Regional kvalitetsrapport 2010

Transcript Regional kvalitetsrapport 2010

Landstingens och regionernas
nationella samverkansgrupp
inom cancersjukvården
Prostatacancer
Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010
från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR)
Södra regionen
Maj 2012
Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro
Akademiska sjukhuset
SE-751 85 UPPSALA
2 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Innehållsförteckning
1 Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
2 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.1 Väntetider och utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
7
7
3 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
4 Antal fall och täckningsgrad, trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
5 Klassifikation av riskkategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
6 Väntetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning
6.2 Väntetid från biopsitagning av prostata till PAD-besked till patienten . . . . . . . . .
6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer . . . . . . . . . . .
14
14
16
17
19
7 Diagnostik . . . . . . . . . . . . . .
7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern
7.2 PSA-nivå vid diagnos . . . . . .
7.3 Antal tagna biopsier . . . . . . .
7.4 Skelettscintigrafi . . . . . . . . .
. . . . . . .
upptäcktes
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
20
20
23
25
27
8 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1 Täckningsgrad för registrering av primärbehandling
8.2 Behandlingsstrategi . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.3 Radikal prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4 Strålbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer . . .
8.6 Hormonbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
31
31
31
40
49
53
55
9 Prostatacancerspecifik mortalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
56
10 Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR . . . . . . . . .
57
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
65
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
3
Tabeller
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Antal fall per hemortslän och år, 1998-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal fall per diagnosår och riskgrupp, 1998-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, 2004-2010. . .
PSA-nivå (µg/L) per diagnosår, 1998-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal tagna biopsier, per diagnosår, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och
år, 2007-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . . . . .
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnosår, 2008-2010. . . . . .
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskgrupp (låg-, intermediär-,
och högrisk), 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre,
PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . . . . .
pT-stadium, per diagnosår, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
pT-stadium, per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
pT-stadium (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Positiv marginal, per diagnosår, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Positiv marginal, per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . .
Positiv marginal (pT2-tumörer), per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . .
Positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör), per behandlande sjukhus, 20082010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2008-2010. . .
Typ av strålterapi, per diagnosår, 1998-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av strålterapi, per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av hormonterapi, per behandlande sjukhus, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . .
9
13
20
23
26
31
40
41
41
42
42
43
43
44
45
46
46
47
48
49
50
55
Figurer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000
män, 1970-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av riskgrupp per diagnosår, 1998-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av riskgrupp per diagnostiserande landsting, 2010. . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning,
per diagnostiserande landsting, 2009 och 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning,
per diagnostiserande sjukhus, 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande
landsting, 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 2009 och 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad
sjukdom (M1 eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting,
2009 och 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting,
2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
8
11
12
14
15
16
17
18
19
21
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus,
2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
PSA-grupp vid diagnos per år, 1998-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män med PSA-nivå mellan 3 och 4 µg/L per diagnosår, 1998-2010. . . . . . .
Antal tagna biopsier (median samt andel enligt gruppering), per diagnostiserande
landsting, 2008-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med T1-2, PSA mindre än 20 µg/L och Gleasonsumma 6 eller lägre
som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2010.
Andel patienter 75 år eller yngre vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3
och/eller PSA 20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande
landsting, 2003 och 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter äldre än 75 år vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3
och/eller PSA 20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande
landsting, 2003 och 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi per riskgrupp och diagnosår, 1998-2010. . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi för patienter 75 år eller yngre vid diagnos, per riskgrupp och
diagnosår, 2007-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi för patienter äldre än 75 år vid diagnos, per riskgrupp och diagnosår, 2007-2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi per riskgrupp och åldersgrupp, 2008-2010. . . . . . . . . . . . .
Andel män med lågrisktumör (PSA 10 µg/L eller lägre, T1c, Gleasonsumma 6 eller
lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser mindre än 4mm,
ålder 75 år eller yngre) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2010.
Andel intermediär-/högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ
terapi, per behandlande landsting, 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel intermediär-/högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ
terapi, per behandlande sjukhus, 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av strålbehandlade patienter med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av strålbehandlade (extern) intermediär-/högriskpatienter 75 år eller yngre vid
diagnos som fått 78 Gy, per behandlande landsting, 2010. . . . . . . . . . . . . . . .
Behandling av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010.
Behandling av patienter 76-80 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer
(T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010. . . . .
Prostatacancerspecifik mortalitet efter 3 år för patienter 70 år eller yngre med fjärrmetastaser vid diagnos, per diagnostiserande landsting, 1998-2010. . . . . . . . . . . .
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
22
24
24
26
28
29
30
32
33
34
35
36
38
39
51
52
54
54
56
5
1
Förord
I Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av prostatacancer
från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider 98% jämfört med Cancerregistret, till vilket registreringen är lagstadgad. I årsrapporten för 2009, publicerad ifjol,
införde vi en kommenterande text och vi redovisar sedan dess data för enskilda vårdgivare. År
2007 införde vi en rad variabler i NPCR som kan användas som kvalitetsindikatorer för processoch resultatmått. Eftersom nationell täckning för dessa variabler uppnåddes först året därpå
redovisas dessa data från och med 2008. Generellt är det svårt att konstruera indikatorer på
vårdkvalitet där följsamheten till rekommendationen bör vara 100%, eftersom prognos och därmed behandlingsstrategi varierar beroende på patientens ålder och samsjuklighet och det måste
finnas utrymme för individuella bedömningar. Indikatorerna i vår rapport ska därför tolkas med
hänsyn tagen till dessa omständigheter.
Denna regionala rapport innehåller de patienter som vid tidpunkten för diagnos var folkbokförda
i sjukvårdsregionen. I texten anges för vissa uppgifter medelvärdet för riket och de landsting (i
hela riket, inte bara denna region) som hade högst respektive lägst värde för denna uppgift.
16 maj 2012
Pär Stattin, Fredrik Sandin, Hans Garmo, Ola Bratt, Anders Widmark, Jan Adolfsson och JanErik Damber för styrgruppen för Nationella Prostatacancerregistret.
Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro, gjorde sammanställning och statistisk
bearbetning av data till årsrapporten.
Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro, koordinerade, redigerade och korrekturläste årsrapporten.
6 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
2
2.1
Sammanfattning
Väntetider och utredning
År 2010 infördes registrering av flera datum i vårdkedjan för att kunna analysera väntetider för
män med prostatacancer. Dessa data visar att väntetiderna överlag är långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Mediantiden mellan biopsitagning och cancerbesked
till patienten var 28 dagar i riket med en variation mellan 18 och 41 dagar mellan landsting
med kortast och längst väntetid. NPCR föreslår en målnivå på högst 18 dagars väntetid mellan
datum för biopsi av prostata och datum för PAD-besked.
Enligt de flesta nationella och internationella vårdprogram är en utredning som innefattar undersökning av eventuell förekomst av skelettmetastaser indicerad om patienten har en lokalt avancerad tumör, lågt differentierad tumör eller en serumnivå av prostata-specifikt antigen (PSA)
över 20 µg/L, och framförallt om man överväger kurativ behandling. Det kan finnas en klinisk
bedömning som gör det rimligt att avstå från skelettscintigrafi, så målnivån ska inte vara 100%.
Riksgenomsnittet 2010 för andelen män under 75 år med lokalt avancerade tumörer som genomgick skelettscintigrafi var 61% och för män över 75 år med sådana tumörer 39%. I NPCR sätter vi
nu målnivån att 80% av män med lokalt avancerade tumörer män ska genomgå skelettscintigrafi.
Däremot är skelettscintigrafi inte rekommenderad vid lågrisktumörer. Skelettscintigrafi av män
med lågrisktumörer har sjunkit från 22% till 9% från 2003 till 2010. I NPCR sätter vi i år målet
att skelettscintigrafi av män med sådana tumörer ska utföras i mindre än 5%. I de allra flesta
landsting var man redan 2010 nära denna nivå.
2.2
Behandling
Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att progrediera. År 2010 behandlades 65% av män
under 75 år med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå är 90%. Andelen
män 76-80 år med lokalt avancerade tumörer som behandlades med kurativ terapi var 8% . Eftersom den förväntade överlevnaden hos en 76-årig man idag är tio år och för en 80-årig man
åtta år bör en högre andel även av dessa män genomgå kurativ terapi. Mot bakgrund av dagens
svaga evidensläge är det dock svårt att motivera en exakt målnivå för denna grupp av män, här
måste individuella ställningstaganden göras.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
7
Bakgrund
Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer per år (incidensen) har ökat sedan registreringen i Cancerregistret startade 1958. En kraftigare ökning skedde från slutet av 1990-talet i
samband med att mätning av prostata-specifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt. Dödligheten
(mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i princip helt oförändrad
sedan 1970-talet (Figur 1).
250
Incidens
Mortalitet
200
150
100
50
2010
2005
2000
1995
1990
1985
1980
1975
0
1970
Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 100 000 män
3
År
Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000 män,
1970-2010.
Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) år 2000. Källa: Socialstyrelsen (incidens),
www.socialstyrelsen.se, respektive NORDCAN (mortalitet), www.ancr.nu.
8 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
4
Antal fall och täckningsgrad, trender
År 2010 diagnostiserades 9 648 fall av prostatacancer vilket är 8% minskning jämfört med jämfört med 2009. Liksom tidigare år var täckningen jämfört med Cancerregistret cirka 98%. Det är
en mycket god täckning, vilket innebär att data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade
(Tabell 1). Täckningsgrad och antal patienter som diagnostiserades per landsting 2010 visas i tabell ??. Alla landsting, och även privata vårdgivare har en täckning jämfört med Cancerregistret
på 95% eller högre.
Tabell 1. Antal fall per hemortslän och år, 1998-2010.
Blekinge
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Totalt
105
104
119
155
135
143
177
179
168
187
165
187
190
2014
Kronoberg
146
155
117
136
120
141
161
156
185
279
338
278
257
2469
S Halland
72
90
106
116
80
121
138
150
142
122
125
145
127
1534
Skåne
831
984
1070
1111
1147
1250
1332
1308
1202
1038
1105
1256
1055
14689
Uppgift
saknas
Totalt
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
1
4
1154
1333
1412
1518
1482
1655
1808
1793
1697
1627
1734
1867
1630
20710
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
9
5
Klassifikation av riskkategorier
Prostatacancer är en sjukdom med en stor spridning av risken för död i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som används i NPCR är en modifikation av National Comprehensive
Cancer Network [1]. Den baseras på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell närvaro av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk biopsi och PSA-nivå i
serum vid datum för diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats
i NPCR [2]. Vi har i år justerat klassifikationen så att kliniskt lokalt tumörstadium T4 nu klassificeras tillsammans med regionalt metastaserade tumörer. Anledningen till revisionen är att i
våra analyser hade gruppen av T4 tumörer klart sämre prognos än de tumörer som inkluderades
p.g.a. T3, Gleasonsumma 8-10 eller PSA 20-50 µg/L i gruppen högrisktumörer.
Risken att dö av prostatacancer inom 15 år med alla behandlingsgrupper sammanslagna var
för män med lokaliserade lågrisktumörer 7% (95% CI = 5-9%), intermediärrisk 18% (16-20%),
högrisktumörer 35% (33-37%), för regionalt metastaserade tumörer 46% (43-49%) och för män
med fjärrmetastaser 69% (68-71%). Den stora spridningen i prognos har naturligtvis stort inflytande på möjligheten till bot och val av behandling, och många analyser av behandling är enbart
meningsfulla när de görs för dessa specifika riskkategorier. Det har skett en stark ökning av antalet lokaliserade lågrisktumörer under de tolv år som NPCR samlat data (Figur 2, 3 och tabell
2). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet, som i huvudsak
leder till diagnos av lågrisktumörer. Glädjande nog har under samma tidsperiod andelen patienter med mer avancerade tumörer och med metastaser proportionellt minskat. I absoluta antal
har antalet diagnostiserade lågrisktumörer ökat mer än avancerade och metastaserade tumörer
minskat, vilket betyder att en stor del av det ökade antalet fall som diagnostiserats under det
senaste decenniet är ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes.
År 1998 diagnostiserades 831/6 121 män (14%) med lågrisktumörer, och 2010 var motsvarande
antal 2 717/9 648 (28%). Antalet män med metastaserad sjukdom var år 1998 2 254 (37%) och
år 2010 1 620 (17%). I Figur 2 redovisar vi från år 2009 även en subgrupp av män med PSA
under 10 µg/L och där biopsi visat en liten utbredning av tumören, en grupp som ofta lämpar
sig för aktiv monitorering, mer om det på sidan 36.
10 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
100
Procent
80
6. Uppgift saknas
5. Fjärrmetastaserad
4. Regionalt metastaserad
3. Högrisk
2. Intermediärrisk
1c. Lågrisk (saknas)
1b. Lågrisk (B)
1a. Lågrisk (A)
1. Lågrisk
60
40
20
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
0
Figur 2. Fördelning av riskgrupp per diagnosår, 1998-2010.
1. Lågrisk:
T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 10 µg/L.
1a. Lågrisk (A):
PSA < 10 µg/L, T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total
cancerlängd i biopser < 4mm, ålder ≤ 75.
1b. Lågrisk (B):
Lågrisk som ej kategoriseras till 1a.
1c. Lågrisk (saknas):
Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b.
2. Intermediärrisk:
T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.
3. Högrisk:
T3 och/eller Gleasonsumma 8-10 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L.
4. Regionalt metastaserad:
T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fjärrmetastaser (M0 eller MX).
5. Fjärrmetastaserad:
M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L.
6. Uppgift saknas:
Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
11
Antal fall
Halland
69
Blekinge
171
Kronoberg
246
Skåne
852
Övriga/privat/saknas
292
0
1a. Lågrisk (A)
1b. Lågrisk (B)
1c. Lågrisk (saknas)
2. Intermediärrisk
3. Högrisk
4. Regionalt metastaserad
5. Fjärrmetastaserad
6. Uppgift saknas
20
40
60
80
Procent
Figur 3. Fördelning av riskgrupp per diagnostiserande landsting, 2010.
12 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
100
Tabell 2. Antal fall per diagnosår och riskgrupp, 1998-2010.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Totalt
1. Lågrisk
2. Intermediärrisk
3. Högrisk
190
221
294
344
421
470
524
528
485
418
475
527
481
5378
240
255
288
346
351
405
463
463
459
474
535
576
460
5315
316
413
425
403
329
384
391
446
379
356
388
419
399
5048
(16)
(17)
(21)
(23)
(28)
(28)
(29)
(29)
(29)
(26)
(27)
(28)
(30)
(26)
(21)
(19)
(20)
(23)
(24)
(24)
(26)
(26)
(27)
(29)
(31)
(31)
(28)
(26)
(27)
(31)
(30)
(27)
(22)
(23)
(22)
(25)
(22)
(22)
(22)
(22)
(24)
(24)
4. Regionalt
metastaserad
109
(9)
140 (11)
129
(9)
144
(9)
109
(7)
143
(9)
146
(8)
125
(7)
117
(7)
131
(8)
100
(6)
115
(6)
73
(4)
1581
(8)
5. Fjärrmetastaserad
6. Uppgift
saknas
277
280
251
254
251
222
245
208
224
199
185
202
180
2978
22
24
25
27
21
31
39
23
33
49
51
28
37
410
(24)
(21)
(18)
(17)
(17)
(13)
(14)
(12)
(13)
(12)
(11)
(11)
(11)
(14)
Totalt
(2)
(2)
(2)
(2)
(1)
(2)
(2)
(1)
(2)
(3)
(3)
(1)
(2)
(2)
1154
1333
1412
1518
1482
1655
1808
1793
1697
1627
1734
1867
1630
20710
13
1. Lågrisk:
T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 10 µg/L.
2. Intermediärrisk:
T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.
3. Högrisk:
T3 och/eller Gleasonsumma 8-10 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L.
4. Regionalt metastaserad:
T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fjärrmetastaser
(M0 eller MX).
5. Fjärrmetastaserad:
M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L.
6. Uppgift saknas:
Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.
6
6.1
Väntetider
Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning
Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 2009 redovisas väntetid
mellan datum för utfärdande av remiss på grund av misstänkt prostatacancer och datum för
första besök på specialistmottagning. Överlag var väntetiderna långa.
I figur 4 visas medianväntetiden i dagar för alla landsting år 2009 och 2010. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 40 dagar med en spridning mellan 28
och 85 dagar mellan landstingen. I figur 5 redovisas medianväntetider per sjukhus för år 2010.
Antal fall
Median
(2010)
(2010)
Halland
61
20
Övriga/privat/saknas
199
24
Skåne
550
35
●
●
REGIONEN
1109
35
●
Blekinge
151
38
Kronoberg
148
48.5
●
●
●
●
●
●
●
●
0
2009
2010
●
20
40
60
80
100
120
140
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 4. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per
diagnostiserande landsting, 2009 och 2010.
Uppgift saknas för 14.6% av patienterna (2010).
14 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Antal fall
Median
Övriga/saknas
1
0
Hallands sjukhus − Halmstad
61
20
Privatläkare
194
24
Universitetssjukhuset MAS
188
32.5
●
Trelleborgs lasarett
25
33
●
Universitetssjukhuset i Lund
32
34
●
Ängelholm, sjukhuset
109
34
●
REGIONEN
1109
35
●
Blekingesjukhuset Karlskrona
106
38
●
Karlshamns lasarett
45
38
●
Simrishamn, sjukhuset
8
40.5
●
Helsingsborgs lasarett
117
41
●
Hässleholm, sjukhuset
16
42.5
●
Växjö lasarett
85
44
●
Ystads lasarett
55
49
Ljungby lasarett
63
56
Sjukhus utanför regionen
4
71.5
●
●
●
●
●
●
0
20
40
60
80
100
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 5. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per
diagnostiserande sjukhus, 2010.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
15
6.2
Väntetid från biopsitagning av prostata till PAD-besked till patienten
Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PAD-besked
var 28 dagar i riket och det fanns en spridning från 18 till 41 dagar mellan landstingen (Figur
6). I åtta landsting var medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR sätter vi nu
målnivån att patienten ska ha fått PAD-information inom två veckor efter biopsitagning, d.v.s.
patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha fått svar på PAD, vilket innebär
maximalt 18 dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten
och därför fokuserar vi nu på denna väntetid. Vi undersöker i ett projekt de olika ledtiderna
inom denna väntetid på patologen och på kliniken och kommer att redovisa dessa hösten 2012.
Avsikten är att undersöka variationen på ledtiderna och ta reda på vilka moment som tar mest
tid fram till PAD-besked.
Antal fall
Median
Kronoberg
233
20
Blekinge
163
21
REGIONEN
1531
25
Övriga/privat/saknas
270
26.5
●
Skåne
797
27
●
Halland
68
35
●
●
●
●
0
20
40
60
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 6. Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting,
2010.
Uppgift saknas för 6.1% av patienterna.
16 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
6.3
Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi
Medianväntetiden för samtliga patienter som behandlades med radikal prostatektomi var 49 dagar från behandlingsbeslut till operation år 2010, med en spridning från 30 till 90 dagar mellan
landstigen (Figur 7). I många landsting minskade denna väntetid något från 2009. I hela riket
var väntetiden 57 dagar år 2009, d.v.s. väntetiden minskade i snitt med en vecka mellan 2009
och 2010. I figur 8 redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus, där mediantiden
från beslut till operation varierade från 28 till 90 dagar.
Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket sällan bråttom med operation, definitivt inte för
låg- och intermediärrisktumörer, men ur psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna
inte vara så långa. En väntetid på 49 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse
med andra tumörformer relativt lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i regel datum för
diagnos) till operation bland kvinnor med bröstcancer cirka 20 dagar, d.v.s. mindre än hälften
så lång som väntetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomförts.
Antal fall
Median
(2010)
(2010)
Övriga/privat/saknas
13
19
Blekinge
57
29
Kronoberg
29
50
●
Skåne
326
50
●
REGIONEN
481
50
●
Halland
56
73.5
●
●
●
●
●
●
●
0
2009
2010
●
20
40
60
●
80
100
120
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 7. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting,
2009 och 2010.
Uppgift saknas för 0.8% av patienterna (2010).
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
17
Antal fall Median
Sjukhus utanför regionen
13
19
Blekingesjukhuset Karlskrona
57
29
Helsingsborgs lasarett
66
43
Växjö lasarett
29
50
●
REGIONEN
481
50
●
Kristianstad, centralsjukhuset
9
53
●
Universitetssjukhuset MAS
251
54
●
Hallands sjukhus − Halmstad
56
73.5
●
●
●
●
0
20
40
60
80
100
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 8. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus,
2010.
18 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
6.4
Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer
Som mått på kvalitén på omhändertagande av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av fallen även
utgör datum för insatt icke-kurativ behandling. I 98% av fallen var detta hormonbehandling,
vanligen i form av medicinsk kastration och då oftast med GnRH-analog.
Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer var
17 dagar i landet med en spridning från 2 till 32 dagar (Figur 9). Till skillnad från övriga väntetider så var första kvartilsgränsen (när 25% av patienterna fått ett behandlingsbeslut) noll
eller nära noll dagar i de flesta landsting, vilket vi tolkar som att patienter med indikation för
symtomatisk behandling fick den snabbt.
Antal fall
Median
(2010)
(2010)
Skåne
104
15.5
●
Halland
12
16
●
REGIONEN
170
17
Kronoberg
23
18
Blekinge
22
20
Övriga/privat/saknas
9
27
●
●
●
●
●
●
●
●
●
0
2009
2010
●
20
40
60
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 9. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 2009 och 2010.
Uppgift saknas för 0.0% av patienterna (2010).
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
19
7
7.1
Diagnostik
Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes
I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes; hälsoundersökning (PSA-test utan symtom från urinvägarna eller andra symtom), symtom från nedre
urinvägarna (LUTS – lower urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som upptäckts vid en hälsoundersökning med PSA-testning har ökat snabbt. År 2004
upptäcktes 28% av tumörerna via en hälsoundersökning och den andelen hade ökat till 42% år
2010 (Tabell 3). Det fanns en stor spridning i andelen av tumörer som upptäcktes via hälsoundersökning mellan landstingen och framförallt mellan olika sjukhus (Figur 10 och 11). Dessa
stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till PSA-testning som screening-metod
för prostatacancer som finns bland urologer i landet.
Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, 2004-2010.
Hälsoundersökning
Diagnosår
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
606
573
585
561
717
896
792
(34)
(32)
(34)
(34)
(41)
(48)
(49)
LUTS
583 (32)
775 (43)
715 (42)
532 (33)
619 (36)
592 (32)
494 (30)
Andra
symptom/
annan orsak
616 (34)
443 (25)
394 (23)
494 (30)
360 (21)
330 (18)
309 (19)
Uppgift
saknas
3
2
3
40
38
49
35
(0)
(0)
(0)
(2)
(2)
(3)
(2)
Totalt
1808
1793
1697
1627
1734
1867
1630
Vid PSA-testning av symtomfria män anger Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukvård [3, 4] att en skriftlig och muntlig information om möjliga konsekvenser av provet ska ges
innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändamålet tagit fram en informationsfolder i samarbete med bland annat Svensk Urologisk Förening.
Vi studerade hur denna information använts bland 1800 män diagnostiserade under 2006-2008.
Männens prostatacancer hade diagnostiserats vid en hälsoundersökning, och de hade fått aktiv
monitorering, radikal prostatektomi eller strålbehandling [5]. I en brevenkät tillfrågades dessa
män om de hade informerats om konsekvenserna av PSA-tagningen innan blodprovet togs. En
låg andel av männen angav att de hade fått skriftlig eller skriftlig och muntlig information innan
blodprovet; år 2006 61/521, (12%), år 2007 72/520 (13%) och 2008 85/522 (16%). Ungefär 50%
av männen angav att de fått enbart muntlig information om konsekvenser av PSA-testet innan
blodprovet. Dessa resultat tyder på att skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren tyvärr förefaller ha haft ett lågt genomslag.
Flera olika sätt prövas för närvarande för att utvärdera PSA-testning och undersöka hur man
bäst ska använda PSA. I Skåne kontaktades under våren 2011 1 470 män per brev där de informerades om PSA-testningens för- och nackdelar. De erbjöds även att ta ett PSA-test inom
en månad i primärvården och ombads att svara på några frågor i en enkät. Av kontaktade män
svarade 752 (52%) på enkäten och nästan alla uppskattade informationen, men endast 265 män
(18%) antog erbjudandet om PSA-test inom en månad (O Bratt pers. medd.). I Örebro star20 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
tades för två år sedan en sköterskemottagning dit män som vill testa sitt PSA kan vända sig.
Totalt har 270 patienter ringt till mottagningen, och 212 har kommit på besök. Av dessa har
42 män (20%) avstått från att ta PSA, 21 (10%) har fått kontakt med urolog och 4 (1.8%) har
diagnostiserats med prostatacancer (O Andrén pers. medd.).
Antal fall
Halland
69
Blekinge
171
Kronoberg
246
Skåne
852
Övriga/privat/saknas
292
REGIONEN
1630
0
Hälsoundersökning
LUTS
Andra symptom
Uppgift saknas
20
40
60
80
100
Procent
Figur 10. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, 2010.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
21
Antal fall
Blekingesjukhuset Karlskrona
119
Hallands sjukhus − Halmstad
69
Helsingsborgs lasarett
190
Hässleholm, sjukhuset
57
Karlshamns lasarett
52
Kristianstad, centralsjukhuset
77
Ljungby lasarett
71
Simrishamn, sjukhuset
13
Trelleborgs lasarett
26
Universitetssjukhuset i Lund
39
Universitetssjukhuset MAS
264
Växjö lasarett
175
Ystads lasarett
60
Ängelholm, sjukhuset
126
Privatläkare
286
Sjukhus utanför regionen
5
Övriga/saknas
1
REGIONEN
1630
0
Hälsoundersökning
LUTS
Andra symptom
Uppgift saknas
20
40
60
80
100
Procent
Figur 11. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, 2010.
22 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
7.2
PSA-nivå vid diagnos
Medianvärden för PSA-nivån vid diagnos har sjunkit kraftigt under en 10-årsperiod, från 23 µg/L
år 1998 till 9 µg/L år 2010 (Tabell 4). Andelen tumörer som upptäckts i intervallet 4-10 µg/L
har dubblerats samtidigt som gruppen av män med PSA 20-100 µg/L och högre än 100 µg/L har
halverats (Figur 12). Dessa stora förändringar bekräftar att en ökande andel fall diagnostiseras
p.g.a. PSA-testning av symtomfria män. Täckningen för denna viktiga prognostiska variabel är
god, för 98% av fallen i NPCR finns ett PSA-värde mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum
tillgängligt sedan 1998.
Tabell 4. PSA-nivå (µg/L) per diagnosår, 1998-2010.
Median
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Totalt
19
18
15
14
12
11
11
10
10
9.7
9.2
8.7
8.1
11
Första
kvartil
9
8
8
7
7
7
6
6
6
5.8
5.6
5.4
5
6
Tredje
kvartil
66
53.2
38.8
40
37
31
28
25.5
24
26
20.5
19.9
19.8
30
Uppgift
saknas (%)
29
25
22
35
20
16
25
14
24
24
29
25
25
313
(3)
(2)
(2)
(2)
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(2)
(1)
(2)
(2)
Totalt
1154
1333
1412
1518
1482
1655
1808
1793
1697
1627
1734
1867
1630
20710
I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancersjukvård som publicerades 2007 sänktes
brytpunkten för rekommendation att efter PSA-testning gå vidare med biopsiundersökning, från
PSA-värde 4 µg/L till 3 µg/L. Man kan inte se någon riktigt tydlig effekt av denna förändring i
andelen män med prostatacancer med PSA i intervallet 3-4 µg/L mellan åren före och efter 2007.
Istället ses en långsam ökning allt sedan 2002 av denna grupp (Figur 13). Andelen män som har
PSA under 3 µg/L vid diagnos är liten och oförändrad över tid. Anledningen till att biopsi tagits
på dessa män kan vara ett onormalt fynd vid palpation av prostatakörteln, onormala värden på
tilläggsprover till PSA (fri totalkvot) eller lätt förhöjda PSA-värden hos unga män.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
23
50
40
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Procent
30
20
10
Uppgift saknas
PSA ≥ 100
20 ≤ PSA<100
10 ≤ PSA<20
4 ≤ PSA<10
3 ≤ PSA<4
PSA < 3
0
Figur 12. PSA-grupp vid diagnos per år, 1998-2010.
10
8
Procent
6
4
2
0
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Figur 13. Andel män med PSA-nivå mellan 3 och 4 µg/L per diagnosår, 1998-2010.
24 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
7.3
Antal tagna biopsier
Ett annat område där utvecklingen har varit snabb är tekniken vid prostatabiopsier med hjälp av
transrektal ultraljudsundersökning. Allt fler vävnadskolvar tas vid samma provtagningsomgång,
och bedövning används sedan några år i en allt större utsträckning vid provtagningen. Ju fler
biopsier som tas desto större är sannolikheten att en prostatacancer diagnostiseras. Riktlinjerna för prostatacancersjukvård anger att 8 till 12 kolvar ska tas, och om aktiv monitorering är
aktuell ska två omgångar av biopsier tas för att utesluta en behandlingskrävande prostatacancer.
Medianvärdet för antalet tagna biopsikolvar har ökat från 8 till 10 mellan 2007 och 2010 (Tabell
5), vilket speglar en internationell trend. Det fanns en viss spridning i hur många biopsier som
togs i landet, mindre än sex biopsier togs i liten utsträckning och i enstaka landsting tog man
tretton eller fler biopsier (Figur 14).
I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk (SUNe) undersöktes biopsitekniken bland 137 svenska
urologer [6]. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes
av 87% av urologerna, och att 84% regelbundet tog 10 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan
bara 66% regelbundet biopserade anteriora prostata, ett område där cancer ofta kan vara svår
att påvisa.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
25
Tabell 5. Antal tagna biopsier, per diagnosår, 2008-2010.
<6
Median
Diagnosår
2008
2009
2010
8
10
10
107
117
90
6-9
(6)
(6)
(6)
866 (50)
634 (34)
432 (27)
Antal fall
Median
Halland
265
8
Blekinge
461
10
Kronoberg
836
9
Skåne
2817
10
Övriga/privat/saknas
852
10
REGIONEN
5231
10
0
<6
6−9
10−12
13+
Uppgift saknas
571 (33)
945 (51)
927 (57)
20
Uppgift
saknas
13+
10-12
20
49
51
40
60
(1)
(3)
(3)
Totalt
170 (10)
122 (7)
130 (8)
80
100
Procent
Figur 14. Antal tagna biopsier (median samt andel enligt gruppering), per diagnostiserande landsting,
2008-2010.
26 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
1734
1867
1630
7.4
Skelettscintigrafi
Som ett led i utredningen av prostatacancer ingår undersökning av skelettet, vanligen med skelettscintigrafi, för att undersöka om patienten har fjärrmetastaser, som oftast finns i skelettet, vanligtvis i kotpelaren. Men eftersom risken för skelettmetastaser för män med låg- och
intermediärrisktumörer är mycket liten anger man i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
prostatacancersjukvård från 2007 [3, 4] liksom i regionala vårdprogram att män med lokaliserad
prostatacancer (T1-2, PSA mindre än 20 µg/L och Gleasonsumma 6 eller lägre) inte ska genomgå skelettscintigrafi eftersom risken för skelettmetastaser understiger 3%. I ett fåtal fall kan det
ändå finnas indikation för skelettscintigrafi även bland män med sådana tumörer, till exempel
vid ryggsmärta. Internationellt är detta en av de undersökningar som nyligen identifierats som
en möjlighet till att reducera onödiga kostnader i cancervården utan att vårdkvalitén påverkas [7].
I NPCR rapporteras inte vilken typ av morfologisk undersökning som använts för att undersöka eventuell närvaro av skelettmetastaser; skelettscintigrafi, CT, MR eller slätröntgen. I en
valideringsstudie av patienter diagnostiserade 2009 fann vi att skelettscintigrafi var den klart
vanligaste undersökningsmetoden för att undersöka eventuell närvaro av skelettmetastaser. I
den grupp av 170 män som genomgått skelettundersökning hade 149 (88%) undersökts med skelettscintigrafi.
NPCR har i flera år redovisat den andel män med låg- och intermediärrisktumörer som genomgår skelettscintigrafi och antalet av dessa ”onödiga” skelettscintigrafier har minskat kraftigt
i Sverige under 2000-talet. I många landsting mer än halverades andelen patienter med utförda
skelettscintigrafier mellan år 2003 och 2010 (Figur 15). Vi sätter nu målnivån att högst 5% av
män med lågrisktumörer ska genomgå skelettscintigrafi, i många landsting är detta mål redan
uppnått.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
27
Antal fall
51
Halland
23
32
Blekinge
46
31
Kronoberg
74
430
Skåne
274
107
Övriga/privat/saknas
135
651
REGIONEN
552
0
20
2003
2010
40
60
80
100
Procent
Figur 15. Andel patienter med T1-2, PSA mindre än 20 µg/L och Gleasonsumma 6 eller lägre som
undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2010.
28 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Vi har nu även analyserat den andel män som uppfyllde kriterierna för skelettscintigrafi; ålder
under 75 år, klinisk T3 tumör, Gleasonsumma 8-10 eller PSA 20-50 µg/L och som genomgick
undersökning (Figur 16). Av de patienter för vilka Riktlinjerna rekommenderade skelettscintigrafi i landet genomgick 61% en sådan undersökning. Det kan finnas en rad anledningar till att
undersökningen inte bedöms vara indicerad, framförallt om resultatet av undersökningen inte
påverkar valet av behandling, d.v.s. där man inte har för avsikt att ge kurativ terapi i frånvaro
av skelettmetastaser eller att man bedömer att risken för skelettmetastaser är så låg att man
avstår av detta skäl trots att kurativ behandling planeras. Vi fann att det i vissa landsting skett
en viss minskning av undersökningar där indikation förelåg och i riket har användandet av skelettscintigrafi på denna grupp av patienter minskat något från 2003 till 2010. En möjlig orsak till
denna minskning är att det skett ett ”överspill” av rekommendationen att avstå undersökning
för låg- och intermediärriskpatienter till patienter med högrisktumörer för vilka undersökning rekommenderas. I NPCR förespråkar vi att en målnivå på 80% sätts för andel män, med indikation
för skelettscintigrafi enligt vårdprogram, som genomgår undersökningen.
Antal fall
21
Halland
14
35
Blekinge
48
38
Kronoberg
53
222
Skåne
185
58
Övriga/privat/saknas
46
374
REGIONEN
346
0
2003
2010
20
40
60
80
100
Procent
Figur 16. Andel patienter 75 år eller yngre vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller
PSA 20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och
2010.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
29
I en separat analys undersökte vi även användning av skelettscintigrafi bland män äldre än 75 år
med lokalt avancerade tumörer, och totalt genomgick cirka 39% av dessa män skelettscintigrafi.
Generellt sett var användandet lägre än bland de yngre männen, men någon nedgång mellan
2003 och 2010 sågs inte i riket som helhet (Figur 17). För denna grupp av patienter är det
rimligt med en något lägre andel skelettscintigrafier, NPCR föreslår 60%.
Antal fall
19
Halland
10
26
Blekinge
33
17
Kronoberg
30
190
Skåne
138
28
Övriga/privat/saknas
42
280
REGIONEN
253
0
20
2003
2010
40
60
80
100
Procent
Figur 17. Andel patienter äldre än 75 år vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller
PSA 20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och
2010.
30 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
8
8.1
Behandling
Täckningsgrad för registrering av primärbehandling
Efter genomförd behandling eller senast sex månader efter diagnos skall patientens primärbehandling rapporteras. Täckningsgraden för denna registrering är mycket god i NPCR. För 2010
var 9 491 primärbehandlingsblanketter inrapporterade i april 2012, vilket innebär 98% täckning
jämfört med de 9 648 män för vilka diagnosblankett inrapporterats (Tabell 6).
Tabell 6. Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, 20072010.
Diagnosår
2007
2008
2009
2010
8.2
Halland
Blekinge
112
115
81
69
130 (98)
137 (100)
153 (100)
170 (99)
(98)
(100)
(100)
(100)
Kronoberg
220 (84)
328 (100)
262 (100)
245 (100)
Skåne
813 (94)
918 (100)
1036 (99)
849 (100)
Övriga/
privat/
saknas
235 (93)
220 (94)
318 (97)
281 (96)
Totalt
1510 (93)
1718 (99)
1850 (99)
1614 (99)
Behandlingsstrategi
I NPCR skall anges vilken behandlingsstrategi som har valts; konservativ behandling (aktiv monitorering och symtomstyrd terapi särskiljs sedan 2007), kurativ terapi eller icke-kurativ terapi.
Icke-kurativ terapi innebär i den absoluta majoriteten av fall (98%) hormonbehandling.
Figur 18 visar primärbehandling för de fem olika riskkategorierna och hur behandlingen har
förändrats över tid. Totalt har det skett en ökning av andelen män som primärt behandlas
med kurativ behandling och en nedgång av andelen män som primärt behandlas med konservativ behandling. Mellan 1998 och 2010 dubblerades ungefär andelen män med lokaliserad
intermediärrisk- och högrisktumör som behandlades med operation eller strålning.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
31
1. Lågrisk
2. Intermediärrisk
100
100
40
20
60
40
20
i
i
er
ap
on
t
H
or
m
Ku
ra
tiv
4. Regionalt metastaserad
3. Högrisk
100
100
60
40
20
60
40
20
i
i
ra
p
ra
p
m
on
te
te
H
or
iv
te
iv
Ko
n
H
se
or
Ku
ra
t
rv
at
iv
m
on
te
te
ra
p
ra
p
i
i
ra
p
ra
p
te
iv
rv
at
Ko
n
se
i
0
i
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
80
Procent
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
80
Procent
ra
p
te
te
va
tiv
H
Ko
ns
er
or
m
Ku
ra
tiv
on
t
te
er
ap
ra
p
i
i
ra
p
ra
p
te
va
tiv
Ko
ns
er
i
0
i
0
Ku
ra
t
Procent
60
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
80
Procent
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
80
5. Fjärrmetastaserad
100
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Procent
80
60
40
20
i
ra
p
ra
p
on
te
te
H
or
m
iv
Ku
ra
t
Ko
n
se
rv
at
iv
te
ra
p
i
i
0
Figur 18. Behandlingsstrategi per riskgrupp och diagnosår, 1998-2010.
32 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Sedan 2007 särskiljs behandlingsstrategierna aktiv monitorering och symtomstyrd terapi. Aktiv
monitorering innebär att ingen behandling ges primärt utan att patienten istället följs regelbundet med PSA-kontroller och re-biopsier av prostata. Vid tecken till progress behandlas patienten
med operation eller strålning. Symtomstyrd terapi innebär att patienten följs och hormonbehandling ges vid symtomatisk progress. För män med under 75 år med lågrisktumör har andelen
som följs med aktiv monitorering ökat (Figur 19), medan andelen symtomstyrd terapi har ökat
hos män äldre än 75 år med lågrisktumör (Figur 20).
80
80
yr
i
ra
p
i
te
m
i
ra
p
i
te
ra
p
on
te
m
or
om
st
pt
Sy
m
iv
Ak
t
H
yr
d
ito
m
on
m
or
H
iv
rin
re
te
on
te
iv
Ku
ra
t
ra
p
i
ra
p
i
ra
p
ra
p
te
yr
d
om
st
pt
Sy
m
Ku
ra
t
0
g
0
i
20
rin
or
40
20
re
2007
2008
2009
2010
te
40
60
i
2007
2008
2009
2010
ito
H
st
om
m
pt
Sy
Ak
t
60
Procent
80
m
on
on
d
ito
iv
H
or
m
on
m
Ku
ra
t
80
iv
ra
p
rin
re
te
on
te
iv
d
yr
st
om
m
pt
100
g
Procent
te
i
ra
p
i
ra
p
ra
p
te
rin
re
ito
m
on
iv
Sy
4. Regionalt metastaserad
3. Högrisk
100
Ak
t
iv
0
g
0
i
20
i
40
20
Ak
t
2007
2008
2009
2010
ra
p
40
60
Ku
ra
t
2007
2008
2009
2010
2. Intermediärrisk
te
60
Procent
100
g
Procent
1. Lågrisk
100
5. Fjärrmetastaserad
100
Procent
80
60
2007
2008
2009
2010
40
20
i
ra
p
i
te
ra
p
on
te
H
or
m
iv
Ku
ra
t
pt
m
Sy
Ak
t
iv
om
m
st
on
yr
d
ito
re
te
rin
ra
p
g
i
0
Figur 19. Behandlingsstrategi för patienter 75 år eller yngre vid diagnos, per riskgrupp och diagnosår,
2007-2010.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
33
80
80
80
80
ra
pi
i
te
m
or
H
i
ra
p
i
te
ra
p
on
m
or
om
st
pt
Sy
m
iv
Ak
t
H
yr
d
ito
m
on
m
or
H
te
rin
re
te
on
te
Ku
ra
t
iv
yr
d
om
st
pt
Sy
m
iv
i
ra
p
i
ra
p
ra
p
te
rin
re
ito
Ku
ra
t
0
g
0
i
20
m
on
te
ra
p
40
20
iv
2007
2008
2009
2010
ra
p
40
60
i
2007
2008
2009
2010
te
60
Procent
100
g
Procent
on
d
yr
st
m
pt
Sy
Ak
t
m
pt
iv
om
or
m
on
m
ito
on
te
re
r in
ra
pi
i
H
om
st
Ku
ra
t
yr
iv
d
te
ra
p
ra
p
te
re
r in
ito
m
on
iv
Sy
4. Regionalt metastaserad
3. Högrisk
100
Ak
t
iv
0
g
0
i
20
i
40
20
Ak
t
2007
2008
2009
2010
ra
p
40
60
Ku
ra
t
2007
2008
2009
2010
2. Intermediärrisk
te
60
Procent
100
g
Procent
1. Lågrisk
100
5. Fjärrmetastaserad
100
Procent
80
60
2007
2008
2009
2010
40
20
i
ra
p
i
te
ra
p
on
te
H
or
m
iv
Ku
ra
t
pt
m
Sy
Ak
t
iv
m
om
st
on
yr
d
ito
re
te
rin
ra
p
g
i
0
Figur 20. Behandlingsstrategi för patienter äldre än 75 år vid diagnos, per riskgrupp och diagnosår,
2007-2010.
34 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
80
80
80
80
ra
pi
i
te
on
m
or
i
ra
p
i
te
ra
p
on
m
or
om
st
pt
Sy
m
iv
Ak
t
H
yr
d
ito
m
on
m
or
H
pt
Sy
m
te
rin
re
te
on
te
Ku
ra
t
iv
yr
d
om
st
ra
p
i
ra
p
i
ra
p
ra
p
te
rin
re
ito
m
on
iv
0
Ku
ra
t
0
g
20
i
20
iv
H
40
te
40
<60
60−64
65−69
70−74
75+
60
i
<60
60−64
65−69
70−74
75+
60
Procent
100
g
Procent
te
ra
p
ra
p
d
yr
m
pt
Sy
Ak
t
m
pt
iv
om
st
m
on
m
ito
on
te
re
r in
ra
pi
i
or
H
om
st
Ku
ra
t
yr
iv
d
te
ra
p
ra
p
te
re
r in
ito
m
on
iv
Sy
4. Regionalt metastaserad
3. Högrisk
100
Ak
t
iv
0
g
0
i
20
i
40
20
Ak
t
<60
60−64
65−69
70−74
75+
60
te
40
2. Intermediärrisk
Ku
ra
t
<60
60−64
65−69
70−74
75+
60
Procent
100
g
Procent
1. Lågrisk
100
5. Fjärrmetastaserad
100
Procent
80
<60
60−64
65−69
70−74
75+
60
40
20
i
ra
p
i
te
ra
p
on
te
H
or
m
iv
Ku
ra
t
pt
m
Sy
Ak
t
iv
m
om
st
on
yr
d
ito
re
te
rin
ra
p
g
i
0
Figur 21. Behandlingsstrategi per riskgrupp och åldersgrupp, 2008-2010.
Figur 21 visar att andelen män som genomgår kurativ behandling är starkt åldersberoende i
alla riskkategorier, likaså är bruket av hormonbehandling bland män med lokaliserade högrisktumörer och regionalt metastaserade tumörer åldersberoende. För män med lågrisktumörer är
aktiv monitorering en möjlig och ofta lämplig behandlingsstrategi, men det finns en stor variation mellan landstingen i hur ofta denna strategi tillämpades 2010. Andelen av män under 75 år
med tumörer som definieras som mycket låg risk för död i cancer som behandlades med aktiv
monitorering varierade från cirka 40% till mer än 80% mellan landstingen i Sverige (Figur 22).
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
35
Antal fall
1
Halland
4
2
Blekinge
8
4
Kronoberg
13
29
Skåne
54
7
Övriga/privat/saknas
20
43
REGIONEN
99
0
20
Ålder ≤ 60
Ålder > 60
40
60
80
100
Procent
Figur 22. Andel män med lågrisktumör (PSA 10 µg/L eller lägre, T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre,
ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser mindre än 4mm, ålder 75 år eller yngre)
som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2010.
36 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Resultat från två randomiserade studier visar att den prostatacancerspecifika dödligheten är
lägre bland män som fått kurativ behandling än bland män som behandlats med symtomstyrd
terapi eller hormonbehandling [8, 9] och bland som män genomgått PSA-screening [10].
I NPCRs uppföljningsstudie hade män som var yngre än 70 år med en lokaliserad lågrisktumör som primärt behandlades med monitorering 2.4% risk att dö av prostatacancer inom 10
år efter diagnos och 19% risk att dö av annan orsak [11]. Det betyder att om alla män i den
gruppen behandlades med kurativ terapi skulle många överbehandlas. Aktiv monitorering var
därför i Socialstyrelsens riktlinjer den strategi som fick högst prioritet vid behandling av män
med lågrisktumörer som hade en förväntad överlevnad mellan 10 och 20 år. Däremot gavs kurativ behandling högst prioritet för män med lokaliserade intermediär- och högrisktumörer om
dessa män hade en förväntad överlevnad mer än 10 år och bland män med lågrisktumörer med
en förväntad överlevnad över 20 år.
Det var en måttlig spridning mellan landstingen av andelen män under 75 år med intermediäroch högrisktumör som behandlades kurativt (Figur 23). Däremot fanns det en stor skillnad mellan enskilda sjukhus i andelen män som genomgick kurativ terapi (Figur 24). Eftersom biologisk
och inte kronologisk ålder avgör behandling ska inte samtliga patienter i denna kategori rekommenderas kurativ behandling. En del patienter väljer aktiv monitorering för att undvika minskad
livskvalitet, och därför är inte 100 procent aktivt behandlade män i denna grupp ett mål. Vi vet
från tidigare studier att cirka en tredjedel av män som väljer aktiv monitorering senare får aktiv
behandling efter en uppföljningstid på cirka fyra år [12].
För att utvärdera optimal uppföljningsstrategi vid aktiv monitorering har en klinisk studie startats, SAMS – Studie om Aktiv Monitorering i Sverige (PI Ola Bratt, Helsingborg). I studien
jämförs traditionell uppföljning med PSA-testning och re-biopsier med ett protokoll där extensiv re-biopsi görs omedelbart efter diagnostisk biopsi och sedan följs patienten med enbart
PSA-kontroller. Primär endpoint är konvertering till aktiv terapi, d.v.s. operation eller strålbehandling. För de patienter som inte kan randomiseras finns en observationsstudie i SAMS. Vi tror
att SAMS kan medföra att uppföljning vid aktiv monitorering harmoniseras, så att uppföljning
och val av tidpunkt för aktiv behandling blir mer likartat i landet. SAMS är en studie där studieformulären i SAMS är upplagda i INCA, vilket medför att kostnaden för SAMS-studien blir
mycket lägre än om en separat organisation skulle ha byggts upp för att hantera dessa protokoll.
SAMS ska därför ses som en pilotstudie för att använda INCA för kliniska studier.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
37
Antal fall
Halland
51
Blekinge
72
Kronoberg
94
Skåne
367
Övriga/privat/saknas
39
REGIONEN
623
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 23. Andel intermediär-/högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi,
per behandlande landsting, 2010.
38 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Antal fall
Blekingesjukhuset Karlskrona
49
Hallands sjukhus − Halmstad
51
Helsingsborgs lasarett
96
Hässleholm, sjukhuset
13
Karlshamns lasarett
23
Kristianstad, centralsjukhuset
22
Ljungby lasarett
16
Simrishamn, sjukhuset
2
Trelleborgs lasarett
3
Universitetssjukhuset i Lund
19
Universitetssjukhuset MAS
186
Växjö lasarett
78
Ystads lasarett
6
Ängelholm, sjukhuset
20
Privatläkare
28
Sjukhus utanför regionen
11
REGIONEN
623
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 24. Andel intermediär-/högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi,
per behandlande sjukhus, 2010.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
39
8.3
Radikal prostatektomi
Operationsteknik
Radikal prostatektomi utförs med retropubisk teknik (öppen kirurgi), med laparoskopisk teknik
eller med robotassisterad laparoskopisk teknik. Sedan 1998 har antalet utförda prostatektomier
ökat från 450 till 2 778 operationer år 2009. För tillfället förefaller ökningen ha avstannat och
år 2010 registrerades 2 400 operationer. Under slutet av 1990-talet introducerades laparoskopisk
operation och under 2002 introducerades robotassisterad prostatektomi i liten skala vid Karolinska Universitetssjukhuset. I NPCR särskiljs de tre operationsteknikerna från och med 2007. I
Patientregistret särskiljs endoskopiska prostatektomier från retropubiska, men robotassisterade
prostatektomier har ingen egen operationskod.
De robotassisterade laparoskopiska operationerna ökade kraftigt på bekostnad av de öppna prostatektomierna. År 2010 utfördes 1 215 operationer med robotassisterad teknik, d.v.s. nästan
hälften av alla prostatektomier, och dessa ingrepp skedde på nio sjukhus. Totalt utfördes 110
prostatektomier med traditionell laparoskopisk teknik, och denna typ av operation utförs idag i
princip enbart på tre sjukhus i Sverige.
För att få ett tillräckligt antal observationer även på de sjukhus där antalet operationer var
begränsat redovisar vi data för år 2008, 2009 och 2010 sammanslagna för variabler relaterade till
radikal prostatektomi. Antalet utförda ingrepp varierade stort mellan vårdgivare från enstaka
prostatektomier till mer än 1 000 operationer utförda under tre år. Om kategorin ”övriga saknas”
utesluts, redovisade sju vårdgivare fem eller färre operationer på tre år, av dessa var två i kategorin ”privatläkare”. Vid fyra sjukhus genomfördes mindre än 50 operationer 2008-2010. I den Norra sjukvårdsregionen utfördes inga robotassisterade operationer och i Uppsala/Örebroregionen
utfördes laparoskopiska operationer vid tre sjukhus (Akademiska sjukhuset, Centralsjukhuset
i Karlstad och vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna). I övriga sjukvårdsregioner hade ett eller flera sjukhus tillgång till operationsrobot och vid dessa sjukhus dominerade denna operationstyp
(Tabell 7).
Tabell 7. Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Retropubisk
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
150 (100)
31 (19)
175 (99)
65 (98)
15
(9)
33
(5)
90 (100)
17 (31)
0
(0)
576 (38)
40 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Laparoskopisk
0
0
1
0
1
3
0
1
0
6
(0)
(0)
(1)
(0)
(1)
(0)
(0)
(2)
(0)
(0)
Robotassisterad
laparoskopisk
0
(0)
130 (81)
1
(1)
1
(2)
152 (90)
602 (94)
0
(0)
36 (67)
4 (100)
926 (61)
Totalt
150
161
177
66
168
638
90
54
4
1508
Nervsparande intention
Den vanligaste långtidsbiverkan efter radikal prostatektomi är erektil dysfunktion, d.v.s. oförmåga att få stånd. Denna biverkan beror på att de nerver som ansvarar för erektionen ofta skadas
vid operationen eftersom nerverna går alldeles invid prostata ner till penis. Dessa autonoma nerver är mycket känsliga för all typ av påverkan.
Risken för erektil dysfunktion ökar med patientens ålder och med tumörens lokala utbredning och
den är också relaterad till val av operationsteknik och operatörens teknik. Det finns en mycket
stor spridning av den rapporterade frekvensen av erektil dysfunktion efter operation. Det anges
i litteraturen att 19-67% av männen drabbas av erektil dysfunktion efter öppen kirurgi och 331% av männen efter robotassisterad kirurgi [13]. Den näst vanligaste och mest handikappande
biverkan utgörs av urinläckage som uppstår i 2-34% av alla prostatektomier enligt rapporter i
litteraturen [13].
Operationen kan göras med nervsparande teknik, d.v.s. man fridissekerar och lämnar nervbuntarna intakta på ena sidan (unilateralt) eller bägge sidorna (bilateralt) vid lågrisktumörer där
risken är liten för extrakapsulär växt och positiv marginal, d.v.s. tumörväxt i operationspreparatets ytterkant. I registrering i NPCR skall anges om man preoperativt planerade att spara
nerverna, på ena eller bägge sidorna vid operation. Detta är aktuellt om tumören är liten och
har låg Gleasonsumma.
Andelen operationer där man hade nervsparande intention (uni-/bilateralt) var likartad 2008,
2009 och 2010 (Tabell 8). Som förväntat kunde man också se en tydligt mindre andel operationer
med nervsparande intention i gruppen med högrisktumörer jämfört med lågrisktumörer (Tabell
9). Uppgift om nervsparande teknik saknades i 18% av registreringarna 2010.
Tabell 8. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnosår, 2008-2010.
Ja,
bilateralt
Diagnosår
2008
2009
2010
112 (24)
139 (25)
113 (23)
Ja,
unilateralt
Uppgift
saknas
Nej
138 (29)
173 (32)
137 (28)
152 (32)
163 (30)
165 (34)
Totalt
73 (15)
73 (13)
70 (14)
475
548
485
Tabell 9. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskgrupp (låg-, intermediär-, och
högrisk), 2008-2010.
Ja,
bilateralt
Riskgrupp
1. Lågrisk
2. Intermediärrisk
3. Högrisk
192 (41)
148 (20)
18
(7)
Ja,
unilateralt
Nej
128 (27)
245 (34)
66 (25)
91 (19)
231 (32)
135 (52)
Uppgift
saknas
63 (13)
99 (14)
43 (16)
Totalt
474
723
262
Registrering av nervsparande intention infördes år 2007 i NPCR och rapporterades för första
gången ifjol för 2008 och 2009 års operationer. Registreringen av information om preoperativ
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
41
strategi angående nervsparande intention varierade stort (Tabell 10). Från totalt 54 vårdgivare
saknades från 19 (35%) uppgift om nervsparande intention i mer än 20% av operationerna. Vår
förhoppning är att denna registrering ska leda till en förbättring, så att en sådan bedömning
görs och hädanefter registreras i högre utsträckning.
Det fanns också en stor variation i hur ofta man planerade en nervsparande teknik på ena eller
bägge sidorna. Riksgenomsnitt för intentionen att spara bägge nervbuntarna var 30%, i 28%
avsågs att spara ena sidans nerver och i 27% av fallen planerades ingen nervbesparing. Oavsett
nivå på andelen patienter som opererades med nervsparande intention per sjukhus var andelen
operationer med nervsparande intention högre bland patienter med lågrisktumörer (Tabell 11).
Tabell 10. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Ja, bilateralt
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
10
50
20
23
34
192
6
27
2
364
(7)
(31)
(11)
(35)
(20)
(30)
(7)
(50)
(50)
(24)
Ja, unilateralt
9
60
51
12
43
252
8
13
0
448
(6)
(37)
(29)
(18)
(26)
(39)
(9)
(24)
(0)
(30)
Uppgift
saknas
Nej
107
32
54
27
59
117
75
9
0
480
(71)
(20)
(31)
(41)
(35)
(18)
(83)
(17)
(0)
(32)
24
19
52
4
32
77
1
5
2
216
(16)
(12)
(29)
(6)
(19)
(12)
(1)
(9)
(50)
(14)
Totalt
150
161
177
66
168
638
90
54
4
1508
Tabell 11. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA
mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Ja, bilateralt
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
5
23
6
11
22
88
6
17
2
180
(10)
(47)
(27)
(55)
(46)
(50)
(24)
(71)
(50)
(43)
42 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Ja, unilateralt
5
13
5
4
5
54
4
6
0
96
(10)
(27)
(23)
(20)
(10)
(31)
(16)
(25)
(0)
(23)
Uppgift
saknas
Nej
33
8
5
1
13
13
14
0
0
87
(69)
(16)
(23)
(5)
(27)
(7)
(56)
(0)
(0)
(21)
5
5
6
4
8
22
1
1
2
54
(10)
(10)
(27)
(20)
(17)
(12)
(4)
(4)
(50)
(13)
Totalt
48
49
22
20
48
177
25
24
4
417
Tumörstadium
Två tredjedelar av de bortopererade tumörerna angavs vid histopatologisk undersökning (PAD)
som pT2, d.v.s. en tumör som inte växte utanför prostatakapseln (Tabell 12). Denna andel
varierade stort mellan opererande sjukhus (Tabell 13). Som förväntat var andelen pT2-tumörer
högre i gruppen som preoperativt bedömdes vara i en lågrisktumör, d.v.s. kliniskt stadium T1c,
Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA lägre än 20 µg/L (Tabell 14).
Tabell 12. pT-stadium, per diagnosår, 2008-2010.
pT2
Diagnosår
2008
2009
2010
Uppgift
saknas
pT3-4
306 (65)
379 (69)
322 (67)
143 (30)
153 (28)
152 (31)
24
16
9
Totalt
(5)
(3)
(2)
473
548
483
4 patienter med pT0 är exkluderade ur tabellen.
Tabell 13. pT-stadium, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
pT2
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
109
118
111
47
103
424
62
32
1
1007
pT3-4
(73)
(73)
(63)
(71)
(62)
(67)
(69)
(59)
(25)
(67)
36
37
61
13
54
201
25
21
0
448
(24)
(23)
(34)
(20)
(32)
(32)
(28)
(39)
(0)
(30)
Uppgift
saknas
4
6
5
6
10
11
3
1
3
49
(3)
(4)
(3)
(9)
(6)
(2)
(3)
(2)
(75)
(3)
Totalt
149
161
177
66
167
636
90
54
4
1504
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
43
Tabell 14. pT-stadium (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande
sjukhus, 2008-2010.
pT2
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
43
42
17
17
37
147
22
17
1
343
44 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
pT3-4
(91)
(86)
(77)
(85)
(77)
(84)
(88)
(71)
(25)
(83)
3
4
4
0
8
23
1
7
0
50
(6)
(8)
(18)
(0)
(17)
(13)
(4)
(29)
(0)
(12)
Uppgift
saknas
1
3
1
3
3
6
2
0
3
22
(2)
(6)
(5)
(15)
(6)
(3)
(8)
(0)
(75)
(5)
Totalt
47
49
22
20
48
176
25
24
4
415
Positiv marginal
Positiv marginal innebär att det finns tumörvävnad i resektionsranden i preparatet vid patologbedömning, d.v.s. en icke-radikal exstirpation av tumören. Positiv marginal medför en ökad risk
för PSA-relaps, d.v.s. att tumören återkommer och kan detekteras med PSA-prov och det finns
också en ökad risk för klinisk relaps. Det finns dock mycket stora variationer i risken för progress
beroende på var tumören växte ut i preparatkanten och hur stor den positiva marginalen var.
Om patologen uttrycker tveksamhet anges ”osäker” i registreringen.
Frekvensen positiv marginal kommer alltså att vara relaterad till tumörens storlek, aggressivitet och riskkategori, d.v.s. case mix, operationsteknik, patologens noggrannhet vid undersökning av preparatet och till sist bedömningen av PAD-svaret och rapporten till registret. Om
patologbedömningen är standardiserad och av god kvalitet så är andelen positiv marginal i en
operationsserie ett gott indirekt mått på operationskvalitet.
Andelen av opererade män med positiv marginal var i stort oförändrad mellan 2008 och 2010,
och andelen där uppgift saknades sjönk kraftigt från 100 till 35 fall (Tabell 15). Mellan sjukhusen
i Sverige fanns en stor spridning av andelen av opererade män vars tumörer uppvisade positiva marginaler (Tabell 16). Andelen positiva marginaler varierade från cirka 10% till 50% och
andelen osäker uppgift d.v.s. patologen kunde inte avgöra marginalstatus varierade från några
enstaka procent upp till cirka 20%.
I ett försök att minska inflytandet av tumöregenskaper begränsade vi analysen i tabell 17 till
pT2-tumörer och i tabell 18 till tumörer i intermediärriskkategorin. Det medför dock att för
många sjukhus blev antalet analyserade operationer lågt, vilket ökar risken för att slumpvariationen har inflytande på resultaten. På sikt kommer marginalstatus att kunna bli en viktig
kvalitetsparameter och redan nu är dessa data viktiga för återkoppling till klinikerna, även om
jämförelser mellan enskilda vårdgivare måste ske med stor försiktighet p.g.a. alla de faktorer,
förutom operationskvalitet, som påverkar utfallet.
Tabell 15. Positiv marginal, per diagnosår, 2008-2010.
Ja
Diagnosår
2008
2009
2010
101 (21)
110 (20)
115 (24)
Nej
331 (70)
403 (74)
335 (69)
Osäker
35
24
28
(7)
(4)
(6)
Uppgift
saknas
8
11
7
(2)
(2)
(1)
Totalt
475
548
485
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
45
Tabell 16. Positiv marginal, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Nej
Ja
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
26
27
28
4
41
169
18
13
0
326
(17)
(17)
(16)
(6)
(24)
(26)
(20)
(24)
(0)
(22)
109
116
133
49
113
449
63
36
1
1069
Osäker
(73)
(72)
(75)
(74)
(67)
(70)
(70)
(67)
(25)
(71)
15
18
14
12
8
12
7
1
0
87
(10)
(11)
(8)
(18)
(5)
(2)
(8)
(2)
(0)
(6)
Uppgift
saknas
0
0
2
1
6
8
2
4
3
26
Totalt
(0)
(0)
(1)
(2)
(4)
(1)
(2)
(7)
(75)
(2)
150
161
177
66
168
638
90
54
4
1508
Tabell 17. Positiv marginal (pT2-tumörer), per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Nej
Ja
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
9
10
5
1
13
82
13
4
0
137
(8)
(8)
(5)
(2)
(13)
(19)
(21)
(12)
(0)
(14)
46 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
97 (89)
101 (86)
99 (89)
41 (87)
84 (82)
334 (79)
43 (69)
25 (78)
1 (100)
825 (82)
Osäker
3
7
7
5
5
7
5
1
0
40
(3)
(6)
(6)
(11)
(5)
(2)
(8)
(3)
(0)
(4)
Uppgift
saknas
0
0
0
0
1
1
1
2
0
5
Totalt
(0)
(0)
(0)
(0)
(1)
(0)
(2)
(6)
(0)
(0)
109
118
111
47
103
424
62
32
1
1007
Tabell 18. Positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör), per behandlande sjukhus, 20082010.
Nej
Ja
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Totalt
10
13
13
1
22
80
10
5
154
(16)
(17)
(13)
(4)
(24)
(26)
(22)
(25)
(21)
44
59
79
16
61
216
32
10
517
Osäker
(71)
(77)
(79)
(64)
(68)
(71)
(70)
(50)
(72)
8
5
8
8
3
4
3
1
40
(13)
(6)
(8)
(32)
(3)
(1)
(7)
(5)
(6)
Uppgift
saknas
0
0
0
0
4
3
1
4
12
Totalt
(0)
(0)
(0)
(0)
(4)
(1)
(2)
(20)
(2)
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
62
77
100
25
90
303
46
20
723
47
Adjuvant terapi efter prostatektomi
Radikal prostatektomi kan kompletteras med omedelbar tilläggsbehandling (adjuvant terapi),
antingen hormonbehandling eller strålbehandling. För närvarande finns det ingen konsensus i
Sverige om indikationen för adjuvant terapi vid positiv marginal och aggressiv tumör vid histopatologisk undersökning av prostatektomipreparat.
Ett par nyligen publicerade studier ger visst stöd för att adjuvant strålterapi ska ges vid positiva marginaler och pT3-tumör, men det sker i så fall till priset av överbehandling [14–16]. På
de flesta enheter i Sverige väntar man på PSA-relaps innan postoperativ strålbehandling startas.
Däremot råder det konsensus om att det vid PSA-återfall skall ges strålterapi redan vid låga
PSA-värden, och de nivåer vid vilken man ger behandling har successivt sjunkit under 2000-talet
till 0.1-0.2 µg/L.
Det stora flertalet patienter fick inte någon adjuvant behandling 2008-2010, men andelen varierade mellan sjukhusen. Vid enstaka sjukhus fick 23-48% av opererade män strålbehandling
postoperativt (Tabell 19).
Tabell 19. Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
9 patienter med övriga kombinationer har grupperats in i ”Uppgift saknas”.
Ingen
adjuvant
terapi
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Övriga/saknas
Totalt
138
136
155
58
133
576
87
43
1
1327
(92)
(84)
(88)
(88)
(79)
(90)
(97)
(80)
(25)
(88)
48 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Hormonterapi
1
3
11
2
8
10
0
2
0
37
(1)
(2)
(6)
(3)
(5)
(2)
(0)
(4)
(0)
(2)
Uppgift
saknas
RT
8
20
8
3
11
26
1
3
0
80
(5)
(12)
(5)
(5)
(7)
(4)
(1)
(6)
(0)
(5)
3
2
3
3
16
26
2
6
3
64
(2)
(1)
(2)
(5)
(10)
(4)
(2)
(11)
(75)
(4)
Totalt
150
161
177
66
168
638
90
54
4
1508
8.4
Strålbehandling
I Sverige ges strålbehandling med tre olika tekniker. Enbart extern, d.v.s. yttre strålbehandling,
ges cirka 40 gånger under åtta veckor. Under de senaste åren har en teknik introducerats där
man inför den yttre strålbehandlingen placerar tre guldmarkörer i prostata med hjälp av ultraljudsundersökning. Detta bidrar till att öka strålbehandlingens precision
Inre strålbehandling (brakyterapi med seeds, radioaktiva ”frön”) ges med patienten i narkos
eller ryggbedövning. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle då cirka 80 frön placeras i prostata.
Vid sex centra i Sverige ges en kombination av yttre och inre strålbehandling. Brakyterapin ges
då med s.k. högintensiv dosstrålning (HDR), som ger en strålning liknande den vid yttre strålbehandling, men som är mera koncentrerad. Behandlingen ges med patienten i ryggbedövning
och oftast vid två tillfällen.
Sedan 1998 har antalet män som strålbehandlas primärt ökat från 507 män 1998 till 1 568
män 2010 och antalet män som behandlas med extern strålning och kombinationsbehandling
har successivt ökat. En liten nedgång i totala antalet behandlade män sågs mellan 2009 och
2010. Mellan 2004 och 2010 minskade antalet män som fick brakyterapi från 379 till 123 (Tabell
20).
Vid sex kliniker användes i princip enbart extern strålterapi 2008-2010, vid fem kliniker gavs
extern behandling och kombinationsbehandling och vid sex kliniker användes alla tre metoderna
(Tabell 21).
Tabell 20. Typ av strålterapi, per diagnosår, 1998-2010.
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
103
137
166
182
161
192
236
214
140
135
174
189
150
Extern +
brachy
Brachy
Extern
(99)
(99)
(95)
(93)
(91)
(86)
(81)
(81)
(71)
(75)
(74)
(67)
(68)
1
1
7
14
13
29
52
50
52
25
45
55
46
(1)
(1)
(4)
(7)
(7)
(13)
(18)
(19)
(27)
(14)
(19)
(20)
(21)
0 (0)
0 (0)
1 (1)
0 (0)
3 (2)
1 (0)
5 (2)
1 (0)
4 (2)
20 (11)
16 (7)
38 (13)
24 (11)
Totalt
104
138
174
196
177
222
293
265
196
180
235
282
220
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
49
Tabell 21. Typ av strålterapi, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Extern
Sjukhus
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Sjukhus utanför regionen
Totalt
194 (50)
56 (72)
256 (99)
7 (70)
513 (70)
Brachy
137 (35)
4 (5)
3 (1)
2 (20)
146 (20)
Extern +
brachy
59 (15)
18 (23)
0 (0)
1 (10)
78 (11)
Totalt
390
78
259
10
737
0 patienter är exkluderade ur tabellen då det saknades korrekta uppgifter om behandlande sjukhus.
I NPCR har vi har valt två mått som indikatorer för kvalitén på omhändertagandet av män
som behandlats med kurativ extern strålterapi. Det första måttet är andelen män med lågrisktumörer som fick GnRH-analoger inför strålbehandling (d.v.s. neoadjuvant hormonbehandling),
vilket är ett ”inte göra mått”. Det finns ingen evidens för att neoadjuvant hormonbehandling är
av godo för denna grupp, och Socialstyrelsens Riktlinjer anger att neoadjuvant hormonbehandling endast ska användas på högriskpatienter med en förväntad överlevnad mer än 10 år. Under
de senaste åren har dessutom flera studier, bland annat från NPCR, påvisat en måttligt ökad
risk för hjärtsjukdom, tromboembolism och osteoporosrelaterade frakturer vid hormonbehandling med GnRH-agonister, och risken förefaller öka redan kort tid efter insatt behandling [17–20].
Riksgenomsnittet av andelen i män som fick hormonbehandling före strålbehandling var knappt
20% och det förelåg en mycket stor spridning mellan landstingen. I två landsting fick mer än
hälften av alla män med lågrisktumör GnRH-analog inför strålterapi (Figur 25).
50 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Antal fall
Kronoberg
10
Skåne
42
Övriga/privat/saknas
1
REGIONEN
53
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 25. Andel av strålbehandlade patienter med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, 2010.
Det finns en samsyn att kurativ extern strålterapi av prostatacancer ska vara 78 Gy vid behandling av lokaliserade intermediär- och högrisktumörer. I Socialstyrelsens riktlinjer fick 78 Gy även
en något högre prioritering än 70 Gy vid behandling av män med lågrisktumörer med förväntad
överlevnad mer än 20 år. Anledningen är bl.a. att en randomiserad studie av patienter med PSA
under 15 µg/L visat att män som fått en sammanlagd stråldos på 78 Gy hade en bättre prognos
än de som behandlats med 70 Gy [21].
Den andra kvalitetsindikator i detta område är därför den andel män som fick 78 Gy stråldos av
samtliga strålbehandlade män med intermediär- och högrisktumörer. I Sverige erhöll cirka 90%
av dessa patienter rapporterad stråldos 78 Gy eller högre (eller motsvarande biologisk dos) vid
extern strålbehandling (Figur 26). Vid några centra ges vid yttre strålbehandling en högre dos
per fraktion som förkortar behandlingstiden.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
51
Antal fall
Kronoberg
55
Skåne
47
Övriga/privat/saknas
2
REGIONEN
104
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 26. Andel av strålbehandlade (extern) intermediär-/högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos
som fått 78 Gy, per behandlande landsting, 2010.
Bland patienter där uppgift om total stråldos ej saknas (6.3% saknas).
52 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
8.5
Behandling av lokalt avancerad prostatacancer
I Socialstyrelsens Riktlinjer anges att kurativ strålterapi med neoadjuvant GnRH-behandling
har högst prioritet vid behandling av män med lokalt avancerad prostatacancer som är i övrigt
friska och har en lång förväntad överlevnad eftersom det finns mest evidens för effekt av denna
behandling. Om förväntad överlevnad är mindre än fem år förespråkar Riktlinjerna att patienten erbjuds hormonell behandling vid symptomgivande progress. Data från NPCR har visat
att män med lokalt avancerad tumör (T3-4, PSA 50-99 µg/L) som inte behandlas kurativt har
hög risk att dö av prostatacancer [22]. Risken var starkt relaterat till tumörens Gleasonsumma.
Den prostatacancerspecifika dödligheten efter 8 års uppföljning var 28%, 41%, 52% respektive
64% för män med Gleasonsumma 2-6, 7, 8 respektive 9-10. SPCG-7-studien visade att män med
lokalt avancerade tumörer som behandlades med strålterapi och hormonbehandling hade hälften
så stor risk att dö av prostatacancer upp till tio år efter diagnos i jämförelse med män som
behandlades med enbart hormonbehandling [9].
Vi kartlade därför behandlingen av män med lokalt avancerad prostatacancer definierad som
kliniskt lokalstadium T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 ej M1, d.v.s. utan metastaser i lymfkörtlar
eller skelett i ålderskategorierna yngre och äldre än 75 år. Behandlingen av dessa män varierade
stort mellan landstingen (Figur 27 och 28). Totalt behandlades ungefär 65% av män under 75
år med kurativ behandling, i de flesta landsting med strålbehandling oftast med neoadjuvant
hormonbehandling, men i vissa landsting var radikal prostatektomi ett vanligt behandlingsalternativ. Det visar att det inte finns något klart konsensus om val av kurativ behandling av män
med lokalt avancerade tumörer i landet, även om det finns starkare evidens för effekten av strålterapi och neoadjuvant hormonbehandling i jämförelse med evidens för effekten av operation. I
denna grupp av patienter är det rimligt att en större andel ska erhålla kurativ behandling och
NPCR föreslår målnivå 90% behandlade med kurativ terapi.
Endast cirka 8% av män äldre än 75 år med lokalt avancerad tumör erhöll kurativ terapi
och det stora flertalet behandlades med hormonbehandling. Flera alternativ var relativt vanliga; perorala antiandrogener, GnRH-analoger och kirurgisk kastration användes i varierande
utsträckning i olika landsting. I flera landsting var den vanligaste behandlingsstrategin primär
GnRH-analogbehandling. Dessa data tyder på en underanvändning av antiandrogener och en
överanvändning av GnRH-analoger.
Enligt nuvarande riktlinjer rekommenderas symtomstyrd behandling vid lokalt avancerad tumör bland män med en förväntad överlevnad som är mindre än fem år, men en 76 årig man
har idag en förväntad överlevnad på 10 år och en 80-årig man 8 år [23], så i denna grupp finns
också en underbehandling. Bland dessa män över 75 års ålder med lokalt avancerad tumör finns
en grupp som har en överlevnad som klart överstiger fem år, där det alltså finns det indikation
för kurativ terapi. På grund av det svagare evidensläget för effekt av terapi och med hänsyn till
samsjuklighet och patientens önskemål är det dock inte möjligt att idag sätta en målnivå för
denna grupp.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
53
Antal fall
Halland
10
Blekinge
16
Kronoberg
25
Skåne
81
Övriga/privat/saknas
12
REGIONEN
144
0
20
40
Neoadjuvant hormonbehandling + RT
RT
RP
Antiandrogener monoterapi
GnRH / Orchiektomi
Konservativ terapi
Övrig/saknas
60
80
100
Procent
Figur 27. Behandling av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer
(T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010.
Antal fall
Blekinge
5
Kronoberg
10
Skåne
24
Övriga/privat/saknas
14
REGIONEN
53
0
20
Neoadjuvant hormonbehandling + RT
RT
RP
Antiandrogener monoterapi
GnRH / Orchiektomi
Konservativ terapi
Övrig/saknas
40
60
80
100
Procent
Figur 28. Behandling av patienter 76-80 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller
PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010.
54 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
8.6
Hormonbehandling
För patienter där kurativ behandling inte är aktuell finns flera behandlingsmetoder att tillgå. De
vanligaste hormonbehandlingarna är GnRH-analog (64%), bicalutamid (21%) som är en peroral
antiandrogen och orchiectomi (11%) (kirurgisk kastration med bortopererande av testiklarna).
Andelen patienter som behandlades med de olika metoderna varierade mycket mellan olika vårdgivare (Tabell 22-??). I Socialstyrelsens Riktlinjer fick intramuskulär östrogenbehandling hög
prioritet men den behandlingen används i princip inte alls i Sverige idag.
Tabell 22. Typ av hormonterapi, per behandlande sjukhus, 2008-2010.
Orchiektomi
Sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Hallands sjukhus - Halmstad
Helsingsborgs lasarett
Hässleholm, sjukhuset
Karlshamns lasarett
Kristianstad, centralsjukhuset
Kungsbacka sjukhus
Landskrona lasarett
Ljungby lasarett
Simrishamn, sjukhuset
Trelleborgs lasarett
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset MAS
Växjö lasarett
Ystads lasarett
Ängelholm, sjukhuset
Privatläkare
Övriga/saknas
Totalt
2
1
9
0
2
12
0
0
1
0
0
2
10
8
7
2
0
0
56
(2)
(1)
(6)
(0)
(5)
(10)
(0)
(0)
(1)
(0)
(0)
(2)
(5)
(5)
(9)
(2)
(0)
(0)
(4)
GnRH
87 (84)
93 (90)
79 (51)
18 (50)
27 (66)
85 (73)
1 (100)
10 (91)
61 (82)
16 (62)
22 (85)
73 (77)
148 (73)
86 (57)
61 (81)
59 (61)
92 (65)
1 (100)
1019 (70)
GnRH +
AA kontinuerligt
0
2
8
3
0
11
0
0
0
2
0
3
10
8
1
3
2
0
53
(0)
(2)
(5)
(8)
(0)
(9)
(0)
(0)
(0)
(8)
(0)
(3)
(5)
(5)
(1)
(3)
(1)
(0)
(4)
Endast
AA
15
7
59
15
12
9
0
1
12
8
4
17
34
48
6
32
48
0
327
(14)
(7)
(38)
(42)
(29)
(8)
(0)
(9)
(16)
(31)
(15)
(18)
(17)
(32)
(8)
(33)
(34)
(0)
(22)
Totalt
104
103
155
36
41
117
1
11
74
26
26
95
202
150
75
96
142
1
1455
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
55
9
Prostatacancerspecifik mortalitet
Vi har i år undersökt den prostatacancerspecifika dödligheten efter 3 år bland patienter 70 år
eller yngre som vid diagnostillfället hade fjärrmetastaser, 1998-2010 (Figur 29). Mellan 87% och
97% av dessa män erhöll primär hormonbehandling och dödligheten var ungefär 50% med en liten
spridning mellan landstingen. Man kan se en något lägre dödlighet bland de landsting som hade
en lägre andel hormonbehandling. Sambandet kan bero på att inom kategorin fjärrmetastaser så
fanns det en större andel män med liten tumörutbredning i de landsting där hormonbehandling
användes i mindre utsträckning och kan inte tas som intäkt på att hormonbehandling inte ska
ges till denna grupp av män.
Antal fall
1
% HT
●
Övriga/privat/saknas
67
94.0
Kronoberg
100
87.9
Blekinge
96
95.8
REGIONEN
904
94.0
●
Halland
63
90.5
●
Skåne
578
95.1
●
●
●
0
20
40
60
80
100
3−årig prostatacancerspecifik mortalitet
med 95% konfidensintervall (procent)
Figur 29. Prostatacancerspecifik mortalitet efter 3 år för patienter 70 år eller yngre med fjärrmetastaser vid diagnos, per diagnostiserande landsting, 1998-2010.
1
Procent behandlade med hormonterapi, beräknat utifrån de patienter där uppgift om behandling ej saknas.
56 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
10
Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR
Vetenskapliga publikationer baserade på NPCR och PCBaSe
(länkning av NPCR med en rad andra register)
2010-2012
Van Hemelrijck M, Wigertz A, Sandin F, Garmo H, Hellström K, Fransson P, Widmark A,
Lambe M, Adolfsson J, Varenhorst E, Johansson J-E, Stattin P for NPCR and PCBaSe Sweden.
Cohort Profile: The National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden and Prostate Cancer
data Base Sweden (PCBaSe) 2.0. Int J Epidemiol. May 2012 [Epub ahead of print]
Grundmark B, Garmo H, Zethelius B, Stattin P, Lambe M, Holmberg L. Anti-androgen prescribing patterns, patient treatment adherence and influencing factors; results from the nationwide
PCBaSe Sweden.Eur J Clin Pharmacol. 2012 May 5. [Epub ahead of print]
Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg H, Holmberg L, Lambe M, Bill-Axelson A, Stattin
P, Adolfsson J. Incidence of fractures causing hospitalisation in prostate cancer patients: Results
from the population-based PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2012 Feb 29 [Epub ahead of print]
Jansson KF, Akre O, Garmo H, Bill-Axelson A, Adolfsson J, Stattin P, Bratt O. Concordance
of tumor differentiation among brothers with prostate cancer: A study from PCBaSe Sweden.
Eur Urol. 2012 Feb 24. [Epub ahead of print].
Berglund A, Garmo H, Robinson D, Tishelman C, Holmberg L, Bratt O, Adolfsson J, Stattin
P, Lambe M. Differences according to socioeconomic status in the management and mortality in
men with high risk prostate cancer. Eur J Cancer 2012 Jan;48(1):75-84.
Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Lambe M, Stattin P, Adolfsson J. Multiple Events
of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease Following Prostate Cancer Diagnosis: Results From the Population-Based PCBaSe Sweden. Eur Urol 2012 61(4):690-700. “Best
clinical paper in Eur Urol 2011 award”
Akre O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M, Bratt O, Stattin P. Mortality among men with
locally advanced prostate cancer managed with non-curative intent; a nationwide study in PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2011 Sep;60(3):554-63.
Bill-Axelson A, Garmo H, Nyberg U, Lambe M, Bratt O, Stattin P, Adolfsson J, Steineck G.
Psychiatric treatment in men with prostate cancer - Results from a Nation-wide, populationbased cohort study from PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2011 May 23. [Epub ahead of print]
Robinson D, Garmo H, Lindahl B, van Hemelrijck M, Adolfsson A, Bratt O, Holmberg L,
Stattin P. Ischemic heart disease and stroke before and during endocrine treatment for prostate
cancer in PCBaSe Sweden. Int J Cancer. 2011 Mar 8.doi: 10.1002/ijc.26022. [Epub ahead of print]
Berglund A, Garmo H, Tishelman C, Holmberg L, Stattin P, Lambe M. Comorbidity, Treatment and Mortality: A Population Based Cohort Study of Prostate Cancer in PCBaSe Sweden.
J Urol. 2011 Mar;185(3):833-40
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
57
Holmström, B. Early diagnosis and treatment of prostate cancer. Observational studies in the
National Prostate Cancer Register of Sweden and the Västerbotten Intervention Project. Doctoral thesis Umeå university 2011. ISBN 978-91-7459-134-7.
Bratt O, Berglund A, Adolfsson J, Johansson JE, Törnblom M, Stattin P. Prostate cancer
diagnosed after prostate-specific antigen testing of men without clinical signs of the disease: A
population-based study from the National Prostate Cancer Register of Sweden. Scand J UrolNephrol. 2010 Dec;44(6):384-90.
Holmström B, Holmberg E, Egevad L, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J, Stattin P.
Outcome of primary versus deferred radical prostatectomy in the National Prostate Cancer
Register of Sweden Follow-Up Study. J Urol 2010 Oct; 184 (4): 1322-7.
Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Bill-Axelson A, Holmberg L, Lambe M, Stattin P. Effects
of prostate-specific antigen testing on familial prostate cancer risk estimates. J Natl Cancer Inst
2010 Sep 8; 102(17): 1336-43.
Stattin P, Holmberg E, Johansson JE, Holmberg L, Adolfsson J, Hugosson J. Outcomes in
localized prostate cancer: National Prostate Cancer Register of Sweden follow-up study. J Natl
Cancer Inst 2010 Jul 7; 102(13): 950-8.
Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A, Lambe M,
Stattin P, Adolfsson J. Absolute and relative risk of cardiovascular disease in men with prostate
cancer: results from the Population-Based PCBaSe Sweden. J Clin Oncol 2010 Jul 20; 28(21):
3448-56.
Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson E, Lambe M,
Stattin P, Holmberg L. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: results
from the population-based PCBaSe Sweden. Lancet Oncol. 2010 May;11(5):450-8.
Ladjevardi S, Sandblom G, Berglund A, Varenhorst E. Tumour Grade, Treatment, and Relative Survival in a Population-based Cohort of Men with Potentially Curable Prostate Cancer.
Eur Urol 2010 Apr; 57(4). 631-8.
Bill-Axelson A, Garmo H, Lambe M, Bratt O, Adolfsson J, Nyberg U, Steineck G, Stattin P. Suicide Risk in Men with Prostate-Specific Antigen-Detected Early Prostate Cancer: A Nationwide
Population-Based Cohort Study from PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2010 Mar;57(3):390-5.
58 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Accepterade/submittade manuskript baserade på NPCR
Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of PSA-testing to men prior
to blood draw. Study from the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. Scand J
Urol Nephrol. Accepted May 2012.
Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L. Current routines for transrectal ultrasound-guided
prostate biopsy: a web-based survey by the Swedish Urology Network (SUNe). Scand J Urol
Nephrol Accepted April 2012.
Van Hemelrijck M, Drevin L, Holmberg L, Garmo H, Adolfsson J, Stattin P. Primary cancers before and after prostate cancer diagnosis. Cancer. Accepted 2012.
Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Bill-Axelson A, Akre O, Stattin P, Adolfsson J.
Thromboembolic events following surgical procedures for prostate cancer. Submitted.
Fridriksson J, Holmberg E, Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M, Bill-Axelson A, Stattin
P. Readmission after radical prostatectomy. Nation-wide, population-based study in PCBaSe
Sweden. Submitted.
Rider JR, Sandin F, Andrén O, Wiklund P, Hugosson J, Stattin P. Long-term Outcomes According to Prostate Cancer Risk Category in a Nation-wide, Population-Based Cohort. Submitted.
Wirén S, Drevin L, Robinson D, Carlsson S, Holmberg E, Akre O, Garmo H, Stattin P. Fatherhood status and risk of prostate cancer, a nation-wide population based case-control study.
Submitted
Carlsson S, Sandin F, Fall K, Lambe M, Adolfsson J, Stattin P, Bill-Axelson A. Risk of Suicide in Men with Prostate Cancer: Nationwide Population-based Prospective Cohort Study in
PCBaSe Sweden. Submitted.
Eloranta S, Adolfsson J, Lambert PC, Stattin P, Akre O, Andersson T, and Dickman PW.
Increasing the usefulness of population-based cancer survival statistics – an application using
localized prostate cancer. Submitted.
Loeb S, Drevin L, Robinson D, Carlsson S, Lambe M, Stattin P. Risk of Localized and Advanced Prostate Cancer Among Immigrants Versus Native-Born Swedish Men. A nation-wide,
population-based study. Submitted.
NPCR-publikationer 2007-2009
Holmberg L, Adolfsson J, Mucci L, Garmo H, Adami HO, Möller H, Johansson JE, Stampfer M. Season of diagnosis and prognosis in breast and prostate cancer. Cancer Causes Control
2009 Jul; 20(5): 663-70.
Andrèn O, Garmo H, Mucci L, Andersson S-O, Johansson J-E, Fall K. Incidence and mortality of incidental prostate cancer: a Swedish register-based study. Br J Cancer. 2009 Jan 13;100
(1):170-3.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
59
Hagel E, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt O, Johansson JE, Adolfsson J, Lambe M, Stattin P.
PCBaSe Sweden: a register-based resource for prostate cancer research. Scand J Urol Nephrol
2009; 43(5): 342-9.
Carlsson S, Adolfsson J, Bratt O, Johansson JE, Ahlstrand C, Holmberg E, Stattin P, Hugosson J. Nationwide population-based study on 30-day mortality after radical prostatectomy in
Sweden. Scand J UrolNephrol 2009; 43(5): 350-6.
Fall K, Strömberg F, Rosell J, Andrèn O, Varenhorst E; South-East Region Prostate Cancer
Group. Reliability of death certificates in prostate cancer patients. Scand J UrolNephrol 2008;
42(4): 352-7.
Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J; National Prostate
Cancer Register. Surveillance and deferred treatment for localized prostate cancer. Population
based study in the National Prostate Cancer Register of Sweden. J Urol 2008 Dec;180(6):2423-9;
Sandblom G, Ladjevardi S, Garmo H, Varenhorst E. The impact of prostate-specific antigen
level at diagnosis on the relative survival of 28,531 men with localized carcinoma of the prostate.
Cancer 2008 Feb; 112(3): 813-9.
Adolfsson J, Garmo H, Varenhorst E, Ahlgren G, Ahlstrand C, Andrén O, Bill-Axelson A,
Bratt O, Damber JE, Hellström K, Hellström M, Holmberg E, Holmberg L, Hugosson J, Johansson JE, Petterson B, Törnblom M, Widmark A, Stattin P. Clinical characteristics and primary
treatment of prostate cancer in Sweden between 1996 and 2005. Scand J UrolNephrol. 2007 Oct
12; 1-22.
60 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Vetenskapliga presentationer baserade på NPCR
2010-2012
Long-term Outcomes According to Prostate Cancer Risk Category in a Nation-wide, PopulationBased Cohort Rider JR, Sandin F, Andrén O, Wiklund P, Hugosson J, Stattin P. Poster AUA,
Atlanta, Ga May 2012. “Första pris i Prostate Cancer Foundation Awards”
Incidence-based analysis of of lethal prostate cancer in counties with high versus low uptake
of PSA testing. Nation-wide, population-based study in Sweden. Stattin, Holmström, Carlsson,
Vickers, Lilja, Jonsson. Poster ASCO, Chicago, Ill, June 2012.
Multiple Events of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease Following Prostate Cancer Diagnosis: Results From the Population-Based PCBaSe Sweden. Van Hemelrijck
M, Garmo H, Holmberg L, Lambe M, Stattin P, Adolfsson J. EAU, Paris, Feb 2012.
Fem-alfareduktashämmare och risk för prostatacancer. D Robinson. Läkemedelsdagarna Januari
2012, Örebro.
Information angåendekonsekvensen av PSA-testning. K. Gunséus, B. Tavelin, P. Stattin, Urologidagarna 2011, Uppsala.
Prostatacancer och diabetes – en studie inom Prostate Cancer dataBase Sweden (PCBasSe)
K. Fall, H. Garmo, S. Gudbjörnsdottir, P. Stattin, B. Zethelius. Urologidagarna 2011, Uppsala.
Hur biopseras prostata vid utredning av misstänkt prostatacancer i Sverige 2011? S. Carlsson, O. Bratt, P. Stattin, L. Egevad. Urologidagarna 2011, Uppsala.
Incidens av metastaser och prostatacancerdöd i län med hög och låg totalincidens av prostatacancer. B. Holmström, H. Jonsson, D. Robinson, J. Hugosson, P. Stattin. Urologidagarna
2011, Uppsala.
Mortalitet bland män med lokalt avancerad prostatacancer – data från PCBaSe. O. Akre, H.
Garmo, J. Adolfsson, M. Lambe, O. Bratt, P. Stattin.Urologidagarna 2011, Uppsala.
Preliminär behandling och cancerspecifik mortalitet för 12 952 män med PSA mellan 20 och 100
ng/ml vid diagnostillfället. En befolkningsbaserad studie från nationella prostatacancerregistret.
S. Ladjevardi, A. Berglund, E. Varenhorst, O. Bratt, A. Widmark, G. Sandblom.Urologidagarna
2011, Uppsala.
Komorbiditet, behandling och mortalitet – en populationsbaserad kohortstudie av prostatacancer i PCBaSe Sweden. A. Berglund, H. Garmo, C. Tishelman, L. Holmberg, P. Stattin, M.
Lambe.Urologidagarna 2011, Uppsala.
Samvariation av Gleasongrad mellan bröder med prostatacancer. K.F. Jansson, O. Bratt, H.
Garmo, P. Stattin, O. Akre. Urologidagarna 2011, Uppsala.
Nationella prostatacancerregistrets PROM utvärdering Per Fransson. Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2011, Stockholm.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
61
Återinläggning efter radikal prostatektomi. Studie i PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson. Nationella
kvalitetsregisterkonferensen 2011,Stockholm.
Är malignitets-graden vid prostata-cancer ärftlig? Fredrik Jansson. Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2011, Stockholm.
Outcomes in men with conservatively treated locally advanced prostate cancer. Nation-wide
population-based study in PCBaSe Sweden. Olof Akre. European Association of Urology (EAU)
Vienna, March 2011. ”Best poster in session”
Multiple Events of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease following Prostate Cancer Treatment: Results from the population-based PCBaSe Sweden EAU. Jan Adolfsson.
Vienna, March 2011.
Absolute and Relative Risk of Fractures in ProstateCancer Patients: Results from the Populationbased PCBaSe Sweden. Jan Adolfsson.EAU, Vienna, March 2011. ”Best poster in session”
Readmission after radical prostatectomy. Nation-wide, population-based study in PCBaSeSweden. Jon Fridriksson. EAU, Vienna, March 2011.
Nation-wide population-based study on 15-year mortality in prostate cancer according to risk
categories in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. P Stattin, F Sandin.
EAU March2011, Wien. ”Best poster in session”
Hormonbehandling vid prostatacancer ger viss ökning av risken för hjärtsjukdom. Pär Stattin.
Autoreferat i Läkartidningen 2010 nr 49:3123.
Låg dödlighet i lokaliserad prostatacancer. Pär Stattin. Autoreferat i Läkartidningen 2010 nr
42:2541.
PSA-testning bland bröder ökar risken för prostatacancerdiagnos. Pär Stattin. Autoreferat i
Läkartidningen 2010 nr 41:2464.
Ökad risk för tromboemboliska händelser vid hormonbehandling av prostatacancer. Jan Adolfsson. Autoreferat i Läkartidningen 2010 nr 29-31:1765.
Frakturrisk hos patienter med hormonellt behandlad prostatacancer: resultat från den populationsbaserade PCBaSe Sweden. Andreas Thorstenson. Urologidagarna 2010, Malmö
Återinläggning efter radikal prostatektomi. Studie i PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson. Urologidagarna 2010, Malmö.
Förlopp vid prostatacancer i fem riskkategorier i Nationella Prostatacancerregistret (NPCR).
Pär Stattin. Urologidagarna 2010, Malmö.
Ischemisk hjärtsjukdom och stroke hos män med prostatacancer innan och efter insatt hormonell
behandling. David Robinson. Poster. Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2010, Örebro.
Vilken nytta och skada gör vi med cancerbehandling i rutinsjukvården för patienter med lokaliserad prostatacancer? Per Fransson. Poster. Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2010, Örebro.
62 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Risken för självmord hos män med prostatacancer. Anna Bill-Axelson.Poster. Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2010, Örebro.
Samkörning av Nationella Prostatacancerregistret med andra register ger ny kunskap. Pär Stattin.
Nationellakvalitetsregisterkonferensen 2010, Örebro.
Outcomes of surveillance for localized prostate cancer: Population-based, nation-wide cohort
study in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. EAU conference Pär Stattin.2010,
Barcelona.
Influence of non-genetic factors of incidence of familial prostate cancer. Nation-wide populationbased study in PCBaSe Sweden. Pär Stattin. EAU conference 2010, Barcelona.
Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: Results from PCBaSe Sweden.
Mieke Van Hemelrijck. EAU conference 2010, Barcelona.
2009 och tidigare
Uppgradering och utfall för patienter som genomgår primär och fördröjd radikal prostatektomi
för lokaliserad prostatacancer i Nationella Prostatacancerregistret (NPCR). Benny Holmström.
Urologidagarna 2009,Göteborg.
Män med lågt socioekonomiskt index PSA-testas inte i lika hög grad som män med högt index
vid ärftlig belastning för prostatacancer. En registerstudie från PCBaSe. Ola Bratt. Urologidagarna 2009,Göteborg.
Hur påverkar selektiv PSA-testning riskvärderingen vid familjär prostatacancer? En registerstudie från PCBaSe. Ola Bratt. Urologidagarna 2009,Göteborg.
PCBaSe Sweden – samkörning ger nya insikter. Pär Stattin. Urologidagarna 2009,Göteborg.
Mortalitet efter operation, strålning och monitorering i uppföljningsstudien. Pär Stattin. Del
av symposium om aktiv monitorering, moderator Ola Bratt, Läkarstämman, Nov 2008 Göteborg.
Risk för suicid vid prostatacancer. Anna Bill Axelsson Muntlig presentation Läkarstämman Nov
2008, Göteborg.
PCBaSe Sweden- Uppföljning och nationella länkningar ger unik databas för prostatacancerstudier. Pär Stattin et al. Poster Läkarstämman Nov 2008 Göteborg.
Surveillance for localized prostate cancer. A population-based study in the National Prostate
Cancer Register (NPCR) in Sweden. Pär Stattin et al. Poster AACR/ASCO San Francisco Feb
2008.
Nationell populationsbaserad studie av perioperativ mortalitet i samband med prostatektomi.
Sigrid Carlsson et al. Urologisektionen, Läkarstämman, November 2007, Stockholm.
Duration av aktiv monitorering/exspektans som primärbehandling av lokaliserad prostatacancer. Pär Stattin et al. Populationsbaserad studie i Nationella Prostatacancerregistret (NPCR).
Urologisektionen, Läkarstämman, November2007, Stockholm.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
63
Nationella Prostatacancerregistret – Uppföljning av kliniska data och primärbehandling 19962005. Jan Adolfsson et al. Urologisektionen, Läkarstämman, November 2007, Stockholm.
Duration of active monitoring as primary treatment in localized prostate cancer. A populationbased study of the National prostate cancer register (NPCR) in Sweden. Stattin P, Holmberg E,
Hugosson J. AUA Anaheim, CA, 2007.
64 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
Referenser
[1] Mohler J, Bahnson RR, Boston B, Busby JE, D’Amico A, Eastham JA, et al. NCCN
clinical practice guidelines in oncology: prostate cancer. J Natl Compr Canc Netw. 2010
Feb;8(2):162-200.
[2] Stattin P, Sandin F, Ahlgren G, Bratt O, Damber JE, Hugosson J, et al. Nation-wide
population-based study on 15-year mortality in prostate cancer according to risk categories
in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. EAU conference, abstract
1050, Eur Urol suppl Wien2011.
[3] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prostatcancersjukvård. 2007; Available from:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8946/2007-1028 20071029.pdf.
[4] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för bröst -, kolorektal och prostatacancer - tabellbilaga
till beslutstödsdokument. 2007; Available from:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8947/2007-1029 rangordn webb rev.pdf.
[5] Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of PSA-testing to men
prior to blood draw. Study from the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden.
Scand J Urol Nephrol (in press). 2012.
[6] Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L. Current routines for transrectal ultrasoundguided prostate biopsy: a web-based survey by the Swedish Urology Network (SUNe).
Scand J Urol Nephrol (in press). 2012.
[7] Schnipper LE, Smith TJ, Raghavan D, Blayney DW, Ganz PA, Mulvey TM, et al. American Society of Clinical Oncology Identifies Five Key Opportunities to Improve Care and
Reduce Costs: The Top Five List for Oncology. J Clin Oncol. 2012 Apr 3.
[8] Bill-Axelson A, Holmberg L, Filen F, Ruutu M, Garmo H, Busch C, et al. Radical prostatectomy versus watchful waiting in localized prostate cancer: the Scandinavian prostate
cancer group-4 randomized trial. J Natl Cancer Inst. 2008 Aug 20;100(16):1144-54.
[9] Widmark A, Klepp O, Solberg A, Damber JE, Angelsen A, Fransson P, et al. Endocrine treatment, with or without radiotherapy, in locally advanced prostate cancer (SPCG7/SFUO-3): an open randomised phase III trial. Lancet. 2009 Jan 24;373(9660):301-8.
[10] Schroder FH, Hugosson J, Roobol MJ, Tammela TL, Ciatto S, Nelen V, et al. Prostatecancer mortality at 11 years of follow-up. N Engl J Med. 2012 Mar 15;366(11):981-90.
[11] Stattin P, Holmberg E, Johansson JE, Holmberg L, Adolfsson J, Hugosson J. Outcomes in
localized prostate cancer: National Prostate Cancer Register of Sweden follow-up study. J
Natl Cancer Inst. 2010 Jul 7;102(13):950-8.
[12] Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J. Surveillance and
deferred treatment for localized prostate cancer. Population based study in the National
Prostate Cancer Register of Sweden. J Urol. 2008 Dec;180(6):2423-9; discussion 9-30.
[13] Sammon J, Trinh QD, Menon M. Robotic radical prostatectomy: a critical analysis of
surgical quality. Curr Opin Urol. 2011 May;21(3):195-9.
[14] Bolla M, van Poppel H, Collette L, van Cangh P, Vekemans K, Da Pozzo L, et al. Postoperative radiotherapy after radical prostatectomy: a randomised controlled trial (EORTC
trial 22911). Lancet. 2005 Aug 13-19;366(9485):572-8.
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010
65
[15] Thompson IM, Tangen CM, Paradelo J, Lucia MS, Miller G, Troyer D, et al. Adjuvant
radiotherapy for pathological T3N0M0 prostate cancer significantly reduces risk of metastases and improves survival: long-term followup of a randomized clinical trial. J Urol. 2009
Mar;181(3):956-62.
[16] Wiegel T, Bottke D, Steiner U, Siegmann A, Golz R, Storkel S, et al. Phase III postoperative adjuvant radiotherapy after radical prostatectomy compared with radical prostatectomy alone in pT3 prostate cancer with postoperative undetectable prostate-specific
antigen: ARO 96-02/AUO AP 09/95. J Clin Oncol. 2009 Jun 20;27(18):2924-30.
[17] Robinson D, Garmo H, Lindahl B, Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Bratt O, et al. Ischemic
heart disease and stroke before and during endocrine treatment for prostate cancer in
PCBaSe Sweden. Int J Cancer doi: 101002/ijc26022. 2011 Mar 8.
[18] Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson E, et al. Risk
of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: results from the population-based
PCBaSe Sweden. Lancet Oncol. 2010 May;11(5):450-8.
[19] Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A, et al.
Absolute and relative risk of cardiovascular disease in men with prostate cancer: results
from the Population-Based PCBaSe Sweden. J Clin Oncol. 2010 Jul 20;28(21):3448-56.
[20] Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg H, Holmberg L, Lambe M, et al. Absolute and
Relative Risk of Fractures Causing Hospitalization in Prostate Cancer Patients: Results
from the Population-based PCBaSe Sweden. in manuscript. 2011.
[21] Zietman AL, DeSilvio ML, Slater JD, Rossi CJ, Jr., Miller DW, Adams JA, et al. Comparison of conventional-dose vs high-dose conformal radiation therapy in clinically localized adenocarcinoma of the prostate: a randomized controlled trial. JAMA. 2005 Sep
14;294(10):1233-9.
[22] Akre O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M, Bratt O, Stattin P. Mortality among men with
locally advanced prostate cancer managed with noncurative intent: a nationwide study in
PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2011 Sep;60(3):554-63.
[23] SCB. http://www.ssd.scb.se/databaser/.
66 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2010

Regional kvalitetsrapport 2010

Transcript Regional kvalitetsrapport 2010

Directory