Transcript 20_01_2015.pdf

§ -2, TN 2015-01-20 16:30
Möteskallelse
Tisdagen den 20.1.2015 kl. 16.30 i mötesrum Sevilla, Strengbergsgatan 1
Beslutande
Ordinarie ledamöter
Johan Karjaluoto, ordförande
Bjarne Kull, viceordförande
Harald Wester
Kristina Lundström-Björk
Marja Eriksson
Vuokko Piippolainen
Mervi Rantala
Eero Luomala
Peter Granholm
Övriga deltagare
Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande
Jarmo Ittonen, stadsstyrelsens representant
Emil Isopahkala, ungdomsfullmäktiges representant
Mikael Jakobsson, stadsdirektör
Christer Tonberg, t.f. stadsgeodet
Rune Hagström, t.f. teknisk direktör, husbyggnadschef
Harri Kotimäki, stadsingenjör
Pekka Elomaa, stadsplanearkitekt
Jonny Wallsten, ekonomichef
Ulla Lundell-Muittari, sekreterare
Ärenden
Enligt bifogade föredragningslista.
Enligt uppdrag:
Ulla Lundell-Muittari
sekreterare
Personliga ersättare
Michael Östman
Marja-Liisa Boman
Olav Sund
Maria Hällis
Christel Sandell
Mauri Korkeamäki
Vesa Suvanto
Kari Lindberg
Tua Mäenpää
§ 1, TN 2015-01-20 16:30
SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET
Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och konstaterar
det vara lagenligt sammankallat och beslutfört.
§ 2, TN 2015-01-20 16:30
PROTOKOLLJUSTERING
Val av två protokolljusterare.
§ 3, TN 2015-01-20 16:30
TV: 27/2015
TEKNISKA NÄMNDENS SAMMANTRÄDEN 2015
Möteskalender:
Bilaga § 3
Beredning:
T.f. tekniska direktören Rune Hagström
Förvaltningsstadgan för Staden Jakobstad, § 3 Sammanträdestid och sammanträdesplats: ”Nämnd sammanträder på de tider
och på den plats som den bestämt för varje kalenderår. Nämnden kan även tillfälligt sammanträda på annan tid och annan
plats än den fastställda.”
Preliminära sammanträdesdatum för den första halvan av år
2015 framgår av bilaga.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden besluter:
- att tekniska nämndens ordinarie sammanträdesdag är varannan tisdag
- att nämnden kan avvika från den ordinarie mötesdagen, samt flytta eller
hålla extra sammanträden
- att de fastslagna dagarna och ändringar till dessa meddelas allmänheten
genom anslag på stadens officiella anslagstavla i stadskansliet samt på
anslagstavlan av centralen för tekniska tjänster, Strengbergsgatan 1. Mötesdagarna meddelas även på nämndens hemsida på Internet.
- att protokollet justeras arbetsdagen efter att sammanträdet har hållits
- att protokollet framläggs till påseende för allmänheten på den andra arbetsdagen efter justeringen vid centralen för tekniska tjänster, 2 våningen,
Strengbergsgatan 1.
§ 3, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 3, TN 20.1.2015
STADEN JAKOBSTAD
SAMMANTRÄDEN 2015
vecka
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
TN
TL
20.1.2015
§
3
STST STFM TEKNISKA NÄMNDEN DIREKT. FÖR JAKOBSTADS VATTEN
20.1
3.2
17.2
10.3
24.3
14.4
28.4
12.5
26.5
9.6
23.6
11.8
För kännedom: Skomars, Saviaro, Rosenqvist, alla avdelningar, Elomaa, Griep, Karjalainen, Hagström, Stenvik,
Kentala, Jansson, Salonen, Björk, Knif, Gustafsson, Palmroos, Kotimäki, Enlund, Bäck, Fagernäs, Thel, Kulla,
Björklund, Sundholm
Kaksonen, Dahlin, kansliet, M Vikman.
Jakobsson, Kallioinen, Ekstrand, registraturen, offset, Bostadsbyrån, Miljövårdsbyrån, Byggnadstillsynsbyrån.
\texter\prot\TN-DAGAR2015 12.1.2015
§ 4, TN 2015-01-20 16:30
ANMÄLNINGSÄRENDEN
Tjänstemannabeslut
T.f. tekniska direktören:
Bilaga § 4 A
T.f. stadsgeodeten:
Bilaga § 4 B
Stadsingenjören:
Bilaga § 4 C
Husbyggnadschefen:
Bilaga § 4 D
Eventuellt övriga ärenden
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden antecknar ärendena för kännedom.
§ 5, TN 2015-01-20 16:30
TV: 26/2015
ÄNDRING AV VIKARIAT TILL ORDINARIE BEFATTNING
På centralen för interna stödtjänster, kosthållet har vikarier varit
anställda på tidsbundna avtal utan grundad anledning. Dessa
personer som har fått sina arbetsavtal förnyade flera gånger efter varandra eller av annan orsak varit visstidsanställda på
ogrundad anledning bör regelrätt få sina avtal ändrade till ordinarie befattningar.
Enligt arbetsavtalslagen 1 kap 3 § gäller ett arbetsavtal tillsvidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid.
Ett arbetsavtal som på initiativ av arbetsgivaren utan grundad
anledning har ingåtts för viss tid, samt sådana på varandra följande arbetsavtal som utan grundad anledning har ingåtts för
viss tid skall anses gälla tillsvidare. Som grundad anledning
beaktas arbetets art (t.ex. tidsbundet projekt, säsongbetonat
arbete, behov av tillfällig tilläggsarbetskraft vid ”arbetstoppar”),
anställning enligt lagen om sysselsättningsstöd, vikariat, praktik
eller motsvarande, tidsbunden anställning på arbetstagarens
egen begäran. Grundad anledning är också om personen inte
är behörig för arbetsuppgiften. Om en arbetsgivares behov av
arbetskraft kan bedömas vara konstant, finns det däremot inte
grundad anledning till att ingå flera på varandra följande visstidsavtal i samma arbete. Nära förestående omorganiseringar
uppges däremot som grundad anledning enligt ovan.
Förslag
T.f. tekniska direktörens och kosthållschefens beslutsförslag:
Tekniska nämnden ändrar Satu Mäkeläs och Elin Sandströms
tillfälliga arbetsavtal till ordinarie befattningar.
§ 6, TN 2015-01-20 16:30
TV: 42/2015
LICENSAUDITERING AV MICROSOFTPRODUKTER
Licensauditering av Microsoftprodukter:
Bilaga § 6
Microsoft har låtit Deloitte (Bryssel) under hösten 2014 utföra
en auditering över Microsoft produkternas licenser. Resultatet
av auditeringen har blivit skickat till Microsofts kontor i Irland
som har rapporterat om de licenser som fattas, vilka blivit anskaffade enligt bilagan 19.12. Microsoft fakturerar kostnaderna
för auditeringen 17.500 €. En reklamation har skickats till
Microsoft Finlands kontor gällande produkten ”WinSvrCAL
SNGL LicSAPk MVL UsrCAL”, eftersom varken Microsoft eller
deras återförsäljare har informerat kunden tillräckligt noggrant
om att ifrågavarande licens borde anskaffas.
IT-chefens beslutsförslag:
Tekniska nämnden antecknar ärendet till kännedom.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden besluter i enlighet med IT-chefens förslag.
§ 6, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 6, TN 20.1.2015
TN
TL
20.1.2015
§
6
Select plus tuotteet eShop:
7JQ-00353
SQLSvrEntCore SNGL LicSAPk MVL 2Lic CoreLic
UT6-00021
Off365PE3 ShrdSvr ALNG SU MVL Off365PE1 PerUsr
P73-06309
R18-00130
77D-00110
P71-07304
WinSvrStd 2012R2 SNGL MVL 2Proc
WinSvrCAL SNGL LicSAPk MVL UsrCAL
VSProwMSDN ALNG LicSAPk MVL
WinSvrDataCtr SNGL LicSAPk MVL 2Proc
D
D
D
D
D
D
3 Year(s)
1 Month(s)
Each
3 Year(s)
3 Year(s)
3 Year(s)
3 Yr(s) Remaining
10
Non-Specific
3 Yr(s) Remaining
3 Yr(s) Remaining
3 Yr(s) Remaining
15 846,40
12,22
581,14
38,63
1 058,86
7 095,77
122,20
2
264
2
2 580
3
1
31 692,80
32 260,80
1 162,29
99 661,71
3 176,57
7 095,77
175 049,94
§ 7, TN 2015-01-20 16:30
TV: 43/2015
MÄTNINGSAVDELNINGEN: OMORGANISATION AV STADENS SKOGSSKÖTSEL
Beredning: tf. stadsgeodet Christer Tonberg tel. 044 7851399
Staden Jakobstad äger idag ca 2.300 ha skogar och kapitalvärdet är ca 8,2 miljoner euro. Årstillväxten är ca 10.000 m3/år
och dess värde är ca 320.000 euro.
Enligt verksamhetsstadgan för tekniska nämnden och centralen
för tekniska tjänster (Nr 508/2011), sköter mätningsavdelningen
stadens markegendom och skogar.
Stadens skogssektion sköter i huvudsak om ekonomiskogarna
(ca 2.000 ha) enligt en skogsbruksplan, grönområden inom detaljplanerade områden sköts i huvudsak av stadsträdgården.
En områdesfördelning för respektive ansvarsområden har uppgjorts men är i behov av uppdatering då nya områden detaljplanerats. Skogssektionens personal består idag av en skogsbruksingenjör och två skogsarbetare, samt en mätningstekniker
som tillfälligt på deltid fungerar som arbetsledare för skogsarbetarna. Skogspersonalen är yrkesskicklig och stadens skogar
är väl skötta.
Under beredningsarbetet för budgeten år 2014 och ekonomiplan 2014-2016 beslöt stadsstyrelsen (5.11.2013 § 490) och
godkände stadsfullmäktige (9.12.2013 § 106) bland annat följande:
- Att inleda en process med syfte att ”skogsavdelningen” under mätningsavdelningen nedläggs.
- Att årsverken för mätning och markanvändning för åren 2014-2016 sänks
till 14.
För att uppfylla och verkställa ovannämnda beslut kan följande
åtgärder vidtas:
- Merparten av virkesuttaget säljs på rot, som tidigare.
- Skogsvårdstjänster inom ekonomiskogsbruket såsom, manuell avverkning, hyggesrensning, röjning och plantering, köps externt. Kostnaderna
för dessa tjänster uppskattas till ca 30.000 euro för år 2015 och därefter till
ca 50.000 euro/år. Offerter bör begäras för köp av skogsvårdstjänsterna.
Budgetmedel för dessa köptjänster är inte budgeterade för år 2015, men
kan delvis finansieras genom större virkesuttag.
- Skogsarbetarna kan flyttas till kommunaltekniska avdelningen och utför
arbeten inom ex. underhållssektionens och stadsträdgårdens ansvarsområden.
- Skogsbruksingenjören blir kvar på mätningsavdelningen som beställare
och expert i skogsfrågor. Därutöver handhar han uppgifter inom bl.a. landskapsvård, naturskydd, jakt- och fiskeärenden, odlingsmark, husvagnsområdet, inspektioner, utlåtanden, dikes- och väglag, tomtträd.
Efter att dessa ovannämnda åtgärder har verkställts har mätningsavdelningen 14 årsverken kvar (varav tre vakanser är tillfälligt obesatta).
§ 7, TN 2015-01-20 16:30
TV: 43/2015
Samarbetsförhandlingar har hållits med berörda parter
12.1.2015. Protokollet från förhandlingstillfället finns till påseende vid tekniska nämndens möte.
T.f. stadsgeodetens förslag:
Tekniska nämnden besluter att två skogsarbetare flyttas från
mätningsavdelningen till kommunaltekniska avdelningen, samt
att offerter begärs på köptjänster för skogsvårdstjänster inom
ekonomiskogsbruket. Tekniska nämnden sänder ärendet till
stadsstyrelsen för kännedom.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden besluter i enlighet med t.f. stadsgeodetens
förslag.
§ 8, TN 2015-01-20 16:30
TV: 839/2014
KAJ HÄGGBLOM AB: TOMTRESERVERING
Ansökan:
Bilaga § 8 A
Karta:
Bilaga § 8 B
Detaljplan:
Bilaga § 8 C
Beredning:
T.f. stadsgeodet Christer Tonberg, tel. 044 7851399
Kaj Häggblom Ab anhåller om att få reservera våningshustomterna 8:20:1-2, vilka finns på adresserna Kvastbergsgatan 7-9 i
stadsdel 8, Kvastberget.
Enligt detaljplanen (Sp 288 / 22.05.2001) har kvarteret beteckningen AK (Kvartersområde för flervåningshus) och största tilllåtna antal våningar är tre (III). Tomt 8:20:1 är 1.499 m2 stor
och har en byggnadsrätt på 790 m2 våningsyta plus 150 m2 för
ekonomibyggnader. Tomt nr 8:20:2 är 1.135 m2 stor och har en
byggnadsrätt på 610 m2 våningsyta plus 150 m2 för ekonomibyggnader.
Häggblom anser att byggnadsrätten per tomt är för liten och
önskar därför att tomterna sammanslås. Detta föranleder en ny
separat tomtindelning och tomtbildning. Fjärrvärmenätet finns
färdigt utbyggt intill tomterna.
Enligt stadens arrendetaxa skall årsarrendet (= reserveringsavgiften) för våningshustomter bestämmas så att arrendet per
bostad blir lägre än för egnahems- och radhustomter på
samma område. Tomten ligger inom priszon III. Årsarrendet för
en ca 1.000 m2 stor egnahemstomt är ca 580 euro. Staden har
tidigare beräknat arrendet för närliggande höghustomter med
ungefär motsvarande byggnadsrätt till 1,42 €/m2 (avkastningskrav 4 %). Med beaktande av indexjustering och avkastningskravet på 5 % föreslås ett årsarrende på 1,95 €/m2 eller totalt
5.136 € för båda tomterna tillsammans. Arrendet per lägenhet
skulle då utgöra ca 49 % av arrendet för en egnahemstomt.
T.f. stadsgeodetens förslag:
Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att Staden reserverar våningshustomterna 8:20:1 och 8:20:2 åt Kaj
Häggblom Ab för ett (1) år mot en reserveringsavgift på 5.136
euro. Ett arrendekontrakt skall undertecknas innan reserveringstidens utgång för att reserveringsavgiften skall räknas tillgodo vid betalningen av den första egentliga arrendeavgiften.
Byggnader som motsvarar detaljplanens ändamål skall färdigställas på tomterna inom tre (3) år från arrendekontraktets undertecknande. Byggnaderna bör anslutas till fjärrvärmenätet.
§ 8, TN 2015-01-20 16:30
TV: 839/2014
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden besluter i enlighet med t.f. stadsgeodetens
förslag.
§ 8, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 8 A, TN 20.1.2015
20.1.2015
§
8B
23485535
TN
TL
23485500
23485400
23485360
§ 8, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 8 B, TN 20.1.2015
7064730
7064730
8K8
Tomtreservering för Kaj
Häggblom Ab
4
5
Objekter: Tomterna
n:ris 598-8-20-1 och 598-8-20-2
31
7064700
7064700
3
IV
8P2
Na
rs
St
ig
24
23
3
8K7
4
5
2
3
20
2
1
1135 m2
1499 m2
7064600
7
III
atu
uorenk
Luutav
2
8K5
6
7064600
8K1
tan
ergsga
Kvastb
1
4
2
3
8
2
5
4
63
5
62
3
4
55
47
7
54
19
A
6
9
2
56
almsg
9
43
6
agatan
Amerik
41
Norrm
20
394
10
61
6
atan
53
5K1
1
23
atu
Saarik
7
21
48
5K1
8
5
7
atan
Holmg
1
64
4
3
5
58
4
59
8
22
7064500
5K117
5
3
7064500
4
21
57
7064475
23485535
23485500
1 / 2015
23485400
23485360
42
09.01.2015
5K5
7064475
9
17
60
2
6
43
9
50
20
1:10004
42
51
8
15 16
485635
485600
485500
485400
485300
485284
§ 8, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 8 C, TN 20.1.2015
7064872
706487
UTDRAG FRÅN DETALJPLAN
TN
TL
20.1.2015
§
8C
7064800
706480
7064700
706470
7064600
706460
7064500
706450
7064400
706440
1:2000
7064344
23485635
23485600
23485500
1 / 2015
706434
23485400
23485300
23485284
09.01.2015
§ 9, TN 2015-01-20 16:30
TV: 477/2014
UPPDATERING AV SKOGSBRUKSPLAN
TN 17.6.2014 § 121
Beredning:
t.f. stadsgeodeten / mätningschefen
Staden Jakobstads senaste skogsbruksplan var gällande för
perioden 2002-2011. Detta betyder att skogsbruksplanen är
föråldrad och bör uppdateras. Den gamla skogsbruksplanen
omfattade 2376 ha ekonomi-, rekreations- och parkskogar.
I samband med budgetarbetet för år 2014 gjorde stadsstyrelsen en skrivelse, att inleda en process med syfte att skogsavdelningen under mätningsavdelningen nedläggs. För att kunna
planera och utvärdera alternativa sätt att sköta Stadens skogar
och definiera en eventuell upphandling av mera omfattande
köptjänster behövs också en uppdaterad skogsbruksplan.
Dessutom bör gränsdragningen mellan ekonomi-, rekreationsoch övriga skogsområden uppdateras. Denna gränsdragning
kan Staden göra själv.
Preliminära diskussioner har förts med Skogsvårdsförening Österbotten som erbjuder sig att uppdatera Stadens skogsbruksplan. Den uppdaterade skogsbruksplanen skulle omfatta ekonomi- och rekreations- och parkskogar. Priset för uppgörandet
av skogsbruksplanen är 13 €/ha (moms 0 %). Planen skulle
omfatta drygt 2000 ha skogar vilket betyder en totalkostnad för
skogsbruksplanen på drygt 26.000 € beroende på hur stor den
slutliga arealen blir. Om uppdateringsarbetet beställs hösten
2014 beräknas skogsbruksplanen vara klar under år 2015.
Mätningsavdelningen har inte direkt budgeterade medel för
uppdateringen av skogsbruksplanen. Enligt Skogsvårdsföreningen Österbotten är det möjligt att avtala om betalningen
och att fördela kostnaden på år 2014 och 2015.
Det är också möjligt att göra ett skötselavtal med Skogsvårdsförening gällande ekonomiskogar med skötselkostnader enlig
fastställd prislista. I fall att skötselavtalet uppgörs får Staden
gratis användningsrätt till Silvanetti (uppföljningsprogram) gratis
under ett år, därefter kostar tjänsten 20 €/år + 15 c/ha. I detta
skede är det inte aktuellt att ta beslut om uppgörande av ett
skötselavtal.
T.f. stadsgeodetens / mätningschefens förslag:
Tekniska nämnden besluter att beställa en uppdatering av Stadens skogsbruksplan av Skogsvårdsföreningen Österbotten till
priset av 13 €/ha (moms 0 %).
Förslag
T.f. tekniska direktören:
§ 9, TN 2015-01-20 16:30
TV: 477/2014
Tekniska nämnden besluter ge mätningsavdelningen i uppdrag
att uppgöra en anbudsförfrågan gällande uppdatering av stadens skogsbruksplan.
Beslut
Tekniska nämnden:
Tekniska nämnden godkände förslaget.
_____
TN 20.1.2015 § 9
Offertjämförelse:
Bilaga § 9
Beredning: skogsbruksingenjör Roland Sundfors tel. 044
7851224
Mångbruksplanen för staden Jakobstads skogar skall uppdateras år 2015.
Offertförfrågan skickades till tre olika aktörer: Skogsvårdsföreningen ÖSTERBOTTEN, OTSO Skogstjänster samt UPM
skog.
I offertförfrågan ställdes krav på att planen skall vara färdig
senast 31.12.2015.
Vidare begärdes planeringskostnad per ha, tillgång till uppföljningsprogram och kostnad/år, samt kostnader för uppdateringstjänster per år eller ha.
Offertförfrågan omfattade totalt 2.300 ha; 1.970 ha skogsmark,
180 ha tvinmark och 150 ha impediment.
Offerten begärdes tills senast 19.12.2014 kl. 16.00.
Inom utsatt tid inlämnades offerter av tre leverantörer. (Se bilaga)
Offerterna öppnades den 7.01.2014 på Mikael Enlunds kontor.
Konstaterades att samtliga offerter innehöll de data som
önskades i offertförfrågan.
Skogsbruksingenjörens förslag:
Tekniska nämnden besluter att Staden Jakobstad köper
skogsbruksplaneringen och uppföljning av UPM Skog som
lämnat in den förmånligaste offerten, till priset av 15.940 euro
(0 % moms).
T.f. stadsgeodetens förslag:
Tekniska nämnden besluter i enlighet med skogsbruksingenjörens förslag.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden besluter i enlighet med t.f. stadsgeodetens
förslag.
§ 9, TN 2015-01-20 16:30
TV: 477/2014
§ 9, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 9, TN 20.1.2015
TN
TL
20.1.2015
§
9
Offert jämförelse för uppdatering av skogsbruksplan:
Företag
Planeringskostnad
SVF
15 €/ha
0 € ca 44 € / år *
32 250 €
UPM
8 €/ha - 1 €/ha
0 € 0 € / år **
15 940 €
OTSO
17,50 €/ha
0 € 750 € / år
37 625 €
Programkostnad / år
Uppföljningskostnad
Summa:
* ifall någon annan aktör än staden utför åtgärder; 60 € / tim
** ifall någon annan aktör utför åtgärder; a) i fält 8,00 € / ha - b) på kontor 2,00 € / ha
Metsätaloussuunnitelman ostotarjousten hintavertailu:
Yritys
Suunnittelukustan.
MHY
15 €/ha
0 € n. 44 €/v *
32 250 €
UPM
8 €/ha - 1 €/ha
0 € 0 €/v **
15 940 €
OTSO
17,50 €/ha
0 € 750 €/v
37 625 €
Ohjelmakustannus/v
Päivityskustannus
* Muiden toimijoiden tekemien töiden päivitys; 60 €/tunti
** Muiden toimijoiden tekemien töiden päivitys; a) maastossa tapahtuva kuviopäivitys 8 €/ha
b) järjestelmäpäivitys toimistolla 2 €/ha
Summa:
§ 9, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 9, TN 20.1.2015
skogsmark
tvinmark
impediment
sma:
1 970 ha
180 ha
150 ha
2 300 ha
röjning
hyggesrensning
förnyelse
gallring
sma:
50 ha /år
50 ha /år
10 ha /år
50 ha /år
160 ha / år
40 ha /år
30 ha /år
2,5 ha/år
§ 10, TN 2015-01-20 16:30
TV: 166/2014
TONI PELKONEN OCH PETER STRÖMBERG FÖR ETT UNDER BILDNING VARANDE BOLAGS RÄKNING: TOMTRESERVERING
TN 18.3.2014 § 62
Beredning:
T.f. tekniska direktör Anders Blomqvist. Tel. 044-785 1233
Karta:
Bilaga § 62 A
Toni Pelkonen anhåller tillsammans med Peter Strömberg för
ett under bildning varande bolags räkning om att få reservera
tomten nr 16:2:12, vilken finns på adressen Företagarvägen 18
i Peders. Avsikten är att uppföra en ca 1000 vånm2 stor hallbyggnad på tomten. Byggandet är planerat att ske under åren
2014-15. Ansökandena ställer som specialvillkor att tomten
skulle befrias från krav på fjärrvärme. I ansökan anges ingen
närmare motivering för detta krav.
Enligt detaljplanen, som är godkänd år 2008, utgör tomten
kvartersområde för affärs-, industri- och lagerbyggnader (KLT).
Tomtens areal är 4063 m2, exploateringstalet är e=0,40 och
byggnadens högsta höjd är 10 m. För området har även uppgjorts en kvartersplan, vilken har godkänts av TN 23.9.2008 §
259. Fjärrvärmenätet finns färdigt utbyggt i Företagarvägen.
Tekniska nämnden har tidigare beslutit att villkor om anslutning
av tomterna till fjärrvärme skall tas in i arrendekontrakten (TN
22.5.2012 § 158 och 13.11.2012 § 282).
Tomten finns inom priszon III, där årsarrendet för en KLT-tomt
idag är ca 68,6 c/m2/år. Emedan det inte har getts några specifika motiveringar för undantag från kravet på fjärrvärme, och då
staden kan erbjuda företagstomter utan fjärrvärme inom andra
områden, så vidhåller staden sin princip om att tomterna vid
Företagarvägen skall anslutas till fjärrvärmenätet.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden besluter att avslå anhållan gällande tomtens befrielse från fjärrvärme, med hänvisning till nämndens tidigare beslut. I arrendekontraktet skall således intas villkor om
anslutning av tomten till fjärrvärmenätet.
Tekniska nämnden besluter vidare, förutsatt att förutnämnda
villkor accepteras av ansökandena, att reservera tomten nr
16:2:12 åt Toni Pelkonen och Peter Strömberg för ett under
bildning varande bolags räkning. Reserveringstiden är ett (1) år
från beslutsdagen. Reserveringsavgiften är 2786,90 euro. Arrendekontrakt skall undertecknas inom ett (1) år räknat från beslutsdagen, för att arrendetagaren skall kunna räkna sig reserveringsavgiften till godo. En verksamhetsbyggnad som beaktar
kvartersplanen skall färdigställas på tomten inom tre (3) år från
undertecknandet av arrendekontrakt.
§ 10, TN 2015-01-20 16:30
TV: 166/2014
Beslut
Tekniska nämnden:
Tekniska nämnden godkände förslaget.
_____
TN 20.1.2015 § 10
Ansökan:
Bilaga § 10
Beredning:
tf. stadsgeodet: Christer Tonberg, tel. 044 7851399
Toni Pelkonen och Peter Strömberg har tidigare anhållit om att
få reservera industritomten 16:2:12 i Peders (tekniska nämnden 18.3.2014 § 62). Sökande anhöll om befrielse från krav på
anslutning till fjärrvärmenätet, men befrielsen avslogs.
Sökande anhåller på nytt om befrielse från anslutning till fjärrvärmenätet 4.12.2014. Motiveringen är att den planerade hallen på ca 1.000 m2 i huvudsak skulle användas som kallt lagerutrymme. Endast en del av hallen skulle hållas på en temperatur strax över fryspunkten, värmebehovet i hallen är således i
det närmaste obefintligt.
T.f. stadsgeodetens förslag:
Tekniska nämnden besluter att bevilja anhållan om befrielse
från anslutning till fjärrvärmenätet på grund av ringa värmebehov i byggnaden.
Tekniska nämnden vidhåller sitt tidigare beslut om att reservera
tomten nr 16:2:12 åt Toni Pelkonen och Peter Strömberg för ett
under bildning varande bolags räkning. Reserveringstiden är ett
(1) år från beslutsdagen. Reserveringsavgiften är 2.786,90
euro. Arrendekontraktet skall undertecknas inom ett (1) år räknat från beslutsdagen, för att arrendetagaren skall kunna räkna
sig reserveringstiden till godo. En verksamhetsbyggnad som
beaktar kvartersplanen skall färdigställas på tomten inom tre
(3) år från undertecknandet av arrendekontraktet.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden besluter enligt t.f. stadsgeodetens förslag.
§ 10, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 10, TN 20.1.2015
TN
TL
20.1.2015
§
10
§ 11, TN 2015-01-20 16:30
TV: 48/2015
VÄSTRA RINGVÄGEN MELLAN VÄSTERÅKERSVÄGEN OCH HÄLLVÄGEN: VAL
AV ENTREPRENÖR
Beredning: Tommy Björklund, 044 553 3637
Offerter har inbegärts för byggandet av Västra Ringvägen mellan Västeråkersvägen och Hällvägen. I entreprenaden ingår
även sanering av en del av Kisorvägen. För år 2015 har för
detta ändamål reserverats 840.000 € under särskilda investeringar. Sista inlämningsdag för offerterna är 23.1.2015.
Val av entreprenör sker på basen av lägsta jämförelsepris.
Offertens jämförelsepris fås då man adderar 5 % av totalsumman i den prissatta mängdförteckningen till offertpriset.
Byggherreingenjören:
Då delar av projektet kan utföras som vinterarbete, vore det bra
att arbetena kunde inledas så fort som möjligt. Byggherreingenjören föreslår därför att nämnden delegerar beslutanderätten till
t.f. tekniska direktören så att entreprenör kan väljas och kontraktet undertecknas då eventuella kompletteringar till offerterna har gjorts.
Stadsingenjören:
Tekniska nämnden delegerar fattandet av anskaffningsbeslutet
till t.f. tekniska direktören eller hans ersättare.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens
förslag.
§ 12, TN 2015-01-20 16:30
TV: 51/2015
VAL AV ANSTALTSVÅRDARE TILL STÄDTJÄNSTER
Centralen för interna stödtjänster, städtjänster har lediganslagit
externt 2 befattningar som anstaltsvårdare 50 %. Inom utsatt tid
inlämnades det 9 ansökningar och 4 av sökandena kallades till
intervju.
Förslag
Husbyggnadschefens och städchefens beslutsförslag:
Tekniska nämnden väljer Henna Rajahalme och Merja Nyholm
till de öppna anstaltsvårdarebefattningarna med 50 % arbetstid.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30
TV: 78/2014
DETALJPLANEFÖRSLAG FÖR VÄSTRA FÅRHOLMEN, GENOM VILKET SKAPAS
KVARTEREN 1-19 SAMT REKREATIONS-, GATU- OCH TRAFIK-,
SPECIAL-, SKYDDS- SAMT VATTENOMRÅDEN I JAKOBSTADS
STADSDEL 28 FÅRHOLMEN
TN 28.1.2014 § 31
Bilaga § 31 A: karta
Bilaga § 31 B: detaljplaneskiss
Bilaga § 31 C: Eero Nieminens skrivelse
Beredning:
Stadsplanearkitektens ersättare Ben Griep, tfn 044 785 1328
Planläggningsavdelningen har utarbetat ett utkast till detaljplaneförslag för ett nytt bostadsområde på Västra Fårholmen. I
terrängen bakom strandområdet som används för sommarstugor skulle det bildas ny småhusbebyggelse, som skulle omfatta
61 tomter för egnahemshus, 13 tomter för parhus och 3 tomter
för småhus som rymmer flera hushåll. Befintliga sommarstugetomter skulle anvisas rätt till åretruntboende. Området skulle
bli tillgängligt via en anslutning till Omfartsvägen.
Beredningen av planen visade sig vara en krävande uppgift
p.g.a. planområdets betydande naturvärden och andra egenskaper. Förpliktelserna i lagen ställer mycket strama randvillkor
för planeringen. Man har likväl inte prutat på de kvalitativa målen, utan man har lyckats svara på utmaningarna genom att
vända dem till fördelar.
Enligt utkastet till detaljplan skulle det nya bostadsområdets
väganslutning till Omfartsvägen byggas på det ställe där det för
närvarande står ett obebott bostadshus invid Omfartsvägen.
Ifrågavarande hus har i de inventeringar som utförts konstaterats vara en sådan rastplats för fladdermöss som det enligt naturvårdslagen 49 § 1 mom. är förbjudet att förstöra eller försämra. Trots det har planeraren kommit fram till att det i det här
fallet är motiverat att placera den nya väganslutningen just vid
”fladdermushuset”. Utkastet till detaljplan ger möjligheter att ersätta den rastplats som går förlorad genom att skapa nya, potentiella rastplatser för fladdermössen.
Efter noggrant övervägande har man stannat för den här lösningen, som grundar sig på en heltäckande granskning av alla
delfaktorer. I kapitel 4.5.2 finns en redogörelse för ärendet i sin
helhet.
Dödsboet, som äger fastigheten där rastplatsen för fladdermöss befinner sig, har meddelat sig vara missnöjd med lösningen. (Bilaga § 31 C)
Eftersom planlösningen leder till att fladdermössens rastplats
förstörs, behöver den stöd av ett i naturvårdslagen 49 § 3 mom.
avsett undantagslov från förbudet att förstöra eller försämra en
rastplats för fladdermöss, för att man ska kunna lägga fram
planförslaget till påseende. Miljöcentralen i Västra Finland beslutar om undantagslov.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30
TV: 78/2014
Det är skäl att utnyttja den tid som går åt till behandlingen av
undantagslovet till att höra intressenterna på utkaststadiet genom att framlägga beredningsmaterialet till påseende som utkast och genom att inbegära utlåtanden samt genom att ge
möjlighet att framföra åsikter om det. I det här fallet är det på
sin plats att satsa på växelverkan i utkastskedet, innan det
egentliga planförslaget blir klart, eftersom det har gått en lång
tid sedan beredningen av planen anhängiggjordes och eftersom den pågående planläggningen har förgreningar som visat sig vara mer komplicerade än vanligt.
Responsen på utkastet kommer att beaktas och det egentliga
planförslaget kommer att beredas för att framläggas till påseende, när frågan om undantagslov har avgjorts.
Stadsplanearkitektens ersättare:
Tekniska nämnden
- föreslår för stadsstyrelsen, att staden Jakobstad ansöker hos
NTM-centralen om ett i naturvårdslagen 49 § 3 mom. avsett
undantagslov från förbudet att förstöra eller försämra rastplatser för fladdermöss - till stöd för det planförslag som bereds för
Västra Fårholmen,
- antecknar för kännedom, att planläggningsavdelningen kommer att framlägga detaljplaneutkastet till påseende under en
månads tid för hörande av intressenter under den tid detaljplanen bereds och
- antecknar för kännedom, att planläggningsavdelningen kommer att inbegära utlåtanden om detaljplaneutkastet av
-miljö- och byggnadsnämnden
-räddningsdirektören
-Säkerhets- och kemikalieverket Tukes
-hälsoinspektionen
-Jakobstads energiverk
-Jakobstads Vatten
-NTM-centralen
-Österbottens förbund och
-Jakobstads Natur rf.
Förslag
Tf. tekniska direktören:
Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens ersättares förslag.
Beslut
Tekniska nämnden:
Tekniska nämnden godkände förslaget.
_____
Stst 17.2.2014 § 60
Karta:
Bilaga § 60 A
Detaljplaneskiss:
§ 13, TN 2015-01-20 16:30
TV: 78/2014
Bilaga § 60 B
Eero Nieminens skrivelse:
Bilaga § 60 C
Förslag
Stadsdirektören:
Stadsstyrelsen besluter att staden Jakobstad ansöker hos
NTM-centralen om ett i naturvårdslagen 49 § 3 mom. avsett
undantagslov från förbudet att förstöra eller försämra rastplatser för fladdermöss, till stöd för det planförslag som bereds för
Västra Fårholmen.
Beslut
Stadsstyrelsen:
Stadsstyrelsen godkände förslaget.
_____
TN 20.1.2015 § 13
Detaljplanekarta:
Bilaga § 13 A
Detaljplanebeskrivning:
Bilaga § 13 B
Beredning:
Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, tel. 044-7851230
Planläggningsavdelningen har utarbetat ett detaljplaneförslag
för ett nytt bostadsområde på Västra Fårholmen. I terrängen
bakom strandområdet som används för sommarstugor skulle
det bildas ny småhusbebyggelse, som skulle omfatta 58 tomter
för egnahemshus, 14 tomter för parhus och 5 tomter för småhus som rymmer flera hushåll. Befintliga sommarstugetomter
skulle anvisas rätt till åretruntboende. Området skulle bli tillgängligt via en ny anslutning till Omfartsvägen.
Planläggningsavdelningen hade berett sitt utkast till plan för
Västra Fårholmen redan 16.1.2014, men förmodade att det innehöll betydande osäkerhetsfaktorer. Under beredningen av
planen hade det framgått att lagenliga förpliktelser ställer ovanligt stränga och delvis motstridiga randvillkor för planeringen av
Västra Fårholmen, och att omständigheterna kring planläggningen är mer komplicerade än vanligt. Planläggningsavdelningen beslutade be om feedback på sin plan redan på förhand
genom att framlägga den till påseende på utkaststadiet och inbegära utlåtanden.
Det kom konstruktiv feedback från flera sommarstugeägare på
Fårholmen i form av anmärkningar, som gjorts antingen enskilt
eller i grupp. Utlåtanden gavs av miljö- och byggnadsnämnden,
hälsoinspektionen, Jakobstads Energiverk, Österbottens förbund, Säkerhets- och kemikalieverket Tukes samt Jakobstads
Natur rf. Miljöcentralen i Västra Finland gav inget utlåtande om
§ 13, TN 2015-01-20 16:30
TV: 78/2014
planutkastet, men miljöcentralens Naturvårdsgrupp fattade
27.10.2014 beslut om staden Jakobstads ansökan om tillstånd
att avvika från det förbud att förstöra eller försämra rastplatser
för fladdermöss som avses i naturvårdslagen, 49 § 1 mom. Ansökan gällde den rastplats för fladdermöss som finns på Fårholmen. Miljöcentralen avslog ansökan.
Det planförslag som nu ska behandlas är daterat 9.1.2015 och
det har utarbetats utgående från det planutkast som är daterat
16.1.2014 och från responsen på detsamma.
Den största ändringen orsakades av Miljöcentralen i Västra
Finlands avslag på ansökan om undantag. Fårholmens väganslutning till Omfartsvägen har som en följd av det flyttats längre
norrut, för att det s.k. fladdermushuset ska kunna bevaras. En
områdesreserveringsplan för den nya anslutningen har utarbetats i samarbete med trafikmyndigheterna på Miljöcentralen i
Västra Finland.
Miljö- och byggnadsnämnden ansåg att lägsta golvnivån på de
obebyggda strandtomterna bör bestämmas och att bostadsområdets nya väganslutning till Omfartsvägen bör flyttas. Båda
sakerna har tagits i beaktande i det planförslag som nu ska behandlas.
Hälsoinspektionen uttryckte sin oro över det trafikbuller som
Omfartsvägen orsakar för de bostadstomter som är belägna intill vägen. Bullernivån som trafiken orsakar har utretts, behovet
av bullerbekämpning har konstaterats och bullerbekämpningslösningar har planerats redan när planen bereddes. Ett omnämnande om det här finns också i beskrivningen och bestämmelserna i planutkastet som är daterat 16.1.2014.
Hälsoinspektionens utlåtande gav inte anledning till ändringar.
Säkerhets- och kemikalieverket hade ingenting att anmärka på
planutkastet, eftersom de objekt som Tukes övervakar
(OSTEP Finland Oy Ab:s och UPM-Kymmene Abp:s Jakobstadsfabriker) är på tillräckligt långt avstånd från Västra Fårholmen.
Energiverkets önskemål om att det i planförslaget skulle anvisas plats för några transformatorer har kunnat beaktas i det
planförslag som nu ska behandlas. Dessutom bedömer Energiverket att området inte är lämpligt för fjärrvärme.
Enligt utlåtandet från Österbottens förbund försvårar inte detaljplanen genomförandet av landskapsplanen. Utlåtandet avslöjade likväl en del brister och oklarheter i planutkastet och
planbeskrivningen, och dem har planläggningsavdelningen nu
korrigerat.
Jakobstads Natur rf. ifrågasätter i sitt utlåtande den inventering
av flygekorrar som gjordes under beredningen av planen. Inventeringen borde enligt föreningen vara mer detaljerad och
uppföljningen borde vara återkommande för att klarlägga den
§ 13, TN 2015-01-20 16:30
TV: 78/2014
årliga utvecklingen. En betydligt större del av planområdet bör
besparas från bebyggelse. Föreningen anser att flygekorrskogen på Fårholmen är den viktigaste i Jakobstad och den måste
kunna fungera som ”källpopulation”, dvs. ge upphov till extra
ungar som kompletterar de andra förekomsterna i östra Jakobstad. I de myndighetsförhandlingar som har hållits om planläggningen har Miljöcentralen i Västra Finland likväl konstaterat
att flygekorrarna på Fårholmen har inventerats i rätt tid och att
de planförslag som gjorts utgående från inventeringen har varit
motiverade. Utlåtandet från Jakobstads Natur rf. gav därför inte
anledning till några ändringar i planförslaget.
Med anledning av de frågor som lyftes upp i intressenternas
anmärkningar och i annan respons gjordes också flera justeringar av planförslaget. Modellen för beräkningen av byggnadsrätten på befintliga villatomter justerades så, att små oklarheter
och fel rättades till och för det mesta steg byggnadsrätterna
något. Planbestämmelserna för kvarteren med villatomter uppluckrades. Strandområdet vid Fattigviken utnyttjades mer effektivt genom att ändra största delen av kvartersområdet för egnahemshus till kvartersområden för småhus som rymmer flera
hushåll. De här kvartersområdena erbjuds dessutom möjlighet
att på Fattigvikens strand anlägga en gemensam strandplats
som betjänar boendet. Fattigvikens småbåtshamn blev kvar i
planförslaget, men p.g.a. att vattenområdet är så smalt, flyttades den helt och hållet till det nuvarande fastlandet, dvs. vattenområdet för båthamnen förverkligas genom att utvidga Fattigvikens nuvarande vattenområde.
Fastighetsägare som står utanför planområdet har framfört
önskemål om att få komma med i den detaljplan som är under
beredning. Det här önskemålet undersöktes också, men det
ledde inte till några åtgärder i det här skedet. Detaljplaneområdet på Fårholmen kan utvidgas som ett separat projekt också i
ett senare skede, om man så vill, bara förutsättningarna för det
här föreligger.
Planläggningsavdelningen anser att planförslaget nu är färdigt
för behandling.
Stadsplanearkitekten:
Tekniska nämnden framlägger förslaget till påseende under tiden 26.1–25.2.2015, samt inbegär utlåtanden av:
- miljö- och byggnadsnämnden,
- räddningsdirektören,
- hälsoinspektionen samt
- Jakobstads energiverk
- Jakobstads vatten
- Österbottens förbund
- NTM-centralen och
- Jakobstads Natur rf.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
§ 13, TN 2015-01-20 16:30
TV: 78/2014
Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens förslag.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 A, TN 20.1.2015
JAKOBSTAD
PIETARSAARI
TN
TL
20.1.2015
§
13 A
vj-1
DEL AV OMRÅDE SOM SKALL BEVARAS SOM EN ÖPPEN REMSA MELLAN
VATTENOMRÅDEN OCH STRANDBEBYGGELSENS TRÄDGÅRDAR.
VESIRAJALLA SIJAITSEVA ALUEEN OSA, JOKA TULEE SÄILYTTÄÄ AVOIMENA KAISTALEENA
VESI-ALUEEN JA RANTA-ASUTUKSEN PIHAPIIRIN VÄLILLÄ.
AP-1
KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDET ÄR AVSETT FÖR PARHUS.
ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KORTTELIALUE ON TARKOITETTU PARITALOILLE.
AP-2
KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS.
ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE.
LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDET GRÄNS.
3 M KAAVA-ALUEEN ULKOPUOLELLA OLEVA VIIVA.
AO-1
KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS.
ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE.
STADSDELSGRÄNS.
KAUPUNGINOSAN RAJA.
ajo
INSTRUKTIV KÖRFÖRBINDELSE.
OHJEELLINEN AJOYHTEYS.
KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS.
KVARTERS-, KVARTERSDELS- OCH OMRÅDESGRÄNS.
KORTTELIN, KORTTELINOSAN JA ALUEEN RAJA.
jk
FÖR ALLMÄN GÅNGTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE.
OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE VARATTU ALUEEN OSA.
pp
FÖR ALLMÄN GÅNG- OCH CYKELTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE.
OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU ALUEEN OSA.
a
BETECKNINGEN ANGER RIKTGIVANDE LÄGE FÖR GÅNG- OCH CYKELFÖRBINDELSE
UNDER TRAFIKOMRÅDE.
MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN ALITTAVAN KEVYEN LIIKENTEEN YHTEYDEN
OHJEELLISEN SIJAINNIN.
AO-2
W
VATTENOMRÅDE.
VESIALUE.
BEFINTLIGA FRITIDSBOSTÄDER VILKA BEVILJATS BYGGNADSLOV FÖRE DETALJPLANEN
GODKÄNTS FÅR GRUNDRENOVERAS, TILLBYGGAS OCH FORTFARANDE ANVÄNDAS SOM
FRISTIDSBOSTÄDER OBEROENDE AV ATT DE FINNS PÅ ETT KVARTERSOMRÅDE FÖR
FRISTÅENDE SMÅHUS.
GATA.
KATU.
pp/h+t
GRÄNS FÖR DELOMRÅDE.
OSA-ALUEEN RAJA.
FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK RESERVERAD GATA, DÄR SERVICETRAFIK OCH INFART
TILL TOMT ÄR TILLÅTEN.
JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU KATU, JOLLA HUOLTOAJO JA TONTILLE
AJO ON SALLITTU.
ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE.
OLEMASSA OLEVIA, ENNEN TÄMÄN ASEMAKAAVAN HYVÄKSYMISTÄ RAKENNUSLUVAN
SAANEITA VAPAA-AJAN ASUNTOJA SAA PERUSKORJATA, LISÄRAKENTAA JA KÄYTTÄÄ
EDELLEEN VAPAA-AJAN ASUNTOINA SIITÄ HUOLIMATTA, ETTÄ NE SIJAITSEVAT
ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUEELLA.
AH
RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR DELOMRÅDE.
OHJEELLINEN OSA-ALUEEN RAJA.
TOMTGRÄNS OCH -NUMMER ENLIGT BINDANDE TOMTINDELNING.
SITOVAN TONTTIJAON MUKAISEN TONTIN RAJA JA NUMERO.
KVARTERSOMRÅDE I SAMBRUK SOM BETJÄNAR BOENDET.
ASUMISTA PALVELEVA YHTEISKÄYTTÖINEN KORTTELIALUE.
(3,6)
RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS.
OHJEELLINEN TONTIN RAJA.
SIFFRORNA INOM PARENTES ANGER DE KVARTER TILL VILKAS ANVÄNDNING OMRÅDET
ÄR ÄMNATS.
SULUISSA OLEVAT NUMEROT OSOITTAVAT KORTTELIT, JOIDEN KÄYTTÖÖN ALUE ON
TARKOITETTU.
VP-1
28
VL/s-1
LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN
LIITTO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN,
ETTEI LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖ HÄVIÄ EIKÄ HEIKKENE.
VL/s-2
BYGGNADSRÄTT FÖR BOSTADSBYGGNADERNA I KVADRATMETER VÅNINGSYTA.
ASUINRAKENNUSTEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ.
t 70
BYGGNADSRÄTT FÖR EKONOMIBYGGNAD I KVADRATMETER VÅNINGSYTA.
TALOUSRAKENNUKSEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ.
as180+t70
TALSERIE, DÄR FÖRSTA TALET ANGER TOMTENS, FÖR BOSTADSBYGGNADEN STÖRSTA
TILLÅTNA VÅNINGSYTA I KVADRATMETER, OCH DET ANDRA TALET TOMTENS, FÖR
EKONOMIBYGGNADERNA, SAMMANLAGDA STÖRSTA TILLÅTNA VÅNINGSYTA I
KVADRATMETER.
II
I 1/2
BYGGNADSYTA.
RAKENNUSALA.
PLACERING OCH RIKTNING AV BILTAK OCH GARAGE I AO-1-KVARTERSOMRÅDEN
Kvarter 1, 4, 11 och 15:
Biltak/garage med uteförråd bör tangera byggnadsytans gräns mot gatan (byggnadslinjen), och
gatufasaden bör fortsättas med ett tätt/kompakt trästaket som är minst 150 cm hög.
Bilförvaringsplatsens köröppning får inte riktas mot gatan. Takåsens riktning bör vara samma som
gatans riktning i kvarteren 1, 11 och 15, och mot gatans riktning i kvarteret 4.
Kvarter 12, 13 och 14
Biltak/garage bör tangera tomtens bakre- och sidogräns så att tomtens hörn är bebyggt.
Kvarter 16:
Biltak/garage med uteförråd placeras i norra ändan av bostadsbyggnaden. Från bilgarage mot gata
får byggas biltak högst 5m utanför den egentliga byggnadsytan. Takkonstruktionen bör formas som
en helhet tillsammans med tomtens staket mot gata.
§4
KÖRFÖRBINDELSE; MÅTT OCH ANTAL
I kvartersområden för fristående småhus AO-1 och AO-2 får varje tomt endast ha en infart för
fordon.
I kvartersområden för parhus AP-1 får båda bostäderna på tomten ha var sin infart.
I kvartersområden för småhus AP-2 får varsin tomt ha högst två infarter.
I alla kvartersområden gäller, att infarten till tomten får högst vara 3,9 meter bred.
§5
INGÄRDNING AV TOMTER
AO-2, AP-1 och AP-2-kvartersområden i kvarter 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tomter får ingärdas med
klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90 - 120 cm högt spjälstaket, som inte får vara
kompakt, och som passar in i strandvillamiljö.
AO-1-kvartersområden i kvarter 5, 12, 13 och 14: Tomternas förträdgårdar får ingärdas mot gata
och mot granntomt med klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90 - 120 cm högt spjälstaket,
som inte får vara kompakt. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt.
AO-1-kvartersområden i kvarter 1, 4, 11 och 15: Tomternas förträdgårdar skall ingärdas mot gata
som bestämts enligt specialbestämmelse i §3. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt.
AO-1-kvartersområden i kvarter 16: Tomternas förträdgårdar mot gata bör åtminstone delvis
ingärdas mot gatan med ett trästaket, som inte får vara kompakt, och som sammansluts med
biltaksbyggnaden som tillåts enligt specialbestämmelse i 3§. Trästaketet får i slutet av förträdgården
kombineras eller ersättas med häck. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt.
§6
ANPASSNING AV BYGGNADER I EXISTERANDE TERRÄNGFORMATION
Speciell uppmärksamhet bör fästas på att anpassa byggnaderna till den existerande
terrängformationen. Vid byggande på sluttningstomter bör man sträva till att utnyttja tomtens
naturliga höjdskillnader. Naturliga höjdskillnader på de tomtdelar som ligger utanför byggnadsytorna
skall i mån av möjlighet bevaras.
§7
BYGGNADE PÅ STRANDOMRÅDERNAS LÅGLÄNTA MARKOMRÅDEN (KVARTER 17, 18 OCH
19)
Byggnadens golvnivå och övriga byggnadsdelar som kan skadas av fukt bör ligga minst 1,15 meter
ovanför havsytan N60.
INSTRUKTIV BYGGNADSYTA.
OHJEELLINEN RAKENNUSALA.
en
RIKTGIVANDE BYGGNADSYTA FÖR TRANSFORMATOR ELLER PUMPHUS.
OHJEELLINEN MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON RAKENNUSALA.
as
BYGGNADSYTA FÖR BOSTADSBYGGNADER.
ASUINRAKENNUKSEN RAKENNUSALA.
t
SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN GAMMAL BYGGNADSPLATS (FASTIGHETER
598-401-11-90 OCH 598-401-11-324) FRÅN TIDEN FÖRE DETALJPLANEN VUNNIT LAGA
KRAFT. BOSTADSHUSET PÅ BYGGNADSPLATSEN HAR I EN 22.11.2012 UTFÖRD
INVENTERING KONSTATERATS VARA EN SÅDAN RASTPLATS FÖR FLADDERMÖSS SOM
ENLIGT NATURVÅRDSLAGEN 49 § 1 MOM. INTE FÅR FÖRSTÖRAS ELLER FÖRSÄMRAS.
TRÄDBESTÅNDET PÅ BYGGNADSPLATSEN ÄR EN DEL AV EV/s-1-OMRÅDETS VIKTIGA
EKOKORRIDOREN MELLAN FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN,
ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH ALIGRUNDET.
ANVÄNDNING AV BYGGNADSPLATSEN FÖR BOENDE FÅR FORTSÄTTA SÅ LÄNGE SOM
BOSTADSHUSET STÅR KVAR, MEN INGA NYA BYGGLOV BEVILJAS. TRÄDBESTÅNDET PÅ
BYGGNADSPLATSEN BÖR SKÖTAS PÅ SAMMA SÄTT SOM HAR BESTÄMTS FÖR
EV/s-1-OMRÅDET.
BYGGNADSYTA, DÄR EKONOMIBYGGNAD FÅR PLACERAS.
RAKENNUSALA, JOLLE SAA SIJOITTAA TALOUSRAKENNUKSEN.
w-1
DEL AV VATTENOMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN GÅNGBRO ELLER BRYGGA I
LÄTTKONSTRUKTION.
VESIALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA KEVYTRAKENTEISEN KÄVELYSILLAN TAI
LAITURIN.
en-1
DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN TRANSFORMATOR ELLER EN
PUMPSTATION.
ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON.
vk-1
DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN LEKPARK SOM FÅR INGÄRDAS MED HÄCK
ELLER SPJÄLSTAKET.
ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA PENSAS- TAI SÄLEAIDATUN LEIKKIPUISTON.
SUOJAVIHERALUE, JOKA SISÄLTÄÄ VANHAN RAKENNUSPAIKAN (KIINTEISTÖT
598-401-11-90 JA 598-401-11-324) ASEMAKAAVAN VOIMAAN TULON EDELTÄVILTÄ AJOILTA.
RAKENNUSPAIKAN PÄÄRAKENNUS ON 22.11.2012 SUORITUSSA KARTOITUKSESSA
TODETTU LEPAKKOJEN LEVÄHDYSPAIKAKSI, JONKA HÄVITTÄMINEN TAI HEIKENTÄMINEN
ON LUONNONSUOJELULAIN 49§1MOM. NOJALLA KIELLETTY. RAKENNUSPAIKAN PUUSTO
ON OSA EV/s-1-ALUEEN TÄRKEÄÄ EKOKÄYTÄVÄÄ LÄNTISEN LAMMASSAAREN, ITÄISEN
LAMMASSAAREN JA ALIGRUNDETIN SIJAITSEVIEN LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN
VÄLILLÄ.
RAKENNUSPAIKAN KÄYTTÖ ASUMISEEN SAA JATKUA NIIN KAUAN KUIN ASUINRAKENNUS
ON OLEMASSA MUTTA UUSIA RAKENNUSLUPIA EI MYÖNNETÄ.
RAKENNUSPAIKAN PUUSTO ON HOIDETTAVA SAMALLA TAVALLA KUIN EV/s-1-ALUEELLE
ON SÄÄDETTY.
ERITYISMÄÄRÄYKSET:
§1
RAKENNUSTEN MITAT JA KATTOMUODOT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2
Rakennuksissa tulee olla harjakatto. Murrettu harjakatto on sallittu mutta auma- ja mansardikattoja
ei.
Vesikaton kaltevuuden tulee olla:
- I- ja I½-kerroksissa asuinrakennuksissa välillä 34 ja 38 astetta.
- I 2/3 -kerroksisissa asuinrakennuksissa välillä 22 ja 34 astetta.
- II-kerroksissa asuinrakennuksessa välillä 18 ja 22 astetta.
- autosäilytyspaikoissa ja muissa talousrakennuksissa loivempi kuin 11 astetta.
Kattokaltevuudet eivät koske asuinrakennusten kuistien ja katosten kattoja.
Autokatosten, auotallien ynnä muiden talousrakennusten runkosyvyys saa olla enintään 7,0 metriä,
ja räystäskorkeus enintään 2,5 metriä.
§2
JULKISIVU- JA VESIKATTOMATERIAALIT JA –VÄRIT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2
Rakennusten julkisivumateriaalina voidaan käyttää peittomaalattua puuverhousta, poltettua savitiiltä
tai rappausta. Julkisivulaudoitus on oltava yhdensuuntainen koko julkisivussa katosta sokkeliin.
Tontin kaikki talousrakennukset on verhottava päärakennuksen kanssa yhteensopivilla
julkisivumateriaaleilla ja –väreillä. Verhoamattomia latoja ei sallita.
Asuinrakennusten, talousrakennusten ja aitausten yleisvärityksessä on käytettävä tummanpuoleisia
harmaita ja siniharmaita sävyjä sekä lämpimiä punaisia tai tummanruskean, terrakotan ja keltaokran
sävyjä. Vesikattomateriaalina saa käyttää kattotiiltä tai sileää peltiä.
Vesikaton värin tulee olla harmaalla tai ruskealla taitettu musta.
§3
AUTOKATOKSEN JA AUTOTALLIN SIJAINTI JA SUUNTAUS AO-1-KORTTELIALUEILLA
Korttelit 1, 4, 11 ja 15:
Autokatos/talli on rakennettava kiinni rakennusalan kadunpuoleiseen rajaan (rakennuslinja), ja
katujulkisivu on jatkettava vähintään 150 cm korkealla umpinaisella puuaidalla. Auton säilytyspaikan
kulkuaukkoa ei saa suunnata kadulle päin. Katon harjan tulee olla kadunsuuntainen kortteleissa
1,11 ja 15, ja poikittain katua vasten korttelissa 4.
Korttelit 12, 13 ja 14:
Autokatos/-talli on rakennettava kiinni tontin taka- ja sivurajaan niin, että tontin kulma on
rakennettu.
Kortteli 16:
Autokatos/-autotalli ulkovarastoineen on sijoitettava asuinrakennuksen pohjoispäätyyn. Autotallin
saa jatkaa kadun suuntaan autokatoksena enintään 5 metriä varsinaisen rakennusalan
ulkopuolelle. Katosrakenteen tulee muodostaa yhtenäisen kokonaisuuden tontin katusivun aidan
kanssa.
§4
TONTTIEN AJONEUVOLIITTYMIEN MÄÄRÄT JA MITAT
AO-1 ja AO-2-korttelialueiden erillispientalotontit saavat ainoastaan yhden ajoneuvoliittymän.
AP-1-korttelialueiden paritalotonttien molemmat asunnot voivat saada oman liittymänsä.
AP-2-korttelialueiden tontit voivat saada enintään kaksi ajoneuvoliittymää.
Tontin ajoneuvoliittymä saa olla korkeintaan 3,90 metriä leveä; määräys koskee kaikkea
korttelialueita.
§5
TONTTIEN AITAAMINEN
AO-2, AP-1 ja AP-2-korttelialueet kortteleissa 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tontit saa aidata leikattavalla
pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 – 120 cm korkealla säleaidalla, joka ei saa olla
umpinainen ja joka sopii rantahuvilaympäristöön.
AO-1-korttelialueet kortteleissa 5, 12, 13, ja 14: Tonttien etupihat saa aidata katua ja naapuritonttia
vasten leikattavalla pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 – 120 cm korkealla
säleaidalla, joka ei saa olla umpinainen. Tonttien taempien osien aitaustapa on vapaa.
AO-1-korttelialueet kortteleissa 1, 4, 11 ja 15: Tontin etupiha on aidattava katua vasten niin kuin
erityismääräyksellä §3 on säädetty. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa.
AO-1-korttelialueet korttelissa 16: Tontin etupiha katua vasten on ainakin osittain aidattava
puuaidalla joka ei saa olla umpinainen, ja joka on yhdistettävä etupihalle sallitun autokatoksen
rakenteisiin niin kuin erityismääräyksessä 3 on säädetty. Puuaidan saa etupihan loppuosassa
yhdistää pensasaitaan tai korvata sillä. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa.
§6
RAKENTAMISEN SOPEUTUMINEN OLEMASSA OLEVIIN MAASTOMUOTOIHIN
Erityistä huomiota tulee kiinnittää siihen, että rakentaminen sopeutuu olemassa oleviin
maastomuotoihin. Rinnetonteille rakennettaessa on pyrittävä hyödyntämään tontin luonnollisia
korkeuseroja. Rakennusalojen ulkopuolella olevien tonttiosien luonnolliset korkeusasemat on
mahdollisuuksien mukaan säilytettävä.
§7
RAKENTAMINEN RANTATONTTIEN ALAVILLE MAILLE (KORTTELIT 17, 18 JA 19)
Rakennusten lattiatason ja muiden kosteudesta vahingoittuvien rakennusosien tulee sijaita
vähintään 1,15 metriä merenpintatason N60 yläpuolella.
LINJEN ANGER TAKÅSENS RIKTNING.
RAKENNUKSEN HARJANSUUNTAA OSOITTAVA VIIVA.
PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN SKALL TANGERA.
NUOLI OSOITTAA RAKENNUSALAN SIVUN, JOHON RAKENNUS ON RAKENNETTAVA KIINNI.
DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS.
ISTUTETTAVA ALUEEN OSA.
SKYDDSOMRÅDE, VARS LANDSKAP OCH BIOTOPER BEVARAS.
SKYDDSOMRÅDET INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR FLYGEKORRAR MED
PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR, SAMT ÄLDRE BARRSKOG I
NÄRA NATURSTÅND (VÄSTLIG TAIGA), DÄR DET KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE
ARTER AV SVAMPAR, MOSSOR OCH INSEKTER.
ev-1
DEL AV OMRÅDE SOM SKALL UPPRÄTTHÅLLAS SOM SKYDDSGRÖNOMRÅDE MELLAN
GATUOMRÅDE OCH STRANDBEBYGGELSEN.
ALUEEN OSA JOKA TULEE YLLÄPITÄÄ SUOJAVIHERALUEENA KATUALUEEN JA
RANTA-ASUTUKSEN VÄLILLÄ.
SUOJELUALUE, JONKA MAISEMA JA ELINYMPÄRISTÖT SÄILYTETÄÄN. SUOJELUALUE
SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN LIITO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA
LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN, SEKÄ LÄHES LUONNONTILASSA OLEVAA VANHAA
HAVUMETSÄÄ (LÄNTISTÄ TAIGA), JOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI
UHANALAISIA SIENI-, SAMMAL- JA HYÖNTEISILAJIA.
TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS.
ISTUTETTAVA PUURIVI.
3151
5 10
6 66
5
1 17
11:479
3 83
724
0
§3
MURTOLUKU ROOMALAISEN NUMERON JÄLJESSÄ OSOITTAA, KUINKA SUUREN OSAN
RAKENNUKSEN SUURIMMAN KERROKSEN ALASTA ULLAKON TASOLLA SAA KÄYTTÄÄ
KERROSALAAN LUETTAVAKSI TILAKSI.
SUOJAVIHERALUE, JOKA TOIMII MYÖS TÄRKEÄNÄ EKOKÄYTÄVÄNÄ LÄNTISELLÄ
LAMMASSAARELLA, ITÄISELLÄ LAMMASSAARELLA JA ALIGRUNDETILLA SIJAITSEVIEN
LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN VÄLILLÄ.
SUOJAMETSÄ TULEE HOITAA VAROVAISIN METSÄNHOIDOLLISIN TOIMENPITEIN NIIN, ETTÄ
SE JATKUVASTI PYSYY RIITTÄVÄN HYVÄPUUSTOISENA, TIHEÄNÄ KORKEANA JA
LEVEÄNÄ, NÄIN SÄILYTTÄEN SEKÄ SUOJAAVAN VAIKUTUKSENSA ETTÄ MERKITYKSENSÄ
LIITO-ORAVIEN KULKUYHTEYTENÄ.
SUOJELU EI KOSKE ALUEEN ITÄISTÄ REUNAA OHIKULKUTIETÄ VASTEN, JOHON SAA
SIJOITTAA MELUVALLIN.
3.905
69
12:203
2 08
193
2 21
11:215
876:4
15:345
MATERIAL OCH FÄRGSÄTTNING PÅ FASADER OCH VATTENTAK I KVARTERSOMRÅDEN
AO-1, AP-1 och AP-2
Som byggnadernas fasadmaterial kan användas med täckfärg målat trä (bräder), bränt tegel, eller
rappning. Fasadpanelen bör ha samma riktning i hela fasaden från takkant till sockel.
Alla ekonomibyggnader på tomten bör förses med fasadmaterial och -färg som passar ihop med
huvudbyggnaden. Lador utan fasadpanel är inte tillåtna.
Vid färgsättning av bostads- och ekonomibyggnaderna samt staket bör användas mörkgråa och
blågråa nyanser, varma röda och mörkbruna nyanser samt nyanser av terrakotta och gulockra.
Som vattentakets material kan användas taktegel eller valsad plåt.
Vattentakets färg bör närmast vara svart med små nyanser av grått eller brunt.
ETT BRÅKTAL EFTER EN ROMERSK SIFFRA ANGER HUR STOR DEL AV AREALEN I
BYGGNADENS STÖRSTA VÅNING MAN FÅR ANVÄNDA I VINDSPLANET FÖR UTRYMME SOM
INRÄKNAS I VÅNINGSYTAN.
SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM ÄVEN FUNGERAR SOM VIKTIG EKOKORRIDOR MELLAN
FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN, ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH
ALIGRUNDET.
SKYDDSSKOGEN SKA SKÖTAS MED FÖRSIKTIGA SKOGSVÅRDSÅTGÄRDER SÅ, ATT DEN
HELA TIDEN HAR TILLRÄCKLIGT MED TRÄDBESTÅND, ÄR TÄT, HÖG OCH BRED OCH PÅ SÅ
SÄTT BEHÅLLER BÅDE SIN SKYDDANDE EFFEKT OCH SIN BETYDELSE SOM
EKOKORRIDOR FÖR FLYGEKORRAR.
SKYDDANDET BERÖR INTE OMRÅDETS ÖSTRA KANT MOT OMFARTSVÄGEN, DÄR EN
BULLERVALL FÅR PLACERAS.
S-1
§2
UNDERSTRECKAD ROMERSK SIFFRA ANGER ANTAL VÅNINGAR I BOSTADSBYGGNADER
SOM OVILLKORLIGEN BÖR FÖLJAS.
ALLEVIIVATTU ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA ASUINRAKENNUSTEN EHDOTTOMASTI
KÄYTETTÄVÄN KERROSLUVUN.
SKYDDSGRÖNOMRÅDE, PÅ VILKET FÅR PLACERAS EN TELEMAST MED EN HÖJD AV
HÖGST 50 METER.
SUOJAVIHERALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA ENINTÄÄN 50 M KORKEAN TELEMASTON.
EV/s-2
BYGGNADERS MÅTT OCH TAKVINKLAR I KVARTEROMRÅDEN AO-1, AP-1, AP-2
Byggnaderna bör förses med åstak. Brutet sadeltak tillåts men inte valmat eller mansardtak.
Vattentakets lutning bör vara:
- I- och I½-plans bostadsbyggnader 34 - 38 grader
- I 2/3-plans bostadsbyggnader 22 - 34 grader
- II-plans bostadsbyggnader 18 - 22 grader
- biltak, garage och övriga ekonomibyggnader högst 11 grader.
Takvinklarna gäller inte tak för bostadsbyggnaders kvistar eller skyddstak.
Byggnader för biltak, garage och andra ekonomibyggnaders stomdjup får högst vara 7,0 m och
höjden på takkanten högst 2,5 m.
ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTALET VÅNINGAR I BYGGNADERNA, I
BYGGNADEN ELLER EN DEL DÄRAV.
ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA RAKENNUSTEN, RAKENNUKSEN TAI SEN OSAN
SUURIMMAN SALLITUN KERROSLUVUN.
II
SMÅBÅTSPLATS.
VENEVALKAMA.
EV/s-1
§1
LUKUSARJA, JOSSA ENSIMMÄINEN LUKU OSOITTAA TONTIN ASUINRAKENNUKSEN
SUURIMMAN SALLITUN KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN, JA TOINEN LUKU TONTIN
TALOUSRAKENNUSTEN YHTEENLASKETUN SUURIMMAN SALLITUN
KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN.
OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG.
YLEISEN TIEN ALUE.
EV-1
SKÄRSILDA BESTÄMMELSER:
220
LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LÄHTEEN JA SITÄ YMPÄRÖIVÄN LEHDON, JOKA ON
LUOKITELTU ARVOKKAAKSI ELINYMPÄRISTÖKSI. SUOPERÄISESSÄ JA REHEVÄSSÄ
LEHDOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI UHANALAISIA SAMMAL-, SUPPILOKASVIJA HYÖNTEISILAJIA. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN, ETTÄ SEN LUONTOARVOT SÄILYVÄT.
LV-1
MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN RAJAN OSAN, JONKA KOHDALLA LIIKENNEALUE
KULKEE LÄHELLÄ ASUINKORTTELEITA. MELUESTEILLÄ TAI MUILLA JÄRJESTELYILLÄ ON
HUOLEHDITTAVA SIITÄ, ETTEIVÄT VALTIONEUVOSTON ASUINKORTTELEILLE ASETTAMAT
MELUARVOT YLITY.
NAMN PÅ GATA ELLER PARK.
KADUN TAI PUISTON NIMI.
NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN KÄLLA MED OMGIVANDE LUND SOM
KLASSIFICERATS SOM EN VÄRDEFULL BIOTOP. I DEN SUMPIGA OCH FRODIGA LUNDEN
KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE ARTER AV MOSSOR, KÄRLVÄXTER OCH
INSEKTER.OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT DESS NATURVÄRDEN BEVARAS.
LT
BETECKNINGEN ANGER DEL AV TRAFIKOMRÅDESGRÄNS, DÄR TRAFIKOMRÅDET LIGGER
I NÄRHETEN AV BOSTADSKVARTER. MED BULLERHINDER ELLER ANDRA ARRANGEMANG
BÖR OMBESÖRJAS ATT STATSRÅDETS NORMER FÖR BULLERVÄRDEN I
BOSTADSKVARTER INTE ÖVERSKRIDS.
KVARTERSNUMMER.
KORTTELIN NUMERO.
LOVÄGEN
NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR
FLYGEKORRAR, MED PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR.
OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT FLYGGEKORRARNAS BIOTOP INTE FÖRSTÖRS ELLER
FÖRSÄMRAS.
dBA
STADSDELS NAMN.
KAUPUNGINOSAN NIMI.
3
OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION; TÄTORTSKOG.
LÄHIVIRKISTYSALUE; TAAJAMAMETSÄ.
DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN.
KATUALUEEN RAJAN OSA, JONKA KOHDALTA EI SAA JÄRJESTÄÄ AJONEUVOLIITTYMÄÄ.
STADSDELSNUMMER.
KAUPUNGINOSAN NUMERO.
FÅRHOLMEN
STRANDPARK, SOM SKALL HÅLLAS GALLRAD FÖR ATT BEVARA UTSIKTEN MOT
ÖSTANPÅFJÄRDEN
RANTAPUISTO, JOTA TULEE HOITAA PUOLIAVOIMENA NÄKYMÄT ITÄLAHTEEN
SÄILYTTÄEN.
VL
UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN- OCH UTFART.
AJONEUVOLIITTYMÄN LIKIMÄÄRÄINEN SIJAINTI.
3
6 49
1 71
4 18
150
70
3
182
50
7 49
3 23
3137
12:203
5
72
2 15
191
3147
414
12:65
93
876:2
151
703103
1 87
62
7 77
6 39
8.663
4
85
2
15:3
2 36
2
1 67
0
2 16
184
8 92
1 67
10
5
152
33
5
189-190
83
1
9 37
5
11:215
8 87
5
6
153
1 22
15:4
95
12:188
45
186
8
2271
10 12
876:4
10
4
7
0
3136
188
3
15:5
52
10 02
2
S-1
18
48:1
188
6 84
3135
2276
10 50
62
1:141
0 10
1 50
12:51
EV-1
1 43
91
26
-0 07
0 83
198
0
47
10 90
10 51
3134
10
4
0 81
1 93
7
88
16
10 77
25:3
VL/s-1
12:126
45
220
62
58
10
3.375
30:0
180
as
90
t 32
8
148
6:331
t 32
t 69
11
68
1 28
0
t 32
6
5
-0 12
57
2
t3
6
11:470
6:340
21
t 40
AAR
ENT
IE
t
as
3 29
22
11:421
MAS
S
t
6
II
0 81
6:349
as
as 216 +t 102
6
51
3.415
26
VÄS
94
+t
as
20
1
6:328
0
t
1
as
II
12
t
10
2 68
11:81 as
II
1 51
31
as
jk
220
AO-1
23
2
t 7
5
10
0
0
II
as
280
32
as
11:435
AP-1
2
3
8
11:171
as
280
2 55
92
AP-2
11:417
69
ajo
3 18
6:326
ev-1
67
a
27
98
ST
RA
90011
80
2+t
s 17
319
VÄ
69
4.044
6:342
t 71
53 +
as 1
en-1
RH
OL
92 76
8
2
t6
3 +11:416
62
94
as
0
as
8
10
6:323
11:171
6 58
jk
318
0
3146
13
AP-2
3
ev-1
11:422
19
AO-1
317
220
2 84
0 88
4 19
220
t
70
4
3113
220
4
220
0
Köyhäinlahti
4 02
727
3.682
220
4
-0 10
18
12
3 29
7
24
6
5
4 24
as
-0 05
1 29
172
VL
11
67
2 87
5 21
14
9:403
0
2 89
315
3
3115
4
12
-0 06
35 3292
66
3014
5 34
-0 14
1
4 62
90010
23K
5
8
6.141
13
7
6 38
3 53
11:211
11:171
5 28
5
14
1 39
10
7
34
30:0
6
13
876:1
5
170
64
1 23
5 76
6:136
4
12
3
6 49
12
6 24
16
6
5 55
214
4 47
3
12
2
30201
-0 06
3012
1 76
2:3
11
09.01.2015
60
6:340
3291
3029
3 21
4
6 04
3116
876:1
JAKOBSTAD
6 09 15
11:164
0
11:2
5 32
3 49
3036
3290
11
5 48
5 80
13
6 08
8:158
PIETARSAARI
3 57
11
216
1
7
5 69
13
3 77
10
5
3
2 34
24
8
3
4
169
12
5 60
37a
25
3
501
14
6.185
9
10
3 70
1 48
3 94
2
23K
37
14
2
3
9
5 55
1
2
STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO
3 12
5
2 63
PEKKA ELOMAA
stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti
4 97
3 51
2 77
11
:2
13
1
2 72
9
5
15
7
3 74
5 31
1 13
19
16
11
:1
88
11:162
2 94
11
6 73
23
K4
3020
0
10
BEN GRIEP
0
3
K1
23
1 56
PLANERARE / SUUNNITTELIJA
JYRKI KARJALAINEN
4
7 23
4
RITARE / PIIRTÄJÄ
1:2000
6
6
9
3 11
SKALA / MITTAKAAVA
8
K3
23
5
Karhusaari
2 14
1 74
9:403
5 14
Björnholmen
1
8
KAUP.OSAN 28 LAMMASSAAREN KORTTELIT 1-19 SEKÄ SUOJELU-, VIRKISTYS,
ERITYIS-, LIIKENNE-, VESI- JA KATUALUEITA.
9
23P3
3
28
11:161
rp
3 97
0 73
3 94
11
3.786
7
65
2
9
:2
13
3 24
311
6 64
11:176
62
1 00
314
2
30355 81
90009
ASEMAKAAVALLA MUODOSTUU:
0
0
8
PIETARASAAREN KIRKONKYLÄN RN:oita: 6:136,6:323,6:326,6:327,6:328,6:329,6:331,6:333,6:340,6:342,6:343,6:348,6:349,9:403,
11:53,11:81,11:90,11:171,11:215,11:216,11:217,11:222,11:324,11:367,11:400,11:416,11:417,11:418,11:419,11:420,11:421,11:422,
11:423,11:427,11:435,11:436,11:440,11:470,11:479,12:126,12:188, yleistä tietä 598:895:2:3. ja yleisiä vesialueita 30:0 ja 876:4.
1 77
6:136
6 16
3
ASEMAKAAVA KOSKEE:
212
2 43
30:0
4 58
5
STADSDEL 28 FÅRHOLMEN KVARTER 1-19 SAMT SKYDDS-, REKREATIONS-,
SPECIAL-, TRAFIK-, VATTEN- OCH GATUOMRÅDEN.
22
0 36
4 23
15
64
GENOM DETALJPLANEN BILDAS:
68
0
23
222
3019
220
1
15
2 90
0 63
876:1
2 04
11:172
10
11:165
1
JAKOBSTAD KYRKOBY Rnr: 6:136,6:323,6:326,6:327,6:328,6:329,6:331,6:333,6:340,6:342,6:343,6:348,6:349,9:403,11:53,11:81,
11:90,11:171,11:215,11:216,11:217,11:222,11:324,11:367,11:400,11:416,11:417,11:418,11:419,11:420,11:421,11:422,11:423,
11:427,11:435,11:436,11:440,11:470,11:479,12:126,12:188, allmän väg 598:895:2:3. och allmän vattenområden 30:0 och 876:4.
EV/s-1
5
2 33
109
11:123
69
220
11:217
1 79
4 43
DETALJPLAN BERÖR:
1 47
as
1
11:172
108
174
t 70
2 84
21
27
PIETARSAARI
63
11:400
12
23
K2
JAKOBSTAD
198
-0 09
t 70
8
2 84
0
29
2
FATTIGVIKSSTARANDEN
KÖYHÄINLAHDENRANTA
jk
4
3015
as
VL/s-2
316
pp/h+
t
220
3
0
Fattigviken
ANDERS BLOMQVIST
fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri
1 74
2 26
t 70
3
0 68
19
11
4
as
30
23P3
11:208
11:119
JAKOBSTAD
PIETARSAARI
235
220
3 24
4 51
14.01.2015
2 27
t 70
3 97
as
7
11:173
236
9:403
28
2 60
ev-1
3018
30:0
72
as
3 21
11:122
ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET
11:400
t 70
20
1 16
DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN
3 27
as
0
3293
4
75
73
22
0
5
I 1/2 - II
as
5
3 79
-0 13
21
3152
220
7
2
t7
t
70
3
(3,6)
3
MILLA KALLIOINEN
stadssekreterare / kaupunginsihteeri
3 86
as
t7
0
ev-1
AH
3 59
MIKAEL JAKOBSSON
stadsdirektör / kaupunginjohtaja
3112
39
4 54
t
70
2
2
18
1
0
2 06
JAKOBSTAD
PIETARSAARI
210
10
6
as
3016
3 29
4 07
11:435
220
as
30:0
2 19
4
1
4 41
8
3
1
6:340
3
as
I 1/2 - II
4 26
6
II
as 600 +t 200
3 16
4.258
2 94
t 7
0
as
22
0
17
1
712
as
4
t 7
0
ev-1
w-1
179
1
AO-1
10
31
220
5
as
22
0
11:217
5 28
11:8
105
11:90
t 70
1
290
t
70
t 7
0
1
6
t 70
t 70
2
16
2 97
3 90
9
as
220
LV-1
311
179a
2
t 70
as
220
11:216
310
291
5
PIETARSAAREN KAUPUNGINVALTUUSTON HYVÄKSYMÄ
2 92
9
6
11
t 70
as
220
I 1/2 - II
I 2/3
as 600 +t 200
98
4
0
as
AP-1
ev-1
II
5
AO-1
7
6 04
AP-2
11:422
VL
1
t5
93
AA
RE
4
N86
TI
E
6
3145
19
7 92
32
38
30:0
3
4
ajo
15
t 70
I 2/3
GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE I JAKOBSTAD
3 46
Insaml.p
7
EV/s-2
AP-1
t
70
7
6
LA
MM
AS
S
4 88
11:324
LIITO-ORAVANLEHTO
ajo
t
36
92
IN
EN
1
ajo
2 08
99
LÄ
NT
3 22
as
320
t 70
as
220
6 21
as
11:400
220
6:343
1
10
+t
1 76
VL/s-1
FLYGEKORRSLUNDEN
4 07
40
5
21
as
13
as
M
SV
ÄG
EN
15
as
320
4 56
5
3
190
as
11:217
I 2/3
68
18
8
t 50
FÅ
AP-1
3
3144
6 48
0
p
2.889
TONTTIJAKO ON HYVÄKSYTTY ASEMAKAAVASSA
KORTTELEIDEN 1,2,3,4,5,6,8,9,11,12,13,14,15 JA 16 OSALTA.
11:367
206
0
7
1 73
5 59
4 17
t 7
0
6
TOMTINDELNINGEN HAR GODKÄNTS I DETALJPLANEN
FÖR KVARTERER 1,2,3,4,5,6,8,9,11,12,13,14,15 JA 16.
3111
11:423
t5
190
as
jk
3 77
726
28 FÅRHOLMEN
28 LAMMASSAARI
t5
0
as
II
1
28
190
t7
0
16
4
4 34
4
t 70
1
as 170 +t 79
320
as
5 45
181
5
68
I 1/2 - II
320
as
as
280
t 75
70
5
92
5
0
t 70
VL
2 98
6 36
4
1
7 88
3
11:418
a
0
183
220
2
as 182 +t 85
5
t 70
as
8 53
5 99
pp
5
I 1/2 - II
AP-1
3
VL
2 01
3143
45
11:423
11
6:327
5.509
t 70
4 59
28
t 7
5
204
RTSVÄG
19
3
II as 255+t 121
6 91
t 70
8+
AO-2
48
90013
997
US
VÄ
GE
N
9 as
VL
2 16
11:419
as
t
AD
DE
RM
6 26
3110
6.901
IE
OT
KK
PA
LE
II
t9
17
as
6 52
FLYGEKORRSLUNDEN
4
as
27
3
322
42
en-1
EV/s-1
t 9
0
as
28
0
t 7
5
2 53
43
5 56
t 70
t 70
t 70
as
13
7+
t
t
1
30:0
t
LT
VL/s-1
20
LIITO-ORAVANLEHTO
30
0
as
5
VL
t
2
as
1 49
as
170
4
ILVEKS
ENTIE
11:420
AO-1
7 40
1
t7
t
323
64
61
as
19
7+
t9
1
vj-
19
2
11:427
t 7
5
29
14
47
as
190
3
67
as
FL
jk
1
vj-
VL
202
180
7 22
300
as
2 68
3142
as
20
5+
t
1
vj-
as
t 70
11:479
11:436
50
1 75
97
80
en-1
6 82
2
11:222
24
as
t 70
5
t
94
6:329
53
195
t 70
30
0
as
25
VP
3
11:479
6:340
26
1
vj-
250
as
1 45
t
21
t 70
t9
0
Rp60
1
vj-
II
TRA
t
GR
AN
LU
ND
KU
EN
US
I ST
O
60
as
t 90
3 26
2 85
t 75
as
3
8 83
2
12
250
as
AP-2
43
FÅ R
HOL
M
vj-1
27
43
90012
11:440
SVÄ
G
Östanfjärden
as 228+t 108
10
EN
91
t 75
250
as
14
3141
Rp51
jk
7.220
JAKOBSTA
DS OMFA
W
LAM
0
AO-2
t 75
2 67
LÄN
TIN
EN
vj-1
18
717
t 70
I 2/3
URANTIE
ÄGEN PE
HJORTV
as
as
190
as
190
3
19 0
2
II
1
t 70
t 70
t 70
1
3
195
7 60
0
t7
t 70
as
4
4
8 54
195
91
11:215
t 70
I 1/2
as
4
as198 +t 93
AO-1
as
190
2
5
vk-1
97
vj-1
VL
en-1
IE
ÄNT
11:53
30:0
7
2 88
2
195
7 16
280
as
FÅRHOLMSTRANDEN
LAMMASSAARENRANTA
99
YR
MÄ
0 92
2274
40
t
3
as 95
1
VP-1
0 08
as
as
190
AP-1
1
-0 10
0
t 7
7 79
5
5
0
t7
1
0
18
2 53
4
2
as
t3
0
t 7
0
19
4
0
28
as
248
w-1
13
11:222
7 94
as
49
-0 09
0
t 7
0
t 7
0
18
vj-1
t 118
as
3 55
FÅRHOLMSTRANDEN
LAMMASSAARENRANTA
LOVÄG
EN
81
5
19
I 2/3
T IE
AN
AV
OR
5
7 41
AO-1 as
0
t 7
6
as
0
19
VP-1
3140
195
11
180
47
7
0
t 7
8 75
as
7
N
GE
95
6
2 60
as
II6:340
30:0
24
2595
I 2/3
t 109
as
0 16
YXHUVUDET
KIRVEENPÄÄ
3108
VL
195
0
t 7
t 70
190
AO-2
1 44
AO-1
3
as
t 70
0
1:140
327
200
11:479
8
1
VL
8 31
8 52
t 70
2
t 32
16
3 61
229
180
Ä
RV
OR
EK
19
0 08
t 70
180
as
vj-1
2273
96
I 1/2
t 70
7
57
as
9
AO-1
I 2/3
170
t 70
as
190
180
as
0
0 32
AP-1
4
as
10
2:3
91
98
9 52
as
190
vj-1
5
91
-0 06
t
70
4
3
t 70
280
as
1 93
2
GRÄVLIN
GSVÄGE
N
1
-0 13
7 22
180
as
61
14
t 70
9
-0 08
t
70
5
vj-1
t 75
II
3
as
190
6:348
0 76
t
70
2
AHMANTIE
JÄRVVÄGEN
t 32
16
160
AO-1
15
t
70
1
725
EKORRVÄGEN ORA
VANTIE
0 38
REN OHIKU
LKUTIE
2 43
0
43
t 32
6:333
180
44
190
as
413
0 74
-0 08
190
as
190
as
190
as
PIETARSAA
t 104
0 32
19
189-190
9 98
7 52
II
328
t 70
vj-1
6
7
5
2272
69
t7
0
17
17
0 14
2 75
2 62
1 04
23P3
218
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
TN
TL
20.1.2015
§
13 B
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
1
BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN
ASEMAKAAVAN SELOSTUS
Beskrivningen avser den 09.01.2015 daterade
detaljplanekartan.
Selostus koskee 09.01.2015 päivättyä asemakaavakarttaa.
1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
1. PERUS- JA TUNNISTETIEDOT
1.1 Identifikationsuppgifter
1.1 Tunnistetiedot
Detaljplanen berör:
Västra Fårholmen i staden Jakobstad.
Området, som inte har någon detaljplan sedan
tidigare, begränsas i öster av Jakobstads
Omfartsväg, i söder av Fattigviken, i väster av
Östanfjärden och i norr av den kraftledning i
stamnätet som går tvärsöver västra Fårholmen.
Planen berör följande Kyrkobys fastigheter i
Jakobstad: 6:136, 6:323, 6:326, 6:327, 6:328,
6:329, 6:331, 6:333, 6:340, 6:342, 6:343, 6:348,
6:349, 9:403, 11:53, 11:81, 11:90, 11:171,
11:215, 11:216, 11:217, 11:222, 11:324, 11:367,
11:400, 11:416, 11:417, 11:418, 11:419, 11:420,
11:421, 11:422, 11:423, 11:427, 11:435, 11:436,
11:440, 11:470, 11:479, 12:126, 12:188, allmän
väg 598:895:2:3 samt vattenområden 30:0 och
876:4.
Asemakaava koskee:
Pietarsaaren kaupungin läntistä Lammassaarta.
Alue, jolla ei ole aiempaa asemakaavaa, rajoittuu
idässä Pietarsaaren Ohikulkutiehen, etelässä
Köyhäinlahteen,
lännessä
Itälahteen,
ja
pohjoisessa läntistä Lammassaarta halkeavaan
kantaverkon voimalinjaan.
Kaava
koskee
seuraavia
Pietarsaaren
Kirkonkylän kiinteistöjä: 6:136, 6:323, 6:326,
6:327, 6:328, 6:329, 6:331, 6:333, 6:340, 6:342,
6:343, 6:348, 6:349, 9:403, 11:53, 11:81, 11:90,
11:171, 11:215, 11:216, 11:217, 11:222, 11:324,
11:367, 11:400, 11:416, 11:417, 11:418, 11:419,
11:420, 11:421, 11:422, 11:423, 11:427, 11:435,
11:436, 11:440, 11:470, 11:479, 12:126, 12:188,
yleistä tietä 598:895:2:3 sekä vesialueita 30:0 ja
876:4.
Genom detaljplanen och detaljplaneändringen
bildas:
Stadsdel 28 i Jakobstad, Fårholmen, kvarter 1-19
samt rekreations-, trafik-, gatu-, special-, skyddsoch vattenområden.
Asemakaavalla muodostuvat:
1.2 Planområdets läge
Planområdet ligger i nordöstra delen av staden,
på ca 3 km avstånd från stadens torg.
Se lägesbestämningskarta, bilaga 1.
1.2 Kaava-alueen sijainti
Kaava-alue sijaitsee kaupungin koillisosassa,
noin 3 km etäisyydellä kaupungin torilta.
Ks. karttaliite 1, sijaintikartta.
1.3 Planens syfte
1.3 Kaavan tarkoitus
Med planen bildas det första planlagda småhusområdet på Fårholmen. Det område med
sommarstugor som redan tidigare uppstått på
strandområdet inkluderas i den detaljplan som nu
bereds.
Kaavalla muodostetaan ensimmäinen kaavoitettu
pientaloalue Lammassaareen. Jo ennestään rantaalueelle kehittynyt huvila-alue sisällytetään
valmisteltavaan asemakaavaan.
Avsikten är att utnyttja planområdets styrkor,
Suunnittelualueen vahvuudet, kuten Itälahden
Pietarsaaren kaupungin kaupunginosa 28,
Lammassaari, korttelit 1-19 sekä virkistys-,
liikenne-, katu-, erityis-, suojelu- ja vesialueita.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
2
såsom närheten till Östanfjärden, terrängformationerna och skogen, för att få till stånd en
trivsam och särpräglad boendemiljö.
läheisyys, maastomuodot ja metsäisyys, pyritään
hyödyntämään viihtyisän ja omaperäisen
asuinympäristön aikaansaamiseksi
1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen
1.5 Luettelo selostuksen liitteistä
Beskrivningens bilagor är:
1. Lägesbestämningskarta
2. Markägoförhållanden
3. Utdrag ur tidsenlig detaljplan
4. Utdrag ur generalplanen
5. Detaljplanekarta med bestämmelser
6. Flygbild
7. Illustration
8. Inventering av flygekorre på Västra
Fårholmen
9. A+B. Inventeringar av fladdermöss på Västra
Fårholmen
10. Allmän beskrivning av naturtyperna på
Västra Fårholmen
11. Utredning av trafikbullret på Fårholmen
12. Utlåtande från Säkerhets- och
kemikalieverket Tukes 18.3.2014
13. NTM-centralens undantagsbeslut
27.10.2014
14. Utkast till områdesreserveringsplan för
väganslutningen till Fårholmen 08.01.2015
15. Innehållet i detaljplaneförslaget i förhållande
till rekommendationen i inventeringen av
flygekorre.
Selostuksen liitteitä ovat:
1. Sijaintikartta
2. Maanomistuskartta
3. Ote ajantasa-asemakaavasta
4. Ote yleiskaavasta
5. Asemakaavakartta määräyksineen
6. Ilmakuva
7. Havainnekuva
8. Läntisen Lammassaaren liitooravaselvitys
9. A+B. Läntisen Lammassaaren
lepakkoselvitykset
10. Läntisen Lammassaaren luontotyyppien
yleiskuvaus
11. Lammassaaren liikennemeluselvitys
12. Turvallisuus- ja kemikaalivirasto Tukes:in
lausunto 18.3.2014
13. ELY-keskuksen poikkeamispäätös
27.10.2014
14. Lammassaaren liittymän
tilavaraussuunnitelman luonnos 08.01.2015
15. Asemakaavaehdotuksen sisällön suhde liitooravaselvityksen suositukseen.
2. SAMMANDRAG
2. YHTEENVETO
2.1 Olika skeden i planprocessen
2.1 Kaavaprosessin vaiheet
2.1.1 Inledningsskede (november 2011 – juni
2012)
Planprojektet är en del av stadens tillväxtstrategi,
som stadens ledning behandlade år 2010. Den
egentliga beredningen av planen började i
november 2011. Alldeles i början drog vi upp
konturerna för västra och östra Fårholmens
planeringspotential i dess helhet (bild 1; Studie
över potentialen för byggande på Fårholmen
9.1.2012), och sedan koncentrerade vi oss på
Västra Fårholmen. De första utkasten
2.1.1 Käynnistys- ja perehtymisvaihe (marraskuu
2011 – kesäkuu 2012)
Kaavahanke liittyy kaupungin kasvustrategiaan,
joka oli kaupunginjohdon pohdinnassa vuonna
2010. Varsinainen kaavavalmistelu käynnistyi
marraskuussa 2011. Aivan alussa hahmoteltiin
läntisen
ja
itäisen
Lammassaaren
kaavapotentiaalia kokonaisuudessaan (kuva 1;
Lammassaaren rakentamispotentiaalin tutkielma
9.1.2012), jonka jälkeen keskityttiin Läntiseen
Lammassaareen. Ensimmäiset luonnokset
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
3
Bild 1.
Kuva 1.
Bild 2.
Kuva 2.
(bild 2; Ett preliminärt utkast till plankarta över
Västra Fårholmen 8.3.2012) skisserades redan
innan de gamla uppgifterna om förekomsten av
flygekorre hade uppdaterats med den nya
inventeringen av flygekorre (bilaga 8;
Inventering av flygekorre på Västra Fårholmen
2.5.2012).
Trots det gav naturskyddsgruppen vid NTMcentralen följande kommentar vid de första
myndighetsförhandlingarna enligt MBL 66 §
13.6.2012: ”Flygekorrarna har inventerats vid
rätt tid på våren 2012” och ”de planförslag som
gjorts utgående från inventeringen av flygekorre
är motiverade”. NTM-centralen ansåg likväl att
kartläggningen av planområdets naturvärden var
bristfällig och krävde tilläggsutredningar bl.a.
vad gäller fladdermöss.
2.1.2. Skede med fördjupad utredning och
planläggning (augusti 2012 – december 2013)
Från hösten 2012 till sommaren 2013 kompletterades naturkarteringarna vad gäller fladdermössen och naturtyperna (bilaga 9, Inventering av
fladdermöss på Västra Fårholmen; bilaga 10
Allmän beskrivning av naturtyperna på Västra
Fårholmen). Resultaten å ena sidan tvingade, å
andra sidan också inspirerade oss att omarbeta
(kuva
2;
alustava
luonnos
Läntisen
Lammassaaren
kaavakartasta
8.3.2012)
hahmoteltiin jo ennen kuin vanhat tiedot liitooravien esiintymisestä oli voitu päivittää uudella
liito-oravaselvityksellä (liite 8; Läntisen
Lammassaaren liito-oravakartoitus 2.5.2012).
Tästä huolimatta kommentoi ELY-keskuksen
luonnonsuojeluryhmä ensimmäisissä MKR 66§
mukaisissa viranomaisneuvotteluissa 13.6.2012,
että ”liito-oravat on inventoitu oikea-aikaisesti
keväällä 2012” ja että ”liito-oravaselvityksen
perusteella
tehdyt
kaavaehdotukset
ovat
perusteltuja”.
Kaava-alueen
luontoarvojen
kartoituksen ELY-keskus katsoi kuitenkin vielä
puutteelliseksi, vaatien lisäkartoitusta mm.
lepakkojen osalta.
2.1.2.
Syventävän
selvittelyn
ja
kaavasuunnittelun vaihe (elokuu 2012 –
joulukuu 2013)
Syksyltä 2012 kesään 2013 täydennettiin
luontokartoitukset lepakkojen ja luontotyyppien
osalta (liite 9, Läntisen Lammassaaren
lepakkoselvitys; liite 10 yleiskuvaus Läntisen
Lammassaaren
luontotyypeistä).
Tulokset
toisaalta pakottivat, toisaalta myös inspiroivat
työstämään keväällä laadittua kaavaluonnosta
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
4
det utkast till plan som gjorts på våren i en betydligt finkänsligare och naturenligare riktning.
Sommaren 2013 lät vi ännu utföra en trafikbullerutredning (bilaga 11; utredning av trafikbullret på planområdet), och i slutet av år 2013 var
utkastet till plan för Västra Fårholmen tekniskt
färdigt för behandling (bilaga 5; utkast till plan
16.1.2013). I det skedet ansåg vi det likväl vara
skäl att ordna ett extra och heltäckande hörande
under planeringstiden, eftersom beredningstiden
hade blivit väldigt utdragen och eftersom utkastet innehöll speciallösningar, som det skulle vara
bra att få officiella utlåtanden om redan på utkaststadiet.
2.1.3. Skede då frågan om väganslutningen och
fladdermushuset utreddes och planförslaget
färdigställdes (januari 2014 – december 2014).
Planläggningsavdelningen framlade planutkastet
för tekniska nämnden 28.1.2014, lade fram det
till påseende för allmänheten under en månad,
begärde flera utlåtanden om utkastet och föreslog
att staden Jakobstad som stöd för planutkastet
skulle ansöka om ett i naturvårdslagen 49 § 3
mom. avsett tillstånd av NTM-centralen att
avvika från förbudet att förstöra eller försämra
en rastplats för den nordiska fladdermusen. Snart
kunde vi ännu i någon mån utveckla och justera
planutkastet utgående från utlåtandena och
medborgar-responsen,
men
frågan
om
väganslutningen och fladdermushuset avgjordes
först 27.10.2014, då naturvårdsgruppen vid
NTM-centralen
avslog
ansökan
om
undantagstillstånd (bilaga 13; NTM-centralens
undantagsbeslut
27.10.2014).
Områdesreserveringsplanen för den alternativa
väganslutningen färdigställdes i rask takt
19.11.2014 (bilaga 14, utkast till områdesreserveringsplan för väganslutning 19.11.2014),
och det egentliga planförslaget 6.12.2014 (bilaga
5; Detaljplan & detaljplanebestämmelser).
voimakkaasti
entistä
huomattavasti
hienovaraisempaan ja luonnonmukaisempaan
suuntaan. Kesällä 2013 teetettiin vielä
liikennemeluselvitys (liite 11, kaava-alueen
liikennemeluselvitys), ja loppuvuonna 2013 oli
Läntisen Lammassaaren kaavaluonnos teknisesti
valmis käsittelyyn (liite 5; kaavaluonnos
16.1.2013). Siinä vaiheessa katsottiin kuitenkin
aiheelliseksi järjestää ylimääräinen ja kattava
suunnitteluaikainen
kuuleminen,
koska
valmisteluaika oli venynyt varsin pitkäksi, ja
koska luonnos käsitti erikoisratkaisuja, joista
olisi hyvä saada virallisia lausuntoja jo
luonnosvaiheessa.
2.1.3. Tieliittymä- ja lepakkotalokysymyksen
selvittelyn sekä kaavaehdotuksen viimeistelyn
vaihe (tammikuu 2014 – joulukuu 2014).
Kaavaosasto esitteli kaavaluonnosta tekniselle
lautakunnalle 28.1.2014, asetti sen yleisölle
nähtäväksi kuukauden ajaksi, haki luonnoksesta
lukuisia lausuntoja, ja ehdotti, että Pietarsaaren
kaupunki hakisi kaavaluonnoksen tueksi ELYkeskukselta Luonnonsuojelulain 49§ 3 mom.
mukaisen
poikkeamisluvan
pohjanlepakon
levähdyspaikan
hävittämisja
heikentämiskiellosta. Kaavaluonnosta voitiin
pian vielä hieman kehittää ja tarkistaa
lausuntojen ja kansalaispalautteen perusteella,
mutta tieliittymä- ja lepakkotalokysymys ratkesi
vasta
27.10.2014
ELY-keskuksen
luonnonsuojeluryhmän
kielteisellä
poikkeamislupapäätöksellä (liite 13; ELY:n
poikkeamispäätös 27.10.2014). Vaihtoehtoisen
tieliittymän vaatima aluevaraussuunnitelma
valmistui pikavauhdissa 19.11.2014 (liite 14,
tieliittymän aluevaraussuunnitelman luonnos
19.11.2014), ja varsinainen kaavaehdotus
6.12.2014
(liite
5;
Asemakaavakartta
määräyksineen).
2.2 Detaljplanen
2.2 Asemakaava
Det är fråga om den första detaljplanen för
Fårholmen. I terrängen bakom strandområdet,
som är bebyggt med sommarstugor, bildas en ny
småhusbebyggelse med 58 tomter för
egnahemshus, 14 tomter för parhus och 5 tomter
för småhus som rymmer flera hushåll. Befintliga
sommarstugetomter
anvisas
rätt
till
åretruntboende. Bostadsområdet blir tillgängligt
via en anslutning till Omfartsvägen. Direkt
Kyse
on
Lammassaaren
ensimmäisestä
asemakaavasta. Huvilakäytössä olevan rantaalueen takamaastoon muodostetaan uutta
pientaloasutusta,
joka
käsittää
58
omakotitalotonttia, 14 paritalotonttia ja 5
useamman
kotitalouden
pientalotonttia.
Olemassa oleville huvila-tonteille (21 kpl)
osoitetaan oikeus ympärivuotiselle asumiselle.
Asuinalue avataan Ohikulkutien liittymän kautta.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
5
förbindelse från Björnholmen kommer i princip
att kvarstå endast för den lätta trafiken. Det
kommer inte att finnas någon service på området.
Suora kulkuyhteys Karhusaaresta säilyy
lähtökohtaisesti ainoastaan kevyelle liikenteelle.
Alueelle ei tule palveluita.
2.3 Genomförandet av detaljplanen
2.3 Asemakaavan toteuttaminen
Planområdet är attraktivt och det är nästan helt i
stadens ägo, så området kommer att bebyggas
närmast i den takt som staden får kommunaltekniken och gatorna i ordning och tomterna
klara för utdelning. Förverkligandet av planen
inleds med byggandet av den nya anslutningen
till omfartsvägen.
Kaava-alue on vetovoimainen ja se on lähes
kokonaan kaupungin omistuksessa, joten alueen
rakentuminen tullee sujumaan lähinnä siinä
tahdissa kuin kaupunki saa kunnallistekniikan ja
kadut järjestetyksi ja tontit jaettaviksi.
Toteutuminen käynnistyy Ohikulkutien uuden
liittymän rakentamisella.
3 UTGÅNGSPUNKTER
3 LÄHTÖTILANNE
3.1 Utredning över förhållandena i planeringsområdet
3.1 Suunnittelualueella vallitseva tilanne
3.1.1 Lammassaaren yleiskuvaus
3.1.1 Allmän beskrivning av Fårholmen
På stränderna av Fårholmen finns det sommarstugebebyggelse, men de inre delarna är obebyggda och nästan helt täckta av tät, fullvuxen
skog. Omfartsvägen delar Fårholmen ganska exakt i två lika stora delar, av vilka den västra delen nu är föremål för planläggning.
Lammassaaren rannoilla on huvila-asutusta mutta saaren sisäosat ovat rakentamatta ja lähes kokonaan tiheän ja täysikasvuisen metsän peitossa.
Ohikulkutie jakaa Lammassaaren melko tarkkaan kahteen samankokoiseen osaan, joista läntinen puoli on nyt kaavoituksen kohteena.
3.1.2 Naturmiljön
3.1.2 Luonnonympäristö
Planområdet sluttar mot väster, terrängen stiger
från stranden av Östanfjärden mot Omfartsvägen. Höjdskillnaderna är betydande med Jakobstadsmått, och de är ställvis branta. Den högsta
punkten ligger i nordöstra hörnet av planområdet, invid Omfartsvägen, och dess höjdläge är +
10,50 m.
Suunnittelualue on länsirinnettä, maasto noustessaan Itälahden rannasta kohti Ohikulkutietä.
Korkeuserot ovat pietarsaarelaisittain merkittävät, ja ne ovat paikoin jyrkkiä. Korkein kohta sijaitsee suunnittelualueen koillisnurkassa Ohikulkutien varrella, ja sen korkeusasema on + 10,50
m.
De obebyggda områdena är för det mesta täckta
av skog med blåbärs- eller lingonris. Vid planområdets högsta punkt finns ett litet bergsområde
som täcks av lavar och där det växer gamla tallar. Urberget är nära ytan också på andra ställen
och berget kommer i dagen på flera ställen.
Största delen av skogen är över 80 år gammal
och utgörs av relativt orörd, grandominerad skog
med blåbärsris (MT), bland granarna växer också
många aspar. Den här naturtypen utgör en typisk
livsmiljö för flygekorren, och vi visste på förhand att det finns ett starkt bestånd av flygekorrar på området.
Rakentamattomat alueet ovat enimmäkseen kuusivaltaisen mustikka- tai puolukkatyyppisen metsän peitossa. Suunnittelualueen korkeimmalta
kohdalta löytyy pieni jäkälän peittämä kalliomaa, jossa kasvaa iäkkäitä mäntyjä. Peruskallio
on lähellä pintaa muuallakin, ja avokalliota näkyy useammassa paikassa.
Suurin osa metsästä on yli 80-vuotista ja suhteellisen koskematonta kuusivaltaista mustikkatyypistä metsää (MT), jonka seassa kasvaa myös
paljon haapaa. Luontotyyppi on tyypillistä liitooravan elinympäristöä ja etukäteen tiedettiin alueella olevan vahva liito-oravakanta.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
6
De talrika observationerna av fladdermöss var
likväl oväntade. Byggnadsbeståndet av gamla
sommarstugor erbjuder goda gömställen för
fladdermöss. En fyndplats konstaterades vara en
sådan rastplats som avses i 49 § 1 mom. naturvårdslagen. Inga förökningsställen hittades.
Lepakkohavaintojen runsautta ei kuitenkaan
osattu odottaa. Vanhojen huviloiden rakennuskanta tarjoaa lepakoille hyviä piilopaikkoja. Yksi
löytöpaikka todettiin Luonnonsuojelulain 49 § 1
mom. tarkoittamaksi levähdyspaikaksi. Lisääntymispaikkoja ei löydetty.
I nordöstra delen av planområdet finns en grund
dal, där skogen har ödemarkskaraktär med
många döda träd som står upprätta eller är i olika
skeden av förmultning. I den innersta delen av
Fattigviken finns en källa som är nästan i naturtillstånd och omges av fuktiga lundskogar. På
båda delområdena kan det förekomma sällsynta
eller utrotningshotade mossor, växt- och insektarter.
Östanfjärden har nyligen muddrats och i det
sammanhanget blev också Fattigviken iståndsatt.
bilaga 8;Inventering av flygekorre vid Västra
Fårholmen
bilagor 11A+B; Fladdermusinventeringar på
Västra Fårholmen
bilaga 10; Översiktlig naturbeskrivning för Västra Fårholmen, Jakobstad
Suunnittelualueen koillisosassa sijaitsee loiva
laakso jonka korpimaisessa metsässä on paljon
kuolleita puita pystyssä ja eri vaiheissa maatuvina. Köyhäinlahden pohjukan tuntumassa on lähes luonnontilassa oleva lähde ympäröivine kosteine lehtometsineen. Molemmilla osa-alueella
saattaa esiintyä harvinaisia tai uhanalaisia sammalia sekä kasvi- ja hyönteislajeja.
Itälahti on hiljattain ruopattu, ja sen yhteydessä
tuli myös Köyhäinlahti kunnostetuksi.
liite 8; Läntisen Lammassaaren liitooravaselvitys
liitteet 11A+B; Läntisen Lammassaaren lepakkoselvitykset
liite 10; Översiktlig naturbeskrivning för Västra
Fårholmen, Jakobstad
3.1.3 Den byggda miljön
3.1.3 Rakennettu ympäristö
Byggnadsbestånd
På planområdet har en för Jakobstad typisk
sommarstugebebyggelse brett ut sig i strandzonen. På stranden och i dess närhet finns sammanlagt 26 byggplatser. Stugorna utgör i alla hänseenden en mycket brokig grupp. Skalan har visserligen förblivit ganska liten, vilket torde bero
på de begränsningar som byggnadsordningen
ställer.
Rakennuskanta
Suunnittelualueen rantavyöhykkeelle on levinnyt
tyypillistä pietarsaarelaista huvila-asutusta. Rannalla ja sen tuntumassa on yhteensä 26 rakennuspaikkaa. Huvilat muodostavat kaikilta ominaisuuksiltaan varsin kirjavan joukon. Tosin mittakaava on säilynyt melko hyvin pienenä, mikä
selittynee rakennusjärjestyksen asettamista rajoituksista.
Staden är likväl nära och trycket på en urbanisering av byggnadsbeståndet syns ställvis mycket
tydligt.
Kaupunki on kuitenkin lähellä, ja rakennuskannan urbanisoitumisen paineet tulevatkin paikoin
rakennuskannassa hyvin näkyviin.
På Lovägen finns ett äldre bostadshus alldeles
invid den senare byggda Omfartsvägen (regionväg 749). Vid fladdermuskarteringen visade det
sig att huset är en sådan rastplats för fladdermöss, som det enligt naturvårdslagen 49 § 1
mom. är förbjudet att förstöra eller försämra.
Ilveksentien varrelta löytyy vanhempi asuinrakennus aivan myöhemmin rakennetun Ohikulkutien (seututie 749) vierestä. Talo osoittautui lepakkokartoituksessa lepakkojen levähdyspaikaksi, jonka hävittäminen tai heikkeneminen on
kielletty (Luonnonsuojelulaki 49 § 1 mom.).
Det andra bostadshuset på planområdet ligger
vid Västra Fårholmsvägen. Egnahemshuset i ett
plan är från år 1988.
Suunnittelualueen toinen asuinrakennus sijaitsee
Läntisen Lammassaarentien varrella. Yksikerroksinen omakotitalo on vuodelta 1988.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
7
Vägar, gator och samhällsteknik
Planområdet kan nås från Omfartsvägen och
Lovägen. Omfartsvägen byggdes av staten i
slutet av 1950-talet som regionväg 749. Lovägen
är en gammal lokalväg, som förbinder norra
Östanpå, Björnholmen och Fårholmen med
varandra, en smal väg som går genom den täta
bebyggelsen på Björnholmen.
Stadens vattenlednings- och avloppsnät omfattar
de stadsdelar som gränsar till Fårholmen, dvs.
Östanpå, Björnholmen och Rosasholmen, men
det når inte till Fårholmen.
Längs planområdets norra och östra gräns löper
en 110 kV kraftledning, som förbinder UPM:s
Jakobstads fabriker med det nationella stamnätet.
Tiet, kadut ja yhdyskuntatekniikka
Suunnittelualue on saavutettavissa Ohikulkutien
ja Ilveksentien kautta. Ohikulkutien on valtion
1950- luvun loppupuoliskolla rakentama seututie
749. Ilveksentie on vanha paikallistie, joka
yhdistää
Pohjois-Itälän,
Karhusaaren
ja
Lammassaaren keskenään, kulkien kapeana
Karhunsaaren tiiviin asutuksen lävitse.
Kaupungin vesijohto- ja viemäriverkko kattaa
Lammassaaren naapurikaupunginosat Itälä,
Karhusaari
ja
Ruusasholma,
mutta
Lammassaareen se ei yllä.
Suunnittelualueen pohjois- ja itärajaa myöten
kulkee 110 kV:n voimalinja, jolla UPM:n
Pietarsaaren
tehtaat
on
kytketty
valtakunnalliseen kantaverkkoon.
Miljövård och miljöstörningar
Omfartsvägen orsakar trafikbuller. Dagtid
sträcker sig området med en medelljudnivå på
mer än 55 dB ca 150 m från vägen och nattetid
en medelljudnivå på mer än 45 dB högst ca 210
m från vägen.
Vägen, som i tiden byggdes med stöd av
väglagen, drogs utan att man desto mer brydde
sig om de miljöstörningar som den orsakade.
Vägen går alldeles intill ett bostadshus, som
fanns redan då. Dagtid är trafikbullernivån vid
huset 60-65 dB och nattetid är bullernivån 55-60
dB.
bilaga 11; Utredning av trafikbullret på
Fårholmen
Fårholmen
ligger
delvis
inom
konsultationszonen – enligt EU:s direktiv
96/82/EG – runt UPM:s och Outokumpus
fabriker. Redan på utkaststadiet begärdes
utlåtande i ärendet från Säkerhets- och
kemikalieverket Tukes.
Bilaga 12; Säkerhets- och kemikalieverkets
utlåtande 18.3.2014
Ympäristönsuojelu ja ympäristöhäiriöt
Ohikulkutien aiheuttaa liikennemelua. Päiväajan
yli 55 dB keskiäänitasoalue leviää enimmillään
noin 150 m etäisyydelle tiestä ja yöajan yli 45
dB keskiäänitaso enimmillään noin 210 m etäisyydelle tiestä.
Aikoinaan Tielain nojalla toteutettu tie linjattiin
sen kummemmin välittämättä tien aiheuttamasta
ympäristöhäiriöistä. Tie kulkee aivan asuintalon
vierestä, joka oli jo silloin olemassa. Päiväajan
liikennemelutaso on talon kohdalla 60-65 dB ja
yöajan melutaso 55-60 dB.
liite 11; Lammassaaren liikennemeluselvitys
Lammassaari sijaitsee osittain UPM- ja
Outokummun tehtaita ympäröivällä EUdirektiivin
96/82/EG
mukaisella
konsultaatiovyöhykkeellä.
Asiasta
on
kaavaehdotuksen luonnosvaiheessa hankittu
lausunto Turvallisuus- ja kemikaalivirastolta
Tukes.
Liite 12; Turvallisuus ja kemikaaliviraston
lausunto 18.3.2014
3.1.4 Markägoförhållanden
3.1.4 Maanomistus
Byggplatserna för befintliga sommarstugor och
andra bostadshus är i privat ägo, förutom en. Staten äger den mark som Omfartsvägen är dragen
över. Alla andra markområden på planområdet
ägs av staden Jakobstad förutom jordregisterlägenhet 11:367, som ligger på östra sidan av Omfartsvägen och ägs av ett privat dödsbo.
Av vattenområdena ägs det samfällda vattenområdet 30:0 av staden Jakobstad och det samfällda
Olemassa olevien huviloiden ja muiden asuinrakennusten rakennuspaikat ovat yksityisomistuksessa yhtä lukuun ottamatta. Valtio omistaa Ohikulkutien maapohjan. Suunnittelualueen kaikki
muut maa-alueet ovat Pietarsaaren kaupungin
omistuksessa lukuun ottamatta yksityisen kuolinpesän omistamaa maarekisteritilaa 11:367
Ohikulkutien itäpuolella.
Vesialueista yhteinen vesialue 30:0 on Pietarsaa-
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
8
vattenområdet 876:4 av Pirilö Hemmans Samfällda Områden.
Se bilaga 2; Markägoförhållanden.
ren kaupungin ja yhteinen vesialue 876:4 Pirilö
Hemmans Samfällda Områden:in omistuksessa.
Katso liite 2; maanomistus
3.2 Planeringssituationen
3.2 Kaavoitustilanne
Planer, beslut och utredningar som berör planområdet
Suunnittelualuetta
koskevat
päätökset ja selvitykset.
Landskapsplan
Enligt
Österbottens
landskapsplan,
som
fastställdes av miljöministeriet 21.10.2012,
ligger Fårholmen inom Jakobstads område för
tätortsfunktioner (A).
Maakuntakaava
Pohjanmaan maakuntakaavan mukaan, jonka
ympäristöministeri on vahvistanut 21.10.2012,
Lammassaari
sijaitsee
Pietarsaaren
taajamatoimintojen alueella (A).
Generalplan
Sommarstugebebyggelsen på Fårholmen har
anvisats som område för sommarboende (RA) i
den av stadsfullmäktige 2008 godkända
generalplanen. Västra Fårholmen har i övrigt
markerats som område av landsbygdskaraktär,
likväl
försett
med
tilläggsbeteckningen
”riktgivande områdesreservering för marknära
boende”
(riktgivande
AP).
Jakobstads
generalplan saknar rättsverkan.
Se bilaga 4; Utdrag ur generalplanen
Yleiskaava
Lammassaaren huvila-asutukset on osoitettu
kesä-asuntojen
alueeksi
(RA)
kaupunginvaltuuston
2008
hyväksymässä
yleiskaavassa. Läntinen Lammasaari on muutoin
osoitettu maaseutumaiseksi alueeksi, kuitenkin
varustettuna
lisämerkinnällä
”ohjeellinen
aluevaraus maanläheistä asumista varten”
(ohjeellinen AP). Pietarsaaren yleiskaava ei ole
okeusvaikutteinen.
Katso liite 4; ote yleiskaavasta
Detaljplan
Detaljplaneförslaget omfattar enbart områden
som inte har tidigare detaljplan. Förslaget till
detaljplan ansluter sig längs den södra gränsen
direkt till detaljplanen för Björnholmen.
Se bilaga 3; Utdrag ur tidsenlig detaljplan
Asemakaava
Asemakaavaehdotus käsittää pelkästään aluetta,
jolla
ei
ole
aiempaa
asemakaavaa.
Asemakaavaehdotus liittyy etelärajansa myöten
saumattomasti Karhusaaren asemakaavaan.
Katso liite 3; ote ajantasa-asemakaavasta
4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN
4.1 Behovet av detaljplaneringen
4 KAAVOITUKSEN VAIHEET
4.1 Asemakaavan laatimistarve
Området planeras för att skapa nya tomtreserver
för småhusboende. Planprojektet är en del av
stadens tillväxtstrategi, som stadens ledning behandlade år 2010. På planläggningsavdelningen
undersöktes då planeringspotentialen för markområden i Björnviken, på Fårholmen och i de
västra stadsdelarna.
Alue kaavoitetaan uusien tonttivarantojen
saamiseksi pientaloille. Kaavahanke liittyy
kaupungin
kasvustrategiaan,
joka
oli
kaupunginjohdon pohdinnassa vuonna 2010.
Kaavoitusosastolla tutkittiin silloin maa-alueiden
kaavapotentiaalia Otsolahden, Lammassaaren ja
länsikaupungin kaupunginosissa.
4.2 Beslut om planeringsstart
4.2 Suunnittelun aloittamista koskeva päätös
Inget separat beslut om planeringsstart har fattats, men planeringen kan anses vara formellt
Erillistä päätöstä ei ole tehty, mutta kaavoituksen
voidaan katsoa virallisesti käynnistyneen
suunnitelmat,
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
9
påbörjad 15.11.2011, då tekniska nämnden antecknade programmet för deltagande och bedömning för kännedom.
15.11.2011, kun tekninen lautakunta merkitsi
kaavan osallistumis- ja arviointisuunnitelman
tiedoksi.
4.3 Deltagande och samarbete
4.3 Osallistuminen ja yhteistyö
4.3.1 Intressenter
Direkta intressenter är markägare och invånare
på planområdet samt övriga invånare på
Fårholmen. Fårholmen sträcker sig i norr ända
till kommungränsen, men det egentliga
planeringsområdet sträcker sig inte så långt, och
Larsmo kommun nämns inte längre som
intressent efter uppdateringen av programmet för
deltagande och bedömning 16.1.2014.
4.3.1 Osalliset
Välittömiä osallisia ovat suunnittelualueen
maanomistajat ja asukkaat sekä Lammassaaren
muut asukkaat. Lammassaari ulottuu pohjoisessa
kuntarajaan
asti,
mutta
varsinainen
suunnittelualue ei ulotu niin pitkälle, eikä näin
ollen Luodon kuntaa enää mainita osallisena
osallistumisarviointisuunnitelman
päivityksen
jälkeen 16.1.2014.
4.3.2 Anhängiggörande och anhängigvarande
Information om att planeringen hade påbörjats
ingick 20.11.2011 i de lokala dagstidningarna.
Intressenter utanför kommunen informerades
skilt med brev. I samband med uppdateringen av
programmet för deltagande och bedömning informerades på nytt om att beredningen av planen
var anhängig 5.2.2014. Avgränsningen av planeringsområdet hade i det skedet klarnat så, att de
östra och norra delarna av Fårholmen hade utelämnats. Vi blev tvungna att uppdatera programmet för deltagande och bedömning ännu en
gång 13.11.2014, eftersom områdesreserveringsplanen för trafiken hade visat att trafikarrangemangen för den nya väganslutningen inte riktigt
ryms inom nuvarande vägområde. Den obetydliga utvidgningen av planeringsområdet berörde
endast en privat markägare, som informerades
direkt per brev. De andra jordregisterlägenheterna som berördes av utvidgningen var i staden Jakobstads ägo.
4.3.3 Deltagande och växelverkan
Informationen om att planeringen inletts har
väckt stort intresse bland markägarna och
sommargästerna
på
Fårholmen.
Några
intressenter har orkat följa med beredningen av
planen ända till slutet, fastän processen innehöll
långa stillsamma perioder och allt som allt blev
ovanligt långt utdragen. Planeraren har dessutom
under processens gång på eget initiativ tagit
kontakt med de intressenter, vars intressen helt
tydligt berördes av de planlösningar som man för
tillfället funderade på.
4.3.2 Vireille tulo ja vireillä olo
Suunnittelun
käynnistämisestä
ilmoitettiin
20.11.2011 paikallisissa sanomalehdissä. Ulkokuntalaisille tiedotettiin erikseen kirjeellä. Kaavavalmistelun vireillä olosta ilmoitettiin uudestaan 5.2.2014 osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivityksen yhteydessä. Suunnittelualueen rajaus oli siinä vaiheessa selkiintynyt niin,
että Lammassaaren itä- ja pohjoisosat jäivät siitä
pois. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma jouduttiin vielä kerran päivittämään 13.11.2014,
koska liikenteellinen aluevaraussuunnitelma oli
osoittanut, että uuden tieliittämän liikennejärjestelyt eivät aivan mahdu nykyiselle tiealueelle.
Suunnittelualueen vähäinen laajennus koski ainoastaan yhtä yksityistä maanomistajaa, jolle
tiedotettiin suoraan kirjeitse. Muut maarekisteritilat joita laajennus koski olivat Pietarsaaren
kaupungin omistuksessa.
4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaikutus
Tieto suunnittelun käynnistämisestä herätti
runsaasti
mielenkiintoa
Lammassaaren
maanomistajien
ja
huvila-asukkaiden
keskuudessa. Muutama osallinen on jaksanut
seurata kaavavalmistelun etenemistä loppuun
asti, vaikka prosessissa oli pitkiä hiljaisia kausia,
venyen kaiken kaikkiaan poikkeuksellisen
pitkäksi. Kaavoittaja on lisäksi ajan mittaan
ottanut
oma-aloitteisesti
yhteyttä
niihin
osallisiin, joiden etuja parhaillaan pohdinnassa
olleet kaavaratkaisut ilmiselvästi koskivat.
4.3.4 Myndighetssamarbete
I myndighetssamarbetet på kommunnivå har
4.3.4 Viranomaisyhteistyö
Viranomaisyhteistyötä on kuntatasolla tehty mm.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
10
deltagit bl.a. Jakobstads Vatten samt kommunaltekniska avdelningen, mätningsavdelningen,
miljövårdsbyrån och byggnadstillsynsbyrån vid
centralen för tekniska tjänster. Bland statliga
myndigheter bör nämnas verksamhetsområdena
trafik, naturskydd samt områdesanvändning och
byggande vid NTM-centralen i Österbotten.
Pietarsaaren Veden, Teknisen palvelukeskuksen
kunnallisteknisen osaston ja mittausosaston,
ympäristönsuojelutoimiston
ja
rakennusvalvontatoimiston
kanssa.
Valtion
viranomaisista mainittakoon Pohjanmaan ELYkeskuksen toimialat liikenne, luonnonsuojelu
sekä alueiden käyttö ja rakentaminen.
4.4 Mål för detaljplanen
4.4 Asemakaavan tavoitteet
Målet för detaljplaneringen är att skapa den
tomtreserv som behövs i de östra delarna av
staden och vars särdrag är närheten till naturen.
Asemakaavoituksen tavoitteena on luoda
kaupungin itäosiin tarvittavaa tonttireserviä,
jonka ominaispiirteenä on luonnonläheisyys.
Speciella mål är:
- att respektera befintlig sommarstugebebyggelse
Erityistavoitteina on:
- kunnioittaa olemassa olevaa huvila-asutusta,
- att bevara områdets särdrag: bergen, de grandominerade skogarna och terrängformationerna
- säilyttää alueen ominaispiirteet: kalliot, kuusivaltaiset metsät ja maastomuodot
- att utnyttja områdets styrkor, såsom läget på
stranden av Östanfjärden, nära stadens centrum
- hyödyntää alueen vahvuuksia, kuten sijaintia
Itälahden rannalla ja lähellä kaupungin keskustaa
- att sträva till att bevara naturvärdena,
- edistää luontoarvojen säilymistä,
- att bekämpa det trafikbuller som Omfartsvägen
orsakar
- torjuta Ohikulkutien aiheuttaman liikennemelun
4.5 Grunderna för detaljplanelösningen
4.5 Asemakaavaratkaisun perusteet
En betydande del av planområdet är obebyggt
och de här obebyggda delområdena är nästan
helt i stadens ägo, vilket framgår av beskrivningen av utgångspunkterna för planområdet (se kapitel 3).
Planeringsfriheten har likväl avsevärt begränsats
av flera samtidigt verkande omständigheter:
- den befintliga sommarstugebebyggelsen i
strandzonen,
- resultaten av flygekorrs-, fladdermus- och naturtypsinventeringarna,
- trafikbullret från Omfartsvägen,
- det planerade bostadsområdet kan nås med bil
endast via anslutningen till Omfartsvägen,
-ett effektivt utnyttjande av tomtmarken på ett
optimalt sätt, så att man uppnår en rimlig planeffektivitet.
Kuten kuvauksesta suunnittelualueen lähtötilanteesta ilmenee (katso luku 3), on merkittävä osa
suunnittelualueesta rakentamaton, ja ovat nämä
rakentamattomat osa-alueet lähes kokonaan kaupungin omistuksessa.
Suunnitteluvapautta ovat kuitenkin merkittävästi
rajoittaneet useat samanaikaisesti vaikuttavat
seikat:
- rantavyöhykkeen olemassa oleva huvila-asutus,
- liito-orava-, lepakko- ja luontotyyppiselvitysten
tulokset,
- Ohikulkutien aiheuttama liikennemelu,
- suunniteltavan asuinalueen saavutettavuus autoilla on mahdollista ainoastaan Ohikulkutiehen
kautta järjestettävästä liittymästä,
-tonttimaan tehokas hyödyntäminen optimaalisesti kohtuullisen kaavatehokkuuden saavuttamiseksi.
I den föreslagna detaljplanelösningen har småhusområdet en relativt tät kvartersstruktur, men å
Ehdotuksen asemakaavaratkaisussa pientaloalueen korttelirakenne on suhteellisen tiivis mutta
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
11
andra sidan besparas en ovanligt stor del av
planområdet helt från bebyggelse. På det här viset har ett noggrant iakttagande av randvillkoren
vänts till en resurs med vars hjälp man har lyckats bevara och betona områdets karaktär och lyfta fram dess särdrag.
De nya egnahemshustomterna (AO-1) i planförslaget är till ytan mindre än vanligt. Till urvalet i
planförslaget hör dessutom parhustomter (AP-1)
och småhustomter för flera hushåll (AP-2). Trots
sin tätare kvartersstruktur är det blivande småhusområdet synnerligen naturnära och annars
också attraktivt på många sätt.
toisaalta ehdotus säästää poikkeuksellisen suuren
osan suunnittelualueesta kokonaan rakentamiselta. Näin reunaehtojen tarkka seuraaminen on
käännetty voimavaraksi, jolla on onnistuttu tavoittamaan ja korostamaan alueen luonnetta ja
tuomaan esiin sen ominaispiirteitä.
Kaavaehdotuksen uudet omakotitalotontit (AO1) ovat pinta-alaltaan tavallista pienempiä. Kaavaehdotuksen keinovalikoimaan kuuluu lisäksi
paritalotontteja (AP-1) ja useamman kotitalouden pientalotontteja (AP-2). Tiiviimmästä korttelirakenteestaan huolimatta tuleva pientaloalue on
varsin luonnonläheinen ja muutenkin monin tavoin vetovoimainen.
Den nya väganslutningen till Västra Fårholmen
hade i det planutkast som är daterat 16.1.2014 ritats in så, att den gick över det s.k. fladdermushusets tomt. Det gamla bostadshuset ligger inom
Omfartsvägens trafikbullerområde, och planeraren hade kommit till den slutsatsen att ett hus
utan egentliga användningsmöjligheter eller
framtid inte kan räddas i längden. Därför hade
planeraren ansett det vara ändamålsenligt att dra
nytta av byggplatsens öppna gårdsplan vid dragningen av väganslutningen till planeringsområdet. På det viset skulle man inte behöva röja en
ny öppning genom skyddsgrönområdet vid Omfartsvägen. Det täta, fullvuxna trädbeståndet bildar en livsmiljö som bör bevaras åt flygekorrarna, dvs. den andra arten som avses i EUdirektivet.
Planförslaget strävade till att skapa förutsättningar för att bevara den nordiska fladdermusstammen på Fårholmen på en gynnsam nivå, genom att skydda planområdets alla gamla skogar,
och genom att skapa möjligheter att ordna ersättande rastplatser för fladdermössen.
Planlösningen skulle ha behövt stöd av ett i 49 §
3 mom. naturvårdslagen avsett tillstånd att avvika från förbudet att förstöra eller försämra den
nordiska fladdermusens rastplatser.
NTM-centralen avslog likväl staden Jakobstads
ansökan om undantag med sitt beslut 27.10.2014
(bilaga 13; NTM-centralens undantagsbeslut),
och väganslutningen flyttades i det slutliga planförslaget norr om fladdermushuset.
Läntisen Lammassaaren uusi tieliittymä oli
16.1.2014 päivätyssä kaavaluonnoksessa linjattu
kulkemaan niin sanotun lepakkotalon pihapiirin
kohdalta. Vanha asuintalo sijaitsee Ohikulkutien
liikennemelualueella, ja kaavasuunnittelija oli
tullut siihen tulokseen, että vailla varsinaista
käyttöä ja tulevaisuutta olevaa taloa ei pidemmän päällä pystytä pelastamaan. Näin ollen kaavasuunnittelija oli katsonut tarkoituksenmukaiseksi hyödyntää rakennuspaikan pihapiirin avoin
alue suunnittelualueen tieliittymän linjauksessa,
jolloin vältyttäisiin kokonaan uuden aukon puhkomisesta Ohikulkutien suojaviheralueen lävitse,
jonka tiheä täysi-ikäinen puusto on liito-oraville
eli toisen EU-direktiivin tarkoittamalle lajille
suojeltava elinympäristö sekin. Kaavaluonnos
olisi pyrkinyt luomaan edellytykset Lammassaaren pohjanlepakon kannan suotuisan tason säilyttämiselle suojelemalla suunnittelualueen kaikki
vanhat metsät, ja luomalla mahdollisuuksia järjestää lepakoille korvaavia levähdyspaikkoja.
Ratkaisu olisi tarvinnut tuekseen Luonnonsuojelulain 49§ 3 mom. mukaisen poikkeamisluvan
pohjanlepakon levähdyspaikan hävittämis- ja
heikentämiskiellosta. ELY-keskus hylkäsi kuitenkin Pietarsaaren kaupungin poikkeushakemuksen 27.10.2014 (liite 13; ELY:n poikkeamispäätös), ja tieliittymä siirrettiin lopullisessa kaavaehdotuksessa lepakkotalon pohjoispuolelle.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
12
5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN
5. ASEMAKAAVAN KUVAUS
5.1 Planens struktur
5.1 Kaavan rakenne
Kaavaehdotus
osoittaa
liito-oravakannan
asuttama
metsäinen
keskiosa
lähivirkistysalueeksi,
jonka
ympäristö
säilytetään. Ehdotus ryhmittelee Läntisen
Lammassaaren asutus tämän liito-oravametsän
ympärille, jäsenneltynä kolmeen osa-alueeseen,
joista jokaisella on omat erityispiirteet, ja joista
jokainen on saavutettavissa omaa runkokatua
pitkin. Liito-oravareviiri taas on idässä kiinni
Ohikulkutien varrella kulkevaan ekokäytävään,
joka jatkuu suunnittelualueen pohjoisosassa
luonnonsuojelualueena.
(liite
15;
Asemakaavaehdotuksen sisällön suhde liittooravaselvityksen suositukseen.)
Den skogbevuxna mittdelen, dvs. flygekorrarnas
habitat,
anvisas
i
planförslaget
som
närrekreationsområde, vars miljö ska bevaras. I
förslaget grupperas bebyggelsen på Västra
Fårholmen runt den här flygekorrskogen så, att
den bildar tre delområden, som alla har sina egna
särdrag och som alla kan nås via en egen
stamgata. Flygekorrarnas revir är i öster förenat
med den ekokorridor som går längs
Omfartsvägen och som fortsätter som
naturskyddsområde
i
norra
delen
av
planområdet.
(bilaga 15; Innehållet i
detaljplaneförslaget
i
förhållande
till
rekommendationen
i
inventeringen
av
flygekorre.)
Bebyggelsens västra delområde präglas av
Östanfjärdens strand och den gamla sommarstugebebyggelsen längs Västra Fårholmsvägen.
Villabebyggelsen kommer att kompletteras med
ganska luftigt och fritt placerade småhus på
landsidan av vägen.
Bebyggelsens södra delområde är helt nytt,
förutom en tomt. De nya byggnaderna placeras
med jämna mellanrum längs Lovägen och Västra
Fårholmsvägen; Lovägens gatuområde har
utformats så att det blir parkliknande med
smidiga dragningar som följer naturen.
Bebyggelsens norra delområde består av 39 nya
småhustomter och bildar en egen helhet som på
alla sidor omges av fullvuxen, grandominerad
skog. Grundstrukturen är i och för sig enkel, fyra
rader med tomter och en rektangulär gatulänk
har anpassats till terrängformationerna och höjdkurvorna på stället med svagt böjda bostadsgator
och kvarter.
(Se bilaga 5; detaljplanekarta)
5.1.1 Dimensionering
Kvartersområden för bostadshus
Park- och närrekreationsområden
Gatuområden
Specialområden
Skyddsområden
Vattenområden
Planområdets helhetsareal
På området ryms 130-140 hushåll.
ca 13,5 ha
ca 7,5 ha
ca 3,6ha
ca 6,3 ha
ca 4,7 ha
ca 10,7 ha
ca 46,5 ha
Asutuksen läntistä osa-aluetta leimaavat
Itälahden ranta ja Läntisen Lammassaarentien
vanha huvila-asutus, jota mantereen puolella
täydennetään melko ilmavasti ja vapaasti
sijoitetuilla asuinpientaloilla.
Asutuksen eteläinen osa-alue on kokonaan uusi,
yhtä tonttia lukuun ottamatta. Uudisrakennukset
sijoittuvat rytmikkäällä ryhdillä Ilveksentien ja
Läntisen
Lammassaarentien
varteen;
Ilveksentien katutila on muotoiltu puistomaiseksi
luonnonmukaisin jäntevin linjauksin.
Asutuksen pohjoinen osa-alue koostuu 39
uudesta pientalotontista ja muodostaa oman,
kaikilta suunnalta täysikasvuisen kuusivaltaisen
metsän
ympäröimän
kokonaisuuden.
Perusrakenne on sinänsä yksinkertainen, neljä
tonttiriviä ja suorakulmainen katulenkki on
sovitettu paikallisiin maastomuotoihin ja
korkeuskäyriin
luontevasti
kaartuvine
asuinkatuineen ja kortteleineen.
(Katso liite 5; asemakaavakartta)
5.1.1 Mitoitus
Asuintalojen korttelialueita
n. 13,5 ha
Puisto- ja lähivirkistysalueita
n. 7,5 ha
Liikennealueita
n. 3,6 ha
Erityisalueita
n. 6,3 ha
Suojelualueita
n. 4,7 ha
Vesialueita
n. 10,7 ha
Kaava-alueen kokonaispinta-ala
n. 46,5 ha
Alueelle mahtuu asumaan 130-140 kotitaloutta.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
13
5.1.2 Service
I detaljplaneförslaget har inte skapats några
reserveringar för service, för det blivande
bostadsområdet har för litet befolkningsunderlag
för att upprätthålla egen service. Närmaste
livsmedelsaffär finns i Östanpå, Sveden, och den
nästnärmaste i Killingholmen. När det gäller
dagvård kan invånarna på Fårholmen använda
sig av daghemmet i Östanpå, som har både finskoch svenskspråkiga grupper. Fårholmsbornas
närskolor skulle vara Itälä skola för
finskspråkiga elever och Lagmans skola för
svenskspråkiga. Övrig service finns i centrum
eller på annat håll i staden.
5.1.2 Palvelut
Asemakaavaehdotuksessa ei ole luotu varauksia
palveluille,
koska
tulevan
asuinalueen
väestöpohja on liian kapea omien palvelujen
ylläpitämiseen. Lähin elintarvikekauppa sijaitsee
Itälän Svedenissä ja toiseksi lähin Kilisaaressa.
Lammassaaren asukkaat voivat päivähoidon
osalta turvautua Itälän päiväkotiin, jossa toimii
sekä suomenkielisiä, että ruotsinkielisiä ryhmiä.
Lammassaarelaisten lähikouluina toimisivat
Itälän koulu suomenkielisille oppilaille ja
Lagmanin koulu ruotsinkielisille. Muut palvelut
sijaitsevat keskustassa tai muualla kaupungin
taajamassa.
5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet
Man kan läsa om målen för miljöns kvalitet i kapitel 4.4. För att kunna bedöma hur väl planförslaget har lyckats i det här hänseendet, måste
man känna till detaljplanekartan och innehållet i
planbestämmelserna samt miljökonsekvenserna
av förslaget. Innehållet i planförslaget behandlas
närmast i kapitlen 5.1 och 5.3, och planförslagets
miljökonsekvenser i kapitel 5.4.
5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden
toteutuminen
Ympäristölaadulliset tavoitteet ovat luettavissa
luvussa 4.4. Voidakseen arvioida miten hyvin
kaavaehdotus on tässä suhteessa onnistunut, on
tunnettava ehdotuksen asemakaavakartan ja kaavamääräysten sisällön sekä ehdotuksen ympäristövaikutukset. Kaavaehdotuksen sisältö käsitellään lähinnä luvuissa 5.1 ja 5.3, ja kaavaehdotuksen ympäristövaikutukset luvussa 5.4.
5.3 Områdesreserveringar
5.3 Aluevaraukset
5.3.1 Kvartersområden
5.3.1 Korttelialueet
I planförslaget finns endast kvartersområden för
boende och de har specificerats i fyra grupper.
Kvartersområdena AO-1 omfattar egnahemshustomterna i de nya bostadskvarteren och
kvartersområdena AO-2 egnahemshustomterna
för de strandbyggplatser som redan är i bruk.
Kvartersområdena AP-1 omfattar de nya
bostadskvarterens parhustomter och kvartersområdena AP-2 småhustomterna för flera
hushåll. (Se bilaga 5; detaljplanekarta)
Kvartersområdena för separata småhus AO-1
De nya egnahemshustomterna i planförslaget har
markerats som kvartersområden för separata
småhus AO-1 och ligger i kvarteren 11–16 i det
norra delområdet och i kvarteren 1, 3 och 4 i det
södra delområdet.
Medelstorleken på tomterna i det norra
delområdet AO-1 är ganska liten, arealerna
varierar mellan 600 och 900 m2. Tomterna i det
södra delområdet är till ytan mera jämnstora och
något rymligare, ca 850 m2.
Kaavaehdotuksessa ei ole muita korttelialueita
kuin asumista varten varattuja, ja ne ovat
eriteltyinä neljän ryhmään. AO-1 korttelialueet
käsittävät uusien asuinkortteleiden omakotitontit,
ja AO-2-korttelialueet jo käytössä olleiden
rantarakennuspaikkojen omakotitontit. AP-1korttelelialueet
käsittävät
uusien
asuinkortteleiden paritalotontit, ja AP-2korttelialueet
useamman
kotitalouden
pientalotontit. (Katso liite 5; asemakaavakartta)
Erillispientalojen korttelialueet AO-1
Kaavaehdotuksen uudet omakotitontit on
merkitty erillispientalojen korttelialueiksi AO-1
ja sijaitsevat pohjoisosa-alueen kortteleissa 11 16 ja eteläosa-alueen kortteleissa 1, 3 ja 4.
Pohjoisosa-alueen AO-1- tonttien keskikoko on
melko pieni, pinta-alat vaihtelevat 600 m2 - 900
m2. Eteläosa-alueen tontit ovat pinta-alaltaan
tasakokoisempia ja hieman väljempiä, noin 850
m2.
Pienehköillekin tonteille on haluttu myöntää
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
14
Man har velat ge också de mindre tomterna en
byggrätt som motsvarar moderna krav, vilket
förutsatte noggrannare planering än vanligt, bl.a.
i fråga om placeringen av byggnadsytor,
taklutningen och det tillåtna antalet våningar.
Man har strävat till en effektiv användning av
tomt-marken, t.ex. genom att placera garagen
fast i tomtgränserna.
Det dominerande antalet våningar i kvartersområdena är I½- II, för på små tomter kan man i
allmänhet inte uppnå eftersträvade våningsytor
med lösningar i ett plan. I kvarter med I½ våning
tillåts likväl envåningshus på det villkoret att de
har samma taklutning som husen med I½ våning.
nykyvaatimusten mukaisia rakennusoikeuksia,
mikä
edellytti
tavallista
tarkempaa
kaavasuunnittelua
mm.
rakennusalojen
sijoittelun, kattokaltevuuksien ja sallittavien
kerroslukujen suhteen. Tonttimaan tehokas
käyttö on esimerkiksi pyritty edistämään
autotallien sijoittamisella tonttirajoihin kiinni.
Korttelialueiden hallitseva kerrosluku on I½- II,
koska pienillä tonteilla ei yksikerroksisella
ratkaisulla yleensä pystytä saavuttamaan
tavoiteltuja kerrosaloja. I½- kerroksisissa
kortteleissa kaavaehdotus sallii kuitenkin
yksikerroksisia taloja sillä ehdolla, että niissä
käytetään I½-kerroksisten talojen kattokaltevuus.
Kvartersområden för separata småhus AO-2
Kvarteren 17, 18 och 19 med redan befintliga
strandtomter, som hittills närmast har använts för
sommarstugor,
har
markerats
som
kvartersområden för separata småhus AO-2.
Genom att använda ett eget index har man
kunnat beakta de speciella förhållanden som
råder på de gamla strandbyggplatserna.
Byggnadsbeståndet av sommarstugor har en
synnerligen brokig karaktär, och det är inte
realistiskt
att
förenhetliga
det
med
planbestämmelser – inte absolut nödvändigt
heller för den delen. Strandkvarteren är dessutom
bebyggda i liten skala, tomterna varierar mycket
både till storlek och form, och när det gäller
boendet är den huvudsakliga uppmärksamheten
naturligtvis vänd mot stranden. Allt det här ska
beaktas i planförslaget.
Planförslaget definierar byggrätterna i AO-2kvarteren med en nummerserie för varje tomt.
Byggrätterna kunde inte bestämmas direkt efter
tomtarealen, för de flesta tomter omfattar rikligt
med tillandning på strandsidan eller mark med
skyddad skog inåt land, och de här har inte
ansetts höra till de egentliga strandbyggplatserna.
Genom att subtrahera de här områdena från
tomtens totala areal räknade vi ut ytan för
tomtens egentliga strandbyggplats. Utgående
från de ytor man kommit fram till på detta sätt
och
genom
att
använda
graderade
exploateringstal, fastställdes byggrätten för varje
enskild tomt. Som graderade exploateringstal
användes:
- exploateringstal e = 0,15 för bostadsutrymmen
plus e = 0,07 för ekonomibyggnader vad gäller
strandbyggplatsens grunddel upp till en areal på
1.200 m2, och
- exploateringstal e = 0,06 för bostadsbyggnader
Erillispientalojen korttelialueet AO-2
Jo olemassa olevien mutta näihin päiviin asti
lähinnä huvilakäytössä olleiden rantatonttien
korttelit 17, 18 ja 19 on merkitty
erillispientalojen korttelialueiksi AO-2. Oman
indeksin käytöllä on voitu ottaa huomioon
vanhoissa rantarakennuspaikoissa vallitsevia
erityisoloja. Huviloiden rakennuskannan luonne
on varsin kirjava, eikä sen yhtenäistäminen
kaavamääräyksin ole realistinen eikä välttämättä
niin tarpeenkaan. Rantakortteleissa mittakaava
on lisäksi pieni, vaihtelevuus tonttien koossa ja
muodossa on suuri, ja asumisen päähuomio on
luonnollisesti rantaan päin, mikä kaikki on
kaavaehdotuksessa otettava huomioon.
Kaavaehdotus määrittelee AO-2-korttelialueiden
rakennusoikeudet tonttikohtaisella lukusarjalla.
Rakennusoikeuksia ei voitu määritellä suoraan
tonttien pinta-alojen mukaan, koska useammat
tontit sisältävät runsaastikin rannanpuoleisia
vesijättömaita
tai
mantereen
puoleisia
suojapuustomaita, joita on katsottu varsinaisten
rantarakennuspaikkojen
kuulumattomiksi.
Vähentämällä nämä tontin kokonaispinta-alasta
laskettiin
tonttien
varsinaisten
rantarakennuspaikkojen alat. Näin saatujen
pinta-alojen
perusteella
ja
porrastettuja
tehokkuuslukuja
käyttämällä
määriteltiin
tonttikohtaiset rakennusoikeudet. Porrastettuina
tehokkuuslukuina käytettiin:
- tehokkuusluku e = 0,15 asuintiloja varten plus
e = 0,07 taloustiloja varten rantarakennuspaikan
perusosan osalta 1.200 m2 pinta-alaan asti, ja
- tehokkuusluku e = 0,06 asuintiloja varten plus
e = 0,03 taloustiloja varten rantarakennuspaikan
1.200 m2 ylittävän pinta-alan osalta.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
15
plus e = 0,03 för ekonomibyggnader för den del
av strandbyggplatsens areal som överskrider
1.200 m2.
Kvartersområden för parhus AP-1
Paritalojen korttelialueet AP-1
Till de nya fenomenen i byggbranschen hör de
professionella byggarnas intresse för att bygga
parhus till försäljning. Fenomenet skapar nya
utmaningar för planerarna, för å ena sidan är ett
parhus ett vanligt egnahemshus ur bygglagens
synvinkel, men å andra sidan passar parhus i
allmänhet inte på vanliga egnahemshustomter
p.g.a. de speciella krav som ställs på moderna
parhus. Förslaget till detaljplan för Fårholmen
försöker svara på de här utmaningarna genom att
bilda egna kvartersområden för parhus AP-1.
Under planeringens gång lärde vi oss att använda
parhusalternativet på delområden, som skulle ha
varit svåra att dela upp i egnahemshustomter,
och den här metoden visade sig vara synnerligen
effektiv och ändamålsenlig. På det norra
delområdet bildar parhustomter (AP-1) och
egnahemshustomter
(AO-1)
gemensamma
bostadskvarter, på det södra och västra
delområdet avskiljs parhustomterna klarare till
egna kvarter. Till samma AP-1- grupp hör också
kvarter 7, där det på landsidan av Västra
Fårholmsvägen redan finns ett bostadshus, som i
tiden genast byggdes för åretruntbruk.
Rakennusalan
uusia
ilmiöitä
on
ammattirakentajien kiinnostus rakentaa paritaloja
myyntiin. Ilmiö luo uusia haasteita kaavoittajille,
koska paritalo on toisaalta rakennuslain
näkökulmasta tavallinen omakotitalo, mutta
toisaalta paritalot eivät yleensä sovi tavallisille
omakotitonteille,
johtuen
nykyaikaisiin
paritaloihin kohdistuvista erityisvaatimuksista.
Lammassaaren
asemakaavaehdotus
pyrkii
vastaamaan näihin haasteisiin muodostamalla
omia
AP-1
korttelialueita
paritaloille.
Kaavasuunnittelun aikana opittiin käyttämään
paritalovaihtoehtoa niillä osa-alueilla, jotka
olisivat olleet hankalasti omakotitonteilla
palstoitettavissa, ja tämä menetelmä osoittautui
varsin tehokkaaksi ja mielekkääksi. Pohjoisosaalueella
AP-1
paritalotontit
ja
AO-1
omakotitontit
muodostavat
yhteisiä
asuinkortteleita, eteläisellä ja läntisellä osaalueilla paritalotontit erottuvat selkeimmin
omiksi kortteleiksi. Tähän AP-1-kategoriaan
kuuluu myös kortteli 7, jossa on jo valmiiksi yksi
asuintalo, joka rakennettiin aikoinaan heti
ympärivuotiseen käyttöön mantereen puolelle
Läntistä Lammassaarentietä.
Kvartersområden för småhus AP-2
Västra Fårholmsvägen har en mycket tät
sommarstugebebyggelse med bakomliggande
skog i kvarter 17, men landskapet blir öppnare i
norra ändan av kvarteret, där den gamla
villabebyggelsen breder ut sig också på
landsidan av vägen. Bebyggelsen på landsidan
av vägen kommer att kompletteras och förnyas
med kvartersområdet för småhus AP-2 i kvarter
10. Byggrätterna för varje tomt har
dimensionerats för 6-9 hushåll, men de är
utspridda på flera byggnadsytor, som har
planerats så att de bildar helheter på stora tomter.
Med den här behärskade men luftiga placeringen
undviker man intrycket av att de nya kvarteren
skulle sträva till att bilda stadsliknande
bostadskvarter och gatuområden bland den
gamla sommarstugebebyggelsen, vilket likväl
inte skulle vara möjligt på den här platsen.
Medborgarnas
feedback
på
planutkastet
inspirerade oss att tillämpa samma koncept också
Asuinpientalojen korttelialueet AP-2
Läntisen
Lammassaarentien
huvila-asutus
taustametsineen on varsin tiivis ja tiheä korttelin
17 kohdalla, mutta maisema avautuu korttelin
pohjoispäässä, missä vanha huvila-asutus leviää
myös
mantereen
puolelle
tietä.
Mantereenpuoleinen asutus täydennetään ja
uudistetaan korttelin 10 asuinpientalojen
korttelialueella
AP-2.
-pienimuotoisella
asuinpientalo-asutuksella.
Tonttikohtaiset
rakennusoikeudet
on
mitoitettu
6-9
kotitalouksille mutta ne on hajautettu useampaan
rakennusalaan,
jotka
on
sommiteltu
muodostamaan suurtonttien kokonaisuudet. Tällä
hallitulla mutta ilmavalla sijoittelulla vältetään
vaikutelma, että uudet korttelit pyrkisivät
muodostamaan kaupunkimaisia asuinkortteleita
ja katutiloja yhdessä vanhan huvila-asutuksen
kanssa, mikä ei kuitenkaan olisi tällä paikalla
mahdollista.
Kaavaluonnoksesta
saatu
kansalaispalaute innoitti soveltamaan sama
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
16
på kvarteren 3 och 6, som ursprungligen var
tänkta som kvarter för enbart egnahemshus (AO1).
konseptia myös kortteleihin 3 ja 6, joihin oli alun
perin ajateltu pelkkä omakotikortteli AO-1.
Kvartersområde i sambruk som betjänar boendet
AH-1
I kvarter 3 och 6 är det möjligt att förverkliga en
egen strandplats för gemensamt bruk på stranden
av Fattigviken.
Asumista palveleva yhteiskäyttöinen korttelialue
AH-1
Kortteleilla 3 ja 6 on mahdollisuus toteuttaa oma
yhteiskäytössä oleva rantapaikka Köyhäinlahden
rannalle.
5.3.2 Övriga områden
5.3.2 Muut alueet
Parkområden (V-1)
Bland sommarstugorna längs Västra Fårholmsvägen finns två obebyggda strandparceller. I
planförslaget reserveras båda strandskiftena som
rekreationsområden, vilket ger alla invånare på
Fårholmen fritt tillträde till Östanfjärdens strand.
Mellan kvarter 1 och 2, utanför den strandparcell
som förblivit halvt öppen, finns en liten holme,
som är avskild från fastlandet med endast ett
smalt sund. I planförslaget anvisas strandplatsen
och holmen som ”strandpark, som ska hållas
halvt öppen, så att utsikten över Östanfjärden
bevaras” (V-1), och tillåts en gångbro med lätt
konstruktion eller en brygga som förbinder holmen med fastlandet. På parkområdet som ligger
på landsidan kan man anlägga en ingärdad lekplats, som placeras i linje med raden av villor på
strandtomterna. I övrigt är det inte nödvändigt att
desto noggrannare definiera strandparkens användningsändamål. De som bor nära kunde t.ex.
ha små roddbåtar uppdragna på stranden.
Puistoalueet (VP-1)
Läntisen Lammassaarentien huviloiden keskellä
on kaksi rakentamatonta rantapalstaa. Kaavaehdotus varaa molemmat rantapaikat virkistysalueiksi, tarjoten Lammassaaren kaikille asukkaille
vapaan pääsyn Itälahden rantaan.
Korttelien 1 ja 2 välisen ja puoliavoimena säilyneen rantapaikan edustalla on pieni saari, jota
vain kapea salmi erottaa mantereelta. Kaavaehdotus osoittaa rantapaikan ja saaren ”rantapuistoksi, jota tulee hoitaa puoliavoimena, näkymät
Itälahteen säilyttäen” (VP-1), ja sallii kevytrakenteisen kävelysillan tai laiturin, joka yhdistää
pikkusaaren mantereeseen. Mantereen puoleiselle puistoalueelle voi rakentaa aidatun leikkikentän, joka sijainniltaan asettuu rantatonttien huvilarivistöön. Muutoin ei ole tarpeen määritellä
rantapuiston käyttötarkoitusta tarkemmin. Lähiasukkaat voisivat vaikkapa pitää pieniä soutuveneitä rannalle vedettyinä.
Närrekreationsområden (VL, VL/s):
Skogsområdena, som ligger mellan planförslagets bostadskvarter och som man inte har för avsikt att anlägga till egentliga parker, har markerats som närrekreationsområden. De detaljerade
planbeteckningarna varierar beroende på vilken
karaktär parkskogen har. Flygekorrskogen i mitten av planförslaget har anvisats som ”närrekreationsområde, vars naturmiljö ska bevaras” (VL/s1). Strandskogen på sluttningen till Fattigviken
har betydelse för landskapet och den har markerats som närrekreationsområde (VL). Den fuktiga strandlunden längst inne i Fattigviken har naturvärden som bör skyddas, så den har markerats
som ”närrekreationsområde, vars naturmiljö ska
bevaras” (VL/s-2).
Lähivirkistysalueet (VL ja VL/s)
Kaavaehdotuksen asuinkortteleiden väliset metsäalueet, joita ei ole tarkoitus rakentaa varsinaisiksi puistoiksi, on merkitty lähivirkistysalueiksi.
Yksityiskohtaiset kaavamerkinnät vaihtelevat,
riippuen puistometsän luonteesta. Kaava-alueen
keskiosan liito-oravametsä on osoitettu ”lähivirkistysalueeksi, jonka luonnonympäristö säilytetään” (VL/s-1). Köyhäinlahden rinteellä kasvavalla rantametsällä on maisemallista merkitystä,
ja se on merkitty lähivirkistysalueeksi (VL).
Köyhäinlahden pohjukan kostealla rantalehdolla
on suojeltavia luonnonarvoja, joten se on merkitty ”lähivirkistysalueeksi, jonka luonnonympäristö säilytetään” (VL/s-2).
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
17
Trafikområden (LT, LV)
Omfartsvägens område har i planförslaget markerats som område för allmän väg (LT), och det
ungefärliga läget för den nya väganslutningen till
Västra Fårholmen har utmärkts med en pil. Den
nya väganslutningen ersätter Lovägens nuvarande anslutning.
Reserveringarna för trafikområden grundar sig
på områdesreserveringsplanen som utarbetades
för planläggningen av Fårholmen (bilaga 14;
Områdesreserveringsplan för anslutningen till
Fårholmen 08.01.2015, skede 2), och i planen tar
man i beaktande att småhusbebyggelse förr eller
senare kommer att planeras också på Östra Fårholmen. Den nya anslutningen till Östra Fårholmen kommer att ligga betydligt längre norrut. I
slutskedet har den nuvarande fyrgrenade korsningen mellan Lovägen och Omfartsvägen ersatts med en tregrenad anslutning, där vänstra
och högra grenen inte kommer mittemot varandra. Västra och Östra Fårholmen får på så vis
vardera en egen trafiksäker anslutning till Omfartsvägen.
Trafiklösningarna för Östra Fårholmen tas in i
detaljplanen först i det skedet då en detaljplanering av Östra Fårholmen blir aktuell. Till dess får
man klara sig med de tillfälliga arrangemang
som avses i områdesreserveringsplanen, skede1
(bilaga 14; Områdesreserveringsplan för anslutningen till Fårholmen, 08.01.2014, skede 1).
Liikennealueet (LT, LV)
Ohikulkutien alue on kaavaehdotuksessa merkitty yleisen tien alueeksi (LT), ja siihen merkitty
nuoli osoittaa Läntisen Lammassaaren uuden tieliittymän likimääräisen sijainnin. Uusi tieliittymä
korvaa nykyisen Ilveksentien liittymän.
Liikennealuevaraukset perustuvat Lammassaaren
kaavahanketta varten laadittuun aluevaraussuunnitelmaan (liite 14; Lammassaaren liittymän tilavaraussuunnitelma 08.01.2015, vaihe 2), ja
siinä varaudutaan siihen, että Itäiselle Lammassaarelle kaavoitetaan aikaisemmin tai myöhemmin myös pientaloasutusta. Itäisen Lammassaaren uusi liittymä tulee sijaitsemaan huomattavasti pohjoisempana. Lopputilanteessa Ilveksentien
ja Ohikulkutien nykyinen nelihaararisteys on
korvattu vasen-oikea-porrastetulla kolmihaaraliittymällä, joka antaa Läntiselle ja Itäiselle
Lammassaarelle omat turvalliset liittymät Ohikulkutiehen.
Itäistä Lammassaarta koskevat liikenneratkaisut
viedään kuitenkin asemakaavaan vasta siinä vaiheessa kun Itäisen Lammassaaren asemakaavoitus tulee ajankohtaiseksi. Siihen asti pärjätään
väliaikaisilla järjestelyillä, kuten aluevaraussuunnitelman vaihe 1 osoittaa (liite 14; Lammassaaren
liittymän
tilavaraussuunnitelma
08.01.2014, vaihe 1).
Planförslagets reservering för en mindre båthamn (LV) är placerad vid stranden av Fattigviken, mellan de nya bostadskvarteren och den
gamla villabebyggelsen. För att vattenområdet
ska bli lämpligt för båthamnen, måste den nuvarande vattengränsen flyttas längre upp på landsidan, vilket förutsätter ett sådant tillstånd som avses i vattenlagen. Lösningen är likväl motiverad,
för ifrågavarande strandområde med sin oklara
strandlinje är för närvarande ett låglänt, buskigt
område utan rekreationsvärde. Båthamnen kommer nödvändigtvis inte att förverkligas av staden, utan de som bygger på Fårholmen eller de
som redan bor där kan eventuellt vara intresserade av saken.
Kaavaehdotuksen varaus pienehkölle venevalkamalle (LV) sijoittuu Köyhäinlahden rantaan,
uusien asuinkortteleiden ja vanhan huvilaasutuksen väliin. Venevalkaman vesialueen toteutuminen edellyttää nykyisen vesirajan siirtämistä mantereen puolelle, mikä edellyttää Vesilain mukaista lupaa. Ratkaisu on kuitenkin perusteltu, koska kyseinen ranta-alue epämääräisine vesirajoineen on tätä nykyä puskaista alavaa
ranta-aluetta vailla virkistysarvoa. Venevalkama
ei välttämättä toteuteta kaupungin taholta, vaan
siitä ovat mahdollisesti kiinnostuneet Lammassaarelle rakentamaan tulevat tai siellä jo ennestään asuvat.
Gatuområden
Gatunätet i planområdet är tillgängligt för motorfordon endast via anslutningen till Omfartsvägen. Cyklister och fotgängare kan fortsättningsvis ta sig dit också från Björnholmen längs Lo-
Katualueet
Kaava-alueen katuverkosto on moottoriajoneuvoille saavutettavissa ainoastaan Ohikulkutien
liittymän kautta. Pyöräilijät ja jalankulkijat pääsevät edelleen myös Karhusaarelta Ilveksentietä
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
18
vägen. Den här vägförbindelsen kommer att
stängas för motorfordon; körning till tomten och
servicekörning går likväl för sig, men någon
genomfart kan inte tillåtas på de smala bostadsgatorna i Björnholmen.
Planområdets södra delområde är beroende av
Lovägen, som ska förnyas. Trots att vägen förnyas kommer måtten på den gamla Lovägen att
förbli synliga, genom att den ska utnyttjas som
underlag för lättrafikleden. Vid sidan av den
gamla Lovägen kommer en separat körbana.
Mellan de buktande bostadskvarteren kvarstår ett
parklikt gatuutrymme, vars bredd hela tiden varierar. I södra ändan av gatuutrymmet börjar
Västra Fårholmsvägen, som kommer att ha både
ny och gammal bebyggelse.
Planområdets västra delområde nås bäst via
Fladdermusvägen, som går rakt genom flygekorrskogen till Västra Fårholmsvägen, som följer
stranden av Östanfjärden. Västra Fårholmsvägen
är en gammal villaväg. Gatan måste tekniskt förnyas, men dess karaktär bör bevaras genom att
den förverkligas i så liten skala som möjligt. Det
här är en mycket genomförbar lösning, för längs
nästan hela Västra Fårholmsvägen finns det
kvarter endast på ena sidan.
Planområdets norra delområde kan nås via Ekorrvägen. Början på Ekorrvägen har karaktären
av samlargata med avskild lättrafikled, men ändan av Ekorrvägen är en jämställd bostadsgata.
Bostadsgatorna bildar i princip en rektangulär
länk, där gatorna följer höjdkurvorna i terrängen.
I ändan av bostadsgatorna har invånarna enligt
planen alltid direkt förbindelse med terrängen.
pitkin. Tämä tieyhteys suljetaan moottoriajoneuvoilta; tontille- ja huoltoajo toki käy, mutta läpikulkua ei voi sallia Karhusaaren kapeiden asuinkatujen kautta.
Kaava-alueen eteläinen osa-alue tukeutuu uudistettavaan Ilveksentiehen. Tien uudistamisesta
huolimatta jää vanhan Ilveksentien mittakaavasta
muisto, hyödyntämällä sen tienpohja kevyen liikenteen väylänä. Sen rinnalle tulee siitä erotettu
erillinen ajoväylä. Kaartuvien asuinkortteleiden
väliin jää puistomainen, leveydeltään jatkuvasti
muuttuva katutila. Sen eteläpäästä alkaa Läntinen Lammassaarentie, jonka varrella sijaitsee
sekä uutta että vanhaa asutusta.
Kaava-alueen läntinen osa-alue on parhaiten
saavutettavissa Lepakontieltä käsin, joka pujahtaa suoraan liito-oravametsän läpi Itälahden rantaa pitkin kulkevalle Läntiselle Lammassaarentielle. Läntinen Lammassaarentie on vanha huvilatie. Katu on teknisesti uudistettava, mutta sen
luonne tulee säilyttää, pitämällä sen mittakaava
mahdollisimman pienenä. Ratkaisu on hyvin
mahdollinen, koska Läntinen Lammassaaritien
varrella on lähes koko matkaltaan kortteleita ainoastaan toisella puolella katua.
Kaava-alueen pohjoinen osa-alue on saavutettavissa Oravantien kautta. Oravantien alku on
luonteeltaan kokoojakatu eroteltuine kevyen liikenteen väylineen mutta muuttuu tasavertaiseksi
asuinkaduksi tien loppu päässä. Asuinkadut
muodostavat periaatteessa suorakulmaisen lenkin
katujen kaartuessa maaston korkeuskäyrien mukaisesti. Asuinkatujen loppupäähän on aina
suunniteltu asukkaille suora yhteys maastoon.
Specialområden (EV och EV/s)
I planförslaget anvisas skogen mellan Omfartsvägen och det nya bostadsområdet som skyddsgrönområde (EV, EV/s-1 eller EV/s-2).
EV/s-1-områden har utmärkts som skyddsgrönområde, vars miljö ska bevaras. Skogen som
växer på området har nämligen betydelse, inte
enbart p.g.a. sin skyddande inverkan, utan den
fungerar också som ekokorridor mellan flygekorrpopulationerna i den östra delen av staden.
Via korridoren rör sig flygekorrarna mellan Lysarholmen, Västra Fårholmen, Östra Fårholmen
och Björnholmen. bilaga 8; Inventering av flygekorre vid Västra Fårholmen, bild 3. Bestämmelsen om skydd av miljön på skyddsgrönområdet EV/s-1 gäller inte den smala remsan intill Omfartsvägen, där en bullervall ska
Erityisalueet (EV ja EV/s)
Kaavaehdotus osoittaa Ohikulkutien ja uuden
asuinalueen välisen metsän suojaviheralueeksi.
(EV, EV/s-1 tai EV/s-2).
EV/s-1-alueet on merkitty suojaviheralueeksi,
jonka ympäristö säilytetään. Siellä kasvavan
metsän merkitys ei nimittäin ole pelkästään sen
suojavaikutuksessa, vaan se toimii ekokäytävänä
itäkaupungin liito-oravapopulaatioiden välillä.
Liito-oravat liikkuvat sitä kautta Lysarholman,
Läntisen Lammassaaren, Itäisen Lammassaaren
ja Karhusaaren välillä. liite 8; Läntisen Lammassaaren liito-oravaselvitys, kuva 3. EV/s-1-alueen
ympäristöä säilyttävä määräys ei koske kapeata
kaistaa aivan Ohikulkutien varrella, johon sijoitetaan meluvalli. liite 11; Lammassaaren liikennemeluselvitys
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
19
placeras. bilaga 11; Trafikbullerutredning för
Fårholmen
Den gamla byggplatsen vid Lovägen,
(fastighetsbeteckningar 598-401-11:90 och 598401-11:327), vars huvudbyggnad vid inventeringen 22.11.2012 konstaterades vara en rastplats
för fladdermöss, som det med stöd av 49 §
1mom. i naturvårdslagen är förbjudet att förstöra
eller försämra, har utmärkts som skyddsgrönområde EV/s-2. Byggplatsen får fortsättningsvis användas för boende så länge bostadshuset finns,
men nya byggnadslov kommer inte att beviljas.
Trädbeståndet på byggplatsen ska skötas enligt
bestämmelserna för EV/s-1-områden.
Ilveksentien
varrella
sijaitseva
vanha
rakennuspaikka (kiinteistötunnukset 598-40111:90 ja 598-401-11:327 ), jonka päärakennus
todettiin 22.11.2012 suoritetussa kartoituksessa
lepakkojen lepopaikaksi jonka hävittäminen tai
heikentäminen on Luonnonsuojelulain 49§ 1 49§
1mon.
nojalla
kielletty,
on
merkitty
suojaviheralueeksi EV/s-2. Rakennuspaikan
käyttö asumiseen saa jatkua niin kauan kun
asuinrakennus on olemassa mutta uusia
rakennuslupia ei myönnetä. Rakennuspaikan
puusto on hoidettava samalla tavalla kuin EV/s1-alueelle on säädetty.
Ett litet område i den norra delen har beteckningen skyddsgrönområde EV-1, utan att det direkt är meningen att miljön skall bevaras. EV-1området är bergigt och skogen som växer där är
inte lämplig för flygekorrar, bilaga 8; Inventering av flygekorre vid Västra Fårholmen, bild 3.
Detaljplaneförslaget tillåter placering av en högst
50 m hög telemast på detta EV-1-område.
Pieni alue aivan pohjoiskärjessä on merkitty
suojaviheralueeksi EV-1, ilman että sen
ympäristö olisi määrätty säilytettäväksi. EV-1alue on kallioinen, eikä siellä kasvava metsä ole
sovelias liito-oraville, liite 8; Läntisen
Lammassaaren liito-oravaselvitys, kuva 3.
Kaavaehdotus sallii korkeintaan 50 metrin
korkuisen telemaston sijoittamisen tälle EV-1alueelle.
Naturskyddsområden (SL)
I planförslaget reserveras planeringsområdets
norra och nordöstra del som naturskyddsområde
(SL). Förslaget utgår från resultaten av de kartläggningar av naturvärden som gjordes med tanke på planförslaget. Naturskyddsområdet omfattar planområdet som finns norr och nordöst om
den nya bebyggelsen och som enligt rekommendationerna i Inventeringen av flygekorre vid
Västra Fårholmen borde sparas åt flygekorrarna
(bild 3 i inventeringen av flygekorrarna). Naturskyddsområdet omfattar dessutom det grunda
dalområdet med ödemarksaktig skog i den nordöstra delen. Skogen har många döda träd, som
står upprätt eller är i olika stadier av förmultning.
På området kan finnas sällsynta eller utrotningshotade mossor, växt- eller insektarter.
bilaga 8; Inventering av flygekorre vid Västra
Fårholmen
bilaga 10; Allmän beskrivning av naturtyperna
på Västra Fårholmen
Mellan bostadskvarteren och det egentliga naturskyddsområdet (SL) har det reserverats smala
närrekreationsområden VL- eller VL/s-1, för att
eventuella tvister om skogsvårdsåtgärder ska
vara lättare att hantera.
Luonnonsuojelualueet (SL)
Kaavaehdotus varaa suunnittelualueen pohjoisja koillisosassa luonnonsuojelualueeksi (SL).
Ehdotus perustuu kaavaehdotusta varten laadittujen luontoarvokartoitusten tuloksiin.
Luonnonsuojelualue käsittää uuden asutuksen
pohjois- ja koillispuolelle jäävää kaava-aluetta,
jota
Läntisen
Lammassaaren
liitooravaselvityksen suositusten mukaan tulisi säästää liito-oraville (liito-oravaselvityksen kuva 3).
Luonnonsuojelualue käsittää lisäksi sen koillisosassa sijaitsevan loivan laaksoalueen, jonka
korpimaisessa metsässä on paljon kuolleita puita,
pystyssä ja eri vaiheissa maatuvina. Alueella
saattaa esiintyä harvinaisia tai uhanalaisia sammaleita, kasvi- tai hyönteislajeja.
liite 8; Läntisen Lammassaaren liitooravaselvitys
liite 10; Läntisen Lammassaaren luontotyyppien
yleiskuvaus
Asuinkorttelialueiden ja varsinaisen SLLuonnonsuojelualueen välille on varattu kapeat
lähivirkistysalueet VL- tai VL/s-1, jotta mahdolliset kiistat metsänhoidollisista toimenpiteistä
olisivat paremmin hallittavissa.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
20
5.4 Planens konsekvenser
5.4 Kaavan vaikutukset
Konsekvenser för den bebyggda miljön
Förhållandet mellan nya och gamla kvartersområden har noggrant övervägts i planförslaget.
De nya bostadskvarteren 8 och 9 har man velat
hålla skilt från kvarter 17 där det nu finns strandvillor, för villakvarteret är mycket tätt, brokigt
och i liten skala. Man har kunnat skilja kvarteren
från varandra med hjälp av en skogsremsa, för i
terrängen bakom villakvarteret växer en tät granskog. Det var däremot inte nödvändigt eller eftersträvansvärt att hålla det nya bostadskvarteret
10 skilt från kvarter 18, där det nu finns sommarstugor, för här är landskapet öppnare, rymligare
och mer parklikt.
Vaikutukset rakennettuun ympäristöön
Uusien ja vanhojen korttelialueiden välinen suhde on kaavaehdotuksessa harkittu tarkkaan. Uudet asuinkorttelit 8 ja 9 on haluttu pitää erillään
nykyisten rantahuviloiden korttelista 17, koska
huvilakortteli on varsin tiivis pienimittakaavainen ja kirjava. Erillään pitäminen on voitu hoitaa
metsäkaistaleen avulla, koska huvilakorttelin takamaastossa kasvaa tiheää kuusimetsää. Erillään
pitäminen ei taas ollut tarpeen eikä tavoiteltavaa
uuden asuinkorttelin 10 ja nykyisten huviloiden
korttelin 18 kohdalla, missä maisema on avarampi, väljempi ja puistomaisempi.
Konsekvenser för naturen och naturmiljön
Detaljplaneförslaget omfattar sammanlagt 20 ha
skyddsområde (SL), närrekreationsområde (VL)
och skyddsgrönområde (EV). Livsmiljöerna som
är lämpliga för flygekorrar och fladdermöss och
de andra värdefulla naturmiljöerna ligger inom
de här skydds-, närrekreations- och skyddsgrönområdena, och de kommer i sin helhet att lämnas
obebyggda.
Vaikutukset luontoon ja luonnonympäristöön
Asemakaavaehdotuksessa on yhteensä 20 ha
suojelualuetta (SL), lähivirkistysaluetta (VL) ja
suojaviheraluetta (EV). Liito-oraville ja lepakoille sopivat elinympäristöt ja muut arvokkaat
luonnonympäristöt sijaitsevat näillä suojelu-, lähivirkistys- ja suojaviheralueilla, ja ne säästyvät
kokonaan rakentamiselta.
5.5 Störande faktorer i miljön
5.5 Ympäristön häiriötekijät
Det buller som Omfartsvägen orsakar och
bekämpningen av bullret har i samband med
beredningen av planen utretts genom en separat
trafikbullerutredning.
Bilaga 11; Trafikbullerutredning för Fårholmen
Resultaten har beaktats i planförslaget genom att
placera de närbelägna bostadskvarteren tillräckligt långt från Omfartsvägen och genom en planbestämmelse som kräver att Omfartsvägen ska
förses med en bullervall.
Ohikulkutien aiheuttama liikennemelu ja sen
torjuminen on kaavavalmistelun yhteydessä
selvitetty erillisellä liikennemeluselvityksellä.
Liite 11; Lammassaaren liikennemeluselvitys
Tulokset on kaavaehdotuksessa otettu huomioon
sijoittamalla viereiset asuinkorttelit riittävän
etäälle Ohikulkutieltä, ja kaavamääräyksellä joka
vaatii varustamaan Ohikulkutietä meluvallilla.
5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser
5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset
I förslaget har nästan alla områdesreserveringar
försetts med index, för att avsikten med planförslaget skulle kunna preciseras i textdelen eller i
dess specialbestämmelser.
De delar av nuvarande sommarstugetomter i
kvartersområdena AO-2, vars yta inte beaktats
vid fastställandet av tomternas byggnadsrätt, eftersom de betraktats som tillandning eller
skyddsgrönområde, har försetts med beteckningen vj-1 och ev-1. I övrigt används enbart sedvanliga beteckningar och bestämmelser.
Lähes kaikki aluevaraukset ehdotuksessa on varustettu indeksillä, jotta kaavaehdotuksen tarkoitus voitiin täsmentää aluevarauksen tekstiosassa
tai sen erityismääräyksissä.
Nykyisten huviloiden AO-2-korttelialueiden vesijättömaaksi tai suojaviheralueeksi katsotut tontinosat, joiden pinta-alat on tonttien rakennusoikeuksien määrittelyssä jätetty huomioimatta, on
merkitty vj-1 ja ev-1 merkinnällä.
Muutoin käytetään tavanomaisia merkintöjä ja
määräyksiä.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
21
5.7 Namn
5.7 Nimistö
Namnen på gator och parker i planområdet har
föreslagits av stadens gatunamnskommitté på
sammanträdet 10.10.2013. Namnen utgår från
temat ”inhemska däggdjur”, som också gäller för
den närbelägna stadsdelen Björnholmen. Temat
passar bra ihop med karaktären på det blivande
bostadsområdet och gjorde det möjligt att döpa
områden efter de flygekorrar och fladdermöss
som påträffats på planområdet.
Kaavaehdotuksen katu- ja puistoalueiden nimet
ovat kaupungin kadunnimitoimikunnan ehdottamia kokouksessaan 10.10.2013. Nimet perustuvat teemaan ”kotimaiset nisäkkäät”, joka on jo
käytössä viereisen Karhusaaren kaupunginosassa. Teema sopii hyvin tulevan asuinalueen luonteeseen, ja tarjosi mahdollisuuden antaa suunnittelualueella tavatuille liito-oraville ja lepakoille
omat nimikkoalueet.
6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
6. TOTEUTUS
6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet
Planförfattarens vision för området presenteras i
illustrationen (bilaga 7; illustration).
6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat
suunnitelmat
Suunnittelijan näkemys alueesta on esitetty
havainnekuvassa. (liite 7; havainnekuva)
6.2 Genomförande och tidsplanering
Förverkligandet av bostadsområdet kommer att
påbörjas med byggandet av den nya väganslutningen till Omfartsvägen. Områdesreserveringarna för anslutningen finns med i det här planförslaget, men projektet förutsätter dessutom
vägplanering, anslag och avtal med NTMcentralen, som ansvarar för vägförvaltningen.
Ersättandet av den nuvarande fyrgrenade korsningen mellan Lovägen och Omfartsvägen med
en tregrenad anslutning, där vänstra och högra
grenen inte kommer mittemot varandra är tänkt
att genomföras etappvis. Först byggs den västra
grenen och samtidigt flyttas den nuvarande anslutningen av den privata vägen till Östra Fårholmen något norrut till en plats som är lämpligare ut trafiksäkerhetssynvinkel (se bilaga 14;
Områdesreserveringsplan för anslutningen till
Fårholmen, skede 1). Den slutgiltiga östra anslutningen skulle byggas först när Östra Fårholmen också är detaljplanerad och detaljplanen
håller på att förverkligas. (se bilaga 14; Områdesreserveringsplan för anslutningen till Fårholmen, skede 2).
Förverkligandet av själva planområdet börjar
med byggandet av den första stamgatan och övrig kommunalteknik. De nya områdesreserveringarna byggs ut i den takt som efterfrågan förutsätter och budgeten medger, eventuellt fr.o.m.
de sista åren av innevarande decennium.
6.2 Toteuttaminen ja sen ajoitus
Asuinalueen toteuttaminen on aloitettava Lammassaaren uuden tieliittymän rakentamisella
Ohikulkutiehen. Aluevaraukset sitä varten ovat
mukana tässä kaavaehdotuksessa, mutta hanke
edellyttää lisäksi tiesuunnittelua, määrärahoja ja
sopimuksia tiehallinnosta vastaavan ELYkeskuksen kanssa.
Nykyinen Ilveksentien ja Ohikulkutien nelihaararisteys korvaaminen vasen-oikea-porrastetulla
kolmihaaraliittymällä on ajateltu toteuttavaksi
vaiheittain. Ensiksi toteutetaan läntinen haara, ja
sen yhteydessä siirretään itäisen Lammassaaren
nykyisen yksityistien liittymä pohjoiseen liikenneturvallisempaan paikkaan (katso liite 14;
Lammassaaren liittymän aluevaraussuunnitelma
vaihe 1).
Lopullinen itäinen liittymä toteutuu vasta kun
Itäinen Lammassaaren on myös asemakaavoitettu ja sen asemakaava on toteutumassa. (katso liite 14; Lammassaaren liittymän aluevaraussuunnitelma vaihe 2).
Itse kaava-alueen toteutus alkaa ensimmäisen
runkokadun ja muun kunnallistekniikan rakentamisella. Uudet reservit rakennetaan kysynnän
edellyttämässä ja budjetin sallimassa tahdissa,
mahdollisesti kuluvan vuosikymmenen loppuvuosista alkaen.
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
23
UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Räddningsdirektörens utlåtande
Pelastusjohtajan lausunto
Säkerhet- och kemikalieverket TUKES
Turvallisuus- ja kemikaalivirasto TUKES
Jakobstads Natur rf
Pietarsaaren Luonto ry
Malmska hälso- och sjukvårdsområdets
hälsoinspektionsbyrås utlåtande
Malmin terveydenhuoltoalueen
terveysvalvontatoimiston lausunto
Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande
Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto
Jakobstads Energiverkets utlåtande
Pietarsaaren Energialaitoksen lausunto
Jakobstads Vattens utlåtande
Pietarsaaren Veden lausunto
NTM-centralen i Österbottens utlåtande
Pohjanmaan ELY-Keskuksen lausunto
Österbottens Förbunds utlåtande
Pohjanmaan liiton lausunto
Framlagt till påseende
Asetettu nähtäville
Godkänd av stadsfullmäktige
Hyväksytty kaupunginvaltuustossa
XX.XX.2014
12.03.2014
XX.XX.2014
XX.XX.2014
XX.XX.2014
XX.XX.2014
XX.XX.2014
XX.XX.2014
XX.XX..2014
XX.XX-XX.XX.2014
XX.XX.2014
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
Blankett för uppföljning av detaljplanen
Basuppgifter och sammandrag
Kommun
Planens namn
Datum för godkännande
Godkännare
Godkänd enligt paragraf
Genererad plankod
Planområdets areal [ha]
Areal för underjordiska
utrymmen [ha]
598 Jakobstad
Datum för ifyllning
12.01.2015
28 FÅRHOLMEN K 1-19 SAMT SKYDDS-,REKREATIONS,SPECIAL-,TRAFIK,VATTEN- OCH GATUOMRÅDEN
Förslagsdatum
Dat. för meddel. om anh.gör.
20.11.2011
Kommunens plankod
Ny detaljplaneareal [ha]
46,4851
46,4851
Detaljplaneändringens areal [ha]
Stranddetaljplan
Strandlinjens längd [km]
Byggplatser [antal]
Med egen strand
Utan egen strand
Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand
Utan egen strand
Områdesreserveringar
Sammanlagt
A sammanlagt
P sammanlagt
Y sammanlagt
C sammanlagt
K sammanlagt
T sammanlagt
V sammanlagt
R sammanlagt
L sammanlagt
E sammanlagt
S sammanlagt
M sammanlagt
W sammanlagt
Sammanlagt
Areal
[%]
100,0
29,2
Våningsyta Exploateringstal Ändring i areal
[m²vy]
[e]
[ha +/-]
31378
0,07
46,4851
31378
0,23
13,5629
7,5104
16,2
7,5104
3,6331
6,3414
4,7103
7,8
13,6
10,1
3,6331
6,3414
4,7103
10,7270 23,1
Underjordiska
utrymmen
Sammanlagt
Byggnadsskydd
Areal
[ha]
46,4851
13,5629
Areal
[ha]
Areal
[%]
Ändring i våningsyta
[m²vy +/-]
31378
31378
10,7270
Våningsyta
[m²vy]
Ändring i areal
[ha +/-]
Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader
[antal]
[m²vy]
[antal +/-]
[m²vy +/-]
Ändring i våningsyta
[m²vy +/-]
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
Underbeteckningar
Områdesreserveringar
Sammanlagt
A sammanlagt
AP
AO
AH
P sammanlagt
Y sammanlagt
C sammanlagt
K sammanlagt
T sammanlagt
V sammanlagt
VP
VL
R sammanlagt
L sammanlagt
LT
LV
E sammanlagt
EV
S sammanlagt
S
M sammanlagt
W sammanlagt
W
Areal
[ha]
46,4851
13,5629
4,4766
9,0359
0,0504
Areal
[%]
100,0
29,2
33,0
66,6
0,4
Våningsyta Exploateringstal Ändring i areal
[m²vy]
[e]
[ha +/-]
31378
0,07
46,4851
31378
0,23
13,5629
10260
0,23
4,4766
21118
0,23
9,0359
0,0504
7,5104
0,7271
6,7833
16,2
9,7
90,3
7,5104
0,7271
6,7833
3,6331 7,8
3,5460 97,6
0,0871 2,4
6,3414 13,6
6,3414 100,0
4,7103 10,1
4,7103 100,0
3,6331
3,5460
0,0871
6,3414
6,3414
4,7103
4,7103
10,7270 23,1
10,7270 100,0
10,7270
10,7270
Ändring i våningsyta
[m²vy +/-]
31378
31378
10260
21118
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
Asemakaavan seurantalomake
Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto
Kunta
598 Pietarsaari
Täyttämispvm
12.01.2015
28 LAMMASSAARI K 1-19 SEKÄ SUOJELU-,VIRKISTY,-ERITYIS-,LIIKENNE-,VESIJA KATUALUEET
Ehdotuspvm
Vireilletulosta ilm. pvm
20.11.2011
Kunnan kaavatunnus
Kaavan nimi
Hyväksymispvm
Hyväksyjä
Hyväksymispykälä
Generoitu kaavatunnus
Kaava-alueen pinta-ala [ha] 46,4851
Maanalaisten tilojen pintaala [ha]
Uusi asemakaavan pinta-ala [ha]
46,4851
Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha]
Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km]
Rakennuspaikat [lkm]
Omarantaiset
Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset
Aluevaraukset
Yhteensä
A yhteensä
P yhteensä
Y yhteensä
C yhteensä
K yhteensä
T yhteensä
V yhteensä
R yhteensä
L yhteensä
E yhteensä
S yhteensä
M yhteensä
W yhteensä
Pinta-ala
[ha]
46,4851
13,5629
Pinta-ala Kerrosala [k- Tehokkuus
[%]
m²]
[e]
100,0
31378
0,07
29,2
31378
0,23
Pinta-alan muut.
[ha +/-]
46,4851
13,5629
7,5104
16,2
7,5104
3,6331
6,3414
4,7103
7,8
13,6
10,1
3,6331
6,3414
4,7103
10,7270
23,1
10,7270
Maanalaiset
tilat
Yhteensä
Rakennussuojelu
Yhteensä
Ei-omarantaiset
Ei-omarantaiset
Pinta-ala
[ha]
Pinta-ala
[%]
Kerrosalan muut. [km² +/-]
31378
31378
Kerrosala [kPinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-]
m²]
Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos
[lkm]
[k-m²]
[lkm +/-]
[k-m² +/-]
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
Alamerkinnät
Aluevaraukset
Yhteensä
A yhteensä
AP
AO
AH
P yhteensä
Y yhteensä
C yhteensä
K yhteensä
T yhteensä
V yhteensä
VP
VL
R yhteensä
L yhteensä
LT
LV
E yhteensä
EV
S yhteensä
S
M yhteensä
W yhteensä
W
Pinta-ala
[ha]
46,4851
13,5629
4,4766
9,0359
0,0504
Pinta-ala Kerrosala [k- Tehokkuus
[%]
m²]
[e]
100,0
31378
0,07
29,2
31378
0,23
33,0
10260
0,23
66,6
21118
0,23
0,4
Pinta-alan muut.
[ha +/-]
46,4851
13,5629
4,4766
9,0359
0,0504
7,5104
0,7271
6,7833
16,2
9,7
90,3
7,5104
0,7271
6,7833
3,6331
3,5460
0,0871
6,3414
6,3414
4,7103
4,7103
7,8
97,6
2,4
13,6
100,0
10,1
100,0
3,6331
3,5460
0,0871
6,3414
6,3414
4,7103
4,7103
10,7270
10,7270
23,1
100,0
10,7270
10,7270
Kerrosalan muut. [km² +/-]
31378
31378
10260
21118
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
BILAGA 1.
LIITE 1.
LÄGESKARTA
SIJAINTIKARTTA
Viljelypalstat
13 Ös
2 ta
9
e
12 äg
v
np
å
Lysarholmen
n
5
43
ho
lm
sv
ä
ge
n
Fallb.st.
15
V.Få
mfartsväg
33
ma 4
sv 2
uo
r
intie
34
.
Itä
in
33
en
La
m
m
45 assa
a
ge
n
re
nti
Aligrundet
68
8
82
ar 2
vä 2
ge
17 n
23
3
Ros
Älgvä
gen
Hirve
ntie
1
2
3
Älg
g r.
Ilv
14
18
17
2
69
3
3
Kielonkuj
na
o t i e 33
6
11
Pyrola
10
Va
19
Konv a l j
16
m
118
26
Dies
elgr.
lku
tie
73
äg
av 6 e
1
L
e
i nn
e v.
.
rl.v
rpa
To
33
ho
149
9
17
Gamla Pirilövägen
l m s v.
ph 8
.v.
2
12
26
op
177
s
an
rm
Fo
a s h ö jden
nholm
14
Björ
1
lag
vs
Ho
Drä 2
n
1 gst.
F
11
20
Oh
iku
tie
n
P ie
tar
saa
ren
an
p
Eko-p
10
749
lm
2
4
Åkerl.
5
Ro
16
40
32
9
lidv.
Östan
11
48
49
V uohisillantie
38
Ge
tbr 1
ov 4
äg
e
13 n
27 an
K
3
gen
svä
ph o
H
1
1
v.
.
H op
dra
Sö
ms
Åkerviksv.
lm
13
5
holms v.
opp
21 orra H
N
ho l
n
ata
2
ho
36
e
äg
3
v
gs
110
12
30
r
tbe
Sku
12
31
orentie
Laivavu
14
sholmsv.
sa
Fredsv.
70
holmantie
2
ntie
Småholma
60
Ruusas
8
l i ng
30
16 msväg en
l
ho
us
Tu pa k ankatu
79
29
po
ho
lma
nt
Lillgrundet
Hoppholmen
ks g
Ki l
13
33
t ie
Ho p
5
10
Fiskars
Br u
1
.
sv
ka
Vic
sg
an
rm
He
21
Pirilöntie
19
14
k
.
un
ing
Kaningholmen
Killingholmen
Kilisaari
13
sv
m
g
Agö
16
18
tav
i vä
Pä
um
Ka
nin
r.
8
Gus
34
Ruusulehdon
koulu
ss t
o lm
10
13
44
68
2 Mark
37
ll
h
in g
v.
ms 7
4
trö
s
t
äs
Pr 3
46
15
Gäddviksvägen
11
en
Pirilöväg
n
21
2
8
23
s v.
e
5
Norrängarna
u
27
ntie
virra4
2
.
ant
sta
Ku
57
103
10
en
Grannabba
in
Pap
1
57
48
7
Ki
lk
po
on
n
ge
ån
lsp
So
31
107
2
Pedersväg
70
d.
5
n
n
lvä
e
enti6
äge
miehent.
Rajakiventie
11
32
a-
t.
1
ugu2s
Pirilöntie
g
rin
Au
mä
inko10
on
k st
So
Kattrumpan
15
1
3
an
l si d
S o 10
47
40
A ur
Mu
B ac
1
.
Furust
2
ullav
Solk
13
1
11
2
7
d
grän
ulla
Solk
65
. Au
1
tot.
.
29 ackav
lb 22
So
Bilv
1
1
22
67
Granholmen
Ö. Ro
5
lringen
ehä
o
g nk 29
Aurin
So
1
19
arr
e
14
12
23
79
1
Widemaninkari
en
7
8
Va
un
us
ep
än
t.
svä g
holm
Små
Widemansgrundet
9
22
djenabba
kiniemi
1
tie
19
Honkatie
2
1
1
rin
4
13
Paasikalliontie
45
tie
12
ur
en
5
38
9
11
33
ge
n
äg
uv
ie
4
v.
are
ak
1
Purotie
k vä
Aju
v.
10
5
7
sät
Ke
16
Uusitie
siUu
sm
gn
Va
Pe
rm
on
ka
m
m
So 1
1
14
Nyvägen
5
12
0
.
ng15 lk u
2
v.
11
9
Permo
Träs
38
Ro
2
a re
s
h.
as
en
holmsväg
sas
K ytömä e nt.
16
20
sv ä
pän
k u.
sv.
r öm
1
r
1
.
20
rev.
aka
elm
Sad
21
A-Bes.
A-Kats.
18
tie
7
Eko-p
1
33
6
ns t
12
e
rg
dsv
Kär
S te
3
ti
aren
usa
2
Bisam1
v.
4
3
sä
14
Ke
Eko-p
Herm
g r.
2
1
1
Sommarstigen
19
rv.
elin
vägen
otts
Rö
un
66
en
1
Larsas gr.
2
7
Kaarl on kuja
2
Karh
2
18
14
2
Bäve
20
6
1
2
n
uha
1
1
9 1
2
Kärpä
8
npol
ku
Sau k
ont.
10
Båthamn
Venesatama
10
Pe rmo n tie
26
Dagh.
Päiväk.
15
7
8
9
Rosasholmen
Ruusasholma
23
36
1
ge
Eko-p
Villa Sveden
1
os
vä
ng
Ra
23
vä
80
2
n
47
e
.
gen
10
äg e
gen
Svedenvägen
12
7
9
rm
13
6
ä
Lov
1
12
2
Pe
rm
He
8
4
n
enink
Castr
5
10
trivä
Indus
o
Korsm
ntie
Pohjasståget
Granndalsv.
.gr.
Korsm
26
29
nt.
ti e
3
5
Eko-p
Simstrand
Uimaranta
Itäran n a
ie
Kiviaidant
13
n na a
7
s g.
Dagh.
Päiväk.
7
lin
Småho
65
5
e 1
n ti 2
se
ek15
n
5
3
Ige Kirkko
Kä
lk
10 rpänt.
18
4
Itäku
en
Castr14
10
11
Östa
12
12
13
ontie
Itälaaks
8
väge1n2
ndals
54 5
2
15
Itälän
koulu
Björnholmen
Karhusaari3
72
49
rholmsv
24
1
tie
Aligrundin
42
48
Eko-p
ägen
ndsv
Aligru
51
18
uustie
Teollis
Dagh.
Folkhälsan
Östanlid
44
Skra 3
2
60
Vä
str
a
F
22 årh 1
olm 5
sv
ä
1
s v.
40
5
Län 6
tine
55 n Lam
La
m
Jakobstad
sO
mas
Ös
t r a Få
30
7
15
Itälahdenti e
o rpv.
g
svä
en
61
11
10
Korpintie
9
sv.
fjärd
t an
erg
3
66
tråk et
4
K
4
1
Ös
Lammassaari
Skramme
lvik
26
ss
dd 2
3
1
Eko-p
n tie
saare
19
ru
K
m . kaarre
2
ie
2
nie
Fårholmen
55
e
1
28
ka
sst.
Fisk.udd
1
48
ti
en
Få
rb
26
22
41
22
nt
ärje
17
lok
Pa 8
7
a la
299
43
Fis
1
Fis
30
28
ud
21
en
16
r
ka
11
13
väg
83
48
61
en
86
22
24
21
gen
dssvän
321
99
g
vä
enm.
4
Fårholmsberget
10 unds
s gr
9
k orv
13
0
10
Ström
95
21
1
Mä 5
r
18 ä n
Eko-p
27
Itälä
rök.
skk
81
36
28
M ä r a t rä
42
en
83
104
Kalliotöyrynti e
Östanpå
24
Östra fårväg
lm 3
sv.
mmelvi k
.
rho
39
42
gr
Östan
L ysar
Motionsstig-Skidspår
Kuntopolku-Latu
Lilla Tjuvören
9
5
rgsvägen
Fallbe
62
Lysarholma
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
BILAGA 2.
LIITE 2.
MARKÄRGOFÖRHÅLLANDEN
MAANOMISTUSKARTTA
ra F
årvä
68
135
Strömsgrundet
11:479
3151
Östra Fårvägen
gen
11:479
724
3.905
11:364
69
12:203
193
876:4
15:345
11:215
3
150
8
70
2
3
50
3137
12:203
191
3147
414
15:1
151
49
12:65
876:2
85
703103
62
4
8.663
15:3
2
10
152
33
Vä
5
83
str
189-190
årh
aF
5
153
6
15:4
45
876:4
11:215
ä
sv
12:188
4
ge
2271
7
1
olm
95
3136
n
15:5
52
18
188
3
2
48:1
3135
2276
12:51
62
91
26
3134
47
4
en
äg
sv
nd
7
88
16
25:3
17
12:126
5
2272
45
6
69
328
413
19
189-190
44
6:333
43
62
725
58
Ohikulku
tie
3.375
30:0
16
61
90
2
91
3108
6:331
91
98
11:479
11
n
ne
nti
Lä
68
57
327 3
1:140
30:0
24
6:340
95
11:364
e
nti
are
sa
as
mm
La
2273
96
2595
3213
Pietarsaaren
6:348
47
3212
11:222
3140
5
81
57
11:215
6
11:470
49
4
1
6:340
717
7.220
99
2274
21 7
2
11:53
97
4
30:0
91
3
22
Fårholmen
11:421
Lammassaari
6
6:349
6
3141
51
14
91
Östanfjärden
9001243
3.415
11:479
11:440
11:479
27 26
11:222
60
26 6:340
20
25
21
3
3110
24
11:436
90013
6:329
53
997
5.509
29
14
47
61
11:427
23
2
32311:420
43
0
183
3
3143
tra
F
11:435
3
11:418
92
181
3111
5
16
11:171
4
68
68
5
Lä
nti
ne
n
6
726
7
69
2.889
6:326
4
11:367
18
92
11:417
28
ge
n
70
2
äs
10 V
11:81
10
31
11:423
sv
ä
6:327
äg
11 sv
olm
årh
erg
12en
1
45
11:364
27
11:419
48
11:423
3
La
m
3144
67
m
as
s
69 aa
r
7
11:324
6
11:217
4.044
6:342
27
rh
Få
e
n
90011 tie
Få
rb
322
42
Jakobsta
ds Omfarts
väg
1
30:0
3142
6:328
80
67
19
2
6.901
50
2:3
94
olm
ä
sv
n
ge
83
tra
ÖsInsaml.p
Itäine
n La
9
179a
11:90
9
319
98
11:400
15
31
mmas
saaren
tie
11:367
2
179
712
4.258
8
3
40
11:416
41
19
6:343
6
3112
11:435
10
62
94
11:171
99
36
15
11:216
2
98
310
1
16
291
Vä
str
a
318
311
11:8
13
3146
17
11:400
28
11:217
Få
rh
o
6
63
79
75
3152
73
80
Pietarsaaren
93
Lo
vä
ge
n
6:323
30:0
11:422
3145
38
21
Ohikulku
tie
4
92
11:435
39
3153
82
72
236
9:403
76
lm
77
235
sv
äg
9:403
en
290
6:340
1
30:0
81
3
18
3016
4
237
3113
11:422
19
317
3
30
198
29
20
3293
63
7
11:119
8
11:122
Bjö
rnho
lmsv
ägen
11:173
Kä
rp
11
30:0
11:123
23P3
69
Fattigviken
727
316
3.682
Köyhäinlahti
5
11:208
19
3015
23
K
18
än
tie
11:172
10
7
11:217
21
27
2
876:1
22
15
172
67
15
30:0
14
315
3
353292
6.141
13
11:161
13
11:176
28
34
Björnholmen
1
Karhusaari
4
ja
ku
en3
irv3Knd
H2
grä
Älg
5
e
Ilv
en
ks
tie
3036
11:2
11
90002
11
170
64
6
4
2.866
8:161
1
5
3012
3029
4
15
13
11
876:
60
6:340
30201
11:164
876:1
6:136
3291
ti
en
irv
H
3
9
8
3116
876:1
3290
8:158
3118
e
1
8:15
7
3
1
9
11
5
9:403
8
12
6
K
ar
hu
sa
ar
en
tie
63
3117
30:0
11
16
18
8
3
11:162
62
65
6
23P3
10
11
:
K1
23
3020
23
K
12
11:171
314
2
9
4
10
811:211
en
3035
en
13
lg
vä
g
:2
äg
nv
eli
rm
He
3.786
66
3014
90010 Ä
11
5
12
7
14
90009
9:403
3115
6:136
3
8
68
11
3019
5
876:1
4
12
11:172
1
11:165
1
174
11:400
H
irv
en
tie
3018
2:3
4
23K
ru
sg
öm
Str
1:141
Itäine
n Lamm
astie
93
10
STADENS MARK
KAUPUNGIN MAATA
3
2
PRIVAT ÄGD MARK
YKSITYISTEN MAATA
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN
OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA
BILAGA 3.
LIITE 3.
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
UTDRAG UR GENERALPLANEN
OTE YLEISKAAVASTA
BILAGA 4.
LIITE 4.
en
Hästgrundet
Nissasören
RP
RA
P
Stora Lysarholmen
Tjuvören
Lilla Lysarholmen Hebenetta
Varassaaret
V
Lysarholmen
AP
nd
Lysarholma
u
Lilla Tjuvören
ss
m
II
To
RA
Östanpå
Itälä
AP
VU
Fårholmsberget
II
AP
AP RA
RA
AP
AP
AP
ET
Östanfjärden
Fårholmen
Lammassaari
AP
APAP
P
lm
AP AP
P
P
AK
RA RA
APlm
RA
RA
AP
Björnholmen
Karhusaari
P
P
P
lm RA
I
Aligrundet
RA
II
Rosasholmen
Ruusasholma
RA
Småh
RA
M
AP
alm
mi
m
Nyvägen
P lm
Uusitie
P
lm
P
RA
RA
Norrängar
Granholmen L
II
RA
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
BILAGA 5.
LIITE 5.
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
0 64
0
0,5
0 15
876:4
41
138
11:76
2 33
11:438
22
197
7
11:437
0
12:204
5 83
2
40
83
1 21
81
16
1 62
7
69
17
148
876:4
26
0
2 40
11:214
85
11:117
6 17
4 29
100
60
2268
4
49
2 76
85.1
14
149
11:432
3 99
3149
12:202
0 23
11:363
3148
137
96
19
98
0 80
102
6
0 76
2:3
11:215
136
3 47
1 43
8
5 87
2 93
4 72
104
68
135
180
11:479
Strömsgrundet
3151
0 31
5 10
6 66
5
1 17
11:479
0
3 83
724
134
3.905
11
69
0 33
12:203
2 08
193
2 21
11:215
876:4
15:345
3
6 49
1 71
4 18
150
0 08
70
8
3
182
50
7 49
3 23
3137
12:203
5
2
4 72
0 84
133
2 15
191
876:2
3147
414
15:1
41
0 84
12:65
9
93
876:2
151
703103
1 87
62
49
7 77
6 39
8.663
4
2267
15:433
85
15:3
2
10
2 36
2
1 67
0
2 16
184
8 92
1
1 67
10
5
152
33
2
1,5
0,5
1
0
5
0 24
189-190
83
1
9 37
5
11:215
8 87
5
6
153
1 22
15:4
95
12:188
45
186
8
2271
10 12
10
876:4
4
7
5
94
0 34
3136
0
0 20
188
3
15:5
52
10 02
2
48:1
188
6 84
S-1
18
3135
2276
10 50
62
1:141
0 10
1 50
12:51
EV-1
1 43
91
26
-0 07
0 83
10 90
10 51
3134
198
0
47
4
10
1:128
0 81
1 93
7
88
16
10 77
25:3
17
VL/s-1
12:126
0 14
45
220
1
725
58
10
3.375
t 32
180
as
t 75
vj-1
t 69
t 32
11
68
6:349
AREN
TIE
as
as 216 +t 102
6
3141
Rp51
51
14
vj-1
0
26
as
2 85
t
GR
Rp60
1
vj-
AN
LUN
D
USI
STO
EN
94
+t
201
as
t
as
VL
VL
2
70
AP-1
II
as
280
t 75
10
11:435
320
as
t 75
8
11:171
as
280
2 55
92
3+t
as 15
FÅ
RH
O
92 76
71
15
8
LA
M
1 76
94
1
as
ajo
3
0
t
6
08
6:323
I 1/2 - II
jk
1
t 70
0
3
ev-1
11:422
220
0 88
235
220
9:403
2 60
220
5
70
as
t
70
4
4
3113
t
3 97
220
4
t 70
0 10
as
220
as
-0 09
220
3
63
220
0
Fattigviken
VL/s-2
0
316
Köyhäinlahti
4 02
11:208
727
3.682
4
-0 10
1 47
as
1
27
11:172
108
12
2
1 79
3 29
-0 18
220
11:217
21
23
K
18
876:1
2 04
12
4 43
EV/s-1
5
as
2 84
2 84
69
220
t 70
8
174
t 70
2
FATTIGVIKSSTARANDEN
KÖYHÄINLAHDENRANTA
jk
4
3015
as
0 68
4 51
pp/h+
t
3
11:173
11:400
0
3 24
23P3
19
0
198
29
20
1 16
1 74
2 26
3293
7
3 21
11
7
as
30
3018
68
-0 05
2 33
109
7
24
11:172
10
6
4 24
5
11:123
30:0
76
4 19
ev-1
I 1/2 - II
as
3 79
11:119
236
9:403
2 27
t 70
AO-1
317
5
11:122
3153
72
28
220
2
t7
0
t
70
3
(3,6)
19
4
11:435
11:400
39
ev-1
AH
2 84
-0 13
220
7
4 54
t
70
2
2
18
1
0
2 06
3 59
3
75
73
as
3016
2 19
63
21
3152
3 27
as
30:0
3 29
3 86
2 94
8
1
6:340
3
3112
4 41
4 26
6
II
3 16
6
I 1/2 - II
220
5
as
22
0
AP-2
as 600 +t 200
1
210
10
t 70
3146
17
w-1
105
11:435
220
as
ev-1
11:8
13
6
4
4 07
1
as
4
3
t 7
0
11:217
5 28
2 97
10
31
11:367
as
t 7
0
as
220
1
290
3 90
4.258
t 70
16
318
179a
11:90
712
AO-1
t 70
2
1
LV-1
311
6
t
70
179
1
9
as
220
310
291
5
2 92
9
2
t 70
t 70
as
220
11:216
I 2/3
as 600 +t 200
98
as
AP-1
ev-1
II
VL
t5
93
30:0
7
6 04
AP-2
11:422
3145
38
I 2/3
11
t 70
as
220
AO-1
4
ajo
1
as
92
4
5
11:171
32 6 58
0
ajo
2 08
36
15
19
7 92
3 46
Insaml.p
7
EV/s-2
AP-1
t
70
7
t 70
6
MA
SS
AA
RE
NT4 86
IE
83
4 88
11:324
as
11:400
220
EN
6:343
62
99
L4 Ä07
NT
IN
40
01
t1
5+
21
as
as
62
+t
3 11:416
13
190
as
11:217
LM
SV
ÄG
EN
3 22
as
320
t 70
as
220
6 21
LIITO-ORAVANLEHTO
E
4.044
6:342
27
FLYGEKORRSLUNDEN
t 7
0
90011
80
2+t
as 17
319
98
VL/s-1
t 50
en-1
4 56
5
3
p
VÄ
ST
RA
69
ev-1
68
18
as
320
8
69
ajo
3 18
3144
67
AP-1
I 2/3
t 50
2.889
6:326
4 17
6 48
11:423
190
as
11:367
206
3
7
1 73
28 FÅRHOLMEN
28 LAMMASSAARI
t 50
as
II
jk
3 77
726
6
190
AP-2
1
28
4
5 59
0
0
16
4
68
11:417
4 34
3111
t 70
1
as 170 +t 79
320
as
5 45
181
5
t 70
VL
2 98
I 1/2 - II
5
11:418
11:3
70
AP-1
3
320
as
as
280
t7
as 182 +t 85
5
2
7 88
2
92
6 36
VÄG
II
3
0
183
4
1
JAKOBSTA
11:81 as
1 51
31
4 38
t 70
220
t
11:423
3
a
as
8 53
5
4 59
280
t 7
5
12
3143
10
9 as
VL
11
2 01
2 68
t
AO-1
5 99
pp
5
I 1/2 - II
t 70
as
6:327
45
2 53
43
2 16
5.509
220
23
t 70
II
1
997
as
jk
as
28
0
t 7
5
204
t 70
4
+t
9
98
t
AO-2
t
as
3
II as 255+t 121
6 91
6.901
IE
OT
KK
PA
LE
II
48
1 49
t
2
as
11:419
as
1
as
27
3
322
17
42
as
t
1
30:0
90013
t 9
0
jk
11:420
6 26
3110
t 70
7+
t
323
13
7+
t6
4
61
as
19
1
vj-
19
2
EV/s-1
FLYGEKORRSLUNDEN
N ILVE
KSENTI
11:427
en-1
6 52
3
47
t 70
t 70
LIITO-ORAVANLEHTO
30
0
as
FL
AD
DE
RM
US
VÄ
GE
N
5
t 7
5
29
14
t9
0
97
as
20
5+
t
1
0.5
0
1
vj-
67
Lammassaari
5 56
t 70
11:222
50
VL
4
II
VL/s-1
20
11:436
en-1
as
3142
LT
170
7 22
300
as
24
1 75
6:328
as
t 90
2 68
6:329
53
t
7 40
1
11:479
5
1
vj-
202
Fårholmen
as
190
AO-1
3
as
180
t 70
t 70
6 82
2
t 70
300
as
25
VP
t 70
11:479
1 45
t
21
94
250
as
6:340
26
12
2
t 75
250
as
7.220
DS OMFARTS
KU
60
11:440
VÄST
RA
1
27
t 90
3 26
190
II
43
3.415
3
as
190
1
10
43
90012
as 228+t 108
t 70
E
PEURANTI
as
190
as
t 75
AP-2
FÅRH
OLMS
VÄGE
N
91
Östanfjärden
7 60
717
195
t 70
jk
250
as
195
as
2:3
0 81
W
LÄNT
II
2
EN
HJORTVÄG
2 67
6
INEN
vj-1
0
AO-2 t
t 75
LAMM
ASSA
11:421
18
as
t 70
5
vj-1
vj-1
1:128
t 70
as
190
t 40
1
11:215
8 83
3 29
3
7 79
5
3
195
as
22
19
4
4
t 70
t 70
as
t
AO-1
I 1/2
8 54
as
190
5
vk-1
4
as 198 +t 93
91
0
19
2
11:53
97
30:0
as
as
VL
en-1
t 70
7 16
280
as
7
2 88
2
11:222
7 94
I 2/3
E
ÄNTI
MÄYR
21
5
19
99
2274
as
FÅRHOLMSTRANDEN
LAMMASSAARENRANTA
0 92
TIE
AN
0
AP-1
40
t
3
5
19
I 2/3
6
5
5
t 70
0
t 7
1
18
VP-1
AO-1 as
0
t 7
AV
OR
2
1
6:340
7 41
11
EN
ÄG
t3
2 53
4
as
w-1
-0 10
11:364
195
13
0
28
as
248
4
-0 09
t 70
0
18
11:470
0 08
as
0
19
as
t 118
0
t 7
t 32
3 55
6
49
1
vj-
190
6
5
-0 12
FÅRHOLMSTRANDEN
LAMMASSAARENRANTA
as
7
180
3140
5
57
80
7
t 70
8 75
as
VP-1
81
VL
YXHUVUDET
KIRVEENPÄÄ
6
t 32
47
200
3108
VL
195
t 70
t 70
as
I 2/3
t 109 2 60
95
as
8
1
180
as
vj-1
0
0
3
II6:340
30:0
24
AO-1
229
327
1 28
AO-2
1 44
8 31
11:479
V
RR
EKO
19
0 08
1:140
0 16
2595
3213
8 52
t 32
16
3 61
180
t 70
2
t 70
t 70
as
9
I 1/2
I 2/3
170
t 70
AO-1
7
57
2273
96
4
as
190
180
as
0
0 32
AP-1
LOVÄGE
98
7 49
9 52
as
10
as
190
6:331
t
70
4
3
t 70
8
148
280
as
5
91
-0 06
91
14
7 22
t 32
1 93
2
EN
90
180
as
1
-0 13
GRÄVLING
SVÄG
61
t 70
9
-0 08
t
70
as
190
vj-1
16
160
6:348
II
3
AHMANTIE
JÄRVVÄGEN
30:0
0 76
t
70
2
t 70
0 38
190
as
AO-1
15
t
70
PIETARSAA
REN OHIKU
LKUTIE
t 32
2 43
62
190
as
190
as
190
as
413
0
43
9 98
7 52
II
0 74
6:333
180
44
328
t 104
-0 08
EKORRVÄGEN ORAVANTI
E
vj-1
6
0 32
19
189-190
7
5
2272
69
-0 26
t 70
17
1
22
1 29
15
0 36
172
VL
2 90
11
67
11:165
4 23
15
212
0
1 23
22
2 64
0 63
2 43
30:0
4 58
2 87
5 21
3019
14
1 77
0
3115
6:136
6 16
3
9:403
2 89
315
3
4
12
-0 06
35 3292
66
3014
5 34
-0 14
1
0
5
8
6.141
13
23K5
8
90010
7
0
4 62
6 38
3 53
11:211
11:171
5 28
5
14
11
:2
13
9
30:0
6
23P3
3
10
7
34
876:1
1 74
9:403
5 14
Björnholmen
1
8
13
3 97
0 73
3 94
28
11:161
rp
5
2.866
170
64
1 23
5 76
6
6
4
7 23
8:161
0
4
6:136
9
3 11
90002
11
8
K3
23
5
Karhusaari
2 14
63
7
65
2
9
3.786
62
3117
1 39
6 64
11:176
90009
3 24
1 00
314
2
3035 5 81
23
4
23
11:162
2 94
11
6 73
K
4
3
12
30201
6 09
3116
876:1
3290
8:158
1
13
6 08
3
5 48
5 80
3 57
11
216
4 97
3 51
1
2 77
7
5 69
3 12
5
13
10
3 77
5
8
4
3
3
169
12
5 60
37a
25
148
501
14
10
6.185
9
23
P6
3 70
1 48
3 94
23K2
37
14
24
1
3
2 34
1
2
3
9
5 55
11
:2
13
2 63
2
30:0
2
0
3036
2 72
9
3
1 76
15
11
:211
5 32
-0 06
3012
4
6 04
11:164
2:3
11
3 49
60
6:340
12
2
3029
3 21
12
214
4 47
3291
6
5 55
3 15
5
15
7
6 49
6 24
16
3 74
5 31
1 13
19
16
3
12
3020
11
:1
88
10
0
K13
1 56
2 88
2 62
1 04
2 75
218
23P3
rp1
8
2
1 4
3301
2
22
1
2 52
1 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
BILAGA 5.
LIITE 5.
AP-1
KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDET ÄR AVSETT FÖR PARHUS.
ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KORTTELIALUE ON TARKOITETTU PARITALOILLE.
AP-2
KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS.
ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE.
AO-1
KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS.
ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE.
AO-2
KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS.
BEFINTLIGA FRITIDSBOSTÄDER VILKA BEVILJATS BYGGNADSLOV FÖRE DETALJPLANEN
GODKÄNTS FÅR GRUNDRENOVERAS, TILLBYGGAS OCH FORTFARANDE ANVÄNDAS SOM
FRISTIDSBOSTÄDER OBEROENDE AV ATT DE FINNS PÅ ETT KVARTERSOMRÅDE FÖR
FRISTÅENDE SMÅHUS.
ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE.
OLEMASSA OLEVIA, ENNEN TÄMÄN ASEMAKAAVAN HYVÄKSYMISTÄ RAKENNUSLUVAN
SAANEITA VAPAA-AJAN ASUNTOJA SAA PERUSKORJATA, LISÄRAKENTAA JA KÄYTTÄÄ
EDELLEEN VAPAA-AJAN ASUNTOINA SIITÄ HUOLIMATTA, ETTÄ NE SIJAITSEVAT
ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUEELLA.
AH
(3,6)
VP-1
VL
VL/s-1
KVARTERSOMRÅDE I SAMBRUK SOM BETJÄNAR BOENDET.
ASUMISTA PALVELEVA YHTEISKÄYTTÖINEN KORTTELIALUE.
SIFFRORNA INOM PARENTES ANGER DE KVARTER TILL VILKAS ANVÄNDNING OMRÅDET
ÄR ÄMNATS.
SULUISSA OLEVAT NUMEROT OSOITTAVAT KORTTELIT, JOIDEN KÄYTTÖÖN ALUE ON
TARKOITETTU.
STRANDPARK, SOM SKALL HÅLLAS GALLRAD FÖR ATT BEVARA UTSIKTEN MOT
ÖSTANPÅFJÄRDEN
RANTAPUISTO, JOTA TULEE HOITAA PUOLIAVOIMENA NÄKYMÄT ITÄLAHTEEN
SÄILYTTÄEN.
OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION; TÄTORTSKOG.
LÄHIVIRKISTYSALUE; TAAJAMAMETSÄ.
NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR
FLYGEKORRAR, MED PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR.
OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT FLYGGEKORRARNAS BIOTOP INTE FÖRSTÖRS ELLER
FÖRSÄMRAS.
LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN
LIITTO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN,
ETTEI LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖ HÄVIÄ EIKÄ HEIKKENE.
VL/s-2
NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN KÄLLA MED OMGIVANDE LUND SOM
KLASSIFICERATS SOM EN VÄRDEFULL BIOTOP. I DEN SUMPIGA OCH FRODIGA LUNDEN
KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE ARTER AV MOSSOR, KÄRLVÄXTER OCH
INSEKTER.OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT DESS NATURVÄRDEN BEVARAS.
LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LÄHTEEN JA SITÄ YMPÄRÖIVÄN LEHDON, JOKA ON
LUOKITELTU ARVOKKAAKSI ELINYMPÄRISTÖKSI. SUOPERÄISESSÄ JA REHEVÄSSÄ
LEHDOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI UHANALAISIA SAMMAL-, SUPPILOKASVIJA HYÖNTEISILAJIA. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN, ETTÄ SEN LUONTOARVOT SÄILYVÄT.
LT
OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG.
YLEISEN TIEN ALUE.
2 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
LV-1
EV-1
EV/s-1
BILAGA 5.
LIITE 5.
SMÅBÅTSPLATS.
VENEVALKAMA.
SKYDDSGRÖNOMRÅDE, PÅ VILKET FÅR PLACERAS EN TELEMAST MED EN HÖJD AV
HÖGST 50 METER.
SUOJAVIHERALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA ENINTÄÄN 50 M KORKEAN TELEMASTON.
SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM ÄVEN FUNGERAR SOM VIKTIG EKOKORRIDOR MELLAN
FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN, ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH
ALIGRUNDET.
SKYDDSSKOGEN SKA SKÖTAS MED FÖRSIKTIGA SKOGSVÅRDSÅTGÄRDER SÅ, ATT DEN
HELA TIDEN HAR TILLRÄCKLIGT MED TRÄDBESTÅND, ÄR TÄT, HÖG OCH BRED OCH PÅ SÅ
SÄTT BEHÅLLER BÅDE SIN SKYDDANDE EFFEKT OCH SIN BETYDELSE SOM
EKOKORRIDOR FÖR FLYGEKORRAR.
SKYDDANDET BERÖR INTE OMRÅDETS ÖSTRA KANT MOT OMFARTSVÄGEN, DÄR EN
BULLERVALL FÅR PLACERAS.
SUOJAVIHERALUE, JOKA TOIMII MYÖS TÄRKEÄNÄ EKOKÄYTÄVÄNÄ LÄNTISELLÄ
LAMMASSAARELLA, ITÄISELLÄ LAMMASSAARELLA JA ALIGRUNDETILLA SIJAITSEVIEN
LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN VÄLILLÄ.
SUOJAMETSÄ TULEE HOITAA VAROVAISIN METSÄNHOIDOLLISIN TOIMENPITEIN NIIN, ETTÄ
SE JATKUVASTI PYSYY RIITTÄVÄN HYVÄPUUSTOISENA, TIHEÄNÄ KORKEANA JA
LEVEÄNÄ, NÄIN SÄILYTTÄEN SEKÄ SUOJAAVAN VAIKUTUKSENSA ETTÄ MERKITYKSENSÄ
LIITO-ORAVIEN KULKUYHTEYTENÄ.
SUOJELU EI KOSKE ALUEEN ITÄISTÄ REUNAA OHIKULKUTIETÄ VASTEN, JOHON SAA
SIJOITTAA MELUVALLIN.
EV/s-2
SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN GAMMAL BYGGNADSPLATS (FASTIGHETER
598-401-11-90 OCH 598-401-11-324) FRÅN TIDEN FÖRE DETALJPLANEN VUNNIT LAGA
KRAFT. BOSTADSHUSET PÅ BYGGNADSPLATSEN HAR I EN 22.11.2012 UTFÖRD
INVENTERING KONSTATERATS VARA EN SÅDAN RASTPLATS FÖR FLADDERMÖSS SOM
ENLIGT NATURVÅRDSLAGEN 49 § 1 MOM. INTE FÅR FÖRSTÖRAS ELLER FÖRSÄMRAS.
TRÄDBESTÅNDET PÅ BYGGNADSPLATSEN ÄR EN DEL AV EV/s-1-OMRÅDETS VIKTIGA
EKOKORRIDOREN MELLAN FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN,
ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH ALIGRUNDET.
ANVÄNDNING AV BYGGNADSPLATSEN FÖR BOENDE FÅR FORTSÄTTA SÅ LÄNGE SOM
BOSTADSHUSET STÅR KVAR, MEN INGA NYA BYGGLOV BEVILJAS. TRÄDBESTÅNDET PÅ
BYGGNADSPLATSEN BÖR SKÖTAS PÅ SAMMA SÄTT SOM HAR BESTÄMTS FÖR
EV/s-1-OMRÅDET.
SUOJAVIHERALUE, JOKA SISÄLTÄÄ VANHAN RAKENNUSPAIKAN (KIINTEISTÖT
598-401-11-90 JA 598-401-11-324) ASEMAKAAVAN VOIMAAN TULON EDELTÄVILTÄ AJOILTA.
RAKENNUSPAIKAN PÄÄRAKENNUS ON 22.11.2012 SUORITUSSA KARTOITUKSESSA
TODETTU LEPAKKOJEN LEVÄHDYSPAIKAKSI, JONKA HÄVITTÄMINEN TAI HEIKENTÄMINEN
ON LUONNONSUOJELULAIN 49§1MOM. NOJALLA KIELLETTY. RAKENNUSPAIKAN PUUSTO
ON OSA EV/s-1-ALUEEN TÄRKEÄÄ EKOKÄYTÄVÄÄ LÄNTISEN LAMMASSAAREN, ITÄISEN
LAMMASSAAREN JA ALIGRUNDETIN SIJAITSEVIEN LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN
VÄLILLÄ.
RAKENNUSPAIKAN KÄYTTÖ ASUMISEEN SAA JATKUA NIIN KAUAN KUIN ASUINRAKENNUS
ON OLEMASSA MUTTA UUSIA RAKENNUSLUPIA EI MYÖNNETÄ.
RAKENNUSPAIKAN PUUSTO ON HOIDETTAVA SAMALLA TAVALLA KUIN EV/s-1-ALUEELLE
ON SÄÄDETTY.
S-1
SKYDDSOMRÅDE, VARS LANDSKAP OCH BIOTOPER BEVARAS.
SKYDDSOMRÅDET INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR FLYGEKORRAR MED
PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR, SAMT ÄLDRE BARRSKOG I
NÄRA NATURSTÅND (VÄSTLIG TAIGA), DÄR DET KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE
ARTER AV SVAMPAR, MOSSOR OCH INSEKTER.
SUOJELUALUE, JONKA MAISEMA JA ELINYMPÄRISTÖT SÄILYTETÄÄN. SUOJELUALUE
SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN LIITO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA
LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN, SEKÄ LÄHES LUONNONTILASSA OLEVAA VANHAA
HAVUMETSÄÄ (LÄNTISTÄ TAIGA), JOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI
UHANALAISIA SIENI-, SAMMAL- JA HYÖNTEISILAJIA.
3 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
W
BILAGA 5.
LIITE 5.
VATTENOMRÅDE.
VESIALUE.
LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDET GRÄNS.
3 M KAAVA-ALUEEN ULKOPUOLELLA OLEVA VIIVA.
STADSDELSGRÄNS.
KAUPUNGINOSAN RAJA.
KVARTERS-, KVARTERSDELS- OCH OMRÅDESGRÄNS.
KORTTELIN, KORTTELINOSAN JA ALUEEN RAJA.
GRÄNS FÖR DELOMRÅDE.
OSA-ALUEEN RAJA.
RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR DELOMRÅDE.
OHJEELLINEN OSA-ALUEEN RAJA.
TOMTGRÄNS OCH -NUMMER ENLIGT BINDANDE TOMTINDELNING.
SITOVAN TONTTIJAON MUKAISEN TONTIN RAJA JA NUMERO.
RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS.
OHJEELLINEN TONTIN RAJA.
28
FÅRHOLMEN
3
LOVÄGEN
STADSDELSNUMMER.
KAUPUNGINOSAN NUMERO.
STADSDELS NAMN.
KAUPUNGINOSAN NIMI.
KVARTERSNUMMER.
KORTTELIN NUMERO.
NAMN PÅ GATA ELLER PARK.
KADUN TAI PUISTON NIMI.
220
BYGGNADSRÄTT FÖR BOSTADSBYGGNADERNA I KVADRATMETER VÅNINGSYTA.
ASUINRAKENNUSTEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ.
t 70
BYGGNADSRÄTT FÖR EKONOMIBYGGNAD I KVADRATMETER VÅNINGSYTA.
TALOUSRAKENNUKSEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ.
as180+t70
TALSERIE, DÄR FÖRSTA TALET ANGER TOMTENS, FÖR BOSTADSBYGGNADEN STÖRSTA
TILLÅTNA VÅNINGSYTA I KVADRATMETER, OCH DET ANDRA TALET TOMTENS, FÖR
EKONOMIBYGGNADERNA, SAMMANLAGDA STÖRSTA TILLÅTNA VÅNINGSYTA I
KVADRATMETER.
LUKUSARJA, JOSSA ENSIMMÄINEN LUKU OSOITTAA TONTIN ASUINRAKENNUKSEN
SUURIMMAN SALLITUN KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN, JA TOINEN LUKU TONTIN
TALOUSRAKENNUSTEN YHTEENLASKETUN SUURIMMAN SALLITUN
KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN.
II
II
ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTALET VÅNINGAR I BYGGNADERNA, I
BYGGNADEN ELLER EN DEL DÄRAV.
ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA RAKENNUSTEN, RAKENNUKSEN TAI SEN OSAN
SUURIMMAN SALLITUN KERROSLUVUN.
UNDERSTRECKAD ROMERSK SIFFRA ANGER ANTAL VÅNINGAR I BOSTADSBYGGNADER
SOM OVILLKORLIGEN BÖR FÖLJAS.
ALLEVIIVATTU ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA ASUINRAKENNUSTEN EHDOTTOMASTI
KÄYTETTÄVÄN KERROSLUVUN.
4 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
I 1/2
BILAGA 5.
LIITE 5.
ETT BRÅKTAL EFTER EN ROMERSK SIFFRA ANGER HUR STOR DEL AV AREALEN I
BYGGNADENS STÖRSTA VÅNING MAN FÅR ANVÄNDA I VINDSPLANET FÖR UTRYMME SOM
INRÄKNAS I VÅNINGSYTAN.
MURTOLUKU ROOMALAISEN NUMERON JÄLJESSÄ OSOITTAA, KUINKA SUUREN OSAN
RAKENNUKSEN SUURIMMAN KERROKSEN ALASTA ULLAKON TASOLLA SAA KÄYTTÄÄ
KERROSALAAN LUETTAVAKSI TILAKSI.
BYGGNADSYTA.
RAKENNUSALA.
INSTRUKTIV BYGGNADSYTA.
OHJEELLINEN RAKENNUSALA.
en
RIKTGIVANDE BYGGNADSYTA FÖR TRANSFORMATOR ELLER PUMPHUS.
OHJEELLINEN MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON RAKENNUSALA.
as
BYGGNADSYTA FÖR BOSTADSBYGGNADER.
ASUINRAKENNUKSEN RAKENNUSALA.
t
BYGGNADSYTA, DÄR EKONOMIBYGGNAD FÅR PLACERAS.
RAKENNUSALA, JOLLE SAA SIJOITTAA TALOUSRAKENNUKSEN.
w-1
DEL AV VATTENOMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN GÅNGBRO ELLER BRYGGA I
LÄTTKONSTRUKTION.
VESIALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA KEVYTRAKENTEISEN KÄVELYSILLAN TAI
LAITURIN.
en-1
DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN TRANSFORMATOR ELLER EN
PUMPSTATION.
ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON.
vk-1
DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN LEKPARK SOM FÅR INGÄRDAS MED HÄCK
ELLER SPJÄLSTAKET.
ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA PENSAS- TAI SÄLEAIDATUN LEIKKIPUISTON.
LINJEN ANGER TAKÅSENS RIKTNING.
RAKENNUKSEN HARJANSUUNTAA OSOITTAVA VIIVA.
PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN SKALL TANGERA.
NUOLI OSOITTAA RAKENNUSALAN SIVUN, JOHON RAKENNUS ON RAKENNETTAVA KIINNI.
DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS.
ISTUTETTAVA ALUEEN OSA.
ev-1
DEL AV OMRÅDE SOM SKALL UPPRÄTTHÅLLAS SOM SKYDDSGRÖNOMRÅDE MELLAN
GATUOMRÅDE OCH STRANDBEBYGGELSEN.
ALUEEN OSA JOKA TULEE YLLÄPITÄÄ SUOJAVIHERALUEENA KATUALUEEN JA
RANTA-ASUTUKSEN VÄLILLÄ.
TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS.
ISTUTETTAVA PUURIVI.
5 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
vj-1
BILAGA 5.
LIITE 5.
DEL AV OMRÅDE SOM SKALL BEVARAS SOM EN ÖPPEN REMSA MELLAN
VATTENOMRÅDEN OCH STRANDBEBYGGELSENS TRÄDGÅRDAR.
VESIRAJALLA SIJAITSEVA ALUEEN OSA, JOKA TULEE SÄILYTTÄÄ AVOIMENA KAISTALEENA
VESI-ALUEEN JA RANTA-ASUTUKSEN PIHAPIIRIN VÄLILLÄ.
GATA.
KATU.
pp/h+t
FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK RESERVERAD GATA, DÄR SERVICETRAFIK OCH INFART
TILL TOMT ÄR TILLÅTEN.
JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU KATU, JOLLA HUOLTOAJO JA TONTILLE
AJO ON SALLITTU.
ajo
INSTRUKTIV KÖRFÖRBINDELSE.
OHJEELLINEN AJOYHTEYS.
jk
FÖR ALLMÄN GÅNGTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE.
OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE VARATTU ALUEEN OSA.
pp
FÖR ALLMÄN GÅNG- OCH CYKELTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE.
OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU ALUEEN OSA.
a
BETECKNINGEN ANGER RIKTGIVANDE LÄGE FÖR GÅNG- OCH CYKELFÖRBINDELSE
UNDER TRAFIKOMRÅDE.
MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN ALITTAVAN KEVYEN LIIKENTEEN YHTEYDEN
OHJEELLISEN SIJAINNIN.
UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN- OCH UTFART.
AJONEUVOLIITTYMÄN LIKIMÄÄRÄINEN SIJAINTI.
DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN.
KATUALUEEN RAJAN OSA, JONKA KOHDALTA EI SAA JÄRJESTÄÄ AJONEUVOLIITTYMÄÄ.
dBA
BETECKNINGEN ANGER DEL AV TRAFIKOMRÅDESGRÄNS, DÄR TRAFIKOMRÅDET LIGGER
I NÄRHETEN AV BOSTADSKVARTER. MED BULLERHINDER ELLER ANDRA ARRANGEMANG
BÖR OMBESÖRJAS ATT STATSRÅDETS NORMER FÖR BULLERVÄRDEN I
BOSTADSKVARTER INTE ÖVERSKRIDS.
MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN RAJAN OSAN, JONKA KOHDALLA LIIKENNEALUE
KULKEE LÄHELLÄ ASUINKORTTELEITA. MELUESTEILLÄ TAI MUILLA JÄRJESTELYILLÄ ON
HUOLEHDITTAVA SIITÄ, ETTEIVÄT VALTIONEUVOSTON ASUINKORTTELEILLE ASETTAMAT
MELUARVOT YLITY.
6 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
BILAGA 5.
LIITE 5.
SKÄRSILDA BESTÄMMELSER:
§1
BYGGNADERS MÅTT OCH TAKVINKLAR I KVARTEROMRÅDEN AO-1, AP-1, AP-2
Byggnaderna bör förses med åstak. Brutet sadeltak tillåts men inte valmat eller mansardtak.
Vattentakets lutning bör vara:
- I- och I½-plans bostadsbyggnader 34 - 38 grader
- I 2/3-plans bostadsbyggnader 22 - 34 grader
- II-plans bostadsbyggnader 18 - 22 grader
- biltak, garage och övriga ekonomibyggnader högst 11 grader.
Takvinklarna gäller inte tak för bostadsbyggnaders kvistar eller skyddstak.
Byggnader för biltak, garage och andra ekonomibyggnaders stomdjup får högst vara 7,0 m och
höjden på takkanten högst 2,5 m.
§2
MATERIAL OCH FÄRGSÄTTNING PÅ FASADER OCH VATTENTAK I KVARTERSOMRÅDEN
AO-1, AP-1 och AP-2
Som byggnadernas fasadmaterial kan användas med täckfärg målat trä (bräder), bränt tegel, eller
rappning. Fasadpanelen bör ha samma riktning i hela fasaden från takkant till sockel.
Alla ekonomibyggnader på tomten bör förses med fasadmaterial och -färg som passar ihop med
huvudbyggnaden. Lador utan fasadpanel är inte tillåtna.
Vid färgsättning av bostads- och ekonomibyggnaderna samt staket bör användas mörkgråa och
blågråa nyanser, varma röda och mörkbruna nyanser samt nyanser av terrakotta och gulockra.
Som vattentakets material kan användas taktegel eller valsad plåt.
Vattentakets färg bör närmast vara svart med små nyanser av grått eller brunt.
§3
PLACERING OCH RIKTNING AV BILTAK OCH GARAGE I AO-1-KVARTERSOMRÅDEN
Kvarter 1, 4, 11 och 15:
Biltak/garage med uteförråd bör tangera byggnadsytans gräns mot gatan (byggnadslinjen), och
gatufasaden bör fortsättas med ett tätt/kompakt trästaket som är minst 150 cm hög.
Bilförvaringsplatsens köröppning får inte riktas mot gatan. Takåsens riktning bör vara samma som
gatans riktning i kvarteren 1, 11 och 15, och mot gatans riktning i kvarteret 4.
Kvarter 12, 13 och 14
Biltak/garage bör tangera tomtens bakre- och sidogräns så att tomtens hörn är bebyggt.
Kvarter 16:
Biltak/garage med uteförråd placeras i norra ändan av bostadsbyggnaden. Från bilgarage mot gata
får byggas biltak högst 5m utanför den egentliga byggnadsytan. Takkonstruktionen bör formas som
en helhet tillsammans med tomtens staket mot gata.
§4
KÖRFÖRBINDELSE; MÅTT OCH ANTAL
I kvartersområden för fristående småhus AO-1 och AO-2 får varje tomt endast ha en infart för
fordon.
I kvartersområden för parhus AP-1 får båda bostäderna på tomten ha var sin infart.
I kvartersområden för småhus AP-2 får varsin tomt ha högst två infarter.
I alla kvartersområden gäller, att infarten till tomten får högst vara 3,9 meter bred.
§5
INGÄRDNING AV TOMTER
AO-2, AP-1 och AP-2-kvartersområden i kvarter 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tomter får ingärdas med
klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90 - 120 cm högt spjälstaket, som inte får vara
kompakt, och som passar in i strandvillamiljö.
AO-1-kvartersområden i kvarter 5, 12, 13 och 14: Tomternas förträdgårdar får ingärdas mot gata
och mot granntomt med klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90 - 120 cm högt spjälstaket,
som inte får vara kompakt. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt.
AO-1-kvartersområden i kvarter 1, 4, 11 och 15: Tomternas förträdgårdar skall ingärdas mot gata
som bestämts enligt specialbestämmelse i §3. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt.
AO-1-kvartersområden i kvarter 16: Tomternas förträdgårdar mot gata bör åtminstone delvis
ingärdas mot gatan med ett trästaket, som inte får vara kompakt, och som sammansluts med
biltaksbyggnaden som tillåts enligt specialbestämmelse i 3§. Trästaketet får i slutet av förträdgården
kombineras eller ersättas med häck. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt.
§6
ANPASSNING AV BYGGNADER I EXISTERANDE TERRÄNGFORMATION
Speciell uppmärksamhet bör fästas på att anpassa byggnaderna till den existerande
terrängformationen. Vid byggande på sluttningstomter bör man sträva till att utnyttja tomtens
naturliga höjdskillnader. Naturliga höjdskillnader på de tomtdelar som ligger utanför byggnadsytorna
skall i mån av möjlighet bevaras.
§7
BYGGNADE PÅ STRANDOMRÅDERNAS LÅGLÄNTA MARKOMRÅDEN (KVARTER 17, 18 OCH
19)
Byggnadens golvnivå och övriga byggnadsdelar som kan skadas av fukt bör ligga minst 1,15 meter
ovanför havsytan N60.
7 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER
ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN
BILAGA 5.
LIITE 5.
ERITYISMÄÄRÄYKSET:
§1
RAKENNUSTEN MITAT JA KATTOMUODOT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2
Rakennuksissa tulee olla harjakatto. Murrettu harjakatto on sallittu mutta auma- ja mansardikattoja
ei.
Vesikaton kaltevuuden tulee olla:
- I- ja I½-kerroksissa asuinrakennuksissa välillä 34 ja 38 astetta.
- I 2/3 -kerroksisissa asuinrakennuksissa välillä 22 ja 34 astetta.
- II-kerroksissa asuinrakennuksessa välillä 18 ja 22 astetta.
- autosäilytyspaikoissa ja muissa talousrakennuksissa loivempi kuin 11 astetta.
Kattokaltevuudet eivät koske asuinrakennusten kuistien ja katosten kattoja.
Autokatosten, auotallien ynnä muiden talousrakennusten runkosyvyys saa olla enintään 7,0 metriä,
ja räystäskorkeus enintään 2,5 metriä.
§2
JULKISIVU- JA VESIKATTOMATERIAALIT JA –VÄRIT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2
Rakennusten julkisivumateriaalina voidaan käyttää peittomaalattua puuverhousta, poltettua savitiiltä
tai rappausta. Julkisivulaudoitus on oltava yhdensuuntainen koko julkisivussa katosta sokkeliin.
Tontin kaikki talousrakennukset on verhottava päärakennuksen kanssa yhteensopivilla
julkisivumateriaaleilla ja –väreillä. Verhoamattomia latoja ei sallita.
Asuinrakennusten, talousrakennusten ja aitausten yleisvärityksessä on käytettävä tummanpuoleisia
harmaita ja siniharmaita sävyjä sekä lämpimiä punaisia tai tummanruskean, terrakotan ja keltaokran
sävyjä. Vesikattomateriaalina saa käyttää kattotiiltä tai sileää peltiä.
Vesikaton värin tulee olla harmaalla tai ruskealla taitettu musta.
§3
AUTOKATOKSEN JA AUTOTALLIN SIJAINTI JA SUUNTAUS AO-1-KORTTELIALUEILLA
Korttelit 1, 4, 11 ja 15:
Autokatos/talli on rakennettava kiinni rakennusalan kadunpuoleiseen rajaan (rakennuslinja), ja
katujulkisivu on jatkettava vähintään 150 cm korkealla umpinaisella puuaidalla. Auton säilytyspaikan
kulkuaukkoa ei saa suunnata kadulle päin. Katon harjan tulee olla kadunsuuntainen kortteleissa
1,11 ja 15, ja poikittain katua vasten korttelissa 4.
Korttelit 12, 13 ja 14:
Autokatos/-talli on rakennettava kiinni tontin taka- ja sivurajaan niin, että tontin kulma on
rakennettu.
Kortteli 16:
Autokatos/-autotalli ulkovarastoineen on sijoitettava asuinrakennuksen pohjoispäätyyn. Autotallin
saa jatkaa kadun suuntaan autokatoksena enintään 5 metriä varsinaisen rakennusalan
ulkopuolelle. Katosrakenteen tulee muodostaa yhtenäisen kokonaisuuden tontin katusivun aidan
kanssa.
§4
TONTTIEN AJONEUVOLIITTYMIEN MÄÄRÄT JA MITAT
AO-1 ja AO-2-korttelialueiden erillispientalotontit saavat ainoastaan yhden ajoneuvoliittymän.
AP-1-korttelialueiden paritalotonttien molemmat asunnot voivat saada oman liittymänsä.
AP-2-korttelialueiden tontit voivat saada enintään kaksi ajoneuvoliittymää.
Tontin ajoneuvoliittymä saa olla korkeintaan 3,90 metriä leveä; määräys koskee kaikkea
korttelialueita.
§5
TONTTIEN AITAAMINEN
AO-2, AP-1 ja AP-2-korttelialueet kortteleissa 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tontit saa aidata leikattavalla
pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 – 120 cm korkealla säleaidalla, joka ei saa olla
umpinainen ja joka sopii rantahuvilaympäristöön.
AO-1-korttelialueet kortteleissa 5, 12, 13, ja 14: Tonttien etupihat saa aidata katua ja naapuritonttia
vasten leikattavalla pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 – 120 cm korkealla
säleaidalla, joka ei saa olla umpinainen. Tonttien taempien osien aitaustapa on vapaa.
AO-1-korttelialueet kortteleissa 1, 4, 11 ja 15: Tontin etupiha on aidattava katua vasten niin kuin
erityismääräyksellä §3 on säädetty. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa.
AO-1-korttelialueet korttelissa 16: Tontin etupiha katua vasten on ainakin osittain aidattava
puuaidalla joka ei saa olla umpinainen, ja joka on yhdistettävä etupihalle sallitun autokatoksen
rakenteisiin niin kuin erityismääräyksessä 3 on säädetty. Puuaidan saa etupihan loppuosassa
yhdistää pensasaitaan tai korvata sillä. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa.
§6
RAKENTAMISEN SOPEUTUMINEN OLEMASSA OLEVIIN MAASTOMUOTOIHIN
Erityistä huomiota tulee kiinnittää siihen, että rakentaminen sopeutuu olemassa oleviin
maastomuotoihin. Rinnetonteille rakennettaessa on pyrittävä hyödyntämään tontin luonnollisia
korkeuseroja. Rakennusalojen ulkopuolella olevien tonttiosien luonnolliset korkeusasemat on
mahdollisuuksien mukaan säilytettävä.
§7
RAKENTAMINEN RANTATONTTIEN ALAVILLE MAILLE (KORTTELIT 17, 18 JA 19)
Rakennusten lattiatason ja muiden kosteudesta vahingoittuvien rakennusosien tulee sijaita
vähintään 1,15 metriä merenpintatason N60 yläpuolella.
8 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
FLYGBILD
ILMAKUVA
BILAGA 6.
LIITE 6.
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
ILLUSTRATION
HAVAINNEKUVA
BILAGA 7.
LIITE 7.
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
BILAGA 8.
LIITE 8.
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
Inventering av flygekorre vid
Fårholmen i Jakobstad
Mattias Kanckos
April 2012
Skolbackavägen 70
68830 Bäckby
Finland
GSM: 050-5939536
[email protected]
1 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
BILAGA 8.
LIITE 8.
1. Inledning
Staden Jakobstad planerar som bäst ett större område på Fårholmen för tomter för egnahemshus på
västra sidan av Larsmovägen. Fårholmen finns öster om Jakobstads centrum och är numera i
förbindelse med fastlandet. Fårholmen gränsar i norr till kommungränsen mot Larsmo. På
Fårholmen väster om Larsmovägen finns sedan tidigare en riklig bebyggelse med sommarstugor
längs stranden mot Östanfjärden och Fattigviken. I området finns även enstaka egnahemshus sedan
tidigare. Stora delar av Fårholmen utgörs dock av enhetlig skogsmark där bebyggelse saknas. Hela
Fårholmen är sedan tidigare känt som ett mycket bra förekomstområde för flygekorre och beståndet
av flygekorre har relativt grundligt undersökts under åren 1996-2004 i samband med en
undersökning av de effekter en nybyggd kraftledningsgata till UPM har på flygekorren. I och med
staden Jakobstads planer på att utvidga bosättningen på västra delen av Fårholmen beställde man en
inventering av flygekorre i det aktuella området. Inventeringen av flygekorre har gjorts av FM
biolog Mattias Kanckos från essnature.
2. Material och metoder
Flygekorren inventerades genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd enligt allmänt
vedertagen metodik. Spillningen av flygekorre påträffas framförallt under större granar eller stora
lövträd såsom asp, grå- eller klibbal och sälg. Spillning av flygekorre påträffas dessutom ofta i
skogskanterna och i de sista träden intill ett större öppet område. Man koncentrerade sig därför på
att söka spillning på dylika platser. I de skogar som ansågs vara olämpliga för flygekorre, såsom
plantskogar och unga skogar under 40 år, renodlade tallskogar eller lövskogar sökte man inte efter
spillning. De holkar som påträffades undersöktes genom att öppna holktaket. Positionen för
holkarna och hålträden fastställdes med en bärbar GPS-mottagare av märket Garmin 60Cx. GPSmottagarens noggrannhet under inventeringen var ca +/- 5 meter. Inventeringen av flygekorre
genomfördes den 11.4 2012. Inventeringen kompletterades genom att det södra området mellan
Larsmovägen och Lovägen inventerades den 20.4 2012. Tidpunkten är optimal för inventering av
flygekorre eftersom spillningen under vårvintern är ljusgul och syns mycket bra mot de mörka
trädstammarna. Det fanns ännu snö kvar i terrängen vid inventeringstidpunkten, men runt
trädstammarna hade snön smultit bort. I samband med inventeringen noterades även den skogs- och
naturtyper som förekommer i området och en kort allmän beskrivning av dessa finns i kapitel 3.
Eftersom det fanns snö kvar på marken kunde man inte inventera växtligheten desto grundligare.
Hela Fårholmen inklusive området väster om Larsmovägen är relativt väl undersökt sedan tidigare
och i området har funnits sammanlagt fem holkar som årligen undersökts mellan åren 1996 till
2004. Resultatet från undersökningarna finns sammanställt i olika årsrapporter som getts ut i
samarbete med Österbottens vattenskyddsförening r.f. En del av resultatet har också sammanställts i
två olika publikationer (Kanckos et. al. 2008 & Köykkäri, S. 1997), en del av resultatet är ännu
opublicerat men finns sammanställt i tabellform.
2 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
BILAGA 8.
LIITE 8.
3. Allmän beskrivning av det inventerade området
Fårholmen består till allra största delen av en gammal granskog med ett stort inslag av asp. I
trädskiktet finns också ställvis rikligt med tall och björk. Speciellt utmed stränderna i söder
påträffas även en del klibb- och gråalar i trädskiktet. Granskogen är speciellt i norr och öster
gammal, närmare 80-årig och ställvis förekommer mycket grova granar. I söder och väster är
granarna klenare och yngre, men ingenstans är granskogen under 50 år. Skogen är på flera ställen
ojämn, flerårig och mångskiktad och i söder finns flera större gläntor med gles skog. Överallt är
inslaget av asp i granskogen mycket stort och även om de flesta aspar är rätt unga och klena, finns
det även mycket grov asp i skogen. Söder om Fårholmsvägen har skogen nyligen blivit gallrad och i
ett skogsskifte i de centrala delarna höll man på under inventeringstillfället att hugga ner
överståndare av björk och såga dem till ved. I övrigt är dock skogen relativt orörd och till stora
delar i naturtillstånd. I väster kring den högsta punkten där det också finns lite berg i dagen finns
dock också ett litet område med en ca 30-årig planterad tallskog. I den närliggande skogen växer
också lite mera tall i trädskiktet. I buskskiktet förekommer ställvis lite gran och asp. Skogstypen är
överallt frisk moskog (MT) med bl.a. lingon, blåbär, revlummer och vårfryle som dominerande
arter i fältskiktet.
Bild 1. Fårholmen består till största delen av en gammal granskog med rikt inslag av asp och björk.
3 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
BILAGA 8.
LIITE 8.
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
4. Resultat
Inom det inventerade området påträffades mycket rikligt med spår av flygekorre och spår hittades
nästan över hela området (bild 2). De enda områdena där ingen spillning kunde hittas var i den
gallrade skogen söder om Västra Fårholmsvägen och intill Fattigviken samt i den 30-åriga
tallskogen. Speciellt rikligt med spår hittades i områdets norra del, samt i öster intill Larsmovägen.
Rikligt med spår hittades också i området mellan Lovägen och Larsmovägen och då alldeles
speciellt i den södra delen. I området påträffades också rikligt med hålträd och flera boträd kunde
lokaliseras (bild 2). Koordinater för de hålträd, boträd och holkar som påträffades inom området
finns sammanställt i tabell 1. På basen av resultatet finns det ett mycket livskraftigt bestånd av
flygekorre på Fårholmen, eventuellt 2-3 honor och flera hanar. Hela det inventerade området
förutom det lilla området i nordväst på höjden där det finns en tallplantskog är mycket lämplig för
flygekorren. I och med att arealen med lämplig skog för flygekorren är närmare 50 hektar inom
inventeringsområdet, torde detta vara det största enhetliga förekomstområdet för flygekorre som
finns kvar i Jakobstad.
Resultatet från tidigare års inventeringar 1996-2004 visar på samma sak. Fårholmens västra del har
en mycket livskraftig stam av flygekorre och endast år 2001 kunde inga flygekorrar hittas i området,
vilket ändå inte behöver betyda att området var helt tomt. Under många år har det funnits två honor
med ungar i området och flera hanar. Undersökningen omfattar dessutom endast holkarna i området
och i och med att det finns så rikligt med naturliga boträd i området säger undersökningen inte hela
sanningen.
Objekt
Ny stamholk på 4 meters höjd i gran (Tom, inga spår)
Holk på 4 meters höjd i gran (Flygekorrebo av lav, spillning under)
Stamholk på 3 meters höjd i gran (Tom, inga spår)
Asp med hål, ingen spillning
Aspstubb med hål, ingen spillning
Stamholk på 3 meters höjd i gran (humlebo), ingen spillning
Asp med hål, ingen spillning under.
Grov asp med hål, lite spillning under. BOTRÄD
Asp med hål, ingen spillning
Asp med hål, ingen spillning
Asp med hål, mycket spillning under BOTRÄD
Asp med hål, lite spillning under. BOTRÄD
2 aspar med hål bredvid varandra, spillning under. BOTRÄD
Asp med hål, lite spillning under. BOTRÄD
Asp med hål, ingen spillning
Holk på 3 meters höjd i gran (Tom, inga spår)
Holk på 4 meters höjd i gran (Tom, lite spår)
Koordinater (KKJ27)
7072295-3290077
7072301-3290118
7072310-3290118
7072326-3290133
7072332-3290138
7072333-3290151
7072410-3290111
7072368-3290023
7072419-3289992
7072441-3289984
7072495-3290027
7072606-3290145
7072951-3290109
7072970-3290322
7072862-3290251
7073127-3290291
7072748-3290330
Tabell 1. Koordinater för de hålträd, boträd och holkar som påträffades inom området
4 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
BILAGA 8.
LIITE 8.
Bild 2. Det inventerade området vid Fårholmen med holkar, boträd och observationer av spillning
inritade.
5 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
BILAGA 8.
LIITE 8.
5. Rekommendationer
Eftersom Finland är det enda landet i EU som har en betydande stam av flygekorre har Finland
ansvaret för att arten skyddas och kan fortleva. Flygekorren har minskat drastiskt och i den nyaste
(2010) förteckningen över hotade arter i Finland klassas arten som sårbar (VU). Därför har arten
också i Finlands lagstiftning strängast möjliga skyddsbestämmelser. Paragraf 49 i Finlands
naturskyddslag har därmed också följande ordalydelse: "Det är förbjudet att förstöra och försämra
de platser där individer av de djurarter som nämns i bilaga IV (a) till habitatdirektivet förökar sig
och rastar." Flygekorren finns med i denna bilaga och i praktiken innebär det att boträden och de
holkar där flygekorren har påträffats är enligt lag skyddade.
Det är möjligt att planera in nya tomter för egnahemshus inom inventeringsområdet samtidigt som
man säkerställer att flygekorrens fortlevnad inte äventyras på kort eller lång sikt. Områdets
planering kommer dock att bli relativt krävande i och med att boträden är relativt utspridda inom
området och man bör behålla förflyttningsstråk mellan de olika boträden. Samtidigt bör man även
bevara större enhetliga skogsområden på några hektar (4-10 hektar) där man inte planerar in någon
bebyggelse alls. Enligt undersökningar har honorna av flygekorre ett ungefär 4-10 hektar stort revir,
medan hanarnas revir kan vara betydligt större, i medeltal 60 hektar. Honornas revir överlappar
dock inte varandra medan hanarnas revir ofta överlappar varandra. De större områden som bör
sparas ligger i öster intill Larsmovägen samt i norr. På bild 3 framgår det område som man bör
sträva efter att bevara på Fårholmen för flygekorren.
Skyddsområdet omfattar samtliga boträd i området, relativt breda förflyttningstråk mellan dessa
samt större mer enhetliga skyddsområden i öster och norr. Skyddsområdet består av ett enhetligt
skogsområde i norr på ca 10 hektar samt i öster längs Larsmovägen ett minst 50 meter brett och
1000 meter långt (5 hektar) skogsområde. Skyddsområdet omfattar därtill boträden med omgivande
skog i de centrala delarna av inventeringsområdet, vilket utgör närmare 5 hektar. Sammanlagt utgör
skyddsområdet således ca 20 hektar med mycket lämplig skog för flygekorren. Detta torde vara helt
tillräckligt med utrymme för minst två honor och flera hanar. Om man följer de rekommendationer
som framgår av bild 3 bevaras också möjligheterna för flygekorren att förflytta sig norrut till
Lysarholmen samt österut mot Östra Fårholmen och Aligrundet. Både på Lysarholmen och
Aligrundet finns ett livskraftigt bestånd av flygekorre, flera flygekorreholkar samt rikligt med
lämplig skog för flygekorren. Undersökningar har visat att flygekorren har förflyttat sig från öster
till väster på Fårholmen trots att holmen korsas av både en bred landsväg och högspänningslinje.
Därtill bevaras även ett förflyttningsstråk söderut om man följer rekommendationerna i bild 3. Intill
Larsmovägen i öster bör man sträva efter att bevara ett minst 50 meter brett skogsområde som
fungerar som både rast- och förflyttningsstråk för flygekorren.
De områden som helt och hållet kan planeras för egnahemshus är området söder om Västra
Fårholmsvägen intill Fattigviken samt på båda sidorna om Lovägen. Den holk som finns söder om
Västra Fårholmsvägen är nyligen uppsatt och här har inte flygekorre påträffas, varvid holken kan
flyttas bort. Även det område som består av en yngre tallplantskog och som inte är lämpligt område
för flygekorre (bild 2) kan bebyggas i sin helhet. Även öster och alldeles intill Västra
Fårholmsvägen kan man planera in bostadstomter.
6 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
BILAGA 8.
LIITE 8.
Bild 3. Område som bör sparas för flygekorren inringat med rött. De röda pilarna anger möjliga
förflyttningsvägar för flygekorren.
7 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS
BILAGA 8.
LIITE 8.
6. Litteratur
Hellén, S. 1999: Voimalinjakadun vaikutuksista liito-oravan esiintymiseen Pietarsaaressa.
Loppuraportti vuosilta 1996-1998. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys.
Hellén, S. 2000: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2000. Österbottens
vattenskyddsförening rf.
Hellén, S. 2001: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2001. Österbottens
vattenskyddsförening rf.
Hellén, S. 2002: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2002. Österbottens
vattenskyddsförening rf.
Kanckos, M. 2003: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2003. Essnature.
Kanckos, M. 2005: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2004. Essnature.
Kanckos, M., Bystedt, S., Nygård, H. & Wistbacka, R. 2008. Slutrapport från undersökningen av
flygekorren intill kraftledningen vid Pirilö, Jakobstad åren 1996-2004. Essnature 21 s.
Köykkäri, S. 1997: Flygekorrens (Pteromys volans L.) förekomst och biotopval i Jakobstad och
Larsmo 1993-1994. - Pro gradu-avhandling, Institutionen för biologi vid Åbo Akademi. 50 s.
Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 2010: Suomen lajien
uhanalaisuus – Punainen kirja 2010. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki.
685 s.
8 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
BILAGA 9A
LIITE 9A
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
Inventering av fladdermöss vid
Fårholmen i Jakobstad
Mattias Kanckos
September 2012
Huvudsjövägen 411
68840 Lappfors
Finland
GSM: 050-5939536
[email protected]
0
1 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
BILAGA 9A
LIITE 9A
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
Innehållsförteckning
1. Inledning
2
2. Material och metoder
2
3. Allmän beskrivning av området
3
4. Resultat
4
5. Rekommendationer
6
6. Litteratur
7
1
2 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9A
LIITE 9A
1. Inledning
Staden Jakobstad planerar som bäst ett större område på Fårholmen för tomter för egnahemshus på
västra sidan av Larsmovägen. Fårholmen finns öster om Jakobstads centrum och är numera i
förbindelse med fastlandet. Fårholmen gränsar i norr till kommungränsen mot Larsmo. På
Fårholmen väster om Larsmovägen finns sedan tidigare en riklig bebyggelse med sommarstugor
längs stranden mot Östanfjärden och Fattigviken. I området finns även enstaka både äldre och nyare
egnahemshus. Stora delar av Fårholmen utgörs dock av enhetlig skogsmark där bebyggelse saknas.
För området gjordes en inventering av flygekorre våren 2012 och en rapport över inventeringen
färdigställdes i april 2012. I samband med diskussionerna med berörda myndigheter under
försommaren framkom behovet av att även uppgöra en inventering av fladdermöss för området.
Samtliga fladdermöss som förekommer i Finland är fridlysta och alla i Finland förekommande arter
av fladdermöss finns dessutom med bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv på samma sätt som
flygekorren. Enligt direktivet är det således förbjudet att förstöra och försämra platser där
fladdermössen förökar sig och rastar (naturvårdslagen 49 §). Finland är dessutom sedan år 1999
med i överenskommelsen om skydd av fladdermöss i Europa (EUROBATS). Enligt
överenskommelsen ska medlemsländerna sträva efter att bevara födoområden som är viktiga för
fladdermöss. Fladdermössen åtnjuter därav ett starkt skydd och eftersom det finns lämpliga
områden för fladdermöss på fårholmen det är motiverat att göra en inventering. Inventeringen av
fladdermöss har gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature.
2. Material och metoder
Inventeringen av fladdermöss gjordes längs de rutter som visas på bild 1. Rutternas läge bestämdes
enligt den kännedom som inventeraren skaffat sig om naturtyperna i området i samband med
inventeringen av flygekorre i april 2012. Inventeringsrutterna planerades så att de omfattade de
mest sannolika områdena för fladdermöss på inventeringsområdet och i dess närhet. Vid två av
tillfällena använde man sig även av kanot för att inventera strandområdet i väster utan att behöva
beträda tomtmarkerna. I mån av möjlighet följde rutterna grusvägar och befintliga stigar, vilket
underlättar orienteringen. På Fårholmen finns inga kalhyggen, riktigt unga plantskogar eller
jämnåriga ekonomiskogar som helt skulle sakna betydelse för fladdermöss utan hela den gamla
granskogen inklusive strandområdet med de gamla villorna är möjliga som förekomstområden för
fladdermöss. I området finns ett antal gamla hus och villor samt åtminstone ett ödehus som utgör ett
potentiellt boställe och förökningsplats för fladdermöss. Fladdermössen inventerades nattetid med
hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D100).
Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under fyra kvällar/nätter i augusti och
september. Inventeringen gjordes den 11.8, 14.8, 27.8 samt 5.9. I och med att inventeringsuppdraget
gavs så sent (i slutet av juli) kunde ingen inventering ske under våren och sommaren 2012. Under
första inventeringstillfället deltog även Edgar Smeds i inventeringen. Edgar Smeds har i ett par års
tid haft fladdermöss som hobby och lärt sig upptäcka och inventera fladdermöss med hjälp av
ultraljudsdetektor. Under hans övervakande lärde sig inventeraren att använda detektorn och kunde
göra inventeringen självständigt de tre övriga tillfällena. Inventeringen inleddes ca en halvtimme
efter solnedgången och pågick ett par timmar under kvällen och förnatten. Inventeringen avslutades
oftast kring midnatt eller lite senare. Inventeringen gjordes endast under de kvällar då väderleken
var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 10 C. Ihållande regn, kyla och hård
vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet
för inventeraren.
2
3 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9A
LIITE 9A
Bild 1. Det aktuella området med inventeringslinjerna inritade.
3. Allmän beskrivning av området
Fårholmen består till allra största delen av en gammal granskog med ett stort inslag av asp. I
trädskiktet finns också ställvis rikligt med tall och björk. Speciellt utmed stränderna i söder
påträffas även en del klibb- och gråalar i trädskiktet. Granskogen är speciellt i norr och öster
gammal, närmare 80-årig och ställvis förekommer mycket grova granar. I söder och väster är
granarna klenare och yngre, men ingenstans är granskogen under 50 år. Skogen är på flera ställen
3
4 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9A
LIITE 9A
ojämn, flerårig och mångskiktad och i söder finns flera större gläntor med gles skog. Överallt är
inslaget av asp i granskogen mycket stort och även om de flesta aspar är rätt unga och klena, finns
det även mycket grov asp i skogen. Söder om Fårholmsvägen har skogen nyligen blivit gallrad och i
ett skogsskifte i de centrala delarna höll man på under inventeringstillfället att hugga ner
överståndare av björk och såga dem till ved. I övrigt är dock skogen relativt orörd och till stora
delar i naturtillstånd. I väster kring den högsta punkten där det också finns lite berg i dagen finns
dock också ett litet område med en ca 30-årig planterad tallskog. I den närliggande skogen växer
också lite mera tall i trädskiktet. I buskskiktet förekommer ställvis lite gran och asp. Skogstypen är
överallt frisk moskog (MT) med bl.a. lingon, blåbär, revlummer och vårfryle som dominerande
arter i fältskiktet. Så gott som hela stranden mot väst är bebyggd och här finns rikligt med gamla
byggnader, hus, villor och förråd lämpliga för fladdermöss.
Bild 2. Fårholmen består till största delen av en gammal granskog med rikt inslag av asp och björk.
4. Resultat
Vid Fårholmen förekommer jämförelsevis rikligt med fladdermöss, men endast en art påträffades
nämligen nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). Trots att inventeringen även inriktades på att
finkamma strand- och vattenområdet med kanot för att eventuellt finna vattenfladdermöss gjordes
inga observationer av denna art. Även övriga arter inventerades, men det är fortfarande osäkert om
dessa arter alls förekommer så långt norrut som Jakobstad. Nordisk fladdermus förekom däremot
nästan över hela området och speciellt i gläntorna nära de gamla husen påträffades nordisk
fladdermus under varje inventeringsrunda. Som mest påträffades åtminstone nio olika individer av
nordisk fladdermus under en och samma kväll. Någon föröknings- eller rastplats för fladdermössen
kunde dock inte återfinnas. Det har även i övriga inventeringsrapporter konstaterats att det är
mycket svårt att hitta dessa rast- och förökningsplatser. Det får ändå anses som mycket troligt att
fladdermössen rastar och eventuellt även förökar sig i några av husen inom inventeringsområdet.
4
5 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9A
9A.9A
LIITE
Fladdermöss observerades även sporadiskt i den täta, gamla granskogen, men här kunde inget
speciellt värdefullt födoområde för fladdermössen observeras. Endast i områdets södra del, i den
yngre gallrade granskogen kunde inga fladdermöss överhuvudtaget observeras. De områden där
fladdermössen observerades framkommer av bild 3. På bilden är de platser där flera fladdermöss
observerades samtidigt utmärkta med rött och på samtliga dessa ställen observerades åtminstone en
fladdermus vid varje enskilt inventeringstillfälle. Som mest påträffades samtidigt tre individer av
nordisk fladdermus i område 2. Två individer påträffades under flera inventeringstillfällen både i
område 1, 2 och 4. Däremot påträffades endast en individ vid område 3, men istället observerades
här en individ under samtliga fyra inventeringstillfällena. Samtliga observationer gäller alltså
nordisk fladdermus. Under inventeringen från kanot längs stranden kunde ingen fladdermus
observeras.
Bild 3. Observationer av fladdermöss (nordisk fladdermus) i inventeringsområdet.
5
6 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9A
LIITE 9A
5. Rekommendationer
På basen av resultatet från inventeringen 2012 kan man ge följande rekommendationer:
Delar av Fårholmen har stor betydelse åtminstone som födosökningsområde, men mycket troligt
även som rast- och förökningsområde för nordisk fladdermus. Antalet observerade individer får
anses vara högt med tanke på det relativt nordliga läget och att de flesta fladdermöss är sydliga till
sin utbredning. Under årets inventering hittades inga övriga arter av fladdermöss, men detta
utesluter inte att det under andra år kan förekomma vattenfladdermus (eller andra s.k. läderlappar,
(mustaschfladdermus, Brandts fladdermus eller fransfladdermus) i området. Åtminstone i
Pedersöre, kring Esse å förekommer vattenfladdermöss enligt inventerarens och Edgar Smeds egna
observationer.
På basen av resultatet från inventeringen kan man särskilja fyra olika speciellt viktiga områden för
fladdermöss (bild 4). Här observerades fladdermöss vid varje inventeringstillfälle och ibland också
flera individer. Samtliga fyra områden ligger alldeles i anslutning till en gammal bebodd eller öde
byggnad och det får anses som mycket troligt att fladdermössen använder byggnaden åtminstone
som rastplats, men eventuellt även som förökningsplats. Dessa fyra områdena bör beaktas i
planeringen och ingen byggnation bör ske i dessa fyra begränsade områden. Ifall det i något skede
blir aktuellt att riva eller renovera husen bör förekomsten av fladdermössen utredas närmare innan
någon åtgärd vidtas.
Bild 4. Områden som är speciellt viktiga för fladdermöss och som bör beaktas i planeringen.
6
7 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9A
LIITE 9A
Nordisk fladdermus har i andra undersökningar visat sig vara den art som bäst anpassar sig till
människan och gärna bosätter sig i byggnader. Arten kan även korsa relativt öppna område utan
problem och därför ges inga rekommendationer när det gäller speciella flygrutter eller -korridorer
för arten. Enligt de rekommendationer som gavs i samband med inventeringen av flygekorre
kommer en större andel gammal granskog ändå att sparas i områdes norra del, vilket också gynnar
fladdermössen. Fladdermössen kan också använda detta skogsområde som förflyttnings- och
spridningskorridor
6. Litteratur
Kyheröinen, E.-M. 2004 a: Lepakoiden (Chiroptera: Vespertilionidae) elinympäristönvalinta
ja saalistusaktiivisuus Etelä-Hämeen maisemamosaiikissa. – Pro gradu-studie. Helsingfors
universitet, institutionen för bio- och miljövetenskaper. 50 s.
Lappalainen, M. 2002: Lepakot – salaperäiset nahkasiivet. – Tammi, Helsingfors. 207 s.
Mitchell-Jones, A. & McLeish, A.P. (red.) 2004: Bat worker’s manual. 3rd edition.
– Joint Nature Conservation Committee.
Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (red.) 2001: Suomen lajien
uhanalaisuus 2000. – Miljöministeriet och Finlands miljöcentral, Helsingfors. 432 s.
Rydell, J. 1989: Feeding activity of the northern bat Eptesicus nilssoni during
pregnancy and lactation. – Oecologia (1989) 80:562-565.
Sierla, L., Lammi, E., Mannila, J. & Nironen, M. 2004: Direktiivilajien huomioon
ottaminen suunnittelussa. – Suomen Ympäristö 742. Miljöministeriet. 113 s.
Söderman, T. 2003: Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi – kaavoituksessa,
YVA-menettelyssä ja Natura-arvioinnissa. – Ympäristöopas 109:1–196.
7
8 (8)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9B.
LIITE 9B.
Nina Hagner-Wahlsten
BatHouse
FO-nummer: 1847939-8
Ben Griep
Byråarkitekt
Tekniska verkets planläggningsavdelning
Jakogstads stad
Förekömst av fladdermöss i fyra hus i
Jaköbstad – granskning 22.11.2012
Bakgrund
Jakobstads stad har inlett planeringen av ett bostadsområde på Fårholmen i
Jakobstad. Under sensommaren 2012 (11.8. – 5.9.) gjorde FM Mattias Kanckos,
essenature, en fladdermuskartering på området. Karteringen är att betrakta
som en förutredning då den inte utfördes under den optimala tiden på
sommaren och omfattade endast en kort tid av densamma. Resultaten visade
dock att det förekom nordisk fladdermus inom planeområdet, dessa
observerades flyga och jaga på flera olika ställen. På basen av var fladdermöss
observerades, gjorde Kanckos en uppskattning om var deras föröknings- eller
rastplatser kunde finnas. Fyra olika byggnader utsågs.
På uppdrag av Jakobstads stad granskades de fyra husen på Fårholmen i
Jakobstad den 22.11.2012. Husens placering framgår av bild 1. I granskningen
deltog miljövårdschef Curt Nyman och byråarkitekt Ben Griep från Jakobstads
stad och FM Nina Hagner-Wahlsten, BatHouse. Husen granskades under dagtid
genom att söka efter fladdermusspillning på husens vindar.
Fladdermusskydd
I Finland har 13 fladdermusarter påträffats. I Jakobstad torde det potentiellt
kunna förekomma 5 arter. Den mest sannolikt förekommande arten är nordisk
fladdermus. De övriga arterna är vattenfladdermus, Brandts fladdermus,
mustaschfladdermus och långörad fladdermus.
1
1 (7)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9B.
LIITE 9B.
På sommaren bildar fladdermushonorna yngelkolonier (föröknings- och
rastplatser) där de föder och tar hand om sina ungar. Kolonierna splittras i
slutet på sommaren då ungarna blir självständiga. Hanarna lever på sommaren
solitärt eller i mindre grupper. Lämpliga gömställen finns i håligheter i träd, i
byggnader eller andra lämpliga skyddade och varma ställen. Under vintern
(inklusive november) är fladdermössen i dvala. Lämpliga ställen för övervintring
är t.ex. grottor, gruvor och källare.
Alla Finlands fladdermusarter är fridlysta enligt naturskyddslagen.
Fransfladdermusen har i Finland betraktats som en hotad art (EN) som kräver
särskilt skydd. Trollfladdermusen har klassats som sårbar (VU). Alla
fladdermusarter som påträffats i Finland ingår i artlistan i bilaga IV (a) i EU:s
habitatdirektiv, och det är förbjudet att förstöra och/eller försämra deras
föröknings- och rastplatser (naturskyddslagen 49§).
Finland anslöt sig till överenskommelsen om Europas fladdermöss (EUROBATS)
år 1999. Överenskommelsen förpliktigar medlemsländerna att bland annat öka
forskning kring och kartering av fladdermöss. Enligt EUROBATS överenskommelsen skall medlemsländerna sträva till att bevara för
fladdermössen viktiga födosöksområden.
Bild 1: De fyra granskade husens placering på Fårholmen, Jakobstad.
2
2 (7)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9B.
LIITE 9B.
Hus 1
Hus 1 (bild 2) hade en öppen vind med flera fönster, vilket gjorde den ljus.
Vindsutrymmet användes som förråd, huset hade dock varit obebott i ca 20 år.
Vanligtvis är inte en ljus vind lämplig för fladdermöss. I detta hus förekom det
dock fladdermusspillning i måttliga mängder (bild 3). En del av spillningen var
svart och blank, vilket tyder på att fladdermöss förekommit på vinden även i år.
En större del av spillningen var gråaktig och matt, det vill säga äldre spillning,
vilket tyder på att fladdermöss regelbundet under flera år använt vinden som
gömställe. På basen av avföringen kan fladdermusarten inte bestämmas, men
det sannolikaste är att det är fråga om nordisk fladdermus, vilket även var den
art som observerades regelbundet jaga vid gårdsplanen under hösten 2012.
Mängden avföring tyder inte på att det förekommit en förökningskoloni i huset,
mängden skulle då vara större, men huset hyser definitivt en i
naturskyddslagen avsedd rastplats för fladdermöss.
Bild 2: Hus 1.
Bild 3: Fladdermusspillning på vinden i hus 1.
3
3 (7)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9B.
LIITE 9B.
Hus 2
Hus 2 (bild 4) var under reparation, ett arbete som pågått i flera år. Invändigt
var hela huset tomt, det saknades mellanväggar, tak till vindsvåningen och golv.
En del av innertaket under plåttaket var bevarat och torde inte rivas.
På lösa bräder på golvnivån förekom enstaka fladdermusspillningar (bild 5),
vilket tyder på att någon enstaka fladdermus sporadiskt flugit inne i huset. I
husets nuvarande skick är det inte speciellt lämpligt för fladdermöss.
Slutförandet av reparationen av huset kan skapa nya potentiella gömställen för
fladdermöss, det vill säga förbättra husets lämplighet för fladdermöss.
Bild 4: Hus 2.
Bild 5: Enstaka fladdermusspillningar inne i hus 2. Endast ett fåtal av de svarta
prickarna på brädena är fladdermusspillning.
4
4 (7)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9B.
LIITE 9B.
Hus 3
Hus 3 (bild 6) hade stått obebott i ca 20 år. Vindsvåningen var ljus och öppen
och inte speciellt lämplig för fladdermöss.
Invid en vägg på vinden fanns en liten mängd fladdermusspillning (bild 7).
Största delen av spillningen var gammal, endast få var årsfärska. Den ringa
mängden spillning tyder på att fladdermöss ytterst sporadiskt har använt huset
som gömställe.
Bild 6: Hus 3.
Bild 7: Enstaka fladdermusspillningar inne i hus 3. Endast en mycket liten del av
spillningen var årsfärsk.
5
5 (7)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9B.
LIITE 9B.
Hus 4
Hus 4 (bild 8) var ett gammalt stockhus som av spåren på vinden att döma
eldhärjats. Skorstenen var riven och skorstenshålet i taket stod öppet. Huset
var inte lämpligt för fladdermöss och inga spår av fladdermöss kunde
konstateras.
Bild 8: Hus 4.
6
6 (7)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET
BILAGA 9B.
LIITE 9B.
Beaktandet av fladdermöss vid markplaneringen på Fårholmen
Hus 1: Huset hyser en i naturskyddslagen avsedd rastplats för fladdermöss, och
får enligt lagen inte förstöras. I vissa fall, vilka omnämns i naturskyddslagen,
kan den regionala NTM-centralen bevilja undantag från lagen, det vill säga ge
tillstånd att förstöra rastplatsen. Ett eventuellt dylikt beslut förutsätter ofta att
förlusten av gömstället kompenseras med nya potentiella gömställen, det vill
säga fladdermusholkar. Inom planeområdet och i den närliggande omgivningen
finns det ett stort antal motsvarande hus som sannolikt även de fungerar som
gömställen för fladdermöss. Övriga hus inom planeområdet undersöktes inte.
Hus 2 och 3: Husen är inte speciellt lämpliga för fladdermöss och
fladdermössens behov behöver inte beaktas vid markplaneringen.
Hus 3 och 4: Huset är inte lämpligt för fladdermöss och fladdermössens behov
behöver inte beaktas vid markplaneringen.
Esbo den 11.12.2012
FM Nina Hagner-Wahlsten
fladdermussakkunnig
BatHouse
www.bathouse.fi
7
7 (7)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS
BILAGA 10.
LIITE 10.
Curt Nyman
21.1.2013
ÖVERSIKTLIG NATURTYPSBESKRIVNING FÖR VÄSTRA FÅRHOLMEN,
JAKOBSTAD
Inledning
Detaljplan för västra delen av Fårholmen är under uppgörande på
planläggningsavdelningen vid Tekniska servicecentralen i
Jakobstad. Denna översiktliga beskrivning av naturförhållandena
på området har gjorts på uppdrag av planläggningsavdelningen.
Fältarbetet gjordes i november 2012 och alltför sent på året för
att möjliggöra detaljerad inventering av växt- och djurarter.
Beskrivningen innefattar därför endast en översiktlig beskrivning
av områdets naturtyper.
Flygbild 2008
Höjdförhållanden, m
(från Tekla Webmap)
(från Tekla Webmap)
1 (4)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS
BILAGA 10.
LIITE 10.
2
Området
Det undersökta området begränsas av Jakobstads omfartsväg i
öster, Västra Fårholmsvägen i väster, 110 kV kraftlinjen i norr
och Fattigviken i söder.
Vattenområdet Östanfjärdens nivå följer Larsmosjöns nivå, som
regleras mellan +0,1 och +0,2 m (N60).
Terrängformerna är för österbottniska förhållanden relativt
kuperade. och varierar mellan 0-nivån och något över +10 m.
Genom området har för ett antal år sedan dragits två diken och
områdets centrala delar avvattnas dels norrut och dels söderut.
Undersökningsområdets landareal är ca 31 ha och till största
delen skogklätt. Merparten av skogen är över 80 årig
grandominerad skog av blåbärstyp (MT).
Äldre grandominerad skog
Tallplantering ca 30 år
Blandskog < 80 år
Ängsmark
Gårdstun, vägar
26 ha
2 ha
2 ha
1 ha
<1 ha
Stranden mot Östanfjärden är till största delen bebyggd med
sommarstugor. På övre sidan Västra Fårholmsvägen finns endast
ett fåtal hus.
Naturvärden
Områdets främsta naturvärden består av 1). äldre barrskog i nära
naturtillstånd. 2). en källa med omgivande sumpig lundskog. 3)
Inom området förekommer flygekorre och fladdermöss (främst
nordisk fladdermus), För dessa arter har gjorts separata
utredningar (Kanckos 2012a och b, Hagner-Wahlsten 2012)
1. Äldre barrskog i nära
naturtillstånd (västlig taiga)
Huvudträdslaget
i
den äldre skogen
är
gran.
Ställvis
finns
betydande
mängder asp och
björk. I områdets
nordvästra del finns
ett litet område hällmark bevuxet med
äldre tallskog. Inom
granskogsområdet,
2 (4)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS
BILAGA 10.
LIITE 10.
3
speciellt i dess östra delar mot omfartsvägen, finns betydande
mängder död ved i form av torra upprättstående eller vindfällda
granar i olika stadier av förmultning. Det är möjligt att det inom
detta område kan finnas sällsynta eller hotade arter av svampar,
mossor och insekter typiska för gammal skog.
Clavariadelphus ligula eller C. sachalensis
Pleurocybella porrigens (?)
2) Källan
Vid stranden mot Fattigvikens inre del finns en källa. Naturtillståndet är påverkat men inte helt förstört. I källan finns rostbrun
beläggning och vattnet är uppenbarligen järnhaltigt. Källan är
omgiven av sumpig och frodig skog av lundtyp med klibbal,
björk, och gran. Det är möjligt att i området kan finnas sällsynta
eller hotade arter av
mossor, kärlväxter
och insekter.
3 (4)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN
LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS
BILAGA 10.
LIITE 10.
4
Naturtyper på Västra Fårholmen. MT=moskog av blåbärstyp, VT=
moskog av lingontyp.
Referenser
Hagner-Wahlsten, N. 2012. Förekomst av fladdermöss i fyra hus i
jakobstad - granskning 22.11.2012.
Kanckos, M. 2012 (a). Inventering av flygekorre vid Fårholmen i
Jakobstad.
Kanckos, M. 2012 (b). Inventering av fladdermöss vid Fårholmen
i jakobstad.
4 (4)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN ASEMAKAAVA
PIETARSAARI
Meluselvitys 26.9.2013
1 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
ALKUSANAT
Pietarsaaren kaupungin Lammassaaren alueella on käynnissä asemakaavatyö, jonka tavoitteena on mm. saada lisää pientaloasutusta saaren läpi pohjois-eteläsuunnassa kulkevan Pietarsaaren Ohikulkutien länsipuolelle. Meluselvityksen tarkoituksena on ollut selvittää kaava-alueen melutilanne ja
määritellä tarvittavat meluntorjuntaratkaisut VNp 993/92 mukaisten ohjearvojen saavuttamiseksi.
Meluselvitys on tehty Pietarsaaren kaupungin teknisen toimen toimeksiannosta. Tilaajana työssä on toiminut kaupungininsinööri Harri Kotimäki. Meluselvitys on laadittu Destia Oy:n Infrasuunnitteluyksikössä, jossa selvityksen
vastuuhenkilönä on toiminut B. Env. Man, ins. (AMK) Tiina Kumpula.
Tampereella syyskuussa 2013
Destia Oy
Infrasuunnittelu
2 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
SISÄLLYS
1
SUUNNITTELUKOHDE
1
2
MENETELMÄT JA LÄHTÖTIEDOT
1
2.1
Melutason ohjearvot
1
2.2
Melulaskennat
2
2.3
Maastomalli
3
2.4
Liikennetiedot
3
3
4
TULOSTEN TARKASTELU
4
3.1
Nykytilanne
4
3.2
Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta
5
3.3
Ennustetilanne 2040, ehdotettu melusuojaus
6
JOHTOPÄÄTÖKSET JA SUOSITUKSET
9
Liite 1
Nykytilanne 2013, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 7-22) päivällä
Liite 2
Nykytilanne 2013, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 22-7) yöllä
Liite 3
Ennustetilanne 2040, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 7-22)
päivällä
Liite 4
Ennustetilanne 2040, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 22-7)
yöllä
Liite 5
Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 7-22) päivällä,
melusuojaus VE1
Liite 6
Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 22-7) yöllä, melusujaus VE1
Liite 7
Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 7-22) päivällä,
melusuojaus VE2
Liite 8
Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 22-7) yöllä, melusujaus VE2
3 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
Lammassaaren asemakaava
Pietarsaari
Meluselvitys 2013
1
1 SUUNNITTELUKOHDE
Pietarsaaren kaupungin Lammassaaren alueella on meneillään asemakaavatyö, jonka tavoitteena on mm. mahdollistaa uutta pientalorakentamista
alueelle.
Tämän työn tarkoituksena on arvioida kaava-alueen itäpuolitse kulkevan
Pietarsaaren Ohikulkutien liikenteen aiheuttamat keskiäänitasot asemakaava-alueella ja esittää tarvittavat meluntorjuntaratkaisut tuleva maankäyttö
huomioiden.
Selvitysalueen likimääräinen sijainti esitetään kuvassa 1.
Kuva 1. Selvitysalueen likimääräinen sijainti (© Paikkatietoikkuna)
2 MENETELMÄT JA LÄHTÖTIEDOT
2.1
Melutason ohjearvot
Tulosten tulkinnassa on käytetty VNp 993/1992 mukaisia melutason ohjearvoja. Ohjearvot perustuvat päivä- (klo 07-22) ja yöajan (klo 22-07) keskiäänitasoihin. Ohjearvot on esitetty taulukossa 1.
4 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
2
MENETELMÄT JA LÄHTÖTIEDOT
Taulukko 1. Melutason ohjearvot (VNp 993/1992)
Melun A-painotettu keskiäänitaso (ekvivalenttitaso), LAeq, enintään
Päivällä
Yöllä
klo 7-22
klo 22-7
ULKONA
Asumiseen käytettävät alueet, virkistysalueet taajamissa ja niiden välittömässä läheisyydessä sekä hoitotai oppilaitoksia palvelevat alueet
Loma-asumiseen käytettävät alueet,
leirintäalueet, virkistysalueet taajamien ulkopuolella ja luonnonsuojelualueet
SISÄLLÄ
Asuin-, potilas- ja majoitushuoneet
Opetus- ja kokoontumistilat
Liike- ja toimistohuoneet
55 dB
45-50dB1) 2)
45 dB
40 dB3) 4)
35 dB
30 dB
35 dB
45 dB
-
1)
Uusilla alueilla melutason yöohjearvo on 45 dB.
Oppilaitoksia palvelevilla alueilla ei sovelleta yöohjearvoa.
3)
Yöohjearvoa ei sovelleta sellaisilla luonnonsuojelualueilla, joita ei yleisesti käytetä oleskeluun tai
luonnon havainnointiin yöllä.
4)
Loma-asumiseen käytettävillä alueilla taajamassa voidaan soveltaa uusien alueiden ohjearvoja.
2)
Ohjearvon määrittely tarkoittaa keskimelutasoa eli ekvivalenttimelutasoa koko ohjearvon aikavälillä. Siten lyhytaikaiset ohjearvon desibelirajan ylitykset
eivät välttämättä aiheuta päätöksessä tarkoitetun ohjearvon ylittymistä, mikäli aikaväli sisältää myös hiljaisempia ajanjaksoja.
Nyt tarkasteltava kaava-alue tulkittaneen uudeksi alueeksi, jolloin ulkooleskelu ja virkistysalueilla sovelletaan ns. uusien alueiden yöohjearvoa 45
dB.
2.2
Melulaskennat
Liikenteen aiheuttamat keskiäänitasot on mallinnettu CadnaA melulaskentaohjelman versiolla 4.3. Ohjelma käyttää pohjoismaista tieliikennemelun laskentamallia. Keskiäänitasot (LAeq7-22 ja LAeq22-7) on mallinnettu 3Dmaastomallia käyttäen. Laskentamalli ottaa huomioon maaston muodot ja
laadun (akustisesti kova tai pehmeä pinta), rakennusten ja mahdollisten
muiden kovien pintojen aiheuttamat heijastukset sekä ääntä absorboivat
elementit. Leviämislaskennoissa heijastusten määrä on ollut kaksi.
Liikennemäärästä, raskaan liikenteen osuudesta ja ajonopeudesta muodostetaan lähtömelutaso, joka mallinnetaan tien geometriaan sidottuna. Ohjelma
laskee etäisyyden aiheuttaman äänen vaimenemisen maaston muodot ja
rakenteet huomioon ottaen.
5 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
Lammassaaren asemakaava
Pietarsaari
Meluselvitys 2013
3
Pohjoismaisen laskentamallin tarkkuus on ±3 dB. Lähellä melulähdettä mallin antama tulos on tarkempi. Leviämismallinnuksessa laskentahilana on
käytetty 10 x 10 metrin laskentaruudukkoa. Melun leviämislaskelmat on tehty
pohjoismaisen melulaskentamallin mukaisesti kahden metrin korkeudella
maanpinnasta.
Melulaskennan tuloksina esitetään sekä päiväajan (LAeq7 - 22) että yöajan keskiäänitasot (LAeq22-7) arvioidulla ennustetilanteen liikennemäärillä melukartoilla 5 dB:n välein.
2.3
Maastomalli
Melulaskennan maastomalli on laadittu Maanmittauslaitoksen 2 m pintamallin ja Pietarsaaren kaupungin numeerisen maastokartan avulla.
Nykyinen rakennuskanta perustuu Maanmittauslaitoksen numeerisen maastotietokannan aineistoihin. Uusi maankäyttö on mallinnettu kaavaluonnoksen
17.4.2013 perustella.
Laskennoissa rakennusten korkeutena on käytetty 5 m maanpinnasta.
Vesialueet on määritelty akustisesti heijastaviksi (absorptio 0).
2.4
Liikennetiedot
Leviämislaskelmissa melulähteenä on huomioitu Pietarsaaren Ohikulkutien
liikenne nyky- ja ennustetilanteessa (2040). Nykytilanteen tiedot perustuvat
tierekisteriin 1.1.2013. Vuoteen 2040 mennessä liikennemäärän on ennustettu kasvavan 28 % (Tiehallinto, Tulevaisuuden näkymiä 4/2007). Liikenteen määrä- ja ominaisuustiedot on esitetty taulukossa 2.
Taulukko 2. Liikennelähtötiedot
Tie/katu
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 2013
4459
KVL 2040 Raskasliikenne-% Ajonopeus km/h
5725
3,1
80
Laskennassa on käytetty oletusta, että 90 % liikennesuoritteesta tapahtuu
päiväaikaan klo 22–07.
6 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
4
TULOSTEN TARKASTELU
3 TULOSTEN TARKASTELU
3.1
Nykytilanne
Nykytilanteessa (2013) päiväajan klo 7-22 yli 55 dB keskiäänitasoalue LAeq
leviää noin 50–150 m etäisyydelle Pietarsaaren Ohikulkutiestä maaston
muodoista riippuen (kuva 1).
Kuva 1. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 nykytilanteessa
Liikenteen jakaumasta johtuen yöajan klo 22-7 yli 45 dB keskiäänitasoalue
LAeq leviää laajemmalle, noin 60–210 m etäisyydelle tiestä (kuva 2).
Kuva 2. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 nykytilanteessa
7 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
Lammassaaren asemakaava
Pietarsaari
Meluselvitys 2013
3.2
5
Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta
Vuoden 2040 ennustetulla liikennemäärällä päiväajan yli 55 dB keskiäänitasoalue leviää enimmillään noin 160 m etäisyydelle tiestä (kuva 3) ja
yöajan yli 45 dB keskiäänitaso enimmillään noin 240 m etäisyydelle tiestä
tilanteessa, jossa alueella ei ole toteutettu melusuojausta (kuva 4). Koska
alue tulkittaneen uudeksi alueeksi, on yöajan ohjearvotaso merkittävä.
Laskentojen perusteella kaava-alueella on meluntorjuntatarve.
Kuva 3. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 ennusteliikenteellä 2040
Kuva 4. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 ennusteliikenteellä 2040
8 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
6
TULOSTEN TARKASTELU
3.3
Ennustetilanne 2040, ehdotettu melusuojaus
Kaava-alueen meluntorjuntaa on tutkittu kahden vaihtoehtoisen ratkaisun
kautta: vaihtoehdossa VE1 melusuojaus toteutetaan kokonaisuudessaan
meluvalleilla, vaihtoehdossa VE2 suojaus on hoidettu melukaiteilla siellä
missä se näkemäalueiden puolesta on mahdollista.
Vaihtoehto VE1
Vaihtoehdossa VE1 kaava-alueen Ohitustien puoleisten EV/s ja SL-alueiden
itäreunoille esitetään toteutettavaksi TSV+2.2–2.5 m korkeat meluvallit. Meluvallit on esitetty kuvassa 5 sinisellä viivalla.
1.
3.
4.
2.
Kuva 5. Tutkittu melusuojaus, VE1, vallit luiskilla 1:2
Meluesteiden tiedot on esitetty taulukossa 3.
Taulukko 3. Tutkitut meluesteet, VE1
Este
1
2
3
4
Pituus, m
211
72
33
370
Korkeus, TSV+nm
2,2
2,5
2,2
2,2
Tyyppi
Valli
Valli
Valli
Valli
Vallit voi toteuttaa joko luiskakaltevuudella 1:1,5 tai 1:2. Luiskakaltevuudella
1:2 vallit ulottuvat osin tiealueelle muodostaen portaattoman jatkumon takaluiskasta. Luiskakaltevuudella 1:1.5 vallien tilantarve on pienempi.
Vaihtoehto VE2
Vaihtoehdossa VE2 kaava-alueen Ohitustien puoleisten EV/s ja SL-alueiden
itäreunoille esitetään toteutettavaksi TSV+2.2–2.5 m korkeat meluvallit ja
lisäksi Ohitustien varteen toteutetaan melusuojausta TSV+1,4 m korkeilla
melukaiteilla. Meluesteet on esitetty kuvassa 6 sinisellä viivalla.
9 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
Lammassaaren asemakaava
Pietarsaari
Meluselvitys 2013
7
Kuva 6. Tutkittu melusuojaus, VE2, vallit luiskilla 1:2
Meluesteiden tiedot on esitetty taulukossa 4.
Taulukko 4. Tutkitut meluesteet, VE2
Este
1
2
3
4
5
6
Pituus, m
170
78
72
33
110
220
Korkeus, TSV+nm
1,4
2,2
2,5
2,2
2,2
1,4
Tyyppi
Kaide
Valli
Valli
Valli
Valli
KAide
Vallit voi toteuttaa joko luiskakaltevuudella 1:1,5 tai 1:2. Luiskakaltevuudella
1:2 vallit ulottuvat osin tiealueelle muodostaen portaattomat jatkumon takaluiskasta. Luiskakaltevuudella 1:1.5 vallien tilantarve on pienempi.
Melusuojauksen jälkeen kaava-alueen keskiäänitaso päivällä on noin 45–65
dB (kuvat 6 ja 7). Uusien asuinkiinteistöjen keskiäänitaso on noin 45–53 dB,
mikä alittaa ohjearvon 55 dB.
Kuva 6. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus
VE1
10 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
8
TULOSTEN TARKASTELU
Kuva 7. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus
VE2
Yöaikaan kaava-alueen keskiäänitaso on noin 45–58 dB (kuvat 8 ja 9). Uusien asuinkiinteistöjen keskiäänitaso on enimmillään noin 47 dB ja meluisimmillakin tonteilla on osoitettavissa leikkiin ja virkistykseen sopivaa aluetta,
jolla keskiäänitaso alittaa ohjearvon 45 dB.
Kuva 8. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus VE1
11 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
BILAGA 11.
LIITE 11.
Lammassaaren asemakaava
Pietarsaari
Meluselvitys 2013
9
Kuva 8. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus VE2
4 JOHTOPÄÄTÖKSET JA SUOSITUKSET
Ennustetilanteessa kaava-alueella on tarvetta melusuojaukselle. Kaavaalueen itäreunaan on tässä selvityksessä esitetty toteutettavan melusujausta. Suojauksen voi toteuttaa joko TSV+2,2–2,5 m korkeilla meluvalleilla tai
meluvallien ja TSV+ 1,4 m korkeiden melukaiteiden yhdistelmänä. Esteiden
korkeus on sidottu ohitustien tasaukseen ja kaava-alueen nykyisiin maanpinnan korkeuksiin. Mikäli asuinkiinteistöjen pihatasojen korkeutta nostetaan
nykyisestä yli 10 cm, tulee melusuojaus vastaavasti rakentaa korkeampana.
Ehdotetun melusuojauksen jälkeen uusien asuinkiinteistöjen piha-alueiden
päivä-ajan keskiäänitasot alittavat ohjearvon 55 dB. Yöaikaan piha-alueiden
keskiäänitaso on laskentatarkkuuden rajoissa uusille alueille sovellettavan
ohjearvon 45 dB tasalla tai alle.
Laskentojen mukaan asuinkiinteistöjen julkisivuille kohdistuvat keskiäänitasot eivät edellytä julkisivuille annettavia erillisiä dB-määräyksiä.
Mikäli suunnitteluperusteet muuttuvat, tulee tämä selvitys harkinnan mukaan
päivittää.
12 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Nykytilanne 2013
Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 4459
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
16.7.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
1 : 5 000
Liite
1
13 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Nykytilanne 2013
Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 4459
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
16.7.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
1 : 5 000
Liite
2
14 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta
Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 5725
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
16.7.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
1 : 5 000
Liite
3
15 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta
Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 5725
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
16.7.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
1 : 5 000
Liite
4
16 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE1
Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 5725
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
25.9.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
1 : 5 000
Liite
5
17 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE1
Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 5725
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
25.9.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
1 : 5 000
Liite
6
18 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE2
Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 5725
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
25.9.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
Liite
1 : 5 000
7
19 (20)
§ 13, TN UTREDNING
2015-01-20
16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN
BILAGA 11.
LIITE 11.
LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS
... 45.0
45.0 ... 50.0
50.0 ... 55.0
55.0 ... 60.0
60.0 ... 65.0
65.0 ... 70.0
70.0 ... 75.0
75.0 ...
Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE2
Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07)
Laskentakorkeus + 2,0 m
Laskentahila 10 x 10 m
Pietarsaaren Ohikulkutie
KVL 5725
RS% 3.1
Ajonopeus 80 km/h
Lammassaaren asemakaava
PIETARSAARI
Pvm
25.9.2013
Suunn.
T. Kumpula
Mittakaava
(A4)
Liite
1 : 5 000
8
20 (20)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
UTLÅTANDE FRÅN SÄKERHETS- OCH KEMIKALIEVERKET TUKES 18.3.2014
TURVALLISUUS- JA KEMIKAALIVIRASTO TUKES:IN LAUSUNTO 18.3.2014
BILAGA 12.
LIITE 12.
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014
ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014
BILAGA 13.
LIITE 13.
1 (5)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014
ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014
BILAGA 13.
LIITE 13.
2 (5)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014
ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014
BILAGA 13.
LIITE 13.
3 (5)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014
ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014
BILAGA 13.
LIITE 13.
4 (5)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014
ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014
BILAGA 13.
LIITE 13.
5 (5)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
OMRÅDESRESERVERINGSPLAN FÖR VÄGANSLUTNINGEN TILL FÅRHOLMEN 08.01.2015
LAMMASSAAREN TIELIITTYMÄN TILAVARAUSSUUNNITELMA 08.01.2015
BILAGA 14.
LIITE 14.
Skede 1
Vaihe 1
Skede 2
Vaihe 2
1 (1)
§ 13, TN 2015-01-20 16:30 / §:s bilaga: Bilaga § 13 B, TN 20.1.2015
INNEHÅLLET I DETALJPLANEFÖRSLAGET I FÖRHÅLLANDE TILL REKOMMENDATIONEN
I INVENTERINGEN AV FLYGEKORRE.
ASEMAKAAVAEHDOTUKSEN SISÄLLÖN SUHDE LIITO-ORAVASELVITYKSEN
SUOSITUKSEEN.
BILAGA 15.
LIITE 15.
Område som bör sparas för
flygekorren
Liito-oravia varten
säilytettävä alue
1 (1)
§ 14, TN 2015-01-20 16:30
CFV: 834/2014
VAL AV JURYMEDLEMMAR FÖR SIKÖRENS ALLMÄNNA IDÉTÄVLING
Stst 9.12.2014 § 403
Karta över området:
Bilaga § 403 A
Arkitekturtävlingarnas historia i Finland:
Bilaga § 403 B
Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa:
Tävlingens arrangör, karaktär och syfte
Byggandet av Jakobstads Mekaniska Verkstad påbörjades år
1905 på nuvarande plats, där det utan avbrott har pågått
industriverksamhet i 110 år. Under den här tiden har det
förekommit flera ägarbyten: från Serlachius till Wärtsilä och
senare till Asko och Componenta. Produktionsverksamheten i
gjuteriet har nyligen upphört och en del av byggnaderna kommer småningom att stå oanvända. Industrikvarteret med sina
byggnader utgör en betydande del av stadens historia och industritradition, något som också i den här nya situationen kan
fungera som en inspirationskälla och som det kan vara värt att
bevara delar av.
Nu ordnar Componenta Abp, tillsammans med staden
Jakobstad och Finlands Arkitektförbund, en allmän idétävling
som gäller en central plats i ett dynamiskt regioncentrum, mitt i
stadsstrukturen, då ett ca 10 ha stort område jämte byggnader
håller på att frigöras från industrin för ny användning.
Tävlingsområdet omfattar också omgivande områden och är i
sin helhet ca 30 ha, beläget i omedelbar närhet av
centrumområdet, på östra sidan av detsamma i stadsdelen
Sikören. Tävlingsområdet avgränsas i väster av tågbanan, som
avskiljer det från stadskärnan. I norr ligger Skolgatan, i öster
och söder går Östra Ringvägen delvis genom området. Stora
förändringar är under planering och tävlingsuppgiften går ut på
att svara på utmaningarna och sammanjämka områdets olika
användningsändamål.
Tävlingsområdets absoluta centrum utgörs av Sikörens
verkstads- och gjuteriområde, som ligger alldeles i hjärtat av
Jakobstad. Bangården skiljer industrikvarteren från stadens
historiska centrum, som är en kulturmiljö av riksintresse. Även
om generalplanen möjliggör detaljplaneändringar på området,
har nyplaneringen av ett område som är lika stort som stadens
centrum så stor inverkan på hela stadsstrukturen långt in i
framtiden att en översyn av generalplanen är nödvändig.
Idétävlingen är en viktig del av den grundläggande utredningen
av stadsplaneringen, och de förslag som belönas i tävlingen
kommer att utgöra utgångspunkten för den kommande
planläggningen och beslutsfattandet, som ska möjliggöra en
§ 14, TN 2015-01-20 16:30
CFV: 834/2014
ny, energisk stadsdel. På det här viset tryggas också
framtidsutsikterna för aktörerna på området.
Tävlingens tidtabell
Tävlingen inleds måndagen 2.2.2015.
Frågor om tävlingen ska inlämnas senast fredagen 27.2.2015.
Tävlingsfrågorna besvaras senast måndagen 16.3.2015.
Möjlighet att bekanta sig med byggnaderna på området
x.x.2015 kl. xx-xx.
Tävlingen avslutas onsdagen 29.4.2015.
Resultaten offentliggörs under försommaren 2015.
Juryn i den allmänna idétävlingen för Sikören
Enligt SAFA:s tävlingsregler ska alla arkitektmedlemmar i juryn
automatiskt vara professionella medlemmar och 1/3 av jurymedlemmarna ska vara professionella medlemmar. Arkitektförbundet ska ha två domare, Componentas professionella medlem är Sari Schulman (hon har utarbetat en byggnadshistorisk
utredning) och från stadens sida stadsplanearkitekten. Om de
förtroendevalda väljer en arkitekt, kan man ännu utse två andra
medlemmar i juryn. Det betyder fem arkitekter och tio som valts
på andra grunder. Som juryns sekreterare fungerar också en
arkitekt, men han deltar inte i bedömningen av förslagen.
Som stadens representanter i juryn föreslås fyra förtroendevalda och fyra tjänsteinnehavare. Om Componenta av någon
anledning vill ha en synligare representation i juryn än vad vi
antagit, bestämmer den utsedda kommittén de ordinarie medlemmarna inom sig så, att tävlingsreglerna efterföljs.
Domarna har rätt att som sakkunniga höra vilka yrkesmänniskor de vill, för den här uppgiften står tjänstemännen alltid till
förfogande vid behov. På så vis är det lättare att minska antalet
tjänstemän i juryn än antalet förtroendevalda.
Juryn ser ut att bli väldigt mansdominerad och därför är
det kanske skäl att fästa uppmärksamhet också vid jämställdhetsaspekten.
1.
2.
3.
4.
1.
2.
3.
4.
Följande personer föreslås:
stadsfullmäktiges ordförande
stadsstyrelsens ordförande eller en medlem i stadsstyrelsen
tekniska nämndens ordförande eller en av nämnden vald representant
miljö- och byggnadsnämndens ordförande eller en av nämnden vald representant
Tjänstemannamedlemmar:
stadsdirektör Mikael Jakobsson
stadsplanearkitekt Pekka Elomaa
t.f. tekniska direktören Rune Hagström
museidirektör Guy Björklund
§ 14, TN 2015-01-20 16:30
CFV: 834/2014
Medlemmar utsedda av Finlands Arkitektförbund:
1. Arkitekt SAFA Hannu Tikka
2. Arkitekt SAFA Eero Lundén
Som ordförande för juryn fungerar stadsfullmäktiges ordförande.
Jurymedlemmarnas uppgifter:
• Att svara för utarbetandet av ett tävlingsprogram tillsammans med tävlingens sekreterare
• Att godkänna tävlingsprogrammet
• Att besvara frågor som de tävlande ställer
• Att bedöma de tävlande förslagen och utse en eller flera vinnare
• Att skriva ett bedömningsprotokoll
• Att ge en rekommendation om fortsatta åtgärder efter tävlingen
Förslag
Stadsdirektören:
Stadsstyrelsen beslutar delta i arrangerandet av tävlingen i
samarbete med Componenta så, att Componenta fungerar som
huvudsaklig arrangör.
Dessutom tillsätter stadsstyrelsen som sina egna
representanter i juryn de föreslagna medlemmarna, dvs.
stadsfullmäktiges ordförande och stadsstyrelsens ordförande
eller en medlem i stadsstyrelsen.
Dessutom godkänner stadsstyrelsen övriga föreslagna
medlemmar i juryn och ber tekniska nämnden och miljö- och
byggnadsnämnden utse varsin egen representant i juryn.
Beslut
Stadsstyrelsen:
Stadsstyrelsen beslutade enhälligt att bordlägga ärendet.
_____
Stst 22.12.2014 § 422
Karta över området:
Bilaga § 422 A
Arkitekturtävlingarnas historia i Finland:
Bilaga § 422 B
Stadssekreteraren:
Det är frågan om en öppen tävling. Kostnaderna för tävlingen
är ungefär följande:
a. Uppgifter i beredningsskedet:
- byggnadshistorisk utredning för tävlingen, Sari Schulman
- utvecklingsutsikter för handeln, WSP Tuomas Santasalo,
§ 14, TN 2015-01-20 16:30
CFV: 834/2014
- tävlingsprogram och administrering av projektet, MA-arkkitehdit,
- sammanställning av stadens utgångsuppgifter och mål, staden Pekka
Elomaa.
Kostnaderna för beredningsskedet kommer att uppgå till totalt
ca 60.000 €.
b. Till tävlingsskedet hör följande uppgifter:
- priserna i tävlingen
- domarnas arvoden
- SAFA:s fakturering av kostnader 7 %
- stadens arbetsinsats och kostnader
Kostnaderna för tävlingsskedet kommer att uppgå till totalt ca
120.000 €
De totala kostnaderna kommer alltså att vara i storleksklassen
180.000 €.
Componenta fungerar som huvudsaklig arrangör och stadens
andel skulle utgöra 25 % av kostnaderna. I den budget som
fullmäktige godkänt har 35.000 € reserverats för att inleda generalplaneringen av de nordvästra stadsdelarna som konsultarbete samt för stadens andel av den allmänna arkitekturtävlingen för Componenta-området. Dessa 35.000 € kan i huvudsak användas för Componenta-området under år 2015.
1.
2.
3.
4.
1.
2.
3.
4.
Följande personer föreslås som medlemmar i juryn:
stadsfullmäktiges ordförande eller en representant som fullmäktige utsett för uppgiften
stadsstyrelsens ordförande eller och medlem i stadsstyrelsen
tekniska nämndens ordförande eller en av nämnden vald representant
miljö- och byggnadsnämndens ordförande eller en av nämnden vald representant
Tjänstemannamedlemmar:
stadsdirektör Mikael Jakobsson
stadsplanearkitekt Pekka Elomaa
museidirektör Guy Björklund
som ersättare föreslås byråarkitekt Ben Griep
Medlemmar utsedda av Finlands Arkitektförbund:
1. Arkitekt SAFA Hannu Tikka
2. Arkitekt SAFA Eero Lundén
Det skulle vara värdefullt om det i juryn fanns en arkitekt, som
har ett eget historiskt perspektiv på stadens utveckling.
Förslag
Stadsdirektören:
Stadsstyrelsen beslutar delta i arrangerandet av tävlingen i
samarbete med Componenta så, att Componenta fungerar som
§ 14, TN 2015-01-20 16:30
CFV: 834/2014
huvudsaklig arrangör. Stadsstyrelsen förbinder sig att delta i
kostnaderna med max. 10.000 euro. Medlen tas ur stadsstyrelsens dispositionsanslag.
Dessutom tillsätter stadsstyrelsen som sina egna
representanter i juryn de föreslagna medlemmarna, dvs.
stadsfullmäktiges ordförande och stadsstyrelsens ordförande
och en medlem i stadsstyrelsen.
Dessutom godkänner stadsstyrelsen övriga föreslagna
medlemmar i juryn och ber tekniska nämnden och miljö- och
byggnadsnämnden utse varsin egen representant i juryn.
Beslut
Stadsstyrelsen:
Stadsstyrelsen godkände förslaget.
_____
TN 20.01.2015 § 14
Beredning:
Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, tel. 044-7851230
Stadsstyrelsen beslutar delta i arrangerandet av tävlingen i
samarbete med Componenta så, att Componenta fungerar som
huvudsaklig arrangör. Stadsstyrelsen förbinder sig att delta i
kostnaderna med max. 10.000 euro. Medlen tas ur stadsstyrelsens dispositionsanslag.
Dessutom tillsätter stadsstyrelsen som sina egna
representanter i juryn de föreslagna medlemmarna, dvs.
stadsfullmäktiges ordförande och stadsstyrelsens ordförande
och en medlem i stadsstyrelsen.
Dessutom godkänner stadsstyrelsen övriga föreslagna
medlemmar i juryn och ber tekniska nämnden utse sin egen
representant i juryn.
Följande personer föreslås som medlemmar i juryn:
1. stadsfullmäktiges ordförande eller en representant som fullmäktige utsett
för uppgiften
2. stadsstyrelsens ordförande och en medlem i stadsstyrelsen
3. tekniska nämndens ordförande eller en av nämnden vald representant
4. miljö- och byggnadsnämndens ordförande eller en av nämnden vald representant
Tjänstemannamedlemmar:
1. stadsdirektör Mikael Jakobsson
2. stadsplanearkitekt Pekka Elomaa
3. museidirektör Guy Björklund
§ 14, TN 2015-01-20 16:30
CFV: 834/2014
4. som ersättare föreslås byråarkitekt Ben Griep
Medlemmar utsedda av Finlands Arkitektförbund:
1. Arkitekt SAFA Hannu Tikka
2. Arkitekt SAFA Eero Lundén
Som juryns ordförande fungerar stadsfullmäktiges ordförande
Jurymedlemmarnas uppgifter:
• Att svara för utarbetandet av ett tävlingsprogram tillsammans med tävlingens sekreterare
• Att godkänna tävlingsprogrammet
• Att besvara frågor som de tävlande ställer
• Att bedöma de tävlande förslagen och utse en eller flera vinnare
• Att skriva ett bedömningsprotokoll
• Att ge en rekommendation om fortsatta åtgärder efter tävlingen
Stadsplanearkitekten:
Tekniska nämnden utser sin egen representant i juryn.
Förslag
T.f. tekniska direktören:
Tekniska nämnden beslutar i enlighet med
stadsplanearkitektens förslag.