Norra regionen

Transcript Norra regionen

Regionens landsting
i samverkan
Prostatacancer
Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012
från Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
Norra regionen
November 2013
Prostatacancer
Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012
från Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
Norra regionen
Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro
Akademiska sjukhuset
SE-751 85 UPPSALA
4
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
2 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.1 Väntetider och utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
11
11
3 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
4 Antal fall och täckningsgrad, trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
5 Inrapporteringshastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
6 Klassifikation av riskkategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
7 Väntetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning
7.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten . . . . . . . . . . . . .
7.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer . . . . . . . . . . .
19
19
21
22
23
8 Diagnostik . . . . . . . . . . . . . .
8.1 Huvudsaklig orsak till att cancern
8.2 PSA-nivå vid diagnos . . . . . .
8.3 Antal tagna biopsier . . . . . . .
8.4 Skelettscintigrafi . . . . . . . . .
. . . . . . .
upptäcktes
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
24
24
26
26
28
9 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.1 Täckningsgrad för registrering av primärbehandling
9.2 Behandlingsstrategi . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3 Radikal prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . .
9.4 Strålbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.5 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer . . .
9.6 Biverkningar efter behandling . . . . . . . . . . . .
9.7 Hormonbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
29
29
29
39
52
57
60
62
10 Prostatacancerspecifik mortalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
64
11 Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR . . . . . . . . .
65
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
70
5
Figurer
Tabeller
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Antal fall per diagnostiserande landsting och år, 1998-2012. . . . . . . . . . . . . .
Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, 1998-2012. . . . . . . . . . . . .
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, 2004-2012. . .
PSA-nivå (µg/L) per diagnosår, 1998-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal tagna biopsier, per diagnosår, 2008-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och
år, 2007-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av radikal prostatektomi, per diagnosår, 2008-2012. . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av radikal prostatektomi (som primärterapi), per behandlingsår, 2009-2012. . . .
Typ av radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . .
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlingsår, 2009-2012. . .
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-,
och högrisk), behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
pT-stadium, per behandlingsår, 2009-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Positiv marginal, per behandlingsår, 2009-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlingsår, 2009-2012. . . . . . .
Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av primär strålterapi, per diagnosår, 1998-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel genomförda strålbehandlingar bland de som har planerad strålterapi eller remiss
till strålterapi registrerad på behandlingsblanketten, per diagnosår, 2009-2012. . . . .
Typ av primär strålterapi, per behandlingsår, 2009-2012. . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av primär strålterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . .
Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med låg- eller intermediärrisktumör,
per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med högrisktumör, per behandlande
sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal män som fått postoperativ strålterapi (adjuvant eller salvage), per behandlande
sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antalet män med PROM-data vid baslinje och 1 år efter kurativt syftande behandling.
Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2012.
Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2012.
13
18
24
26
27
29
39
39
40
42
42
44
47
49
50
52
52
52
53
54
54
56
60
62
63
Figurer
1
2
3
4
5
6
7
8
6
Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000
män, 1970-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade
2012, för hela riket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade
2012, per region. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av riskkategori per diagnosår, 1998-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 2012. . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning,
per diagnostiserande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
KARTA - Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning,
per diagnostiserande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
13
15
15
16
17
19
19
20
Figurer
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande
landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
KARTA - Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
KARTA - Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad
sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande
landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
KARTA - Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting,
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus,
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
PSA-nivå (µg/L) vid diagnos per diagnosår, 1998-2012. . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier
vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 2012. . . . . . . . . . .
Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier
vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . .
Andel män med T1-2, PSA mindre än 20 µg/L och Gleasonsumma 6 eller lägre som
undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2012. . .
Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3
och/eller PSA 20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män äldre än 75 år vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller
PSA 20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, 1998-2012. . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi för män 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, 2008-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi för män äldre än 75 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår,
2008-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, 2008-2012. . . . . . . . . . . .
Andel män 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller
lägre och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting,
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6
eller lägre och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus,
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller
lägre och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting,
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller
lägre och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2012.
7
21
21
22
22
22
23
23
25
25
26
27
27
28
28
28
30
30
30
30
31
31
32
32
Figurer
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
8
Andel män med mycket låg risk (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 10 µg/L,
ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått
aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män med mycket låg risk (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 10 µg/L,
ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått
aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ
terapi, per behandlande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ
terapi, per behandlande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män äldre än 75 år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ
terapi, per behandlande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män äldre än 75 år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ
terapi, per behandlande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män äldre än 75 år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande landsting, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män äldre än 75 år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande sjukhus, 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal radikala prostatektomier, per behandlande sjukhus och behandlingsår, 2009-2012.
Andel män opererade med radikal prostatektomi som hade lågrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per
behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, behandlingsår
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som saknar uppgift om pT-stadium, per behandlande sjukhus, behandlingsår
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel pT2-tumörer, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . .
Andel pT2-tumörer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per
behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel pT2-tumörer (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus,
behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel pT2-tumörer (män med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus,
behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Andel positiv marginal (pT2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till
prostata), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . .
Andel positiv marginal (samtliga RP) vs antal operationer av respektive typ på sjukhuset, per typ av operation, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
33
33
35
35
36
36
37
37
38
38
41
41
43
43
44
44
45
45
46
46
47
48
48
48
Figurer
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
Andel positiv marginal (pT2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till
prostata, och PSA < 20 µg/L) vs antal operationer av respektive typ på sjukhuset,
per typ av operation, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel positiv marginal (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel opererade män med pT3-tumör och/eller positiv marginal som fått adjuvant
strålterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av primärt externt strålbehandlade män med lågrisktumör som fått neoadjuvant
hormonbehandling, per behandlande landsting, behandlingsår 2011-2012. . . . . . .
Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått strålning
som inkluderat lymfkörtlar, per behandlande landsting, behandlingsår 2012. . . . . .
Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått adjuvant
hormonbehandling, per behandlande landsting, behandlingsår 2012. . . . . . . . . .
Typ av adjuvant hormonbehandling för primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . .
Längd på adjuvant hormonbehandling för primärt strålbehandlade män med lokalt
avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . .
Andel där markörteknik använts, för män som fått primär extern strålbehandling med
IMRT, per behandlande landsting, behandlingsår 2012. . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av primärt strålbehandlade män med högrisk prostatacancer (T3 och/eller Gleasonsumma 8-10 och/eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant
hormonbehandling med GnRH eller TAB, per behandlande landsting, behandlingsår
2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandling av män 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer
(T3 och/eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2011-2012.
Andel av män 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3
och/eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och
strålbehandling, per behandlande landsting, 2011-2012. . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandling av män 76-80 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3
och/eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2011-2012. .
Andel av män 76-80 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller
PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, 2011-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandling av män 75 år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 50-100 µg/L, ej M1), per behandlande
landsting, 2011-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av män 75 år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer
(N1 och/eller T4 och/eller PSA 50-100 µg/L, ej M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, 2011-2012. . . . . . . . . . .
Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett
år efter behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Graden av avföringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter
behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år
efter behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Graden av erektil dysfunktion (ED) ett år efter behandling för män med ingen ED
före behandling (baslinjeundersökning). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
48
49
51
51
53
55
55
55
55
56
56
58
58
58
58
59
59
60
60
61
61
Figurer
77
78
10
Median PSA-nivå (µg/L) vid diagnos för män med påvisade fjärrmetastaser (M1),
per diagnosår, 1998-2012. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker,
per riskkategori och åldersgrupp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
62
64
1
Förord
I
Nationella
prostatacancerregistret
(NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av
prostatacancer från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider
98 % jämfört med Cancerregistret, till vilket
registreringen är lagstadgad. Nyheter i rapporteringen från NPCR under 2013 är att
vi öppnat en publik hemsida; www.npcr.se,
med information om registret och tillgång till
nationella och regionala årsrapporter. En arbetsgrupp från NPCR och INCA har skapat
en online-rapport i (nästan) realtid på INCA.
För åtkomst till rapporten krävs autentisering
eftersom INCA innehåller integritetskänsliga
data. I online-rapporten finns data som redovisas på exakt samma vis som i årsrapporten.
Rapporten visar data på nivåerna; den egna
kliniken, alla landsting samt riksgenomsnittet. Styrgruppens förhoppning är att detta
verktyg ska stimulera till snabbare inrapportering av data till NPCR, eftersom man nu
kan analysera den egna klinikens data direkt
efter inrapportering. En viss fördröjning på
några veckor finns dock, eftersom data fortfarande monitoreras innan de läggs in i INCA.
Denna regionala rapport innehåller data från
2
de vårdgivare som tillhör sjukvårdsregionen.
Tabeller/figurer gällande diagnostik innehåller alltså patienter som diagnostiserats i regionen, medan tabeller/figurer gällande behandling innehåller de patienter som behandlats i
regionen. Den regionala rapporten kan således
innehålla patienter som ej är folkbokförda i
regionen. I texten anges för vissa uppgifter
medelvärdet för riket och de landsting (i hela
riket, inte bara denna region) som hade högst
respektive lägst värde för denna uppgift.
21 november 2013
Pär Stattin, Fredrik Sandin, Ola Bratt, Camilla Thellenberg Karlsson, Ingela FrankLissbrant, Marie Hjälm-Eriksson och Jan-Erik
Damber för styrgruppen för Nationella prostatacancerregistret.
Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum
Uppsala-Örebro, gjorde sammanställning och
statistisk bearbetning av data till årsrapporten.
Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum
Uppsala-Örebro, koordinerade, redigerade
och korrekturläste årsrapporten.
Sammanfattning
2.1
Väntetider och utredning
År 2010 infördes registrering av flera datum
i vårdkedjan i NPCR för att kunna analysera väntetider för män med prostatacancer.
Dessa data visar att väntetiderna överlag är
långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen publicerade i oktober 2013 en utredning av väntetider i cancervården [1] och där noterades att
NPCR var det enda register som registrerade
datum för utfärdande av remiss (Figur 6 och
8). Tiden mellan cancerprov och besked om
vad provet innehöll är den väntetid som patienter upplever som mest påfrestande. Medianvärdet för väntetiden mellan biopsitagning
och cancerbesked till patienten var 2012 28
dagar i riket med en variation mellan 19 och
42 dagar mellan landsting med kortast och
längst väntetid. NPCR har föreslagit en målnivå på högst 18 dagars väntetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. Jämfört med
andra cancerformer är väntetiderna generellt
långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer konstaterar NPCR och
SoS utredare.
2.2
Behandling
Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att
progrediera och cirka 30 % av män med lokalt
avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio år. År 2012 behandlades 67 % av män
75 år eller yngre med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i
större utsträckning erbjudas kurativ terapi
och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå
11
2
Sammanfattning
är 90 %. Andelen män 76-80 år med lokalt
avancerad cancer som behandlades med kurativ terapi var i riket 11 % . Eftersom den
förväntade överlevnaden hos en 76-årig man
idag är tio år och för en 80-årig man åtta år
bör även en högre andel av dessa män genomgå kurativ terapi. Men mot bakgrund av
dagens svaga evidensläge är det svårt att mo-
12
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
tivera en exakt målnivå för denna grupp av
äldre män med lokalt avancerad cancer, här
måste individuella ställningstaganden göras
eftersom samsjuklighet är en viktig faktor att
ta hänsyn till i behandlingsbeslutet.
Bakgrund
250
Incidens
Mortalitet
200
150
100
50
2010
2005
2000
1995
1990
1985
1980
0
1975
Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 100 000 män
Antalet män som diagnostiseras med
prostatacancer per år (incidensen) har ökat
sedan registreringen i Cancerregistret startade 1958. En kraftigare ökning skedde från slutet av 1990-talet i samband med att mätning
av prostata-specifikt antigen (PSA) blev allt
mer vanligt, men denna ökning har nu planat
ut. Dödligheten (mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i
princip helt oförändrad sedan 1970-talet (Figur 1).
1970
3
År
Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av
prostatacancer i Sverige per 100 000 män, 19702011.
Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden
(mortalitet) år 2000. Källa: Socialstyrelsen (incidens), www.socialstyrelsen.se, respektive
NORDCAN (mortalitet), www.ancr.nu.
4
Antal fall och täckningsgrad, trender
År 2012 diagnostiserades 8 719 fall av
prostatacancer i riket vilket innebär en minskning på 9 % jämfört med 2011. Täckningen
var 96 % jämfört med Cancerregistret. För
NPCR som helhet har vi sedan 1998 en myc-
ket god täckning på 98 %, vilket innebär att
data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade. Efterforskning på data fortsätter efter rapporten vilket innebär att vi kommer att
uppnå cirka 98 % täckning även för 2012.
Tabell 1. Antal fall per diagnostiserande landsting och år, 1998-2012.
Västernorrland
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Totalt
200
208
198
234
272
322
356
290
261
279
267
308
313
275
266
4049
Jämtland
118
134
137
123
111
168
151
141
139
144
127
160
161
170
202
2186
Västerbotten
271
299
251
223
240
246
315
271
247
231
246
335
329
290
297
4091
Norrbotten
181
192
169
132
202
188
234
232
180
211
284
221
266
228
240
3160
Övriga/
privat
0
0
0
0
1
0
0
4
0
0
1
0
6
5
3
20
Totalt
770
833
755
712
826
924
1056
938
827
865
925
1024
1075
968
1008
13506
13
4
Antal fall och täckningsgrad, trender
Vi har undersökt patientkarakteristika,
behandling och överlevnad för de män som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Vi fann att 97.9 % återfanns i NPCR men att 2 598 av 103 047
(2.1 %) av män diagnostiserade med prostatacancer 1998-2009 enbart rapporterats till
Cancerregistret. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ålder vid diagnos,
primärbehandling, samsjuklighet och dödlighet i prostatacancer och andra orsaker. Män
som inte fanns med i NPCR var i medeltal
två år äldre vid diagnos, en mindre andel hade genomgått prostatektomi; 12 % vs 23 %,
de icke-registrerade hade något kortare postoperativa vårdtider, medelvärde 4.1 vs 5.0 dagar och de hade en aning lägre total dödlighet
efter 10 års uppföljning. Den i särklass starkaste faktorn för registrering var vårdgivare,
14
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
andelen icke rapporterade fall varierade från
0.2 % till 7.5 % mellan landets landsting. Vi
har vidare identifierat 1 932 män vars enda diagnosuppgift om prostatacancer kommer från
Dödsorsaksregistret, s.k. ”death certificate only” diagnoser (DCO). Dessa män hade en medianålder på 85 år, och endast en enda man av
dessa hade opererats med prostatektomi. De
hade en mycket högre samsjuklighet än män
registrerade i NPCR, och knappt hälften hade
fått hormonbehandling före dödsdatum. Sammantaget talar dessa uppgifter för att NPCR
är representativt för all prostatacancer i Sverige och att icke-rapporterade män som registrerats i Cancerregistret inte utgör någon
speciell patientkategori och att den lilla grupp
av män som diagnostiseras efter döden är en
liten grupp av mycket gamla män med hög
samsjuklighet och avancerad cancer vid diagnos.
Inrapporteringshastighet
Figur 2 visar inrapporteringshastigheten i
riket baserad på tiden mellan det datum då
patienten fick diagnos och det datum då monitor rapporterade in data till INCA. Tre månader efter diagnos hade 46 % av män diagnostiserade under 2012 med prostatacancer
inrapporterats till NPCR med en spridning
mellan 34 % och 61 %. Tolv månader efter diagnosdatum hade 97 % av fallen rapporterats
in till NPCR och andelen varierade från 91 %
till 100 % mellan regionerna (Figur 2 och 3).
100
97.0%
80
77.1%
60
väntetider. I syfte att förenkla och skynda på
registreringen av data på diagnostikformuläret har information från kompletterande radiologiska undersökningar flyttats till primärbehandlingsformuläret. Ändrade rutiner på klinikerna med spontaninrapportering direkt efter PAD-besked skulle då göra det möjligt
att nå målet om en månad från PAD-besked
till registrering. I oktober 2013 lanserades en
online-rapport i (nästan) realtid som gör att
klinikern snabbt kan se den egna klinikens
data i jämförelse med andra landsting och
riksgenomsnittet. Förhoppningen är att detta verktyg stimulerar till snabbare inrapportering av data eftersom man nu kan analysera
den egna klinikens data direkt efter inrapportering.
45.6%
40
Uppsala−Örebro
9
12
15
18
Antal månader från diagnos
Figur 2. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade 2012,
för hela riket. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall
som har rapporterats in till registret.
Den långa tiden mellan diagnos och inrapportering beror rimligen på att många vårdgivare inväntar påminnelse från sitt Regionala cancercentrum innan man rapporterar in
data. I NPCR har vi satt som mål att diagnosformulär ska vara inrapporterad till INCA en månad efter att patienten fått sitt
cancerbesked. Styrgruppen arbetar för att påskynda inrapporteringen eftersom en snabbare rapportering skulle medföra en rad fördelar, bland annat att inrapporterande enheter
kan använda sina data i realtid, även i ett
kortsiktigt kvalitetsarbete t.ex. för att korta
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR
6
91.2%
80
59.9%
60
40
34.1%
20
0
0
3
6
9
12
15
98.5%
100
82.9%
80
60
49.9%
40
20
0
18
0
3
Antal månader från diagnos
6
Sydöstra
87.2%
80
60
50.0%
40
20
0
0
3
6
9
12
15
15
18
30.4%
20
0
3
60.9%
60
40
20
0
12
Antal månader från diagnos
6
9
12
Antal månader från diagnos
80
9
18
40
Västra
6
15
64.3%
60
0
99.1%
3
18
80
18
87.9%
0
15
96.9%
100
Antal månader från diagnos
100
12
Södra
98.2%
100
9
Antal månader från diagnos
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR
3
100
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR
0
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR
0
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR
Stockholm−Gotland
20
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR
5
15
18
99.8%
100
Norra
89.3%
80
60
53.6%
40
20
0
0
3
6
9
12
Antal månader från diagnos
Figur 3. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade 2012,
per region. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall
som har rapporterats in till registret.
15
6
Klassifikation av riskkategorier
Det har skett en stark ökning av lokaliserad låg- och intermediärrisk cancer under de
fjorton år som NPCR samlat data (Figur 4, 5
och tabell 2). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet,
som i huvudsak leder till diagnos av låg risk
cancer. Under samma tidsperiod har andelen
patienter med metastaser minskat. I absoluta
antal har antalet diagnostiserade lokaliserade
cancerfall ökat mer än vad avancerade och
metastaserad cancer minskat, vilket betyder
att en stor del av det ökade antalet fall som
diagnostiserats under det senaste decenniet är
ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes.
Tabell 2 redovisar fördelning av antal fall
och andel per diagnosår och riskkategori.
100
6. Uppgift saknas
80
5. Fjärrmetastaserad
4. Regionalt metastaserad
3b. Lokalt avancerad
60
3a. Lokaliserad högrisk
2. Intermediärrisk
40
1c. Lågrisk (saknas)
1b. Lågrisk (övrig)
1a. Mycket låg risk
20
1. Lågrisk
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
0
1998
Prostatacancer är en sjukdom med en stor
spridning av risken för död i sjukdomen. Den
klassifikation av riskkategorier som används i
NPCR är en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras
på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell
förekomst av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk
biopsi och PSA-nivå i serum vid datum för
diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats i NPCR [3]. Vi
har justerat klassifikationen så att vi särskiljer mellan lågt differentierade men lokaliserad
cancer, dvs. Gleasonsumma 8-10 och cT2 och
lokalt avancerad cancer cT3 och/eller PSA
mellan 20-50 µg/L.
Procent
6
Klassifikation av riskkategorier
År
Figur 4. Fördelning av riskkategori per diagnosår, 19982012.
Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos.
1. Lågrisk
T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 10 µg/L.
1a. Mycket låg risk
T1c, PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer
än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser <
4mm.
1b. Lågrisk (övrig)
Lågrisk som ej kategoriseras till 1a.
1c. Lågrisk (saknas)
Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b.
2. Intermediärrisk
T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.
3a. Lokaliserad högrisk
T1-2 och Gleasonsumma 8-10.
3b. Lokalt avancerad
T3 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L.
4. Regionalt metastaserad
T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fjärrmetastaser (M0 eller MX).
5. Fjärrmetastaserad
M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser,
och/eller PSA ≥ 100 µg/L.
6. Uppgift saknas
Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.
16
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfkörtelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas på bildundersökning av skelettet.
T1a
Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, ≤5 % av resektat var
tumörvävnad.
T1b
Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, >5 % av resektat var
tumörvävnad.
T1c
Ej palpabel, upptäckt vid nålbiopsi, exempelvis vid förhöjt
PSA.
T2
Palpabel, begränsad till prostata.
T3
Palpabel, växer genom kapseln och eventuellt in i sädesblåsorna eller i blåshalsen.
T4
Palpabel, invaderar andra strukturer än sädesblåsorna.
N1
Regionala lymfkörtelmetastaser.
M1
Skelettmetastaser.
Antal fall
Jämtland
202
Norrbotten
240
REGIONEN
1008
Västernorrland
266
RIKET
8719
Västerbotten
297
Övriga/privat
3
1a. Mycket låg risk
1b. Lågrisk (övrig)
1c. Lågrisk (saknas)
2. Intermediärrisk
3a. Lokaliserad högrisk
3b. Lokalt avancerad
4. Regionalt metastaserad
5. Fjärrmetastaserad
6. Uppgift saknas
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 5. Fördelning av riskkategori per diagnostiserande
landsting, 2012.
17
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
83
87
99
111
123
152
220
190
156
216
229
265
304
256
293
(11)
(10)
(13)
(16)
(15)
(16)
(21)
(20)
(19)
(25)
(25)
(26)
(28)
(26)
(29)
1a. Mycket låg
risk
72
104
91
105
(7)
(10)
(9)
(10)
1b. Lågrisk
(övrig)
179
190
163
180
(17)
(18)
(17)
(18)
1c. Lågrisk
(saknas)
2. Intermediärrisk
3a. Lokaliserad
högrisk
3b. Lokalt
avancerad
4. Regionalt
metastaserad
5. Fjärrmetastaserad
6. Uppgift
saknas
14
10
2
8
126
189
143
131
170
190
254
226
213
194
234
268
310
307
326
18
26
27
11
33
29
29
44
49
34
43
45
67
46
50
199
219
188
178
214
222
251
225
173
189
177
186
180
181
145
100
98
96
90
89
105
105
98
88
73
78
63
70
52
49
223
196
186
168
183
198
170
137
130
142
140
157
124
109
124
21
18
16
23
14
28
27
18
18
17
24
40
20
17
21
(1)
(1)
(0)
(1)
(16)
(23)
(19)
(18)
(21)
(21)
(24)
(24)
(26)
(22)
(25)
(26)
(29)
(32)
(32)
(2)
(3)
(4)
(2)
(4)
(3)
(3)
(5)
(6)
(4)
(5)
(4)
(6)
(5)
(5)
(26)
(26)
(25)
(25)
(26)
(24)
(24)
(24)
(21)
(22)
(19)
(18)
(17)
(19)
(14)
(13)
(12)
(13)
(13)
(11)
(11)
(10)
(10)
(11)
(8)
(8)
(6)
(7)
(5)
(5)
(29)
(24)
(25)
(24)
(22)
(21)
(16)
(15)
(16)
(16)
(15)
(15)
(12)
(11)
(12)
Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos.
1. Lågrisk
T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 10 µg/L.
1a. Mycket låg risk
T1c, PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total
cancerlängd i biopser < 4mm.
1b. Lågrisk (övrig)
Lågrisk som ej kategoriseras till 1a.
1c. Lågrisk (saknas)
Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b.
2. Intermediärrisk
T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.
3a. Lokaliserad högrisk
T1-2 och Gleasonsumma 8-10.
3b. Lokalt avancerad
T3 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L.
4. Regionalt metastaserad
T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fjärrmetastaser (M0 eller MX).
5. Fjärrmetastaserad
M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA ≥ 100 µg/L.
6. Uppgift saknas
Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.
(3)
(2)
(2)
(3)
(2)
(3)
(3)
(2)
(2)
(2)
(3)
(4)
(2)
(2)
(2)
Klassifikation av riskkategorier
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
1. Lågrisk
6
18
Tabell 2. Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, 1998-2012.
Väntetider
7.1
Väntetid mellan datum för utfärdande
av remiss till första besök på specialistmottagning
Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 2009 redovisas väntetid mellan datum för utfärdande av
remiss på grund av misstänkt prostatacancer
och datum för första besök på specialistmottagning. Överlag fortsätter väntetiderna att
vara långa och inga större förändringar har
skett sedan 2009.
I figur 6 visas medianväntetiden i dagar för
år 2012. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 35 dagar
med en spridning mellan 24 och 75 dagar mellan landstingen, vilket är en liten förbättring
jämfört med 2011. I figur 8 redovisas väntetider per sjukhus för år 2012; tre sjukhus i
riket hade medianväntetider överskridande 90
dagar.
80 dagar
Median
7
0 dagar
Figur 7. KARTA - Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning,
per diagnostiserande landsting, 2012.
Antal fall Median
RIKET
6238
35
Norrbotten
162
37
●
Västernorrland
201
38
●
Västerbotten
234
43
●
REGIONEN
734
43
●
Jämtland
137
75
●
●
0
20
40
60
80
100
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 6. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och
första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 2012.
Uppgift saknas för 0.7 % av männen i regionen.
19
7
Väntetider
Antal fall
Median
Kalix sjukhus
17
28
Sollefteå sjukhus
28
30
●
Gällivare sjukhus
17
31
●
Lycksele lasarett
53
34
●
Sunderby sjukhus
105
35
●
RIKET
6238
35
●
Länssjukhuset i Sundsvall
127
38
Skellefteå lasarett
61
41
REGIONEN
734
43
Norrlands universitetssjukhus Umeå
120
46
Piteå älvdals sjukhus
13
51
Örnsköldsviks sjukhus
46
54.5
Kiruna sjukhus
10
61
Östersunds sjukhus
137
75
●
●
●
●
●
●
●
●
●
0
20
40
60
80
100 120
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 8. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande
sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
20
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
7.2
7.2
Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten
Väntetid från biopsi av prostata till
PAD-besked till patienten
Median
50 dagar
Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 28 dagar i riket och det fanns en
spridning från 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur 9) detta är helt oförändrat jämfört med diagnosår 2011. I tio landsting var
medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR har vi satt målnivån att patienten ska ha PAD-information inom två veckor
efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast
andra kalenderveckan efter biopsitagning ha
fått svar på PAD, vilket innebär maximalt 18
dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten och därför fokuserar vi på den.
0 dagar
Antal fall Median
Figur 10. KARTA - Antal dagar mellan provtagning och
PAD-besked till patient, per diagnostiserande
landsting, 2012.
Jämtland
201
22
Västerbotten
284
28
●
Övriga/privat
3
28
●
REGIONEN
982
28
●
RIKET
8378
28
●
Norrbotten
235
30
Västernorrland
259
32
●
●
●
0
20
40
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 9. Antal dagar mellan provtagning och PADbesked till patient, per diagnostiserande landsting, 2012.
Uppgift saknas för 2.5 % av männen i regionen.
21
7
Väntetider
7.3
Väntetid från behandlingsbeslut till
prostatektomi
Medianväntetiden för samtliga patienter i riket som behandlades med radikal prostatektomi var 45 dagar från behandlingsbeslut till
operation år 2012, vilket är en sänkning med
6 dagar jämfört med 2011. Spridning mellan
landstingen var 31 till 71 dagar (Figur 11). I
figur 13 redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus, där mediantiden från
beslut till operation varierade från 21.5 till 71
dagar.
Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket
sällan bråttom med operation, definitivt inte
för låg- och intermediärrisk cancer, men ur
psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara så långa. En väntetid på
51 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse med andra cancerformer
lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i
regel datum för diagnos) till operation bland
kvinnor med bröstcancer cirka 20 dagar, dvs.
mindre än hälften så lång som väntetiden
mellan beslut att operation skulle ske till att
prostatektomi genomförts.
Median
80 dagar
0 dagar
Figur 12. KARTA - Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande
landsting, 2012.
Antal fall Median
●
Sunderby sjukhus
8
35
Länssjukhuset i Sundsvall
10
45
●
RIKET
2013
45
●
Östersunds sjukhus
59
48
●
REGIONEN
122
48
●
Norrlands universitetssjukhus Umeå
45
52
Antal fall Median
Norrbotten
8
35
Västernorrland
10
45
RIKET
2013
●
●
45
●
Jämtland
59
48
●
REGIONEN
122
48
●
Västerbotten
45
52
●
●
0
0
20
40
60
20
40
60
80
80
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 11. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting,
2012.
Figur 13. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus,
2012.
Uppgift saknas för 0.0 % av männen i regionen.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
22
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
7.4
7.4
Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer
Väntetid för hormonbehandling av
metastaserad prostatacancer
Median
30 dagar
Som mått på kvalitén på omhändertagande
av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av
fallen även utgör datum för insatt icke-kurativ
behandling. I 98 % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk
kastration och då oftast med GnRH-analog.
Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer
var 19 dagar i landet med en spridning från
0 till 31.5 dagar, dvs. oförändrat jämfört med
tidigare (Figur 14). Till skillnad från övriga
väntetider så var första kvartilsgränsen (när
25 % av patienterna fått ett behandlingsbeslut) noll eller nära noll dagar i 13 landsting,
vilket vi tolkar som att patienter med indikation för symtomatisk behandling fick den
snabbt.
0 dagar
Figur 15. KARTA - Antal dagar mellan provtagning och
behandlingsbeslut för män med metastaserad
sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L) och
icke-kurativ terapi, per behandlande landsting,
2012.
Antal fall Median
RIKET
924
19
Västerbotten
35
20
●
Jämtland
12
20.5
●
REGIONEN
98
21
●
Västernorrland
36
21.5
●
Norrbotten
15
28
●
●
0
20
40
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 14. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA≥100 µg/L) och
icke-kurativ terapi, per behandlande landsting,
2012.
Uppgift saknas för 0.0 % av männen i regionen.
Fördelningen av icke-kurativ terapi finns i tabell 24 på sida 62.
23
8
8
Diagnostik
Diagnostik
8.1
Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes
I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes; hälsoundersökning (PSA-test utan symtom från
urinvägarna eller andra symtom), symtom
från nedre urinvägarna (LUTS – lower urinary
tract symptoms) eller andra symtom/annan
orsak. Andelen fall som upptäckts vid en hälsoundersökning med PSA-testning har ökat
snabbt. År 2004 upptäcktes i riket 29 % av
tumörerna via en hälsoundersökning och den
andelen hade ökat till 46 % år 2012 (Tabell
3). Det fanns en stor spridning i andelen tumörer som upptäcktes via hälsoundersökning
mellan landstingen och framförallt mellan olika sjukhus (Figur 16 och 17). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd
till PSA-testning som finns i landet, skillnaderna visar också på att det är svårt att ur
journaltext avgöra om PSA togs som del av
en hälsokontroll av en man utan symtom eller
togs som del av en utredning av vattenkastningsbesvär. Förekomsten av symtomgivande
prostatacancer torde variera obetydlig i den
manliga befolkningen i Sverige och vi vet att
utbredd PSA-testning leder till hög incidens.
Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, 2004-2012.
Hälsoundersökning
Diagnosår
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
24
208
190
182
169
183
291
277
289
383
(20)
(20)
(22)
(20)
(20)
(28)
(26)
(30)
(38)
LUTS
397
378
403
425
454
442
438
347
303
(38)
(40)
(49)
(49)
(49)
(43)
(41)
(36)
(30)
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Andra
symptom
389
330
238
251
275
271
341
324
311
(37)
(35)
(29)
(29)
(30)
(26)
(32)
(33)
(31)
Uppgift
saknas
62
40
4
20
13
20
19
8
11
Totalt
(6)
(4)
(0)
(2)
(1)
(2)
(2)
(1)
(1)
1056
938
827
865
925
1024
1075
968
1008
8.1
Vid PSA-testning av symtomfria män
anger Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukvård [4, 5] att en skriftlig och
muntlig information om möjliga konsekvenser
av provet ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändamålet
tagit fram en informationsfolder i samarbete
med bland annat Svensk Urologisk Förening.
Vi har uppdaterat en undersökning om hur
information använts bland män diagnostiserade under 2009-2011 med en svarsfrekvens
på 1653/1800 = 92 %. Männens prostatacancer hade diagnostiserats vid en hälsoundersökning och i en brevenkät tillfrågades de om de
hade informerats om konsekvenserna av PSAtestet innan blodprovet togs [6]. Sexton procent hade fått skriftlig information och 47 %
av männen angav att de fått enbart muntlig information. Dessa resultat tyder på att
skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren tyvärr förefaller ha
haft ett lågt genomslag. Tidigare undersökning för män med diagnos under 2006-2008
visade på likartat resultat.
Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes
Antal fall
Gällivare sjukhus
24
Sunderby sjukhus
161
Övriga
3
Örnsköldsviks sjukhus
56
Norrlands universitetssjukhus Umeå
147
RIKET
8719
Skellefteå lasarett
87
Kalix sjukhus
18
REGIONEN
1008
Länssjukhuset i Sundsvall
175
Sollefteå sjukhus
35
Lycksele lasarett
63
Kiruna sjukhus
21
Östersunds sjukhus
202
Piteå älvdals sjukhus
16
Antal fall
Övriga/privat
3
Norrbotten
240
RIKET
8719
Västerbotten
297
REGIONEN
1008
Västernorrland
266
Jämtland
202
0
Hälsoundersökning
LUTS
Andra symptom
Uppgift saknas
40
60
80
100
Procent
Figur 17. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
0
Hälsoundersökning
LUTS
Andra symptom
Uppgift saknas
20
20
40
60
80
100
Procent
Figur 16. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, 2012.
25
8
Diagnostik
8.2
8.3
PSA-nivå vid diagnos
Medianvärdet för PSA-nivån vid diagnos, ett
robust mått på i vilket skede cancern upptäcks, har i riket sjunkit kraftigt under en 10årsperiod, från 23 µg/L år 1998 till 9 µg/L år
2012 (Tabell 4). Andelen tumörer som upptäckts i intervallet 4-10 µg/L har dubblerats
samtidigt som gruppen av män med PSA 20100 µg/L och högre än 100 µg/L har halverats
(Figur 18). Dessa stora förändringar bekräftar
att en ökande andel fall diagnostiseras p.g.a.
PSA-testning av symtomfria män. Täckningen för denna viktiga prognostiska variabel är
god, för 98 % av fallen i NPCR finns ett PSAvärde mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillgängligt sedan 1998.
Tabell 4. PSA-nivå (µg/L) per diagnosår, 1998-2012.
Median
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Totalt
28
21
22
23
20
19
15
15
15
14.6
13
11.6
10
10
9.6
15
Första
kvartil
Tredje
kvartil
12
10
11
10
10
9
8
8
8
7.7
7.4
6.7
6.4
6.1
6.1
8
86.5
59
72
67
62.8
58.2
36
37.8
40
36.5
39
31.4
25
21
21
43
Uppgift
saknas
(%)
23
30
22
22
20
24
18
16
20
22
20
17
20
22
24
320
Totalt
(3)
(4)
(3)
(3)
(2)
(3)
(2)
(2)
(2)
(3)
(2)
(2)
(2)
(2)
(2)
(2)
770
833
755
712
826
924
1056
938
827
865
925
1024
1075
968
1008
13506
50
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Procent
40
30
20
10
Uppgift saknas
PSA ≥ 100
20 ≤ PSA<100
10 ≤ PSA<20
4 ≤ PSA<10
3 ≤ PSA<4
PSA < 3
0
Figur 18. PSA-nivå (µg/L) vid diagnos per diagnosår,
1998-2012.
26
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Antal tagna biopsier
Ett annat område där utvecklingen har varit
snabb är tekniken vid prostatabiopsier med
hjälp av transrektal ultraljudsundersökning.
Allt fler vävnadskolvar tas vid samma provtagningsomgång, och bedövning används sedan några år i en allt större utsträckning vid
provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto
större är sannolikheten att en prostatacancer
diagnostiseras. Riktlinjerna för prostatacancersjukvård anger att 8 till 12 kolvar ska tas,
och om aktiv monitorering är aktuell ska två
omgångar av biopsier tas för att utesluta en
behandlingskrävande prostatacancer.
Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har i riket ökat mellan 2007 och 2012
(Tabell 5), vilket är i linje med internationella trender. Det fanns en viss spridning i
hur många biopsier som togs i landet, mindre
än sex biopsier togs i liten utsträckning och
i enstaka landsting tog man tretton eller fler
biopsier. Andel män som genomgick åtta eller
fler biopsier i den diagnostiserande biopsiomgången redovisas per län i figur 19 och per
sjukhus i figur 20, på de allra flesta mottagningar tas idag åtta eller fler biopsier i enighet
med gällande riktlinjer.
I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk
(SUNe) undersöktes biopsitekniken bland 137
svenska urologer [7]. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes av 87 % av dessa urologer,
och att 84 % regelbundet tog 10 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara 66 %
regelbundet biopserade främre prostata, ett
område där cancer ofta är svår att påvisa.
8.3
Antal tagna biopsier
Tabell 5. Antal tagna biopsier, per diagnosår, 2008-2012.
<6
Diagnosår
2008
2009
2010
2011
2012
57
51
40
36
40
6-9
(6)
(5)
(4)
(4)
(4)
526
507
472
342
267
(57)
(50)
(44)
(35)
(26)
252
389
491
517
596
Uppgift
saknas
13+
10-12
(27)
(38)
(46)
(53)
(59)
2
6
11
13
32
(0)
(1)
(1)
(1)
(3)
88
71
61
60
73
Totalt
(10)
(7)
(6)
(6)
(7)
925
1024
1075
968
1008
Antal fall
Antal fall
Västernorrland
Västerbotten
Övriga/privat
Jämtland
REGIONEN
RIKET
Norrbotten
96
Gällivare sjukhus
18
Kalix sjukhus
5
Kiruna sjukhus
7
Lycksele lasarett
22
Länssjukhuset i Sundsvall
63
Norrlands universitetssjukhus Umeå
69
Piteå älvdals sjukhus
5
Skellefteå lasarett
38
Sollefteå sjukhus
14
Örnsköldsviks sjukhus
19
Övriga
2
Östersunds sjukhus
130
REGIONEN
450
RIKET
3615
Sunderby sjukhus
58
129
2
130
450
3615
93
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 19. Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör
som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande
landsting, 2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 20. Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör
som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande
sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
27
8
Diagnostik
8.4
Skelettscintigrafi
Antal fall
Den internationella klassifikationen av skelettmetastaser har ändrats så att alla fall där
skelettmetastaser inte påvisats klassificeras
som M0. Det betyder att kategorin Mx, dvs.
där undersökning av skelett inte har skett, har
utgått. I 2012 års formulär har vi infört en
uppgift om skelettundersökning har genomförts, och i så fall vilken typ av undersökning.
39
Jämtland
29
88
Västernorrland
36
254
REGIONEN
160
61
Västerbotten
49
Antal fall
2086
81
RIKET
Västerbotten
1609
116
66
77
Norrbotten
Västernorrland
46
78
244
0
2003
2012
REGIONEN
20
40
60
80
100
Procent
348
Figur 22. Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med
Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller
PSA 20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting,
2003 och 2012.
2980
RIKET
2556
35
Norrbotten
73
Uppgift saknas för 5.9 % (2012) respektive 1.2 % (2003) av männen i regionen.
51
Jämtland
81
2003
2012
0
20
40
60
80
100
Antal fall
Procent
34
Jämtland
Figur 21. Andel män med T1-2, PSA mindre än 20 µg/L
och Gleasonsumma 6 eller lägre som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och 2012.
26
49
Västerbotten
34
Uppgift saknas för 7.7 % (2012) respektive 4.7 % (2003) av männen i regionen.
201
REGIONEN
132
1743
RIKET
1191
46
Norrbotten
34
72
Västernorrland
38
2003
2012
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 23. Andel män äldre än 75 år vid diagnos med Gleasonsumma 8-10 och/eller T3 och/eller PSA
20-50 µg/L som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 2003 och
2012.
Uppgift saknas för 12.6 % (2012) respektive 1.0 % (2003) av männen i regionen.
28
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
9
Behandling
9.1
märbehandling rapporteras. Täckningsgraden
för denna registrering är mycket god i NPCR.
För 2012 var 8211 primärbehandlingsblanketter inrapporterade i oktober 2013, vilket innebär 94 % täckning för hela riket (Tabell 6).
Täckningsgrad för registrering av primärbehandling
Efter genomförd behandling eller senast sex
månader efter diagnos skall patientens pri-
Tabell 6. Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, 2007-2012.
Västernorrland
Diagnosår
2007
2008
2009
2010
2011
2012
277
262
303
309
262
253
(99)
(98)
(98)
(99)
(95)
(95)
Jämtland
144
127
160
161
170
197
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(98)
Västerbotten
231
246
335
327
290
291
Norrbotten
(100)
(100)
(100)
(99)
(100)
(98)
211
284
221
266
226
233
(100)
(100)
(100)
(100)
(99)
(97)
Övriga/
privat
1 (100)
6 (100)
5 (100)
2 (67)
Totalt
863 (100)
920 (99)
1019 (100)
1069 (99)
953 (98)
976 (97)
I NPCR skall anges vilken behandlingsstrategi som har valts; konservativ behandling
(aktiv monitorering och symtomstyrd terapi
särskiljs sedan 2007), kurativ terapi eller ickekurativ terapi. Icke-kurativ terapi innebär i
den absoluta majoriteten av fall (98 %) hormonbehandling.
re andel män med intermediärrisk, högrisk
och lokalt avancerad cancer får kurativ behandling (Figur 25). Tydligast är ökningen
av strålbehandling vid lokalt avancerad cancer, vilket visar att SPCG-7 studien [8], som
rapporterade en ökad överlevnad för män som
erhållit kombination av strålterapi och hormonbehandling, har haft inverkan på valet av
behandlingsstrategi för denna patientgrupp.
Figur 24-27 visar primärbehandling för fem
riskkategorier och hur behandlingen har förändrats över tid. Sedan 2007 särskiljs behandlingsstrategierna aktiv monitorering och
symtomstyrd terapi (Figur 25 och 26). Aktiv
monitorering innebär att ingen behandling ges
primärt utan att patienten istället följs regelbundet med PSA-kontroller och re-biopsier
av prostata. Vid tecken till progress behandlas patienten med operation eller strålning.
Symtomstyrd terapi innebär att patienten
följs och hormonbehandling ges vid symtomatisk progress. För män 75 år eller yngre
med lågrisk cancer har andelen som följs med
aktiv monitorering ökat medan en något stör-
Figur 27 visar att andelen män som genomgår
kurativ behandling är starkt åldersberoende
i alla riskkategorier, likaså är bruket av hormonbehandling bland män med lokaliserade
högrisktumörer och regionalt metastaserade
tumörer åldersberoende. Sammantaget visar
dessa data på att behandlingen i allt större utsträckning differentieras i gruppen av
icke-metastaserade cancrar, allt fler män med
lågrisktumörer ställs på aktiv monitorering
och allt fler män med högrisktumörer opereras eller strålas. Men fortfarande förekommer
både överbehandling av lågrisktumörer och
underbehandling av högrisktumörer, det senare mest uttalat bland något äldre män.
9.2
Behandlingsstrategi
29
Behandling
Procent
O
pe
ra
tio
rå
n
lb
eh
an
dl
in
H
g
or
m
on
te
ra
pi
re
st
yr
d
m
St
pt
om
m
on
ito
Ak
tiv
H
St
te
ra
pi
rin
g
io
n
rå
lb
eh
an
dl
in
g
or
m
on
te
ra
pi
te
ra
pi
ra
p
i
g
n
io
lin
rå
l
H
or
be
m
ha
on
te
nd
ra
t
St
Procent
i
g
ra
p
te
nd
lin
ra
tio
ha
or
H
O
pe
m
on
i
n
g
r in
te
ra
p
re
m
pt
om
st
yr
d
ito
on
m
tiv
80
40
40
0
i
g
ito
m
m
Sy
m
Ak
tiv
H
St
rå
l
or
on
m
ha
be
O
te
ra
p
nd
lin
ra
tio
pe
on
i
rin
te
ra
p
pt
om
st
yr
d
re
ito
on
m
n
20
0
g
20
tiv
2008
2009
2010
2011
2012
60
re
pt
rin
om
g
st
yr
d
te
ra
pi
O
pe
ra
tio
St
rå
n
lb
eh
an
dl
in
H
g
or
m
on
te
ra
pi
2008
2009
2010
2011
2012
60
Ak
5. Fjärrmetastaserad
100
Procent
Procent
H
or
Sy
Ak
4. Regionalt metastaserad
80
St
rå
lb
e
0
tiv
m
on
ito
re
m
pt
r in
om
g
st
yr
d
te
ra
pi
O
pe
ra
tio
St
rå
n
lb
eh
an
dl
in
H
g
or
m
on
te
ra
pi
20
Ak
m
on
40
0
100
2008
2009
2010
2011
2012
60
20
i
lin
ra
t
nd
ha
St
rå
lb
e
O
pe
d
yr
st
om
pt
2008
2009
2010
2011
2012
40
Sy
H
or
Procent
80
60
Figur 24. Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, 1998-2012.
3b. Lokalt avancerad
100
80
te
ra
p
g
io
n
i
te
ra
p
O
pe
rv
at
iv
se
pe
ra
t
i
g
ra
p
r in
te
re
ito
te
on
3a. Lokaliserad högrisk
100
0
Ko
n
O
st
yr
d
m
Ak
Sy
Procent
0
Ak
i
g
ra
p
lin
nd
ha
be
St
rå
l
Ko
n
se
H
or
20
40
20
m
i
io
ra
p
ra
t
te
rv
at
iv
on
m
ha
be
St
rå
l
n
i
ra
p
te
nd
ra
t
lin
io
g
n
i
ra
p
te
O
pe
iv
rv
at
se
Ko
n
40
2008
2009
2010
2011
2012
60
on
20
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
60
Sy
Procent
rin
g
tiv
te
on
m
H
or
40
5. Fjärrmetastaserad
80
pt
om
ra
pi
n
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0
100
2. Intermediärrisk
80
60
0
0
m
20
20
0
tiv
40
nd
lin
g
ha
be
O
rå
l
St
Ko
n
60
40
20
100
80
Procent
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2008
2009
2010
2011
2012
60
4. Regionalt metastaserad
100
80
Procent
pe
iv
rv
at
se
H
or
rå
l
St
3. Högrisk
100
ra
tio
te
ra
pi
te
m
ha
be
O
on
ra
tio
nd
lin
g
te
ra
pi
pe
iv
rv
at
se
Ko
n
ra
pi
0
n
0
40
m
on
ito
20
2009
2010
2011
2012
60
re
40
80
m
20
60
1. Lågrisk
100
80
Sy
40
1a. Mycket låg risk
100
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
80
O
pe
Procent
60
Procent
2. Intermediärrisk
100
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
80
Sy
1. Lågrisk
100
Procent
9
Figur 25. Behandlingsstrategi för män 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår,
2008-2012.
Procent
i
g
ra
p
dl
in
te
on
m
H
St
rå
l
or
O
an
i
n
pe
ra
tio
ra
p
d
yr
pt
tiv
Sy
m
Ak
be
h
rin
g
re
m
on
ito
on
m
or
40
m
tiv
Sy
g
er
ap
i
on
t
an
dl
in
St
H
or
m
i
io
pe
ra
t
O
be
h
g
pt
i
in
g
nd
l
H
or
m
eh
a
on
te
ra
p
n
ra
tio
pe
Sy
m
O
d
yr
om
m
tiv
rå
lb
rin
re
on
ito
m
or
Ak
St
g
i
on
te
ra
p
n
in
g
H
rå
lb
eh
a
nd
l
ra
tio
O
pe
St
g
pt
m
Ak
tiv
om
m
st
yr
d
on
ito
re
te
rin
ra
pi
i
in
g
nd
l
H
or
m
eh
a
rå
lb
on
te
ra
p
ra
tio
O
pe
St
pt
m
Sy
Ak
tiv
om
m
st
yr
d
on
ito
re
te
rin
ra
pi
i
in
g
on
te
ra
p
nd
l
H
or
m
eh
a
pe
O
rå
lb
St
om
pt
m
ra
tio
ra
pi
rin
te
re
st
yr
d
on
ito
m
tiv
Sy
n
0
g
20
0
n
20
0
g
20
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
te
ra
p
pt
om
40
0
30
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
60
ra
pi
40
te
60
20
Figur 26. Behandlingsstrategi för män äldre än 75 år vid
diagnos, per riskkategori och diagnosår, 20082012.
st
on
tiv
m
Ak
Sy
Sy
80
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
Procent
40
d
ito
re
rin
er
ap
i
or
m
on
t
an
dl
in
rå
l
St
H
m
n
O
be
h
pe
ra
t
io
g
i
g
te
ra
p
d
st
on
m
pt
om
tiv
2008
2009
2010
2011
2012
60
5. Fjärrmetastaserad
100
80
Procent
Procent
2008
2009
2010
2011
2012
40
4. Regionalt metastaserad
100
80
60
m
Ak
5. Fjärrmetastaserad
100
yr
on
t
ito
re
rin
er
ap
i
g
St
H
rå
l
be
h
an
dl
in
io
pe
ra
t
O
st
or
m
i
te
ra
p
yr
d
ito
re
rin
on
m
m
Sy
m
Ak
tiv
H
St
pt
om
g
er
ap
i
an
dl
in
on
t
be
h
O
rå
l
st
pt
om
or
m
i
pe
ra
t
io
te
ra
p
yr
d
ito
re
rin
on
m
tiv
Sy
4. Regionalt metastaserad
80
n
0
g
20
0
n
20
0
g
20
0
n
40
20
100
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
60
yr
40
rå
l
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
60
st
40
80
Procent
2008
2009
2010
2011
2012
60
3b. Lokalt avancerad
100
80
Procent
Procent
2008
2009
2010
2011
2012
3a. Lokaliserad högrisk
100
80
40
m
Ak
3b. Lokalt avancerad
100
pt
m
Sy
3a. Lokaliserad högrisk
80
60
on
ito
re
rin
om
g
st
yr
d
te
ra
pi
O
pe
ra
tio
St
rå
n
lb
eh
an
dl
in
H
g
or
m
on
te
ra
pi
0
on
ito
re
m
pt
rin
om
g
st
yr
d
te
ra
pi
O
pe
ra
tio
St
rå
n
lb
eh
an
dl
in
H
g
or
m
on
te
ra
pi
20
100
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
60
0
Ak
te
ra
p
te
dl
in
H
St
rå
l
om
i
g
n
O
an
d
yr
st
be
h
pe
ra
tio
ra
p
te
re
m
on
ito
tiv
pt
m
Ak
Sy
m
2008
2009
2010
2011
2012
Sy
Procent
80
20
tiv
2. Intermediärrisk
100
40
Ak
i
rin
g
ra
p
i
g
dl
in
te
an
on
H
or
m
be
h
pe
ra
tio
om
St
rå
l
st
O
yr
d
m
on
ito
pt
tiv
n
i
ra
p
re
te
i
g
ra
p
dl
in
te
on
m
H
Ak
pt
om
St
rå
l
or
O
an
i
pe
ra
tio
d
yr
st
be
h
ra
p
te
re
m
on
ito
tiv
Sy
m
Ak
rin
g
0
n
20
0
rin
g
20
0
60
Procent
40
20
2. Intermediärrisk
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
60
0
80
Procent
40
20
100
Ak
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
60
st
40
80
om
2008
2009
2010
2011
2012
60
1. Lågrisk
100
80
Procent
40
Procent
2009
2010
2011
2012
60
1a. Mycket låg risk
100
80
Sy
Procent
1. Lågrisk
100
80
Procent
1a. Mycket låg risk
100
Figur 27. Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, 2008-2012.
9.2
För män med lågrisktumörer är aktiv monitorering den behandlingsstrategi som förordas i de reviderade Riktlinjerna som publicerades i preliminär version 2013, men det finns
en mycket stor variation mellan vårdgivare i
hur ofta denna strategi tillämpades 2012. Andelen män 65 år eller yngre med lågrisk Pca
som behandlades med aktiv monitorering var
54 % i riket och varierade från 39 % till 62 %
mellan landstingen i Sverige (Figur 28) och på
sjukhusnivå var skillnaderna 13-89 % (Figur
29). Även bland män över 65 år erhöll cirka
60 % aktiv monitorering med stor variationen
mellan vårdgivarna (Figur 30 och 31). I sex
landsting understeg andelen aktiv monitorering 50 % av män över 65 år med lågrisktumörer. Det är svårt att sätta en exakt målnivå
för den stora gruppen lågrisktumörer, som innefattar en tredjedel mycket låg risk, men en
nivå på minst 60 % förefaller rimlig. I princip bör alla män i kategorin mycket låg risk
cancer ställas på aktiv monitorering eller vid
kort förväntad överlevnad symtomstyrd terapi, men på 12 sjukhus understeg den andelen 70 %. Andelen män med mycket låg risk
cancer som erhöll aktiv monitorering redovisas per landsting och per sjukhus i figur 32
och 33.
Behandlingsstrategi
Antal fall
Övriga
11
Gällivare sjukhus
6
Östersunds sjukhus
31
Sunderby sjukhus
18
Lycksele lasarett
5
Skellefteå lasarett
10
REGIONEN
113
Norrlands universitetssjukhus Umeå
21
RIKET
1100
Länssjukhuset i Sundsvall
11
0
20
40
60
80
Figur 29. Andel män 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre
och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
Antal fall
Norrbotten
29
Jämtland
31
REGIONEN
113
Västerbotten
36
RIKET
1100
Västernorrland
17
0
20
40
60
80
100
Procent
100
Procent
Figur 28. Andel män 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre
och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2012.
31
9
Behandling
Antal fall
Antal fall
Norrbotten
21
Västerbotten
51
REGIONEN
Västernorrland
Jämtland
RIKET
Gällivare sjukhus
5
Lycksele lasarett
15
Övriga
8
Skellefteå lasarett
18
REGIONEN
140
Sunderby sjukhus
12
Örnsköldsviks sjukhus
6
Östersunds sjukhus
38
RIKET
1087
Norrlands universitetssjukhus Umeå
18
Länssjukhuset i Sundsvall
20
140
30
38
1087
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 30. Andel män äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre
och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 31. Andel män äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre
och PSA < 10 µg/L) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
32
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
9.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
Antal fall
Norrbotten
17
Västernorrland
15
REGIONEN
88
Västerbotten
Gällivare sjukhus
6
Lycksele lasarett
7
Länssjukhuset i Sundsvall
8
Sunderby sjukhus
6
Övriga
12
REGIONEN
88
Skellefteå lasarett
11
RIKET
810
Norrlands universitetssjukhus Umeå
12
Östersunds sjukhus
26
30
RIKET
810
Jämtland
26
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 32. Andel män med mycket låg risk (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 10 µg/L, ej mer än
2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i
biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering,
per behandlande landsting, 2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 33. Andel män med mycket låg risk (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 10 µg/L, ej mer än
2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i
biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering,
per behandlande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
33
9
Behandling
Bland män 75 år och yngre sågs en stor
spridning mellan landstingen av andelen män
med intermediär- och högrisktumör som behandlades kurativt, mellan 52 och 94 % respektive 57 och 96 % (Figur 34 och 38). Däremot fanns det en stor skillnad mellan enskilda
sjukhus i andelen män som genomgick kurativ
terapi, med en spridning av intermediärrisk
mellan 0 och 100 % och för högrisktumörer
43 och 100 % (Figur 35 och 39). Eftersom
biologisk och inte kronologisk ålder avgör behandling ska inte samtliga patienter i denna
kategori rekommenderas kurativ behandling.
En del män kan pga. kort förväntad överlevnad vara olämpliga för kurativt syftande
behandling och andra män kan välja aktiv
monitorering för att undvika minskad livskvalitet, och därför är inte 100 procent aktiv
behandling i denna grupp ett mål. Vi vet från
tidigare studier att cirka en tredjedel av män
som väljer aktiv monitorering senare får aktiv
behandling efter en uppföljningstid på cirka
fyra år [9]. Männen som var äldre än 75 år
erhöll kurativt syftande behandling i mycket
lägre utsträckning än de yngre männen, både
i intermediärrisk (Figur 36 och 37) och hög-
34
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
riskgruppen (Figur 40 och 41).
I NPCR registreras den diagnostiska biopsiomgången, det betyder att för de män som
genomgår ytterligare utredning med utökade
biopsier eller bildundersökning av prostata
(MR) kommer behandlingsbeslutet att fattas grundat på detta utökade material men i
NPCR redovisas enbart den primära utredningen. Därför kan data i NPCR vara missvisande på så vis att en grupp av män med
mycket låg risk cancer på primär utredning
men där utökad utredning visar en mer utbredd tumör som visade intermediär eller hög
risk cancer förefaller ha fått en behandling
som inte följer Riktlinjerna men i själva verket är korrekt. För att belysa detta införs
from 2014 en variabel som visar om utökad
biopsiomgång gjorts, och vi avser att i en
efterunderundersökning belysa hur stor den
gruppen och vidare att ta fram dessa PADsvar. Vidare registreras också från 2014 om
bildundersökning, mestadels MR, av prostata
gjorts. Under 2014 kommer NPCR att pilota
en tilläggsblankett där en utvidgad registrering av prostatektomi-data insamlas.
9.2
Antal fall
Antal fall
Jämtland
Östersunds sjukhus
50
Örnsköldsviks sjukhus
11
Norrlands universitetssjukhus Umeå
47
Länssjukhuset i Sundsvall
45
Skellefteå lasarett
11
REGIONEN
242
RIKET
2125
Lycksele lasarett
18
Gällivare sjukhus
8
Övriga
5
Sunderby sjukhus
42
Piteå älvdals sjukhus
5
50
Västernorrland
56
Västerbotten
76
REGIONEN
242
RIKET
2125
Norrbotten
Behandlingsstrategi
60
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 34. Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med
intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande landsting, 2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 35. Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med
intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
35
9
Behandling
Antal fall
Antal fall
Västerbotten
15
REGIONEN
52
RIKET
387
Norrbotten
13
Jämtland
10
Västernorrland
14
0
20
40
60
80
Norrlands universitetssjukhus Umeå
7
Skellefteå lasarett
5
Övriga
9
REGIONEN
52
RIKET
387
Östersunds sjukhus
10
Länssjukhuset i Sundsvall
12
Sunderby sjukhus
9
100
Procent
Figur 36. Andel män äldre än 75 år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande landsting, 2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 37. Andel män äldre än 75 år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi,
per behandlande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
36
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
9.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
Antal fall
Västerbotten
25
Jämtland
25
REGIONEN
100
RIKET
1024
Norrbotten
32
Västernorrland
18
0
20
40
60
80
Skellefteå lasarett
8
Norrlands universitetssjukhus Umeå
16
Östersunds sjukhus
25
Övriga
13
REGIONEN
100
Sunderby sjukhus
24
RIKET
1024
Länssjukhuset i Sundsvall
14
100
Procent
Figur 38. Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med
högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 39. Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med
högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
37
9
Behandling
Antal fall
Antal fall
Västerbotten
21
Skellefteå lasarett
6
REGIONEN
90
Norrlands universitetssjukhus Umeå
13
Örnsköldsviks sjukhus
9
RIKET
697
REGIONEN
90
Jämtland
12
RIKET
697
Östersunds sjukhus
12
Övriga
12
Sunderby sjukhus
20
Länssjukhuset i Sundsvall
18
Västernorrland
Norrbotten
28
29
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 40. Andel män äldre än 75 år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 41. Andel män äldre än 75 år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
För att utvärdera optimal uppföljningsstrategi vid aktiv monitorering har en klinisk
studie startats, SAMS – Studie om Aktiv Monitorering i Sverige (PI Ola Bratt, Helsingborg). I studien jämförs traditionell uppföljning med PSA-testning och re-biopsier med
ett protokoll där extensiv re-biopsi görs omedelbart efter diagnostisk biopsi och sedan följs
patienten med enbart PSA-kontroller. Primär
endpoint är konvertering till aktiv terapi, dvs.
operation eller strålbehandling. För de pati-
38
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
enter som inte kan randomiseras finns en observationsstudie i SAMS. Vi tror att SAMS
kan medföra att uppföljning vid aktiv monitorering harmoniseras, så att uppföljning
och val av tidpunkt för aktiv behandling blir
mer likartat i landet. SAMS är en studie där
studieformulären är upplagda i INCA, vilket
medför att kostnaden för SAMS-studien blir
låg och SAMS är en pilotstudie för att använda INCA för kliniska studier.
9.3
9.3
Radikal prostatektomi
Operationsteknik
Radikal prostatektomi utförs med retropubisk
teknik (öppen kirurgi), med laparoskopisk
teknik eller som robotassisterad laparoskopisk prostatektomi (RALP). Sedan 1998 har
antalet utförda prostatektomier i riket ökat
från 450 till 2 590 operationer år 2011.
RALP- operationerna ökar kraftigt på bekostnad av öppen operation. År 2012 utfördes 1 180 operationer som RALP, dvs. mer
än hälften av alla prostatektomier, och dessa
ingrepp skedde på elva sjukhus. I den Norra
sjukvårdsregionen utfördes inga RALP, men
i övriga sjukvårdsregioner hade ett eller flera
sjukhus tillgång till operationsrobot och vid
Radikal prostatektomi
dessa sjukhus dominerade denna operationstyp (Tabell 9). Under 2013 inköpte ytterligare ett antal sjukhus i landet operationsrobotsystem, så nu finns det operationsrobotsystem
i alla sex regioner i Sverige.
Antalet utförda ingrepp varierade stort mellan vårdgivare, från enstaka prostatektomier
till mer än 300 ingrepp på två sjukhus under 2012. Det är framförallt för RALP som
det skett en koncentration till ett fåtal kliniker med stora operationsvolymer och vid
fyra sjukhus utfördes mer än 100 RALP under 2012. Vid 21 sjukhus utfördes mindre än
36 ingrepp, dvs. mindre än tre prostatektomier per månad. I figur 42 visas antal ingrepp
utförda per sjukhus under åren 2009-2012.
Tabell 7. Typ av radikal prostatektomi, per diagnosår, 2008-2012.
Retropubisk
Diagnosår
2008
2009
2010
2011
2012
Laparoskopisk
Robotassisterad
laparoskopisk
2
1
0
0
0
0
0
1
0
0
62 (97)
133 (99)
109 (99)
131 (100)
122 (100)
(3)
(1)
(0)
(0)
(0)
Laparoskopisk/
robotassisterad
(0)
(0)
(1)
(0)
(0)
2
1
1
0
0
Totalt
(3)
(1)
(1)
(0)
(0)
64
134
110
131
122
Tabell 8. Typ av radikal prostatektomi (som primärterapi), per behandlingsår, 2009-2012.
Retropubisk
Behandlingsår
2009
2010
2011
2012
102 (97)
125 (100)
133 (99)
138 (100)
Laparoskopisk
3
0
0
0
(3)
(0)
(0)
(0)
Robotassisterad
laparoskopisk
0
0
1
0
(0)
(0)
(1)
(0)
Totalt
105
125
134
138
39
9
Behandling
Tabell 9. Typ av radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Sjukhus
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Sunderby sjukhus
Östersunds sjukhus
REGIONEN
RIKET
Retropubisk
Laparoskopisk
15
46
10
67
138
861
0
0
0
0
0
113
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(37)
Robotassisterad
laparoskopisk
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(5)
Sjukhus som till tabellen bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
40
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
0
0
0
0
0
1347
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(58)
Totalt
15
46
10
67
138
2321
9.3
Radikal prostatektomi
Antal op per år
2009 / 2010 / 2011 / 2012
Antal fall
Östersunds sjukhus
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Länssjukhuset i Sundsvall
Sunderby sjukhus
67
REGIONEN
138
Norrlands universitetssjukhus Umeå
46
RIKET
2321
Länssjukhuset i Sundsvall
15
Sunderby sjukhus
10
59 / 61 / 62 / 46
11 / 11 / 14 / 15
8 / 12 / 4 / 10
0 20
2012
Östersunds sjukhus
27 / 41 / 53 / 67
60
100
Antal opererade
Figur 42. Antal radikala prostatektomier, per behandlande sjukhus och behandlingsår, 2009-2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall år 2012 har grupperats till ”Övriga”.
1a. Mycket låg risk
1b. Lågrisk (övrig)
1c. Lågrisk (saknas)
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 43. Andel män opererade med radikal prostatektomi som hade lågrisktumör, per behandlande
sjukhus, behandlingsår 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
41
9
Behandling
Nervsparande intention
Den vanligaste långtidsbiverkan efter radikal prostatektomi är erektil dysfunktion, som
beror på att de nerver som ansvarar för erektionen ofta skadas vid operationen, eftersom
nerverna passerar prostata ner till penis. Dessa autonoma nerver är mycket känsliga för all
typ av påverkan.
operationspreparatets ytterkant. I registrering
i NPCR skall anges om man preoperativt planerade att spara nerverna, på ena eller bägge
sidorna vid operation, vilket är aktuellt om
tumören är liten och har låg Gleasonsumma.
Andelen operationer där man hade nervsparande intention på en eller bägge sidor var
likartad 2009-2012 (Tabell 10). Som förväntat kunde man också se en tydligt mindre
andel operationer med nervsparande intention i gruppen med högrisktumörer jämfört
med lågrisktumörer (Tabell 11). Uppgift om
nervsparande intention saknades i 14 % av
alla ingrepp i landet och det fanns en stor
spridning i hur stor andel som saknade denna
uppgift från mindre än 10 % till mer än 70 %
per sjukhus, på åtta sjukhus saknades uppgiften för mer än 40 % av de opererade fallen
(Figur 44).
Risken för erektil dysfunktion ökar med patientens ålder och med tumörens lokala utbredning och den är också relaterad till operationsteknik och operatörens förtrogenhet med
tekniken. Det finns en mycket stor spridning
av den rapporterade frekvensen av erektil dysfunktion efter operation. Det anges i litteraturen att 19-67 % av männen drabbas av erektil
dysfunktion efter öppen kirurgi och 3-31 %
av männen efter robotassisterad kirurgi [10].
Den näst vanligaste och mest handikappande
biverkan utgörs av urinläckage som uppstår i
2-34 % av alla prostatektomier enligt rapporter i litteraturen [10].
Det fanns också en mycket stor variation i hur
ofta man planerade en nervsparande teknik
på ena eller bägge sidorna mellan sjukhusen
i landet, vilket varierade mellan mindre än
10 % upp till 100 % (Figur 45). Skillnaden
mellan alla ingrepp och enbart lågrisktumör
(Figur 46) var förvånansvärt liten, 70 % för
samtliga tumörer och 85 % för lågrisktumörer.
Operationen kan göras med nervsparande teknik, dvs. man fridissekerar och lämnar nervbuntarna intakta på ena sidan (unilateralt)
eller bägge sidorna (bilateralt) vid lågrisktumörer där risken är liten för extrakapsulär
växt och positiv marginal, dvs. tumörväxt i
Tabell 10. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlingsår, 2009-2012.
Ja,
bilateralt
Diagnosår
2009
2010
2011
2012
41
42
30
21
Ja,
unilateralt
(39)
(34)
(22)
(15)
20
23
24
29
Ja, övrig
(19)
(18)
(18)
(21)
2
1
22
10
Uppgift
saknas
Nej
(2)
(1)
(16)
(7)
9
14
31
34
(9)
(11)
(23)
(25)
33
45
27
44
Totalt
(31)
(36)
(20)
(32)
105
125
134
138
Tabell 11. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-, och högrisk), behandlingsår 2012.
Ja,
bilateralt
Riskkategori
1. Lågrisk
2. Intermediärrisk
3. Högrisk
42
12
8
0
(28)
(11)
(0)
Ja,
unilateralt
8
19
2
(19)
(26)
(11)
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Ja, övrig
6
3
1
(14)
(4)
(5)
Nej
5
17
10
(12)
(24)
(53)
Uppgift
saknas
12
25
6
(28)
(35)
(32)
Totalt
43
72
19
9.3
Antal fall
Antal fall
RIKET
Östersunds sjukhus
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Radikal prostatektomi
2321
RIKET
1993
Östersunds sjukhus
55
Övriga
6
REGIONEN
94
Norrlands universitetssjukhus Umeå
33
67
46
REGIONEN
138
Sunderby sjukhus
10
Länssjukhuset i Sundsvall
15
0
20
40
60
80
100
Procent
0
Ja, bilateralt
Ja, unilateralt
Ja, övrig
20
40
60
80
100
Procent
Figur 44. Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Figur 45. Andel opererade med nervsparande intention
vid radikal prostatektomi, per behandlande
sjukhus, behandlingsår 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
Bland de män där uppgift om nervsparande intention ej saknas. Sjukhus som till figuren
bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
43
9
Behandling
Tumörstadium
Två tredjedelar av de bortopererade tumörerna bedömdes vid histopatologisk undersökning (PAD) som pT2, dvs. tumörens växt
var begränsad av prostatakapseln (Tabell 12).
Den uppgiften saknades för mer än 20 % av
de opererade fallen på tre sjukhus i landet
(Figur 47). Andelen pT2 varierade stort mellan opererande sjukhus (37-92 %) (Figur 48).
Som förväntat var andelen pT2-tumörer högre
i gruppen som preoperativt bedömdes vara en
lågrisktumör, dvs. kliniskt stadium T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA lägre än 20
µg/L än högre riskkategori (Figur 49-51).
Antal fall
Övriga
2
Östersunds sjukhus
21
RIKET
521
REGIONEN
35
Tabell 12. pT-stadium, per behandlingsår, 2009-2012.
pT0
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Diagnosår
2009
2010
2011
2012
12
0
Ja, bilateralt
Ja, unilateralt
Ja, övrig
20
40
60
80
0
1
0
0
pT2
(0)
(1)
(0)
(0)
59
81
91
95
Uppgift
saknas
pT3-4
(56)
(65)
(68)
(69)
26
37
42
40
(25)
(30)
(31)
(29)
20
6
1
3
Totalt
(19)
(5)
(1)
(2)
105
125
134
138
100
Procent
Antal fall
Figur 46. Andel opererade med nervsparande intention
vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per
behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Norrlands universitetssjukhus Umeå
46
Sunderby sjukhus
10
Östersunds sjukhus
67
RIKET
2321
REGIONEN
138
Länssjukhuset i Sundsvall
15
Bland de män där uppgift om nervsparande intention ej saknas. Sjukhus som till figuren
bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 47. Andel som saknar uppgift om pT-stadium, per
behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
44
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
9.3
Antal fall
Radikal prostatektomi
Antal fall
Länssjukhuset i Sundsvall
12
Länssjukhuset i Sundsvall
5
Östersunds sjukhus
67
Östersunds sjukhus
25
REGIONEN
135
RIKET
589
RIKET
2280
REGIONEN
51
Sunderby sjukhus
10
Övriga
3
Norrlands universitetssjukhus Umeå
46
Norrlands universitetssjukhus Umeå
18
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 48. Andel pT2-tumörer, per behandlande sjukhus,
behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med
färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 49. Andel pT2-tumörer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med
färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
45
9
Behandling
Antal fall
Antal fall
Länssjukhuset i Sundsvall
7
Östersunds sjukhus
34
Sunderby sjukhus
5
REGIONEN
69
RIKET
1206
Norrlands universitetssjukhus Umeå
23
0
20
40
60
80
100
Procent
Östersunds sjukhus
5
REGIONEN
10
RIKET
160
Övriga
5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 50. Andel pT2-tumörer (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika;
kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och
PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår
2012.
Figur 51. Andel pT2-tumörer (män med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi
och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med
färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
Bland de män där uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med
färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
46
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
9.3
Positiv marginal
Positiv marginal innebär att det finns tumörvävnad i resektionsranden i preparatet
vid patologbedömning, dvs. en icke-radikal
exstirpation av tumören. Positiv marginal
medför en ökad risk för PSA-relaps, dvs. att
tumören återkommer och kan detekteras med
PSA-prov och det finns också en ökad risk för
klinisk relaps. Det finns dock mycket stora
variationer i risken för progress beroende på
var tumören växte ut i preparatkanten och
hur stor den positiva marginalen var. Om patologen uttryckte tveksamhet anges ”osäker”
i registreringen.
Frekvensen positiv marginal kommer alltså
att vara relaterad till tumörens storlek, aggressivitet och riskkategori, dvs. case mix,
operationsteknik, patologens noggrannhet vid
undersökning av preparatet och till sist bedömningen av PAD-svaret och rapporten till
registret. Om patologbedömningen är standardiserad och av god kvalitet så är andelen
positiv marginal i en operationsserie ett gott
indirekt mått på operationskvalitet.
Andelen av opererade män med positiv marginal var i stort oförändrad mellan 2009 och
2012 (Tabell 13). Andel operationer med osäker uppgift om marginalstatus eller ingen uppgift om marginaler varierade i riket mellan
0-44 %, från 7 sjukhus saknades denna uppgift för mer än 20 % av operationerna (Figur
52) Mellan sjukhusen i Sverige fanns en stor
spridning av andelen positiva marginaler, från
6 till drygt 50 % (Figur 53).
I ett försök att minska inflytandet av tumöregenskaper begränsade vi analysen i figur 54
till pT2-tumörer och i figur 57 till intermediärrisktumörer. Fortfarande var spridningen
mellan landets sjukhus mycket stor. I figur 55
och 56 redovisas operationsvolym per sjukhus
relaterat till marginalstatus, dvs tumörradikalitet. För mindre enheter var spridningen
stor medan för enheter som utförde många
ingrepp, vilket innebär sjukhus där RALP utfördes, var andelen positiva marginaler ganska
likartad kring 20 % och ingen lägre frekvens
sågs bland de enheter som utförde allra flest
ingrepp. Det finns anledning att granska alla
Radikal prostatektomi
de faktorer ovan som påverkar bedömning av
marginalstatus för att få en komplett bild av
vad av positiv marginalstatus påverkas av.
På sikt kan marginalstatus bli en viktig kvalitetsparameter och redan nu är dessa data
viktiga för att stimulera till analys av såväl
operationsresultat som analys av andra faktorer förutom de rent operationstekniska som
kan påverka resultaten.
Tabell 13. Positiv marginal, per behandlingsår, 20092012.
Nej
Ja
Diagnosår
2009
2010
2011
2012
39
30
29
26
(37)
(24)
(22)
(19)
59
78
82
93
Osäker
(56)
(62)
(61)
(67)
5
16
23
18
(5)
(13)
(17)
(13)
Uppgift
saknas
2
1
0
1
(2)
(1)
(0)
(1)
Totalt
105
125
134
138
Antal fall
Sunderby sjukhus
10
Norrlands universitetssjukhus Umeå
46
RIKET
2321
Länssjukhuset i Sundsvall
15
REGIONEN
138
Östersunds sjukhus
67
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 52. Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
47
9
Behandling
Antal fall
Antal fall
Östersunds sjukhus
52
Norrlands universitetssjukhus Umeå
25
Länssjukhuset i Sundsvall
13
Sunderby sjukhus
6
REGIONEN
119
Östersunds sjukhus
42
RIKET
2126
REGIONEN
82
Norrlands universitetssjukhus Umeå
44
Länssjukhuset i Sundsvall
9
Sunderby sjukhus
10
RIKET
1419
0
20
40
60
80
100
0
20
40
Procent
Figur 53. Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om marginalstatus ej är osäker eller saknas. Sjukhus som till
figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
60
80
100
Procent
Figur 54. Andel positiv marginal (pT2-tumörer dvs.
postoperativt bedömd som begränsad till
prostata), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om marginalstatus ej är osäker eller saknas. Sjukhus som till
figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
100
100
●
Retropubisk RP
●
80
Laparoskopisk RP
Robotassisterad laparoskopisk RP
60
40
●
●
20
Procent positiv marginal
Procent positiv marginal
80
Retropubisk RP
Laparoskopisk RP
Robotassisterad laparoskopisk RP
60
40
20
●
●
●
0
0
0
20
40
60
Antal operationer
Figur 55. Andel positiv marginal (samtliga RP) vs antal
operationer av respektive typ på sjukhuset, per
typ av operation, behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om marginalstatus ej är osäker eller saknas. Inom respektive
typ av operation är sjukhus som bidrog med färre än 5 fall exkluderade.
●
0
●
20
●
40
60
Antal operationer
Figur 56. Andel positiv marginal (pT2-tumörer dvs.
postoperativt bedömd som begränsad till
prostata, och PSA < 20 µg/L) vs antal operationer av respektive typ på sjukhuset, per typ
av operation, behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om marginalstatus ej är osäker eller saknas. Inom respektive
typ av operation är sjukhus som bidrog med färre än 5 fall exkluderade.
48
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
9.3
Adjuvant terapi efter prostatektomi
Radikal prostatektomi kan kompletteras med
omedelbar tilläggsbehandling (adjuvant terapi), antingen hormonbehandling eller strålbehandling. Den uppgiften saknades för 4 %
av patienterna i riket med en stor variation
mellan sjukhusen (Tabell 15 och Figur 58).
För närvarande finns inte konsensus i Sverige om adjuvant terapi vid positiv marginal
och kapselgenombrott men det finns en internationell trend till en ökad användning av
strålbehandling postoperativt grundat på ett
par nyligen publicerade studier, men det sker
i så fall till priset av överbehandling [11–13].
På de flesta enheter i Sverige väntar man på
PSA-relaps innan postoperativ strålbehandling startas. Däremot råder det konsensus om
att om strålbehandling ges vid PSA-återfall
skall den ges redan vid låga PSA-värden, och
de nivåerna har successivt sjunkit under 2000talet till 0.1-0.2 µg/L.
Antal fall
Östersunds sjukhus
25
Länssjukhuset i Sundsvall
8
REGIONEN
60
Sunderby sjukhus
5
RIKET
1128
Norrlands universitetssjukhus Umeå
22
Radikal prostatektomi
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 57. Andel positiv marginal (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi
och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om marginalstatus ej är osäker eller saknas. Sjukhus som till
figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
Det stora flertalet patienter fick inte någon
adjuvant behandling 2009-2012, men andelen
varierade mellan sjukhusen i landet. Vid ett
sjukhus fick 43 % av opererade män strålbehandling postoperativt (Tabell 15). Den
stora spridningen i användandet av adjuvant
strålbehandling ses även då analysen begränsas till opererade patienter med pT3-tumörer
och/eller positiv marginal (Figur 58).
Tabell 14. Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi,
per behandlingsår, 2009-2012.
Ingen
adjuvant
terapi
Diagnosår
2009
2010
2011
2012
45
53
74
121
(43)
(42)
(55)
(88)
Hormonterapi
1
1
0
0
(1)
(1)
(0)
(0)
RT
7
6
10
4
(7)
(5)
(7)
(3)
Uppgift
saknas
52
65
50
13
(50)
(52)
(37)
(9)
Totalt
105
125
134
138
0 män med övriga kombinationer har grupperats in i ”Uppgift saknas”.
49
9
Behandling
Tabell 15. Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Ingen
adjuvant
terapi
Sjukhus
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Sunderby sjukhus
Östersunds sjukhus
ÄREGIONEN
ÖRIKET
14
33
8
66
121
2113
(93)
(72)
(80)
(99)
(88)
(91)
Hormonterapi
0
0
0
0
0
23
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(1)
RT
1
2
1
0
4
95
(7)
(4)
(10)
(0)
(3)
(4)
Sjukhus som till tabellen bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
50
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Uppgift
saknas
0
11
1
1
13
90
(0)
(24)
(10)
(1)
(9)
(4)
Totalt
15
46
10
67
138
2321
9.3
Antal fall
Antal fall
Länssjukhuset i Sundsvall
Östersunds sjukhus
RIKET
Radikal prostatektomi
15
Övriga
6
Norrlands universitetssjukhus Umeå
12
REGIONEN
32
RIKET
907
Östersunds sjukhus
14
67
2321
REGIONEN
138
Sunderby sjukhus
10
Norrlands universitetssjukhus Umeå
46
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 58. Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi,
per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 59. Andel opererade män med pT3-tumör
och/eller positiv marginal som fått adjuvant strålterapi, per behandlande sjukhus,
behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om adjuvant terapi ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog
med färre än 5 fall har grupperats till ”Övriga”.
51
9
Behandling
9.4
Strålbehandling
De senaste decenniernas forskning har visat att strålbehandling i botande syfte mot
prostatacancer kräver att dosen ökas 10-15 %
jämfört med traditionell behandling. Det har
blivit möjligt med modern strålbehandlingsteknik. Under de senaste åren har en metod introducerats där man inför den yttre
strålbehandlingen placerar tre guldmarkörer
i prostata med hjälp av ultraljudsundersökning. Detta bidrar till att öka strålbehandlingens precision och har snabbt blivit rutin vid
högdos strålbehandling (Figur 65). I Sverige
ges strålbehandling med flera olika tekniker.
Den vanligaste tekniken är extern, dvs. yttre
strålbehandling, som kan ges med olika dagsdoser under 5-8 veckor. Tabell 20 och 21 visar
exempel på olika behandlingsscheman som
ger en jämförbar biologisk behandlingseffekt
och hur de fördelas mellan de olika riskgrupperna. En annan metod att öka dosen är
att kombinera yttre och inre strålbehandling,
brachyterapi. Den inre strålbehandlinen ges
då med s.k. högintensiv dosstrålning (HDR)
som ger en koncentrerad strålning. Behandlingen ges med patienten i ryggbedövning och
oftast vid två tillfällen. Lågintensiv dosstrålning, LDR brachyterapi (behandling med radioaktiva frön) ges på liknande sätt som HDR
brachyterapi. Behandlingen ges vid ett enda
tillfälle då cirka 80 frön placeras i prostata. Tekniken lämpar sig för behandling av
prostatacancer av låg- eller intermediärrisk
med begränsad utbredning.
Sedan 1998 ökade antalet män som strålbehandlats primärt från 491 män 1998 till 1660
män 2009. En nedgång i antal strålbehandlade män ses 2012 för tredje året i följd. Mellan
2004 och 2012 minskade antalet män som fick
brachyterapi med seeds från 300 till 87.
Vid åtta kliniker i landet användes i princip enbart extern strålterapi 2012, vid fyra
kliniker används metoden med lågintensiv
strålning i form av seeds samt även övriga
modaliteter. Vid övriga kliniker ges extern
och kombinationen extern och HDR.
52
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Tabell 16. Typ av primär strålterapi, per diagnosår,
1998-2012.
Extern
Diagnosår
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
63
80
107
102
147
143
196
155
161
167
193
263
311
253
266
(100)
(98)
(99)
(100)
(100)
(99)
(100)
(99)
(100)
(99)
(99)
(100)
(100)
(100)
(100)
Extern +
brachy
Brachy
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
(0)
(0)
(1)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
0
2
0
0
0
1
0
1
0
1
2
1
0
1
0
(0)
(2)
(0)
(0)
(0)
(1)
(0)
(1)
(0)
(1)
(1)
(0)
(0)
(0)
(0)
Totalt
63
82
108
102
147
144
196
156
161
168
195
264
311
254
267
0 män är exkluderade ur tabellen då det saknades uppgift om typ av strålterapi.
Tabell 17. Andel genomförda strålbehandlingar bland de
som har planerad strålterapi eller remiss till
strålterapi registrerad på behandlingsblanketten, per diagnosår, 2009-2012.
RT
utförd
Diagnosår
2009
2010
2011
2012
263 (100)
312 (100)
252 (100)
257 (97)
Strålblankett
saknas
RT ej
utförd
0
0
0
0
(0)
(0)
(0)
(0)
0
0
1
9
(0)
(0)
(0)
(3)
Totalt
263
312
253
266
Tabell 18. Typ av primär strålterapi, per behandlingsår,
2009-2012.
Extern
Behandlingsår
2009
2010
2011
2012
249
293
289
271
(100)
(100)
(100)
(100)
Brachy
0
0
0
0
(0)
(0)
(0)
(0)
Extern +
brachy
0
0
0
0
(0)
(0)
(0)
(0)
Totalt
249
293
289
271
9.4
Strålbehandling
Tabell 19. Typ av primär strålterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår 2012.
Extern
Sjukhus
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
REGIONEN
RIKET
81 (100)
190 (100)
271 (100)
948 (71)
I årets NPCR-rapport har vi ett mått som
indikator för kvalitén på omhändertagandet
av män som behandlats med kurativ extern
strålterapi. Måttet är andelen män med lågrisktumörer som fick GnRH-analoger inför
strålbehandling (dvs. neoadjuvant hormonbehandling), vilket är ett ”inte göra mått”. Det
finns ingen evidens för att neoadjuvant hormonbehandling är av godo för denna grupp,
och Socialstyrelsens Riktlinjer anger att neoadjuvant hormonbehandling endast ska användas på högriskpatienter med en förväntad
överlevnad mer än 10 år. Under de senaste
åren har dessutom flera studier, bland annat
från NPCR, påvisat en måttligt ökad risk för
hjärtsjukdom, tromboembolism och osteoporosrelaterade frakturer vid hormonbehandling
med GnRH-agonister, och risken förefaller öka
redan kort tid efter insatt behandling [14–17].
Andelen män med lågrisktumör som fick hormonbehandling före strålbehandling var 18 %
år 2011-2012 i riket och i sju landsting fick
mer än 20 % av alla män med lågrisktumör
GnRH-analoger inför strålterapi (Figur 60).
Brachy
Extern +
brachy
0
0
0
99
0
0
0
282
(0)
(0)
(0)
(7)
Totalt
(0)
(0)
(0)
(21)
81
190
271
1329
Antal fall
Västernorrland
31
REGIONEN
87
Västerbotten
56
RIKET
247
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 60. Andel av primärt externt strålbehandlade män
med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting,
behandlingsår 2011-2012.
Bland de män där uppgift om neoadjuvant hormonbehandling ej saknas.
Vid högrisk prostatacancer erhöll cirka 80 %
av patienterna neoadjuvant hormonterapi inför strålbehandling med GNRH-analoger eller
TAB i riket som helhet. Regionalt varierade
andelen män som erhöll behandling mellan 0
och 100 % (Figur 66).
53
9
Behandling
Tabell 20. Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med låg- eller intermediärrisktumör, per behandlande
sjukhus, behandlingsår 2012.
2.0 Gy
Sjukhus
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
REGIONEN
RIKET
45
88
133
339
(88)
(80)
(83)
(73)
2.5 Gy
3.0 Gy
6.1 Gy
0
0
0
63
0
0
0
11
6
22
28
50
(0)
(0)
(0)
(14)
(0)
(0)
(0)
(2)
(12)
(20)
(17)
(11)
Totalt
51
110
161
463
0 män är exkluderade ur tabellen då övrig fraktionsdos var angiven eller uppgift saknades.
Tabell 21. Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med högrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår
2012.
2.0 Gy
Sjukhus
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
REGIONEN
RIKET
21
61
82
282
(95)
(97)
(96)
(75)
2.5 Gy
3.0 Gy
0
0
0
57
0
0
0
30
(0)
(0)
(0)
(15)
(0)
(0)
(0)
(8)
0 män är exkluderade ur tabellen då övrig fraktionsdos var angiven eller uppgift saknades.
54
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
6.1 Gy
1
2
3
9
(5)
(3)
(4)
(2)
Totalt
22
63
85
378
9.4
Antal fall
Strålbehandling
Antal fall
Västerbotten
42
Västerbotten
33
RIKET
325
Västernorrland
13
REGIONEN
58
REGIONEN
46
Västernorrland
16
RIKET
260
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 61. Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått strålning som
inkluderat lymfkörtlar, per behandlande landsting, behandlingsår 2012.
Antiandrogen
GnRH
TAB
Uppgift saknas
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 63. Typ av adjuvant hormonbehandling för primärt
strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår
2012.
Bland de män där uppgift om inklusion av lymfkörtlar ej saknas.
Antal fall
Antal fall
Västernorrland
RIKET
REGIONEN
Västerbotten
16
Västerbotten
33
Västernorrland
13
REGIONEN
46
RIKET
260
327
58
42
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 62. Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått adjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting,
behandlingsår 2012.
Bland de män där uppgift om adjuvant hormonbehandling ej saknas.
≤ 6 mån
>6 mån, ≤ 18 mån
>18 mån, ≤ 30 mån
>30 mån
Uppgift saknas
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 64. Längd på adjuvant hormonbehandling för primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår 2012.
55
9
Behandling
Antal fall
Antal fall
Västernorrland
2
RIKET
503
REGIONEN
42
Västernorrland
22
Västerbotten
40
REGIONEN
85
RIKET
290
Västerbotten
63
0
20
40
60
80
0
100
20
40
Figur 65. Andel där markörteknik använts, för män
som fått primär extern strålbehandling med
IMRT, per behandlande landsting, behandlingsår 2012.
60
80
100
Procent
Procent
Figur 66. Andel av primärt strålbehandlade män med
högrisk prostatacancer (T3 och/eller Gleasonsumma 8-10 och/eller PSA 20-50 µg/L, ej
N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonbehandling med GnRH eller TAB, per behandlande landsting, behandlingsår 2012.
Tabell 22. Antal män som fått postoperativ strålterapi (adjuvant eller salvage), per behandlande sjukhus, behandlingsår
2012.
Adjuvant
Sjukhus
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
REGIONEN
RIKET
56
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
4
1
5
81
(27)
(3)
(11)
(22)
Salvage
11
29
40
287
(73)
(97)
(89)
(78)
Totalt
15
30
45
368
9.5
9.5
Behandling av
prostatacancer
lokalt
avancerad
I Socialstyrelsens reviderade Riktlinjer anges
att kurativ strålterapi med neoadjuvant
GnRH-behandling följt av adjuvant antiandrogenbehandling ad modum SPCG-7 har
högst prioritet vid behandling av män med lokalt avancerad prostatacancer som är i övrigt
friska och har en lång förväntad överlevnad
eftersom det finns starkast evidens för effekten
av denna behandling. SPCG-7-studien visade
att män med lokalt avancerade tumörer som
behandlades med strålterapi och hormonbehandling hade hälften så stor risk att dö av
prostatacancer upp till tio år efter diagnos
i jämförelse med män som behandlades med
enbart hormonbehandling och den studien
har fått starkt genomslag på hur man ser
på behandlingen av lokalt avancerad prostatacancer [8]. Om den förväntade överlevnaden
är mindre än fem år förespråkar Riktlinjerna
hormonell behandling vid symptomgivande
progress.
Vi kartlade därför behandlingen av män med
lokalt avancerad prostatacancer definierad
som kliniskt lokalstadium T3 eller PSA 2050 µg/L, ej N1 ej M1, dvs. utan metastaser
i lymfkörtlar eller skelett i ålderskategorierna 75 år eller yngre och 76-80 år. Behandlingen av dessa män varierade stort mellan
landstingen (Figur 67-70). Totalt i riket behandlades ungefär 67 % av männen 75 år
eller yngre med kurativ behandling, och 40 %
fick neoadjuvant hormonbehandling följt av
strålbehandling (Figur 67), andelen varierade
mellan 16-62 % i landets landsting (Figur 68).
I denna grupp av män är det rimligt att en
större andel ska erhålla kurativ behandling
och NPCR föreslår målnivån 90 % behandlade med kurativ terapi. Starkast evidens för
effekt vid lokalt avancerade tumörer är kombination av strålterapi och hormonbehandling
Behandling av lokalt avancerad prostatacancer
ad modum SPCG-7 [8]. Hormonbehandlingen
som ges adjuvant, dvs. efter strålbehandlingen, varierar kraftigt över landet där riksgenomsnittet är 40 % antiandrogen och den
resterande delen övervägande erhåller GnRH
analoger, men TAB förekommer också. Även
för längden på denna behandling finns det en
stor variation i riket (Figur 63 och 64).
Bland män 76-80 år med lokalt avancerad cancer var kurativ behandling ovanlig, de flesta
erhöll hormonbehandling (Figur 53). Knappt
10 % av män 76-80 år med lokalt avancerad
tumör erhöll neoadjuvant hormonbehandling
och strålterapi (Figur 70). I de flesta landsting var den vanligaste behandlingsstrategin
primär GnRH-analogbehandling. Dessa data
tyder på en underanvändning av antiandrogener och en överanvändning av GnRH-analoger
vid val av hormonbehandling.
Enligt nuvarande riktlinjer rekommenderas
symtomstyrd behandling vid lokalt avancerad
tumör bland män med en förväntad överlevnad som är mindre än fem år, men en 76
årig man har idag en förväntad överlevnad
på 10 år och en 80-årig man 8 år [18], så i
denna grupp finns också en underbehandling.
Bland dessa män över 75 års ålder med lokalt avancerad tumör finns en grupp som har
en förväntad överlevnad som klart överstiger
fem år, och för dem finns det indikation för
kurativ terapi. På grund av det svagare evidensläget för effekt av terapi och med hänsyn
till samsjuklighet och patientens önskemål är
det dock inte möjligt att idag sätta en målnivå för denna grupp.
Speglande den internationella trenden med
strålbehandling mot lymfkörtelstationer i adjuvant syfte hos lokalt avancerade tumörer
ser vi att den behandlingen används på ungefär hälften av landets kliniker. År 2012 gavs
sådan behandling i 10 landsting (Figur 61).
57
9
Behandling
Antal fall
Antal fall
Övriga/privat
1
Jämtland
27
Västerbotten
20
REGIONEN
80
Västernorrland
24
RIKET
537
Norrbotten
31
Jämtland
5
42
REGIONEN
164
Norrbotten
47
RIKET
1446
Västernorrland
47
0
20
40
60
80
Västernorrland
47
40
60
80
100
Procent
Figur 69. Behandling av män 76-80 år vid diagnos med
lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller
PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2011-2012.
Antal fall
Antal fall
42
20
Neoadjuvant hormonbehandling + RT
RT
RP
Antiandrogener monoterapi
GnRH/orchiektomi
Konservativ terapi
Övrigt
Figur 67. Behandling av män 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3
och/eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1),
per behandlande landsting, 2011-2012.
Västerbotten
0
100
Procent
Neoadjuvant hormonbehandling + RT
RT
RP
Antiandrogener monoterapi
GnRH/orchiektomi
Konservativ terapi
Övrigt
Norrbotten
Västerbotten
Västerbotten
20
REGIONEN
80
RIKET
537
Västernorrland
24
Norrbotten
31
Jämtland
5
47
REGIONEN
164
Jämtland
27
RIKET
1446
Övriga/privat
1
0
20
40
60
80
100
Procent
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 68. Andel av män 75 år eller yngre vid diagnos med
lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller
PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling,
per behandlande landsting, 2011-2012.
Figur 70. Andel av män 76-80 år vid diagnos med lokalt
avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA
20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per
behandlande landsting, 2011-2012.
Bland de män där uppgift om behandling ej saknas.
Bland de män där uppgift om behandling ej saknas.
58
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
9.5
Antal fall
Antal fall
Jämtland
4
Västerbotten
13
Norrbotten
Behandling av lokalt avancerad prostatacancer
Norrbotten
12
Jämtland
4
REGIONEN
48
Västernorrland
19
Västerbotten
13
RIKET
501
12
REGIONEN
48
Västernorrland
19
RIKET
501
0
Neoadjuvant hormonbehandling + RT
RT
RP
Antiandrogener monoterapi
GnRH/orchiektomi
Konservativ terapi
Övrigt
20
40
60
80
100
Procent
Figur 71. Behandling av män 75 år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 50-100
µg/L, ej M1), per behandlande landsting,
2011-2012.
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 72. Andel av män 75 år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 50-100
µg/L, ej M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande
landsting, 2011-2012.
Bland de män där uppgift om behandling ej saknas.
59
Behandling
9.6
Biverkningar efter behandling
För att kartlägga förekomsten av biverkningar används enkäter i NPCR för att erhålla
patientupplevda biverkningar relaterade till
behandling, ”patient reported outcome measures; PROM”. Patienter som opereras eller
strålas får före behandling besvara en enkät
som jämförs med enkätsvar ett och fem år
efter behandling. Spridningen och införandet
av detta kräver en stor arbetsinsats, bl.a. för
att hitta rutiner för distribution av enkäterna
på varje sjukhus. Vi har kommit en bit på
väg och kan för tredje året nu redovisa data
för PROM. Enkäten innehåller 44 frågor om
urinvägsbesvär, tarmbesvär, sexualfunktion
samt en allmän del. Enkäten har reviderats
inför 2013 och vi pilotar för närvarande en
web-enkät.
Vi kan i år redovisa data från enkät före
behandling och ett år efter behandling från
totalt 2 824 män i riket som opererats eller
strålbehandlats. Medianålder för retropubiskt
opererade var 64 år och för män som opererades med robotassisterad laparoskopisk teknik
63 år och män som strålades 67 år (Tabell
23).
”ganska mycket” och mycket inkontinens ökade också klart efter både retropubisk och robotassisterad operation.
100
80
Procent
9
40
20
0
Extern strålbehandling
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Baslinje 1 år
Inget
Lite
Ganska mycket
Mycket
Figur 73. Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling.
Besvär från tarmen drabbar framför allt
män som behandlats med extern strålbehandling. I den grupp av män som behandlats med
strålbehandling hade 8 % ”lite” tarmsymtom
innan behandling och ett år efter behandling
hade 15 % ”lite” besvär, 7 % ”ganska mycket” och 2 % hade ”mycket” tarmbesvär (Figur 74).
Tabell 23. Antalet män med PROM-data vid baslinje
och 1 år efter kurativt syftande behandling.
100
80
Antal baslinjedata
Antal 1 år
109
0
122
231
109
0
122
231
Medianålder
vid diagnos
63
NA
66.5
Procent
Behandling
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Extern strålbehandling
Totalt
60
60
40
20
I figur 73 redovisas ansträngningsinkontinens bland män som genomgått extern strålbehandling, retropubisk, öppen operation och
robotassisterad laparoskopisk operation. Andelen män med ansträngningsinkontinens ökade i riket mer efter operation än efter strålning. Mest uttalad var ökningen av ”lite” inkontinens efter retropubisk operation, men
60
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
0
Extern strålbehandling
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Baslinje 1 år
Inget
Lite
Ganska mycket
Mycket
Figur 74. Graden av avföringsläckage före behandling
(baslinjeundersökning) och ett år efter behandling.
9.6
100
Procent
80
60
40
20
0
Extern strålbehandling
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Baslinje 1 år
Ingen ED
Mild ED
Moderat ED
Allvarlig ED
Figur 75. Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling.
100
80
Procent
Erektil dysfunktion (ED), dvs. oförmåga
att få stånd, är illustrerad i figur 75. Det fanns
en klar skillnad i frekvensen av ED före behandling, högst andel ”allvarlig” ED hade män
som strålades följt av män som genomgått öppen operation. Efter behandlingen ökade andelen män med erektil dysfunktion kraftigt,
ökningen var kraftigast efter operation och
mer än 80 % av män som opererats öppet eller robotassisterat rapporterade allvarlig ED
ett år efter operation.
Biverkningar efter behandling
60
40
20
0
Extern strålbehandling
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Mild ED
Moderat ED
Allvarlig ED
Figur 76. Graden av erektil dysfunktion (ED) ett år efter behandling för män med ingen ED före behandling (baslinjeundersökning).
61
9
Behandling
9.7
Hormonbehandling
300
100
Sjukhus
Kalix sjukhus
Lycksele lasarett
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Piteå älvdals sjukhus
Skellefteå lasarett
Sollefteå sjukhus
Sunderby sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
REGIONEN
RIKET
0
1
2
7
0
2
5
4
1
1
23
115
(0)
(17)
(9)
(35)
(0)
(22)
(62)
(33)
(20)
(8)
(23)
(12)
Figur 77. Median PSA-nivå (µg/L) vid diagnos för män
med påvisade fjärrmetastaser (M1), per diagnosår, 1998-2012.
GnRH
2 (100)
5 (83)
21 (91)
12 (60)
1 (100)
7 (78)
2 (25)
7 (58)
3 (60)
10 (83)
70 (71)
677 (72)
GnRH +
AA kontinuerligt
0
0
0
0
0
0
1
0
1
0
2
69
0 fick övrig hormonterapi och är därför exkluderade ur tabellen.
62
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
2012
År
Tabell 24. Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2012.
Orchiektomi
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
0
1998
Tabell 24 visar behandling av män med M1
eller PSA över 100 µg/L, totalt 941 män i landet med diagnos under 2012. Den vanligaste
behandlingen var GnRH-analog 72 %, bilateral orchiektomi (kirurgisk kastration med
bortopererande av testiklarna) 12 % och monoterapi med antiandrogen 9 %. För 275 män
utan påvisade metastaser, men med PSA över
100 µg/L, var behandlingen GnRH-analog i
68 %, orchiektomi i 10 % och antiandrogener
i 16 % (Tabell 25).
200
Median (IQR)
PSA-nivån vid diagnos hos patienter med påvisade fjärrmetastaser (M1) har i riket sjunkit från ett medianvärde strax över 200 µg/L
1998 till 120 µg/L 2012 (Figur 77). Det visar
att det skett en ”stage migration” även inom
kategorin fjärrmetastaserad sjukdom.
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(12)
(0)
(20)
(0)
(2)
(7)
Endast AA
0
0
0
1
0
0
0
1
0
1
3
80
(0)
(0)
(0)
(5)
(0)
(0)
(0)
(8)
(0)
(8)
(3)
(9)
Totalt
2
6
23
20
1
9
8
12
5
12
98
946
9.7
Hormonbehandling
Tabell 25. Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2012.
Orchiektomi
Sjukhus
Kalix sjukhus
Lycksele lasarett
Länssjukhuset i Sundsvall
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Skellefteå lasarett
Sollefteå sjukhus
Sunderby sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
REGIONEN
RIKET
0
(0)
0
(0)
1
(9)
1 (25)
1 (100)
3 (60)
1 (33)
0
(0)
0
(0)
7 (23)
28 (10)
GnRH
2 (100)
1 (100)
10 (91)
3 (75)
0
(0)
2 (40)
1 (33)
1 (100)
2 (67)
22 (71)
188 (68)
GnRH +
AA kontinuerligt
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
16
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(6)
Endast AA
0
0
0
0
0
0
1
0
1
2
43
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(33)
(0)
(33)
(6)
(16)
Totalt
2
1
11
4
1
5
3
1
3
31
277
0 fick övrig hormonterapi och är därför exkluderade ur tabellen.
63
10
Prostatacancerspecifik mortalitet
I figur 78 redovisas den kumulativa risken
upp till 15 år efter diagnos för död i prostatacancer, hjärtkärlsjukdom och andra orsaker
för fem riskkategorier av män som behandlats icke-kurativt. Skillnaden i risk för död
i prostatacancer varierade från 9 % för män
med lågrisktumör till 69 % för män med me-
All ages
Cumulative probability of death
Low risk
Prostate cancer
Cardiovascular
Other
Age < 65 years
Cumulative probability of death
Intermediate risk
0.4
0.2
0
2
4
6
8
10
14
0
2
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
No. at risk
258
1696 1626 1152
845
595
0
2
217
82
10
12
14
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
No. at risk
412
2563 2825 2298 1860 1365
869
393
0
2
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
No. at risk
144
854
1102
0
2
994
767
4
6
468
238
96
32
12
14
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
Cumulative probability of death
706
1
2
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
3950 4362 3828 3031 2171 1364
598
0
2
372
4
6
8
Years since diagnosis
No. at risk
208
362
303
256
214
0
2
95
51
10
12
14
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
No. at risk
164
1822 2018 1796 1495 1187
829
394
8
10
Years since diagnosis
No. at risk
129
1756 1982 1729 1280
770
371
109
28
12
14
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
2
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
No. at risk
5027 5801 4964 3857 2690 1682
Cumulative probability of death
12
Years since diagnosis
No. at risk
0
2
223
12
14
195
4
6
8
Years since diagnosis
No. at risk
684
223
224
213
183
0
2
82
33
10
12
14
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
No. at risk
142
1480 1895 1855 1655 1344
964
0
2
143
12
14
4
6
8
10
Years since diagnosis
No. at risk
424
3352 3683 2885 1989 1163
576
178
47
10
12
14
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
2
4
6
8
10
Years since diagnosis
No. at risk
1914 2203 1837 1431 1015
Cumulative probability of death
Age > 75 years
0.6
0
High risk
Age 65−75 years
1
5113 5553 4444 3472 2428 1519
Regionally metastatic
tastatisk sjukdom [19]. Ungefär 30 % av männen med högrisktumörer, oavsett ålder vid diagnos hade dött av cancern efter 10 år, vilket
talar för att en större del av dessa män bör
genomgå kurativ behandling än vad som nu
sker.
0.8
No. at risk
Distant metastases
10
Prostatacancerspecifik mortalitet
590
0
2
83
12
14
200
4
6
8
Years since diagnosis
No. at risk
241
290
308
250
0
2
107
44
17
8
10
12
14
4
6
8
10
Years since diagnosis
No. at risk
194
594
817
0
2
760
650
500
325
0
2
56
12
14
4
6
8
Years since diagnosis
No. at risk
139
1120 1096
769
531
321
158
58
10
10
12
14
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
No. at risk
2
4
6
8
10
Years since diagnosis
4125 3220 2187 1450
951
564
223
0
2
No. at risk
71
652
583
4
6
Years since diagnosis
418
246
162
96
45
No. at risk
12
1322 1141
4
6
8
10
Years since diagnosis
824
623
445
279
121
0
2
No. at risk
41
2151 1496
4
6
8
Years since diagnosis
945
581
344
189
57
18
Figur 78. Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och
åldersgrupp.
64
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
11
Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR
Vetenskapliga publikationer baserade på
NPCR och PCBaSe (länkning av NPCR
med en rad andra register)
2013; 18 publikationer
Van Hemelrijck M, Garmo H, Michaëlsson
K, Thorstenson A, Stattin P, Holmberg L,
Adolfsson J. Mortality following Hip Fracture
in Men with Prostate Cancer. PLoSOne 2013
Sep 27;8(9):e74492.
Vellekoop A, Loeb S, Folkvaljon Y, Stattin
P. Population-Based Study of Predictors for
Adverse Pathology Among Candidates for
Active Surveillance With Gleason 6 Prostate
Cancer. J Urol, Accepterad Sep 2013.
Bratt O, Carlsson S, Holmberg E, Holmberg
L, Johansson E, Josefsson A, Nilsson A, Nyberg M, Robinsson D, Sandberg J, Sandblom
D, Stattin P. The Study of Active Monitoring in Sweden (SAMS): A randomized study
comparing two different follow-up schedules
for active surveillance of low-risk prostate
cancer. Scand J Urol 2013 Oct; 47(5):347-55.
Stattin P, Stacy Loeb S. “To measure is to
know. If you cannot measure it you cannot
improve it.“ Statistical modeling cannot compensate for unmeasured bias. Eur Urol July
2013.
Makarov D, Loeb S, Ulmert, D, Drevin L,
Lambe M, Stattin P. Prostate Cancer imaging
trends after Nationwide effort to discourage
inappropriate prostate cancer imaging. J Natl
Cancer Inst 2013 Sep;105(17):1306-13.
Robinson D, Garmo H, Bill-Axelson A, Mucci L, Holmberg L, Stattin P. Use of 5αreductase inhibitors for lower urinary tract
symptoms and risk of prostate cancer in Swedish men: nationwide, population based casecontrol study. BMJ 2013 Jun 18;346:f3406.
doi: 10.1136/bmj.f3406.
Nilsson H, Stranne J, Stattin P, Nordin P.
Incidence of Groin Hernia Repair After Radi-
cal Prostatectomy: A Population-Based Nationwide Study. Ann Surg. 2013 Jun 6.
Loeb S, Berglund A, Stattin P. PopulationBased Study of Utilization and Determinants
of Active Surveillance and Watchful Waiting
for Low- and Intermediate risk prostate cancer. J Urol 2013 Nov;190(5):1742-9.
Fall K, Garmo H, Gudbjörnsdottir S, Stattin
P, Zethelius B. Diabetes Mellitus and Prostate Cancer Risk; A Nationwide Case-Control
Study within PCBaSe Sweden. Cancer Epidemiol Biomarkers prev.2013 Jun;22(6):11021109.
Wirén SM, Drevin LI, Carlsson SV, Akre
O, Holmberg EC, Robinson DE, Garmo HG,
Stattin PE. Fatherhood status and risk of prostate cancer: Nationwide, population-based
case-control study. Int J Cancer. 2013 Aug
15;133(4):937-43.
Van Hemelrijck M, Wigertz A, Sandin F, Garmo H, Hellstrom K, Fransson P, Widmark A,
Lambe M, Adolfsson J, Varenhorst E, Johansson JE, Stattin P. Cohort Profile: The
National Prostate Cancer Register of Sweden
and Prostate Cancer data Base Sweden 2.0.
Int J Epidemiol 2013 Aug; 42(4):956-67.
Lissbrant IF, Garmo H, Widmark A, Stattin
P. Population-based study on use of chemotherapy in men with castration resistant
prostate cancer. Acta Oncol. 2013 Nov;
52(8):1593-601.
Eloranta S, Adolfsson J, Lambert PC, Stattin
P, Akre O, Andersson TM, Dickman PW.
How can we make cancer survival statistics
more useful for patients and clinicians: an
illustration using localized prostate cancer
in Sweden. Cancer Causes & Control 2013
Mar;24(3):505-15.
Carlsson S, Sandin F, Fall K, Lambe M,
Adolfsson J, Stattin P, Bill-Axelson A. Risk
of suicide in men with low-risk prostate cancer. Eur J Cancer 2013 May;49(7):1588-99.
65
11
Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR
Loeb S, Drevin L, Robinson D, Holmberg
E, Carlsson S, Lambe M, Stattin P Risk of
localized and advanced prostate cancer among
immigrants versus native-born Swedish men:
a nation-wide population-based study. Cancer
Causes & Control 2013 Feb;24(2):383-90.
Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L,
Bill-Axelson A, Akre O, Stattin P, Adolfsson
J. Thromboembolic events following surgery for prostate cancer. Eur Urol 2013 Feb;
63(2):354-63..
Stattin P, Sandin F, Hugosson J. Reply from
Authors re: Urs E. Studer, Peter C. Albertsen.
It’s Time to Change the Treatment Paradigm
for Prostate Cancer! Eur Urol 2013;63:97-9:
PCBaSe Sweden combines the National Prostate Cancer Register of Sweden with health
care registers and demographic databases: A
useful tool for observational studies. Eur Urol
2013 Jan;63(1):99-100.
Rider J, Sandin F, Andrén O, Wiklund P,
Hugosson J, Stattin. Long-term Outcomes
Among Non-Curatively Treated Men According to Prostate Cancer Risk Category in
a Nation-wide, Population-Based Study. Eur
Urol 2013 Jan; 63(1):88-96.
2012; 9 publikationer
Wiren S, Stattin P. Research on quality registries provides clinical benefit. Results from
the National Prostate Cancer Register. Läkartidningen Juli 2012.
Van Hemelrijck M, Drevin L, Holmberg L,
Garmo H, Adolfsson J, Stattin P. Primary
cancers before and after prostate cancer diagnosis. Cancer 2012 Dec; 118(24):6207-16.
Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L.
Current routines for transrectal ultrasoundguided prostate biopsy: A web-based survey
by the Swedish Urology Network. Scand J
Urol Nephrol 2012 May 31.
Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of prostate-specific
66
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
antigen testing to men prior to blood draw:
A study from the National Prostate Cancer
Register (NPCR) of Sweden. Scand J Urol
Nephrol 2012 Oct;46(5):326-31.
Grundmark B, Garmo H, Zethelius B, Stattin
P, Lambe M, Holmberg L. Anti-androgen
prescribing patterns, patient treatment adherence and influencing factors; results from
the nationwide PCBaSe Sweden. Eur J Clin
Pharmacol. 2012 Dec; 68(12):1619-30.
Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg
H, Holmberg L, Lambe M, Bill-Axelson A,
Stattin P, Adolfsson J. Incidence of fractures causing hospitalisation in prostate cancer patients: Results from the populationbased PCBaSe Sweden. Eur J Cancer.
2012;48(11):1672-81.
Jansson KF, Akre O, Garmo H, Bill-Axelson
A, Adolfsson J, Stattin P, Bratt O. Concordance of tumor differentiation among brothers with prostate cancer. Eur Urol. 2012
Oct;62(4);656-61.
Berglund A, Garmo H, Robinson D, Tishelman C, Holmberg L, Bratt O, Adolfsson J,
Stattin P, Lambe M. Differences according
to socioeconomic status in the management
and mortality in men with high risk prostate
cancer. Eur J Cancer. 2012;48(1):75-84.
Robinson D, Garmo H, Lindahl B, Van
Hemelrijck M, Adolfsson J, Bratt O, Holmberg L, Stattin P. Ischemic heart disease and
stroke before and during endocrine treatment
for prostate cancer in PCBaSe Sweden. Int J
Cancer. 2012;130(2):478-87.
2011; 5 publikationer
Van Hemelrijck M, Stattin P, Adolfsson J.
Reply from Authors re: Matthew R. Cooperberg. Adverse Effects of Androgen Deprivation and the Limits of National Tumor Registries. Eur Urol. 2011 Dec 9.
Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L,
Stattin P, Adolfsson J. Multiple events of
fractures and cardiovascular and thrombo-
embolic disease following prostate cancer diagnosis: results from the population-based
PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2012;61(4):690700.
tigen testing of men without clinical signs
of the disease: a population-based study from
the National Prostate Cancer Register of Sweden. Scand J Urol Nephrol. 2010;44(6):384-90.
Akre O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M,
Bratt O, Stattin P . Mortality among men
with locally advanced prostate cancer managed with noncurative intent: a nationwide study in PCBaSe Sweden. Eur Urol.
2011;60(3):554-63.
Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg
L, Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A,
Lambe M, Stattin P, Adolfsson J. Absolute and relative risk of cardiovascular disease
in men with prostate cancer: results from the
Population-Based PCBaSe Sweden. J Clin
Oncol. 2010;28(21):3448-56.
Bill-Axelson A, Garmo H, Nyberg U, Lambe
M, Bratt O, Stattin P, Adolfsson J, Steineck G. Psychiatric treatment in men with
prostate cancer–results from a Nation-wide,
population-based cohort study from PCBaSe
Sweden. Eur J Cancer. 2011;47(14):2195-201.
Berglund A, Garmo H, Tishelman C, Holmberg L, Stattin P, Lambe M. Comorbidity,
treatment and mortality: a population based
cohort study of prostate cancer in PCBaSe
Sweden. J Urol. 2011;185(3):833-9.
2010; 8 publikationer
Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Bill-Axelson
A, Holmberg L, Lambe M, Stattin P. Effects
of prostate-specific antigen testing on familial
prostate cancer risk estimates. J Natl Cancer
Inst. 2010;102(17):1336-43.
Holmstrom B, Holmberg E, Egevad L, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J, Stattin P,
National Prostate Cancer Register of Sweden.
Outcome of primary versus deferred radical
prostatectomy in the National Prostate Cancer Register of Sweden Follow-Up Study. J
Urol. 2010;184(4):1322-7.
Stattin P, Holmberg E, Johansson JE, Holmberg L, Adolfsson J, Hugosson J, National
Prostate Cancer Register (NPCR). Outcomes
in localized prostate cancer: National Prostate Cancer Register of Sweden follow-up study.
J Natl Cancer Inst. 2010;102(13):950-8.
Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo H,
Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson E, Lambe
M, Stattin P, Holmberg L. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer:
results from the population-based PCBaSe
Sweden. Lancet Oncol. 2010;11(5):450-8.
Bill-Axelson A, Garmo H, Lambe M, Bratt O,
Adolfsson J, Nyberg U, Steineck G, Stattin
P. Suicide risk in men with prostate-specific
antigen-detected early prostate cancer: a nationwide population-based cohort study from
PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2010;57(3):390-5.
2009; 4 publikationer
Holmberg L, Adolfsson J, Mucci L, Garmo H,
Adami HO, Möller H, Johansson JE, Stampfer M. Season of diagnosis and prognosis in
breast and prostate cancer. Cancer Causes
Control 2009 Jul; 20(5): 663-70.
Stattin P, Garmo H, Steineck G, Bill-Axelson
A. Re: Immediate risk of suicide and cardiovascular death after a prostate cancer diagnosis:
cohort study in the United States. J Natl Cancer Inst. 2010;102(18):1447-8; author reply 8.
1448.
Andrèn O, Garmo H, Mucci L, Andersson
S-O, Johansson J-E, Fall K. Incidence and
mortality of incidental prostate cancer: a Swedish register-based study. Br J Cancer. 2009
Jan 13;100 (1):170-3.
Bratt O, Berglund A, Adolfsson J, Johansson JE, Tornblom M, Stattin P. Prostate
cancer diagnosed after prostate-specific an-
Hagel E, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt
O, Johansson JE, Adolfsson J, Lambe M,
Stattin P. PCBaSe Sweden: a register-based
67
11
Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR
resource for prostate cancer research. Scand
J Urol Nephrol 2009; 43(5): 342-9.
Carlsson S, Adolfsson J, Bratt O, Johansson JE, Ahlstrand C, Holmberg E, Stattin
P, Hugosson J. Nationwide population-based
study on 30-day mortality after radical prostatectomy in Sweden. Scand J UrolNephrol
2009; 43(5): 350-6.
Fransson P. Long-term local adverse effects
of prostate cancer treatment – Results from a
population-based study. Submitted.
Vetenskapliga presentationer baserade på
NPCR, 2013
American Urological Association, 3-4 maj San
Diego
Accepterade/submittade manuskript baserade på NPCR
Incidence-based Prostate Cancer Mortality in
Areas with High and Low Prostate Cancer Incidence. Pär Stattin och Sigrid Carlsson. Best
poster in session award
Stattin P, Carlsson S, Holmström B, Vickers
A, Hugosson J, Lilja H, Jonsson H. Prostate
Cancer Mortality in Areas with High and Low
Prostate Cancer Incidence. Accepted pending
revision.
Population-Based Study of Utilization and
Determinants of Active Surveillance and
Watchful Waiting for Low- and Intermediate
prostate cancer. Stacy Loeb.
Fridriksson J, Holmberg E, Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M, Bill-Axelson
A, Stattin P. Readmission after radical prostatectomy. Nation-wide, population-based
study in PCBaSe Sweden. Submitted.
Ohmann EL, Loeb S, Robinsson D, BillAxelson A, Berglund A, Stattin P. Nationwide
Population-based Study of Prostate Cancer
Stage Migration Between and Within Clinical
Risk Categories. Submitted.
Lundström KJ, Drewin L, Carlsson S, Garmo
H, Loeb S, Stattin P, Bill-Axelson A. Risk
factors for infections after transrectal ultrasound guided prostate biopsy-a population
based study. Submitted.
Tomic K, Berglund A, Robinson D, HjälmEriksson M, Carlsson S, Lambe M, Stattin
P. Comorbidity, management, and mortality
in prostate cancer cases not registered in a
quality register. Submitted.
Plym A, Folkvaljon Y, Holmberg L, Johansson E, Fransson P, Stattin P, Lambe M. Drug
prescription for erectile dysfunction before
and after diagnosis of localized prostate cancer. Submitted.
Carlsson S, Drevin L, Widmark A, Lissbrant
IF, Robinson D, Johansson E, Stattin P,
68
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
Prostate Cancer imaging trends after Nationwide effort to discourage inappropriate
prostate cancer imaging. Dan Makarov.
Use of 5α-reductase inhibitors for lower urinary tract symptoms and risk of prostate cancer
in Swedish men: nationwide, population based
case-control study. David Robinson.
Risk of suicide in men with low-risk prostate
cancer. Sigrid Carlsson.
Nordiska cancerregistermötet, 13-14 juni Reykjavik
Readmission after radical prostatectomy.
Nation-wide, population-based study in PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson.
Comorbidity, management, and mortality in
prostate cancer cases not registered in a quality register. Katarina Tomic.
Kirurgveckan, 19-23 augusti Uppsala
Samkörning av kvalitetsregister med andra
sjukvårdsregister och demografiska databaser.
Pär Stattin.
Urologidagarna, 3-4 oktober Linköping
Onlinerapport i realtid från NPCR. Pär
Stattin, Lena Damber, Erik Holmberg, Fredrik Sandin, Håkan Cederberg, Mats Lambe.
Comorbidity, management, and mortality in
prostate cancer cases not registered in a quality register. Katarina Tomic.
Kvalitetsregisterdagarna, 9-10 oktober Stockholm
Onlinerapport i realtid från NPCR. Pär
Stattin, Lena Damber, Erik Holmberg, Fredrik Sandin, Håkan Cederberg, Mats Lambe
Kontrollerad delning av registerdata. Pär
Stattin och Christoffer Lagerros.
Readmission after radical prostatectomy.
Nation-wide, population-based study in PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson.
Chefläkarmötet i urologi, november Örebro
Onlinerapport i realtid från NPCR Pär
Stattin
69
Referenser
Referenser
[1] Socialstyrelsen. Väntetider i cancervården – väntetider från remiss till behandling i cancervården – delrapport oktober
2013.
[2] Mohler J, Bahnson RR, Boston B, Busby
JE, D’Amico A, Eastham JA, et al. NCCN clinical practice guidelines in oncology: prostate cancer. J Natl Compr Canc
Netw. 2010 Feb;8(2):162-200.
[3] Stattin P, Sandin F, Ahlgren G, Bratt O,
Damber JE, Hugosson J, et al. Nationwide population-based study on 15-year
mortality in prostate cancer according to
risk categories in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden.
EAU conference, abstract 1050, Eur Urol
suppl Wien 2011.
[4] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för
prostatcancersjukvård. 2007.
[5] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för
bröst -, kolorektal och prostatacancer
- tabellbilaga till beslutstödsdokument.
2007.
[6] Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of prostatespecific antigen testing to men prior to
blood draw: A study from the National Prostate Cancer Register (NPCR)
of Sweden. Scand J Urol Nephrol. 2012
Oct;46(5):326-31.
[7] Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L. Current routines for transrectal
ultrasound-guided prostate biopsy: a
web-based survey by the Swedish Urology
Network (SUNe). Scand J Urol Nephrol
2012.
[8] Widmark A, Klepp O, Solberg A, Damber JE, Angelsen A, Fransson P, et al.
Endocrine treatment, with or without radiotherapy, in locally advanced prostate
cancer (SPCG-7/SFUO-3): an open randomised phase III trial. Lancet. 2009 Jan
24;373(9660):301-8.
[9] Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J. Surveil-
70
Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 2012
lance and deferred treatment for localized
prostate cancer. Population based study
in the National Prostate Cancer Register
of Sweden. J Urol. 2008 Dec;180(6):24239.
[10] Sammon J, Trinh QD, Menon M. Robotic
radical prostatectomy: a critical analysis
of surgical quality. Curr Opin Urol. 2011
May;21(3):195-9.
[11] Bolla M, van Poppel H, Collette L, van
Cangh P, Vekemans K, Da Pozzo L, et al.
Postoperative radiotherapy after radical
prostatectomy: a randomised controlled
trial (EORTC trial 22911). Lancet. 2005
Aug 13-19;366(9485):572-8.
[12] Thompson IM, Tangen CM, Paradelo
J, Lucia MS, Miller G, Troyer D, et
al. Adjuvant radiotherapy for pathological T3N0M0 prostate cancer significantly reduces risk of metastases and improves survival: long-term followup of a
randomized clinical trial. J Urol. 2009
Mar;181(3):956-62.
[13] Wiegel T, Bottke D, Steiner U, Siegmann A, Golz R, Storkel S, et al. Phase III postoperative adjuvant radiotherapy after radical prostatectomy compared
with radical prostatectomy alone in pT3
prostate cancer with postoperative undetectable prostate-specific antigen: ARO
96-02/AUO AP 09/95. J Clin Oncol. 2009
Jun 20;27(18):2924-30.
[14] Robinson D, Garmo H, Lindahl B, Van
Hemelrijck M, Adolfsson J, Bratt O, et
al. Ischemic heart disease and stroke before and during endocrine treatment for
prostate cancer in PCBaSe Sweden. Int J
Cancer. 2012 Jan 15;130(2):478-87.
[15] Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg H, Holmberg L, Lambe M, et al.
Incidence of fractures causing hospitalisation in prostate cancer patients: results
from the population-based PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2012 Jul;48(11):167281.
Referenser
[16] Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo
H, Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson
E, et al. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: results
from the population-based PCBaSe Sweden. Lancet Oncol. 2010 May;11(5):4508.
[17] Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg
L, Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A,
et al. Absolute and relative risk of cardiovascular disease in men with prosta-
te cancer: results from the PopulationBased PCBaSe Sweden. J Clin Oncol.
2010 Jul 20;28(21):3448-56.
[18] SCB. http://www.scb.se.
[19] Rider JR, Sandin F, Andren O, Wiklund
P, Hugosson J, Stattin P. Long-term
Outcomes Among Noncuratively Treated
Men According to Prostate Cancer Risk
Category in a Nationwide, Populationbased Study. Eur Urol. 2012 Aug 10.
71

Norra regionen

Transcript Norra regionen

Directory