2008, s 68-84, 143-154.
Sumsion T. Client-centred practice in occupational therapy 2nd ed. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 1-37, 75-89, 91-116, 123-145.
Townsend E, editor: Enabling occupation: an occupational therapy perspective. Ottawa:
Canadian Association of Occupational therapists; 2002. s 57-94 (kap 4).
Förskrivningsprocessen
Föreläsning måndag 28/2 som introduction till förskrivningsprocessen för hjälpmedel till
personer med funktionshinder.
Litteratur
Hjälpmedelsinstitutet. Utbildning om förskrivningsprocessen – för hjälpmedel till personer
med funktionshinder; 2007. www.hi.se/forskrivningsprocessen/utbildning
Wemmenborn, L. Handbok till bra sittande. En vägledning genom förskrivningsprocessen.
Hjälpmedelsinstitutet, 2007. http://www.hi.se/Global/pdf/2007/07303pdf_Bra%20sittande.pdf
Biomekanik i vardagen
Föreläsning torsdag 3/3 om begrepp som exv momentarmar, vidmoment och tensionskraft.
Kunskap om och förståelse av dessa begrepp behöver arbetsterapeuten ha vid exv utprovning
av rullstolar och instruktion och träning av patienter/klienter i daglga aktiviteter. Kunskapen
LC 2011-02
11
är också värdefull för att arbetsterapeuten ska kunna arbeta med ett evidensbaserat
förhållningssätt dvs förstå och kunna förklara exv inställning av manuell rullstol och
köregenskaper för patienter/klienter.
Litteratur
Heijne-Wiktorin C. Exempelsamling i biomekanik. Lund: Studentlitteratur; 1982.
Arbetsterapi vid palliativ vård
Föreläsning måndag 7/3 om arbetsterapi vid palliativ vård samt hur man kan arbeta utifrån en
teoretisk modell inom denna verksamhet. Därefter kommer ni att arbeta med och fördjupa era
kunskaper utifrån patientfall.
Litteratur
Turner A, Foster M, Johnson SE. Occupational therapy and physical dysfunction. Edinburgh:
Churchill Livingstone:2002, kap 24
Kealey P, McIntyre I. An evaluation of the domiciliary occupational therapy service in
palliative cancer care in a community trust: a patient and carer a perspective. European J
Cancer Care 2005; 14:232-243.
http://www.ub.gu.se/sok/sfx/pubmed/index.xml?sid=Entrez:PubMed&pmid=15952967
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Arbetsterapi inom Palliativ vård. Nacka:2001.
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU)
Under veckorna 13-16 är den verksamhetsförlagda utbildningen förlagd till
arbetsterapienheter i Västra Götaland. Placeringarna under den verksamhetsförlagda
utbildningen kommer att diskuteras vid kursstart. Handledarträff för studenter och handledare
kommer att bli torsdag 10/3 kl 13 00 – 16 00.
Målet med VFU i denna kurs är att studenten ska utveckla sin yrkeskompetens så att
studenten under handledning kan utföra olika uppgifter som är arbetsterapeutens ansvar.
Studenten förväntas att i arbetet öva sin förmåga att integrera tidigare erfarenheter och
teoretiska kunskaper i handling. Möjlighet ska ges studenten att tillsammans med handledare
tillämpa hela arbetsterapiprocessen samt att reflektera, analysera och fatta beslut utifrån
denna. Student och handledare har ett gemensamt ansvar att föra en fortlöpande dialog om
studentens lärande. Studentens personliga lärandemål, underlag för bedömning av
verksamhetsförlagd utbildning samt självvärderingsinstrument utgör underlag för denna
dialog. Underlag för bedömning för verksamhetsförlagd utbildning utgör underlag och
rekommendation för godkännande i kursen och lämnas av studenten till kursansvarig efter
avslutad VFU. Det är såväl handledares som studentens ansvar att ta initiativ och kontakta
kursansvarig om bekymmer uppstår under den verksamhetsförlagda utbildningen eller om
avsedd nivå ej kan uppnås.
Handledning, ansvar och bedömning under VFU
Dokumentet; Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Arbetsterapeutprogrammet
förmedlas till studenter och handledare av kursansvarig. Dokumentet beskriver förutsättningar
för studentens och handledarens relation under VFU samt de dokument som ska användas för
förberedelse, planering och bedömning av VFU.
LC 2011-02
12
Lärandeplan (bil 4), självvärderingsinstrument (bil 5) med sammanfattning (bil 6) samt
underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (bil 7) är obligatoriska att använda.
I kursen ingår obligatoriska moment som genomförs under VFU. Momenten följer en generell
arbetsterapeutisk processmodell och bedöms enligt anvisningar för underlag för bedömning
av verksamhetsförlagd utbildning. Samtliga moment ska vara bedömda av handledare enligt
bedömningsunderlag.
Obligatoriska moment :
- Samla in data och formulera aktivitetsproblem
- Bedöma aktivitetsproblem
- Analysera genomförd bedömning
- Bedöma och analysera omgivningsfaktorer
- Formulera aktivitetsmål och delmål tillsammans med patient/klient
- Formulera behandlingsplan tillsammans med patient/klient
- Prioritera och motivera föreslagna åtgärder
- Förbereda och genomföra insatser
- Sammanfatta resultat och följa upp genomförd behandling/åtgärd
- Utvärdera resultat av genomförda insatser
- Dokumentera och föra journal
- Tillämpa teoretisk yrkeskunskap
Under den verksamhetsförlagda utbildningen bör studenten träffa minst tre patienter med
olika aktivitetsproblem för vilka han/hon utför bedömning, behandling och utvärdering.
Vidare kommer tre workshops med följande innehåll; dokumentation,
förflyttningssituationer utifrån olika patientfall samt rullstolsträning. Workshopen är
obligatoriska.
Studieuppgifter skall utföras i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen för
integrering av teoretisk och praktisk kunskap i utbildningen och ses som en del av
utbildningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen följer studenten verksamhetens
arbetstider. I studentens arbetstid (enl VGR-avtal, 35 timmar/vecka), skall förutom
patient/klinikarbete integreras tid för att utföra studieuppgifter, såsom tid för insamlande av
data till examinationsuppgift, litteraturstudier, egenreflektion samt reflektion tillsammans med
handledaren. Resterande 5 timmar/vecka disponerar studenten själv för utförande av
studieuppgifter. Schemaläggning av studentens tid på VFU planeras i samråd mellan
handledare och student.
EXAMINATION –Individuell tentamen
Uppgiften är både muntlig och skriftlig.
Välj en patient du mött under VFU och använd en arbetsterapeutisk processmodell som stöd i
ditt arbete med patienten och använd den som struktur för presentationen av din uppgift.
Motivera val av behandling genom att ta reda på vilka vetenskapliga bevis (evidens) som
finns för vald behandlingsmetod, dvs visad effekt av behandling, genom att ta fram två
vetenskapliga artiklar för en behandlingsmetod som du har använt Ange om valda
bedömningsinstrument är valida och reliabla samt ange referenser till
bedömningsinstrumentet/en. Relatera din redovisning till arbetsterapeutiska begreppsmodeller
och referensramar och annan relevant litterastur. Gör en reflektion över ditt professionella
LC 2011-02
13
förhållningssätt och kliniska resonemang samt mångfald- och jämlikhetsaspekter i förhållande
till ditt patientfall. Skriv referenser enligt Vancouver. Använd arbetsterapeutiskt professionellt
yrkesspråk.
Den skriftliga delen skall omfatta max 10 sidor (enkelt radavstånd, 12 punkter Times New
Roman) exl försättsblad och referenslista.
Den skriftliga redovisningen mailas till kursansvarig samt läggs in på GUL under
examinationsuppgift senast tisdag 26/4 kl 8 00. Redovisningen sammanfattas och presenteras
för kurskamrater, inbjudna handledare samt examinatorer torsdag 28/4 eller fredag 29/4.
Schema för examination läggs ut på GUL ca en vecka före examination
Vid den muntliga presentationen har varje student 45 min till förfogande där det ingår 20
min presentation, 10 min diskussion med frågor från kursdeltagare och handledare samt 10
min feed-back av examinator. Tänk på att såväl den skriftliga som muntliga redovisningen
måste vara helt avidentifierad med tanke på individens sekretess. Gör en tydlig och åskådlig
presentation där samtliga delar i uppgiften ingår. Använd gärna power-point som stöd för
presentation. En student läser ett annat arbete mer noggrant för att kunna ställa fördjupande
frågor under den efterföljande diskussionen.
Kriterier för godkänd
För betyget godkänd på den skriftliga redovisningen krävs att samtliga momenten enligt
nedan behandlats på ett adekvat sätt. Redovisningen ska vara logiskt uppbyggd så att läsaren
kan följa processen samt innehålla ett professionellt yrkesspråk.
Den skriftliga redovisningen ska innehålla samtliga nedanstående aspekter:
1. Kortfattad beskrivning av patienten
2. Beskrivning av vad du har gjort och tänkt i olika stegen i vald processmodell.
3. Teoriförankring och kliniskt resonemang ska vara integrerat i beskrivningen.
4. Kort beskrivning av bedömningsinstrument, valditet och reliabilitet.
5. Resultat av funna bevis (evidens) för effekt av vald behandling
6. Egen reflektion över ditt professionella förhållningssätt och kliniska resonemang samt
mångfalds- och jämlikhetsaspekter i patientfallet
7. Referenser och litteraturlista skrivs enligt Vancouversystemet.
8. Använd minst 10 referenser.
För betyget godkänd vid den muntliga presentationen krävs en pedagogiskt upplagd
presentation där åhöraren kan följa processen. Du ska dessutom kunna leda den efterföljande
diskussionen så att fokus hålls på arbetsterapeutiskt innehåll.
Igentagning/ komplettering sker efter överenskommelse med examinator.
KURSVÄRDERING
Kursvärdering sker skriftligt med hjälp av Sahlgrenska akademins gemensamma
kursvärdering, samt muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig lärare sammanställer
analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag
återkopplas till studenterna och publiceras på Göteborgs universitets lärplattform, GUL.
LC 2011-02
14
KURSLITTERATUR
*Addy L, editor. Occupational therapy evidence in practice for physical rehabilitation. Oxford
: Blackwell Publishing Ltd; 2006, s 1-8 (evidensbasering), 75-100 (Multipel Scleros, MS),
101-127 (Reumatiod artrit, RA), 128-153 (Amylotrofisk lateral scleros, ALS), s 174-198.
(Fallprevention), 199-230 (Stroke). (e-bok)
Archenholtz B, Dellhag B. Validity and reliability of the instrument Performance and
Satisfaction in Activities of Daily Living (PS-ADL) and its clinical applicability to adults
with rheumatoid arthritis. Scand J Occup Ther. 2008;15:13-22.
Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A. The disability of the arm,
shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire : reliability and validity the Swedish
version in 176 patients. Acta Ortop Scand 2000;71:613-618.
Carlsson G, Möller A, Blomstrand C. A qualitative study of the consequences of 'hidden
dysfunctions' one year after a mild stroke in persons <75 years. Disabil Rehabil.
2004;26:1373-1380.
Dahlin-Ivanoff S. Att finna nya vägar. Göteborg: Syncentralen;1997.
Dahlin-Ivanoff S. Instrument för utvärdering av säkerhet I vardaglig aktivitety hos personer
med åldersrelaterad macula degeneration. Göteborg:Syncentralen;1999.
Dellhag B, Bjelle A. A Grip Ability Test for use in Rheumatology practice. J Rheumatol
1995;22(8):1559-1565.
*Duncan E, editor. Foundation for practice in occupational therapy. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 255-275, 277-294.
*Duncan E, editor. Skills for practis in occupational therapy. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2009. s 73-230.
*Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Arbetsterapi inom Palliativ vård. Nacka:2001.
Gummesson C, Ward M. M, Atroshi I. The shortened disability of the arm, shoulder and hand
(DASH) outcome questionnaire (Quick DASH): validity and reliability based on responses
with in the full-length DASH. BMC Musceloskelet Disord 2006;7:44. www.dash.iwh.ca
Heinemann AW, Lirence JM, Wright BD, Hamilton BB, granger C. Relationships between
impairment and physical disability as measured by the functional independence measure.
Arch Phys Med Rehabil 1993;74:566-673.
*Henriksen JO, Vetlesen AJ. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur: 2001.
s 259-276.
*Hjälpmedelsinstitutet. Utbildning om förskrivningsprocessen – för hjälpmedel till personer
med funktionshinder; 2007. www.hi.se/forskrivningsprocessen/utbildning
LC 2011-02
15
Katz S, Ford AB, Moskowitz RW, Jackson BA, Jaffe MW, Studies of illness in the aged: the
index of ADL: a standardized measure of biological and psychological function. J Am Med
Assoc 1963;185:914-919.
Kealey P, McIntyre I. An evaluation of the domiciliary occupational therapy service in
palliative cancer care in a community trust: a patient and carer a perspective. European J
Cancer Care 2005; 14:232-243.
http://www.ub.gu.se/sok/sfx/pubmed/index.xml?sid=Entrez:PubMed&pmid=15952967
*Kielhofner G. Model of human occupation, 4de,Philadelphia; Lippincott Williams&Wilkins:
2008, s 68-84, 143-154.
Kleinman A, Benson P. Anthropology in the clinic: the problem of cultural competency and
how to fix it. PLoSMedicine 2006;3(10):16731676. www.plosmedicine.org
Law M, Baum C, Dunn W. Measuring occupational performance. Supporting best practice in
occupational therapy. Thorofare: Slack Incorporated; 2005. s 3-47, 179-300.
*McIntyre A, Atwal A. Occupational therapy and older people. Oxford: Blackwell
Publishing; 2005. s.1-48, 67-233. (e-bok)
Odawara E. Cultural competencey in occupational therapy: beyond a cross-cultural view of
practice. Am J Occup Ther. 2005;39(3)325-334.
http://www.ub.gu.se/sok/sfx/pubmed/index.xml?sid=Entrez:PubMed&pmid=15969280
Regeringens skrivelse 2003/04:129. En svensk strategi för hållbar utveckling- ekonomisk,
social och miljömässig. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/76/42/cb1f06c1.pdf
Runnquist K. Handens rehabilitering, volym 1. Lund: Studentlitteratur; 1992
Runnquist K. Handens rehabilitering, volym 2. Lund: Studentlitteratur; 1992
*Sumsion T. Client-centred practice in occupational therapy 2nd ed. Edinburgh: Churchill
Livingstone; 2006. s 1-37, 75-89, 91-116,123-145.
Sonn U, Törnquist K, Svensson E. The ADL taxonomy – from Individual data to ordinal
categorical data. Scand J Occup Ther 1999;6:11-20.
*Taylor RR. The intentional relationship. Occupational therapy and use of self. Philadelphia;
F.A.Davis;2008.s 195-209. (e-bok)
Townsend E, editor: Enabling occupation: an occupational therapy perspective. Ottawa:
Canadian Association of Occupational therapists; 2002. s 57-94 (kap 4).
Turner A, Foster M, Johnson SE. Occupational therapy and physical dysfunction. Edinburgh:
Churchill Livingstone:2002, kap 21, 23, 24, 25.
Törnquist K, Sonn U. ADL taxonomin – en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka:
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2001.
LC 2011-02
16
Watson R M. Being before doing: the culture identity (essence) of occupational therapy. Aust
Occup Ther J. 2006;53:151-158.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1440-1630.2006.00598.x/pdf
Weinstock-Zlotnik G, Hinojosa J. Buttom-up or top-down: is one better than the other? Am J
Occup Ther 2004;58:594-599.
*Wemmenborn, L. Handbok till bra sittande. En vägledning genom förskrivningsprocessen.
Hjälpmedelsinstitutet, 2007. http://www.hi.se/Global/pdf/2007/07303pdf_Bra%20sittande.pdf s 88.
Vårdalinstituet strokerummet. http://www.vardalinstitutet.net
Vägledningsguiden - Yrkeskunnandespåret
LC 2011-02
17