Transcript detaljplan för RÅDA KRAFTVERK

SAMRÅDSHANDLING 111019
detaljplan för
RÅDA KRAFTVERK
delar av RÅDA 4:2, 4:126, 4:158 och 4:159
HAGFORS KOMMUN
VÄRMLANDS LÄN
innehåll:
behovsbedömning
fastighetsförteckning
planbeskrivning
samrådsredogörelse (efter plansamråd)
utlåtande (efter utställning)
övriga handlingar:
grundkarta
plankarta med bestämmelser
beslutsdatum
GODKÄND
ANTAGEN
KLARA arkitektbyrå ab
LAGA KRAFT
sign
Detaljplan för RÅDA KRAFTVERK
(delar av Råda 4:2, 4:126, 4:158 och 4:159)
BEHOVSBEDÖMNING
HANDLINGAR







Behovsbedömning
Grundkarta (separat kartblad)
Fastighetsförteckning
Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse (efter plansamråd)
Utlåtande (efter utställning)
ALLMÄNT
I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas
leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet skall en miljöbedömning göras.
Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen skall integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling
främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess
som behövs för att nå syftet och skall omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB).
Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats.
I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en
miljöbedömning enligt 5 kap. 18 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver
göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som
särskilt belyser någon eller några frågor.
För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas.
Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella projektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon
sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/MKB behöver därför inte göras.
Däremot görs bedömningen att en naturvärdesinventering bör göras
som klargör vilka naturmiljövärden det finns inom de områden som
berörs av exploateringsåtgärder.
2
En sådan har nu tagits fram av FORAN Sverige AB, daterad september
2011 och redovisa som bilaga 2.
Bilaga 3 utgörs av geoteknisk undersökning gjord av WSP Samhällsbyggnad, daterad 2010-01-25, bilaga 4 utgörs av en PM angående
släntstabiliteten längs Råda kraftstations utskovskanal gjord av WSP
Samhällsbyggnad, daterad 2010-04-27, samt SGI:s kommentarer till
denna och slutligen i bilaga 5 redovisas den MKB som upprättades i
samband med att ansökan om tillstånd för vattenverksamhet inlämnades
till miljödomstolen.
BILAGA 1
CHECKLISTA
BEHOVSBEDÖMNING
Aktuell plan:
Detaljplan för Råda kraftverk
Berörda fastigheter:
Delar av Råda 4:2, 4:126, 4:158 och 4:159
Markägare:
Fortum Älvkraft i Värmland AB
Planens syfte:
Planens syfte är att möjliggöra dammsäkerhetshöjande
åtgärder vid Råda kraftverk. I övrigt bekräftas den befintliga
anläggningen.
Kan planförslaget medföra väsentliga miljökonsekvenser för/på
grund av?
1. Geologiska förhållanden
Ja ( )
Nej (X)
Kommentar Det har gjorts en geoteknisk undersökning som visar att jorden i området utgörs
av silt, sand och morän.
Det har även upprättats en PM angående släntstabiliteten längs Råda kraftstations utskovskanal. Den har kommunicerats med SGI och har legat till grund för
de arbeten som planerats.
2. Markföroreningar
Ja ( )
Nej (X)
Kommentar Söder om planområdet, på Årosälvens västra stranden där den rinner ut i
Klarälven, finns ett område med förorenad mark. Här låg fram till 1914 en
sulfitfabrik.
Området berörs inte av de planerade åtgärderna.
3. Grundvatten
Kommentar
Ja (X)
Nej ( )
Plangenomförandet omfattar åtgärder, som åtminstone under byggfasen,
bedöms kunna påverka grundvattnet.
Dessa frågor bevakas och hanteras i tillståndsansökan.
BILAGA 1
4. Ytvatten
Kommentar
Ja (X)
Nej ( )
Plangenomförandet omfattar åtgärder, som åtminstone under byggfasen,
bedöms kunna påverka vattnet i Årosälven och Klarälven.
Dessa frågor bevakas och hanteras i tillståndsansökan.
5. Luft
Kommentar
Ja ( )
Plangenomförandet bedöms inte försvåra möjligheterna att uppfylla gällande
miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Under utbyggnadstiden kan dock viss
verksamhet förekomma som kan påverka luftkvaliteten i någon omfattning.
6. Klimat (vind, fuktighet)
Kommentar
Nej (X)
Ja ( )
Nej (X)
Ja ( )
Nej (X)
Förhållandena kommer inte att förändras av plangenomförandet.
10. Värdefull/känslig natur-, kulturoch rekreationsmiljö
Kommentar
Ja ( )
----
9. Elektriska och magnetiska fält
Kommentar
Nej (X)
Under utbyggnadstiden kommer verksamhet att förekomma som medför buller
och vibrationer i någon omfattning. Varaktigt kommer dock ingen förändring att
ske jämfört med dagens situation.
8. Ljus
Kommentar
Ja ( )
----
7. Buller och vibrationer
Kommentar
Nej (X)
Ja (X)
Nej ( )
Planområdet omfattas av strandskyddsbestämmelser. Verksamheten är dock
redan etablerad på platsen och ett plangenomförande innebär ingen direkt
utökning av själva verksamheten. Däremot skall vägar, upplag och erosionsskydd/stödbank anordnas inom strandskyddsområdet.
Det bör göras en naturinventering för att konstatera vilka naturmiljövärden det
finns inom området och vilken särskild hänsyn till dessa som kan behöva tas.
BILAGA 1
Planområdet omfattas av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Det utgör en del av det större området Klarälvsdalen-Sunnemodalen
som i huvudsak är av geologiskt intresse. De föreslagna åtgärderna bedöms
dock inte komma att hota riksintresset.
Klarälven söder om Dejeforsen, dvs. ca 60 kilometer nedströms planområdet
är av riksintresse för laxfiskar. Inte heller detta riksintresse bedöms komma att
påverkas.
11. Ekonomiskt viktig produktionsresurs
Kommentar
Ja ( )
Nej (X)
Ett plangenomförande syftar till att långsiktigt säkra vattenkraftsproduktionen.
12. Påverkan på gällande
miljökvalitetsnormer
Ja (X)
Nej ( )
Kommentar Plangenomförandet bedöms inte kunna påverka gällande miljökvalitetsnormer
för utomhusluft, buller eller för vattenförvaltningen.
Däremot bedöms miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten kunna komma
att påverkas under utbyggnadstiden. Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår
i Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som skall skyddas. Vänern och
Klarälven är klassade som laxfiskvatten.
Dessa frågor bevakas och hanteras i tillståndsansökan.
13. Förutsättningar för effektiv
avfallshantering
Kommentar
Ja ( )
Nej (X)
Ja ( )
Nej (X)
----
15. Förutsättningar för en
minskning av utsläppen
av cancerframkallande
ämnen
Kommentar
Nej (X)
----
14. Förutsättningar för en
minskning av utsläppen
av klimatpåverkande gas
Kommentar
Ja ( )
----
BILAGA 1
16. Är behovet av grönområden
tillgodosett
Kommentar
Nej ( )
Tillgången till grönområden är mycket god i närområdet.
17. Transporter eller hantering
av farligt gods
Kommentar
Ja (X)
Ja ( )
Nej ( )
----
Kan planförslaget innebära påverkan på trafikförhållandena?
18. Framkomlighet
Kommentar
Ja( )
Nej (X)
Ja ( )
Nej (X)
Ja ( )
Nej (X)
----
22. Parkering
Kommentar
Nej (X)
----
21. Skyltning
Kommentar
Ja ( )
----
20. Säkerhet för oskyddade
trafikanter
Kommentar
Nej (X)
Plangenomförandet bedöms inte varaktigt påverka framkomligheten i området.
Under utbyggnadstiden kan dock verksamhet förekomma som kan påverka
framkomligheten i någon omfattning.
19. Säkerhet fordonstrafik
Kommentar
Ja ( )
----
BILAGA 1
Slutsatser och rekommendationer/behov av utredningar
Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön,
hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 5 kap 18 §
plan- och bygglagen, 6 kap 11 § miljöbalken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB.
Däremot görs bedömningen att en naturvärdesinventering bör göras som klargör vilka naturmiljövärden det finns inom de områden som berörs av exploateringsåtgärder.
Naturinventeringen skall bifogas planen innan den går ut på samråd.
Karlstad
2011-09-15
………………………………………………
Jan Erik Engström
planförfattare
BILAGA 2
Råda kraftverk
-naturvärdesinventering intill Råda kraftverk
Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB för Fortum,
september 2011
Inledning
På uppdrag av Fortum Generation AB har FORAN Sverige AB gjort en
naturvärdesinventering i skog i två områden på ömse sidor älven, nedströms Råda
kraftverk i Hagfors kommun, Värmland.
Inventeringsområdet berörs av planerade anläggningsarbeten och
dammsäkerhetshöjande åtgärder vid Råda kraftverk. Inventeringen är ett
komplement till den MKB som beställaren lämnat till myndigheten.
Inventeringen syftar till att lokalisera och beskriva naturvärdena i berört område;
bedöma hur naturvärdena påverkas av planerade aktiviteter samt ge förslag på hur
eventuell negativ påverkan kan undvikas alternativt minimeras. Resultatet från
inventeringen presenteras i föreliggande rapport.
Fotot på försättsbladet visar Råda kraftverk samt en del av den östra stranden.
Samtliga foton i rapporten har tagits av författaren.
Peter Andreasson i september 2011.
Innehållsförteckning
Inledning
Utförande
Förutsättningar för skogliga naturvärden i trakten
Resultat
Kartbilaga
2
3
5
6
9
2
Utförande
Naturvärdena i ett av uppdragsgivaren avgränsat skogsområde har inventerats,
bedömts och beskrivits. Avgränsningen av inventeringsområdet framgår av karta (se
kartbilaga).
Fältarbetet genomfördes under september månad, 2011. I inventeringsområdet
identifierades 4 stycken delområden vilka beskrivs nedan. Till hjälp för orientering
och gränsdragningar användes en fältdator med inlagt ortofoto kopplad till GPS.
Digitala bilder togs på några platser av särskilt intresse.
För naturvärdesbedömning av skogsmark har skogsstyrelsens metodik för
nyckelbiotopsinventering använts. Vägledande för avgränsning och
naturvärdesbedömning av respektive delområde har varit skogens struktur,
trädslagssammansättning, ålder mm samt förekomst av rödlistade arter/signalarter
eller andra arter och företeelser med relevans för en bedömning av naturvärden. Den
nu genomförda artinventeringen inriktades huvudsakligen på kryptogamfloran, dvs
mossor, lavar och vedsvampar. Artinventeringen var av översiktlig karaktär och gör
inte anspråk på att vara komplett eller heltäckande.
Delområdena beskrevs och bedömdes avseende deras naturvärde i en 4-gradig
skala: Lågt, Visst, Påtagligt eller Högt och med följande generella innebörd:
Lågt naturvärde: Hyggen, ungskogar och andra skogar som upprepade gånger
skötts för en hög virkesproduktion. Exploateringar i denna kategori kräver normalt
inga särskilda hänsynstaganden utöver vad Skogsvårdslagen stipulerar.
Visst naturvärde: Skogar som i likhet med föregående kategori har skötts för
virkesproduktion men som ändå hyser vissa fragment av naturskog. Det kan vara t ex
en grupp gamla aspar eller sälg med intressant epifytflora; enstaka spridda
flerhundraåriga tallar; gamla lågor och torrakor eller fuktiga/blöta partier med gamla,
senvuxna träd. En exploatering i denna kategori möter normalt inga större hinder
men kräver ändå att hänsyn tas till dessa naturskogsfragment, det man inom
skogsbruket vanligtvis kallar för ”vardagshänsyn” eller ”generell hänsyn”.
Påtagligt naturvärde: Ofta skogar som i mindre grad påverkats av modernt
skogsbruk eller andra ingrepp. Här kan man finna flera av naturskogens substrat och
strukturer och ofta en eller flera signalarter. Detta är skogar som på relativt kort sikt
kan utvecklas till Nyckelbiotoper. Exploatering av skogar i denna kategori bör
undvikas men sker ändå sådan exploatering bör den föregås av en noggrann
detaljplanering, utförd av kompetent personal, för att minimera skada på de
naturvärden som området hyser.
Högt naturvärde: Typiskt gamla skogar eller biotoptyper som i ingen eller bara ringa
grad påverkats av moderna skogsbruksmetoder eller andra ingrepp. I dessa
skogar/biotoptyper finns gott om strukturer, substrat, mikromiljöer och i de flesta fal
flera av de arter som man annars bara finner i den nationella Rödlistan över hotade
arter. I denna kategori återfinns Nyckelbiotoper. Det måste starkt avrådas från
exploateringar av denna kategori av skogar eftersom den skogsmarksareal som
hyser höga naturvärden upptar en ytterst liten del av skogslandskapet och de har
stor betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden.
3
Utöver inventeringen i fält har andra källor studerats, såsom Skogsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering, Artportalen på internet, Våtmarksinventeringen, och
Länsstyrelsens reservatsbeskrivningar.
För säkra och noggranna avgränsningar i fält användes en GPS och handdator med bl a ortofotooch
positionsinformation inlagda.
De två äldsta tallarna inom inventerings området. Delomr.2.
4
Förutsättningar för skogliga naturvärden i trakten
Klimat
Området har ett typiskt mellansvenskt inlandsklimat, dock torde läget och närheten till
strömmande vatten påverka mikroklimatet så att det ger något fuktigare förhållanden
samt något mindre årsvisa temperaturfluktuationer än klimatet i stort.
Geologi och vegetation
Området dominerar helt av sedimentjordar, med ställvis djupa raviner och branta
brinkar. Den västra stranden sluttar brant ned mot älven medan det östra delområdet
har en flack och något bredare strandparti. Växtbetingelserna är överlag godamycket goda och olika lövträdsarter dominerar stort.
Skogshistoria
Naturlig
Ravinsystem med sina lösa jordavlagringar kännetecknas av förhållandevis
instabila förhållanden vilket gynnar olika pionjärarter, bl a gråal.
Mänsklig påverkan
Genom sitt läge har området under mycket lång tid påverkats av olika mänskliga
aktiviteter, av vilket olika former av skogsbruk är ett. Områdets delvis djupa raviner
har använts, och används fortfarande, som avstjälpningsplats för allsköns bråte och
skräp, ravinerna kan något tillspetsat ses som nutida kökkenmöddingar.
Vid den gamla traktorvägen ligger en gammal trave alved. Delomr 1.
5
Resultat
Områdets västra strand:
Delområde 1: Utgörs av igenväxningsmarker: en gammal traktorväg, ett avlägg för
virke (se foto ovan), samt ett smalt strandnära parti bevuxet med lövsly och buskar
inklusive en någorlunda väl underhållen redskapsbod.
Naturvärde: Lågt
Åtgärder för att minska negativ påverkan: Inga särskild åtgärder krävs.
Delområde 2: Brink och ravin huvudsakligen bevuxen med olika lövträd (gråal, björk,
asp, rönn, hägg och enstaka lönnplantor) i åldersintervallet 20-50 år. Här och var
finns äldre träd bl a enstaka ca 120-åriga björkar varav några är döende. Högt upp
på en kulle växer ett par tallar som är drygt 150 år. Spridda enbuskar förekommer. I
ravinens djupare och fuktigare delar växer ormbunkar, i övriga delar olika bredbladiga
gräs, liljekonvalj och uppe på krönen växer bärris. Död ved förekommer relativt
sparsamt, mest intressant är några gamla grova björkhögstubbar vilka är fulla med
bohål och tickor. Bäver förekommer sporadiskt i området och spår av dess
verksamhet kan ses i en handfull fällda träd.
Naturvärde: Visst
Åtgärder för att minska negativ påverkan: Låt de gamla träden stå kvar, undvik att
skada björkhögstubbarna, lämna de fåtal bäverfällda träd som finns orörda.
Delomr. 2: Gammal björkhögstubbe.
Delomr. 2: Spår av bäverns aktiviteter
6
Områdets östra strand:
Delområde 3: Ett litet delområde i igenväxningsfas omkring gamla betongfundament.
Naturvärde: Lågt
Åtgärder för att minska negativ påverkan: Inga särskild åtgärder krävs.
Delområde 4: Mellan älven och brinken ligger ett tämligen flackt område som till stor
del påverkas av tillrinnande småbäckar/rännilar. Marken är näringsrik och överlag
fuktig-blöt. Skogen som ger ett orört intryck består av olikåldriga lövträd varav fr a
gråalarna har en anmärkningsvärd grovlek. Död ved i olika nedbrytningsstadier
förekommer rikligt. Fältskiktet domineras av majbräken. Intill småbäckarna växer
gullpudran i rikliga förekomster. Gullpudra är en sk Signalart vilken indikerar
intressanta naturmiljöer. Fuktiga och näringsrika miljöer som denna kan också
härbärgera naturvärdesintressanta arter bland mollusker och amfibier.
Naturvärde: Högt
Åtgärder för att minska negativ påverkan: Området bör så långt möjligt lämnas
helt utan påverkan. Områdets befintliga naturvärden är starkt kopplade till tillrinnande
vatten varför eventuella anläggningsarbeten som negativt kan påverka områdets
hydrologi bör undvikas. Om de planerade dammsäkerhetshöjande åtgärderna ändå
kräver ingrepp och omöjliggör att delområdet lämnas helt intakt så bör t ex
anläggningsvägar byggas som provisorium, dvs att området efter slutfört
anläggningsarbete återställs genom att anläggningsmassor o dyl fraktas bort. Som
tidigare nämnts är hydrologin av väsentlig betydelse för områdets naturvärden, därför
bör trumläggning och ev dikningar utföras på ett sådant sätt att området inte
torrläggs.
Brun hattmurkla, även kallad biskopsmössa, (Gyromitra infula) på mossbelupen högstubbe. Delomr.4.
7
Delomr. 4: Frodig växtlighet präglar området.
I anslutning till små rännilar växer gullpudran i täta mattor på marken. Delomr. 4.
8
Kartbilaga
Inventeringsområdet.
Delområden med ”Visst naturvärde” är markerade med ljusgul färg medan delområde med ”Högt naturvärde”
har en röd färgton. Ofyllda ytor har ”Lågt naturvärde” ( är alternativt klassats som ”industrimark”).
9
BILAGA 3
Uppdr. nr. 10128606
HAGFORS KOMMUN
NORRA RÅDA KRAFTSTATION
RAPPORT - GEOTEKNISK UNDERSÖKNING
Örebro 2010-01-25
WSP Samhällsbyggnad
Box 8094
700 08 Örebro
Lars O Johansson
Uppdr. nr. 10128606
2010-01-25
2
HAGFORS KOMMUN
NORRA RÅDA KRAFTSTATION
RAPPORT - GEOTEKNISK UNDERSÖKNING
1. ALLMÄNT
På uppdrag av Fortum har WSP Samhällsbyggnad utfört geoteknisk undersökning för rubricerat.
2. UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN
Undersökningen har utförts efter beställarens anvisning på plats.
3. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR
Inga tidigare undersökningar från området är kända.
4. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR
Det geotekniska fältarbetet har utförts av fältgeotekniker Urban Lord, WSP Samhällsbyggnad i Örebro. Undersökningen har utförts under november och december 2009 och har omfattat:
-
totaltrycksondering i 4 punkter
slagsondering i 5 punkter
viktsondering i 4 punkter
Jord- och bergsondering (metod 3) i 4 punkter
CPT i 2 punkter som har tolkats av WSP med hjälp av programmet Conrad
skruvprovtagning i 2 punkter
moränprovtagning i 1 punkt
2 st. provgropar har grävts
2 st. grundvattenrör har satts
Undersökningspunkterna har mätts in och avvägts med GPS (mätningsklass B).
Laboratorieundersökning har utförts på SWECOs geolab i Stockholm. Undersökningen har
omfattat benämning av upptagna jordprover samt siktning av 1 nivå i varje skruvprovtagningspunkt.
Grundvattennivåerna har mätts i installerade rör under januari 2010. Det skall noteras att
rör GW1 i samband med installationen i december avlästes, men efter denna avläsningen
fördes spetsen ned ytterligare 2 m till nuvarande nivå och i samband med detta fylldes röret
med vatten. Det är tveksamt om röret efter detta hunnit stabilisera sig tills den grundvat-
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\3_Dokument\38_Rapport\RGeo.doc
Uppdr. nr. 10128606
2010-01-25
3
tenmätning som skedde i januari, särskilt med tanke på att en betydligt lägre vattennivå avlästes i röret GW2.
5. REDOVISNING
Resultatet av laboratorieundersökningen redovisas i form av laborationstabell i bilaga 1 samt
siktningsprotokoll i bilaga 2. CPT som har tolkats av WSP Samhällsbyggnad i Örebro med
programmet Conrad redovisas i bilaga 3.1 – 3.12
Resultatet av fältundersökningen redovisas för plan i skala 1:500 på ritning G10-01-001.
Sektion A-A och B-B redovisas i skala 1:100 på ritning G10-01-002, sektion C-C redovisas
i skala 1:100 på ritning G10-01-003 och sektion D-D redovisas i skala 1:100 på ritning
G10-01-004.
Redovisningen ansluter till ”Beteckningssystem för geotekniska utredningar”, utgivet av
SGF och BGS. Redovisning av undersökningspunkterna har skett i koordinatsystem SWEREF99 13 30 och höjdsystem RH70.
Örebro 2010-01-25
Lars O Johansson
Bilagor och ritningar;
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3.1 – 3.12
Laboratorietabell
Siktningsprotokoll
Tolkning av CPT med hjälp av programmet Conrad
Ritning G10-01-001 Ritning G10-01-002 Ritning G10-01-003 Ritning G10-01-004 -
Plan i skala 1:500
Sektion A-A och B-B i skala 1:100
Sektion C-C i skala 1:100
Sektion D-D i skala 1:100
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\3_Dokument\38_Rapport\RGeo.doc
BILAGA 1
Jordprovsanalys
Norra Råda kraftstation
Projekt
Uppdragsnummer
Uppdragsgivare
Gransk./Tabell
10128606
WSP Samhällsbyggnad, Örebro
Löp-nr
21089
Provtagningsdatum
Provtagningsredskap / Analysmetod
Datum/Sign
2009-12-09
2009-11-12
Moränprovtagare, Skr, Provgrop
Undersökningsdatum
2009-12-07
Benämning/
(okulär jordartsklassning enl. SGF 1981)
Jordartsförkortning
(enl. SGF/BGS Beteckningssystem 2001:1)
-
2009-12-09
Mtrl
typ/
tjälf.
1)
klass
Borrhål/
Sektion
Djup
[m]
4
7.5-8.0
8.0-8.5
8.5-9.0
9.0-9.4
Brungrå sandig siltmorän, saSiMn
Grå något grusig sandig siltmorän, (gr)saSiMn
Grå siltig sandmorän, saSiMn
Grå något grusig siltig sandmorän, (gr)siSaMn
(Referensnivå = Vy)
5A/4
5A/4
4A/3 Sikt
4A/3
12
0.0-0.4
0.4-1.0
Brungrå finsandig silt med växtdelar, safSi vx
Brungrå finsandig silt med tunna lerskikt samt växtdelar,
safSi (le) vx
Grå sandig siltmorän, saSiMn
Grå något grusig sandig siltmorän, (gr)saSiMn
Grå sandig siltig morän, saSiMn
Grå grusig sandig siltmorän, grsaSiMn
(Referensnivå = My)
5A/4
5A/4
2.2-3.0
3.5
4.0
4.3
Anm.
5A/4
5A/4
4A/3 Sikt
5A/4
101
1.7
Brungrå siltig finsand, siSaf
(Referensnivå = Vy)
4A/3
102
1.1
Gråbrun siltig finsand, siSaf
(Referensnivå = Vy)
4A/3
1) Klassning enl. Anläggnings AMA 98.
P:\2172\Uppdrag 2009\21089\[Skr 091209.xls]
SWECO GEOLAB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044,
100 26 STOCKHOLM, Tel: 08-695 60 00, Fax: 08-695 63 60,
[email protected], www.sweco.se/geolab, Ingår i SWECO VBB AB
1(1)
Finsilt
https://geolab.sweco.se/Services/GeoWebService.asmx?op=GetProject(21089)
12
4,0
8,5-9,0
Grå sandig siltig morän
Grå siltig sandmorän
Benämning
0,5
1
4
5,6
8
11,3
16
4A/3*
4A/3*
Tjälfarlighet
0,009
0,013
d10
0,195
0,226
d60
*=Anläggnings AMA 98
31,5
63
22,6
45
200
4,076
4,356
d90
200
Datum:
2009-12-09
Löp-nr:
21089
Gransk./Sign:
SWECO GEOLAB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044
100 26 STOCKHOLM, Tel: 08-695 60 00, Fax: 08-695 63 60
[email protected], www.sweco.se/geolab, ingår i SWECO Infrastructure AB
1(1)
**=Provmängden är inte tillräcklig för att uppfylla kraven enligt aktuell standard.
434**
274**
Siktat Glödgn.Mtrl
Prov (g) förlust % % > mm
2
60
Sten
Provtagningsdatum:
2009-12-07
Gäller
mellan (m)
0,25
20
Grovgrus
Norra Råda kraftstation
4
Djup
(m)
0,063 0,125
0,074
6
Mellangrus
Kornfördelning
Provbeteckning
0,01
2
Fingrus
enl. SS027123 och SS027124
Sektion
Borrhål
0,005
0,6
Grovsand
Passerande mängd, viktprocent
0
0,001
0,2
Mellansand
Uppdragsgivare: WSP Samhällsbyggnad, Örebro
10
0,06
Finsand
Grus
10128606
20
30
40
50
60
70
0,02
Grovsilt
Sand
Uppdragsnr:
80
Mellansilt
Silt
Projekt:
90
Kornstorlek d (mm)
0,001
0,002
0,006
100
Lera
BILAGA 2
SWECO GEOLAB
Djup (m)
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0
5
Spetstryck qt (MPa)
10
15
20
Förborrningsdjup 0,10 m
Start djup
0,00 m
Stopp djup
17,78 m
Grundvattennivå 18,00 m
25 0
100
Friktion ft (kPa)
200
300
Referens
Nivå vid referens
Förborrat material
Geometri
Normal
400
CPT-sondering utförd enligt EN ISO 22476-1
500
U
Uo
Uo
Uo
U
Uo
0
U
4096
U
U
U
Portryck u, uo, u (kPa)
500
Vätska i filter
Borrpunktens koord.
Utrustning
Sond nr
0
Norra Råda
10128606
Hagfors kommun
1
2009-11-18
Lutning (grader)
0
5
10
2010-01-25
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\1_GW20m.CPW
Friktionskvot Rft (%)
Portrycksparameter Bq
2
4
6 0,00
0,05
Projekt
Projekt nr
Plats
Borrhål
Datum
BILAGA 3:1
Djup (m)
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Cl
Si
Cl
Si
Cl
Si
Sa
Si
Sa
Si
Sa
Si
Sa
NCSi
EH
vH
EH
Med
D
Med
D
NCSi
EH NCSi
D
vH
EH
Med
D
D
vD
Med
D
Med
D
L
Med
Med
D
D
Med
L
Med
L
Med
D
Med
Med
vL
L
vL
Klassificering
0
Referens
Nivå vid referens
Grundvattenyta 18,00 m
Startdjup
0,00 m
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
((x))
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
(x)
(x)
Odränerad skjuvhållfasthet
500
fu
(kPa)
1000
Förborrningsdjup 0,10 m
Förborrat material
Utrustning
Geometri
Normal
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Friktionsvinkel (o)
30
40
50
0
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
+xo
o
x+
x+
x+
x+
o
o
x+
x+
x+
x+
x
x
x
+
+
+
+
+
x
x
+
+
o
+
+
x
o
x
x
+
o
o
x
+
x
x
x
x
+
o
x
x
x
+
o
x
+
o
x +
x +
+
o
x
o
o
x
o
+
x
x
o
o
x
x
x
o
x
x
+
o
x
x
+
+
o
x+
x+
o
+
+
+
o
o
+x
+x
o
o
o
o
o
o
50
o
o
+
+
+
+
o
o
o
+
o
+
o
o
o
+
+
x
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
60
o
x +
x+
Svensk
x +empiri
o
Lunne, överkonsoliderad
x+
x + normalkonsoliderad
o
Lunne,
x
+
x+
o
x +
x+
x+
x+
x +
o
x+
+
o
x
x
x
+
o
Modul (MPa)
30
40
x+
o
o
x+
x+
o
o
o
x+
x+
x+
x+
x+
x+
x+
20
Norra Råda
10128606
Hagfors kommun
1
2009-11-18
o
o
70
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\1_GW20m.CPW
+x
+x o
+x o
10
Projekt
Projekt nr
Plats
Borrhål
Datum
Relativ lagringstäthet ID (%)
100
200 0
Utvärderare
HB
Datum för utvärdering 2010-01-08
CPT-sondering utvärderad enligt SGI Information 15 rev.2007
2010-01-25
BILAGA 3:2
Djup (m)
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Cl
Si
Cl
Si
Cl
Si
Sa
Si
Sa
Si
Sa
Si
Sa
NCSi
EH
vH
EH
Med
D
Med
D
NCSi
EH NCSi
D
vH
EH
Med
D
D
vD
Med
D
Med
D
L
Med
Med
D
D
Med
L
Med
L
Med
D
Med
Med
vL
L
vL
Klassificering
0
Referens
Nivå vid referens
Grundvattenyta 18,00 m
Startdjup
0,00 m
50
100
150
200
450
500
550
600
Utvärderare
HB
Datum för utvärdering 2010-01-08
Effektivtryck (kPa)
250
300
350
400
Förborrningsdjup 0,10 m
Förborrat material
Utrustning
Geometri
Normal
CPT-sondering utvärderad enligt SGI Information 15 rev.2007
650
700 0
Norra Råda
10128606
Hagfors kommun
1
2009-11-18
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
(x)
(x)
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\1_GW20m.CPW
(x)
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
Odränerad skjuvhållfasthet fu (kPa)
500
1000
Projekt
Projekt nr
Plats
Borrhål
Datum
2010-01-25
BILAGA 3:3
BILAGA 3:4
2010-01-25
C P T - sondering
Projekt
Norra Råda
10128606
Förborrningsdjup
Startdjup
Stoppdjup
Grundvattenyta
Referens
Nivå vid referens
0,10 m
0,00 m
17,78 m
18,00 m
Kalibreringsdata
4096
Spets
2009-04-20
Datum
0,581
Areafaktor a
0,014
Areafaktor b
Skalfaktorer
Portryck
Område Faktor
Plats
Hagfors kommun
Borrhål
1
Datum
2009-11-18
Förborrat material
Geometri
Normal
Vätska i filter
Operatör
UL
Utrustning
x Portryck registrerat vid sondering
Nollvärden, kPa
Inre friktion Oc
Inre friktion Of
Cross talk c1
Cross talk c2
Friktion
Område Faktor
8,0 kPa
1,0 kPa
0,001
0,001
Spetstryck
Område Faktor
Före
Efter
Diff
Portryck
403,00
441,00
38,00
Korrigering
Portryck
Friktion
Spetstryck
Friktion
73,00
73,00
0,00
Spetstryck
7,97
7,99
0,02
(ingen)
(ingen)
(ingen)
Bedömd sonderingsklass
2
Använd skalfaktorer vid beräkning
Portrycksobservationer
Djup (m)
18,00
Portryck (kPa)
0,00
Skiktgränser
Djup (m)
Klassificering
Djup (m)
Från
Till
0,00
0,10
Densitet
(ton/m3) Flytgräns
1,90
Jordart
Sa Med
Anmärkning
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\1_GW20m.CPW
BILAGA 3:5
2010-01-25
C P T - sondering
Sida 1 av 2
Plats
Borrhål
Datum
Projekt
Norra Råda
10128606
Djup (m)
Från
Till
0,00
0,00
0,20
0,40
0,60
0,80
1,00
1,20
1,40
1,60
1,80
2,00
2,20
2,40
2,60
2,80
3,00
3,20
3,40
3,60
3,80
4,00
4,20
4,40
4,60
4,80
5,00
5,20
5,40
5,60
5,80
6,00
6,20
6,40
6,60
6,80
7,00
7,20
7,40
7,60
7,80
8,00
8,20
8,40
8,60
8,80
9,00
9,20
9,40
9,60
9,80
10,00
10,20
10,40
10,60
10,80
11,00
11,20
11,40
11,60
11,80
12,00
12,20
12,40
12,60
12,80
13,00
13,20
13,40
13,60
13,80
14,00
14,20
14,40
14,60
14,80
15,00
0,00
0,20
0,40
0,60
0,80
1,00
1,20
1,40
1,60
1,80
2,00
2,20
2,40
2,60
2,80
3,00
3,20
3,40
3,60
3,80
4,00
4,20
4,40
4,60
4,80
5,00
5,20
5,40
5,60
5,80
6,00
6,20
6,40
6,60
6,80
7,00
7,20
7,40
7,60
7,80
8,00
8,20
8,40
8,60
8,80
9,00
9,20
9,40
9,60
9,80
10,00
10,20
10,40
10,60
10,80
11,00
11,20
11,40
11,60
11,80
12,00
12,20
12,40
12,60
12,80
13,00
13,20
13,40
13,60
13,80
14,00
14,20
14,40
14,60
14,80
15,00
15,20
wL
Klassificering
t/m3
Sa Med
Sa Med
Sa v L
Sa L
Sa v L
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa D
Sa D
Sa Med
Sa Med
Sa L
Sa Med
Sa L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa Med
Sa D
Sa D
Sa D
Sa D
Sa D
Sa D
Sa D
Sa Med
Sa Med
Sa D
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Si D
Si D
Si v D
Sa Med
Sa Med
Si D
Sa Med
Sa Med
Si D
Sa L
Si D
Si D
Si D
Si Med
Si Med
Si Med
Cl EH
Cl vH
Cl vH
Cl vH
Si D
Si D
Si D
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Si D
Si Med
Si D
Si Med
1,90
1,90
1,70
1,80
1,70
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
2,00
2,00
1,90
1,90
1,80
1,90
1,80
1,80
1,80
1,80
1,80
1,90
2,00
2,00
2,00
2,00
2,00
2,00
2,00
1,90
1,90
2,00
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,95
1,95
2,10
1,90
1,90
1,95
1,90
1,90
1,95
1,80
1,95
1,95
1,95
1,80
1,80
1,80
1,90
1,90
1,90
1,90
1,95
1,95
1,95
1,90
1,90
1,90
1,95
1,80
1,95
1,80
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
fu
kPa
((509,9))
((680,5))
((728,6))
((438,0))
((562,6))
((502,4))
((504,0))
((476,3))
((444,2))
((459,2))
((456,8))
(313,6)
(186,9)
(193,3)
(292,7)
((536,3))
((652,3))
((655,4))
(379,7)
(335,7)
(355,4)
((653,4))
((537,8))
((673,8))
((543,7))
'vo
'c
kPa
kPa
kPa
0,0
1,9
5,4
8,8
12,3
15,8
19,5
23,2
27,0
30,7
34,4
38,2
41,9
45,6
49,4
53,4
57,2
60,9
64,5
68,2
71,8
75,3
78,9
82,4
85,9
89,6
93,4
97,3
101,2
105,2
109,1
113,0
116,9
120,8
124,5
128,3
132,1
135,9
139,6
143,3
147,1
150,8
154,5
158,2
162,0
165,7
169,4
173,2
177,0
181,0
184,9
188,6
192,4
196,2
199,9
203,7
207,4
211,1
214,9
218,7
222,4
225,9
229,5
233,1
236,8
240,5
244,3
248,0
251,9
255,7
259,5
263,2
266,9
270,7
274,4
278,1
281,7
0,0
1,9
5,4
8,8
12,3
15,8
19,5
23,2
27,0
30,7
34,4
38,2
41,9
45,6
49,4
53,4
57,2
60,9
64,5
68,2
71,8
75,3
78,9
82,4
85,9
89,6
93,4
97,3
101,2
105,2
109,1
113,0
116,9
120,8
124,5
128,3
132,1
135,9
139,6
143,3
147,1
150,8
154,5
158,2
162,0
165,7
169,4
173,2
177,0
181,0
184,9
188,6
192,4
196,2
199,9
203,7
207,4
211,1
214,9
218,7
222,4
225,9
229,5
233,1
236,8
240,5
244,3
248,0
251,9
255,7
259,5
263,2
266,9
270,7
274,4
278,1
281,7
vo
o
44,2
44,3
44,1
38,4
44,5
44,9
44,5
38,6
38,5
38,4
38,1
38,5
38,6
38,6
38,6
38,1
37,1
36,1
36,6
35,4
34,8
34,6
34,5
35,0
35,2
37,4
38,0
37,8
37,4
37,0
37,0
37,1
36,1
36,5
37,0
36,7
36,8
36,3
36,7
36,5
36,0
36,4
36,3
36,1
35,7
36,0
(34,0)
(35,1)
(35,3)
35,1
34,4
(33,4)
34,3
34,5
(33,8)
33,7
(33,7)
(33,6)
(33,1)
(32,5)
(32,6)
(32,5)
(33,5)
(33,5)
(33,8)
(32,4)
(33,8)
Hagfors kommun
1
2009-11-18
OCR
ID
E
%
MPa
43,7
59,8
64,3
53,1
76,3
83,8
82,2
76,9
67,7
68,0
63,9
71,6
75,8
78,3
77,0
69,9
59,1
51,9
56,5
47,9
44,6
43,7
43,4
48,0
50,0
68,6
75,7
73,7
70,7
67,3
67,1
69,2
61,1
64,6
69,0
66,7
68,4
64,6
68,2
67,1
62,9
66,8
66,6
65,1
62,6
65,2
59,0
54,8
54,4
56,4
51,4
MOC
MNC
MPa
MPa
2,7
7,4
10,9
8,8
21,0
29,5
30,4
27,5
21,6
23,0
21,2
28,4
33,8
38,0
37,9
31,0
22,5
18,3
21,8
16,9
15,5
15,4
15,5
18,4
20,0
37,4
47,9
45,7
42,2
38,5
38,8
42,3
33,0
37,5
43,8
41,2
44,2
39,6
45,0
44,0
38,8
44,5
44,8
43,1
40,1
44,1
28,2
36,8
39,1
37,6
33,1
24,7
33,3
35,8
31,0
30,9
28,0
28,1
26,7
25,1
25,9
25,8
3,0
9,0
13,5
10,8
27,5
39,7
40,9
36,7
28,4
30,4
27,8
38,0
45,9
52,1
51,8
41,8
29,7
23,7
28,6
21,7
19,8
19,7
19,9
23,8
26,1
51,2
66,8
63,5
58,3
52,8
53,3
58,4
44,7
51,4
60,7
56,8
61,2
54,4
62,4
60,9
53,2
61,6
62,1
59,6
55,1
61,1
37,8
50,2
53,7
51,5
44,9
32,7
45,2
48,8
41,8
41,7
37,5
37,6
35,6
33,3
34,4
34,3
2,4
7,2
10,8
8,6
22,0
31,7
32,8
29,4
22,7
24,3
22,2
30,4
36,7
40,8
40,7
33,4
23,7
19,0
22,9
17,4
15,9
15,8
15,9
19,1
20,9
40,5
46,7
45,4
43,3
41,1
41,3
43,4
35,8
40,5
44,3
42,7
44,5
41,8
45,0
44,4
41,3
44,7
44,8
43,9
42,1
44,4
30,3
40,1
41,5
40,6
35,9
26,2
36,2
39,0
33,4
33,4
30,0
30,1
28,5
26,7
27,5
27,4
29,8
35,6
35,8
40,1
48,6
48,8
32,1
38,8
39,0
35,7
30,0
36,8
30,3
48,7
40,4
50,2
40,8
39,0
32,3
40,1
32,7
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\1_GW20m.CPW
BILAGA 3:6
2010-01-25
C P T - sondering
Sida 2 av 2
Plats
Borrhål
Datum
Projekt
Norra Råda
10128606
Djup (m)
Från
Till
15,20
15,40
15,60
15,80
16,00
16,20
16,40
16,60
16,80
17,00
17,20
17,40
17,60
15,40
15,60
15,80
16,00
16,20
16,40
16,60
16,80
17,00
17,20
17,40
17,60
17,65
wL
Klassificering
t/m3
Si Med
Si Med
Si Med
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl vH
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl EH
1,80
1,80
1,80
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
fu
kPa
((530,4))
((571,3))
((536,1))
(448,4)
(394,5)
(440,0)
(416,7)
(320,8)
(276,6)
(618,0)
(851,1)
(823,3)
(569,3)
'vo
'c
kPa
kPa
kPa
285,3
288,8
292,3
296,0
299,7
303,4
307,2
310,9
314,6
318,3
322,1
325,8
328,1
285,3
288,8
292,3
296,0
299,7
303,4
307,2
310,9
314,6
318,3
322,1
325,8
328,1
vo
o
Hagfors kommun
1
2009-11-18
OCR
ID
E
%
MPa
29,7
31,7
30,0
MOC
MNC
MPa
MPa
39,9
42,9
40,3
31,9
34,3
32,3
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\1_GW20m.CPW
Djup (m)
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0
5
Spetstryck qt (MPa)
10
15
20
Förborrningsdjup 0,10 m
Start djup
0,00 m
Stopp djup
20,20 m
Grundvattennivå 20,00 m
25 0
100
Friktion ft (kPa)
200
300
Referens
Nivå vid referens
Förborrat material
Geometri
Normal
400
CPT-sondering utförd enligt EN ISO 22476-1
500
U
U
Uo
Uo
Uo
U
Uo
0
4096
U
U
U
U
Portryck u, uo, u (kPa)
500
Vätska i filter
Borrpunktens koord.
Utrustning
Sond nr
0
Norra Råda
10128606
Hagfors kommun
2
2009-11-19
Lutning (grader)
0
5
10
2010-01-25
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\2_GW13m.CPW
Friktionskvot Rft (%)
Portrycksparameter Bq
2
4
6 0,00
0,05
Projekt
Projekt nr
Plats
Borrhål
Datum
BILAGA 3:7
Djup (m)
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Si
Cl
Si
Si
Cl
Cl
Si
Cl
Si
Cl
Si
Sa
NCSi
vH
EH
D
EH NCSi
Med
L
EH NCSi
vH
Med
EH
EH
vH NCSi
EH
Med
D
EH NCSi
vH
D
Med
D
Med
Med
D
L
Med
D
Med
Med
L
Med
L
L
Med
Med
L
Med
L
Med
vL
Klassificering
0
Referens
Nivå vid referens
Grundvattenyta 20,00 m
Startdjup
0,00 m
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
((x))
((x))
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
((x))
(x)
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
Odränerad skjuvhållfasthet
500
((x))
fu
((x))
(kPa)
1000
Förborrningsdjup 0,10 m
Förborrat material
Utrustning
Geometri
Normal
0
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
+xo
x+
x+
o
x+
x+
x+
x+
x+
x+
x+
x+
o
o
o
o
o
o
x
o
x+
o
x
x
o
+
x
+
+
x
o
+
o
+
x
+
+
x
x
x
+
o
o
x
+
x
x
+
x
o
x
x
x
x
o
+
o
o
o
x
+
x
x
+
+
+
o
o
o
+
o
o
o
o
50
60
+
o
+
+
o
o
o
o
+
+
+
+
o
o
+
+
o
o
o
+
o
o
o
o
+
o
o
x
o
o
o
o
o
o
x
x+
o
o
x+
x+
o
o
x+
xSvensk
+
empiri o
o
x +
Lunne, överkonsoliderad
x+
o
o
x+
Lunne,
x + normalkonsoliderad
o
x +
o
x+
o
+
x
o
x
o
+
o
x
x
o
o
+
x
o
+
x
x
x
x
+
o
+
+
+
x
x+
x+
x+
x+
x+
x+
x+
x+
x
o
x
+
o
o
x
x
o
Modul (MPa)
30
40
x+
x+
o
o
o
x+
o
x+
x+
o
o
x+
x+
o
o
x+
x+
x+
x+
x+
x+
x+
o
x+
20
Norra Råda
10128606
Hagfors kommun
2
2009-11-19
o
70
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\2_GW13m.CPW
+x o
10
Projekt
Projekt nr
Plats
Borrhål
Datum
Friktionsvinkel (o)
Relativ lagringstäthet ID (%)
20
40
60 0
20
40
60
80 0
Utvärderare
LOJ
Datum för utvärdering 2009-12-08
CPT-sondering utvärderad enligt SGI Information 15 rev.2007
2010-01-25
BILAGA 3:8
Djup (m)
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Si
Cl
Si
Si
Cl
Cl
Si
Cl
Si
Cl
Si
Sa
NCSi
vH
EH
D
EH NCSi
Med
L
EH NCSi
vH
Med
EH
EH
vH NCSi
EH
Med
D
EH NCSi
vH
D
Med
D
Med
Med
D
L
Med
D
Med
Med
L
Med
L
L
Med
Med
L
Med
L
Med
vL
Klassificering
0
Referens
Nivå vid referens
Grundvattenyta 20,00 m
Startdjup
0,00 m
50
100
150
200
450
500
550
600
Utvärderare
LOJ
Datum för utvärdering 2009-12-08
Effektivtryck (kPa)
250
300
350
400
Förborrningsdjup 0,10 m
Förborrat material
Utrustning
Geometri
Normal
CPT-sondering utvärderad enligt SGI Information 15 rev.2007
650
700 0
Norra Råda
10128606
Hagfors kommun
2
2009-11-19
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
((x))
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
((x))
((x))
((x))
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\2_GW13m.CPW
(x)
(x)
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
((x))
Odränerad skjuvhållfasthet fu (kPa)
500
1000
Projekt
Projekt nr
Plats
Borrhål
Datum
2010-01-25
BILAGA 3:9
BILAGA 3:10
2010-01-25
C P T - sondering
Projekt
Norra Råda
10128606
Förborrningsdjup
Startdjup
Stoppdjup
Grundvattenyta
Referens
Nivå vid referens
0,10 m
0,00 m
20,20 m
20,00 m
Kalibreringsdata
4096
Spets
2009-04-20
Datum
0,581
Areafaktor a
0,014
Areafaktor b
Skalfaktorer
Portryck
Område Faktor
Plats
Hagfors kommun
Borrhål
2
Datum
2009-11-19
Förborrat material
Geometri
Normal
Vätska i filter
Operatör
UL
Utrustning
x Portryck registrerat vid sondering
Nollvärden, kPa
Inre friktion Oc
Inre friktion Of
Cross talk c1
Cross talk c2
Friktion
Område Faktor
8,0 kPa
1,0 kPa
0,001
0,001
Spetstryck
Område Faktor
Före
Efter
Diff
Portryck
405,00
416,00
11,00
Korrigering
Portryck
Friktion
Spetstryck
Friktion
74,00
73,00
-1,00
Spetstryck
7,97
7,97
0,00
(ingen)
(ingen)
(ingen)
Bedömd sonderingsklass
2
Använd skalfaktorer vid beräkning
Portrycksobservationer
Djup (m)
20,00
Portryck (kPa)
0,00
Skiktgränser
Djup (m)
Klassificering
Djup (m)
Från
Till
0,00
0,10
Densitet
(ton/m3) Flytgräns
1,90
Jordart
Sa Med
Anmärkning
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\2_GW13m.CPW
BILAGA 3:11
2010-01-25
C P T - sondering
Sida 1 av 2
Plats
Borrhål
Datum
Projekt
Norra Råda
10128606
Djup (m)
Från
Till
0,00
0,00
0,20
0,40
0,60
0,80
1,00
1,20
1,40
1,60
1,80
2,00
2,20
2,40
2,60
2,80
3,00
3,20
3,40
3,60
3,80
4,00
4,20
4,40
4,60
4,80
5,00
5,20
5,40
5,60
5,80
6,00
6,20
6,40
6,60
6,80
7,00
7,20
7,40
7,60
7,80
8,00
8,20
8,40
8,60
8,80
9,00
9,20
9,40
9,60
9,80
10,00
10,20
10,40
10,60
10,80
11,00
11,20
11,40
11,60
11,80
12,00
12,20
12,40
12,60
12,80
13,00
13,20
13,40
13,60
13,80
14,00
14,20
14,40
14,60
14,80
15,00
0,00
0,20
0,40
0,60
0,80
1,00
1,20
1,40
1,60
1,80
2,00
2,20
2,40
2,60
2,80
3,00
3,20
3,40
3,60
3,80
4,00
4,20
4,40
4,60
4,80
5,00
5,20
5,40
5,60
5,80
6,00
6,20
6,40
6,60
6,80
7,00
7,20
7,40
7,60
7,80
8,00
8,20
8,40
8,60
8,80
9,00
9,20
9,40
9,60
9,80
10,00
10,20
10,40
10,60
10,80
11,00
11,20
11,40
11,60
11,80
12,00
12,20
12,40
12,60
12,80
13,00
13,20
13,40
13,60
13,80
14,00
14,20
14,40
14,60
14,80
15,00
15,20
wL
Klassificering
t/m3
Sa Med
Sa Med
Sa v L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa L
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa L
Sa L
Sa L
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa L
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa L
Sa L
Sa L
Sa Med
Sa L
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Sa L
Sa Med
Sa Med
Sa Med
Si D
Si Med
Si D
Si D
Si D
Si D
Si D
Si Med
Si Med
Si Med
Si Med
Si Med
Si Med
Cl EH
Cl vH
Cl vH
Cl EH
Si Med
Si D
Si D
Si D
Cl EH
Cl vH
Si D
Si Med
1,90
1,90
1,70
1,80
1,80
1,80
1,80
1,80
1,80
1,80
1,80
1,90
1,90
1,90
1,90
1,80
1,80
1,80
1,90
1,90
1,90
1,90
1,80
1,90
1,90
1,90
1,80
1,80
1,80
1,90
1,80
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,80
1,90
1,90
1,90
1,95
1,80
1,95
1,95
1,95
1,95
1,95
1,80
1,80
1,80
1,80
1,80
1,80
1,90
1,90
1,90
1,90
1,80
1,95
1,95
1,95
1,90
1,90
1,95
1,80
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
fu
kPa
((538,7))
((387,8))
((500,8))
((601,9))
((526,1))
((493,0))
((447,7))
((428,9))
((409,3))
((437,1))
((397,8))
((443,0))
((432,0))
(335,6)
(192,9)
(192,3)
(311,5)
((522,0))
((607,8))
((650,9))
((641,4))
(359,7)
(253,0)
((662,5))
((551,5))
'vo
'c
kPa
kPa
kPa
0,0
1,9
5,4
8,8
12,4
15,9
19,4
23,0
26,5
30,0
33,6
37,2
40,9
44,6
48,4
52,0
55,5
59,1
62,7
66,4
70,1
73,9
77,5
81,1
84,9
88,6
92,2
95,7
99,3
102,9
106,5
110,2
113,9
117,6
121,3
125,1
128,8
132,5
136,3
140,0
143,7
147,4
151,2
154,9
158,6
162,4
166,1
169,8
173,4
177,1
180,8
184,5
188,3
192,0
195,7
199,5
203,3
207,1
211,0
214,6
218,2
221,7
225,2
228,8
232,3
235,9
239,7
243,4
247,1
250,7
254,4
258,2
262,1
265,9
269,6
273,4
277,0
0,0
1,9
5,4
8,8
12,4
15,9
19,4
23,0
26,5
30,0
33,6
37,2
40,9
44,6
48,4
52,0
55,5
59,1
62,7
66,4
70,1
73,9
77,5
81,1
84,9
88,6
92,2
95,7
99,3
102,9
106,5
110,2
113,9
117,6
121,3
125,1
128,8
132,5
136,3
140,0
143,7
147,4
151,2
154,9
158,6
162,4
166,1
169,8
173,4
177,1
180,8
184,5
188,3
192,0
195,7
199,5
203,3
207,1
211,0
214,6
218,2
221,7
225,2
228,8
232,3
235,9
239,7
243,4
247,1
250,7
254,4
258,2
262,1
265,9
269,6
273,4
277,0
vo
o
45,0
44,7
45,5
38,6
38,6
38,7
38,6
38,5
38,3
38,1
38,6
38,7
37,6
37,5
37,0
36,3
36,2
37,1
37,9
37,3
36,1
35,5
36,8
36,4
35,5
34,8
34,0
34,0
34,9
34,2
35,3
36,0
34,9
34,4
36,1
36,7
36,7
36,5
36,6
35,8
36,0
36,4
36,3
35,8
35,6
35,8
34,9
33,8
35,1
34,9
34,8
(33,9)
(32,6)
(33,5)
(34,1)
(33,5)
(33,7)
(32,9)
(32,5)
(32,1)
(32,4)
(31,7)
(32,3)
(32,0)
(33,7)
(33,4)
(33,9)
(33,8)
(32,5)
Hagfors kommun
2
2009-11-19
OCR
ID
E
%
MPa
50,4
63,0
77,7
67,5
62,2
66,4
64,9
64,3
63,8
62,0
73,1
78,0
59,8
59,7
55,9
51,5
51,3
59,5
69,2
63,1
54,0
49,5
61,3
58,2
51,4
47,4
42,3
42,7
49,8
45,0
53,3
59,0
51,8
48,4
61,0
66,6
66,9
65,8
67,2
61,3
63,3
66,2
65,6
62,3
61,1
63,0
56,8
49,4
58,9
57,8
56,9
MOC
MNC
MPa
MPa
3,4
8,3
16,8
14,1
13,3
16,8
17,3
18,1
18,8
18,7
28,2
34,5
19,9
20,6
18,9
16,9
17,2
23,1
32,5
27,4
20,8
18,4
27,6
25,5
20,9
18,6
16,1
16,6
21,2
18,5
24,6
29,9
24,1
21,9
33,4
40,7
41,5
40,7
43,1
36,0
38,8
43,2
42,9
38,9
37,8
40,7
33,6
26,7
36,7
35,7
35,1
29,7
22,1
27,9
32,9
29,2
27,5
25,2
24,3
23,3
24,7
22,7
25,1
24,5
3,8
10,1
21,6
17,9
16,8
21,6
22,3
23,4
24,5
24,3
37,8
46,9
26,0
27,0
24,5
21,7
22,3
30,5
44,0
36,6
27,3
23,9
37,0
33,8
27,3
24,2
20,7
21,3
27,8
24,0
32,6
40,3
31,9
28,8
45,3
56,1
57,3
56,0
59,6
49,1
53,3
59,8
59,3
53,4
51,8
56,1
45,6
35,6
50,2
48,7
47,8
40,0
29,1
37,3
44,6
39,2
36,8
33,5
32,2
30,8
32,8
30,0
33,3
32,5
3,1
8,1
17,3
14,3
13,5
17,3
17,8
18,7
19,6
19,5
30,2
37,6
20,8
21,6
19,6
17,4
17,8
24,4
35,2
29,3
21,8
19,1
29,6
27,1
21,9
19,4
16,5
17,1
22,2
19,2
26,0
32,2
25,6
23,1
36,2
42,4
42,9
42,4
43,8
39,3
41,3
43,9
43,7
41,4
40,7
42,4
36,5
28,5
40,1
39,0
38,2
32,0
23,3
29,8
35,7
31,3
29,4
26,8
25,7
24,6
26,2
24,0
26,6
26,0
29,1
33,4
35,6
35,1
39,1
45,3
48,5
47,8
31,3
36,3
38,8
38,3
36,2
30,7
49,4
41,4
39,5
33,1
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\2_GW13m.CPW
BILAGA 3:12
2010-01-25
C P T - sondering
Sida 2 av 2
Plats
Borrhål
Datum
Projekt
Norra Råda
10128606
Djup (m)
Från
Till
15,20
15,40
15,60
15,80
16,00
16,20
16,40
16,60
16,80
17,00
17,20
17,40
17,60
17,80
18,00
18,20
18,40
18,60
18,80
19,00
19,20
19,40
19,60
19,80
20,00
15,40
15,60
15,80
16,00
16,20
16,40
16,60
16,80
17,00
17,20
17,40
17,60
17,80
18,00
18,20
18,40
18,60
18,80
19,00
19,20
19,40
19,60
19,80
20,00
20,07
wL
Klassificering
t/m3
Si D
Si D
Si Med
Si Med
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl EH
Cl vH
Cl EH
Cl EH
Si D
Si D
Cl EH
Si Med
Si Med
Si Med
Si L
Cl EH
Cl EH
Cl vH
Si Med
Si Med
1,95
1,95
1,80
1,80
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,90
1,95
1,95
1,90
1,80
1,80
1,80
1,70
1,90
1,90
1,90
1,80
1,80
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
NCSi
fu
kPa
((660,4))
((651,1))
((512,0))
((578,9))
(453,4)
(500,6)
(403,2)
(416,2)
(437,9)
(326,1)
(287,4)
(330,1)
(643,0)
((996,6))
((905,8))
(398,5)
((506,3))
((616,4))
((538,9))
((429,0))
(302,2)
(512,0)
(272,9)
((612,8))
((644,4))
'vo
'c
kPa
kPa
kPa
280,7
284,5
288,2
291,7
295,4
299,1
302,8
306,6
310,3
314,0
317,7
321,5
325,2
329,0
332,8
336,6
340,2
343,7
347,3
350,7
354,2
358,0
361,7
365,3
367,7
280,7
284,5
288,2
291,7
295,4
299,1
302,8
306,6
310,3
314,0
317,7
321,5
325,2
329,0
332,8
336,6
340,2
343,7
347,3
350,7
354,2
358,0
361,7
365,3
367,3
vo
o
(33,6)
(33,4)
(31,7)
(32,5)
(34,2)
(33,7)
(30,5)
(31,8)
(31,3)
(31,6)
Hagfors kommun
2
2009-11-19
OCR
ID
E
%
MPa
MOC
MNC
MPa
MPa
36,1
35,7
28,7
32,1
49,3
48,6
38,6
43,4
39,4
38,9
30,8
34,7
52,6
48,3
73,9
67,3
49,6
46,9
28,6
34,1
30,3
24,8
38,4
46,4
40,8
32,9
30,7
37,1
32,6
26,3
34,0
35,6
46,3
48,6
37,0
38,8
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
L:\5423\20_s\10128606_Råda kraftverk\5_Beräkningar\Conrad\2_GW13m.CPW
Rapport
Renewable Energy Environment /Katarina Erelöf
1 (28)
BILAGA 5
2011-03-03
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Dammsäkerhetshöjande åtgärder vid Råda kraftverk,
Hagfors kommun
Fortum Generation AB
Environmental Engineering
Katarina Erelöf
Miljösamordnare
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
2 (28)
2011-03-03
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN .............................................3
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING........................................................................3
2.1
Bakgrund.......................................................................................................3
2.2
Lokalisering ..................................................................................................3
2.3
Alternativ .......................................................................................................3
2.4
BEDÖMD MILJÖPÅVERKAN........................................................................4
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................6
3.1
Lokalisering ..................................................................................................6
3.2
Tidigare prövning .........................................................................................9
3.3
Nuvarande verksamhet ..............................................................................10
3.4
Planerad verksamhet .................................................................................11
3.4.1
Åtgärder avbördning och betongkonstruktioner................11
3.4.2
Åtgärder fyllningsdammen ...................................................11
3.4.3
Åtgärder mekanisk och elektrisk utrustning.......................12
3.5
Förhållanden under arbetets utförande....................................................13
3.5.1
Fångdammar ..........................................................................13
3.5.2
Vattenreglering ......................................................................14
3.6
Tidplan.........................................................................................................15
MÖJLIGA ALTERNATIV, VÄRDERINGSMODELL OCH ASPEKTER ....................15
4.1
Alternativ .....................................................................................................15
4.2
Värderingsmodell .......................................................................................15
4.3
Aspekter ......................................................................................................15
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING .....................................................................15
5.1
Allmänt om berört område.........................................................................15
5.1.1
Planförhållanden ...................................................................15
5.1.2
Bebyggelse ............................................................................16
5.1.3
Anläggningar .........................................................................16
5.2
Naturvård.....................................................................................................17
5.2.1
Riksintresse ...........................................................................17
5.2.2
Natura 2000 ............................................................................18
5.2.3
Häckande fåglar.....................................................................20
5.3
Vattenmiljö och vattenkvalitet ...................................................................20
5.4
Ramvattendirektivet för vatten ..................................................................21
5.5
Fisk ..............................................................................................................22
5.5.1
Ål.............................................................................................23
5.6
Kulturmiljö och landskapsbild ..................................................................24
5.6.1
Landskapsbild .......................................................................24
5.7
Förorenade områden..................................................................................24
5.8
Framkomlighet, rekreation och friluftsliv .................................................25
5.9
Buller och vibrationer.................................................................................26
5.10
Transporter .................................................................................................26
5.11
Naturresurser..............................................................................................27
5.12
Kemiska ämnen och produkter .................................................................27
5.13
Restprodukter och avfall............................................................................27
REFERENSER..........................................................................................................28
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
1
3 (28)
2011-03-03
SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN
Det som framkommit i samband med upprättandet av konsekvensbeskrivningen ligger
till grund för utformningen av ansökan om att vidta säkerhetshöjande åtgärder.
Syftet med konsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och
indirekta effekter som åtgärden kan medföra på människor och miljö.
Konsekvensbeskrivningen ska också möjliggöra en samlad bedömning av dessa
effekter på människors hälsa och miljön.
2
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING
2.1
Bakgrund
Fortum Generation AB planerar som ägare av anläggningen vid Råda att
utföra säkerhetshöjande åtgärder på dammen som är i behov av renovering för att
motsvara dagens krav på dammsäkerhet.
Dammen har bedömts tillhöra RIDAS konsekvensklass 1B och
flödesdimensioneringsklass II enligt flödeskommissionens riktlinjer och uppfyller inte
de krav som ställs i RIDAS avseende avbördningsförmåga och stabilitet.
2.2
Lokalisering
Råda kraftverk är belägen ca 7 km sydväst om tätorten Hagfors i Hagfors kommun i
Värmlands län.
Dammen och kraftverket är lokaliserade på fastighet Råda 4:159 vars ägare är
Fortum Älvkraft i Värmland AB.
2.3
Alternativ
0-alternativet är detsamma som befintlig verksamhet. Höga flöden
kan leda till översvämningar och skador kan uppstå som kan äventyra
dammsäkerheten, t.ex. genom överbelastning av för dammsäkerheten vitala
dammkonstruktioner.
1-alternativet innebär att säkerhetshöjande åtgärder vidtas med syfte att kunna
avbörda ett klass II flöde utan att hota dammsäkerheten. Ett antal åtgärder planeras för
att anpassa anläggningen till gällande krav avseende dammsäkerheten:
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Power
Fortum Power and Heat Oy
Trösklarna i flottnings- och flodutskovet sänks för att öka avbördningskapaciteten.
Övriga betongkonstruktioner repareras.
Nya planluckor med tillhörande mekanisk och elektrisk utrustning installeras i båda
utskoven.
Nya bredare brobanor byggs för att göra utskoven tillgängliga för fordon från höger
sida.
Nytt spelhus byggs vid utskoven.
Erosionsskyddet på höger fyllningsdamms uppströmsslänt förstärks.
Erosionsskyddet på vänster fyllningsdamms uppströmsslänt kompletteras.
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
4 (28)
2011-03-03
ƒ
Den nedlagda ålyngelledaren som går genom höger fyllningsdamm pluggas
permanent och tillhörande stödmurskonstruktion tas bort.
ƒ Höger fyllningsdamms nedströmsslänt förstärks med filter och stödbank.
ƒ Grundvattenrör installeras i höger och vänster fyllningsdamm för övervakning av
grundvattenytan i stödfyllningen.
ƒ Höger strand nedströms om dammen förses med nytt erosionsskydd/stödbank.
ƒ Åbotten nedströms om utskovens stötbottnar förstärks med nytt erosionsskydd.
ƒ Ny tillfartsväg från höger anläggs, från Älvdalsvägen och ner till höger dammkrön
och dammtå.
ƒ En tillfällig arbetsväg anläggs från befintlig parkering på vänster sida och nertill
älvfåran där fångdamm byggs i etapp I.
Dammsäkerhetsprojektet planeras att genomföras under åren 2012-2013.
Etablering är planerad till april 2012. Etapp I pågår från april 2012 fram till årsskiftet
2012/2013 och etapp II påbörjas direkt därefter. Etapp II planeras pågå t o m
september 2013.
2.4
BEDÖMD MILJÖPÅVERKAN
En sammanfattande bedömning av konsekvenserna för alternativ 1 jämfört med 0alternativet redovisas i nedanstående tabell.
Aspekt
Kommentar/Bedömning
Allmänt om
berört område
Anläggande av tillfartsväg som ligger inom detaljplan Långheden
står i strid mot gällande detaljplan. I övrigt bedöms inte planerad
verksamhet stå i strid mot gällande planbestämmelser. Privata
bryggor, kommunala och andra anläggningar kan påverkas
marginellt av en lägre vattennivå under anläggningsfasen.
Naturvård
Planerade åtgärder medför påverkan på naturmiljön vid röjning av
träd och sly för anläggande av tillfartsväg. Påverkan bedöms som
liten då området tidigare nyttjats som väg och endast något enstaka
äldre lövträd kommer behöva tas bort. Ingen negativ påverkan på
häckande storlom bedöms ske på grund av att sänkning av
vattenytan sker i maj före lommens häckningstid. Negativ påverkan
på Brattforsens Natura 2000 område bedöms inte ske.
Vattenmiljö
och
vattenkvalitet
Viss temporär grumling kommer att uppkomma i samband med
arbeten med fångdammar. I och med att försiktighetsåtgärder ska
vidtas bedöms dock grumlingen bli begränsad och lokal. Drift av
anläggningen efter genomförande av säkerhetshöjande åtgärder
medför ingen ny eller ändrad påverkan på aspekten jämfört med
befintlig verksamhet. Sjöarna Rådasjön, Lidsjön och Grässjön
kommer att påverkas marginellt av tillfällig sänkning av
vattennivån under anläggningsfasens etapp I.
Fisk
Genomförande av säkerhetshöjande åtgärder bedöms inte ge
upphov till påverkan på fisk eller fisket då den grumling som kan
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
5 (28)
2011-03-03
uppkomma bedöms vara mycket begränsad och temporär.
Ombyggnationen medför ingen ny eller ändrad påverkan på
aspekten under driftsfasen jämfört med nuvarande verksamhet.
Kulturmiljö
och
landskapsbild
Någon påverkan på kulturmiljön bedöms inte ske med anledning av
projektet. Påverkan på landskapsbilden kommer att ske temporärt
under utförandefasen genom att vattennivån sänks något. Påverkan
på landskapsbilden bedöms bli marginell.
Förorenade
områden
Det förorenad området Årås Sulfatfabrik bedöms inte bli påverkat
av projektet vare sig i drifts -eller anläggningsfasen. I övrigt finns
inga kända förorenade områden som kan beröras.
Framkomlighet
Rekreation och
Friluftsliv
Inga uppgifter om riksintresse för friluftsliv finns i Länsstyrelsens
offentliga material. Badplatser i Rådasjön, Lidsjön och Grässjön
påverkas marginellt av lägre vattennivå under sommaren 2012.
Någon förändring av framkomlighet vid dammen under
anläggnings- eller driftsfas kommer ej att ske.
Buller och
vibrationer
Buller och vibrationer uppkommer under byggfasen vid
genomförande av säkerhetshöjande åtgärder. Närboende kan
temporärt komma att störas av ljud och vibrationer. Drift av
anläggningen efter genomförande av säkerhetshöjande åtgärder
bedöms inte medföra någon ny eller ändrad påverkan på aspekten
jämfört med nuvarande verksamhet.
Transporter
Under byggfasen kommer aspekten påverkas negativt dock rör det
sig om utsläpp till luft som genereras under begränsad tid.
Transportsituationen under driftsfasen, efter ombyggnation, bedöms
inte påverkas jämfört med nuvarande.
Naturresurser
Aspekten påverkas i och med utnyttjande av naturresurser vid
genomförande av säkerhetshöjande åtgärder. Möjligheten att på
plats kunna återanvända massor bedöms sammantaget som positivt
ur naturresurssynpunkt. Ombyggnationen medför ingen ny eller
ändrad påverkan på aspekten under driftfasen jämfört med
nuvarande verksamhet.
Kemiska
ämnen och
produkter
I samband med hantering av kemiska produkter under byggfasen
finns viss risk för utsläpp och påverkan på miljön. Utsläppen är i
detta fall sammankopplade till driftstörning och haverier. Risken för
haverier/driftstörning bedöms dock sammantaget som liten.
Hanteringen av kemiska produkter under driftsfasen bedöms inte
förändras jämfört med nuvarande förhållanden.
Restprodukter
och avfall
I samband med hantering av avfall finns viss risk för utsläpp och
påverkan på miljön. Utsläppen är i detta fall sammankopplade till
driftstörning eller haverier på arbetsmaskiner. Risken för
haverier/driftstörning bedöms dock som liten. Hanteringen av
restprodukter och avfall under driftfasen bedöms inte förändras
jämfört med nuvarande förhållanden.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
3
6 (28)
2011-03-03
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Råda kraftverk ligger i Årosälven mellan Rådasjön och Klarälven. Närmast nedströms
belägna kraftverk i Klarälven är Krakeruds kraftverk 3 km nedström. Närmast belägna
kraftverk uppströms i Uvån är Stjerns Kraftverk.
Dammen har bedömts tillhöra RIDAS konsekvensklass 1B och
flödesdimensioneringsklass II enligt Flödeskommitténs riktlinjer och uppfyller inte de
krav som ställs i RIDAS avseende avbördningsförmåga och stabilitet
Enligt Flödeskommitténs riktlinjer uppgår riskklass II - flödet till 263 m3/s.
Befintlig damm övervakas via driftkontrollsystem och tillsyn på plats sker i enlighet
med kraven i RIDAS.
3.1
Lokalisering
Råda kraftverk är beläget ca 7 km sydväst om tätorten Hagfors i Hagfors kommun i
Värmlands län. Se bild 1.
Råda
kraftverk
Bild 1 Orienterande bild för Råda kraftverk
Dammen och kraftverket är lokaliserade på fastighet Råda 4:159 vars ägare är
Fortum Älvkraft i Värmland AB. Se bild 2
Närmaste bostadshus ligger ca 100 meter från dammen.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
7 (28)
2011-03-03
Fastighet
Råda 4:159
Bild 2. Fastighetskarta över området kring Råda kraftverk
För området gäller översiktsplan för Hagfors kommun antagen 2002-02-26. I
gällande översiktsplan finns inga kommentarer om området kring Råda kraftverk.
Planerade arbeten berör två detaljplaner benämnda Årosälven och Långheden.
I detaljplan för Årosälven antagen 13 maj 1981 klassas området för Råda kraftstation
som industriområde. Utskovspartiet klassas som vattenområde med industri medan
vattnet kring kraftverk och utskov klassas som vattenområde. Markområdet på båda
sidor om älven klassas som parkmark. Se bild 3.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
8 (28)
2011-03-03
Bild 3. Detaljplan Årosälven. Blå markering betecknar vattenverksamhet med industri, rosa
markering betecknar industri, grön markering betecknar parkmark. Blått streck markerar
arbetsområde.
I detaljplan för Långheden antagen 15 januari 1969 är området från Årosälven och
upp till detaljplanelagd bebyggelse klassad som naturreservat. En äldre vägsträckning
från högra dammfästet och upp mot bebyggelsen klassas som naturparkmark. Se bild
4.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
9 (28)
2011-03-03
Råda
kraftverk
Bild 4. Detaljplan Långheden. Grön markering betecknar naturreservat, rosa markering
betecknar naturparkmark. Svart linje markerar arbetsområde
Den del av projektet som berör detaljplan Årosälven bedöms ej stå i strid mot
gällande detaljplan. Anläggande av tillfartsväg på höger sida om vattenområdet ligger
inom detaljplan Långheden och står i strid mot gällande detaljplan som klassar detta
område som naturreservat. Det bör påpekas att området inte är klassat som
naturreservat i miljöbalkens mening och har därmed inget formellt skydd enligt
gällande miljölagstiftning. Ansökan om marklov för tillfartsvägen har inlämnats till
Hagfors kommun.
3.2
Tidigare prövning
Verksamheten har prövats av Vattendomstolen vid ett flertal tillfällen. Avseende
utformning av anläggningen samt vattenreglering återfinns bestämmelser i huvudsak i
nedan angivna domar:
Genom Älvdals nedre tingslags häradsrätts utslag 10 augusti 1911 berättigades
Uddeholm Aktiebolag att nyttja befintlig dammanläggning.
I Västerbygdens Vattendomstols dom A.M 18/1937 daterad den 6 september 1937
erhöll sökande tillstånd att på fastigheten Råda Västra 11 uppföra en kombinerad
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
10 (28)
2011-03-03
damm- och kraftsstationsbyggnad. Tillstånd erhölls även för rensningar i ån på en
sträcka av 130 m i närheten av Rådasjöns utlopp samt en sträcka av 100 m närmast
nedanför krafttstationens nedströmssida.
I dom från Vattendomstolen Vänersborgs tingsrätt A 79/69 daterad 26 november 1974
där Kungliga Kammarkollegiet i Stockholm var sökande, upphävdes skyldigheten för
ägaren av Årås kraftverk att hålla ålyngelledare som föreskrevs i dom A.M 18/937.
Ägaren av Årås kraftverk ålägges i dom A 79/69 att från och med år 1975 införskaffa
och utsätta i årligt medeltal per tioårsperiod 600 kg ålungar i Klarälvens och Uvåns
vattensystem.
I dom från Vattendomstolen Vänersborgs tingsrätt VA 16/92:8 daterad 9 september
1992 fick sökande, Vägverket Region Väst, tillstånd att utföra bro över Årosälven
(Uvån) vid Råda samt att utföra rensning i Årosälven.
3.3
Nuvarande verksamhet
Nuvarande damm och kraftverk i Råda togs i drift 1938. Utbyggnadsvattenföringen är
40 m3/s och fallhöjden 6 m. Övre regleringsgräns är 123,47 m RH00 och nedre
regleringsgräns är 122,77 m RH00. De regleringsgränser som tillämpas är ej fastlagda
i dom.
Anläggningen består av:
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Vänster fyllningsdamm, 55 m lång och 11 m hög
Kraftstation
Flottningsutskov
Flodutskov
Höger fyllningsdamm, 20 m lång och 9 m hög.
Flottningsutskov
Flodutskov
Höger
fyllningsdamm
Kraftstationsintag
Vänster
fyllningsdamm
Bild 5. Plan över befintlig anläggning
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
3.4
11 (28)
2011-03-03
Planerad verksamhet
Ett antal åtgärder planeras för att anpassa anläggningen till gällande krav avseende
dammsäkerheten.
3.4.1
Åtgärder avbördning och betongkonstruktioner
3.4.1.1
Sänkning utskovströsklar
För att öka avbördningskapaciteten planeras sänkning av trösklarna i både
flottningsutskovet och flodutskovet. Med denna ombyggnad kommer totalt 281 m3/s
att kunna avbördas vid övre regleringsgräns.
Betongplattor gjuts uppströms utskoven och förankras i dessa som stabilitetshöjande
åtgärd. Plattorna underlättar också utförandet under byggtiden.
3.4.1.2
Stötbotten och erosionsskydd
Stötbottnarna nedströms trösklarna förstärks med ett 300 mm tjockt betongskikt
efter att skadad betong bilats bort. Nedströms stötbottnarna läggs ett erosionsskydd
av block. Arbetena utförs i torrhet.
3.4.1.3
Reparation av övriga betongkonstruktioner
Övriga betongkonstruktioner kommer att repareras genom att skadad betong bilas bort
och gjuts på med ett minst 300 mm tjockt betongskikt. Dessa åtgärder omfattar
samtliga ytskikt på utskovsdammen samt ledmurar nedströms kraftstationen.
Nya bredare brobanor byggs med större bärförmåga, för att göra utskoven tillgängliga
för fordon, samt för att möjliggöra manövrering av luckor med hjälp av mobilkran i en
nödsituation.
3.4.2
Åtgärder fyllningsdammen
3.4.2.1
Erosionsskydd
Höger fyllningsdamm förses med nytt erosionsskydd av block med en medeldiameter
på ca 0,5 m. Erosionsskyddet läggs så att det täcker hela uppströmsslänten. En del av
erosionsskyddet kommer att fyllas i vatten. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att
minimera grumling och förhindra spridning av grumligt vatten nedströms.
På vänster fyllningsdamms uppströmssida har utfyllnad tidigare gjorts med blandade
sprängstensmassor. Utfyllnaden kompletteras så att den sträcker sig hela vägen in till
vänster strand. Arbeten utförs i vatten. Åtgärder kommer att vidtas för att minimera
grumling och förhindra spridning av grumligt vatten nedströms.
Som skyddsåtgärd kommer utskovsluckorna hållas stängda samt driften vid
kraftstationen tillfälligt hållas avstängd under arbetet med erosionsskydden.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
3.4.2.2
12 (28)
2011-03-03
Stödbank
På höger fyllningsdamm anläggs en stödbank med släntlutning på ca 1:2 hela vägen upp
till dammkrönet. Utfyllnad görs också nedströms fyllningsdammen så att nedströmsvattenytan
flyttas bort från dammtån. Arbetet utförs i huvudsak i torrhet.
3.4.2.3
Rörledning genom höger fyllningsdamm
Befintlig rörledning, del av tidigare ålyngelledare, kommer att tas bort och tillhörande
betongkonstruktioner demonteras.
3.4.2.4
Instrumentering
Grundvattenrör installeras i nedströmsslänten/dammtån i både höger och vänster
fyllningsdamm. Avstånden mellan rören anpassas så att grundvattenståndsförändringar
i stödfyllningen säkert fångas upp i mätningarna.Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0
3.4.3
Åtgärder mekanisk och elektrisk utrustning
Befintliga luckor med tillhörande konstruktioner rivs. Nya planluckor installeras i båda
utskoven. Preliminärt kommer luckorna att manövreras med centralt placerade
hydraulcylindrar. Ett nytt spelhus byggs i anslutning till de nya luckorna. Alternativt
placeras hydraulaggregatet inne i kraftstationen. Den elektriska utrustningen
uppgraderas och redundanta system ordnas.
Bild 6. Översiktsplan över planerad ombyggnad av anläggningen
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
3.5
13 (28)
2011-03-03
Förhållanden under arbetets utförande
Innan arbetet med utskoven påbörjas anläggs en tillfartsväg till höger dammkrön samt
till höger nedströms dammtå. Föreslagen vägsträckning visas på bild 6.
Området nedströms höger fyllningsdamm fylls upp så att strandlinjen flyttas längre
bort från dammtån och en arbetsyta skapas. I samband med dessa arbeten anläggs
också ett nytt erosionsskydd/stödbank längs höger strand i åfåran för att skydda och
stabilisera de branta stränderna på höger sida. Arbetet utförs i vatten.
Schakt/muddring utförs uppströms om utskoven ner till grundläggningsnivå för
utskoven. Det finns även rester av en gammal fångdamm i trä som behöver rivas.
Dessa arbeten utförs i vatten. Som skyddsåtgärd hålls utskovsluckorna stängda och
driften vid kraftstationen stängs tillfälligt under arbetet med schakt och muddring.
En tillfällig arbetsväg anläggs från befintlig parkering på vänster sida och nertill
älvfåran där fångdamm byggs i etapp I.
Område för schakt/muddring
och rivning av befintliga
träkonstruktioner.
Figur 7. Område för schakt/muddring och rivning av befintliga träkonstruktioner uppströms
utskoven
3.5.1
Fångdammar
Viss schakt kommer att behöva utföras i vatten vid anläggande av fångdammar både
uppströms och nedströms utskoven.
Betongarbetena delas in i två etapper och utförs i torrhet bakom fångdammar.
Under etapp I byggs flottningsutskovet om. En fångdamm av stålspont byggs
uppströms och nedströms flottningsutskovet. Innan man torrlägger innanför
fångdammarna gjuts betongplattor mellan fångdamm och skibord/stötbotten. Syftet är
att förhindra bottenupptryckning.
Innan etapp I avslutas utökas fångdammen nedströms så att kraftstationens
utloppskanal och området nedströms stötbottnarna där erosionsskydd ska anläggas
torrläggs. De skadade betongkonstruktioner som inte har varit åtkomliga med den
mindre fångdammen repareras. Erosionsskydd anläggs nedströms stötbotten.
När arbetena med flottningsutskovet är färdiga kapas fångdammen uppströms i nivå
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
14 (28)
2011-03-03
med betongplattans överkant. Den del av fångdammen som ansluter till pelare 2
lämnas kvar och återanvänds i etapp II.
I etapp II byggs flodutskovet om. Samma moment som beskrivs ovan för etapp I
genomförs. Etapp II avslutas med att åtgärderna för fyllningsdammarna genomförs.
Fångdammar etapp II
Fångdammar etapp I
Bild 8 Beskrivning av fångdammarnas läge
3.5.2
Vattenreglering
Nivån i Rådasjön bestäms av tappningen i Råda kraftverk och tillflödet från Uvån.
Rådasjön är stor i förhållande till de flöden som kan förekomma. Även vid mindre
avsänkningar av sjöns nivå skapas därför en betydande buffert för flöden.
Övre regleringsnivå i Rådasjön är +123,47 m. Med anledning av brister i
Rådadammens stabilitet har övre regleringsgräns sedan september 2010 legat på
123,22 m. Denna nivå kommer att hållas fram till dess att de dammsäkerhetshöjande
åtgärderna har utförts.
Under etapp I är flottningsutskovet otillgängligt för avbördning, vilket betyder att
avbördningskapaciteten vid övre regleringsgräns minskar från 127 m3/s till 84 m3/s.
Då kraftstationen är i drift kan ytterligare 40 m3/s släppas förbi anläggningen. Under
etapp I hålls Rådasjön avsänkt till ca +123.0 m.
Under etapp II är flodutskovet otillgängligt för avbördning, men det ombyggda
flottningsutskovet har högre kapacitet än dagens sammanlagda kapacitet. Vid övre
regleringsgräns kan 144 m3/s avbördas. Då kraftstationen är i drift kan ytterligare 40
m3/s släppas förbi anläggningen. När spontfångdammen har anlagts uppströms
flodutskovet kan magasinet återigen tillåtas stiga upp till övre regleringsgräns.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
3.6
15 (28)
2011-03-03
Tidplan
Entreprenadarbetena planeras att genomföras under åren 2012-2013.
Etablering är planerad till april 2012. Muddring/schakt uppströms genomförs som
första åtgärd och beräknas ta ca 2 veckor.
Etapp I pågår från april 2012 och fram till årsskiftet 2012/2013. Etapp II påbörjas
direkt därefter och planeras pågå t o m september 2013.
4
MÖJLIGA ALTERNATIV, VÄRDERINGSMODELL OCH ASPEKTER
4.1
Alternativ
0-alternativet är detsamma som befintlig verksamhet. Höga flöden
kan leda till översvämningar och skador kan uppstå som kan äventyra
dammsäkerheten, t.ex. genom överbelastning av för dammsäkerheten vitala
dammkonstruktioner.
1-alternativet innebär att säkerhetshöjande åtgärder vidtas med syfte att kunna
avbörda ett klass II flöde utan att riskera dammsäkerheten. Åtgärderna beskrivs i kap
3.4.
4.2
Värderingsmodell
För varje aspekt redovisas konsekvenserna för 1-alternativet utifrån situationen för 0alternativet, d v s en relativ jämförelse. För varje aspekt görs en bedömning av
påverkan. I texten framgår hur dagsläget är och vilka konsekvenserna kan bli om de
planerade åtgärderna genomförs.
4.3
Aspekter
Allmänt om berört område
Naturvård
Vattenmiljö och vattenkvalitét
Fisk
Kulturmiljö och landskapsbild
Förorenade områden
Framkomlighet, rekreation och friluftsliv
Buller och vibrationer
Transporter
Naturresurser
Kemiska ämnen och produkter
Restprodukter och avfall
5
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
5.1
Allmänt om berört område
5.1.1
Planförhållanden
För området gäller översiktsplan för Hagfors kommun antagen 2002-02-26. I
gällande översiktsplan finns inga kommentarer om området kring Råda kraftverk.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
16 (28)
2011-03-03
I detaljplan för Årosälven antagen 1981 klassas området för Råda kraftstation som
industriområde. Utskovspartiet klassas som vattenområde med industri medan vattnet
kring kraftverk och utskov klassas som vattenområde. Markområdet på båda sidor om
älven klassas som parkmark. Se bild 3
I detaljplan för Långheden antagen 1969 är området från Årosälven och upp till
detaljplanelagd bebyggelse klassad som naturreservat. En äldre vägsträckning från
högra dammfästet och upp mot bebyggelsen klassas som naturparkmark. Se bild 4
Den del av projektet som berör detaljplan Årosälven bedöms ej stå i strid mot
gällande detaljplan. Anläggande av tillfartsväg på höger sida om vattenområdet ligger
inom detaljplan Långheden och står i strid mot gällande detaljplan som klassar
området som naturreservat. Det bör påpekas att området inte är klassat som
naturreservat i miljöbalkens mening och har därmed inget formellt skydd enligt
gällande miljölagstiftning. Ansökan om marklov för tillfartsvägen har inlämnats till
Hagfors kommun.
5.1.2
Bebyggelse
Delar av bostadsområdet Långheden är beläget på ett avstånd av ca 100 m från de
platser där arbeten med tillfartsväg och erosionsskydd på höger sidan om dammen
kommer att utföras. På vänstra sidan finns fyra bostadhus lokaliserade ca 100 -200
meter från Råda kraftverk.
Bebyggelsen kring Rådasjön består av samhällena Råda och Uddeholm. Mellan
Lidasjön och Grässjön ligger samhället Sunnemo. Runt de tre sjöarna finns det i övrigt
spridd bebyggelse.
Bebyggelsen kring sjöarna Rådasjön, Lidsjön och Grässjön kan påverkas genom att
vattennivån under viss del av anläggningstiden kommer att hållas ca 0,25 m lägre än
den nivå som tillämpats från hösten 2010. Privata bryggor och andra anläggningar vid
sjöarna kan påverkas tillfälligt av en lägre vattennivå.
5.1.3
Anläggningar
Hagfors kommun har fyra kommunala badplatser i vattensystemet. Vid Grässjöns
sydspets finns vindskydd med grillplats. Ett vildmarksföretag finns som bedriver
flotturer i Rådasjön. Någon påverkan på denna verksamhet bedöms ej ske då
sänkningen av Rådasjön blir marginell
300 meter nedströms kraftverket korsar en kommunal vatten- och avloppsledning i
Årosälven. Den påverkas inte av ombyggnationen.
Anläggande av tillfartsväg på som ligger inom detaljplan Långheden och kan stå i
strid mot gällande detaljplan. I övrigt bedöms inte planerad verksamhet stå i strid mot
gällande planbestämmelser. Privata bryggor, kommunala och andra anläggningar
kan påverkas marginellt av en lägre vattennivå under anläggningsfasen.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
5.2
Naturvård
5.2.1
Riksintresse
17 (28)
2011-03-03
Råda kraftverk är beläget inom Klarälvsdalen – Sunnemodalens område för
riksintresse enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Klarälvsdalen – Sunnemodalen är en lång
smal sprickdal i nordväst-sydostlig riktning som sträcker sig genom nästan hela
Värmland. Det långsträckta området kan uppdelas i två större delar, dels själva
Klarälvsdalen, dels Sunnemodalen som utgör sprickdalens förlängning söderut och
som tidigare rymde Klarälvens lopp. Dessa områden ska så långt som möjligt skyddas
mot åtgärder som påtagligt skadar natur- eller kulturmiljön.
Råda kraftverk ligger inom delområde Åråsälven som beskrivs som en älvdal som är
förbindelsen mellan Rådasjön och Klarälven och är djupt nedskuren i sedimenten.
Ravinsluttningarna är klädda med äldre lövskog som är en intressant fågellokal för bl a
hackspettar. Området har även förekomst av bäver. Se bild 7.
Delområde
Åråsälven
Bild 7 Område för riksintresse för naturvård Årosälven
Inom delområde Åråsälven kommer en ny tillfartsväg att anläggas. Vägsträckningen
dras från bebyggelsen vid Långheden i en relativt brant lutning ner till en ravin som
vägen sedan följer ner mot vattnet för att kunna nå fyllningsdammen på höger sida om
Årosälven. Röjning av sly och yngre träd kommer att ske för att ge plats för
tillfartsvägen. Endast något enstaka äldre lövträd kommer att behöva tas bort eftersom
största delen av beskriven vägdragning användes som väg för ca 20 år sedan då
erosionsskyddet på denna sida av dammen reparerades. Se bild 8.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
18 (28)
2011-03-03
Bild 8. Foto på ravin där tillfartsväg kommer att anläggas.
5.2.2
Natura 2000
Varken området kring Råda kraftverk eller Rådasjön ingår i något Natura 2000
område. Rådasjön står i kontakt med sjöarna Lidsjön och Grässjön.
En sänkning av vattennivån i Rådasjön påverkar även nivåerna i Lidsjön och
Grässjön. Se kapitel 6.3.
Södra delen av Grässjön ingår i Natura 2000 området Brattforsheden. Totalareal för
området är 10528 ha. Brattforsheden är även klassat som riksintresse enligt MB 3 kap
6 §. Se bild 9.
Området har antagits av regeringen enligt Art- och habitatdirektivet. Bevarandeplan
antogs av Länsstyrelsen i Värmlands län 2006-03-15.
Bevarandeplanen beskriver att syftet med Brattforsheden är att bidra till att
upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de ingående naturtyperna på biogeografisk
nivå. De naturtyper som ska bevaras enligt habitatdirektivet är:
3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområdet
3160 Dystrofa sjöar och småvatten
3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ
3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor
7110 Högmossor
7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungfly
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
19 (28)
2011-03-03
9060 Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar
I den del av Natura 2000 området som är belägen vid Grässjöns södra del finns
Svartån och Träjmossen.
Svartån är ett oregelbundet meandrande vattendrag som rinner från söder till norr och
mynnar i Grässjön. Ån är lugnflytande i dess nedre delar innan den mynnar i Grässjön.
Vattendraget har i miljömålsarbetet klassats som ett nationellt värdefullt vattendrag
enligt Naturvårdsverkets kriterier och som nationellt särsklit värdefullt enligt
Fiskeriverket. Nedre delarna av Svartån ingår i det europeiska nätvärket av skyddsvärd
natur (Natura 2000) och naturvårdsområdet Brattforsheden.
Reservatsbildning pågår för vattendraget och dess närmiljö.
Träjmossen är en från nordost sluttande mosse som ligger vid den meandrande
Svartån. Mossen når ända fram till Grässjön och slutar där i en eroderad meterhög
torvbrant som bildats genom underminering av torven. Nordväst om den sluttande
mossen finns ett litet kärr som gränsar till ån och sjön. Kärret är dels öppet
fastmattekärr, dels skogsklätt med glasbjörk och klibbal. Kärret övergår i vassar mot
sjön. Inga mänskliga ingrepp är kända. Mossen är av högsta värdeklass (klass 1) enligt
våtmarksinventering utförd av länsstyrelsen.
Negativ påverkan på Brattforsens Natura 2000 område bedöms inte ske. Svartån rinner
norrut till Grässjön så någon förändring i flödet på grund av minskad vattennivå i sjön
bedöms ej ske. Träjmossen slutar i en eroderad meterhög torvbrant ner mot Grässjön
och den relativt lilla förändringen i vattennivå på 0,25 m bedöms ej påverka mossen
negativt.
Bild 9. Norra delen av Natura 2000 området Brattforsen
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
5.2.3
20 (28)
2011-03-03
Häckande fåglar
Storlom (Gavia arctica) är en fridlyst art som häckar vid Rådasjön, Lidasjön och
Grässjön. Häckningen sker ofta på öar i sjöarna. Storlom är känslig för förändrade
vattennivåer. Ökande vattennivåer kan dränka bon. Minskade vattennivåer kan
påverka häckningen om sänkningen blir dramatisk under denna tid.
Negativ påverkan på häckande lom bedöms inte ske på grund av projektets sänkning
av vattennivån. Som skyddsåtgärd kommer sänkning av vattennivån att ske i maj
2012. Storlommens häckningstid sker i juni eller senare och då är vattennivån nere på
den lägre nivån som sedan bibehålls fram till det att etapp II påbörjas i januari 2013
Då återgår nivån till den övre regleringsnivån.
Planerade åtgärder medför påverkan på naturmiljön vid röjning av träd och sly för
anläggande av tillfartsväg. Påverkan bedöms som liten då området tidigare nyttjats
som väg och endast något enstaka äldre lövträd kommer behöva tas bort. Ingen
negativ påverkan på häckande storlom bedöms ske på grund av att sänkning av
vattenytan sker i maj före lommens häckningstid. Negativ påverkan på Brattforsens
Natura 2000 område bedöms inte ske.
5.3
Vattenmiljö och vattenkvalitet
Råda kraftverk ligger i Årosälven som ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde.
Älven går mellan Rådasjön och Klarälven.
Arbetet med utskoven kommer i huvudsak att utföras i torrhet då fångdammar
anläggs både uppströms och nedströms i båda etapperna.
Viss temporär grumling kommer att uppkomma i samband med anläggning och
borttagning av fångdammar. I och med att försiktighetsåtgärder ska vidtas bedöms
dock grumlingen bli begränsad och lokal.
Vattenavledning möjliggörs genom att arbetena sker i två etapper. Under etapp 1
byggs flottningsutskovet på vänster sida om och befintligt flodutskov används för
avbördning. Under etapp II byggs flodutskovet om och hela det ombyggda
flottningsutskovet kan användas för avbördning.
Rådasjön står även i direkt kontakt med sjöarna Lidsjön och Grässjön genom trånga
sund. Ur vattenregleringssynpunkt betraktas dessa tre vattenområden som en enhet.
Temporärt kan det vara viss skillnad på vattennivån i sjöarna om det sker snabba
förändringar men i stort är nivån densamma i alla tre sjöarna. Rådasjön, Lidsjön och
Grässjön påverkas marginellt av tillfällig sänkning av vattennivån under
anläggningsfas I. Se bild 10.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
21 (28)
2011-03-03
Råda
kraftverk
Bild 10 Översiktsbild över Rådasjön, Lidsjön och Grässjön
5.4
Ramvattendirektivet för vatten
Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt beslutade den 21 december 2009 att
klassa vattenförekomsten Årosälven (SE665525-137644) till måttlig ekologisk status.
Klassningen baseras på uppgifter om reglering. De hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna kontinuitet, hydrologisk regim eller morfologi är ej klassade.
Beslutade kvalitetskrav är att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status med
tidsfrist till 2021. Det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt möjligt att vidta de
åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status till 2015.
Beskrivet dammsäkerhetsprojekt bedöms inte medföra sådan påverkan på miljön att
vattenförekomstens status försämras. Se bild 11.
Rådasjön uppströms Råda kraftverk är klassad till måttlig ekologisk status på grund av
övergödning. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med anledning av att
den tillåtna halten kvicksilver överstigs.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
22 (28)
2011-03-03
Vattenförekomst
Årosälven
Rådasjön
Bild 11 Utdrag ur vattenkarta med ekologisk status markerad
Beskrivet dammsäkerhetsprojekt bedöms inte medföra sådan påverkan på miljön att
vattenförekomstens status försämras.
Viss temporär grumling kommer att uppkomma i samband med arbeten med
fångdammar. I och med att försiktighetsåtgärder ska vidtas bedöms dock grumlingen
bli begränsad och lokal. Drift av anläggningen efter genomförande av
säkerhetshöjande åtgärder medför ingen ny eller ändrad påverkan på aspekten
jämfört med befintlig verksamhet. Sjöarna Rådasjön, Lidsjön och Grässjön kommer
att påverkas marginellt av tillfällig sänkning av vattennivån under anläggningsfasens
etapp I.
5.5
Fisk
I Rådasjön finns bestånd av aborre, gädda, lake och gös. Rådasjöns fiskevårdsförening
genomför utsättning av gös vartannat år. Ett kommunfiskekort som gäller fiske i
kommunens alla sjöar administreras av Hagfors fiskevårdskrets.
Provfiske på flodkräfta har utförts av länsstyrelsen i Rådasjön, dock utan fångst.
Bestånd av signalkräfta finns i Rådasjön.
Några uppgifter om förekomst av bestånd av strömvattenlevande fiskarter i Åråsälven
har inte framkommit. Förutsättningarna för fiskvandring kring Råda kraftverk är
begränsade på grund av det stor antalet kraftverk både uppströms i Uvån och
nedströms i Klarälven.
De åtgärder som bedöms kunna medföra påverkan på aspekten är schaktning i
samband med åtgärder på fyllningdammarna.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
23 (28)
2011-03-03
För arbetet med ombyggnad av utskoven kommer fångdammar att anläggas så att
arbetet kan ske i torrhet. Läckagevatten som pumpas ut inifrån fångdammen pumpas
tillbaka i dammen alternativt infiltreras i mark så att grumling ej sker nedströms
utskoven.
Den grumling som uppstår bedöms vara temporär och begränsad till närområdet.
Sammanfattningsvis bedöms risken för negativ påverkan på fisk som liten.
5.5.1
Ål
Utsättning av ål sker enligt dom från Vändersborgs tingsrätt – Vattendomstolen A
79/69 1974-11-26. Ägaren av Råda kraftverk ska från och med år 1975 i samråd med
fiskeriindendent utsätta i årligt medeltal per tioårsperiod 600 kg ålungar i Klarälvens
och Uvåns vattensystem.
Inga ålutsättningar har skett under 2010 eller 2011. Under 2012 planeras 10 500 st
ålungar att sättas ut i Rådasjön och 10 500 st i Lidsjön-Grässjön.
Göta Älv finns med i Fiskeriverkets databas över de älvar i Sverige som bedöms
lämpliga att göra åtgärder i för att nå målen i den nationella förvaltningsplanen. I
förvaltningsplanen betraktas hela Sverige som ett ålavrinningsområde, vilket
möjliggör ett kostnadseffektivt val av var åtgärder sätts in. Valet av vattendrag för
åtgärder skall generellt ske med utgångspunkt från var störst effekt kan nås på
utvandringen av blankål. Om möjligt skall sådana metoder väljas som innebär
långsiktiga lösningar för all fiskvandring.
Tänkta åtgärderna kan vara:
- inrättande av fiskväg förbi kraftverk
- skonsam drift under perioder med stor blankålsvandring
- fångst och nedtransport förbi kraftverk
- kompensatoriska åtgärder (t.ex. utsättning).
Generellt sett anses de potentiellt viktiga områdena för ål ligga i de nedre delarna av
älven dvs i de stora fjärdar. Fiskeriverket bedömer att områden uppströms femte
vandringhindret inte kan bidra till att nå målen i förvaltningsplanen. Åtgärder för att
nå en 40-procentig överlevnad i vattendrag med få ålar och många och stora kraftverk
innebära orimliga kostnader för att ge ett litet bidrag till den totala
blankålsutvandringen. Ur biologisk synpunkt innebär detta ingen risk eftersom ål, till
skillnad från de flesta andra fiskarter, utgör en enda, genetiskt homogen population
Råda ligger som sista kraftverk i Uvåns utlopp i Klarälven och nedströms i Klarälven
ligger 6 kraftverk innan den mynnar i Vänern. Att göra en anpassning av intagsgallren
så högt upp i systemet skulle inte nämnvärt förbättra ålens situation enligt ovan
nämnda anledning. Kostnaden skulle bli orimligt hög i förhållande till den naturnytta i
form av minskad turbindödlighet som skulle kunna uppnås.
Genomförande av säkerhetshöjande åtgärder bedöms inte ge upphov till påverkan på
fisk eller fisket då den grumling som kan uppkomma bedöms vara mycket begränsad
och temporär. Ombyggnationen medför ingen ny eller ändrad påverkan på aspekten
under driftsfasen jämfört med nuvarande verksamhet.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
5.6
24 (28)
2011-03-03
Kulturmiljö och landskapsbild
120 meter sydöst om kraftverket finns ett fast fornminne i form av en milstolpe
markerat i riksantikvarieämbetets databas Fornsök. Fornminnet är benämnt RAÄ
Alster 1:1 Fornminne bedöms inte bli påverkat av ombyggnationen. Se bild 12
Alster 1:1
Bild 12 Utdrag ur Riksantikvarieämbetets databas Fornsök
5.6.1
Landskapsbild
Temporärt kommer landskapsbilden kring Rådasjön, Lidsjön och Grässjön bli något
förändrad under utförandefasen eftersom vattennivån kommer att sänkas med ca 0,25
m jämfört med övre regleringsgräns under 2010 -2011. Under driftsfasen kommer
vattennivån att återgå till övre regleringsgräns +123,47 m.
Någon påverkan på kulturmiljön bedöms inte ske med anledning av projektet.
Påverkan på landskapsbilden kommer att ske temporärt under utförandefasen genom
att vattennivån sänks något. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli marginell.
5.7
Förorenade områden
Ca 300 meter söder om Råda kraftverk finns ett område med förorenad mark. Årås
sulfitfabrik var belägen här och var i drift mellan 1894 och 1914. Området är
registrerat i länsstyrelsens databas för förorenade områden och har placerats i
riskklass 2.
Största delen av sulfitfabriksområdet ligger idag under vatten vid Åråsälvens utflöde i
Klarälven. Detta beror på att Klarälven höjdes med 5,5 meter vid byggandet av
Krakeruds kraftverk 1936. Verksamheten vid Råda kraftverk kommer ej att påverka
det förorenade området. Se bild 13.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
25 (28)
2011-03-03
Det förorenad området Årås Sulfatfabrik bedöms inte bli påverkat av projektet vare
sig i drifts -eller anläggningsfasen. I övrigt finns inga kända förorenade områden som
kan beröras.
Bild 13 Utdrag ur länsstyrelsens register för förorenad mark
5.8
Framkomlighet, rekreation och friluftsliv
Inga uppgifter om riksintresse för friluftsliv finns i Länsstyrelsens offentliga material.
Det finns ingen anordnad anläggning för friluftsliv i direkt närhet till arbetsområdet.
Dock finns ett antal badplatser i Rådasjön, Lidsjön och Grässjön uppströms Råda
kraftverk. Badplatserna kommer att påverkas marginellt under sommaren 2012 när
vattennivån kommer att vara ca 0.25 m under den nivå som nyttjats 2010 och 2011.
Sänkningen kommer utföras successivt under våren 2012.
Dammområdet är normalt avstängt för förbipassering genom grindar. Någon
förändring i framkomlighet vid dammen under anläggnings- eller driftsfas kommer ej
att ske.
Inga uppgifter om riksintresse för friluftsliv finns i Länsstyrelsens offentliga material.
Badplatser i Rådasjön, Lidsjön och Grässjön påverkas marginellt av lägre vattennivå
under sommaren 2012. Sänkning sker under vår 2012. Någon förändring av
framkomlighet vid dammen under anläggnings- eller driftsfas kommer ej att ske.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
5.9
26 (28)
2011-03-03
Buller och vibrationer
Befintlig verksamhet medför inget störande buller eller vibrationer till omgivningen.
Den framtida verksamheten ger inte upphov till någon förändrad bullersituation.
Genomförande av säkerhetshöjande åtgärder innefattar bullrande verksamhet. Buller
kommer att genereras från arbetsmaskiner, bearbetning av bergmaterial samt från
transporter till och från dammen. Det finns bostäder i nära anslutning till
arbetsplatserna och transportvägen. Arbetena kommer att bedrivas vardagar och i
huvudsak under dagtid. Som riktvärden för ljudnivåerna från arbetsplatsen gäller de
som är angivna i Naturvårdsverkets allmänna råd 2004:15. Bullervärdena för
ekvivalent ljudnivå (L Aeq) är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive
natt. För permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler anges även ett värde för
maximal ljudnivå (tidsvägning; Fast) (LAFmax) nattetid under tiden 22-07.
Område
Helgfri mån-fre
Lör-, sön- och helgdag
Samtliga dagar
Dag
Kväll
Dag
Kväll
Natt
07-19
19-22
07-19
19-22
22-07
L Aeq
L Aeq
L Aeq
L Aeq
L Aeq
L AFmax
(vid fasad)
60 dBA
50 dB
50 dBA
45 dBA
45 dBA
70 dBA
Inomhus
45 dBA
Bostäder för permanent boende
och fritidshus
Utomhus
(bostadsrum)
30 dBA
35 dBA
35 dBA
30 dBA
45 dBA
Tabell 1 Utdrag ur Naturvårdsverkets allmänna råd 2004:15
Om byggverksamheten har begränsad varaktighet, högst två månader, t.ex. spontning
och pålning, kan 5 dBA högre värden tillåtas.
Buller och vibrationer uppkommer under byggfasen vid genomförande av
säkerhetshöjande åtgärder. Närboende kan temporärt komma att störas av ljud och
vibrationer. Drift av anläggningen efter genomförande av säkerhetshöjande åtgärder
bedöms inte medföra någon ny eller ändrad påverkan på aspekten jämfört med
nuvarande verksamhet.
5.10
Transporter
Transporterna till befintlig verksamhet är av liten omfattning och orsakas av den
regelbundna tillsyn som görs av anläggningen. Den framtida verksamheten kommer
inte ge upphov till något ökat antal transporter till dammen.
Genomförande av säkerhetshöjande åtgärder kommer att medföra transporter av
betong och fyllnadsmassor till arbetsplatsen. Arbetena kommer att medföra viss
emission av koldioxid till luft från vägtransporter samt arbetsmaskiner. Damning kan
uppkomma och vid behov kommer damningsbekämpning utföras som t.ex.
vattenbegjutning, saltning av vägar etc.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
27 (28)
2011-03-03
Under byggfasen kommer aspekten påverkas negativt dock rör det sig om utsläpp till
luft som genereras under begränsad tid. Transportsituationen under driftsfasen, efter
ombyggnation, bedöms inte påverkas jämfört med nuvarande.
5.11
Naturresurser
Driften av befintlig verksamhet medför ingen förbrukning av naturresurser. Inte heller
i den framtida anläggningen, efter det att säkerhetshöjande åtgärder genomförts,
kommer naturresurser att förbrukas.
Planerade säkerhetshöjande åtgärder kräver bergmaterial i varierande stenstorlek,
totalt ca 3800 m3.
Av dessa massor kommer ca 500 m3 bergkross att läggas upp på på höger strand som
beredskapsmassor. Syftet med upplaget är att av säkerhetsskäl ha massor för att
snabbt kunna reparera eventuella skador i erosionsskyddet i samband med hög
spilltappning. Ytan på upplagsplatsen är beräknad till ca 200 m2
Aspekten påverkas i och med utnyttjande av naturresurser vid genomförande av
säkerhetshöjande åtgärder. Möjligheten att på plats kunna återanvända massor
bedöms sammantaget som positivt ur naturresurssynpunkt. Ombyggnationen medför
ingen ny eller ändrad påverkan på aspekten under driftfasen jämfört med nuvarande
verksamhet.
5.12
Kemiska ämnen och produkter
Verksamheten idag inbegriper viss kemikaliehantering som i huvudsak rör nyttjande
av olja till befintlig utrustning. Hanteringen av kemikalier i den framtida
verksamheten efter det att säkerhetshöjande åtgärder genomförs bedöms inte
förändras.
Genomförande av säkerhetshöjande åtgärder förutsätter nyttjande av arbetsmaskiner.
Under byggtiden utgörs den största förbrukningen av kemisk produkt av nyttjande av
bränsle till transport och arbetsmaskiner. Vid upphandling av entreprenörer ställs krav
på säker hantering av kemikalier. I den så kallade Miljöplanen som upprättas av
entreprenören redovisas hur kemikalier och dess risker ska hanteras.
I samband med hantering av kemiska produkter under byggfasen finns viss risk för
utsläpp och påverkan på miljön. Utsläppen är i detta fall sammankopplade till
driftstörning och haverier. Risken för haverier/driftstörning bedöms dock
sammantaget som liten. Hanteringen av kemiska produkter under driftsfasen bedöms
inte förändras jämfört med nuvarande förhållanden.
5.13
Restprodukter och avfall
Befintlig verksamhet omfattar avfallshantering såsom uppsamling av uttjänta kemiska
produkter, elektriska produkter etc. Hanteringen av avfall för den framtida
verksamheten, efter det att säkerhetshöjande åtgärder genomförs, bedöms vara
oförändrad.
Riven betong som krossas och schaktmassor från fyllningsdammen kommer att
återanvändas som fyllnadsmaterial inom verksamhetsområdet.
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Rapport
Renewable Energy Enviroment/Katarina Erelöf
28 (28)
2011-03-03
Massor som hanteras bedöms vara jungfruliga och därmed inte innehålla några
föroreningar. Riven betong som uppkommer bedöms kunna klassificeras som betong
med kod 17 01 01 (se bilaga 2 i Avfallsförordningen).
Impregnerat virke som uppkommer kommer att hanteras enligt gällande lagstiftning.
Metallavfall kommer att avyttras som skrot.
Genomförande av säkerhetshöjande åtgärder förutsätter nyttjande av arbetsmaskiner.
Vid driftsstörning på arbetsmaskiner kan oljehaltigt avfall såsom spill- och hydraulolja
uppkomma. Allt avfall ska transporteras bort och omhändertas vid godkänd
anläggning. Vid upphandling av entreprenör ställs krav på säker hantering av avfall. I
den så kallade Miljöplanen som upprättas av entreprenören ställs krav på
avfallshantering samt riskhantering vid haverier.
I samband med hantering av avfall finns viss risk för utsläpp och påverkan på miljön.
Utsläppen är i detta fall sammankopplade till driftstörning eller haverier på
arbetsmaskiner. Risken för haverier/driftstörning bedöms dock som liten. Hanteringen
av restprodukter och avfall under driftfasen bedöms inte förändras jämfört med
nuvarande förhållanden.
6
REFERENSER
Hagfors kommun, Naturvårdsplan, samrådshandling upprättad 20 december 2010
RUM (regionalt underlagsmaterial) upprättat av Länsstyrelsen i Värmlands län.
FornSök (Riksantikvarieämbetets databas)
Skogens pärlor, Skogsstyrelsens databas
Råda fiskevårdsförening
Länsstyrelsen i Värmland
Power
Fortum Power and Heat Oy
Org.nr 0109160-2
MomsNr FI01091602
Hemort Espoo
Detaljplan för RÅDA KRAFTVERK
(delar av Råda 4:2, 4:126, 4:158 och 4:159)
FASTIGHETSFÖRTECKNING
HANDLINGAR







Behovsbedömning
Grundkarta (separat kartblad)
Fastighetsförteckning
Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse (efter plansamråd)
Utlåtande (efter utställning)
Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga.
Detaljplan för RÅDA KRAFTVERK
(delar av Råda 4:2, 4:126, 4:158 och 4:159)
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR







Behovsbedömning
Grundkarta (separat kartblad)
Fastighetsförteckning
Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse (efter plansamråd)
Utlåtande (efter utställning)
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Planens syfte är att möjliggöra åtgärder för att höja dammsäkerheten vid
Råda Kraftverk. Åtgärderna omfattar bl.a. ombyggnad av utskovsdamm,
förstärkta erosionsskydd och nya tillfartsvägar.
I övrigt bekräftar planen i stort pågående markanvändning.
Planen upprättas med normalt planförfarande och enligt den nya planoch bygglagen. Planavtalet mellan kommunen och exploatören godkändes 2011-08-08.
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN
Markens
lämplighet
Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § skall mark- och vattenområden användas,
för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall
ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
Vattenkraftverket finns redan etablerat på platsen. De nu planerade åtgärderna medför ingen utökning av verksamheten utan syftar enbart till
att höja dammsäkerheten.
Åtgärderna är av allmänt intresse och bedöms vara förenliga med intentionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken.
2
Värdefulla
områden
Enligt miljöbalkens 3 kap. 2-5 §§ skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt
fiskevatten skyddas mot påtaglig skada.
Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund
av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall,
enligt miljöbalkens 3 kap. 6 §, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som
kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses
i 3 kap. 2-5 §§ eller i 3 kap. 6 § miljöbalken. Området är redan idag till
stor del detaljplanelagt och ianspråktaget för kraftverksändamål.
Riksintressen
Enligt 3 kap. 5-8 §§ och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden av
riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra, skada
eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller
andra ingrepp som hotar riksintressena.
Planområdet omfattas av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 §
miljöbalken. Årosälven, som förbinder Rådasjön med Klarälven, utgör en
del av det större området Klarälvsdalen-Sunnemodalen som framförallt
är geologiskt intressant.
Verksamheten är redan sedan länge etablerad på platsen och bedömningen görs att de föreslagna åtgärderna inte hotar riksintresset.
Årosälven rinner ut i Klarälven som därmed indirekt skulle kunna påverkas. Klarälven från Dejeforsen och söderut är av riksintresse som vandringsled för klarälvslax och klarälvsöring. Den i sin tur mynnar i Vänern
som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket.
Bedömningen görs dock att de föreslagna åtgärderna inte heller kommer
att hota något av dessa riksintressen.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras
med stöd av 5 kap. miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN)
för utomhusluft vad gäller partiklar (PM 10), kvävedioxid, kväveoxider,
svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon, för olika föreningar i
fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen.
utomhusluft
När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer
och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar,
bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid.
I Hagfors finns mätningar gjorda i Hagfors tätort under vinterhalvåret
2009/2010. Mätningarna visar att normerna för partiklar, kvävedioxid,
bensen och bly klaras med god marginal.
3
Av de faktorer som är lättast att påverka när det gäller utomhusluftens
kvalitet har trafikmängden störst betydelse. Ett plangenomförande innebär ingen varaktig ökning av trafiken i området och inte heller några
andra åtgärder som påverkar luftkvaliteten.
fisk- och
musselvatten
Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven
mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som skall skyddas.
De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade
kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar.
Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
omgivningsbuller
Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare.
Planläggning kommer dock under alla omständigheter inte att försämra
bullersituationen i området.
vattenförvaltning
Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts och miljökvalitetsnormer har antagits.
Årosälven uppnår idag s.k. måttlig ekologisk status. Klassningen baseras på uppgifter om reglering. Beslutat kvalitetskrav är att vattenförekomsten skall uppnå god ekologisk status med tidsfrist till år 2021.
Rådasjön uppströms kraftverket uppnår idag måttlig ekologisk status på
grund av övergödning. Vattenförekomsten uppnår inte heller god kemisk
status med anledning av att den tillåtna halten kvicksilver är för hög.
Preliminärt görs bedömningen att planen inte omfattar några sådana åtgärder som förändrar förutsättningarna för att uppnå god kemisk och
ekologisk i våra vatten jämfört med dagens situation.
4
Frågan om eventuell påverkan på vattnet kommer att hanteras i den tillståndsansökan som inlämnats till miljödomstolen.
PLANDATA
Läge
Det aktuella området ligger vid Årosälven inom tätorten Råda, i den
mellersta delen av Hagfors kommun, cirka 13 kilometer sydväst om
Hagfors tätort.
Planområdet omfattar ett område uppströms och nerströms Råda kraftverk med anslutande strandområden. Området avgränsas i väster av
villaområdet Långheden, i öster av Klarälvsbanan och i norr och söder
av Årosälvens vatten.
Areal
Planområdets areal är cirka 6 hektar.
Markägoförhållanden
Marken inom planområdet ägs av Fortum Älvkraft i Värmland AB och
Hagfors kommun.
Fortum är den största markägaren.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga
planer
Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2000, antogs av kommunfullmäktige den 2002-02-26. I översiktsplanen redovisas det aktuella området som en del av Råda tätort utan närmare precisering.
Den nu aktuella planeringen får anses ha stöd i översiktsplanen.
naturvårdsplan
Kommun har upprättat en naturvårdsplan som ett tematiskt tillägg till
översiktsplanen. Den antogs av kommunfullmäktige 2011-06-28.
I naturvårdsplanen anges bl.a. att Årosälvens ravinsluttningar är klädda
med äldre lövskog och att de utgör intressanta fågellokaler för bland
annat hackspettar.
vattendom
Den befintliga verksamheten har prövats av Vattendomstolen i flera
omgångar mellan åren 1911och 1992.
För de nu planerade åtgärderna lämnades ansökan in till Miljödomstolen
2011-03-09. Ärendet har dock ännu inte prövats.
Inför ansökan har samråd hållits med länsstyrelsen som har att besluta
om den planerade verksamheten medför betydande miljöpåverkan enligt
6 kap. 5 § miljöbalken. Länsstyrelsen beslutade 2011-01-24 att den inte
kan antas medföra betydande miljöpåverkan att restaurera Råda kraftverk.
5
Detaljplaner,
områdesbestämmelser,
förordnanden
m.m.
detaljplaner
Planområdet berörs av tre äldre detaljplaner.
För den östra delen av planområdet gäller Förslag till utvidgning av
byggnadsplan för Råda samhälle, södra delen, antagen av kommunfullmäktige 1966-03-22. Planen anger park respektive vattenområde för
de berörda delarna.
För den västra delen av planområdet gäller Förslag till utvidgning av
byggnadsplanen för Råda samhälle, området Långheden, antagen
av kommunfullmäktige 1969-04-29. Planen anger område för naturreservat för den berörda marken. Något naturreservat har dock aldrig bildats.
För den norra delen av planområdet gäller Förslag till ändring och
utvidgning av byggnadsplanen för Råda, ett område vid Årosälven,
antagen av byggnadsnämnden 1981-06-24. Planen anger ändamålen
vattenområde, vattenområde med industri, industri och naturpark för det
berörda området.
Planernas genomförandetider är utgångna.
strandskydd
Hela planområdet omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt 7 kap.
miljöbalken.
För Årosälven och Klarälven gäller det generella strandskyddet om 100
meter från strandlinjen medan det för Rådasjön, inom Råda socken, är
utökat till 200 meter.
Behovsbedömning
Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller
anda resurser som avses i 5 kap. 18 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 §
miljöbalken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att
den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB.
Däremot har en kompletterande naturvärdesinventering gjorts. Den redovisas, tillsammans med en tidigare gjord geoteknisk undersökning och
en PM angående släntstabiliteten, som bilagor till behovsbedömningen.
Här redovisas också den MKB som togs fram i samband med ansökan
om tillstånd för vattenverksamhet som inlämnats till miljödomstolen.
Kunskaperna från dessa dokument har inarbetats i planen.
Inför ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken har Fortum
hållit samråd med länsstyrelsen. För den fortsatta tillståndsprövningen
av verksamheten skall länsstyrelsen besluta om verksamheten medför
betydande miljöpåverkan. Inte heller länsstyrelsen gör bedömningen att
de planerade dammsäkerhetshöjande åtgärderna kan antas medföra
betydande miljöpåverkan.
6
FÖRUTSÄTTNINGAR
Natur
mark
Planområdet ligger inom riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 §
miljöbalken. Årosälven, som förbinder Rådasjön med Klarälven, utgör en
del av det större området Klarälvsdalen-Sunnemodalen som framförallt
är av geologiskt intressant.
Årosälven är, enligt värdetexten, djupt nedskuren i sedimenten och
ravinsluttningarna är klädda med äldre lövskog som utgör en intressant
fågellokal för bl.a. hackspettar. Området har även förekomst av bävrar.
Området har även uppmärksammats i kommunens naturvårdsplan med
likartad värdebeskrivning.
Det har gjorts en naturinventering inom planområdet av FORAN Sverige
AB, daterad september 2011. Här har naturvärdet bedömts utifrån i fyrgradig skala, lågt, visst, påtagligt eller högt naturvärde.
Inom planområdet finns områden såväl väster som öster om älven med
visst naturvärde. På östra sida finns även ett område som bedöms ha
högt naturvärde. Övrig mark klassas som industrimark eller bedöms ha
lågt naturvärde.
topografi
Planområdet utgörs av en dalgång kring Årosälven. De högsta marknivåerna återfinns i anslutning till Älvdalsvägen i väster. Här ligger marknivåerna på ca +138,0 meter (RH 00).
Dammens övre regleringsgräns ligger på +123,47 meter (RH 00) och
den nedre på +122,77 meter (RH 00). Vattennivån nedströms kraftverket
ligger ca sex meter lägre.
Inom planområdets västra del syns spår i terrängen efter en gammal
tillfartsväg som tidigare utnyttjats för att nå kraftverksanläggningen.
landskapsbild
Planområdet med kraftverket ligger i Årosälvens djupt nerskurna dalgång. Själva kraftverksbyggnaden ligger till stora delar dold av grönska
men syns exempelvis i fonden av dammen från bron där Rådavägen
passerar över älven.
vegetation
Trädskiktet inom planområdet utgörs i huvudsak av äldre lövskog men
här finns även enstaka barrträd.
I partier av området är buskskiktet tätvuxet. Fältskiktet utgörs i huvudsak
av gräs men även ormbunkar och örter förekommer.
I naturvärdesinventeringen har några områden pekats ut som mer värdefulla än övriga. Såväl väster som öster om älven finns områden som
bedömts ha visst naturvärde. Här finns äldre lövträd med död ved i viss
omfattning. I planområdets sydöstra del finns ett fuktigt näringsrikt område som bedömts ha högt naturvärde. Här finns bl.a. grov gråal och
rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier.
7
geotekniska
förhållanden
WSP Samhällsbyggnad har gjort en geoteknisk undersökning inom området, daterad 2010-01-25.
Jorden i området utgörs i huvudsak av silt, sand och morän.
markradon
Enligt kommunens översiktliga markradonkarta gjord av Ramböll, daterad 2008-01-24, utgör det aktuella området ett s.k. lågriskområde för
markradon.
Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens
planverks rapport 59:1982.
stabilitet
WSP Samhällsbyggnad har sammanställt en PM för släntstabilitet längs
Råda Kraftstations utskovskanal, daterad 2010-04-27.
Här bedöms hur släntstabiliteten skulle påverkas vid ett eventuellt
dammbrott i Krakerudsdammen nedströms Råda kraftverk. Resultatet av
detta är att en ca 150 meter lång erosionsskydd/stödbank föreslås längs
utskovskanalens västra sida.
Materialet har kommunicerats med SGI (Statens Geotekniska Institut)
som lämnat synpunkter.
förorenad
mark
Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits
verksamheter inom planområdet som kunnat medföra föroreningar av
marken.
Söder om planområdet, väster om älven, finns ett registrerat område
med förorenad mark. Här låg Årås sulfitfabrik fram till 1914. Större delen
av området ligger idag under vatten efter att Klarälvens vattennivå höjdes i samband med att Krakeruds kraftverk byggdes 1936.
Området är registrerat i länsstyrelsens databas för förorenade områden
och har placerats i riskklass 2, dvs. stor risk för negativa effekter på
människa och miljö.
höga
vattenstånd
Planområdet omfattar delar Årosälven som står i direkt kontakt med
Rådasjön som i sin tur står i direkt kontakt med Lidsjön och Grässjön
genom trånga sund.
Ur vattenregleringssynpunkt betraktas vattenområdena som en enhet.
Temporärt kan det dock vara en viss skillnad på vattennivåerna i sjöarna
om det sker snabba förändringar men i stort sett är nivåerna desamma i
hela systemet.
Dämningsgränsen för Årosälven, dvs. dammen uppströms kraftverket, är
satt till +123,47 meter (RH 00) och sänkningsgränsen till +122,77 meter
(RH 00), dvs. en nivåskillnad på 0,7 meter. På grund av brister i dammens stabilitet har dock den övre regleringsgränsen sedan september
2010 legat på +123,22 meter (RH 00).
De högsta nivåerna uppträder vanligtvis under sommarhalvåret och de
lägsta under senvintern.
8
fornlämningar
Verksamheter
inom
planområdet
Det finns, enligt fornminnesregistret, inga kända fornlämningar inom
planområdet.
Fortum Älvkraft i Värmland AB utvinner vattenkraft och bedriver tillståndsgiven vattenverksamhet inom området i form av Råda Kraftverk.
Det bedrivs ingen egentlig verksamhet i övrigt inom planområdet.
Eftersom området till stora delar utgörs av naturmark och vattenområden
har det givetvis betydelse för det rörliga friluftslivet. Det gäller framförallt
vattenområdet som utnyttjas bl.a. för båtsport och sportfiske.
9
utom
planområdet
Planområdet är i stort omgivet av bostadsbebyggelse i form av villaområden.
Norr om planområdet, längs Rådavägen, finns en viss näringsverksamhet
med bland annat värdshus, livsmedelsbutik och bensinstation.
Bebyggelse
inom
planområdet
Förutom själva kraftverksbyggnaden finns ingen annan bebyggelse inom
själva planområdet.
Råda Kraftverk är byggt 1937 och uppfört med putsade fasader.
10
utom
planområdet
Omgivande bostadsbebyggelse utgörs framförallt av villor från olika tider
och med olika utseenden.
Villabebyggelsen väster om planområdet inom Långheden är mer enhetlig och i huvudsak uppförd under 1960-70-talen.
Bebyggelsen i väster är mer varierad och här finns ett även ett stort
inslag av äldre byggnader.
Service
samhällelig
Förskola och grundskola upp till årskurs fem finns i Råda tätort, ca en
kilometer norr om planområdet. Närmaste grundskola årskurs sex till nio
finns i tätorten Hagfors, ca 13 kilometer öster om planområdet.
Vårdcentral finns i Hagfors och sjukhus finns i Torsby, det ligger ca 55
kilometer norr om planområdet.
kommersiell
Kommersiell service finns till viss del i Råda, bl.a. i form av en livsmedelsbutik och bensinstation. Kommersiell service i övrigt finns i Hagfors
tätort.
11
Friytor
rekreation
Planområdet omfattar större sammanhängande naturområden på båda
sidorna om Årosälven. Området bedöms dock ha begränsad betydelse
som rekreationsyta då det till stora delar är brant och tätbevuxet.
Det utnyttjas dock för att nå stranden, framförallt av kringboende.
Närmaste större sammanhängande rekreationsområde finns i anslutning
till Råda tätorts utkanter och vattenområden.
Det finns en kommunal badplats vid Rådasjön ca 2,5 kilometer öster om
planområdet.
strandskydd
Planområdet som helhet ligger inom strandskyddat område.
För Årosälven gäller det generella strandskydd om 100 meter från
strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. För både Klarälven och
Rådasjön gäller ett utökat strandskydd, för Klarälven 150 meter och för
Rådasjön 200 meter.
I nu gällande detaljplan är strandskyddet upphävt. Enligt övergångsbestämmelserna för de nya strandskyddsbestämmelserna, som gäller
sedan 2009-07-01, återinträder dock strandskyddet automatiskt när
befintlig detaljplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan för alla
ärenden som inletts efter 2009-07-01.
Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för
allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor
för djur- och växtlivet på land och i vatten.
Med anledning av detta behandlas strandskyddet därför här i planen, se
vidare under rubriken FÖRÄNDRINGAR/Friytor/strandskydd
12
Vattenområden
Trafik
biltrafik
Planområdet omfattar delar av Årosälven, vilken ingår i Göta älvs
huvudavrinningsområde. Älven går mellan Rådasjön och Klarälven.
Planområdet och kraftverket nås idag endast via en mindre grusväg från
öster som ansluter till Rådavägen, dvs. den gamla genomfarten genom
Råda samhälle.
Skyltad hastighet på Rådavägen är idag 50 km/tim.
Tillfartsvägen håller idag förhållandevis låg trafikteknisk standard.
I slänten från väster ner mot kraftverket kan rester av äldre försörjningsvägar avläsas i terrängen. De användes enligt uppgift användes när
erosionsskyddet förstärktes på denna sida för ett tjugotal år sedan.
13
parkering
Det finns idag inget direkt parkeringsbehov i anslutning till anläggningen
eftersom den är obemannad.
Det finns dock möjlighet till viss parkering i anslutning till den grusplan
som finns där tillfartsvägen från öster angör anläggningen.
kollektivtrafik
buss
Det finns busslinjer som trafikerar området.
Närmaste hållplats finns i Råda tätort invid riksväg 62.
Restiden med buss till Karlstad är cirka 85 minuter.
Värmlandstrafik svarar för busstrafiken.
flyg
Strax norr om Råda tätort ligger Hagfors flygplats.
Flygplatsen har reguljär linjetrafik Torsby-Hagfors-Arlanda morgon och
kväll under vardagar. Restiden är ca en timme och tjugo minuter.
gång- och
cykeltrafik
Planområdet avgränsas i öster av den regionala cykelleden, Klarälvsbanan, som sträcker sig från Karlstad i söder till Uddeholm i norr.
Inom själva tätorten Råda finns inget separat sammanhängande GCvägnät utbyggt. Här sker istället gång- och cykeltrafiken på s.k. blandtrafikgator.
14
Teknisk
försörjning
vatten, spilloch dagvatten
Kraftverket är inte anslutet till de kommunala näten.
värme
Kraftverket värms idag via egen anläggning.
el
Kraftverket producerar el.
tele, data
Kraftverket är anslutet till telenätet.
avfall
Avfallshanteringen sker enligt kommunens renhållningsordning och
avfallsplan.
Närmaste återvinningsstation finns vid livsmedelsbutiken i Råda, cirka
1,5 kilometer norr om planområdet.
Kommunens närmaste återvinningscentral finns öster om Hagfors tätort,
vid Holkesmossen.
FÖRÄNDRINGAR
Natur
mark
Ett plangenomförande innebär vissa ingrepp i naturmiljön som bl.a.
kommer att påverkar de skogsklädda ravinsluttningarna. Det gäller
framförallt tillfartsvägarna från väster.
Det är framförallt de större lövträden som bedömts särskilt värdefulla.
Inom det aktuella området har dock redan tidigare funnits tillfartsvägar
som anlades för ett tjugotal år sedan. Det innebär att antalet större träd
som berörs blir begränsat.
Områdets geologiska kvaliteter kan inte sägas komma att påverkas i
nämnvärd grad av ett plangenomförande.
De åtgärder som berör vattnet kommer att prövas i samband med den
tillståndsansökan om s.k. vattenverksamhet enligt 11 kap. MB som inlämnats till Miljödomstolen.
topografi
Själva syftet med planen är att möjliggöra åtgärder för en förhöjd dammsäkerhet. I det arbetet ingår ett antal åtgärder som i viss mån påverkar
topografin i området.
Nedströms kraftverket på den västra sidan kommer ett erosionsskydd/
stödbank att anläggas på en sträcka av ca 150 meter från dammen och
söderut. I anslutning till själva dammen kommer erosionsskydd att anordnas eller förstärkas.
Omedelbart uppströms dammen kommer även muddring att ske.
15
Det kommer också att anordnas ett permanent upplag av beredskapsmassor, ca 500 m3, i anslutning till tillfartsvägen om ytterligare förstärkning av erosionsskyddet skulle bli nödvändigt.
Även de planerade tillfartsvägarna från väster kräver en viss justering av
marknivåerna i form av schaktning och fyllning.
vegetation
Ett plangenomförande medför viss påverkan på naturmiljön i form av
röjning av träd och sly för att bereda plats tillfartsvägar, vändplats och
upplagsområden.
Bedömningen görs att endast något enstaka äldre lövträd kommer att
behöva tas bort då området redan tidigare har utnyttjats som tillfartsväg
till anläggningen.
I den naturvärdesinventeringen som gjorts finns förslag på åtgärder för
minska påverkan. Dessa kommer att följas i möjligaste mån.
När det gäller området öster om älven med högt naturvärde kommer
detta bara att beröras i sin norra del. Här kommer en provisorisk arbetsväg att byggas fram till den fångdamm som tillfälligt kommer att anläggas tvärs över älven. Åtgärderna är tillfälliga vilket innebär att såväl vägen
som dammen kommer att avvecklas. Alla anläggningsmassor kommer
att fraktas bort och området kommer att få fortsätta utvecklas fritt.
När det gäller områden med visst naturvärde kommer delar av dessa att
beröras av nya/förbättrade tillfartsvägar och upplag. Ambitionen här är i
möjligaste mån skona de äldre träden och lämna stubbar och bäverfällda träd orörda i enlighet med åtgärdsförslaget i naturvärdesinventeringen.
geotekniskaförhållanden
Kunskaperna från den geotekniska undersökning som gjorts bedöms
tillräcklig för planskedet.
I samband med mark- eller bygglovsprövningar kan krav komma att
ställas på mer detaljerade geotekniska undersökningar.
markradon
Ett plangenomförande innebär inga sådana förändringar att människor
mer än tillfälligt kommer att vistas i området. Eventuell förekomst av
markradon bedöms därför mindre intressant i sammanhanget.
stabilitet
Själva syftet med planen är att öka stabiliteten i området.
Bedömningen görs att det underlag som tagits fram av geotekniker är
tillräckligt för planskedet.
I samband med mark- eller bygglovsprövningar kan krav komma att
ställas på kompletterande material för bedömning av stabiliteten i området.
förorenad mark
Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas
markföroreningar eller misstänkta markföroreningar skall kontakt tas
med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnämnden, för samråd om
hur hantering av schaktmassor och sanering skall ske.
16
höga
vattenstånd
Anläggningen är till sin karaktär och funktion sådan att det får anses
vara mindre känslig för höga vattenstånd.
Vattennivån i Årosälven och i de sammanhängande sjöarna RådasjönLidsjön-Grässjön kommer att påverkas marginellt av tillfälliga sänkningar
under utbyggnadstiden. Under perioder kommer avsänkning att ske ner
till ca +123,0 meter (RH 00).
fornlämningar
Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturminneslagen.
Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas
fornlämningar eller misstänkta fornlämningar skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen.
Verksamheter
Planen bekräftar den pågående verksamheten, dvs. vattenkraftverk.
I begreppet vattenkraftverk ingår i detta sammanhang såväl byggnader,
damm, övriga anordningar och anslutande vattenområden som behövs
för kraftutvinningen.
Kvartersmarken för ändamålet har utökats i förhållande till tidigare detaljplaner och omfattar nu även utskov, förstärkningar och erosionsskydd
upp- och nerströms själva dammen.
Även den fångdamm som tillfälligt behöver kommer att behöva byggas
nerströms kraftverket under själva utbyggnaden kommer att ligga inom
kvartersmarken för vattenkraftverket.
Generellt gäller att alla verksamheter så lång möjligt skall anpassas till
ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö
som möjligt.
Övrig mark inom planområdet redovisas som naturområde respektive
öppet vattenområde. Se vidare nedan under rubrikerna Friytor/rekreation och Vattenområden.
Bebyggelse
De stora arbetena ligger i ombyggnaden av utskovsdammarna.
Den egentliga bebyggelsen inom området kommer att utgöras av själva
kraftverksbyggnaden, som inte kommer att förändras i samband med de
nu planerade åtgärderna, och ett nytt spelhus som skall byggas.
Anläggningens läge, dvs. fritt från övrig bebyggelse och djupt nerskuret i
terrängen, gör att det inte bedömts nödvändigt med några särskilda utformnings- eller utseendebestämmelser förutom att en högsta tillåten
byggnadshöjd på 12 meter angetts i planen.
För att skapa tydlighet i bestämmelsen utgår byggnadshöjden från
dammkrönet.
17
Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett tänkt
plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
Rent generellt kan sägas att kraftverk är en sorts teknikbyggnader som
under årens lopp format sin egen arkitektur. Det är angeläget att man
vårdar detta uttryck och inte faller för lockelsen att försöka få eventuell
ny bebyggelse att se ut som något annat än vad det egentligen är.
Service
samhällelig
kommersiell
Friytor
rekreation
Ett plangenomförande bedöms inte ställa några krav på ytterligare samhällsservice.
Ett plangenomförande bedöms inte på något avgörande sätt påverka
förutsättningarna för den kommersiella servicen.
I planen redovisas stora sammanhängande naturområden på båda sidor
av älven. Dessa kommer även fortsättningsvis att vara allmänt tillgängliga.
Ett plangenomförande innebär dock att delar av naturområdena på båda
sidorna om Årosälven till viss del kommer att tas anspråk för åtgärder
som har med dammsäkerheten att göra. Det kan innebära begränsningar i möjligheten att utnyttja områdena under själva utbyggnadstiden men
att full tillgänglighet åter inträder därefter.
Det är några avsnitt som blir särskilt berörda. Från väster kommer tillfartsvägar att ordnas. Det kommer att innebära ingrepp i den slänt som
leder från Älvdalsvägen ner mot kraftverksanläggningen. Då det tidigare
funnits en tillfartsväg i motsvarande läge görs bedömningen att ingreppen kommer att bli av begränsad omfattning.
I anslutning till vägen kommer ett upplag för beredskapsmassor att anordnas för framtida reparationer och underhåll av erosionsskydden.
På den västra sidan nedströms kraftverket kommer även ett ca 150
meter långt erosionsskydd att anordnas i anslutning till stranden.
Dessa åtgärder kommer alltså att vidtas inom det som i planen redovisas som naturområde, dvs. allmän platsmark. Förändringarna är att se en
utformning av den allmänna platsmarken och innebär att de berörda områdena blir fullt tillgängliga för allmänheten efter ett plangenomförande.
Åtgärderna som sådana innebär också att tillgängligheten och framkomligheten för det rörliga friluftslivet inom området kommer att öka i viss
omfattning då transportvägarna kan utnyttjas som gångvägar.
strandskydd
I planen föreslås att strandskyddet upphävs för kvartersmarken för kraftverksändamålet medan det kvarstår för allmän naturmark och vattenområden.
18
Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i detaljplanen förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18c-d §§ i miljöbalken. Vid
prövning av upphävande av strandskyddet för ett visst område får man
endast beakta de sex särskilda skäl som anges nedan:
1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse
för strandskyddets syften,
2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
3. behövs för en anläggning om för sin funktion måste ligga vid vattnet
och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte
kan genomföras utanför området,
5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse
som inte kan tillgodoses utanför området, eller
6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget
intresse.
I det aktuella fallet anses skäl föreligga enligt punkterna 1, 3, 4 och 5.
Enligt punkt 1 får marken redan sägas vara ianspråktagen på ett sätt
som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Verksamheten är redan etablerad på platsen sedan lång tid.
Punkten 3 bedöms tillämplig då ytterligare område inom strandskyddet
behövs för kraftverkets funktion som i sin tur måste ligga vid vattnet och
behovet kan inte tillgodoses utanför strandskyddsområdet.
Dessutom hänvisas till punkten 4, dvs. att området behövs för att utvidga
en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte genomföras utanför
strandskyddsområdet.
Vidare får det ses som ett angeläget allmänt intresse att kraftproduktionen kan fortgå och att dammsäkerheten ökar enligt punkt 5.
En förutsättning för ett upphävande av strandskyddet är, förutom att särskilda skäl skall föreligga, att syftet med strandskyddet inte motverkas.
Det innebär att djur- och växtlivet inte får påverkas på ett oacceptabelt
sätt och att allmänhetens tillgång till strandområdet inte får försämras.
Planen tryggar allmänhetens tillgång till stränderna genom att stor del
redovisas som allmän platsmark. Möjligheten att röra sig inom området
kommer också att öka i viss omfattning då tillfartsvägarna efter ombyggnaden kan utnyttjas av gående. Området närmast kraftverket kommer
dock, som idag, att vara inhägnat i någon omfattning.
Efter den naturvärdesinventering som gjorts görs bedömningen att inte
heller djur- och växtlivet kommer att påverkas på ett oacceptabelt sätt.
19
Vattenområden
Planen omfattar ett ca 400 meter långt avsnitt av Årosälven. I stort sett
bekräftas den pågående verksamheten.
Området närmast själva kraftverket, ca 125 meter, redovisas som kvartersmark för kraftverksändamål. Avgränsningen är gjord så att den
rymmer de flesta av de åtgärder som planeras för att höja dammsäkerheten.
Den del av Årosälven som ligger inom kvartersmarken kommer av säkerhetsskäl inte att vara fullt öppet och tillgängligt för allmän sjötrafik, bad,
fiske och liknande.
Att verksamheten har planstöd befriar inte från skyldigheten att söka
tillstånd för s.k. vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. När det de
åtgärder som Fortum nu planerar har sådant tillstånd sökts hos Miljödomstolen. Ärendet är under behandling.
Övrigt vattenområde inom planen redovisas som öppet vattenområde.
Det innebär att det skall vara öppet och allmänt tillgängligt enligt de
regler som gäller platsen, dvs. samma förhållande som råder idag.
Trafik
biltrafik
För att kunna genomföra de planerade dammsäkerhetshöjande åtgärderna måste ett antal nya tillfälliga och permanenta körbara förbindelser
anordnas.
Från den östra sidan finns redan en tillfartsväg som kan utnyttjas. Den
behöver dock förstärkas och tillfälligt förlängas något söderut för att nå
den fångdamm som planeras nedströms kraftverket.
Anläggningen måste även kunna nås från väster. Här kommer en ny tillfartsväg att anordnas i slänten från Älvdalsvägen ner mot kraftverket.
Här har tidigare funnits tillfartsvägar som utnyttjades i samband med
förstärkningsarbeten för ett tjugotal år sedan.
Vägarna kommer att trafikeras i samband med att arbetena genomförs.
Därefter finns inget egentligt trafikbehov mer än som beredskapsvägar.
De permanenta vägarna kommer att finnas kvar och blir en resurs för
det rörliga friluftslivet medan de tillfälliga avvecklas. Där får marken återgå till naturmark.
Den idag befintliga vägen från öster bekräftas i planen och kommer även
fortsättningsvis att vara huvudangöringsväg till anläggningen. Vägen
håller i vissa avsnitt låg standard och kan komma att behöva förbättras.
parkering
Under utbyggnadstiden kommer antagligen ett visst parkeringsbehov att
uppstå. Det kommer att lösas provisoriskt inom området. Mer varaktigt
kommer parkeringsbehovet inte att bli större än idag. Behovet kan lösas
i anslutning till tillfartsvägarnas vändplatser.
20
kollektivtrafik
Inga förändringar kommer att ske.
gång- och
cykeltrafik
De nya tillfartsvägarna kan i viss utsträckning nyttjas av gång- och cykeltrafiken. I övrigt kommer inga förändringar att ske.
Störningar
buller och
vibrationer
Buller och vibrationer kan komma att förekomma i någon omfattning
under utbyggnadstiden.
Varaktigt kommer dock ingen förändring att ske jämfört med dagens
situation.
Teknisk
försörjning
vatten, spilloch dagvatten
Ingen förändring kommer att ske.
värme
Ingen förändring kommer att ske.
el
Kraftledningar inom planområdet har säkrats med ledningsrätt.
tele, data
Inga förändringar kommer att ske.
avfall
Inga förändringar kommer att ske.
Konsekvenser
av planens
genomförande
För boende i området innebär ett plangenomförande bl.a. att den tunga
trafiken under utbyggnadstiden kommer att öka på såväl Rådavägen
som Älvdalsvägen. Det kan under begränsad tid innebära störningar i
form av både buller och vibrationer.
Även själva mark- och byggnadsarbetena kan innebära vissa sådana
störningar även om själva anläggningen ligger lågt nerskuren i terrängen
jämfört med omgivande bostadshus.
Visuellt kommer de dammsäkerhetshöjande åtgärderna med tillfartsvägar att synas som sår i terrängen. Efterhand kommer dock dessa att
växa igen och bara att kunna avläsas på nära håll.
Totalt kommer tillgången till grönytor att minska något i och med att delar av naturmarken kommer att tas i anspråk för erosionsskydd, upplag
och tillfartsvägar. Å andra sidan kommer vägarna sedan att kunna
nyttjas av det rörliga friluftslivet vilket i viss mån ökar tillgängligheten till
området.
Ingreppen i naturmiljön blir begränsade och till stor del tillfälliga.
När det gäller tillgången till vattenområdena för allmänheten kommer
ingen direkt förändring att ske jämfört med dagens situation.
21
Viss temporär grumling av vattnet kan komma att ske under utbyggnadstiden. Vidare kommer sjösystemet Rådasjön-Lidsjön-Grässjön, som står
i öppen förbindelse med Årosälven, att påverkas tillfälligt av en marginell
sänkning av vattennivån.
Totalt sett kommer ett plangenomförande att innebära att dammsäkerheten ökar vilket på sikt får anses gynna ett stort antal människor boende i Sunnemo- och Klarälvsdalen.
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Planförfarande
Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande.
Tidsplan
planprocessen
Beslut om samråd
Samråd med berörda samt remiss till
myndigheter och kommunala nämnder
november -11
Beslut om granskning
december -11
Granskning
Godkännande för antagande
åtgärder
Genomförandetid
Ansvarsfördelning
oktober -11
januari -12
februari -12
Antagande
mars -12
Laga kraft
april -12
Arbetet med de dammsäkerhetshöjande åtgärderna kan påbörjas när
detaljplanen vunnit laga kraft, när mark-/bygglov och erforderliga tillstånd
i övrigt erhållits samt när byggherren/exploatören finner det lämpligt
alternativt vad som särskilt avtalats.
Planens genomförandetid är satt till tio (10) år från lagakraftdatum.
Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:
-
behovsbedömning,
planarbete, och
bygglovsprövning
22
Byggherren/exploatören ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:
-
mark-/bygglovsansökan, erforderliga tillstånd i övrigt samt kontakter
med myndigheter och andra,
nybyggnadskarta,
utsättning, och
utförandet av dammsäkerhetsåtgärderna samt återställandet av
naturmarken som berörts av tillfälliga åtgärder.
Huvudmannaskap
Kommunen är inte huvudman för allmänna platser.
Avtal
Planavtal har tecknats mellan byggherren/exploatören och kommunen.
Exploateringsavtal, som reglerar de närmare omständigheterna kring
exploateringen, skall upprättas mellan kommunen och byggherren/exploatören.
Tillstånd
Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 § MB har
inlämnats till miljödomstolen.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Tillfartsvägar till anläggningen ligger delvis på annans fastighet. Detta
skall tryggas genom servitut eller på annat sätt.
Rätten till ledningar skall tryggas genom ledningsrätt.
Byggherren/exploatören bekostar erforderliga fastighetsbildningsåtgärder.
Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen.
EKONOMISKA FRÅGOR
Kommunen kommer inte att ha några direkta kostnader för planens
genomförande.
Kommunens direkta intäkter blir i form av avgifter i samband med mark/bygglovsansökan.
De ekonomiska frågorna mellan kommunen och byggherren/exploatören
kommer att regleras i exploateringsavtalet.
Planavgift kommer inte att tas ut.
23
TEKNISKA FRÅGOR
Ombyggnaden beräknas ske i två på varandra följande etapper. Etapp 1
påbörjas under april månad 2012 och pågår fram tillårsskiftet 2012/2013
och etapp 2 påbörjas direkt därefter och pågår fram till och med september månad 2013.
Mer detaljerad geoteknisk undersökning eller ytterligare material för bedömning av stabiliteten i området kan komma att krävas i samband med
mark-/bygglovsprövningar.
Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med
mark-/bygglovsprövningen. Detta kan beställas via kommunen.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Vid upprättandet av planen har miljö- och byggchef Peter Wasshammar
Hagfors kommun och planeringsarkitekt Kristina Larsson KLARA arkitektbyrå, medverkat.
ÖVRIGA MEDVERKANDE
Från Fortum har projektledare Tomas Utter medverkat.
2011-XX-XX
Jan Erik Engström
arkitekt SAR/MSA