Transcript Rapporten
Sibbo kommun Sibbo kommun SKÄRGÅRDSUTREDNING: UTVECKLANDET AV SIMSALÖ Slutrapport 31.8.2010 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 1 (33) 31.8.2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning ................................................................................................................. 2 2 Utgångspunkterna för utvecklandet ............................................................................. 3 2.1 2.2 2.3 Plansituation ................................................................................................... 4 Landskapsmässiga värden i Sibbo skärgård ......................................................... 5 Naturvärden på Simsalö ................................................................................... 6 2.3.1 Lokalt värdefulla naturobjekt ................................................................. 6 2.4 Kulturhistoriska värden på Simsalö .................................................................... 7 2.4.1 Kulturhistoriskt värdefulla objekt............................................................ 8 Övriga exempelobjekt ...................................................................................... 9 2.5.1 Fagerö, Pyttis ...................................................................................... 9 2.5.2 Pellinge skärgård, Borgå ..................................................................... 10 2.5 3 Besiktning av skicket på byggnaderna........................................................................ 11 3.1 Simsalö skolas huvudbyggnad ......................................................................... 11 3.1.1 Observationer ................................................................................... 12 3.1.2 Brådskande reparationsåtgärder .......................................................... 13 3.1.3 Åtgärdsalternativ ............................................................................... 13 3.2 Simsalö skolas gårdsbyggnad.......................................................................... 14 3.2.1 Åtgärdsalternativ ............................................................................... 14 3.3 Det obebodda bostadshuset ............................................................................ 14 3.3.1 Åtgärdsalternativ ............................................................................... 15 3.4 Sammandrag av alternativen till användning av området..................................... 15 4 Utvecklandet av verksamheten på Simsalö ................................................................. 16 4.1 Vision för Simsalö .......................................................................................... 17 4.2 Alternativ beträffande verksamheten ................................................................ 18 4.3 Ansvar beträffande verksamheten.................................................................... 19 4.3.1 Förslag till ansvarsfördelning ............................................................... 20 5 Möjligheter till finansiering ....................................................................................... 21 5.1 Offentligt bidrag för utvecklingsprojekt ............................................................. 21 5.2 5.3 Sysselsättningsbaserat investeringsbidrag......................................................... 23 Privat finansiering.......................................................................................... 23 6 Åtgärdsprogram ..................................................................................................... 23 7 Preliminär kostnadskalkyl för byggnaderna ................................................................. 25 7.1 Simsalö skolas huvudbyggnad ......................................................................... 25 7.2 Simsalö skolas gårdsbyggnad.......................................................................... 26 7.3 Det obebodda bostadshuset ............................................................................ 26 8 Sammandrag av åtgärdsprogrammet......................................................................... 26 9 Lönsamhetskalkyl ................................................................................................... 27 10 Förslag till fortsatta åtgärder .................................................................................... 30 Lähteet Bilaga 1. Genomförda exempel. 1 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 2 (33) 31.8.2010 SIBBO KOMMUN SKÄRGÅRDSUTREDNING: UTVECKLANDET AV SIMSALÖ 1 Inledning Sibbo kommun förbereder sig för en snabb ökning i antalet invånare, vilket även innebär en ökning i efterfrågan på fritidstjänster i skärgården och på kusten. Sibbo skärgård har varit tätt bebyggd av fritidsbostäder, men kommunens rekreationsområden är ännu i relativt naturligt tillstånd. Det finns ett tryck på en förändring. Traditionella kulturevenemang och läger skulle kräva en bättre infrastruktur. Det finns behov av att anordna bl.a. olika läger, men bristen på inkvarteringsmöjligheter utgör ett hinder. Likaså saknas samlingslokaler och andra gemensamma lokaler i skärgården. Simsalö ö är ett hävdvunnet centrum i skärgården, där det redan på 1800talet bodde flest skärgårdsbor. Bosättningen är koncentrerad till östra stranden av ön. Där finns bryggan för förbindelsebåten och därifrån startar vägen. Trafiken med förbindelsebåt till Simsalö ö inleddes år 1976, och sedan 1950-talet har det funnits passagerartrafik till ön. På Simsalö har man också arrangerat kammarmusik- och gitarrkonserter, vilka vunnit stor popularitet. I den gamla folkskolan har man hållit försäljningsutställningar och byggnaden har även använts för lägerskolor. Simsalö har ca 30 fast bosatta invånare och ca 300 sommarboende. Målet med utredningen var att kartlägga kostnaderna för att iståndsätta den gamla, skyddade folkskolan och att bygga fristående inkvarteringslokaler på Simsalö. För området har en handlingsplan sammanställts med tonvikt på kultur, kurser och läger. Servicekonceptet ska även gagna den lokala befolkningen. Utredningen har sammanställts i samarbete med befintliga aktörer. Under arbetets gång hölls ett arbetsseminarium 2.6.2010 på Simsalö, till vilket man hade kallat invånare, aktörer och intressegrupper på ön. Utredningsarbetet leddes av en arbetsgrupp bestående av följande instanser och deras företrädare: - Anne Laitinen Rita Lönnroth Margareta Rintala Pekka Söyrilä Christel Kyttälä Barbro Lindström Per-Stefan Nyholm Gunilla Holmberg Sibbo kommun Sibbo kommun Sibbo kommun Sibbo kommun Sibbo kommun Sibbo kommun Östra Nylands förbund Sibbo skärgårdsdelegation. Utredningsarbetet pågick i maj-augusti 2010. Utredningen gjordes av FCG Finnish Consulting Group Oy och för arbetet ansvarade FM Asta Nupponen, M.Sc. Pauli Santala, arkitekt Tuula Tuononen och strukturplanerare Kari Lomperi. I arbetet medverkade därutöver Pekka Montonen från PM Dialog Ky. 2 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 3 (33) 31.8.2010 2 Utgångspunkterna för utvecklandet Längs Sibbo kust finns populära öar för sommarboende, av vilka de största är Löparö, Norrkullalandet, Simsalö och Fagerö. Till Simsalö kan man åka med taxibåt från fastlandet, bl.a. från Storören och Gumbostrand. Båtresan från Gumbostrand till Simsalö tar ca 10-15 minuter. Bild 1. Simsalö är en av de mest populära bebodda öarna i Sibbo skärgård. Till ön kan man åka taxibåt bl.a. från hamnarna vid Gumbostrand och Storören. Målet med arbetet för att utveckla Simsalö är att upprätthålla och förbättra livskraften för skärgårdsborna och skärgården. Detta förutsätter att substansen och förhållandena utvecklas med beaktande av ekonomisk lönsamhet. På Simsalö finns det möjligheter att nå synergifördelar med de företag och projekt som startats tidigare. När det gäller planläggningen utsätts kommunen för tryck på att utöka rekreations- och kulturutbudet i skärgården. Eventuella bidrag för kultur räcker inte ensamma till för att utveckla och upprätthålla verksamheten. Ön borde kunna ge service åt en målgrupp med flera slags användarkretsar, vilket i sin tur innebär ett behov av mångsidiga lokaler och förhållanden. Användarkretsen representeras åtminstone av skärgårdsborna (fast bosatta och fritidsboende), besökare (kommuninvånare, Sibbo kommun) och övriga potentiella användare (betalande gäster, lägerskolor), turister, båtfarare och t.ex. kryssningspassagerare. Simsalo är dock inget mål för massturism. Vid utvecklandet Simsalö ligger fokus på de av kommunen ägda markområdena i den norra delen av ön. Under arbetets gång gjordes en utredning i stora drag av skicket på gamla folkskolan, dess gårdsbyggnad samt den obebodda bostadsbyggnaden norr om folkskolan. 3 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 4 (33) 31.8.2010 Förbindelsebryggan Folkskolan Bild 2. Folkskolan och bryggan för förbindelsebåten är belägna i den norra delen av Simsalö. 2.1 Plansituation I landskapsplanen för Östra Nyland har Simsalö i huvudsak anvisats som ett jordbruksdominerat område (MU) och ett område för rekreation (södra stranden). Delgeneralplanen för Sibbo skärgård och kust är ännu i förslagsskedet. I generalplanen har Simsalö betecknats som M-1-, AP-, RA-, MY- och Mområden. För Simsalö finns det även en strandplan. I stranddetaljplanen Simsalö I (1993)1 är planområdet ca 12 ha. Stranddetaljplanen har följande beteckningar: - 1 RA-områden (byggnadsyta max. 180/250 vy-m2) AO-område (byggnadsyta max. 300 vy-m2) AL-område – kvartersområde för bostads-, kontorsbyggnader (byggnadsyta max. 350 vy-m2) Y-områden, utflykts- och friluftsområde, småbåtshamn. affärs- och Sibbo kommun: Simsalö I, Strandplan 1:2000. 1993. 4 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 5 (33) 31.8.2010 Bild 3. Utdrag ur Simsalö I, Strandplan (1993). 2.2 Landskapsmässiga värden i Sibbo skärgård2 Mångfalden i landskapsbilden av Sibbo skärgård grundar sig på splittringen i landskapet, den rikliga och täta förekomsten av terrängobjekt och den omväxlande topografin, de fläckvisa odlingarna, bosättningen i strandområdena samt de vackra och känsliga naturdragen. Bosättningen i regionen är förlagd till stränderna och längs vägarna och åarna, vilket har gett upphov till bandlika byar. Som en följd av byggandet av villor från och med 1880-talet och fritidsstugor på senare år är Sibbo skärgård ett av de mest tättbebyggda skärgårdsområdena i landet. Jämn, odlingsbar mark brukas och de få och små åkrarna utgör en varierande konstrast till landskapet och vyerna. Det handlar om en kulturbiotop vars bevarande förutsätter åtgärder (höbärgning, användning som betesmark osv.) Skogarna är i huvudsak karga och bergiga talldungar, vilket är typsikt för kustregionen vid Finska viken. Stränderna är relativt klippiga och det finns rikligt med berghällar och stenrösen. För det mesta växer det korta tallar på stränderna. På de frodigaste ställena får dessa sällskap av lövträd. I mitten av Sibbo skärgård bildar Simsalö, Söderkullalandet, Norrkullalandet och Röysö samt flertalet mindre holmar och skär en komprimerad ögrupp. Området är stenigt och landskapet mångfacetterat. Bosättning har uppkommit på stränderna och i närheten av dessa finns det små, karga åkerplättar som ger liv åt skärgårdslandskapet. 2 Sibbo kommun: Delgeneralplan för skärgården och generalplaneringen. FCG Suunnittelukeskus Oy, 28.2.2008. kusten. Sammandrag av landskapsmässiga värden inför 5 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 6 (33) 31.8.2010 2.3 Naturvärden på Simsalö3 Simsalo ingår i en zon som betecknas som inre skärgård i delgeneralplanen för Sibbo skärgård och kust. Skogsvegetationen karakteriseras av låga talldungar på berghällarnas högsta punkter och av lundliga och färska skogar och relativt torra skogar i sänkorna och på sluttningarna. Lundliknande moskogar och lundar förekommer ställvis. Skogarna är i princip ekonomiskogar. I innerskärgårdszonen är stränderna på många ställen tätt bebyggda och stränderna präglas av vassruggar. Strandvegetationen är sedvanlig och strandängarna är smala och vassbevuxna. I området finns det också flador och glosjöar. Dessa är grunda och stränderna är vassbevuxna. Vassruggarna kantas i allmänhet av en smal ängszon med älggräs och ställvis förekommer även lundvegetation. I området finns det rikligt med berghällar. I allmänhet är vegetationen på klipporna karg, men ställvis påträffas bergsängar med en riklig artförekomst, bl.a. kärleksörto (Sedum telephium), getrams (Polygonatum odoratum), styvmorsviol (Viola tricolor), gul fetknopp (Sedum acre) och gräslök (Allium schoenoprasum). Fiskbeståndet är mångsidigt. Det omfattar bl.a. strömming (Clupea harengus membras), abborre (Perca fluviatilis), gädda (Esox lucius), gös (Sander lucioperca), öring (Salmo trutta), lake (Lota lota), sik (Coregonus lavaretus), braxen (Abramis brama), skarpsill (Sprattus sprattus) och lax (Salmo salar). Fågelbeståndet i området är till största delen typiskt för skärgården. De vanligaste vattenfåglarna är heldykare såsom knipa (Bucephala clangula), vigg (Aythya fuligula), småskrake (Mergus serrator), storskrake (Mergus merganser), ejder (Somateria mollissima), skäggdopping (Podiceps cristatus) och knölsvan (Cygnus olor). Av måsfåglarna är fiskmås (Larus canus) gråtrut (Larus argentatus) samt silvertärna (Sterna paradisaea) och fisktärna (Sterna hirundo) de vanligaste. På skogsholmarna häckar bl.a. bofink (Fringilla coelebs), taltrast (Turdus philomelos), trädpiplärka (Anthus trivialis), järpe (Tetrastes bonasia), morkulla (Scolopax rusticola) och tjäder (Lyrurus tetrix). 2.3.1 Lokalt värdefulla naturobjekt Tre objekt på Simsalö har definierats som lokalt värdefulla naturobjekt. 3 Sibbo kommun: Delgeneralplan för skärgården och kusten. Naturvärden, Sammandrag. FCG Planeko Oy, 3.3.2008. 6 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 7 (33) 31.8.2010 Bild 4. Tre objekt på Simsalö har definierats som lokalt värdefulla naturobjekt. 1. Simsalöuddens västra strand Strandängen och -skogen med sin speciella vegetation är de centrala elementen i det värdefulla naturobjektet på Simsalöuddens västra strand. 2. Simsalö, Gloet Gloet i den norra ändan av Simsalö är en ca 3,5 hektar stor, grund fladalik havsvik som är i förbindelse med havet via ett smalt, vassbevuxet sund i öster. Viken och stränderna är i huvudsak i naturligt tillstånd. Framför stränderna ligger ett relativt smalt vassbälte (Phragmites australis) och längre ut förekommer ställvis havssäv (Bolboschoenus maritimus). Flador som är mindre än 10 ha är skyddade enligt vattenlagen. Strandängen vid Gloet är en livsmiljö för den sällsynta arten blågrått kapuschongfly (Cucullia lactucae). 3. Simsalö, Korvvikens flada Korvviken i den mellersta delen av Simsalö är mycket grund och bottnen är lerig. Med undantag för en liten berghäll är Korvviken en fladalik havsvik med vassbevuxna stränder. I det öppna vattnet finns det knappt några submersa vattenväxter. Det smala sundet som leder till havet är nästan helt igenvuxet av täta vassruggar. 2.4 Kulturhistoriska värden på Simsalö4 Simsalö ö är ett hävdvunnet centrum i skärgården, där det redan på 1800talet bodde flest skärgårdsbor. På 1950-talet var antalet invånare 75 och idag handlar det om ett tiotals matlag. Bosättningen är koncentrerad till östra 4 Sibbo kommun: Sammandrag av de kulturhistoriska värdena i delgeneralplaneområdet för skärgården och kusten i Sibbo. Rapport 2.3.2008. FCG Suunnittelukeskus Oy, Tmi Lauri Putkonen. 7 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 8 (33) 31.8.2010 stranden av ön. Där finns bryggan för förbindelsebåten och därifrån startar vägen. Det tidigaste torpet anlades på den norra stranden, men detta finns inte längre kvar. En skola byggdes på 1890-talet och bönehuset inledde verksamheten något senare. Det har funnits flera butiker. Frivilliga brandkåren har sin byggnad på norra stranden. Förbindelsebryggan kom till tack vare byföreningen. Det har funnits båtbyggare i flera familjer och på ön drivs alltjämt två små varv. 2.4.1 Kulturhistoriskt värdefulla objekt Sju objekt på Simsalö har definierats som kulturhistoriskt värdefulla objekt. Beteckningarna efter namnet betyder följande: del av område som ska skyddas som byggnadsyta (s) och byggnad som ska skyddas (sr). Bild 5. Sju objekt på Simsalö har definierats som kulturhistoriskt värdefulla objekt. 1. Bergkulla, Simsalö (sr) Hus som K. O. Bäckblom lät uppföra år 1895 enligt samma modell som Topelius hus Björkudden. Här tillbringade Eugen Schaumann sitt sista veckoslut. På samma sätt som Björkudden har Bergkulla en tvärgavel i båda ändarna av huset, och mellan dessa ligger ett tak i längdriktningen som sträcker sig ner till den första våningen. På fasaden mot havet finns en glasveranda och ovanför denna har en balkong byggts efter övergången till 1900-talet. I den ena gaveln finns en två våningar hög farstukvist. På gården finns även andra framträdande byggnader: en ny bostadsbyggnad (1910), ladugård, bastu, vedlider. Gårdsområdet kring den särpräglade huvudbyggnaden utgör en sammanhängande helhet. 2. Simsalö bönehus tomt (s) Sibbo Svenska Friförsamling RF:s bönehus på Simsalö. Huset uppfördes på samma plats och enligt samma modell som det tidigare bönehuset som 8 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 9 (33) 31.8.2010 förstördes vid en brand år 1939. De nedbrunna konstruktionerna syns i husgrunden. Privatägt idag. 3. Matildebo (s) Gård som tillhör båtbyggarsläkte. Gammal bostadsbyggnad från år 1901. Boningsplatsen är angiven i konungens kartverk på 1770-talet. En helhet i flera våningar som representerar skärgårdsnäringar på en plats där det funnits bosättning länge. Det gamla bostadshuset är i två våningar och har sadeltak. Det byggdes år 1901 och utvidgades på 1930-talet. Nedre våningen har tre rum och kök, övre våningen tre rum. Fasaden är rödmålad och fodrad med lockläkter. Tvådelade fönster, förnyade. I gårdsområdet ingår ytterligare en nyare huvudbyggnad i tegel från år 1974 samt ekonomibyggnader. Mot Sumpudden finns det byggnader som är till båtbyggarnäringen. Simsalö FBK:s hus. 4. Övik (s) Åke Winbergs butik/F:ma Linnea Winberg. Butiken drevs både i Frans Winbergs mangelbod i tegel på stranden som i hans bostadshus i två våningar som byggdes år 1930. 5. Uddas (s) Här står en för början av 1900-talet typisk grupp av bostadshus i skärgården. Det större huset har två våningar och mansardtak. Ytterpanelens fogar har den typiska sågtandade dekorationen. Byggnaden hyrdes om somrarna till semesterfirare. Värdfamiljen bodde då själv i det mindre L-formiga huset med sadeltak. Gaveln fodrad med pärtor. Stället har varit en boningsplats sedan år 1873. 6. Solhem (s) Mansardvilla i två våningar, planerad av en byggmästare och uppförd år 1920. Bred stomme, korsgavel. Flera strandrum, varav ett är stort. 7. Skolstranden (sr) Simsalö skola grundades år 1891. En egen byggnad fick den något senare. Skolan planerades troligtvis av Johan Myrsten, som var rektor för Söderkulla jordbruksskola. Simsalö skola lades ned 1984. 2.5 Övriga exempelobjekt 2.5.1 Fagerö, Pyttis5 Fagerö i Pyttis är en ö där folk tillbringar tid om somrarna. I småbåtshamnen finns bryggplatser för båtfarare. Skärgårdsmuséet visar med föremål och exempel hur människorna levat i den yttre skärgården. Ett konstgalleri, försäljningsbås där man säljer rökt fisk och handarbeten samt en butik, ett café och den legendariska restaurangen Kaunissaaren Maja bidrar till att tillgodose gästernas behov. Det är lätt att ta sig till Fagerö. Från Sapokka i Kotka trafikerar en förbindelsebåt dagligen till fiskebyn på Fagerö. Färden med M/S Vire tar 5 http://www.kaunissaari.fi/ 9 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 10 (33) 31.8.2010 ungefär en timme och färjan tar upp till hela 150 personer. Till Fagerö kan man även åka från Pyttis. Under sommarsäsongen har M/S Alfa turer från Pyttis kyrkby. Från Kotka avgår även förbindelsebåten M/S Tekla till Fagerö. Genom tiderna har borden på Fagerö dukats med havets håvor och den knappa utkomst som fisket gett. En liten men mångskiftande skärgårdsby finns kvar som minne av det före detta fiskarsamhället, som var på sitt starkaste på 1930–1950-talen. Båt- och redskapsskjulen på stranden är ett tydligt bevis på skärgårdsbornas obrutna förbindelse med det omgivande havet. Kaunissaaren kyläkunta ry är en aktiv hembygdsförening på ön. Medlemmar i föreningen är såväl folk som slagit sig ner på ön som gäster som förlorat sitt hjärta till den. Föreningen har till uppgift att värna om skärgårdskulturen och dess livskraft. Man anordnar olika lokala evenemang på Fagerö samt lägger fram en gemensam syn i frågor som gäller Fagerö eller skärgården i östra Finska viken. Ett sätt att samla in pengar är att driva butiken Kaunissaaren Puoti i anslutning till gästhamnen. Butiken har ett mångsidigt sortiment av bl.a. hantverk, konst och bruksföremål. Butiken är öppen varje dag och de exakta öppettiderna skyltas på väggen. Förutom hembygdsföreningen finns det även andra instanser som har hand om gemensamma frågor. Kaunissaaren riistamiehet är en jaktförening som drar upp linjerna för jakten på Fagerö. Fiskelaget ansvarar för tillståndsfrågorna och övervakningen i de gemensamma vattenområdena. Delägarlaget har hand om ärenden som gäller de gemensamma markområdena. 2.5.2 Pellinge skärgård, Borgå6 Pellinge skärgård är belägen drygt 80 km österut från Helsingfors och ca 30 km söderut från centrum av Borgå. I Pellinge skärgård finns fem bebodda huvudöar: (Stor-)Pellinge, Lill-Pellinge, Ölandet, Tullandet och Sundö, till vilken det finns en landsvägsförbindelse. Vägverkets färja trafikerar över Sunisundet till Sundö med 15 minuters mellanrum. Vägförbindelsen blev klar år 1983 och omfattar tre broar. Broarna går från Sundö till Getörn, från Tullandet till Lill-Pellinge och f rån Lill-Pellinge till Stor-Pellinge. I Pellinge råder det en stark hembygdskärlek både bland de fast bosatta och de fritidsboende. Den gemensamma viljan att bevara och utveckla livskraften i Pellinge skärgård är stark. Konkreta åtgärder har vidtagits och flera är under planering. För Pellinge skärgård håller en delgeneralplan på att utarbetas. I Pellinge bor ca 270 personer varav 95 % är svenskspråkiga. Söderby boden är en butik som håller öppet året runt. Om somrarna flerfaldigas invånarantalet och då erbjuds också mer service. Benitas café, Sandholmsudden, är ett populärt ställe. I anslutning till caféet säljs även bränsle. I området hålls sommartorg på lördagarna och i juli även onsdagskvällar. Pellinge Caravan erbjuder husvagnsplatser på några hundra meters avstånd. Pellinge folkskola inledde verksamhet år 1892. Sedan 1990-talet har man kämpat för bevarandet av skolan. Borgå landskommun och senare Borgå stad har i flera omgångar planerat nedläggningen av skolan och har nu genomfört den. Skolans verksamhet upphörde våren 2010. I Pellinge drivs tillsvidare ett 6 http://www.pellinge.net/ 10 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 11 (33) 31.8.2010 barncentrum bestående av ett gruppdaghem och grundskolans första och andra klass. Pellinge kurscentral är en viktig samarbetspartner för skolan och daghemmet. Skolan är byns viktigaste samlingsplats. Pellingeborna har haft en egen begravningsplats sedan år 1934. St. Olofs kapell byggdes på 1950-talet i närheten av kyrkogården och togs i bruk år 1959. Pellinge Bönehusförening sköter både kapellet och kyrkogården. Nära kapellet finns hembygdsmuseet Hörbergsgården, vilken upprätthålls av Pellinge Hembygdsförening. Trots den lilla folkmängden är flera föreningar verksamma i Pellinge. Pellinge Ungdomsförbund och Hembygdens väl i LillPellinge är gamla föreningar – bägge har haft verksamhet sedan början av 1900-talet. Marthaföreningar både i Stor-Pellinge och i Lill-Pellinge, frivilliga brandkåren, jaktföreningen och hembygdsföreningen är exempel på föreningar i Pellinge. Pellinge Yxhuttarna är en förening som en gång per år tävlar om finska mästerskapet i yxkastning. Fiske, jord- och skogsbruk samt byggande har genom historien gett utkomst åt pellingeborna. Att bygga båtar har varit en naturlig del av livet i skärgården. Yrket som fiskare har förändrats. Olika slags skärgårdsutflykter och fiskekryssningar har kommit in i bilden. I Pellinge finns det också en taxiföretagare, en såg och en handelsträdgård. 3 Besiktning av skicket på byggnaderna En bedömning av byggnaderna i stora drag gjordes under ett besök 15.6.2010 på Simsalö skola (med undantag för bostaden i andra våningen), skolans gårdsbyggnad och det obebodda huset på granntomten. Förutom byggnaderna undersöktes skolans gårdsplan och bl.a. bryggan som tillhör kommunen. Besöket omfattade inte de för fritidsboende planlagda tomterna. 3.1 Simsalö skolas huvudbyggnad Simsalö skola är en L-formig byggnad i två våningar. Fasaderna är brädfodrade (med locklister), taket är av plåt och sockeln har anlagts av naturlig sten. Den äldre delen har stomme av timmer och byggdes år 1891. I det före detta klassrummet i första våningen säljs hantverk. Gavelbostaden har varit tom i ca 10 år och där har man hållit loppmarknader. I de före detta inkvarteringslokalerna på andra våningen finns vävstolar. Timmerbyggnaden utvidgades på 1950-talet med en flygel som byggdes av slanor. Fasaderna har locklister och taket är av plåt. Även flygeln har två våningar, och därtill har den en betongkonstruerad källarvåning under hela våningen. Sockeln har en obehandlad betongyta. I den första våningen finns ett klassrum och i anslutning till detta ett kök som används vid olika evenemang. Därtill finns ett tomt biblioteksrum samt förstuga och lagerutrymmen. I den andra våningen finns en bostad. 11 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 12 (33) 31.8.2010 Bild 6. De äldsta delarna av Simsalö skola härrör från 1890-talet. Lokalerna i byggnaden hålls halvvarma eller varma året runt beroende på användningen. Huset har eluppvärmning som installerades på 1970-talet. Ursprungligen värmdes byggnaden upp med ved och sedermera med en centralpanna (med kol som bränsle). Vattnet kommer från en brunn och värms med en varmvattenberedare. Vattenpumpen finns i källaren. I fastigheten finns inga duschrum, men bostäderna har toaletter. Kloakvattnet leds till avloppsbrunnar. Elinstallationerna har dragits längs ytorna och förefaller relativt nya. Eldstäderna i köket och i den utbyggda delen är i användbart skick. I köket finns en elektrisk fläkt som anslutits till rökgångarna. Byggnadens bruttoareal är 784 brm2. Byggrätten är 500 vy-m2. 3.1.1 Observationer Fasaderna har vattenskador som en följd av vatten har runnit längs ytterväggarna där var takrännorna och stuprören varit trasiga eller saknats helt. Värst är situationen inne i hörnen. Därtill har hackspettar gjort hål uppe på väggarna. Antagandet är att byggnaden inte har täckdikats, åtminstone inte vad gäller den äldre flygeln. Marken förefaller slutta bort från byggnaden, varvid regnvattnet rinner mot gården. Vädringsöppningarna i sockeln är delvis tilltäppta. Yttertaket (av plåt) har förnyats i något skede och ser vid första anblicken ut att vara i skick, även om det har spår av rost. Taket har lagts ovanpå det gamla pärttaket. Skyddstaken är av korrugerad plåt och spretar på vissa ställen. Enligt dem som bor där har inga egentliga takläckage observerats. I båda delarna är fönstren med beslag och allt i original. Virket är i gott skick men åtminstone utsidan borde målas. Ytterdörrarna är till största delen originaldörrar i trä. Interiören i båda flyglarna har bevarats bra. Originaldelar såsom dörrar och fönster är i gott, för att inte säga utmärkt skick. 12 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 13 (33) 31.8.2010 I den äldre flygeln är det gamla golvet av breda plankor i klassrummet täckt med ett tjockt lager målarfärg. De övre delarna av väggarna i säljlokalen har belagts med skivor och nedre delen med panel. I förstugan har väggarna träpanel, och timmerväggen har ställvis tagits fram bakom skivorna. På vinden har trägolvet en sliten målad yta och väggarna har belagts med skivor eller panel. Mellandörrarna i den gamla delen är målade spegeldörrar i massivträ. I den nyare delen är den lackade vägg- och takpanelen i mycket gott skick. Likaså är de lackade dörrarna i gott skick. Bakom vattenarmaturerna finns kakelplattor i original. De lackade golven är i relativt gott skick. Elementen är från 1970-talet och rören från centralpannan är synliga. Även de målade fiberplattorna i taket är i gott skick med undantag för ett par dåliga ställen. Lokalerna har originalarmaturer, bl.a. bollformiga lampor. Väggarna och golvet i köket är i sämst skick. Köksinredningen i såväl skolköket som i bostäderna är från 1950-talet. Toaletterna har inga kakelplattor. I källarvåningen är betongytorna i huvudsak utan beläggning. Källarutrymmet förefaller relativt torrt och luften är inte unken. I den före detta träslöjdsklassen finns en golvbrunn och en liten fläkt i ett hörn. Vissa av de synliga avloppsrören har rostfläckar och spår av läckage, varav de värsta finns i köket. Diskhoarna är ställvis täckta av rost. Enligt användarna är vattnet gott och klart ända fram till vattenpumpen, men när det kommer in i rörsystemet blir det rostigt. 3.1.2 Brådskande reparationsåtgärder Takrännor och stuprör måste förnyas. Hål och andra skador på väggarna ska repareras. Luckorna framför vädringsöppningarna ska ersättas med galler för att säkerställa vädringen. Vatten- och avloppsrören (och vattenarmaturerna) ska förnyas då det finns tydliga tecken på deras dåliga skick. Underhållsåtgärder: Fasaderna och fönstren ska målas. Yttertaket och de lätta skyddstaken ska förnyas. Köket och bostadslokalerna ska iståndsättas. Innerytorna ska målas. Nästan alla byggnadsdelar är i original och ska vårdas även framöver. 3.1.3 Åtgärdsalternativ Som alternativa åtgärder för Simsalö skola och användning av lokalerna föreslås följande: 1. Brådskande reparationer utförs varvid användningen är oförändrad (byggnaden är delvis oanvänd). 2. Brådskande reparationer och underhållsåtgärder utförs. Användningen av lokalerna är nästan oförändrad, men bostäderna skulle vara tidsenliga. 3. Bostäderna renoveras och vindsutrymmen tas i bruk för inkvartering. Hobby- och samlingslokalerna koncentreras till de före detta undervisningslokalerna i första våningen. En återställande, grundläggande renovering görs i lokalerna. 13 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 14 (33) 31.8.2010 3.2 Simsalö skolas gårdsbyggnad Gårdsbyggnaden vid Simsalö skola har antagligen byggts samtidigt med utvidgningen av skolan, delvis på pelargrund. Byggnaden har en stomme i trä och ovanpå denna brädfodring med locklister. Plåttaket är av nyare datum. Takrännorna är trasiga och stuprör saknas. I byggnadens ena gavel finns utedass (4 st., original), däremellan ett kallt lider, och i den andra gaveln en bastu och ett tvättrum. Bastun är det enda tvättutrymmet för de boende. Bastun har en bastuugn och i tvättrummet finns en murgryta. Vattnet leds ut i terrängen. Utedassen är i bruk vid evenemang. Byggnaden har el. Bastun är i dåligt skick, dassen är brukbara. Bild 7. Gårdsbyggnaden har bl.a. bastu och utedass. 3.2.1 Åtgärdsalternativ Som alternativa åtgärder för Simsalö skolas gårdsbyggnad och användning av lokalerna föreslås följande: 1. Bara brådskande reparationer utförs, främst reparationer av ytterbeklädnaden, varvid användningen är oförändrad. I det här alternativet borde tvättrummen i bostäderna iståndsättas. 2. Om man önskar att byggnaden ska ha ”torra” lokaler för sommar- eller åretruntbruk, t.ex. för inkvartering, kan sådana inredas i de nuvarande lokalerna (nytt bottenbjälklag, tilläggsisolering i konstruktionerna). 3. Tidsenliga tvättoch omklädningsrum kräver omfattande, grundläggande renovering eller nybygge. Vid renoveringen kunde tvättrummen koncentreras till den andra gaveln. I stället för vattentoaletter kunde toaletterna vara kemiska och/eller komposterande. 3.3 Det obebodda bostadshuset Det obebodda huset är beläget norr om Simsalö skola. Byggnaden har antagligen uppförts på pelargrund på 1950-talet. Fasaden har tvärgående brädfodring. Plåttaket förnyades för ca 20 år sedan; takrännor och stuprör saknas. Fönster och liknande byggnadsdelar är i original. Huset har stått öde 14 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 15 (33) 31.8.2010 en lång tid. Vinden är ett kallt, oinrett utrymme där man ser sågspånsisoleringen i mellanbjälklaget. Rummen har eldstäder, rappningen kring brandmuren har spruckit. El saknas, men gamla ledningar som dragits längs ytorna och andra installationer finns kvar. På golven finns gamla plastmattor. Väggarna är till största delen tapetserade, ett fönster är trasigt. Dörrarna har yta av faner. Trappan utanför ingången är mossbeklädd. På vinden invid skorstenen finns spår av fuktskador. Bild 8. Det obebodda huset är beläget norr om Simsalö skola. 3.3.1 Åtgärdsalternativ Som alternativa åtgärder för bostadshuset och användning av lokalerna föreslås följande: 1. Lokalerna kan inte användas utan renovering av ytorna. 2. För att kunna användas som ”torr” inkvarteringslokal om somrarna krävs en grundlig ytrenovering. Detta under förutsättning att en noggrannare undersökning av skicket inte påvisar allvarliga skador. El borde dras till huset. Vinden kunde göras till inkvarteringslokal. I byggnaden finns varken vatten eller wc. 3. Det är möjligt att iordningställa byggnaden för åretruntbruk, eftersom konstruktionerna förefaller vara i skick. Vinterbruk skulle förutsätta dragning av vatten- och avloppsrör. 3.4 Sammandrag av alternativen till användning av området Att iståndsätta och utveckla huvudbyggnaden hör till de första åtgärderna. Byggandet av en ny gårdsbyggnad med tvättmöjligheter skulle förbättra inkvarteringsverksamheten, och i det här sammanhanget kunde man också bygga inkvarteringsrum. Det lönar sig att bevara byggplatsen för det obebodda huset i kommunens ägo, eftersom det ger möjlighet till mångsidig utvidgning av verksamheten i anslutning till gårdsplanen. 15 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 16 (33) 31.8.2010 Dessa åtgärder kunde finansieras genom försäljning av den ena eller båda nya byggplatserna för fritidshus. Detta med den reserveringen att man inte kan anlägga den efterlängtade badstranden i anslutning till de aktuella byggplatserna. 4 Utvecklandet av verksamheten på Simsalö Under arbetets gång hölls ett arbetsseminarium (2.6.2010) där behandlade det funktionsmässiga utvecklandet av Simsalö ö. man Verksamheten på ön grundar sig på skärgårdsbornas och miljöns årsrytm. Åretruntverksamhet ska planeras med utgångspunkt i årstiderna. Simsalöborna önskade verksamheter som är typiska för skärgårdssamhällen, dvs. sommartorg, marknader, försäljning av hantverk, midsommar- och sommarfester, kurser inom medborgarinstitutet, olika former av kultur (teater, musik) samt läger och ledd verksamhet. Framför allt lades önskemål fram om verksamheter som värnar om andan och miljön på Simsalö. Öborna önskade att privatlivet och integriteten ska bevaras för fast bosatta och sommarboende, även om nya aktiviteter startas. Exempel på ny åretruntverksamhet kunde vara ledd, avgiftsbelagd programoch fritidsverksamhet samt inkvartering. Fritidsverksamheten kan grunda sig på olika teman, jfr reträtter, sjörövarmarknad, äventyrsläger, fiske- och paddlingsutflykter, danskurser, ekoutflykter osv. Allt grundar sig på beställda gruppresor och aktiviteter, inte alltså massturism eller -evenemang. För att turism- och kulturverksamheten ska kunna utvecklas måste basservicen göras fungerande. Inkvarteringslokaler, kök och samlingsrum, bastu och sanitetsutrymmen, vattnet och avlopp samt en scen/festlokal och utstakade rutter måste arrangeras på något sätt. Småbåts-/byhamnen skulle tjäna all slags verksamhet på ön. Bristen på badstrand är ett problem när det gäller att utveckla turismen på Simsalö. Även den här frågan måste lösas. Enligt plankartan har kommunen flikar till stranden där det vore möjligt att anlägga ordentliga bryggor. Med utgångspunkt i beställda och ledda verksamheter utgörs de huvudsakliga målgrupperna av bl.a. lägerskolor (barn/ungdomar), grupper (hobbygrupper, pensionärer, specialgrupper), familjer, kulturfolket, sibbobor, skärgårdsbor, sommarboende och andra resenärer. En ny möjlighet utgör även ekoturister och icke-priskänsliga specialhobbyidkare. Även internationella gäster intresserar sig för skärgårdsobjekt. Öborna har mycket gedigen praktisk kunskap och även intresse av att delta i verksamheten. Simsalöborna är beredda att medverka i utvecklandet av Simsalö, bl.a. när det gäller att ge ut information, kläcka och arbeta på idéer, anordna talkon, bygga, arrangera evenemang och vårda omgivningen. Öföreningen är öbornas egen organisation. Det lönar sig också att skapa nätverk och idka samarbete med olika föreningar, hobbygrupper och företag. I den norra och nordvästra delen av ön kan det öppna sig möjligheter till ny planläggning. Till det av kommunen ägda markområdet hör också två byggnadsplatser/tomter. 16 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 17 (33) 31.8.2010 Utvecklandet av verksamheten på Simsalö kräver olika åtgärder: - 4.1 Vägen från förbindelsebryggan och kommunens tomter har vuxit igen under årens lopp och träd- och slybeståndet behöver därför ställvis röjas. Om man renoverar skolgården och öppnar vyn mot Gloet samt restaurerar ängen på stranden till en vårdbiotop, kommer trivseln i området att höjas och det ursprungliga skärgårdslandskapet att återställas. Skyltade friluftsleder (stigar och platser där man kan vistas) skulle dirigera hur folk ska röra sig på ön. Folkskolan, skolgården och landskapet vid Gloet är ett centralt element på Simsalö. Skolbyggnaden och gårdsplanen borde iståndsättas. En byhamn skulle behövas för olika slags besökare. För närvarande finns det bara en förbindelsebrygga, och bybutiken är öde. Transporter måste anordnas till fastlanden och skärgården, jfr den abonnerade trafiken eller under säsongerna enligt tidtabell. Vatten och avlopp ska dras; rent vatten och avfallshanteringen ska säkerställas. Säkerhetsfrågorna ska vara under kontroll, och uppmärksamhet ska fästas vid att man ska kunna röra sig hinderslöst. Vision för Simsalö Simsalö ska med sitt utbud profilera sig och skilja sig från de övriga destinationerna i skärgården. Närheten till huvudstadsregionen är en resurs. Sibbo skärgård är okänd för många. Ön kan komplettera serviceutbudet i skärgården mellan Helsingfors och Borgå. Inom den närmaste framtiden är läget Simsalös och Sibbo skärgårds absoluta trumf. Kring den traditionella skärgårdskulturen kan man bygga upp en miljö för lägerskolor, evenemang och konferenser samt en struktur där övriga delområden såsom inkvartering, mat, växlande utställningar samt bredvidprogram kompletterar serviceutbudet. I skärgårdshistorien, byggnaderna och den maritima naturen kan man ta fasta på element som ger produkterna innehåll. Tid behöver reserveras för ett förstklassigt och genuint genomförande. Sibbo skärgård hör till Finlands äldsta sommarstugeområden och har vuxit fram intill bosättningsområdena för de mångsysslande skärgårdsborna. Skärgårdens historia och natur, och de evenemang och tjänster som kopplas till dessa, är av stort intresse både på det nationella och på det internationella planet. Visionen är att Simsalö ska vara ett profilerat kultur- och turistmål, dvs. ett levande skärgårdscentrum för dagens människa. Centrumet ska vara känt för skärgårdskultur, skärgårdskurser, utställningar, konserter, teater, skärgårdsmarknad, påsk-, advents-, midsommar- och veneziadfirande samt utgöra en lämplig plats att hålla konferenser, bröllop och andra fester. Permanenta utställningar om skärgården, gästande utställningar med ekologiska teman osv. är inte uteslutet. Att det är lätt att ta sig till Simsalö är mycket viktigt. Ön bör vara tillgänglig med skärgårdslinjerna, bl.a. JL Runeberg, Seasong Travels, taxibåt, skärgårdsbornas och sommarstugeägarnas förbindelsebåtar samt fritidsbåtar. 17 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 18 (33) 31.8.2010 Vision för Simsalö ”Simsalö är ett skärgårdscentrum i Sibbo skärgård nära Helsingfors. Simsalö är en genuin miljö för skärgårdskultur, evenemang och lägerskolor, där allmänheten även har möjlighet att bekanta sig med öns natur, historia, kultur och säljutställning. Serviceproducenterna når framgång genom att tillhandahålla förstklassigt program, läger, utflykter och tidsenlig sersvice året om. Simsalö är även känd som en träffpunkt för internationella evenemang.” 4.2 Alternativ beträffande verksamheten När det gäller utvecklandet av Simsalö kan man utgå från tre olika alternativ för verksamheten. 1. Verksamheten fortsätter enligt samma princip som idag. Folkskolan iståndsätts av Sibbo kommun, men verksamheten utvecklas inte med hänsyn till innehållet. Därmed står verksamheten varken på en ekonomiskt eller funktionsmässigt hållbar grund. 2. Verksamheten utvecklas med utgångspunkt i skärgårdslivet och marknaden enligt principen om en årsklocka. Folkskolan iståndsätts av Sibbo kommun och verksamheten utvecklas även med hänsyn till innehållet. För verksamheten ansvarar en organisation/företagare. Kommunen och den ansvariga organisationen/företagaren avtalar skriftligt om ansvaret för att reparera och snygga upp lokalerna och omgivningen. Ägaren fastställer randvillkoren, och den ansvariga organisationen besluter om de är acceptabla. Verksamhetens innehåll och målgrupperna har definierats för varje årstid. Årsplanen och tidtabellerna avtalas i förväg på senhösten, liksom vem som ska förverkliga planen och med vilka ekonomiska medel. Samarbetet och tidsplanen ska vara överenskommen med öborna, de ansvariga företagen/sammanslutningarna och kommunen. 3. Sibbo kommun ansvarar för reparationerna och kostnaderna, men kommunen får inkomsterna någon annanstans ifrån Kommunen ansvarar för hela fastigheten, äger och iståndsätter byggnaderna, infrastrukturen och omgivningen. Kommunen hyr ut fastigheten med ett långfristigt avtal till en utomstående part (förening/företag) som ansvarar för den verksamhet som drivs i fastigheten. Fastigheten eller delar av den kan också säljas till en utomstående. 18 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 19 (33) 31.8.2010 Om verksamhet skulle startas enligt så kallade principen med årsklocka, kan program anordnas för olika målgrupper under olika årstider: - På våren beställda evenemang för grupper av fritidsbesökare, betalande kunder. - På sommaren lägerskolor samt kulturevenemang och underhållning för kommuninvånare, öbor, sommarboende. En annan produktgrupp är servicepaket för ekoturister och internationella kryssningsresenärer på beställningsbasis. På sommaren skulle det också finnas sommartorg och caféer, basarer och utställningar. - På hösten från och med augusti skulle program och verksamhet anordnas på beställning för grupper av fritidsbesökare. Programmet för sådana grupper kunde planeras i samarbete med lokalföretagen, t.ex. Seasong Travels. - Vinterprogram skulle arrangeras efter öbornas eget behov. Verksamheten skulle bara ske på beställning, jfr jul, nyår, sportlovet. På vintern skulle man också utvärdera föregående säsong och planera nästa säsong. 4.3 Ansvar beträffande verksamheten I och med ägarskapet har kommunen en egen roll i utvecklandet av Simsalö. Det måste finnas ansvariga organisationer och personer för såväl fastigheten som verksamheten, jfr kommunen, skärgårdsborna, företagarna, sammanslutningarna. En slags styrelse och en verksamhetsledare ska ansvara för verksamheten. Insatsen av en eller flera personer med lokal anknytning är av största vikt. Den som driver verksamheten är alltid på plats för att engagera och aktivera. Ansvarsområdena, ägarskapet, ansvaret för underhåll och reparationer, eventuell uthyrning, samordnandet och genomförandet av verksamheten bör fastställas i avtal. Åtgärderna kan splittras upp i deluppgifter, dvs. man kan bilda ett tillräckligt antal projekt till vilka medlemmar väljs utifrån specialkompetenser och viljan att medverka. Frivilliga binds för en viss tid till en viss uppgift som beror på personernas kunskaper och specialintressen. Stiftelse En stiftelse kan grundas på två sätt, antingen med en stiftelseurkund eller ett testamente. Processen för att grunda en stiftelse består av två faser: först ska tillstånd för grundandet ansökas om hos Patent- och registerstyrelsen och därefter, om tillstånd beviljas, lämnas anmälan om grundande till stiftelseregistret. I förordnandet om grundandet ska stiftelsens ändamål och den egendom som tillfaller stiftelsen nämnas. Förutsättning för tillstånd att grunda en stiftelse är att stiftelsens ändamål är nyttigt. Tillstånd för grundande kan dock inte beviljas om stiftelsens ändamål är att bedriva affärsverksamhet eller om dess huvudsakliga syfte uppenbart är att ge stiftaren eller stiftelsens funktionärer direkt ekonomisk nytta. Tillstånd kan inte heller beviljas för grundandet av stiftelsen om den egendom som tillfaller stiftelsen är mindre än 25 000 euro eller står i ett sådant förhållande till stiftelsens ändamål att förutsättningar för att grunda stiftelsen inte finns. 19 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 20 (33) 31.8.2010 Fastighetsaktiebolag Bolagsformen Fastighets Ab är planerad och reglerad i lag för ägandet och förvaltningen av fastigheter. Kommunen, privatpersoner och sammanslutningar/bolag kan vara delägare. Bolaget kan bl.a. hyra ut lokaler (inkomster) och sköta fastighetsförvaltningen t.ex. med hjälp av disponentverksamhet. I ett delägaravtal är det bra att avtala om frågor som inte hör hemma i bolagsordningen. Sådana är t.ex. förfaringssättet om en delägare vill lämna bolaget, dödsfall, skilsmässor och särskilda ansvarsområden. Bolagsordningen är ett mycket styvt instrument i föränderliga situationer. Ett fastighetsaktiebolag är ett bolag som är avsett för ägandet och förvaltningen av fastigheten, dess byggnader och lokalerna i byggnaderna. Besittningen av lokalerna kan grunda sig på aktier som berättigar till vissa lokaler. Lokalernas användningssyfte kan vara vilket som helst. Enligt lagen kan bolagets bolagsform inte vara ett bostadsaktiebolag om bolagsordningen visar att över hälften av lägenheternas areal eller bolagets aktier kan användas för andra ändamål än boende. Aktiebolag Ett aktiebolag är en bolagsform där ägarskapet är fördelat på andelar (aktier) som kan överföras och ägarna (aktieägarna) har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. Aktiebolaget gör det möjligt att äga små andelar även av stora företag. Att aktien kan överföras innebär att varje aktieägare i princip fritt kan överföra (t.ex. sälja eller donera) sin ägarandel i bolaget helt eller delvis till någon annan utan bolagets eller de övriga ägarnas medgivande. Karakteristiskt för ett aktiebolag är att aktieägarna deltar indirekt i bolagets verksamhet. Den operativa verksamheten leds av en av aktieägarna utsedd styrelse, vars medlemmar inte behöver vara aktieägare i bolaget. Aktieägarna deltar i beslutsfattandet på bolagsstämman genom att utnyttja sin rätt att uttala sig och rösta. Dessa rättigheter hör till aktieägarnas besittningsrättigheter inom bolaget. En aktieägares rösträtt beror på antalet aktier som han eller hon äger. Aktieägare har rätt till en del av bolagets vinst i form av dividend. Om bolaget upplöses, fördelas bolagets tillgångar på aktieägarna. 4.3.1 Förslag till ansvarsfördelning Sibbo kommun ansvarar för hela fastigheten, äger och iståndsätter byggnaderna, infrastrukturen och omgivningen. Fastigheten kan bildas till ett fastighetsaktiebolag, om man så önskar. Själva verksamheten drivs på någon annans än kommunens ansvar. För fastigheten och administrationen av verksamheten ansvarar en disponent som bor i skolan. Inkomsterna kommer från Öföreningen, privatpersoner och dem som använder kommunens lokaler samt när det gäller kultur- och lägerprogram även från stiftelser och den offentliga sektorn. Med ett långfristigt avtal (på t.ex. 25 år) hyr kommunen ut hela fastigheten till Öföreningen, som ansvarar för verksamhetsdriften. Intäkter fås i form av lokalhyror och deltagar- och inträdesavgifter samt medlemsavgifter. I hyresavtalet kan man avtala om ansvaret för underhållet av fastigheten och lösöret. Med ett långfristigt avtal (på t.ex. 25 år) hyr kommunen ut hela fastigheten till en företagare (gärna en som bor på ön), som ansvarar för den verksamhet som anordnas i fastigheten. Intäkterna kommer från företagarens 20 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 21 (33) 31.8.2010 affärsverksamhet samt från lokalhyror och andra serviceavgifter. I hyresavtalet kan man avtala om ansvaret för underhållet av fastigheten och lösöret. Fastigheten eller delar av den kan också säljas till en förening, en företagare, ett företag eller en privatperson. Ett alternativ vore också att överföra ägarskapet genom en affär eller en donation till en lokal stiftelse, förening, samförening eller en företagare/ett företag. Åtgärder för att reparera och iståndsätta fastigheten vidtas antingen av kommunen eller den nya ägaren. Ett alternativ vore också ett aktiebolag, varvid fastigheten görs till ett aktiebolag, t.ex. Simsalö lägercentrum Ab eller Simsalö skärgårdscentrum Ab. 5 Möjligheter till finansiering Möjligheterna att få finansiering och bidrag för offentliga investeringar har lagts fram med den exakthet som finns tillgänglig i offentligheten. Man bör märka att en del av finansieringsmöjligheterna riktas till privata företag, en del till föreningar och liknande, och en del till den offentliga sektorn. Stödfinansiering kan dock ha en betydande inverkan på behovet av kapital. Behovet av eget och främmande kapital kan minskas genom regional, nationell och internationell stödfinansiering. Beloppet av stödfinansieringen och hur det fördelas ska alltid utredas från fall till fall. Systematiskt genererade utvecklingsprojekt t.ex. när det gäller natur- och kulturvärden, miljöteknologi, internationell marknadsföring och utveckling av nya affärsverksamheter kan bidra till att göra Simsalö mer känt och stärka dess image som en miljö- och företagarvänlig verksamhetsmiljö. 5.1 Offentligt bidrag för utvecklingsprojekt Möjligheterna till finansiering för utvecklingsprojekt inom turism kan granskas ur regional synvinkel. Offentlig finansiering kan ansökas för utredningar till genomförande och investeringar samt för utvidgning av marknaden. Schemat nedan visar finansieringsmöjligheterna. 21 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 22 (33) 31.8.2010 Utredningar och planer (inkl. planering och maximering av den fortsatta finansieringen) >> underlag för fortsatta åtgärder Landskapsutvecklingspengar ERUF (Programmet för konkurrens och sysselsättning i Södra Finland) Utvecklingsprogrammet för landsbygden i fasta Finland Mer omfattande utvecklingsoch nätverksprojekt (regionala) ERUF (Programmet för konkurrens och sysselsättning i Södra Finland) – inkl. den internationella aspekten Tekes (bl.a. ERUFlinjen) – tonvikt på innovationer och servicekoncept Utvecklingsprogram-met för landsbygden i fasta Finland Företagsprojekt Investeringsprojekt ERUF (Programmet för konkurrens och sysselsättning i Södra Finland) Utvecklingsprogram-met för landsbygden i fasta Finland Internationalisering (nätverk, marknadsföring osv.) Program mellan stater och regioner inom EU (t.ex. Östersjön, Estland) EU:s specialprogram Nordiska finansieringskällor Företagsspecifika: Närings-, trafik- och miljöcentralen (beredningsfinansiering, utvecklingsbidrag för företag inkl. investeringar, Utrikesmin./Finnvera, Tekes Det offentliga stödet för turismprojekt riktas framför allt till insatsområdena och spetsprojekten enligt Finlands strategi för turismen. Utvecklandet av befintliga företag och resemål på den internationella marknaden är också en central fråga. Landskapsförbunden och TE-centralerna är de viktigaste instanserna när det gäller att bevilja offentliga bidrag. Övriga organisationer är bl.a.: Finnvera Abp: lån, borgen, exportgarantier EU-finansiering, mer information från bl.a. centralen för turismfrämjande MEK Tekes program för fritidstjänster och -lokaler Mer information om finansiering: FöretagsFinland. ERUF-finansieringen för programmet för konkurrenskraft och sysselsättning i Södra Finland fokuserar i första hand på forskning, innovationer, tillgänglighet och på att skapa arbetsplatser. Närings-, trafik- och miljöcentralen ansvarar för ERUF-finansieringen. Finansiering beviljas enligt förfarande med programavtal, varvid sådana program som ska genomföras under de två följande åren antecknas i programavtalet. Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf är en av Finlands 55 aktionsgrupper som under strukturfondsperioden 2007-2013 ska genomföra både Leader-programmet inom sitt eget område och utvecklingsprogrammet för landsbygden i fasta Finland. Föreningen syftar till att uppmuntra invånarna på landsbygden till samarbete när det gäller att utveckla regionen och bevara landsbygdens livskraft. Därtill är syftet att utöka kunskapen och utbytet av erfarenheter i anslutning till landsbygdsutveckling mellan olika regioner, inklusive internationellt samarbete, samt att öka den mentala och ekonomiska drivkraften i regionens landsbygd i strävan att skapa förutsättningar för sysselsättningen. Borgåregionen omfattar Sibbo och Borgå samt skärgården. Silmu ry kunde mycket väl vara en källa till en del av finansieringen även vid utvecklandet av Simsalö. Privat finansiering torde behövas i vilket fall som helst. 22 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 23 (33) 31.8.2010 5.2 Sysselsättningsbaserat investeringsbidrag Beloppet av investeringsbidrag som beviljas för projekt grundar sig på en övergripande prövning där särskild vikt läggs vid bestående verkningar för sysselsättningen och sysselsättningsläget på investeringsorten (arbetslöshetsgraden). Vid fastställandet av nivån på understödet iakttas följande huvudprinciper: Om projektet har bestående verkningar för sysselsättningen och sysselsättningsgraden motsvarar landets genomsnitt, är nivån på stödet högst 25 %. Om projektet har bestående verkningar för sysselsättningen och sysselsättningsgraden är lägre än landets genomsnitt, är nivån på stödet mindre än 25 %. Om projektet har bestående verkningar för sysselsättningen och sysselsättningsgraden är högre än landets genomsnitt, kan nivån på det totala stödet överstiga 25 %, men dock inte vara mer än 45 %. Om projektet inte har bestående verkningar för sysselsättningen men har betydande, bevisbara impulser för tillväxten, bestäms nivån på bidraget med tillämpande av ovan nämnda principer. 5.3 Privat finansiering För utvecklandet av Simsalö kan man även eftersträva privat finansiering bl.a. - genom försäljning av kommunens tomter/byggplatser - reparation och iståndsättande av skolbyggnaden och skolgården som utförs av en utomstående, beror på ansvarsavtalen - hela fastigheten görs till en stiftelse eller till ett bolag - anskaffning och/eller anläggande av en byhamn - finansiering eller delägarskap i operativt företag - kommersiella partnerskapsavtal - utvecklande av Simsalö som en del av en mer omfattande helhet av skärgårdsliv och skärgårdsbor. Med stöd av insamlade medel kan investeringarna göras. Främmande kapital kan finansieras genom banklån eller kapitallån. Den interna finansieringen utgörs av inkomster från turismen, lokalhyror, deltagar-/inträdesavgifter, annan försäljning och eventuella kommersiella partnerskap. Med den interna finansieringen kan man täcka kostnaderna för det främmande kapitalet och amorteringarna. 6 Åtgärdsprogram Som åtgärdsprogram föreslås att Sibbo kommun ansvarar för hela fastigheten, äger och iståndsätter byggnaderna, infrastrukturen och omgivningen. Fastigheten kan bildas till ett fastighetsaktiebolag, om man så önskar. Själva verksamheten drivs dock på någon annans än kommunens ansvar. Simsalös roll inom skärgårdshelheten "Gumbostrand – Kalkstrand” ska förtydligas, jfr Simsalö, Norrkullandet, Söderkullandet osv. Generellt sett bör man organisera sig och få ett så brett stöd som möjligt för utvecklingsåtgärderna. Till exempel kan man samla alla lokala föreningar 23 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 24 (33) 31.8.2010 bakom målsättningarna och grunda en gemensam stödförening som bär det ekonomiska ansvaret. Att människorna engagerar sig är mycket viktigt. Erfarenheten visar hur nödvändigt det är med aktiva män och kvinnor som inte drar sig för att ta i. Att informera skärgårdsborna och näromgivningen och upprätthålla dialogen mellan dessa är viktigt under hela processen. Viktiga frågor att ta fasta på: - Definition av målet, dvs. strategin, där det gäller det att lyckas bra - Utarbetande av åtgärds- och finansieringsplanerna, ett projekt ska tillsättas där alla instanser medverkar - Plan för renoveringen av fastigheten och omgivningen, beslut om att verkställa planen - Alternativa verksamhetsmodeller - Söka hyresgäst, göra upp hyresavtal, verksamhetsplan och riskkartläggning - Överenskommelse om uppföljningen. Ett alternativ är att Sibbo kommun säljer marken och byggnaderna till en utomstående. De praktiska åtgärder som måste vidtas på Simsalö är bl.a. följande: Byggnaderna Folkskolans huvudbyggnad genomgår en grundläggande renovering, gårdsbyggnaden ersätts med en ny och det obebodda genomgår grundläggande renovering för att kunna användas sommartid. Uppvärmningen För närvarande finns det el i skolbyggnaden och gårdsbyggnaden, men inte i det obebodda huset. Folkskolans huvudbyggnad har eluppvärmning. En luftvärmepump kunde fungera som extra värmekälla i de stora lokalerna. Pumpen (liksom värmeelementen) kan ställas in att hålla en viss temperatur och den sparar energi. Om det obebodda huset ska användas för logi måste el dras till det. Fritidsbostadstomterna Den ena eller båda nya byggplatserna för fritidshus kan lämnas kvar som så kallad inkvarteringsreserv, varvid man i framtiden kan bygga t.ex. hyresstugor på dem. Ett annat alternativ är att kommunen säljer en del av tomterna och eventuellt finansierar övriga reparationsåtgärder på Simsalö med försäljningsintäkterna. Båtbrygga Intill förbindelsebryggan är det möjligt att bygga en båtbrygga för gästernas och öbornas båtar. Enligt strandplanekartan har kommunen flikar till stranden där det även vore möjligt att anlägga ordentliga bryggor. Skötseln av omgivningen Särskilda lägerskolor kunde ha till uppgift att snygga upp omgivningen och vårda landskapet. En stödförening eller liknande kunde utnämnas att ansvara 24 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 25 (33) 31.8.2010 för iståndsättandet av omgivningen. Det är framför allt önskvärt att öborna skulle delta i talkoarbetet. Man vågar satsa på talkoarbete om kommunen förbinder sig att utveckla Simsalö på lång sikt och kontinuiteten är tryggad. Friluftsscen För evenemang, konserter, föreställningar och lägerskolor skulle det passa med en friluftsscen på skolgården. Framför denna kunde man placera t.ex. träbänkar för publiken. Sibbo kommun bör uppmuntra kultur- och evenemangsproducenter att arrangera kulturella tillställningar, happenings och utställningar på Simsalö ö. Badstrand Kommunen har ingen egen badstrand på Simsalö. Kommunen borde aktivt förhandla med de nuvarande markägarna om markbyte eller andra lösningar som skulle ge ett lämpligt strandområde för anläggandet av en badstrand. Avfallshantering Avfallshanteringen på Simsalö bör koncentreras till området vid förbindelsebryggan. Det behövs tillräckligt stora avfallskärl och möjligheter till sortering av olika slags avfall. Kommunen transporterar avfallet med båt till fastlandet. Vatten- och avloppsnätet Över kostnaderna för vatten- och avloppsnätet på Simsalö måste en separat utredning göras. På Kalvö i Helsingfors, till exempel, har man planerat att ansluta vatten- och avloppsledningarna till stadens nätverk i Hästnässund intill Degerö, varvid ledningen under vatten skulle mäta ca 2 km. De totala kostnaderna för vattenförsörjningen i Kalvöfallet är ca 1 500 000 € (moms 0 %). 7 Preliminär kostnadskalkyl för byggnaderna 7.1 Simsalö skolas huvudbyggnad När det gäller huvudbyggnaden har kostnaderna beräknats med utgångspunkt i en återställande, grundläggande renovering. Detta innebär att byggnadsdelar i original sparas och ursprungliga lösningar återställs i mån av möjlighet. I samband med renoveringen görs smärre ändringar i disponeringen av lokalerna parallellt med den tekniska grundläggande renoveringen. Hobbyoch samlingslokalerna koncentreras till de före detta undervisningslokalerna i första våningen. Bostaden i andra våningen förblir i bostadsbruk och hobbylokalerna görs till inkvarteringslokaler. Bostaden i första våningen repareras varvid den kan hyras ut för boende eller som nattkvarter. Fasaderna och fönstren målas, trasiga byggnadsdelar förnyas Yttertaket och dräneringssystemet förnyas Vatten- och avloppsledningarna samt vattenarmaturerna förnyas Elinstallationerna förnyas, de äldsta armaturerna sparas 25 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 26 (33) 31.8.2010 I regel sparas och iståndsätts gamla byggnadsdelar och -ytor (fönster, dörrar, väggar och golv) Bostäderna renoveras (ytorna får ny beläggning, inredningen och utrustningen förnyas) och förses med wc och dusch Fast inredning iståndsätts, köks- och wc-utrustningen förnyas Källargolvet rivs och ett nytt golv läggs ca 200 mm lägre än det nuvarande Vägg- och golvytorna i källaren förnyas. Kostnaderna för den grundläggande renoveringen beräknas till 470 000 euro (moms 0 %), vilket motsvarar ca 600 euro/brm2. I priset ingår inte infiltrationssystemet för avloppsvattnet och inte heller behållaren i anslutning till systemet. 7.2 Simsalö skolas gårdsbyggnad Kostnadskalkylen har gjorts för en ny byggnad. Byggnaden är ca 100 m2 (byggrätt 100 vy-m2). Den har stomme av trä och fasaderna bekläds med stående lockpanel. Yttertaket är dubbelfalsad plåt. Byggnadens grund är betongpelare i marken. Värmeisoleringen ska följa dagens bestämmelser. I gårdsbyggnaden byggs två bastuavdelningar med omklädningsrum, tvättrum och wc. Därtill finns en gillestuga med kokvrå och nattkvarter för ca 4–8 personer. Kostnaderna för nybygget beräknas till 250 000 euro (moms 0 %), vilket motsvarar ca 2500 euro/brm2. I priset ingår inte infiltrationssystemet för avloppsvattnet och inte heller behållaren i anslutning till systemet. 7.3 Det obebodda bostadshuset Kostnadskalkylen har beräknats som en renovering av ytorna varvid byggnaden kan användas som en ”torr” inkvarteringslokal sommartid. Vinden skulle också tas i bruk som nattkvarter. Fasaderna och fönstren målas, trasiga byggnadsdelar förnyas Yttertaket målas Elinstallationerna förnyas och el dras till huset Gamla byggnadsdelar restaureras (fönster, dörrar, fast inredning) De gamla golv- och väggbeläggningarna förnyas I vindsutrymmet byggs golv, väggar och tak. Kostnaderna för den grundläggande renoveringen beräknas till 34 000 euro (moms 0 %), vilket motsvarar ca 315 euro/brm2. I priset ingår inte infiltrationssystemet för avloppsvattnet och inte heller behållaren i anslutning till systemet. 8 Sammandrag av åtgärdsprogrammet Ett sammandrag av investeringarna i åtgärdsprogrammet visas i tabellerna nedan. Åtgärderna genomförs i två faser: Fas I Fas II före år 2013 efter år 2013. 26 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 27 (33) 31.8.2010 Investeringar Åtgärd Kostnadskalkyl Ansvarig Tidtabell Grundläggande renovering av skolbyggnaden 470 000,- Kommunen Fas I Skolans gårdsbyggnad, nybygge 250 000,- Kommunen Fas I Lättare renovering av det obebodda huset 34 000,- Kommunen Fas I Båtbrygga med 18 båtplatser 20 000,- Kommunen Fas I Skyltning och vägledning 5 000,- Kommunen, föreningen Fas I Avfallstunnor i närheten av förbindelsebryggan centraliserad insamling sorterat avfall Kommunen Fas I Friluftsscen 10 000,- Kommunen, föreningen Fas II Skötsel av omgivningen 5 000,- Föreningen Fas II Vatten och avlopp kräver en separat utredning om kostnaderna Kommunen Fas I SAMMANLAGT 794 000,- av Man bör märka att om de nuvarande byggnaderna och den nya byggnaden renoveras och uppförs samtidigt under fas I, nås inbesparingar i kostnaderna för transport av byggmaterial från fastlandet till ön. 9 Lönsamhetskalkyl Lönsamhetskalkylerna har sammanställts både ur kommunens och ur den planerade verksamhetens synvinkel. Lönsamheten hos investeringarna Det sammanlagda värdet på de i utvecklingsprogrammet framlagda åtgärderna är 794 000 euro och den potentiella intäkten som kommunen får om två tomter säljs är sammanlagt 60 000 euro. Om man tar 20 år som granskningsperiod för investeringen, 3 % som krav på avkastningen på kapitalet och 5 % som storlek på avskrivningarna, behövs förutom försäljningsintäkterna av engångskaraktär andra intäkter, t.ex. hyresintäkter, för ca 50 000 euro per år eller ca 4 200 euro per månad. Om kommunen accepterar en lägre avkastningsgrad, t.ex. 0,7 %, räcker det med ca 40 000 euro eller drygt 3 000 euro/mån i hyresintäkter. 27 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 28 (33) 31.8.2010 Tuottojen vaikutus kannattavuuteen Muutos tuotoissa, % Sisäinen korkokanta (IRR) Muutos, % -20,0 % -10,0 % 0,0 % +10,0 % 0,7% 1,9% 3,1% 4,3% +20,0 % 5,4% -78,5 % -38,2 % 0,0 % +36,5 % +71,8 % Sisäinen korkokanta (IRR) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -20,0 % -10,0 % Granskningsperiod Investeringar Avskrivningar Intäkt av engångskaraktär Intäkt av fortlöpande karaktär Avkastning på kapitalet eller Intäkt av fortlöpande karaktär Avkastning på kapitalet 0,0 % +10,0 % +20,0 % 20 år 794 000,5% 60 000 euro 50 000 euro/år 3,1 %/år 40 000 euro/år 0,7 %/år I beräkningen har inte beaktats eventuella bidrag eller understöd. Lönsamheten hos de planenliga verksamheterna När serviceproduktionen hyrs ut/läggs ut på entreprenad till en aktör utanför kommunen, uppkommer för denna aktör en skyldighet att betala hyra. Enligt kalkylen ovan förutsätter denna hyra på 40 000–50 000 euro för att investeringarna ska vara ekonomiskt lönsamma ur kommunens synvinkel. Investeringarna kan dock betraktas som allmännyttiga, och om en utomstående aktör underhåller byggnaderna och omgivningen sparar kommunen utgifter. Planerade verksamheter och tjänster: I lokalerna kan man anordna olika kulturella evenemang, lägerskolor och ledd verksamhet för turister. Som bäst är det ”kommersiella” utnyttjandet av inkvarterings- och möteslokalerna i byggnaderna följande: - Inkvarteringslokaler - folkskolans huvudbyggnad, 20–25 personer - folkskolans gårdsbyggnad, 4–8 personer - det obebodda huset, 20 personer (i bruk endast sommartid, en del på madrasser på vinden) Möteslokaler: - folkskolans huvudbyggnad, 50+50=100 personer - folkskolans gårdsbyggnad, gillestugan 10 personer I skolbyggnaden drivs dessutom bl.a. sommarcafé, säljutställningar, växlande konstutställningar. 28 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 29 (33) 31.8.2010 Prissättningsexempel: Lägerskola: - Broby lägerskolcentrum, Ekenäs: - År 2010 kostar fullpension 35 €/person/dygn. Priset är detsamma för både elever och vuxna. En fem dagars lägerskola kostar således 175 €/person. Konferens: Herrankukkaro i Rimito, Åbo skärgård - En dags sammanträde utan inkvartering från och med 36 €/person + moms. Mot ljuset av exemplen borde företaget på Simsalö producera tjänster åtminstone enligt följande för att kunna betala hyran: Inkomster Pris Antal Totalt Lägerskolor 35 euro/dygn 1 000 dygn 42 000 € Sammanträden 40 euro/dygn 980 dygn 39 200 € Övriga evenemang 10 euro/biljett 2 500 st. 35 000 € Totalt 116 200 € Utgifter Täckningsbidrag 50 % 58 100 € Hyra 50 000 € Totalt Resultat 108 100 € 8 100 € Därtill kan aktören tillhandahålla andra upplevelser för sibbobor, resenärer och företag samt uthyrnings-, program- och kulturtjänster. Kalkylerna grundar sig på kundvolymer där man beaktat säsongvariationerna. Antagandet är att all service erbjuds med minst 50 % täckningsbidrag. Lägerskolor och liknande infaller på sportlovet samt i maj och september. Företagens möten och liknande kan hållas parallellt med lägerskolorna på vinter, våren och hösten. Olika tillställningar för allmänheten skulle i regel arrangeras sommartid och på julen. Dygn Februari Maj September Oktober Totalt Lägerskolor Deltagare Dygn 20 10 20 20 20 20 10 20 60 1 200 400 400 200 000 Totalt 7 000 14 000 14 000 7 000 42 000 € € € € € 29 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 30 (33) 31.8.2010 10 Januari Februari Mars April Oktober November Totalt Sammanträden Evenemang Deltagare Totalt 2 20 40 2 20 40 5 30 150 10 30 300 10 30 300 5 30 150 980 Juni Juli Augusti December Totalt Övriga evenemang Evenemang Deltagare Totalt Euro 10 50 500 5 000 € 20 100 2000 20 000 € 10 50 500 5 000 € 10 50 500 5 000 € 3 500 35 000 € Euro 1 600 1 600 6 000 12 000 12 000 6 000 39 200 € € € € € € € Förslag till fortsatta åtgärder Det finns en efterfrågan på sådana tjänster för lägerskolor, kultur, rekreation och turism som har planerats till Simsalö. Enligt vissa randvillkor är även de planerade investeringarna lönsamma. Följande åtgärder föreslås för det fortsatta arbetet med att utveckla Simsalö: 1. Rapporten överlåts och presenteras för de politiska beslutsfattarna i Sibbo kommun. Målet är att ta med den finansiering som behövs för utvecklandet av Simsalö t.ex. i nästa års budget. 2. För genomförandet av de fortsatta projekten ansöker man om finansiering utifrån, bl.a. landskapsutvecklingspengar, finansiering i anslutning till utvecklandet av skärgården, Landsbygdens utvecklingsförening SILMU osv. 3. De gamla byggnaderna renoveras och den nya byggnaden uppförs. Vid behov görs närmare kartläggningar av byggnadernas skick före den grundläggande renoveringen. 4. Investerare och en lämplig aktör/ansvarig person ska sökas och utses. Den aktör som driver stället ska fylla kriterierna för ansvarsfull verksamhet. 5. Idéerna kring verksamheten, evenemangsplatserna och produktpaketen bearbetas tillsammans med öborna och enligt den så kallade principen om en årsklocka. 6. Produktifieringen och marknadsföringen av Simsalö planeras. 7. Separata utredningar görs om kostnaderna för kommunaltekniken. 8. Nya båtbryggsplatser anläggs. 9. En friluftsscen byggs på skolgården. 10. Möjligheterna till en badstrand kartläggs och förhandlingar förs med markägarna. 11. Miljövårdsarbete på ön, vägledning och skyltning från förbindelsebryggan till folkskolan. 30 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 31 (33) 31.8.2010 12. Övriga ödestinationer och nätverk. Förutom Simsalö kartläggs vilka andra rekreationsöar och potentiella aktörer det kunde finnas (strukturer, tjänster, trafikering). FCG Finnish Consulting Group Oy KÄLLOR http://www.kaunissaari.fi/ http://www.pellinge.net/ Sibbo kommun (1982). Simsalö skola. Uppmätningsritning 1:50. Sibbo kommun 9.9.192. Sibbo kommun (1993). Simsalö I, Strandplan 1:2000. Sibbo kommun (2008). Delgeneralplan för skärgården och kusten. Sammandrag landskapsmässiga värden inför generalplaneringen. FCG Suunnittelukeskus Oy, 28.2.2008. av Sibbo kommun (2008). Delgeneralplan för skärgården och kusten. Naturvärden, Sammandrag. FCG Planeko Oy, 3.3.2008. Sibbo kommun (2008). Sammandrag av de kulturhistoriska värdena i delgeneralplaneområdet för skärgården och kusten i Sibbo. Rapport 2.3.2008. FCG Suunnittelukeskus Oy, Tmi Lauri Putkonen. 31 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 32 (33) 31.8.2010 BILAGA 1. Genomförda exempel Case 1. Fagerö, Pyttis/Kotka I utgångsläget höll byn med omgivningar på att förvildas och förtvinas, servicen haltade. Det var bara semesterfirarna och båtfolket som gav stimulans en kort tid under sommarsäsongen. Ägarna till stugorna i byn blir äldre för varje år som går. Ön är vacker, liksom byn vilken nästan bevarats i sin ursprungliga form. Det fanns meningsskiljaktigheter mellan öborna, och även gräl om framtidsplanerna. Två invånare, en person med erfarenhet av att utveckla och en annan som var kunnig i ekonomi, startade en dialog med öborna och upprätthöll den i varje skede av projektet. Deras betydelse som motorer var mycket viktigt för genomförandet av projektet. I första skedet 1. fattades beslut om det gemensamma målet 2. fattades beslut om de första gemensamma åtgärderna 3. genomfördes åtgärderna enligt en tidtabell med ansvariga personer och delmål. När det kom ändringar visste man vad som skulle ändras. Målen uppnåddes. Resultat bl.a.: • • • • • • • • En bok skrevs om öns historia. Det här var en viktig gemensam faktor. Miljötalkon Farledsstugan reparerades, kommunen gick i borgen Farledsstugan hyrdes av staten. Hyresavtalet ingicks mellan staten och en förening. I avtalet kom man överens om fördelningen av ansvaret. Fler båtplatser i byhamnen, pontonbrygga, med andra ord en reservbrygga och en brygga för normalt bruk Ramp och trailer Lokala småföretagare sysselsattes Först återhämtade sig servicen och evenemangen och därefter uppkom nya. Administration: Hembygdsföreningen Kyläkunta ry • investeringar, ekonomiansvarige • utvecklingsåtgärder och insamling av medel, utvecklare • övrig styrelse, täckning och stöd Bryggkommittén • frågor som rör hamnen. Just nu håller det på att ske en generationsväxling där den yngre generationen håller på att ta över. 32 FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun Skärgårdsutredning: Utvecklandet av Simsalö Slutrapport 33 (33) 31.8.2010 Case 2. Liljendal hembygdsgård Sökande: Liljendal hembygdsförening r.f. Område: Liljendal Projekttid: 5.2.2009-31.12.2009 Kostnader: 35 000 € Bidrag: 17 500 € Innehåll: Inköp av Liljendal äldsta fastighet. Fastigheten skall användas bl.a. som museum och hembygdsgård. En del av utrymmena hyrs även till diverse tillställningar och ändamål. Genom inköpet garanteras föreningens fortsatta och utökade verksamhet. Nu pågår andra fasen, renoveringen. Samhällets stöd är 50 % och av den egna andelen på 50 % kan 75 % vara eget talkoarbete. Case 3. Sibbo, pro Morsviken • • Utredning om vattenförsörjningen är på gång Offentlig finansiering: Silmu ry Case 4. Pellinge, skärgårdstorg Anskaffning av försäljningsbodar till Pellinge sommartorg Sökande: Pellinge torghandlare r.f. Område: Borgå Projekttid: 9.6.2009-31.12.2010 Kostnader: 29 722,30 € Bidrag: 14 861,15 € Innehåll: Inom projektet byggs 10 st. 5–10 m2 stora försäljningsbodar som föreningen hyr ut antingen för säsongen (en sommar) eller en dag i taget. Varje hyrestagare inreder boden efter eget behov. Projektet genomförs som en köpt tjänst av en lokal företagare. Pellinge torghandlare r.f. grundades år 2009 i syfte att utveckla verksamheten och säkerställa livsdugligheten på lång sikt. Föreningen har tio medlemmar från Pellinge. Föreningen fungerar också som sökande i detta projekt (offentlig finansieringsandel med hjälp av Silmu ry). Sommartorget går 27 år tillbaka i tiden. På helger och onsdagar har torget hundratals, ofta till och med över tusen kunder. Det är en livlig handels- och mötesplats för alla öbor och resande från fastlandet. På torget arrangeras även olika tillställningar. Verksamheten har vuxit i en jämn takt år för år genom sommartorgets hela historia. 33