Transcript åRSREDOVISNING 2011

årsredoVisning
2011
Vad Visar omsl aget?
omslaget zoomar in en tredimensionell CAD-ritning (Computer Aided
Design) av en malmkropp som så kallad trådmodell. Ritningen gör det
möjligt att förstå malmkroppens utbredning i tre rumsdimensioner.
Malmen på omslaget finns i Åkulla Östra i Kankberg och innehåller guld,
silver och tellur, som så småningom kan utvinnas. Prospektering efter
CAd ­ritninG Av MAlMKroPP i 3d
SoM SolidModEll
mineraltillgångar är inte bara första steget i gruvdrift, det är själva
startpunkten för all metallframställning. Det som börjar som ett mineralfynd kan många år senare vara en viktig beståndsdel i infrastruktur
för tele- och datakommunikation. Eller i vägnät, fordon, mobiltelefoner,
läsplattor och batterier för att nämna några andra exempel.
CAd ­ritninG Av MAlMKroPP i 3d
SoM trÅdModEll
dEl Av MAlMKroPPEn
innehåll
Bolidens rapportpaket
Viktiga händelser under året
2
Boliden i korthet
4
VD-ord
6
Strategiskt fokus
8
Metallmarknadens långsiktiga drivkrafter 10
ÅR 2011
HR 2011
Delårsrapport
GRI-rapport
Bolidens årliga rapporter består av årsredovisning och hållbarhetsredovisning på
svenska och engelska. Dessa publiceras både i tryckt version och som webbversion på
webbplatsen. Vårt hållbarhetsarbete redovisas enligt Global Reporting Initiative (GRI).
På webbplatsen publiceras varje år också fyra delårsrapporter. Under 2012 offentliggörs delårsrapporterna vid följande tillfällen:
Kvartal 1: 3 maj
Kvartal 2: 19 juli
Kvartal 3: 25 oktober
Kvartal 4: 11 februari 2013
På Bolidens webbplats finns mer information om koncernen, marknader och metaller:
www.boliden.com
Bolidens verksamhet
11
Resultatöversikt
20
Förvaltningsberättelse
22
Finansiell rapportering
50
Mineralreserver och mineraltillgångar 90
Finansiell femårsöversikt
95
Femårsöversikt per anläggning
96
Bolagsstyrningsrapport
100
Presentation av styrelse
104
Presentation av ledning
106
Branschspecifika begrepp och förklaringar 107
Årsstämma 2012
110
Årsstämman äger rum den 3 maj i Skellefteå. Mer information om årsstämman finns
längst bak i årsredovisningen.
Finansiella nyckeltal
Bolidens organisationsnummer: 556051-4142
Adresser
112
Information om årsstämma
113
Historik111
Bolidens metaller
Zn
Cu
Pb
Au
Ag
7 900 MSEK*
19 300 MSEK*
1 100 MSEK*
4 100 MSEK*
3 500 MSEK*
Boliden är världens sjätte
största producent av zink
från smältverk och den
åttonde största producenten av zink i koncentrat från gruvor. Bolidens
zinkförsäljning sker i
huvudsak till den europeiska marknaden. Zink
används framför allt för
galvanisering av tunnplåt
och styckegods där den
ger skydd mot korrosion.
Slutanvändarna finns i
första hand inom fordonsoch byggindustrin.
Boliden är en medelstor
producent av koppar­från
smältverk och en liten
producent av koppar från
gruvor men med en betydande position i Europa.
Bolidens kunder tillverkar
halvfabrikat för vidareför­
ädling till tråd, rör, plåt
och färdiga koppar­
produkter. Koppar, som
har god ledningsförmåga,
används framför allt inom
byggnads-, elektronik- och
transportindustrierna.
Boliden är en medelstor
producent av bly från
smältverk och gruvor.
Återvunna batterier
utgör 75 procent av råvaran i Bolidens blyproduktion. Bly i gruvkoncentrat
kommer från Bolidens
­zinkgruvor, där bly är en
bimetall. Merparten av
världens bly används till
batterier för fordon och
som reservkapacitet för
att säkra drift av kritiska
system vid elavbrott.
Guld är en viktig metall i
Bolidens gruvor och
smältverk och de pågående investeringarna
kommer att öka guldproduktionen. Guldet kommer från återvinning av
elektronikskrot och som
bimetall ur kopparkoncentrat. Guld används inom
smyckeindustrin och till
en mindre del inom elektronikindustrin. Guld har
ökat i betydelse som en
tillgångsklass för investerare.
Flera av Bolidens gruvor
innehåller stora mängder silver och Garpenberg kommer ef ter
expansionen att vara en
betydande producent av
silver, som även återvinns ur elektronikskrot.
­S ilver används inom
smycke-, foto-, el- och
elektronikindustrierna.
I likhet med guld har silver ökat i betydelse som
ett placeringsalternativ
för investerare.
Boliden producerar och säljer även andra produkter, bland andra svavelsyra, aluminiumfluorid, svaveldioxid och palladiumkoncentrat.
*En förenklad uppskattning av marknadsvärdet på Bolidens metallproduktion under 2011. Värdet är beräknat på tonnage gånger genomsnittspris under året.
bol iden årsred o visning 2011
1
viktiga händelser 2011
Viktiga händelser under året
I början av året togs beslut att expandera zink-, silver- och blygruvan Garpenberg och att starta den nya
guldgruvan Kankberg i Bolidenområdet. För att skapa ett skydd mot prisfall under investeringsperioden
säkrades cirka en tredjedel av Bolidens prisrisk till och med första halvåret 2013.
Beslut om at t starta den nya
­guld­gruvan K ankberg
I februari togs beslut om att starta brytning av guld och
tellur i Kankberggruvan i Bolidenområdet. Investeringen
på 475 MSEK omfattar infrastruktur i gruvan och ett
nytt lakverk. Produktionen inleds i mitten av 2012.
Stor expansion av Garpenberg
I januari beslutades om en omfattande expansion av zink-, silver- och blygruvan
­Garpenberg från 1,4 till 2,5 miljoner ton malm per år. De nya anläggningarna tas
i drift 2014 och full kapacitet nås i slutet av 2015. Investeringen beräknas uppgå
till 3,9 ­miljarder SEK.
ökade mineral­
reserver och­
mineral­
tillgångar i
boliden­o mrådet
Expanderad återvinningskapacitet
i Rönnsk är
Det nya kaldoverket, som utökar Rönnskärs kapacitet
för återvinning av elektronikskrot, stod klart i slutet av
året. Anläggningen tas i drift under första kvartalet
2012 och ökar kapaciteten till 120 000 ton elektronikskrot per år. Det gör Rönnskär till världens största
anläggning för elektronikskrotåtervinning.
2
bol iden årsred o visning 2011
Framgångrik prospektering har lett till en ökning
av mineralreserver och
mineraltillgångar i Bolidenområdet under 2011.
viktiga händelser 2011
new boliden way (NBW)
Arbetet med Bolidens långsiktiga organisations- och
­produktionsfilosofi NBW fortsatte inom koncernen.
I Bolidenområdets Kristineberggruva, som 2010 var
­f örsta gruva i koncernen att införa programmet, har
NBW lett till positiva effekter. Ett exempel är att antalet
sprängda salvor har ökat, ett annat är att driftsäkerhet
och tillgänglighet har ökat. Till sommaren 2012 ska programmet ha inletts i samtliga gruvor i Boliden­området.
NBW har redan införts i samtliga smältverk.
Fortsat t intrimning i Aitik
Arbetet med att trimma in de nya anläggningarna i Aitik fortsatte. Produktionen
har gradvis förbättrats under året och för helåret nådde malmproduktionen 31,5
miljoner ton jämfört med 27,6 miljoner ton 2010. Full kapacitet på 36 miljoner ton
ska nås 2014. På fotot syns en av de nya krossarna som orsakat produktions­
störningar under året.
Säkring av metallpriser
och valutakurser
I samband med beslutet om expansion av Garpenberg säkrades priserna på samtliga metaller under 2011, 2012
och första halvåret 2013. Prissäkringarna mot­s varar
cirka en tredjedel av koncernens prisrisk, inklusive valuta­
kursrisken. Prissäkringarna bidrar till att säkerställa
Bolidens finansiella stabilitet under den tid investeringen
pågår.
Förändringar i Bolidens ledningsgrupp
I juni tillträdde Mikael Staffas som ny ekonomi- och finansdirektör för Boliden.
I oktober utsågs ­Kerstin Konradsson till ny direktör för Affärsområde Smältverk
efter Svante Nilsson, som har utsetts till direktör för Group Strategic Projects.
Kerstin tillträdde den 1 februari 2012.
Händelser efter årets utgång
miljötillstånd för garpenbergse xpansionen
Den 31 januari 2012 meddelade Mark- och miljödomstolen tillstånd till fortsatt
och utökad verksamhet vid Garpenberggruvan.
bol iden årsred o visning 2011
3
boliden i korthet
Boliden i korthet
Boliden är ett metallföretag med fokus på hållbar
utveckling. Vår kärnkompetens är prospektering,
gruvor, smältverk och metallåtervinning. Bolidens
rötter är nordiska men marknaden global. Boliden
har fyra gruvområden och fem smältverk. Huvudmetallerna är zink och koppar men produktionen
av bly, guld, silver och andra produkter är också av
stor betydelse för vår lönsamhet.
Affärsidén är att utvinna mineraler och producera
högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt
och miljöanpassat sätt för att långsiktigt möta
marknadens metallefterfrågan, och skapa värde
för Bolidens aktieägare. Verksamheten bedrivs i
två affärsområden: Gruvor och Smältverk. Antalet
medarbetare är cirka 4 400.
intäk ter och rörelseresultat
Net toskuld och
avkastning
Rörelseresultatet exkl. omvärdering av processlager ökade med 4% till följd av ökad produktion och högre priser. USD-försvagningen
dämpade uppgången.
­Net toskuldsät tningsgrad
Avkastningen på såväl sysselsatt kapital
som eget kapital var 17% under 2011.
MSEK
40 000
Nettoskuldsättningsgraden var 29% (24) i
slutet av 2011. Ökningen beror på lägre
kassa­flöde, ökat rörelsekapital, ökad investeringstakt och högre betald skatt.
MSEK
MSEK
%
6 000
8 000
50
4 000
30
2 000
2 000
07
08
09
10
11
0
0
Rörelseresultat
Rörelseresultat exkl.
omvärdering av processlager
Intäkter
Avkastning på sysselsatt kapital
15
20
10 000
Avkastning på eget kapital
20
4 000
20 000
0
30
25
40
6 000
30 000
%
10
10
07
08
Nettoskuldsättning
09
10
11
5
0
0
07
08
09
10
11
Avkastning på eget kapital
Avkastning på sysselsatt kapital
Nettoskuldsättningsgrad
Bolidens verksamheter
Prospektering
gruvor
Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink,
koppar och ädelmetaller. Prospektering syftar till att utöka gruvportföljen med nya fyndigheter, dels i anslutning till befintliga
­gruvor och dels i helt nya områden. Prospekteringsverksamheten
ingår i Affärsområde Gruvor.
I Bolidens fyra gruvområden bryts malm som innehåller zink,
koppar, bly, guld och silver. Malmen anrikas till metallkoncentrat,
varav merparten levereras till smältverk inom koncernen.
Mineralreserver och mineraltillgångar
Framgångsrik prospektering har inneburit ökade mineralreserver
och mineraltillgångar (kända och ­indikerade) i Bolidenområdet
2011.
kton
20 000
produk tion gruvor
­
2007
2008
2009
2010
2011
333 293
297 423
307 128
293 814
283 217
Koppar, ton
62 803
57 220
54 602
75 977
81 205
Bly, ton
54 166
53 041
56 669
49 585
49 477
2 834
2 603
3 130
3 727
3 681
241 701
211 683
214 120
230 756
231 388
Zink, ton
Guld, kg
15 000
Silver, kg
5 000
02
03
04
05
06
07
Bevisad/Sannolik
Känd/Indikerad
Antagen
Produktion x 10
4
Känd/Indikerad
Bevisad/Sannolik
Metall i koncentrat
10 000
0
Antagen
bol iden årsred o visning 2011
08
09
10
11
boliden i korthet
Här finns boliden
Gruvområden
Tara – zink och bly
Garpenberg – zink, silver, bly, guld och koppar
Bolidenområdet – zink, koppar, guld, silver och bly
Aitik – koppar, guld och silver
• Aitik
Bolidenområdet •
Rönnskär •
Smält verk
Kokkola – zink och svavelsyra
Odda – zink och aluminiumfluorid
Rönnskär – koppar, bly, zinkklinker, guld, silver och svavelsyra
Harjavalta – koppar, guld, silver, svavelsyra samt nickelsmältning
Bergsöe – blylegeringar
Kontor
• Harjavalta
• Garpenberg
• Stockholm
Odda •
Tara •
Stockholm – huvudkontor koncernen
Stockholm – huvudkontor Affärsområde Smältverk
Boliden – huvudkontor Affärsområde Gruvor
Neuss – försäljningskontor
Leamington Spa – försäljningskontor
• Kokkola
Bergsöe •
Leamington Spa •
• Neuss
Femårstabell med nyckeldata
2007
2008
2009
2010
2011
33 204
30 987
27 635
36 716
40 323
Rörelseresultat, MSEK
5 428
1 004
3 623
5 643
4 748
Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager, MSEK
5 620
1 793
2 350
4 830
5 008
Försäljningsintäkter, MSEK
Fritt kassaflöde, MSEK
1 212
837
–948
3 202
–3
Resultat per aktie, SEK
13,37
3,42
9,14
14,47
12,39
Utdelning per aktie, SEK
4,00
1,00
3,00
5,00
4,00
Avkastning på sysselsatt kapital, %
29
5
14
21
17
Avkastning på eget kapital, %
26
7
16
23
17
Nettoskuldsättningsgrad, %
43
39
46
24
29
smältverk
Försäljning
Bolidens fem smältverk vidareförädlar metallkoncentrat och
andra råmaterial, som elektronikskrot, metallskrot, metallaskor
och uttjänta bilbatterier, till såväl rena metaller som kundanpassade legeringar.
Bolidens metaller och övriga produkter säljs framför allt till industriella kunder i Europa. Försäljningen sker inom Affärsområde
Smältverk.
slutanvändare zink
produk tion smält verk
2007
2008
2009
2010
2011
Zink, ton
462 570
443 191
434 022
456 006
460 552
Koppar, ton
314 881
349 593
302 355
303 184
335 771
Bly, ton
25 865
14 235
13 013
17 013
11 429
Blylegeringar,
ton
43 865
42 577
38 561
42 166
41 009
Guld, kg
14 876
15 489
15 028
14 220
12 848
379 749
488 285
539 564
450 280
488 147
Silver, kg
Svavelsyra, ton
Aluminium­
fluorid, ton
1 230 861 1 328 904 1 123 336 1 397 002 1 597 072
34 833
34 611
33 161
21 951
34 812
Bolidens kunder är främst
stålverk som använder zink
för att ge stålet ökat rostskydd. Nästan två tredjedelar
av all zinkanvändning går, via
stålverk, till byggindustrin
inklusive infrastruktur.
Konsumentprodukter, 7%
Bygg, 50%
Industrimaskiner, 7%
Infrastruktur, 14%
Transport, 22%
slutanvändare
­koppar
Bolidens kunder är främst tillverkare av valstråd och kopparstänger. En stor andel av
den slutliga användningen
går, via tillverkare av kopparkomponenter, till byggindustrin och tillverkare av el- och
elektronikprodukter.
Konsumentprodukter, 8%
Bygg, 33%
Transport, 13%
Industrimaskiner, 13%
Elektriska
applikationer
& Elektronik, 33%
Källa: Brook Hunt - A Wood Mackenzie company December 2011
bol iden årsred o visning 2011
5
vd-ord
Vd-ord 2011
Boliden har på några år beslutat om organiska tillväxtsatsningar på 12 miljarder kronor. Arbetet med
dessa projekt har varit intensivt under 2011 och kommer att fortsätta vara det under 2012. Metallmarknaden befinner sig i ett dynamiskt skede och bjuder på både möjligheter och utmaningar framöver.
En dynamisk marknad
Under 1990-talet började flera befolkningsrika utvecklingsländer modernisera sina samhällen och bygga upp en
välfärd på ett liknande sätt som Europa
och USA gjorde 50 år tidigare. Efterfrågan på många råvaror har därför
tagit ny fart. Skillnaden nu är
att utvecklingen, som leds av
Kina, går mycket snabbare.
Aldrig tidigare har världen
haft en så dynamisk marknad för basmetaller.
Kina kommer sannolikt att driva världens
efterfrågan på koppar
och zink fram till om­­
kring 2020. Därefter
­be­­stäms den fortsatta
efter­f rågeutvecklingen
av Indien och en rad
andra tillväxtländer.
Förutsättningarna för
en fortsatt stark utveckling ser alltså goda ut.
Den starka återhämtningen efter 2008–
2009 mattades av under
andra halvåret 2011.
Metall­­priserna gick ned men
visade trots det god stabilitet.
Motståndskraften speglar den
långsiktiga efterfrågeutvecklingen där Kina visserligen
stramade åt ekonomin men
ändå visade fortsatt stark tillväxt.
Efterfrågan i Europa, där
de flesta av våra kunder finns,
minskade mot slutet av 2011.
Men över tiden är det den globala efterfrågan och det globala utbudet som bestämmer
metallpriserna. För Bolidens
metaller har de positiva
faktorerna i världsekonomin uppvägt de
negativa.
6
bol iden årsred o visning 2011
Boliden 2011
Ett av de viktigaste resultaten under året gäller arbetsmiljö och
säkerhet. Olycksfallsfrekvensen 2011 var 4,9 olyckor med frånvaro
per miljon arbetade timmar, det bästa utfallet hittills.
I det finansiella resultatet 2011 ser vi positiva effekter från ökad
produktion och högre metallpriser. På den negativa sidan ska sägas
att gruvorna haft stora kostnadsökningar, framför allt för gruv­
relaterade material och tjänster. Dessa kostnadsökningar drabbar
­visserligen också konkurrenterna men vi är inte nöjda med utvecklingen och genomför därför åtgärder för att motverka
kostnadsinflationen.
I början av 2011 fattade vi beslut att nära fördubbla produktionen i Garpenberg och starta den nya guld- och tellurgruvan
­K ankberg.
Garpenberg har tack vare de senaste årens prospekteringsframgångar tillräckliga mineraltillgångar för att klara en högre produktionstakt. När expansionen är klar och produktionen har nått full
kapacitet på 2,5 miljoner ton per år kommer Garpenberg att vara en
internationellt stor gruva inom både zink och silver. Ökad produktion och lång livslängd är givetvis en mycket intressant kombination, inte minst mot bakgrund av att Garpenberg har bra konkurrenskraft och hög lönsamhet. Gruvans nya schakt har redan borrats
till fullt djup, 1 200 meter, och vi har därför ett gott grepp om bergkvaliteten längs hela schaktet och några av de viktigaste osäkerhetsfaktorerna i projektet har därmed undanröjts. I början av 2012 startades också bygget av det nya anrikningsverket. Garpenbergs nya
anläggningar tas i drift under 2014 och full produktion ska nås 2015.
Under 2011 producerade Aitik 31,5 miljoner ton malm, vilket var
något lägre än vi planerat. Produktionsökningen som startade 2010
har tidvis varit utmanande och den ökade tillförlitligheten i produktionen har ibland uppnåtts till priset av höga underhållskostnader, något vi kommer att arbeta med under 2012. Full produktion på 36 miljoner ton malm ska nås 2014.
Ökad produk tion av guld
Koppar och zink fortsätter att vara de viktigaste metallerna för
Boliden men guld och silver ökar i betydelse. De har dessutom en
stark koppling till Bolidens historia. Bolidens verksamhet startade
för snart 100 år sedan med de guldfyndigheter som upptäcktes där
samhället Boliden ligger idag. Vad som gör guld och i viss mån silver extra intressant är att priserna ofta stiger när koppar- och zinkpriserna går ned och den balanserande effekten på Bolidens resultat är en stor fördel. Den nya gruvan Kankberg och expansionen av
Rönnskärs återvinning av elektronik baseras båda på ökad guldproduktion. Rönnskärsprojektet gör Boliden till världsledande inom
återvinning av elektronikskrot. Förutom en väldigt attraktiv investeringskalkyl och potential för fortsatt tillväxt inom området är det
en miljömässigt fördelaktig investering. Alternativet till storskalig
vd-ord
återvinning är att ännu mer av världens elektronikskrot deponeras
eller hamnar i olagliga och mycket miljö- och hälsofarliga processer. Kankberg kommer förutom guld att producera tellur. Det är en
halvledare som används i solceller, en marknad som växer snabbt.
Boliden under kommande år
Projekten i Rönnskär och Kankberg går i produktion under 2012;
Rönnskär trimmas in under första kvartalet och Kankberggruvan
inleder produktionen i mitten av året. Samtidigt fortsätter produktionsökningen i Aitik. Garpenbergsprojektet drivs vidare med högsta tempo för igångkörning 2014. I början av 2012 beslutade vi också
att investera i ett silververk i smältverket Kokkola. Vid sidan av hög
lönsamhet för projektet och ökad flexibilitet för olika råmaterial
bidrar satsningen till att ytterligare stärka Bolidens ädelmetallproduktion. Kokkolas produktion av silverkoncentrat startar under
tredje kvartalet 2014.
För smältverken är det viktigt att ha tillgång till råmaterial till
konkurrenskraftiga villkor. Gruvproduktionen i världen är en flaskhals för metallindustrin samtidigt som det råder överkapacitet inom
smältverksindustrin. Boliden har egna gruvor men är samtidigt
beroende av nära samarbete med andra gruvföretag som leverantörer till smältverken. Vi arbetar därför intensivt med att fördjupa
samarbetet med våra leverantörer.
Åtgärder för att förbättra processtabiliteten är ett av de viktigaste
områdena. Stabila processer förbättrar också säkerhet och miljö i
tillägg till de positiva produktions- och kostnadseffekterna.
Bolidens organisations- och produktionsfilosofi New Boliden Way
spelar en viktig roll för att uppnå ständiga förbättringar och en hög
grad av systematik i verksamheterna.
Om vi tittar på framtiden efter de nu pågående expansionsprojekten vill jag lyfta fram att Boliden kommer att fortsätta satsa på
utveckling av processer och på prospektering. Vi har fått bra utväxling i vår prospektering hittills: Expansionen av Aitik och Garpenberg har möjliggjorts av prospekteringsframgångar under de senaste
åren. Ökningen av Bolidenområdets mineraltillgångar var nästan
30 procent under 2011. Värdet av dessa framgångar är mycket stort.
Boliden vill också skapa tillväxt genom förvärv av gruvor och
gruvprojekt. I tider med höga metallpriser är också förvärvspriser
höga och det är svårt att göra attraktiva förvärv som leder till värdeskapande för aktieägarna. De investeringar som Boliden har gjort
de senaste åren har värdemässigt varit överlägsna de förvärv vi studerat men på sikt hoppas jag att den organiska tillväxten kan kompletteras med förvärv.
och kopplingen till ett företags framtida tillväxt kommer att bli allt
tydligare. I det perspektivet blir Bolidens utveckling i allt högre
grad en fråga om ledarskap och kompetensutveckling. Det är viktigt att skapa en kultur där alla medarbetare har kunskap om, och
genuin vilja att minska, miljöpåverkan och risken för skador.
Vi kan också samarbeta med våra affärspartners inom hållbarhetsområdet. Under de senaste åren har ett systematiskt arbete satts
igång för att utvärdera kunder och leverantörer för att tillsammans
förbättra deras processer och dra lärdom från deras framsteg.
Boliden har förbättrat säkerhet, miljöprestanda, produktion och
vinst under en rad år. Stora och spännande projekt är på gång och
alla medarbetare har bidragit till utvecklingen. För några år sedan
skrev jag i vd-ordet att vi vill vara ett respekterat företag i vår
bransch. Jag tror att vi har tagit stora steg i den riktningen.
Stockholm, februari 2012
Lennart Evrell
Vd och koncernchef
Miljö och säkerhet blir ännu vik tigare
Metaller behövs för det moderna samhället och vi bedömer att efterfrågan, driven av de snabbväxande länderna, ser fortsatt bra ut. Frågor om miljö, hälsa och säkerhet är en utmaning för hela vår bransch
bol iden årsred o visning 2011
7
Strategiskt fokus
Lönsam tillväxt
Boliden har genom åren byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och återvinning. Effektiva processer, finansiell stabilitet samt miljömässigt och
socialt ansvarstagande utgör viktiga byggstenar för att skapa långsiktigt lönsam tillväxt.
Mission
Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att
fungera. Våra högkvalitativa metaller ska möta samhällets efterfrågan och krav. Att producera och leverera metaller på ett ansvarsfullt
sätt med hänsyn till människa, miljö och samhälle är därför av stor
vikt för Boliden.
Vision
Boliden ska tillhöra de främsta i vår bransch när det gäller värdeskapande för aktieägarna och ansvarstagande för människa, miljö
och samhälle.
Strategi
Strategin följer tre teman:
• Effektivisering av verksamheten
• Organisk tillväxt
• Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt
Den strategiska inriktningen för koncernens gruvverksamhet är att
öka produktiviteten och expandera produktionen. Smältverkens
prioritering är att minska kostnaderna, förbättra processtabiliteten
och öka förmågan att processa komplexa råmaterial. Den ledande
position som Boliden har inom återvinning av elektronikskrot ska
vidareutvecklas.
Boliden strävar efter en ledande position bland medelstora basmetallföretag, genom att skapa konkurrenskraftiga gruvor och smältverk samt vara ett förstahandsval för kunder och affärspartners.
CAD-ritningar används inom prospekteringen. ­Ritningarna
gör det möjligt att studera en malmkropps utbredning i tre
rumsdimensioner. Jakob Fahlgren arbetar inom Bolidens
­prospekteringsorganisation.
8
bol iden årsred o visning 2011
Strategiskt fokus
Effektivisering av ­verksamheten
Effektiv drift, högt kapacitetsutnyttjande och låga kostnader ökar konkurrenskraften och stärker Bolidens förmåga att klara av perioder
med låga metallpriser. Bolidens effektiviseringsarbete baseras på en gemensam organisations- och produktionsfilosofi: New Boliden Way
(NBW). Genom NBW drivs projekt inom produktionseffektivitet, ledarskap och beslutsfattande, kvalitet samt finansiell kontroll.
Ak tiviteter 2011
Prioriteringar 2012
• U trullning av förbättringsprogram inom ­Gruvor baserat på
erfarenheter från Kristineberggruvan.
• Implementering av åtgärder vid smältverken Harjavalta och
Odda med primärt fokus att förbättra produktionsstabiliteten.
• Uppföljning och ytterligare åtgärder i övriga smältverk för
att förbättra tillgänglighet, styrning och uppföljning samt
­eliminera spill.
• Det årliga utvecklingsprogrammet för koncernens chefer
hade fokus på ledarskap.
• Gruvor fortsätter utrullningen av förbättringsprogram.
• För Smältverk, där förbättringsprogram har startats vid
samtliga enheter, lämnar NBW projektfasen och blir en del
i det löpande arbetet.
• Det årliga utvecklingsprogrammet för koncernens chefer
kommer 2012 att fokusera på kompetensförsörjning.
Organisk tillväxt
Boliden driver för närvarande ett antal expansionsprojekt vid befintliga enheter. Sådana investeringar baseras på kända tillgångar och
processer, vilket ofta innebär lägre risk, kortare ledtider och lägre kostnader än vid förvärvad tillväxt. Satsningar inom gruvverksam­heten
har en tydlig expansionsprofil medan projekt inom smältverken fokuserar på förbättrad konkurrenskraft genom ökad produktivitet och
flexibilitet.
Ak tiviteter 2011
Prioriteringar 2012
• Drifttagning av det nya sandmagasinet Hötjärn
i Boliden­området.
• Projekt för utökad återvinningskapacitet av elektronikskrot
i kopparsmältverket Rönnskär med produktionsstart första
kvartalet 2012 har genomförts.
• Fortsatt intrimning i koppargruvan Aitik för att nå en malmproduktion på 36 miljoner ton 2014.
• Omfattande prospekteringsinsatser.
• Beslut och projektstart för expansionen i zinkgruvan
­Garpenberg.
• Beslut och projektstart för guldgruvan Kankberg.
• Intrimning av ny infrakt av malm från fyra olika gruvor vid
anrikningsverket i Boliden.
• Fortsatt intrimning i Aitik för att nå full kapacitet 2014.
• Produktionsstart under första kvartalet för Rönnskärs
­u tökade elektronikskrotskapacitet.
• Produktionsstart i guld- och tellurgruvan Kankberg
i Boliden­området.
• Expansionsprojektet i Garpenberg fortsätter.
• Omfattande prospekteringsinsatser.
Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt
Bolidens ambition är att, utöver organisk tillväxt, växa via förvärv av gruvor och gruvprojekt. Förvärv av gruvor i drift ger ett omedelbart
produktionstillskott medan gruvprojekt säkerställer den långsiktiga produktionskapaciteten. Boliden arbetar löpande med att utvärdera
tänkbara förvärvsprojekt.
bol iden årsred o visning 2011
9
Metallmarknadens långsiktiga drivkrafter
Urbaniseringen driver efterfrågan på metaller
Efterfrågan på metaller ökar i takt med att allt fler invånare i världens tillväxtländer flyttar till städerna,
­vilket ökar behovet av nya bostäder och investeringar i infrastruktur. Under senare år har utvecklingen
i Kina varit den enskilt viktigaste faktorn, men fler länder bedöms vara på väg in i en liknande fas. Denna
utveckling bedöms bidra till god metallefterfrågan under många år framöver.
Kina är världens största metallkonsument och stod under 2011 för 42
procent av både zink- och kopparanvändningen. Mellan 1990 och
2005 flyttade 103 miljoner kineser till städerna och baserat på nuvarande trend kommer ytterligare över 200 miljoner människor i Kina
att flytta från landsbygd till tätort fram till 2025.
Generellt sett är efterfrågetillväxten för metaller som starkast
när länder går från en BNP per capita på 5 000 USD till 15 000 USD.
Många av världens stora tillväxtländer befinner sig idag inom detta
spann. Exempelvis låg Kinas BNP per capita på cirka 8 400 USD
under 2011. Fortfarande bor 45 procent av jordens befolkning i länder med BNP per capita som understiger 5 000 USD.
I mogna ekonomier som EU, USA och Japan är metall­efterfrågan
konstant eller svagt minskande. De väntas därför inte bidra till
någon framtida efterfrågetillväxt. Däremot står de fortfarande för
en betydande del av världens totala metallförbrukning.
Källor: World Economic Outlook Database September 2011
Brook Hunt – A Wood Mackenzie company december 2011
metallkonsumtion i förhåll ande till BNP per capita
Förbrukningen av basmetaller ökar stadigt i ett land när BNP per capita ligger i spannet
5-15 000 USD. Diagrammet visar förhållandet mellan zinkförbrukning och BNP per capita.
Zinkförbrukning per capita, kg
Västeuropa
5
4
Kina
Japan
USA
3
2
Thailand
Sydafrika
Latinamerika
1
0
Ryssland
Indien
Vietnam
Brasilien
Indonesien
Fillipinerna
Egypten
0
10 000
BNP per capita köpkraf tsjusterad, USD
20 000
30 000
40 000
50 000
Zinkkonsumtion per region
Kopparkonsumtion per region
Kina är med stor marginal världens största
zinkkonsument. Andelen av global zinkkonsumtion var 42% under 2011.
Kina och övriga Asien stod för 65% av den
globala kopparkonsumtionen under 2011.
Övriga, 10%
Kina, 42%
Övriga, 11%
Nordamerika,
10%
Nordamerika,
10%
Västeuropa,
17%
Västeuropa,
15%
Källa: © CRU (www.crugroup.com)
10
bol iden årsred o visning 2011
Övriga
Asien, 21%
Källa: © CRU (www.crugroup.com)
Kina, 39%
Andel av världens befolkning
i tillvä x tzoner för metaller
Ca 34% av världens befolkning bor i länder
där BNP per capita är 5 000–15 000 USD,
dvs det spann i vilket metallförbrukningen
ökar stadigt.
> 20 000 USD,
16%
< 5 000 USD, 44%
15 001–
20 000 USD,
6%
Övriga
Asien, 25%
5 000–
15 000 USD,
34%
Källa: World Economic Outlook Database september 2011
bolidens verksamhet
Snart 100 års erfarenhet
Boliden har bedrivit metallproduktion i snart 100 år. Genom åren har Boliden byggt upp en
konkurrenskraftig position inom prospektering, malmbrytning, anrikning, smält- och
­återvinningsverksamhet. De f­ öljande åtta sidorna beskriver närmare vad som präglar dessa
verksamheter, vad som kännetecknar Boliden och hur marknadsförhållandena ser ut. Beskrivningarna fokuserar på zink och koppar som är Bolidens huvudmetaller.
Gruvor
smältverk
bol iden årsred o visning 2011
11
bolidens verksamhet – Översikt
Från prospektering till metallförsäljning
Boliden har fyra gruvområden och fem smältverk. Koncernens gruvor förser smältverken med råvaror.
Smältverken köper också råvaror från externa leverantörer, såväl gruvkoncentrat som elektronikskrot
och andra återvunna råmaterial.
gruvor
Prospektering
Läs mer på sidorna 14–15
gruvbry tning
Läs mer på sidorna 16–17
anrikning
Läs mer på sidorna 16–17
230 kton
­koncentrat till
externa smältverk
Under 2011:
•Över 50 aktiva ­p rojekt
•282 (229) MSEK
­s atsades på pro­
spektering
•Totalt borrades
188 000 (140 000)
meter
•Mineraltillgångar och
-reserver fortsatte
överlag att öka
Bolidens prospektering fokuserar på fyndigheter med zink, koppar och ädelmetaller. Malmer med zink innehåller ofta bly
som en bimetall. Framgångarna i prospekteringen har ökat mineralreserver och
mineraltillgångar sedan 2003. Detta har
möjliggjort expansion av gruvorna Aitik
och Garpenberg.
12
bol iden årsred o visning 2011
Under 2011 bröt
­g ruvorna:
•37 (33) miljoner
ton malm
•30 (27) miljoner
ton gråberg
Under 2011 producerade
gruvorna:
• 523 kton zinkkoncentrat
•329 kton koppar­
koncentrat
• 76 kton blykoncentrat
Kon­c entraten innehåller
även guld och silver.
Malmen som bryts i Bolidens olika gruvor
innehåller 3–8 procent zink och 0,2–0,8
procent koppar. De flesta gruvorna har
också betydande mängder bly, guld, silver
och andra biprodukter.
Zink- och kopparkoncentraten som framställs i Bolidens anrikningsverk har metallhalter på cirka 50 respektive 25 procent och
innehåller även guld och silver. Blykoncentratens metallhalt varierar mellan 50 och 70
procent beroende på ingående halt.
Omkring 70 procent av zinkkoncentraten
levereras till våra egna zinksmältverk och
resterande del säljs till externa smältverk.
Alla kopparkoncentrat levereras till
Bolidens kopparsmältverk Rönnskär.
bolidens verksamhet – Översikt
smältverk
råvaruavverkning
metallproduktion
Läs mer på sidorna 18–19
Läs mer på sidorna 18–19
försäljning
Från externa leverantörer:
• 730 kton kopparkoncentrat
• 500 kton zinkkoncentrat
Under 2011 bearbetade
smältverken:
•2 240 kton zink-,
koppar- och bly­
koncentrat
•60 kton elektronikskrot
•130 kton metallskrot
och andra sekundärmaterial
Zink- och kopparkoncentraten från
Bolidens gruvor täcker cirka 60 procent av
zinksmältverkens råvarubehov och cirka 25
procent av kopparsmältverkens behov.
­Resterande råvarubehov täcks av externa
leverantörer.
Smältverkens ­p roduktion var:
• 461 kton zink
• 336 kton koppar
•52 kton bly och bly ­
legeringar
• 13 000 kilo guld
• 488 000 kilo silver
• 1 597 kton svavelsyra
• 77 kton svaveldioxid
•35 kton aluminium­fl uorid
•3 300 kilo palladium­
koncentrat
Zink- och kopparmetallerna som produceras har en renhetsgrad på 99,995 respektive
99,9975 procent.
I Harjavalta smälts också varje år cirka
250 000 ton nickelkoncentrat.
Under 2011 var
metallförsäljningens
fördelning:
•90 procent till
­i ndustriella kunder
•10 procent till
metallhandlare
Bolidens metaller och övriga produkter säljs
framför allt till industriella kunder i
Europa. Merparten av zinken levereras till
stålföretag och kopparn till tillverkare av
valstråd, stänger och kopparlegeringar.
bol iden årsred o visning 2011
13
bolidens verksamhet – prospektering
Prospektering
Prospektering är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och tillväxt. För att kunna
visa tillväxt måste gruvföretagets mineraltillgångar och -reserver tillföras i snabbare
takt än malmproduktionen. Prospekteringsverksamhet kan delas in i fältprospektering, som går ut på att hitta fyndigheter i
nya områden, och gruvnära prospektering
som sker i anslutning till befintliga gruvor.
Prospektering innebär att prioritera,
identifiera och testa områden genom geologiska och geofysiska undersökningar för att
hitta nya mineraltillgångar som senare kan
utvinnas. Ledtiderna är långa; det tar ofta
mellan fem och tio år från de inledande
undersökningarna till gruvdrift. Det krävs
många projektuppslag eftersom endast ett
fåtal utvecklas till producerande gruvor.
Under perioder med fallande metallefterfrågan och -priser, då gruvföretagens lönsamhet sjunker, minskar ofta prospekteringsaktiviteten. Det gäller framför allt
fältprospektering.
Fältprospek tering
Kristofer Lundqvist gör provtagningar i
Boliden­området, där positiva prospekterings­
resultat ledde till ökade mineralreserver och
mineraltillgångar under 2011.
14
bol iden årsred o visning 2011
Fältprospektering bedrivs för att hitta helt
nya fyndigheter. Verksamheten kan delas
in i fyra övergripande faser: områdesval,
inledande regionala undersökningar, fortsatta lokala undersökningar och provborrningar.
Områdesvalen baseras på geologisk
grundinformation och information om
tidigare genomförda prospekteringsinsatser som finns tillgänglig hos myndigheter
och i databaser. Utifrån denna information
väljs områden ut efter geologisk potential,
mineraliseringstyp och miljömässiga samt
andra begränsningar. För att kunna inleda
prospekteringsverksamhet krävs undersökningstillstånd från nationella myndigheter.
Därefter startar regionala undersökningar. Med hjälp av flygmätningar, som
mäter olika fysikaliska egenskaper i berggrunden såsom magnetiska fält, elektromagnetiska fält och gammastrålning, kan
stora områden undersökas relativt snabbt.
Geokemiska provtagningar görs i jordlagren för att söka spår av mineraler och
metaller från omgivande berggrund.
Intressanta områden går vidare till
lokala undersökningar. Olika tekniker
används för att göra mätningar med betyd-
ligt högre detaljrikedom och stora mängder
data analyseras och tolkas. I särskilt intressanta områden inleds provborrningar som
är prospekteringens sista, och mest kostsamma, steg. Vid borrningarna tas så
­k al­l­ade borrkärnor ur berget. Dessa analyseras av geologer och sparas i borrkärns­
arkiv. Borrhålen kan också undersökas geo­
fysiskt, det vill säga genom mätningar av
fysikaliska egenskaper i berggrunden kring
borrhålet.
Gruvnära prospek tering
Vid gruvnära prospektering utnyttjas
samma metoder som för fältprospektering.
Syftet med gruvnära prospektering är att
hitta nya mineralfynd i anslutning till
befintliga gruvor eller gruvområden för att
öka deras produktionsmässiga livslängd.
Fördelarna med gruvnära prospektering är
flera. Tiden från fynd till produktion kan
förkortas eftersom den nya fyndigheten ligger i anslutning till en producerande gruva
som redan har anrikningsverk och viktig
infrastruktur på plats. Det senare minskar
ofta också behovet av kapitalinvesteringar.
gruvdrif t
Innan eventuellt beslut om gruvdrift,
genomförs omfattande tekniska och ekonomiska analyser och beräkningar av fyndigheten. Det sker i flera steg och är nödvändigt för att en mineraltillgång ska kunna
klassas som mineralreserv som kan brytas
och förädlas utifrån företagets lönsamhetskrav.
Varje år görs en så kallad mineralreservsberäkning. På sidorna
90–94 finns information om Bolidens mineralreservsberäkningar för 2011.
bolidens verksamhet – prospektering
Bolidens prospektering
Bolidens prospektering är inriktad på att
hitta malmer som innehåller zink, koppar
och ädelmetaller. Fokus ligger på gruvnära
prospektering och fältprospektering i Sverige och Irland. Vi driver för närvarande
över 50 aktiva prospekteringsprojekt.
Målet är att addera mineraltillgångar
som gör det möjligt att säkra mineralreserver motsvarande minst tio års produktion
i varje gruvområde. Ökade satsningar på
prospektering sedan 2003 har resulterat i
att både Garpenberg och Aitik idag har en
livslängd på cirka 20 år. Bolidenområdet
ligger nära målet medan Taras mineralreserver motsvarar sju års produktion.
För att på sikt kunna öppna nya gruvor
satsar Boliden också på fältprospektering.
Fältprospektering genomförs för närvarande i Sverige och Irland.
Bolidens prospekteringserfarenhet
sträcker sig tillbaka till 1920-talet. Prospekteringsorganisationen är idag integrerad med teknik- och miljöstaberna samt
med gruvverksamheten, vilket bidrar till
bred kompetens och effektiv projektutveckling. Vi arbetar sedan många år tillbaka med egen teknikutveckling inom
bland annat geofysiska mätinstrument.
Ett exempel som har betytt mycket för
verksamheten är den borrhålssond som
togs fram på 1980-talet och som mäter
elektromagnetiska fält runt borrhålen. En
annan viktig egenutvecklad teknik är
EM34 från 2002, där elektromagnetiska
mätningar kan upptäcka elektriska ledare
(malmer är ofta elektriskt ledande) på upp
till 1 000 meters djup.
de vik tigaste prospek teringsområdena
Sverige
1.Norrbotten inkl. Aitik – Cu, Au, Mo
2.Bolidenområdet – Zn, Cu, Pb, Au, Ag
3.Dorotea – Zn, Cu, Ag
4.Fjällranden – Zn, Pb
5.Bergslagen inkl. Garpenberg – Zn, Cu, Pb, Ag
1
1
2
irl and
2
6.Tara – Zn, Pb
7. Strokestown & Slievedart – Zn, Pb
8.Tullamore – Zn, Pb
9.Limerick – Zn, Pb
4
3
5
6
7
8
9
Från prospek tering till gruva
Geologisk potential
Områdesval
och ­prioritering
av uppslag
Antal
uppslag: 10 000 st
Mineraltillgångar
Utvärdering och
val av projekt och
projekt­område
1 000 st
Test och detaljundersökning
30 st
Värdering av
mineral­tillgång
Mineralreserver
Konceptstudie
Lönsamhets­studie
Slutlig
utvärdering
Beslut om
produktion
6 st
Prospektering
Gruv- och anrikningsteknik
bol iden årsred o visning 2011
15
bolidens verksamhet – gruvor
gruvor
Malmbrytning
Brytningen sker i dagbrott när ­malmkroppen ligger nära markytan och i underjordsgruvor när
malmen ligger djupare.
Dagbrott
Anrikningsverket vidareförädlar den brutna malmen till metallkoncentrat (se illustrationen nedan).
Gråbergstipp för lagring av gråberg (berg utan
värdefulla mineraler).
Malmen bryts i horisontella skivor, så kallade
pallar.
Truckar transporterar malm och gråberg på
­r amper i dag­brottet.
Bergkross för krossning av malm innan den transporteras med transportband upp ur dagbrottet till
anrikningsverket.
Underjordsgruva
Schakt för malm- och persontransporter.
Utbruten malmkropp.
Huvudramp, eller gruvort/gruvgång, för
­t ransporter i gruvan.
Brytningsrum
Verkstad för underhåll och reparation av utrustning.
Inslag, eller accessramp, för att nå malmkroppen.
Malmkropp
Bergkross för krossning av malm innan den
­t ransporteras upp ur underjordsgruvan.
Skipstation där krossad malm lastas för transport
till anrikningsverket.
Anrikning
I anrikningsverket mals malmen i flera steg. Därefter skiljs olika mineraler från varandra och
från gråberg genom olika anrikningsmetoder, där flotation är den vanligaste för basmetaller.
Sandmagasin
Anrikningssanden förvaras i sandmagasin
som är uppbyggda som stora dammar.
50% Zn
Krossad malm
Krossad malm med
zink, koppar och
bi­metaller.
16
Primär- och sekundär­
kvarnar
Kvarnar maler den krossade malmen. Malningen
sker i två steg till sand med
storleken upp till 250
mikro­meter.
bol iden årsred o visning 2011
Flotation
Sanden leds till öppna genomströmningstankar där kemikalier
tillsätts och luft blåses in, ­v ilket
får olika mineralslag att flyta upp
(flotera) i ett skum på ytan. Ofyndiga partiklar (anrikningssand)
samlas på botten och transporteras till sandmagasin.
Avvattning och
­filtrering
Skummet av mine­r aler
samlas upp, avvattnas
och ­filtreras.
25% Cu
Metallkoncentrat
Slutresultatet är
zinkkoncentrat som
innehåller cirka 50%
zink eller kopparkoncentrat som innehåller cirka 25%
koppar.
bolidens verksamhet – gruvor
Bolidens gruvor
Bolidens gruvor har relativt höga metallhalter, med undantag av Aitik där kopparhalten är låg. Gruvorna innehåller framför allt komplexa sulfidmalmer. Det
innebär att fyndighetens geometri är oregelbunden och att den innehåller flera
olika metaller, vilket ställer högre krav på
brytningsteknik och anrikningsprocess.
Boliden har genom åren utvecklat och förfinat gruvdesign, brytningsmetoder och
anrikningsprocesser, bland annat med
ökad automatisering. Det är en viktig förklaring till att gruvorna i internationella
jämförelser visar hög produktivitet och
kostnadseffektivitet. I zinkgruvan Tara
försämras den relativa kostnadspositionen
av att gruvan vid sidan av bly inte innehåller värdefulla bimetaller. Bolidens gruvor
ligger i norra Europa, på långt avstånd från
tillväxtmarknader, vilket gör det ännu viktigare med kostnadseffektiv produktion
för att upprätthålla konkurrenskraften.
Gruvdesignen är avgörande för att brytningsmetoder och -processer ska bli effektiva. I designskedet slås fast hur produktionen ska planeras, hur infrastruktur och
logistik ska se ut och hur malmtransporterna ska ordnas. I underjordsgruvorna
tillämpar Boliden olika brytningsmetoder
beroende på malmkroppens storlek. Dagbrottet Aitik arbetar med storskalig brytning, där stora volymer och hög automatisering medför hög produktivitet, vilket
kompenserar för låga metallhalter.
Malningen i Bolidens anrikningsverk
baseras på så kallad autogenmalning, där
större stycken malm används för att finfördela malmen till sand. Fördelarna är bland
annat ett bättre metallutbyte i flotationen,
högre energieffektivitet och lägre kostnader eftersom malkroppar inte behövs som
vid traditionell malning. Boliden är världsledande på denna malningsteknik, som
ställer höga krav på avancerad processkontroll.
I Europa finns sedan länge långtgående
lagar och förordningar gällande yttre miljö
och arbetsmiljö. Boliden har under lång tid
arbetat med att förbättra arbetsmiljö,
minska miljöpåverkan och effektivisera
energianvändningen. Samtliga gruvor har
certifierade ledningssystem för miljö och
arbetsmiljö (ISO 14001 och OHSAS
18001).
Marknad och intäktskomponenter
Marknaden för metallkoncentrat, gruvornas slutprodukt, är global. Gruvornas
ersättning baseras på de basmetallpriser
som dagligen sätts på London Metal
Exchange (LME) och ädelmetallpriserna
som fastställs av London Bullion Market
Association (LBMA). Priserna styrs av global efterfrågan och tillgång på bas- och
ädelmetaller. Den ökade efterfrågan på
metaller från Kina och andra befolkningsrika länder har under de senaste åren lett
till ökande basmetallpriser. Metallprisutvecklingen påverkas också av utbudet av
metallkoncentrat från världens gruvor. För
att gruvorna ska vara villiga att investera i
framtida produktion krävs priser som
kompenserar för prospekteringsinsatser,
risk i tillväxtinvesteringar och ökade produktionskostnader. När metallpriserna
faller minskar gruvornas tillväxtsatsningar, vilket i sin tur minskar koncentratutbudet på medellång sikt.
Fler faktorer påverkar en gruvas intäkter. Koncentrat med ett högt betalbart
metallinnehåll och endast mindre mängder orenheter ger högre intäkter. Ett högt
innehåll av värdefulla biprodukter, som
guld och silver, är också positivt för intäk-
ter och konkurrenskraft. Påverkar gör
även smält- och raffineringslönerna (TC/
RC)*, det vill säga smältverkens ersättning
för att raffinera råvaran till färdiga
­metaller. Vid ett givet metallpris innebär
lägre TC/RC att gruvans intäkter ökar,
eftersom TC/RC utgörs av ett avdrag från
metallpriset och därmed definierar smältverkens inköpspris. Läs mer om intäktskomponenter på sidan 108.
* R affineringslöner (RC) avser det sista steget i kopparsmältverkens vidareförädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande
raffinering och RC är därför inte en del av zinksmältverkens
intäkter.
metallvärdets fördelning mell an
gruvor och smält verk (ej skalenlig)
Fria metaller
TC/RC
Metall i koncentrat
Betalbar metall
Smältverkens del
av metallvärdet
Gruvors del av
­metallvärdet
(efter avdrag för TC/
RC och orenheter)
bol iden årsred o visning 2011
17
bolidens verksamhet – smält verk
smältverk
Zinksmältverk
Zinksmältprocessen innehåller fem övergripande steg. Zinkframställning är
energi­k rävande och energikostnaderna utgör cirka 30–35 procent av rörelsekostnaderna ­jämfört med 15–20 procent för ett kopparsmältverk.
SO2
99,995%
Zn 50%
Fe
Cu, Co, Ni, Cd
Metallkoncentrat
Rostning
Lakning
Lösningsrening
Elektrolys
Gjutning
Metallkoncentrat från
gruvor innehåller vanligtvis cirka 50 procent
zink.
Koncentratet rostas i en
ugn för att leda bort
svaveldioxid. Resultatet är ett så kallat rostgods som innehåller
cirka 60 procent zink.
Vid så kallad direktlakning kan rostningen
uteslutas.
Rostgodset lakas med
svavelsyra för att fälla
ut och filtrera bort järn­
innehåll. Resultatet är
en zinksulfatlösning
med små mängder
orenheter.
Zinksulfatlösningen
renas i tre steg från
koppar, kobolt, nickel
och kadmium och
innehåller därefter
cirka 150 gram zink per
liter.
Med hjälp av elektrisk
ström separeras zinken
från lösningen och fäster på katodplåtar.
Resultatet är zinkkatoder med en zinkhalt
kring 99,995 procent.
Zinkkatoderna smälts i
elektriska ugnar och
gjuts sedan till zinktackor. Tackorna säljs
som de är eller legeras
efter särskilda kund­
behov.
Kopparsmältverk
Kopparsmältverk har ingen enhetlig process utan är ofta specialiserade för hantering av vissa råmaterial och processerna är anpassade därefter. Gemensamt är att
processer som smältning och konvertering, som sker vid mycket höga temperaturer,
ofta utgör en stor del av ­förädlingen.
SO2
Svavelverk
Ädelmetallverk
Processgaser, i huvudsak
svaveldioxid, leds till
svavel­verk för produktion av svavelsyra och
andra svavel­produkter.
Andra metaller, som guld,
silver, palladium och platina, som sjunkit ned till
botten av elektrolystankarna vidareförädlas.
SO2
Cu 25%
18
99,99%
Metallkoncentrat
Smältning
Konvertering
Anodugn och -gjuteri
Elektrolys
Metallkoncentrat från
gruvor innehåller vanligtvis cirka 25 procent
koppar.
Smältningen sker i
olika typer av ugnar
beroende på råmaterial
och processteknik. I
ugnen bildas ett övre
skikt av slagg och ett
undre skikt av skärsten
med en kopparhalt på
cirka 55 procent.
Skärstenen tappas i en konverterugn där järn och andra föroreningar
samt svavel avskiljs. Till konverteringen kommer även metallskrot
samt smält elektronikskrot, så kal�lade svartkoppar, som sedan förädlas enligt samma process som
metallkoncentrat. Resultatet är
råkoppar, eller blisterkoppar, med
en kopparhalt på 97–98 procent.
Råkopparn processas
vidare i en anodugn för
att reducera syret. Renheten ökar till 98–99
procent och kopparn
gjuts därefter till anoder.
Anoderna placeras i tankar med katodplåtar av
stål. Kemisk lösning och
elektrisk ström får anoderna att lösas upp och
koppar­jonerna att vandra
över till stålplåtarna.
Katoderna skiljs från
stålplåtarna, tvättas och
är sedan klara för leverans.
bol iden årsred o visning 2011
bolidens verksamhet – smält verk
Bolidens smältverk
Bolidens smältverk har en stark marknadsposition i Europa. De ligger långt fram i
teknikutvecklingen och har stegvis ökat
miljöprestanda som förmågan att hantera
många olika slags råmaterial. Samtliga
smältverk har certifierade ledningssystem
för kvalitet, miljö och arbetsmiljö (ISO
9001, ISO 14001 och OHSAS 18001).
Kokkola är ett av världens mest produktiva zinksmältverk. Både Kokkola och
Odda använder den egenutvecklade
direktlakningsmetoden som gör att rostningssteget kan uteslutas. Direktlakningen gör det möjligt att hantera mindre
rena zinkkoncentrat, något som ofta sker
till fördelaktiga marknadsvillkor.
Zinksmältverken utvecklar i samarbete
med kunder legeringar som förbättrar de
förädlade produkternas egenskaper och/
eller effektiviserar kundernas processer.
Det stärker kundrelationerna och genererar högre metallpremier.
Bolidens kopparsmältverk, i synnerhet
Rönnskär, kan hantera många olika slags
råmaterial. Rönnskär har två ugnar för
smältning av kopparkoncentrat, en kaldougn för växelvis smältning av elektronikskrot och blykoncentrat, en kaldougn för
ädelmetallframställning samt en fumingugn för utvinning av zink ur slagg och stålverksstoft. Användningen av kaldoteknik
för återvinning av elektronikskrot har
gjort Boliden världsledande på området
och Rönnskärs pågående expansion med
installation av ytterligare en kaldougn gör
Boliden störst i världen inom detta
område. Harjavalta smälter, vid sidan av
kopparkoncentrat, nickel på uppdragsbasis. Boliden har också blysmältverket
Bergsöe, som producerar bly med återvunna batterier som huvudsaklig råvara.
Konkurrenskraften är god i Kokkola,
Rönnskär och Bergsöe men något svagare
i Odda där åtgärdsprogram pågår för att
förbättra produktionsstabiliteten. Placeringen i Europa, långt från dagens tillväxtmarknader för metall, utgör en viss långsiktig konkurrensnackdel för en del
enheter.
All produktion av kopparkoncentrat i
Bolidens gruvor levereras till Rönnskär.
Råvara till smältverken kommer också
från externa leverantörer. Förmågan att
processa många slags råmaterial minskar
i viss utsträckning exponeringen mot den
globala marknaden för kopparkoncentrat,
som under senare år har präglats av koncentratbrist och svaga smältvillkor.
Marknad och intäktskomponenter
Smältverken säljer den färdiga metallen till
LME-pris plus en regional metallpremie.
För att vidareförädla metallkoncentrat får
smältverken också ersättning i form av
smält- och raffineringslöner (TC/RC)* som
betalas av gruvorna genom ett avdrag på
priset för koncentrat. Inom zink finns prisdelningsklausuler som gör att förändringar
i metallernas marknadspriser delas mellan
gruvor och smältverk. Nivåerna på TC/RC
och prisdelningsklausuler styrs av balansen mellan global gruvproduktion och
smältverkens efterfrågan på råmaterial.
Förutom TC/RC och prisdelningsvillkor påverkas smältverkens intäkter av volymen fria metaller i produktionen, det vill
säga den metallproduktion som sker utöver den betalbara metallen i råvaran. Pre-
cis som för prisdelningsvillkoren avgör de
aktuella metallpriserna värdet av fria
metaller.
Metallpremierna förhandlas fram med
varje kund och påverkas av den regionala
balansen mellan efterfrågan och tillgång
på metaller. Läs mer om intäktskomponenter på sidan 108.
* R affineringslöner (RC) avser det sista steget i kopparsmältverkens vidareförädling av koppar-, guld- och silvermetaller.
Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande
­raffinering och RC är därför inte en del av zinksmältverkens
intäkter.­­
smält verkens brut toresultat
exkl. biproduk ter** (ej skalenlig)
Regional metallpremie
Fria metaller
Smältverkens
bruttoresultat
TC/RC
Betalbart
metallvärde
** S mältverk, i synnerhet inom koppar, framställer
även en rad biprodukter som svavelsyra, ­aluminiumfluorid,
svaveldioxid och palladiumkoncentrat.
bol iden årsred o visning 2011
19
resultatöversikt
Så tolkar du Bolidens resultat
Bolidens resultat redovisas i Affärsområde Gruvor och Affärsområde Smältverk, där prospekteringsverksamheten är en del av Gruvor. Avräkning mellan affärsområdena sker till marknadspris. Det här uppslaget beskriver kortfattat Bolidens redovisning och resultatutveckling på affärsområdes- och koncernnivå. Den fullständiga och reviderade redovisningen finns i förvaltnings­berättelse, räkningar och noter på
sidorna 22–88.
GRUVORS försäljningsintäkter påverkas av
metallpriser, valutakurser, TC/RC samt metallprisoch valutakurssäkringar.
Affärsområde Gruvor, MSEK
Försäljningsintäkter
RÖRELSERESULTATET påverkas, utöver faktorerna
ovan, av metallhalter och produktionsvolymer,
metallutbytet i anrikningsprocessen, nivån på
TC/RC* och rörelsekostnadernas utveckling.
3 913
4 113
Investeringar
2 338
2 189
14 272
13 501
Sysselsatt kapital
2011
2010
38 471
34 390
Bruttoresultat exkl. omvärdering
av processlager
7 160
7 158
Rörelseresultat exkl.
omvärdering processlager
1 051
1 134
790
1 946
Försäljningsintäkter
Rörelseresultat
Investeringar
Sysselsatt kapital
Bruttoresultatet består av metallpremier,
smält­löner samt intäkter från fria metaller och biprodukter. Det utgörs av skillnaden mellan vad smält­
verken betalar för råvaran och försäljningsintäkten.
övrigt och Elimineringar, MSEK
Försäljningsintäkter
Rörelseresultat övrigt
RÖRELSERESULTATET utgörs av bruttoresultatet
minus rörelsekostnaderna. De viktigaste kostnadskomponenterna för smältverken är energi, personal
och externa tjänster, vilka till stor del påverkas av
underhåll av anläggningarna. Rörelseresultatet redovisas inklusive och exklusive omvärdering av smältverkens processlager. Genom att exkludera effekten
av lageromvärdering ges en bättre bild av den underliggande utvecklingen.
ÖVRIGT OCH ELIMINERINGAR inkluderar koncern­
staber och gemensamma funktioner samt
­eliminering av vinster på koncernintern försäljning.
*Smält- och raffineringslöner. Mer information om TC/RC finns på sidan 108.
20
bol iden årsred o visning 2011
2010
9 580
Rörelseresultat
Affärsområde Smält verk, MSEK
SMÄLTVERKS försäljningsintäkter påverkas av metallpriser och metallpremier som betalas
utöver LME-priser. Smältverkens försäljning av en
rad biprodukter är också en viktig del. Här ligger
också resultatet från metallpris- och valutakurs­
säkringar.
2011
10 279
Varav internvinstelimineringar
Investeringar
Sysselsatt kapital
Koncernen, MSEK
Försäljningsintäkter
1 674
804
16 213
14 225
2011
2010
–8 427
–7 254
45
–416
119
–332
33
3
–12
–575
2011
2010
40 323
36 716
Rörelseresultat
4 748
5 643
Rörelseresultat exkl.
omvärdering processlager
5 008
4 830
Investeringar
4 045
2 996
30 473
27 151
Sysselsatt kapital
resultatöversikt
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNA STEG med 7 procent till följd av högre genomsnittspriser
för Bolidens metaller i SEK med undantag för zink. RÖRELSERESULTATET MINSKADE
med 5 procent till följd av högre kostnader och lägre resultat från prissäkringar. Volym- och
priseffekten var positiv medan valutautvecklingen gav en negativ resultateffekt.
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNA STEG med 12 procent till följd av högre metallpriser i SEK,
med undantag för zink, högre volymer och förbättrade priser på biprodukter såsom svavelsyra.
Bruttoresultatet för smältverken var oförändrat. Smältlönerna sjönk medan metall­
premier och intäkter från fria metaller samt biprodukter ökade.
RÖRELSERESULTATET exklusive omvärdering av processlager minskade med 7 procent.
Högre priser och volymer påverkade positivt men lägre smältlöner, högre kostnader och en
negativ valutautveckling gjorde att resultatet sammanlagt var lägre.
ÖVRIGT RÖRELSERESULTAT OCH ELIMINERINGAR Förändringar i internvinstelimineringar påverkade koncernens resultat med 452 MSEK jämfört med föregående år. Skillnaden beror på att det 2010 gjordes en korrigering av tidigare felvärderat varulager på –119
MSEK samt att det vid förra årskiftet var ovanligt höga lager av internt levererade och av
smältverken ännu ej processade koncentrat. Internvinstelimineringen i dessa lager står för
nästan hela den resterande påverkan på denna rad.
ÖVRIGT SYSSELSATT KAPITAL innefattar i huvudsak internvinsteliminering och marknadsvärdering av prissäkringar (fram till dess att säkringarnas underliggande flöden speglas i resultaträkningen). Den stora elimineringsposten 2010 hänger samman med lagerutveckling och internvinst­elimineringen enligt ovan.
INVESTERINGARNA ÖKADE som en följd av expansionsprojekten vid Garpenberg,
­Kankberg och Rönnskär.
bol iden årsred o visning 2011
21
Förvaltningsberättelse
Marknadsutveckling
Ekonomisk utveckling
Finansiella mål och måluppfyllelse
Affärsområde Gruvor
Affärsområde Smältverk
Hållbar utveckling
Hantering av risker
Bolidenaktien
24
28
31
32
38
44
46
48
Expansion av
garpenberg
Fyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under 1400-talet och det gör
­Garpenberg till Sveriges äldsta gruva som
fortfarande är i drift. I januari 2011 togs
beslut om en kraftig expansion av verksam­
heten. Investeringen uppgår till 3,9 miljarder
SEK och ökar malmproduktionen från 1,4 till
2,5 miljoner ton per år. De nya anläggningarna
tas i drift 2014 och full kapacitet nås i slutet
av 2015.
22
bol iden årsred o visning 2011
bol iden årsred o visning 2011
23
marknadsut veckling
Marknadsutveckling
Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller, zink och koppar, drivs i
huvudsak av utvecklingen inom fordons- och byggindustrin med
tonvikt på infrastrukturprojekt. Kina är idag den största marknaden för basmetaller. Tillväxten i mogna ekonomiers industriaktivitet var hög under det första halvåret men mattades successivt av
under året. Produktionen av fordon ökade i stora producentländer
som Tyskland och USA men föll i Japan. Bygginvesteringarna i
mogna ekonomier utvecklades svagt med undantag av några få länder. Mot slutet av året stabiliserades dock investeringsnivåerna i flera
länder på en låg nivå. I tillväxtländer var tillväxten för industrin
hög under 2011, men något lägre under andra halvåret jämfört med
årets första hälft. Bilproduktionen steg i Kina och andra tillväxtländer men tillväxttakten avtog mot slutet av året. Tillväxten i byggoch industrisektorernas investeringar i Kina var fortsatt hög.
medan den ökade med 7 procent i tillväxtländer. Kinas förbrukning ökade med 6 procent.
Global produktion av kopparmetall i smältverk och raffinaderier bedöms ha varit oförändrad jämfört med 2010 och uppgick till
cirka 18,8 miljoner ton. I mogna ekonomier minskade produktionen med cirka 2 procent men ökade med cirka 5 procent i utvecklingsländer varav Kinas ökning var 11 procent.
Den globala gruvproduktionen av kopparmetall i koncentrat
minskade med cirka 3 procent jämfört med 2010. Minskningen är
bland annat en följd av att ett fåtal större gruvor hade lägre produktion till följd av lägre halter och strejker. I Asien bedöms produktionen ha minskat med 7 procent, främst som en följd av att en av
världens största gruvor var ur produktion under en längre period.
I Europa var produktionen oförändrad medan den i Nordamerika
steg med cirka 14 procent, i Australien med cirka 3 procent och i
Afrika med cirka 1 procent.
De globala officiella lagernivåerna vid LME, Shanghai Futures
Exchange (SHFE) och Comex minskade under året med knappt
4 procent till cirka 550 000 ton. Lagernivån vid slutet av 2011 motsvarar 11 dagars global förbrukning av koppar.
Zink
Den globala förbrukningen av zinkmetall bedöms ha uppgått till
cirka 12,5 miljoner ton, vilket innebar en ökning med cirka 4 procent jämfört med 2010. I mogna ekonomier ökade förbrukningen
med cirka 2 procent och i tillväxtländer med cirka 5 procent.
Global produktion av metall i zinksmältverk uppgick till cirka
12,8 miljoner ton, vilket motsvarar en ökning med cirka 1 procent
jämfört med 2010. I mogna ekonomier minskade produktionen med
cirka 1 procent medan produktionen i tillväxtländer steg med cirka
1 procent.
Den globala gruvproduktionen av zinkmetall i koncentrat ökade
med cirka 3 procent från 2010.
De globala officiella zinklagren vid LME och Shanghai Futures
Exchange (SHFE) ökade under året med 17 procent till cirka 1,2
miljoner ton vid slutet av 2011, vilket motsvarar cirka 35 dagars global förbrukning.
Svavelsyra
Svavelsyra är en biprodukt från smältverksprocessen (främst från
kopparsmältverk) som huvudsakligen används till konstgödsel-,
massa- och gruvindustrierna samt petrokemisk industri. På grund
av att svavelsyra måste lagras i särskilda cisterner är det nödvändigt
för smältverk att få avsättning för svavelsyra. Det förutsätter att
balans råder mellan efterfrågan på metall och svavelsyra.
Efterfrågan på svavelsyra i norra Europa ökade under året som
en följd av högre produktion i för Boliden viktiga kundsegment och
prisnivån för helåret 2011 var högre än föregående år. Marknadspriset i Europa steg till en genomsnittlig nivå på drygt 90 EUR per ton,
en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2010.
Koppar
Den globala förbrukningen av kopparmetall beräknas ha ökat med
cirka 3 procent jämfört med 2010, till cirka 19,2 miljoner ton. I
mogna ekonomier minskade förbrukningen med cirka 2 procent
Pris- och l agerut veckling för Zink
Pris- och lagerut veckling för koppar
Pris- och l agerut veckling för bly
Zinkpriset sjönk under 2011 medan genomsnittspriset var i linje med 2010. Zinklagren ökade med 17%.
Kopparpriset sjönk under 2011 men årets
genomsnittspris var högre än 2010. Koppar­
lagren minskade med 4%.
Blypriset sjönk under 2011 men årets
genomsnittspris var högre än 2010. Blylagren ökade med 69%.
Ton
USD/t
Ton
USD/t
Ton
USD/t
1 500 000
5 000
1 000 000
12 000
400 000
4 000
1 200 000
4 000
800 000
300 000
3 000
900 000
3 000
600 000
200 000
2 000
600 000
2 000
400 000
300 000
1 000
200 000
100 000
1 000
10 000
8 000
6 000
0
04
05
06
07
08
Lager (LME och SHFE)
09
10
0
Pris (LME)
Källa: Thomson Reuters Datastream
24
11
bol iden årsred o visning 2011
0
4 000
2 000
04
05
06
07
08
Lager (LME, SHFE och Comex)
Källa: Thomson Reuters Datastream
09
10
11
0
Pris (LME)
0
04
05
06
07
08
Lager (LME)
Källa: Thomson Reuters Datastream
09
10
11
0
Pris (LME)
marknadsut veckling
En stor andel av blyförbrukningen i världen tillgodoses via återvunnen metall och förändringar i gruvproduktion av bly har en mindre
påverkan på marknadsbalansen jämfört med andra basmetaller.
Den globala efterfrågan på blymetall bedöms ha ökat med cirka
3 procent jämfört med 2010. Produktionen av batterier till nya fordon har ökat som en följd av den ökande bilproduktionen i världen.
Leveranserna av blybatterier för nya fordon bedöms ha ökat snabbare än för ersättningsmarknaden. Den globala metallproduktionen i smältverk bedöms ha ökat med cirka 4 procent och smältverksproduktionen var fortsatt något högre än metallförbrukningen.
Utbudet av blymetall i koncentrat från gruvor följer till viss del
gruvproduktion av zink då bly är en bimetall för många gruvor. Den
globala gruvproduktionen bedöms ha ökat med cirka 8 procent
under året.
De globala officiella lagernivåerna ökade under året med 69 procent till cirka 352 000 ton. Lagernivån vid slutet av 2011 motsvarar
13 dagars global förbrukning av bly.
Guld
Det starka intresset för guld som placering har varit intakt under
2011, drivet av en oro för utvecklingen i den globala ekonomin, en
svag dollar och förhållandevis låga räntor. Under september 2011
noterades guldpriset till 1 920 USD per ounce, det högsta priset hittills. Guldpriset har stärkts i takt med att metallen har blivit allt
viktigare som tillgångsklass bland finansiella aktörer.
Silver
Silverförbrukningen i tillverknings- och smyckesindustrin bedöms
ha ökat med cirka 4 procent under 2011. Utbudet från gruvor och
återvunnet silver bedöms ha varit oförändrat från 2010 men översteg fortsatt förbrukningen. Silver har i likhet med guld ökat i betydelse som finansiell tillgångsklass. Utbudsöverskottet bedöms därför mer än väl ha balanserats av finansiella aktörer och silverpriset
steg kraftigt under 2011.
Bal ans Global metallmarknad – Zink
Bal ans Global metallmarknad – Koppar
Överskottet av zinkmetall minskade under 2011 jämfört med
2010.
Global kopparef terfrågan var något högre än produktionen
2011, vilket gav ett mindre underskott av koppar.
Tusen ton
Tusen ton
Tusen ton
1 500
15 000
1 000
10 000
500
5 000
0
-500
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
20 000
Global produktion av zinkmetall
Global zinkförbrukning
1 000
–1 000
-5 000
–2 000
–10 000
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
–20 000
Global förbrukning
Global metallproduktion
Global balans för kopparmetall
Balans Global koncentratmarknad – Koppar
Global gruvproduktion av zink var i stort sett i balans med
ef terfrågan på zinkkoncentrat under 2011.
Global gruvproduktion av koppar var något lägre än ef ter­
frågan på kopparkoncentrat under 2011, vilket gav ett visst
koncentratunderskott.
Tusen ton
Tusen ton
15 000
1 000
10 000
500
5 000
0
-500
0
02
03
Global balans
för zinkkoncentrat
04
05
06
07
08
09
10
11
-5 000
Global koncentratef terfrågan
Global gruvproduktion
Tusen ton
1 500
1 000
Tusen ton
15 000
Global gruvproduktion av zinkmetall
Global efterfrågan på zinkkoncentrat från smältverk
500
Global
Global
10 000
5 000
0
-500
Globa
0
Bal ans Global koncentratmarknad – Zink
1 500
Globa
10 000
0
0
Global förbrukning
Global metallproduktion
Global balans för zinkmetall
Tusen ton
2 000
Källa: © CRU (www.crugroup.com)
Bly
0
02
03
Global balans för
kopparkoncentrat
04
05
06
07
08
09
10
11
-5 000
Global koncentratef terfrågan
Global gruvproduktion
bol iden årsred o visning 2011
25
marknadsut veckling
metallpriser i usd
Bolidens försäljningsintäkter påverkas av världsmarknadspriserna
på bas- och ädelmetaller som sätts i USD. Basmetaller handlas dagligen på London Metal Exchange (LME) och priset på ädelmetaller fastställs dagligen på London Bullion Market Association
(LBMA). Under 2011 steg genomsnittspriserna jämfört med 2010
för samtliga av Bolidens metaller. Prisuppgångarna var störst för
ädelmetallerna, i synnerhet silver.
genomsnit tS­
priser i SEK
(LME/LBMA)
Silver (SEK/troy oz)
Föränd­
ring %
228,17
145,49
57
Bolidens försäljningsintäkter och kostnader för inköpta råvaror är
till största delen i USD samtidigt som övriga kostnader i huvudsak
är i SEK, EUR och NOK. Utvecklingen av USD får därmed en
väsentlig inverkan på koncernens resultat. Under 2011 var USD i
genomsnitt svagare mot SEK, EUR och NOK jämfört med 2010.
2011
Zink (USD/ton)
2 191
2 159
1
Koppar (USD/ton)
8 811
7 539
17
Bly (USD/ton)
2 398
2 148
12
USD/SEK
Guld (USD/troy oz)
1 573
1 227
28
EUR/USD
Silver (USD/troy oz)
35,12
20,19
74
Föränd­
ring %
2010
VALUTAKURSER
genomsnit ts­
priser i USD
(LME/LBMA)
2010
2011
Valutakurser
(genomsnit t)
2010
Föränd­
ring %
6,50
7,20
–10
1,39
1,32
5
EUR/SEK
9,03
9,54
–5
USD/NOK
5,61
6,05
–7
2011
metallpriser i SEK
Omräknade till SEK steg genomsnittspriserna för koppar, bly, guld
och silver. Uppgångarna dämpades dock av en svagare USD under
2011 jämfört med 2010. I SEK sjönk genomsnittspriset för zink med
8 procent.
genomsnit tS­
priser i SEK
(LME/LBMA)
2011
2010
Föränd­
ring %
Zink (SEK/ton)
14 232
15 554
–8
Koppar (SEK/ton)
57 244
54 320
5
Bly (SEK/ton)
15 578
15 473
1
Guld (SEK/troy oz)
10 221
8 838
16
Prisut veckling för guld och silver
Valutakursut veckling
Smältlön zink
Guldpriset steg 12% under 2011 medan
silver­p riset sjönk 8%. Genomsnittspriset för
silver var dock 74% högre jämfört med 2010.
USD var i genomsnitt svagare gentemot SEK
och EUR under 2011 jämfört med 2010.
Spotsmältlönen för zink förblev låg trots en
lägre ef terfrågan på gruvkoncentrat under
slutet av 2011.
USD/oz
USD/oz
Index
USD/ton koncentrat
2 000
200
600
50
EUR/USD
1 500
EUR/SEK
150
Spot zinc TC
400USD/SEK
30
1 000
300
100
20
500
10
0
Zinc TC kontr
500
40
200
50
100
04
05
06
07
08
Silver (lbma)
09
10
Guld (lbma)
Källa: Thomson Reuters Datastream
26
0
11
bol iden årsred o visning 2011
0
03
04
EUR/USD
05
06
07
EUR/SEK
Källa: Thomson Reuters Datastream
08
09
USD/SEK
10
11
0
06
07
08
Spot zink TC utfall
09
10
11
Zink TC kontrakt, ­r ealiserad
Källa: © CRU (www.crugroup.com), January 2012 Lead and
Zinc Concentrates Monitor
marknadsut veckling
Koncentratmarknadens ut veckling
Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och
smältverkens efterfrågan på gruvkoncentrat styr utvecklingen av
smältlöner, som är den ersättning smältverk får för att vidareförädla
koncentrat till försäljningsbara metaller.
Smältlöner – zink
Den globala efterfrågan på zinkmetall ökade under 2011. Smältverkens produktion ökade under inledningen på året vilket i kombination med en endast svag ökning av gruvproduktionen resulterade
i ett underskott på koncentrat. Det fick i sin tur smältlönen att
sjunka på spotmarknaden. Överskott av metall på den globala
marknaden resulterade under andra halvåret i att smältverksindustrins efterfrågan på koncentrat var lägre än gruvindustrins produktion och ett överskott uppstod i Kina. Smältlönen på spotmarknaden förblev dock låg.
Den realiserade smältlönen i kontrakt var högre än smältlönerna
på spotmarknaden under 2011. De årliga förhandlingarna för smältlöner 2011 resulterade i vägledande kontrakt med en prisnivå som
var lägre jämfört med föregående år. Den prisdelningsklausul som
finns mellan gruvor och smältverk resulterade i att den realiserade
smältlönen sjönk under andra halvåret när zinkpriset sjönk. Den
realiserade smältlönen i vägledande kontrakt sjönk med drygt 15
procent jämfört med helåret 2010.
Smält- och raffineringslöner – koppar
bland annat av lägre halter och ett antal strejker i flera stora gruvor.
Bristen på koncentrat fick smältlönerna på spotmarknaden att
sjunka under nivåerna i vägledande årskontrakt för 2011. Det vägledande kontraktet som förhandlades fram för 2011 uppgick till 56
USD per ton koncentrat i smältlön och 5,6 cent per pund i raffineringslön jämfört med 46,5 respektive 4,65 för 2010. I den vägledande
nivån som förhandlades fram vid halvårsskiftet ökade smältlönen
till 85 USD och raffineringslönen till 8,5 cent.
Metallpremier
Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – säljs i huvudsak till
industriella kunder i Europa. Den regionala balansen mellan
metallförbrukning och smältverkskapacitet styr nivån på de metallpremier som industriella kunder betalar utöver metallpriset.
Zink
De europeiska kontraktspremierna för zink steg jämfört med 2010.
På spotmarknaden i Europa var premierna stabila kring 130 USD
per ton metall under hela 2011.
Koppar
De europeiska kontraktspremierna för koppar steg jämfört med
2010 och låg på 98 USD per ton metall. Premierna på europeiska
spotmarknaden var dock lägre än kontraktspremierna och lägre än
2010.
Den globala efterfrågan på koppar ökade under 2011. Den globala
produktionen av metall var lägre än efterfrågan till följd av brist på
koncentrat från gruvor. Utbudet från gruvindustrin påverkades
smält- och raffineringslön Koppar
Spot metallpremie i Europa – zink
Metallpremie i Europa – koppar
Smält- och raffineringslönerna sjönk på spotmarknaden till följd av kopparkoncentratbrist
under framför allt första halvåret 2011.
Spotpremien låg stabil kring 130 USD per
ton metall under 2011.
Spotpremien sjönk under 2011 till följd av en
lägre kopparefterfrågan i mogna ekonomier.
USc/lb (per pound)
USD/ton metall
USD/ton metall
30
400
150
Koppar TC vägledande kontrakt
25
Koppar
Zink spot metallpremie Europa Ex-Works
Spot Koppar TC/RC
Koppar
300
20
100
15
200
10
50
100
5
0
07
08
09
Spot Koppar TC/RC
10
11
Koppar TC vägledande
­k ontrakt
Källa: © CRU (www.crugroup.com), January 2012 Copper
Raw Materials Monitor
0
07
08
09
10
11
Zink spot metallpremie Europa Ex-Works
Källa: © CRU (www.crugroup.com), January 2012 Zinc
Monitor
0
07
08
09
10
11
Koppar spot metallpremie CIF Europa
Koppar metallpremie vägledande kontrakt i Europa
Källa: © CRU (www.crugroup.com), January 2012 Copper
Monitor
bol iden årsred o visning 2011
27
Ekonomisk ut veckling koncernen
Ekonomisk utveckling
2011
2010
Försäljningsintäkter, MSEK
nyckeldata
40 323
36 716
Rörelsekostnader, MSEK
10 575
9 833
Avskrivningar,MSEK
1 937
1 802
Rörelseresultat,MSEK
4 748
5 643
Rörelseresultat exkl. omvärdering
av processlager, MSEK
5 008
4 830
–3
3 202
Fritt kassaflöde, MSEK
Avkastning på sysselsatt kapital, %
17
21
Avkastning på eget kapital, %
17
23
Nettoskuldsättningsgrad, %
29
24
Försäljningsintäk ter
Bolidens försäljningsintäkter ökade med 10 procent till 40 323
(36 716) MSEK. Utvecklingen förklaras av prisökningar för alla
metaller i SEK utom för zink. Dessutom har volymerna ökat för
flera produkter.
Resultat
Rörelseresultatet uppgick till 4 748 (5 643) MSEK. Omvärdering av
smältverkens processlager påverkade resultatet negativt med 261
(812) MSEK. Exklusive lageromvärderingen förbättrades rörelse­
resultatet med 4 procent till 5 008 (4 830) MSEK.
Affärsområde Gruvors rörelseresultat uppgick till 3 913 (4 113)
MSEK.
Rörelseresultatet för Affärsområde Smältverk uppgick till 790
(1 946) MSEK. Exklusive omvärdering av processlager var rörelseresultatet 1 051 (1 134) MSEK.
resultatanalys, MSEK
2011
2010
Rörelseresultat
4 748
5 643
–261
812
5 008
4 830
Omvärdering processlager
Rörelseresultat exklusive
­omvärdering av processlager
Förändring
178
Analys av förändring
Volymeffekt
483
Priser och villkor
1 571
Metallpriser och villkor
1 906
Realiserade metallpris- och
­valutakurssäkringar*
–175
Villkor smält- och raffineringslöner
–258
Metallpremier
98
Valutakurseffekter
–1 220
Varav omräkningseffekter
–58
Kostnader
–928
Avskrivningar
–160
Internvinsteliminering
452
Övrigt
–20
Förändring
178
*Resultat för respektive period
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar
28
bol iden årsred o visning 2011
2011
326
2010
501
Högre volym av kopppar från gruvorna samt ökade volymer i flera
av smältverken gav en positiv resultateffekt.
Den sammantagna effekten av ändrade priser och villkor uppgår till 1 571 MSEK. Genomsnittspriset i USD för samtliga metal�ler har ökat under året och priserna har också förbättrats för fler­
talet biprodukter, exempelvis svavelsyra. Lägre smältlöner har gett
en negativ resultatpåverkan medan metallpremierna har ökat något.
Under året har USD försvagats mot SEK med cirka 10 procent
och EUR med drygt 5 procent. Detta innebar en negativ resultateffekt på 1 220 MSEK.
Koncernens rörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick
till 10 575 MSEK. Exklusive avskrivningar och inklusive avsättningar för efterbehandlingskostnader ökade rörelsekostnaderna
från föregående år i lokala valutor med cirka 10 procent. Kostnadsökningarna under året gäller främst externa tjänster, energi och personal som sammanlagt står för cirka 840 MSEK av ökningen. Kostnadsutvecklingen för externa tjänster förklaras framförallt av
fortsatta problem med krossar i Aitik och övriga produktionsstörningar samt underhållsstopp under året. Delvis beror kostnadsökningarna på högre produktionsvolymer inklusive förberedelser inför
uppstart av ­K ankberg.
Metallpris- och valutakurssäkringar gav för helåret ett positivt
resultatbidrag på 326 (501) MSEK men i jämförelse med föregående
år var resultateffekten negativ med 175 MSEK.
I resultatet ingår en positiv internvinsteliminering på 119 (–332)
MSEK. Skillnaden mellan åren beror delvis på att det 2010 gjordes
en korrigering av tidigare felaktigt värderat varulager på –119
MSEK. Resterande skillnad förklaras av vinsteliminering 2010 i
höga lager av internt levererade koncentrat som smältverken ännu
ej processat.
Bolidens finansnetto för året uppgick till –188 (–312) MSEK. Förbättringen beror huvudsakligen på att 2010 belastades av ränta på
kartellböter om –52 MSEK. Finansnettot har dessutom påverkats
positivt av räntor på valutaterminer.
Resultatet efter finansiella poster uppgick till 4 560 (5 331).
Redovisad skatt var –1 171 (–1 374) MSEK. Nettoresultat uppgick till 3 389 (3 957) MSEK, motsvarande en vinst per aktie om
12,39 (14,47) SEK.
Investeringar
Investeringarna ökade till 4 045 (2 996) MSEK. Investeringarna har
ökat under året främst som en konsekvens av de pågående expansionsprojekten i Rönnskär (ökad elektronikskrotåtervinning),
­K ankberg och Garpenberg. Avskrivningarna ökar framförallt på
grund av den nya anläggningen i Aitik har varit i drift hela året
­vilket inte var fallet 2010.
De materiella anläggningstillgångarna ökade från 20 888 MSEK
till 22 927 MSEK.
INVESTERINGAR, MSEK
2011
2010
Investeringar inom Gruvor
2 338
2 189
Investeringar inom Smältverk
1 674
804
Totala investeringar
4 045
2 996
Avskrivningar
1 937
1 802
Ekonomisk ut veckling koncernen
K assaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 4 021 (6 197) MSEK under 2011. Rörelsekapitalet ökade med
1 017 (1 475) MSEK framför allt beroende på högre lager. Ökat
rörelse­kapital, en högre investeringstakt och väsentligt högre betald
skatt ledde sammantaget till att det fria kassaflödet försämrades till
–3 (3 202) MSEK. Betald skatt för året var 1 540 (197) MSEK. En
stor del av ökningen är hänförlig till skatt för 2010.
K ASSAFLÖDE, MSEK
2011
Från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
2010
5 039
7 672
Förändringar i rörelsekapital
–1 017
–1 475
Kassaflöde från den löpande
­verksamheten
4 021
6 197
–4 045
–2 996
Investeringar
Övrigt
20
1
Fritt kassaflöde (före finansiering)
–3
3 202
Finansiell ställning
Den 31 december 2011 var Bolidens nettoskuld 6 063 (4 584) MSEK.
Eget kapital uppgick till 21 032 (18 846) MSEK inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om 120 (–47) MSEK
netto och efter skatteeffekt. Bolidens sysselsatta kapital ökade med
3 322 till 30 473 (27 151) MSEK.
Det negativa kassaflödet för året ledde till att nettoskuldsättningen steg. Nettoskuldsättningsgraden var 29 (24) procent vid
utgången av 2011.
Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var
3,3 (4,2) år vid årets utgång. Den 31 december var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 3,29 (3,29) procent och räntebindningstiden var 1,0 (2,0) år.
Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till
8 734 (10 728) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade
bindande kreditlöften med löptid över ett år och med avdrag för lån
och certifikat som förfaller inom ett år.
Mer information om Bolidens skuldportfölj finns i not 20 på
sidan 79.
K APITALSTRUK TUR OCH
AVK ASTNING
Balansomslutning, MSEK
30 473
27 151
Eget kapital, MSEK
21 032
18 846
Nettoskuld, MSEK
6 063
4 584
Avkastning på sysselsatt kapital, %
17
21
Avkastning på eget kapital, %
17
23
Soliditet, %
56
54
Nettoskuldsättningsgrad, %
29
24
Moderbol aget
Moderbolaget bedriver ingen verksamhet och har inga anställda.
Resultat och balansräkningar för moderbolaget finns på sidan 58.
Rik tlinjer för ersät tning till VD och andra
ledande befat tningshavare
Bakgrund
Boliden tillämpar principen om total ersättningsnivå, vilken utgörs
av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner och övriga förmåner. Syftet är att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig total ersättning som en del av förmågan att attrahera och
behålla den bästa kompetensen. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 1 på sidorna 65–66.
Ersättning till vd föreslås av Ersättningskommittén och godkänns av styrelsen. För övriga ledande befattningshavare föreslår
vd ersättningsnivå till Ersättningskommittén, som godkänner och
därefter informerar styrelsen.
Riktlinjer
Ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön,
rörlig lön, pensionsförmåner och övriga förmåner. Individens totala
ersättning ska återspegla dennes prestation, ansvar och kompetens.
De ledande befattningshavarna genomgår en årlig lönerevision.
Den rörliga lönedelen ska vara kopplad till respektive befattningshavares huvudsakliga ansvarsområde och i huvudsak bestå av
en eller flera finansiella parametrar. Den maximala rörliga ersättningen ska vara 60 procent av fast årslön för vd samt 40–50 procent
Rörelsekostnadernas fördelning
Rörelseresultatet exkl. omvärdering av processlager ökade med 4% till följd av ökad produktion och högre priser. USD-försvagningen
dämpade uppgången.
I lokal valuta ökade rörelsekostnaderna med
ca. 10%, främst till följd av högre kostnader
för externa tjänster, energi och personal.
MSEK
40 000
6 000
Avskrivningar
& övrigt, 13% (14)
4 000
Externa
tjänster,
21% (19)
30 000
Transport,
5% (5)
20 000
2 000
10 000
0
Personal,
26% (28)
07
Intäkter
08
09
10
11
0
Rörelseresultat
Rörelseresultat exkl.
omvärdering av processlager
2010
35 128
Sysselsatt kapital, MSEK
intäk ter och rörelseresultat
MSEK
2011
37 615
Energi, 18% (17)
Resultat per ak tie och
­u tdelnings­andel
Resultatet per aktie minskade med 14%.
Föreslagen utdelningsandel är 32%.
SEK
%
15
35
30
12
25
Förnödenheter,
17% (18)
9
20
6
15
10
3
0
5
07
08
09
Resultat per aktie
10
11
0
Utdelningsandel
bol iden årsred o visning 2011
29
Ekonomisk ut veckling koncernen
för övriga ledande befattningshavare. Av detta är 10 procenten­heter
villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.
Ledande befattningshavare ska ha en premiebaserad pensionslösning med pension vid 65 år.
Styrelsen avser inte föreslå årsstämman 2012 några förändringar
av dessa riktlinjer.
K änslighetsanalys – Rörelseresultat
I tabellen nedan visas en uppskattning av resultatpåverkan, före
skatt, från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt. Påverkan är räknad från balansdagspriser per den 31 december 2011 och
baseras på prognosticerad metallförsäljning.
Förändring av
­metallpriser, +10%
Effekt på rörelse­
resultatet, MSEK
Känslighetsanalysen beaktar inte effekter av metallpris- och valutakurssäkringar. Den beaktar inte heller påverkan från omvärdering av smältverkens processlager och kontrakterade smältlöner.
Analysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinflation, avvikelser i produktionsutveckling och makroekonomiska
förhållanden.
Startpunkten för beräkning av effekter från en 10-procentig
metallprisförändring är det så kallade ”cash-price” på LME den 31
december 2011. Motsvarande startpunkt för förändring av värdet
på den amerikanska dollarn är spotkurser per samma datum. För
smält- och raffineringslöner gäller effekten från förändringar i förhållande till genomsnittsnivån under det fjärde kvartalet.
Förändring
av USD, +10%
Effekt på rörelse­
resultatet, MSEK
Koppar
440
USD/SEK
1 020
Zink
415
EUR/USD
335
Bly
90
USD/NOK
75
Guld
170
Silver
150
kassaflöde före investeringar
och investeringar
Frit t kassaflöde
Kassaflödet från löpande verksamhet före
investeringar sjönk till följd av lägre resultat
och ökat rörelsekapital.
Fritt kassaflöde sjönk till –3 MSEK till följd
av lägre resultat, ökat rörelsekapital, högre
investeringstakt samt betydligt högre
betald skatt.
MSEK
MSEK
MSEK
5 000
8 000
3 500
3 000
4 000
6 000
2 500
2 000
3 000
4 000
2 000
1 500
1 000
500
2 000
1 000
0
–500
0
07
08
Investeringar
30
09
10
11
0
Kassaflöde före investeringar
bol iden årsred o visning 2011
–1 000
07
08
09
10
11
Förändring av
­smält­löner, +10%
TC/RC Koppar
Effekt på rörelse­
resultatet, MSEK
50
TC Zink
45
TC Bly
–10
finansiella mål och måluppf yllelse
Finansiella mål och måluppfyllelse
Boliden verkar i en cyklisk och kapitalintensiv bransch, där långsiktigt värdeskapande uppnås genom förbättrad produktivitet, hög kostnadskontroll och investeringar i lönsam ny produktion. Stabila processer
och finansiell stabilitet är förutsättningar för uthållig tillväxt och långsiktigt värdeskapande. Boliden har
tre externt kommunicerade finansiella mål: Avkastning på sysselsatt kapital, skuldsättningsgrad (kapitalstruktur) och utdelning.
Avkastning på sysselsat t kapital
Målet är en avkastning på sysselsatt kapital som överstiger 10 procent över en konjunkturcykel. För att infria målet strävar Boliden
efter att:
• öka produktiviteten och sänka kostnaderna
• effektivisera finansiella flöden och materialflöden för att hålla ned
kapitalbindningen
• investeringar baseras på noggranna analyser av framtida marknader och med beaktande av investeringarnas speciella risker
sysselsat t kapital och avkastning
MSEK
%
35 000
30
30 000
24
25 000
20 000
18
15 000
12
Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17 (21) procent under
2011. Den minskade avkastningen beror på lägre vinst och ökat sysselsatt kapital efter stora investeringsprogram.
Under perioden 2007–2011 har avkastningen i genomsnitt legat
på 17 procent per år.
10 000
Skuldsät tningsgrad (kapitalstruk tur)
Net toskuld och ­n et toskuldsät tningsgrad
Målet är att nettoskuldsättningsgraden i en högkonjunktur ska vara
högst 20 procent. Syftet är att vidmakthålla en rimlig finansiell
handlingsberedskap i en lågkonjunktur.
Vid utgången av 2011 var nettoskuldsättningsgraden 29 (24) procent, där ökningen förklaras av lägre kassaflöde beroende på resultatutveckling, ökat rörelsekapital, ökad investeringstakt och betydligt högre betald skatt.
6
5 000
0
07
08
Sysselsatt kapital
09
10
11
0
Avkastning på sysselsatt kapital
MSEK
%
8 000
50
40
6 000
30
4 000
20
2 000
0
10
07
08
09
Nettoskuld
Utdelning
Bolidens policy är att utdelningen ska motsvara cirka en tredjedel
av nettoresultatet.
För 2011 föreslår styrelsen en utdelning om 4 (5) SEK per aktie
eller totalt 1 094 (1 368) MSEK, vilket motsvarar 32,3 (34,6) procent
av årets nettoresultat för koncernen.
Under 2007–2011 har de ordinarie utdelningarna, inklusive föreslagen utdelning för 2011, motsvarat 32,2 procent av de sammanlagda nettoresultaten under perioden.
Utöver ordinarie utdelning genomfördes under 2007 inlösen av
aktier motsvarande 12 SEK per aktie.
10
11
0
Nettoskuldsättningsgrad
utdelning per ak tie och utdelningsandel
SEK
%
5
35
30
4
25
3
20
2
15
10
1
0
5
07
08
09
Utdelning per aktie
10
11
0
Utdelningsandel
bol iden årsred o visning 2011
31
affärsområde gruvor
Affärsområde Gruvor
I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvområdena Aitik,
Boliden­området och Garpenberg samt irländska Tara. Dessutom
omfattar affärsområdet prospektering, teknikutveckling och försäljning av gruvkoncentrat. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga
svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med
varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och
blykoncentrat.
NYCKELDATA
Försäljnings­intäkter, MSEK
Rörelsekostnader, MSEK
2011
2010
10 279
9 580
5 189
4 535
Avskrivningar, MSEK
1 110
954
Rörelseresultat, MSEK
3 913
4 113
Investeringar, MSEK
Sysselsatt kapital, MSEK
Avkastning sysselsatt kapital, %
Antal anställda, medelantal
2 338
2 189
14 272
13 501
28
32
2 189
2 070
Rörelseresultatet ökade för samtliga gruvor utom Tara jämfört med
2010. Aitik ökade resultatet genom väsentligt högre produktionsvolym och högre kopparpriser i SEK vilket delvis motverkades av
lägre halter och högre kostnader. Bolidenområdets resultat ökade
genom högre produktion av koppar som kompenserade lägre produktion av övriga metaller. Garpenberg gynnades av högre silver­
pris medan Taras resultat minskade beroende på lägre anrikad
volym och högre kostnader.
resultatanalys, MSEK
2011
2010
Rörelseresultat
3 913
4 113
–200
Förändring
Analys av förändring
Volymeffekt
231
Priser och villkor*
1 272
Valutakurseffekter
–826
Kostnader
–678
Avskrivningar
–166
Övrigt
–35
–200
Förändring
Försäljningsintäk ter och resultat
Huvuddelen av Gruvors försäljning sker till koncernens smältverk
och en mindre del säljs till externa smältverk. All försäljning sker
till marknadsmässiga villkor.
Försäljningsintäkterna steg med 7 procent till 10 279 (9 580)
MSEK, varav extern försäljning uppgick till 1 646 (1 935). Gruvors
rörelseresultatet minskade till 3 913 (4 113) MSEK.
*Resultat för respektive period
Realiserade metallprisoch ­valutakurssäkringar
2011
2010
231
401
Volymeffekten var positiv beroende på högre kopparvolym. För
övriga metaller var volymerna oförändrade eller något lägre.
Fak torer som påverkar Gruvors rörelse­resultat
•Malmens geometri och metallhalter inklusive innehållet av värdefulla bi­metaller.
• Produktionsvolym och metallutbyte i anrikningsprocessen.
•LME-priser och valutakursutveckling (i huvudsak SEK mot USD).
•Nivån på smält- och raffineringslöner (TC/RC), högre TC/RC innebär större avdrag från ­betalbar metall i koncentratet.
•Produktivitet och kostnadsnivå; kostnaden per producerad ton
malm och per anrikad ton malm (anrikat tonnage).
intäk ter och rörelseresultat
Rörelsekostnadernas fördelning
intäk ternas fördelning per metall
Samtliga gruvor, med undantag för Tara,
ökade rörelseresultatet under 2011 jämfört med 2010.
Kostnaderna för externa tjänster ökade,
främst till följd av åtgärder för att komma
tillrätta med problemen med Aitiks krossar.
Ädelmetallerna ökade sin andel av intäkterna från 21% till 25% under 2011.
MSEK
MSEK
12 000
5 000
10 000
4 000
8 000
3 000
6 000
1 000
2 000
07
Intäkter
32
Externa
tjänster,
23% (21)
Energi, 11% (10)
Förnödenheter,
19% (20)
2 000
4 000
0
Avskrivningar
& övrigt,
15% (15)
08
09
10
11
0
Rörelseresultat
bol iden årsred o visning 2011
Silver, 15% (11)
Zink, 26% (31)
Guld,
11% (10)
Bly, 6% (6)
Transport,
4% (4)
Personal,
28% (30)
Koppar,
42% (42)
affärsområde gruvor
Priser och villkor hade en positiv effekt genom högre priser i USD
för samtliga metaller. Resultatet för metallpris- och valutakurs­
säkringar var lägre medan lägre smältlöner gav en viss positiv
resultat­effekt. En svagare USD gav en negativ effekt på resultatet.
Rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar uppgick till 5 189
MSEK. Exklusive avskrivningar och inklusive avsättning för efterbehandlingskostnader ökade rörelsekostnaderna i lokala valutor
med cirka 16 procent. Kostnadsökningen kan framförallt hänföras
till externa tjänster och är i övrigt jämt fördelat mellan energi, personal och förbrukningsvaror. Åtgärder för att komma till rätta med
krossproblematiken i Aitik utgjorde en betydande del av kostnadsökningen för externa tjänster. Dessutom har högre prospekteringsaktivitet påverkat. Antalet anställda har ökat inför produktionsstart av den nya guldgruvan Kankberg i Bolidenområdet.
Produk tion
Anrikat tonnage ökade under 2011 i samtliga gruvområden utom
Tara. Speciellt i Bolidenområdet och i Aitik har volymen ökat.
Produktionen av zink sjönk dock med 4 procent vilket berodde
på lägre anrikad volym i Tara samt lägre halter i Bolidenområdet
och Garpenberg. Halten i Garpenberg låg under 2010 väsentligt
över genomsnittshalt i mineralreserven.
Kopparproduktionen ökade med 7 procent till följd av brytning
av kopparmalm i Maurliden Östra i Bolidenområdet. I Aitik var
kopparvolymen oförändrad trots högre anrikning då pågående
omtag i dagbrottet inneburit lägre halter under året. Bly-, guld- och
silverproduktionen var totalt sett oförändrad. I Bolidenområdet
minskade volymerna av dessa metaller på grund av annan malmmix och lägre halter. I Aitik ökade guld- och silverproduktionen
beroende på förbättrat utbyte för guld och en högre silverhalt. I Tara
ökade blyproduktionen på grund av bättre utbyten.
zinkproduk tion
kopparproduk tion
Volymen anrikad malm ökade men produktionen av zinkkoncentrat sjönk 4% till följd av
lägre halter i Bolidenområdet och Garpenberg.
Produktionen av kopparkoncentrat ökade
7% till följd av bry tningen av kopparmalm i
Maurliden Östra.
Tusen ton
Tusen ton
Tusen ton
Tusen ton
6 000
350
35 000
5 000
300
30 000
250
25 000
200
20 000
60
150
15 000
40
100
10 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
50
07
08
09
10
11
80
20
5 000
0
0
Metallinnehåll
Anrikad malm
100
07
08
09
10
11
0
Metallinnehåll
Anrikad malm
Blyproduk tion
guldproduk tion
silverproduk tion
Blyproduktionen var i stort sett oförändrad
2011. Tara ökade dock produktionen till
följd av bättre utby ten i anriknings­
processen.
Guldproduktionen var i stort sett oförändrad 2011. Aitiks produktionen ökade dock
till följd av förbättrat utby te.
Silverproduktionen var i stort sett oförändrad 2011. Högre silverhalt ökade dock
Aitiks produktion.
ton
kg
kg
60 000
4 000
250 000
50 000
200 000
3 000
40 000
150 000
30 000
2 000
100 000
20 000
1 000
50 000
10 000
0
07
08
09
10
11
0
07
08
09
10
11
0
07
08
09
10
11
bol iden årsred o visning 2011
33
affärsområde gruvor
När tillredningen gjort malmen tillgänglig för brytning består arbetet i
stora drag av borrning inför sprängning, laddning, sprängning, skrotning och utlastning. Jan Eriksson utför laddningsarbete i Garpenberg.
Investeringar
Expansionen av Aitik
Intrimningen av den nya anläggningen i Aitik har fortsatt under
året med målet att nå 36 miljoner ton malmproduktion 2014. I början av 2011 byggdes kross 165 om för att anslutas till det nya anrikningsverket. Krossen togs åter i produktion i mitten av juni då också
produktionen i det gamla anrikningsverket kunde stängas. Under
ombyggnationen var produktionen beroende av de nya krossarna
som inte hade tillfredsställande tillgänglighet. Under andra halvåret har produktionen förbättrats även om vissa störningar inträffade under slutet av året. En större ombyggnad av en kross kommer
att göras under inledningen av 2012 i syfte att förbättra prestanda.
Malmproduktionen i Aitik nådde 31,5 miljoner ton under året. Störningarna i produktionen har lett till högre produktionskostnader
än normalt.
34
bol iden årsred o visning 2011
Expansionen av Garpenberg
I inledningen av 2011 togs beslut att öka produktionen i Garpenberg. De nya anläggningarna kommer att tas i drift under 2014 och
full kapacitet ska nås 2015. Full drift innebär att malmproduktionen ökar till 2,5 miljoner ton per år från dagens produktion på 1,4
miljoner ton. Totalt beräknas investeringen uppgå till 3,9 miljarder
SEK.
Den 31 januari 2012 meddelade Mark- och miljödomstolen
(MMD) tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet på upp till
3 miljoner ton malm per år vid Garpenbergsgruvan. Tillståndet
innehåller ett så kallat verkställighetsförordnande, vilket innebär
att Boliden får påbörja expansionen genast och utan att invänta
prövningen av eventuella överklaganden.
affärsområde gruvor
Guldproduktion i Kankberg
I början av 2011 togs beslut att starta produktion av guld och tellur i Kankberg. Produktionsstart är planerad till mitten av 2012
och full kapacitet inklusive tellurproduktion planeras till slutet av året. Den genomsnittliga årliga produktionen kommer att
vara cirka 1 150 kg guld och 41 ton tellur.
Investeringen, som omfattar underjords­
anläggningar, infrastruktur och ett nytt
lakverk, uppgår totalt till 475 MSEK. Cirka
80 procent av guldproduktionen i Kankberg
har prissäkrats till och med 2017. Samtidigt
har hela tellurvolymen till och med 2016
sålts till ett fast pris på 280 USD per kilo till
en industriell kund.
Övriga investeringar
Under året har det nya sandmagasinet i
Bolidenområdet tagits i drift, vilket möjliggör produktion i gruvområdet under lång
tid framåt. Den nya infrakten vid anrikningsverket i Boliden togs också i drift
under 2011. Därmed moderniseras och
effektiviseras hanteringen av malmerna från
Bolidenområdets fyra olika gruvor.
Bolidenområdets nya infrakt tar emot leveranser
från tre gruvor. När guld- och tellurgruvan
­K ankberg startar upp i mitten 2012 har området
fyra gruvor i drift.
de 10 största gruvak törerna inom zink
de 10 största gruvak törerna inom koppar
Boliden är en av världens tio största gruvaktörer inom zink.
Inom koppar är Boliden en mindre gruvaktör. I Europa är Boliden
dock, med en produktion på drygt 80 000 ton, den tredje största
kopparproducenten.
Metallproduktion 2011, tusen ton
Metallproduktion 2011, tusen ton
Xstrata AG
Codelco
Hindustan Zinc
F-McM Copper & Gold
Teck
BHP Billiton
China Minmetals Corp
Xstrata AG
Glencore
Anglo American plc
Vedanta Resources
Southern Copper (ex SPCC)
Votorantim
Rio Tinto
Boliden
KGHM Polska Miedz
Minera Volcan
Antofagasta plc
Sumitomo Corp
0
200
400
RAO Norilsk
600
800
Källa: Brook hunt - a woodmackenzie company december 2011
1 000
1 200
0
500
1 000
1 500
2 000
Källa: Brook hunt - a woodmackenzie company december 2011
bol iden årsred o visning 2011
35
affärsområde gruvor
Tara är Europas största zinkgruva och den elfte
största i världen.
Prospek tering
Under 2011 satsade Boliden 282 (232) MSEK
på prospektering.
Information om beräkningarna av mineraltillgångar och mineralreserver finns på
sidorna 90–94.
Malmen i koppargruvan Aitiks dagbrott bryts i horisontella
skivor, så kallade pallar. Koppar­halterna är låga men den
höga produktiviteten gör att Aitik har god konkurrenskraft.
Diagrammen nedan visar globala cash cost-kurvor för zink- och koppargruvor där Bolidens gruvor är markerade. Kurvorna baseras på
­konsultbolaget Brook Hunts databaser med deras uppskattningar och antaganden. Bolidens egna angivna uppgifter för cash cost per gruva kan
skilja sig från Brook Hunts data på grund av skillnader i grunddata.
Cash cost i gruvindustrin C1 Normal costing – koppar
Brook Hunts globala cash cost-sammanställning används för att
jämföra gruvors kostnadsposition. Baserat på denna sammanställning har Garpenberg och Boliden en cash cost på –63,5 respektive
–89,0 USc/lb medan Tara har en cash cost på 65,7 USc/lb.
Enligt Brook Hunts sammanställning har Aitik en cash cost på 89,7
USc/lb. Beskrivning av begreppet cash cost finns på sidan 108.
US cents/lb
US cents/lb
400
400
300
300
200
200
100
100
• Aitk
• Tara
0
0
• Garpenberg
• Bolidenområdet
–100
–200
bol iden årsred o visning 2011
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
1%
1%
1%
1%
1%
4%
5%
5%
6%
7%
11%
13%
18%
32%
37%
42%
46%
54%
64%
66%
69%
71%
74%
78%
80%
82%
85%
87%
89%
91%
92%
94%
95%
96%
97%
98%
100%
0%
0%
1%
4%
4%
4%
6%
6%
8%
10%
12%
13%
15%
16%
17%
19%
20%
22%
23%
26%
27%
30%
33%
33%
36%
37%
39%
43%
46%
47%
49%
56%
58%
59%
74%
75%
76%
79%
82%
85%
88%
96%
97%
98%
99%
100%
–200
% av global gruvkapacitet
36
–100
% av global gruvkapacitet
Källa: Brook Hunt – A Wood Mackenzie company december 2011
Cash cost i gruvindustrin C1 Normal costing – Zink
affärsområde gruvor
Bolidens gruvområden
Underjordsgruvan Tara är Europas största zinkgruva och den elfte största i världen. Gruvan förvär­
vades av Boliden i början av 2004 och produkterna är
zink- och blykoncentrat. Sedan produktionen ­s tartade
1977 har över 70 miljoner ton malm brutits. Under de
senaste åren har Tara fokuserat på produktivitets­
höjande investeringar och besparingsåtgärder.
NYCKELDATA
2011
2010
Malmproduktion, kton
2 486
2 593
163 935
167 334
268
383
Zinkproduktion1, ton
Rörelseresultat
Cash cost 2, USc/lb
Investeringar
Medelantal anställda
Mineralreserver3, kton
Fyndigheterna i Garpenberg började bearbetas
redan under 1400-talet och Garpenberg är därmed
Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift.
Boliden förvärvade Garpenberg 1957 och sedan dess
har prospekteringsframgångar lett till kraftigt ökade
mineralreserver. I Garpenberg bryts komplexmalm
som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver och
denna metallmix har bidragit till gruvans fördelaktiga
kostnadsposition. I januari 2011 togs beslut om en
kraftig expansion av verksamheten.
metallProduk tion 1
285
696
699
15 700
16 000
2011
2010
Malmproduktion, kton
1 456
1 443
81 068
86 022
1 314
1 124
Zinkproduktion1, ton
Cash cost 2, USc/lb
–56
–16
Investeringar
660
281
Medelantal anställda
Mineralreserver3, kton
Dagbrottet Aitik är Bolidens största gruva. I Aitik
bryts kopparmalm som även innehåller guld och silver.
Kopparhalterna är låga men kompenseras av hög produktivitet, gynnsamt gråbergsförhållande och produktion av guld. De nya anläggningarna, som invigdes
2010, ska till 2014 fördubbla Aitiks malmproduktion
till 36 miljoner ton och öka kopparproduktionen med
50 procent. Expansionen skapar också förutsättningar för att bryta ytterligare malm. Tillsammans
med positiva prospekteringsresultat förlänger det
Aitiks livslängd från 2016 till 2030.
69
372
NYCKELDATA
Rörelseresultat
Bolidenområdet ligger i det mineralrika Skelleftefältet där mer än 30 gruvor har brutits sedan produktionsstarten på 1920-talet. Idag består området av
underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och
­Kankberg samt dagbrotten Maurliden och Maurliden
Östra. Ett nytt sandmagasin, Hötjärn, togs i drift
under 2011 och under 2012 startar utvinningen av
guld och tellur i Kankberg. I samtliga gruvor bryts
komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld
och silver. Prospekteringsframgångar har successivt
förlängt Bolidenområdets livslängd.
72
298
277
23 600
25 100
NYCKELDATA
2011
2010
Malmproduktion, kton
1 677
1 375
Zinkproduktion1, ton
38 214
40 458
Rörelseresultat
530
481
Cash cost 2, USc/lb
–58
–18
Investeringar
565
298
Medelantal anställda
Mineralreserver3, kton
NYCKELDATA
421
369
12 080
11 000
2011
2010
Malmproduktion, kton
31 541
27 596
Kopparproduktion1, ton
66 876
67 168
2 046
2 008
Rörelseresultat
Cash cost 2, USc/lb
120
105
Investeringar
730
1 210
Medelantal anställda
Mineralreserver3, kton
568
553
710 000
733 000
1) Metallinnehåll i koncentrat.
2) A
vser Bolidens beräkningar av cash cost-mått C1
(mer information på sidan 108).
3) Volym uppskattad av Boliden.
2007
2008
2009
2010
2011
Förändring 11/10, %
333 293
297 423
307 128
293 814
283 217
–4
Koppar, ton
62 803
57 220
54 602
75 977
81 205
7
Bly, ton
54 166
53 041
56 669
49 585
49 477
0
Zink, ton
Guld, kg
Silver, kg
2 834
2 603
3 130
3 727
3 681
–1
241 701
211 683
214 120
230 756
231 388
0
1) Avser metallinnehåll i koncentrat.
bol iden årsred o visning 2011
37
affärsområde smält verk
Affärsområde Smältverk
I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och
Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. I affärsområdet ingår inköp av koncentrat och
metallförsäljning. Zinksmältverkens produktion utgörs i huvudsak av zinkmetall men även av aluminiumfluorid som tillverkas i
Odda och svavelsyra. Kopparsmältverken producerar huvudsak­
ligen koppar, guld, silver, bly och svavelsyra. Vid kopparsmält­verken
återvinns också metall- och elektronikskrot. Harjavalta smälter
även nickelkoncentrat. Blysmältverket Bergsöe producerar bly
främst ur återvunna bilbatterier.
NYCKELDATA
Försäljnings­intäkter, MSEK
2011
2010
38 471
34 390
Bruttoresultat exklusive omvär­
dering processlager, MSEK
7 160
7 158
Rörelsekostnader, MSEK
5 358
5 247
823
848
Avskrivningar, MSEK
Rörelseresultat exklusive omvär­
dering processlager, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Investeringar, MSEK
Sysselsatt kapital, MSEK
Avkastning sysselsatt kapital, %
Antal anställda, medelantal
1 051
1 134
790
1 946
1 674
804
16 213
14 225
5
17
2 130
2 249
Försäljningsintäk ter och resultat
Försäljningsintäkterna ökade med 12 procent till 38 471 (34 390)
MSEK jämfört med 2010. Ökningen beror på högre metallpriser i
SEK och ökade volymer för flertalet produkter. Bruttovinsten
exklusive omvärdering av processlager var oförändrad. Negativ
påverkan från lägre smältlöner kompenserades av högre metallpremier och metallpriser vilket gav högre intäkter från fria metaller.
Ökade intäkter från biprodukter gav ett väsentligt positivt bidrag.
Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager uppgick
till 1 051 (1 134) MSEK. Inklusive lageromvärderingseffekten om
–261 (812) MSEK uppgick rörelseresultatet till 790 (1 946) MSEK.
Kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta förbättrade resultatet på grund av högre smältlöner, ökade volymer av biprodukter
samt högre priser på koppar och biprodukter. Blysmältverket
Bergsöes resultat var lägre på grund av minskad volym och högre
råvarupriser. För zinksmältverken Kokkola och Odda var resultatet lägre beroende på försämrade smältlöner. Det kompenserades
delvis av högre priser på svavelsyra och högre metallpremier.
resultatanalys, MSEK
Rörelseresultat
Omvärdering processlager
Rörelseresultat exklusive
­omvärdering av processlager
2011
2010
790
1 946
–261
812
1 051
1 134
Förändring
–83
Analys av förändring
Volymeffekt
252
Priser och villkor*
317
Valutakurseffekter
–392
Kostnader
–271
Avskrivningar
6
Övrigt
5
Förändring
–83
*Resultat för respektive period
Realiserade metallpris- och
valutakurssäkringar
2011
2010
94
100
intäk ter och rörelseresultat
Rörelsekostnadernas fördelning
Fördelning av brut tovinsten
Rönnskär och Harjavalta förbättrade resultaten under 2011 medan resultaten för
­Kokkola och Odda samt Bergsöe sjönk.
I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna
med 4% under 2011, främst till följd av högre
kostnader för energi och externa tjänster.
Biprodukter och fria metaller stod för en
större andel av bruttoresultatet medan smältlönernas andel minskade jämfört med 2010.
MSEK
MSEK
40 000
2 500
2 000
30 000
1 500
20 000
Biprodukter, 20% (13)
Avskrivningar
& övrigt, 14% (15)
Externa
tjänster,
17% (17)
1 000
10 000
0
500
07
Intäkter
38
08
09
10
11
0
Rörelseresultat
Rörelseresultat exkl.
omvärdering av processlager
bol iden årsred o visning 2011
Transport,
6% (5)
Energi,
24% (24)
Förnödenheter,
15% (16)
Personal,
24% (24)
Metallpremier,
11% (11)
Fria metaller,
33% (32)
TC/RC,
36% (44)
affärsområde smält verk
Kokkola är världens femte största zinksmältverk och har under de
senaste åren stadigt ökat produktiviteten. Under 2011 ökade zink­
produktionen ytterligare något från det tidigare rekordåret 2010.
Ökade volymer, främst koppar och flera biprodukter, gav en positiv resultateffekt. Högre metallpriser och något bättre metallpremier motverkades av lägre smältlöner för zink. Den positiva nettoeffekten för priser och villkor var 317 MSEK jämfört med 2010.
Denna effekt motverkades av en negativ valutautveckling och högre
kostnader som sammantaget innebar ett något lägre rörelseresultat
jämfört med föregeående år.
Rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar för Smältverk uppgick under året till 5 358 MSEK. I lokala valutor ökade kostnaderna
med drygt 5 procent. Kostnadsökningen hänför sig främst till energi
och externa tjänster som tillsammans står för över 3 procent av
ökningen mot 2010.
Fak torer som påverkar smält verkens
rörelseresultat
• Producerad volym och högt kapacitetsutnyttjande.
• Stabilitet i produktionsprocessen och låga kostnader.
• Förmåga att utvinna hög andel av råvarans metallinnehåll.
• Smält- och raffineringslöner (TC/RC).
•Utvecklingen i LME-priser och valutakurser (i huvudsak
USD), som påverkar värdet av fria metaller och TC-avtalens
prisdelningsklausuler.
• Priser för biprodukter.
•Kund - och produktmix.
• Energipriser och energieffektivitet.
bol iden årsred o visning 2011
39
affärsområde smält verk
Produk tion
Smältverkens produktion av zink ökade
med 1 procent jämfört med 2010. Volymen
var oförändrad i Kokkola men ökade med
3 procent i Odda. En rad åtgärder har
genomförts i Odda för att öka produktionsstabiliteten, vilket gradvis gett resultat.
Kopparproduktionen ökade med 11 procent under 2011. Framför allt ökade produktionen i Rönnskär, som 2010 hade ett stort
underhållsstopp. Även Harjavaltas kopparproduktion ökade trots produktionsstörningar under året.
Produktionen av guld minskade i Rönnskär på grund lägre guldhalt i ingående
råvaror medan det omvända gällde för
­silver. Ädelmetallproduktionen i Harjavalta
fungerade bra under året och såväl guldsom silvervolymen ökade.
Blyproduktionen i Rönnskär minskade
som en konsekvens av att avverkning av
elektronikskrot prioriterades under årets
avslutning. I och med att den nya elektronikskrotanläggningen färdigställts kommer
blyproduktionen att bli jämnare över året
då den gamla anläggningen i högre ut­­
sträckning kommer att användas för blyproduktion.
Bergsöes produktion av bly minskade
med 3 procent till följd av råvarubrist under
första halvåret.
Kopparsmältverket Harjavalta ökade rörelse­
resultatet under 2011 till följd av högre smält- och
raffinerings­löner, ökade volymer av biprodukter
samt högre priser på koppar och biprodukter.
rörelsekostnadens för­d elning – zinksmält verk
rörelsekostnadens för­d elning – kopparsmält verk
Energi är den enskilt största kostnadsposten för zinksmältverken.
Personal och externa tjänster är de största kostnadsposterna för
kopparsmältverken.
Avskrivningar & övrigt, 11% (11)
Avskrivningar & övrigt, 14% (15)
Energi, 19% (18)
Externa tjänster, 12% (12)
Energi, 36% (36)
Transport, 1% (1)
Externa tjänster, 23% (23)
Förnödenheter, 16% (16)
Personal, 23% (22)
Förnödenheter, 17% (19)
40
bol iden årsred o visning 2011
Personal, 25% (26)
Transport, 3% (3)
affärsområde smält verk
Expansionen av kopparsmältverket Rönnskärs kapacitet för återvinning av elektronikskrot inkluderar, förutom ett nytt kaldoverk,
nya anläggningar för materialhantering. Bilden visar anläggningen för provtagning av levererat elektronikskrot.
zinkproduk tion
kopparproduk tion
Kokkolas metallproduktion ökade marginellt medan produktionen i Odda ökade
med 3% under 2011.
Rönnskär ökade metallproduktionen med
15% och Harjavalta ökade produktionen med
3% trots produktionsstörningar under 2011.
Tusen ton
Tusen ton
1 000
500
800
400
600
300
Tusen ton
Tusen ton
1 200
350
1 000
300
250
800
200
600
400
200
200
100
0
07
Koncentrat
avverkning
08
09
10
11
0
Metallproduktion
150
400
100
200
0
50
07
Koncentrat
avverkning
08
09
10
11
0
Metallproduktion
bol iden årsred o visning 2011
41
affärsområde smält verk
Odda ligger på Norges västkust. Åtgärder har genomförts för att förbättra Oddas produktionsstabilitet, vilket
­gradvis har gett resultat.
som en världsledande aktör inom området
och ökar företagets bidrag till ett hållbart
samhälle.
I och med att volymen elektronikskrot
ökar i Rönnskär minskas också smält­
verkets exponering mot marknaden för
koppar­koncentrat. Det är en marknad som
kan präglas av brist på koncentrat av god
­k valitet under ett antal år.
Investeringen uppgår totalt till 1,3 miljarder SEK och innebär högre produktion
av koppar, guld och silver.
Investeringar
Ökad kapacitet för elektronikskrot i
Rönnskär
Expansionsprojektet har pågått under
2010–2011 och anläggningen påbörjade
testkörningar i januari 2012. Intrimningen
av den nya anläggningen pågår under ­första
kvartalet 2012 och full kapacitet ska
nås under andra kvartalet. Då kommer
Bolidens återvinningskapacitet för elektronikskrot att ha ökat till 120 000 ton per år.
Investeringen stärker Bolidens ställning
Bergsöe är en av Europas största återvinnare av bly.
Under 2011 minskade dock blyproduktionen med
3 procent till följd av råvarubrist.
Övriga investeringar och förbättrings­
projekt
Övriga investeringar har varit begränsade
under 2011 och resurserna har framför allt
fokuserats på att förbättra processtabiliteten.
de 10 största smält verksak törerna inom zink
de 10 största smält verksak törerna inom koppar
Boliden är en av världens tio största smältverksaktörer inom zink.
I Europa är Boliden den tredje största zinkproducenten.
Globalt sett är Boliden en mindre smältverksaktör inom koppar.
I Europa är Boliden dock, med en produktion på cirka 336 000 ton,
den tredje största aktören.
Metallproduktion 2011, tusen ton
Metallproduktion 2011, tusen ton
Nyrstar
Codelco
Korea Zinc Group
Jiangxi Copper Company
Hindustan Zinc
Xstrata AG
Xstrata AG
Aurubis
Votorantim
Nippon Mining and Metals
Boliden
KGHM Polska Miedz
Huludao Zinc Co
F-McM Copper & Gold
Shaanxi Nonferrous Metals
Jinchuan
Glencore
Mitsubishi Materials
Teck
0
200
400
Sumitomo Metal Mining
600
800
1 000
Källa: Brook Hunt - A Wood Mackenzie company december 2011
42
bol iden årsred o visning 2011
1 200
0
200
400
600
800
1 000
Källa: Brook Hunt - A Wood Mackenzie company december 2011
1 200
affärsområde smält verk
Bolidens smält verk
Kokkol a är världens femte största zinksmältverk
och ligger på Finlands västkust. Smältverket framställer zink och zinklegeringar. Zinkkoncentraten levereras med fartyg till Kokkolas hamnanläggning och kommer från såväl Bolidens gruvor som externa
leverantörer. Kokkola använder den egenutvecklade
direktlakningsmetoden som gör det möjligt att bearbeta komplexa och mindre rena metallkoncentrat.
Odda ligger på Norges västkust och produkterna är
zink och zinklegeringar samt aluminiumfluorid. Odda,
som grundades redan 1929, har en egen isfri hamn
som används för leveranser av zinkkoncentrat och
andra råmaterial samt leveranser av färdiga metaller.
En stor del av zinkkoncentraten levereras från Tara,
Bolidenområdet och Garpenberg. Liksom Kokkola
använder Odda direktlakningsmetoden.
NYCKELDATA
2011
2010
Avverkning, ton
­Zinkkoncentrat
600 228
587 330
Produktion, ton ­
Zink ­metall
307 352
307 144
Rörelseresultat, MSEK
246
505
Investeringar, MSEK
253
248
Medelantal anställda
522
544
NYCKELDATA
2011
2010
Avverkning, ton
­Zinkkoncentrat1
282 959
276 811
Produktion, ton
­Zink ­metall
153 200
148 862
–25
39
Rörelseresultat, MSEK
Investeringar, MSEK
87
75
Medelantal anställda
321
326
1) Inklusive zinkklinker
Rönnsk är ligger i Skelleftehamn i norra Sverige.
Huvudprodukterna är koppar, guld, silver och bly med
bland annat svavelsyra som en biprodukt. Rönnskärs
kaldo- och fumingverk gör det möjligt att komplettera
kopparproduktionen med återvinning av metaller ur
elektronikskrot och andra sekundära material. Rönnskär bearbetar hela Bolidens interna produktion av
kopparkoncentrat. Utbyggnaden av kapaciteten för
återvinning av elektronikskrot gör Boliden till världs­
ledande inom detta område.
NYCKELDATA
2008
2009
826 116
699 266
Produktion, ton
­Koppar­k atoder
219 316
190 497
470
187
Investeringar, MSEK
1 074
270
Medelantal anställda
768
846
NYCKELDATA
Bergsöe utanför Landskrona i södra Sverige är en
av Europas största återvinningsaktörer inom bly.
Varje år utvinns bly från cirka fyra miljoner uttjänta bilbatterier. Ungefär 60 procent av blyproduktionen
säljs till batteriindustrin i Europa och resterande del
används i andra applikationer.
2007
2010
Rörelseresultat, MSEK
Harjavalta ligger på Finlands västkust och framställer koppar, guld, silver och biprodukten svavelsyra
samt smälter nickelkoncentrat. Metallkoncentraten
kommer i huvudsak från externa koppargruvor i Sydamerika och Sydostasien samt från Portugal. Harjavalta använder den egenutvecklade flashsmältningsmetoden som använder energin i råmaterialets
svavelinnehåll.
metallProduk tion
2011
Avverkning, ton
Koppar (­ primär- och
­sekundär­material)
2011
2010
Avverkning, ton
­Kopparkoncentrat
­Nickel­koncentrat
456 350
259 259
433 511
261 931
Produktion, ton
­Koppar­k atoder
116 455
112 687
Rörelseresultat, MSEK
222
154
Investeringar, MSEK
229
122
Medelantal anställda
382
396
NYCKELDATA
2011
2010
Produktion, ton
Blylegeringar
41 009
42 166
Rörelseresultat, MSEK
75
82
Investeringar, MSEK
24
14
Medelantal anställda
76
87
2010
2011
Förändring 11/10, %
Zink, ton
462 570
443 191
434 022
456 006
460 552
1
Koppar, ton
314 881
349 593
302 355
303 184
335 771
11
–33
Bly, ton
25 865
14 235
13 013
17 013
11 429
Blylegeringar, ton
43 865
42 577
38 561
42 166
41 009
–3
Guld, kg
14 876
15 489
15 028
14 220
12 848
–10
Silver, kg
Svavelsyra, ton
Aluminiumfluorid, ton
379 749
488 285
539 564
450 280
488 147
8
1 230 861
1 328 904
1 123 336
1 397 002
1 597 072
14
34 833
34 611
33 161
21 951
34 812
59
bol iden årsred o visning 2011
43
hållbar ut veckling
Hållbar utveckling
Bolidens gruvor och smältverk drivs enligt gällande lagstiftning
och miljötillstånd i varje verksamhetsland. Hållbarhetsarbetet präglas av proaktivitet, med egna mål som i många fall går längre än gällande lagstiftning. Det underlättar anpassningen till marknadsförhållanden, stärker relationerna till viktiga intressegrupper och
säkerställer att framtida lagar kommer att följas. Mer information
om hållbarhetsarbetet finns på www.boliden.com och i Bolidens
hållbarhets- och GRI-redovisningar för 2011.
ett stort generationsskifte av personalstyrkan. Under kommande
tioårsperiod kommer cirka 25 procent av Bolidens medarbetare att
gå i pension vilket kommer att kräva en omfattande ersättnings­
rekrytering. Ledarutvärderingsmodeller och systematisk ersättarplanering ökar transparensen och underlättar identifieringen av
kompetensbehov i koncernen. Därtill läggs stora resurser på en kontinuerlig kompetensutveckling för alla olika yrkesgrupper.
St yrning och uppföljning
För Boliden har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en
stark säkerhetskultur högsta prioritet. Målet är att varje enhet ska
ha noll olycksfall. I takt med att de fysiska arbetsmiljö­riskerna byggs
bort med säkra maskiner och skyddsutrustning spelar attityder och
beteenden en allt viktigare roll för att förhindra olyckor. Samtliga
av Bolidens produktionsenheter är certifierade enligt standarden
OHSAS 18001 för arbetsmiljö och arbetar systematiskt med riskoch orsaksanalyser i förebyggande syfte.
Antalet olycksfall med frånvaro (LTI) för 2011 minskade till 4,9
per miljon arbetstimmar jämfört med 8,2 under 2010. Statistiken
omfattar LTI bland Bolidens medarbetare. Under 2012 kommer
även entreprenörers olyckstillbud att inkluderas i LTI-statistiken.
Bolidens koncernledning har det yttersta ansvaret för hållbarhetsarbetet.
För att underlätta såväl implementeringen av koncernens mål
och strategier som spridningen av kunskap och erfarenheter mellan affärsområden och mellan produktionsenheter sker arbetet till
stor del genom koncernövergripande nätverk. Det finns nätverk för
hälsa-, miljö-, säkerhet-, personal-, kvalitets- och kommunikationsfrågor där cheferna för respektive nätverk löpande rapporterar till
koncernledningen.
Interna revisioner är en viktig del i arbetet med ständiga förbättringar. Varje gruva och smältverk genomgår vartannat år revisioner, där teman väljs efter identifierade koncernövergripande behov.
Förbättringsområden ska vara åtgärdade och avrapporterade inom
sex månader efter revisionen. Temat för 2011 var säkerheten kring
enheternas hantering av kemikalier, från anskaffning till omhändertagande av avfall. Internrevisioner genomfördes vid smältverken Rönnskär och Odda samt i gruvorna Garpenberg och Tara.
New Boliden Way (NBW) är koncernens organisations- och
verksamhetsfilosofi. Målet med NBW är att förbättra produktiviteten i alla delar av verksamheten och skapa en kultur som präglas
av ständiga förbättringar.
Projekt och program för att genomlysa och förbättra både operativa och administrativa processer pågår på alla nivåer runt om i
koncernen. Ambitionen är att NBW ska vara väl förankrad med
pågående arbeten vid samtliga enheter senast 2013.
Medarbetare
Medelantalet anställda i koncernen uppgick under 2011 till 4 423
(4 412), varav 2 130 (2 249) inom Smältverk och 2 189 (2 070) inom
Gruvor. I likhet med många andra industriföretag står Boliden inför
olycksfall och sjukfrånvaro
Antalet olycksfall med frånvaro (LTI) sjönk till 4,9 och
­s juk­f rånvaron minskade till 3,7 procent under 2011.
Antal
%
10
5
8
4
6
3
4
2
2
1
0
07
08
09
Antal olycksfall (LTI) per miljon arbetstimmar
44
bol iden årsred o visning 2011
10
11
0
Sjukfrånvaro
Säker arbetsmiljö
Hälsa och friskvård
Friska medarbetare är inte bara positivt för individen utan påverkar också Bolidens resultat positivt. Det systematiska hälso- och
friskvårdsarbetet drivs framför allt med inriktning på förebyggande
åtgärder och rehabilitering.
Under 2011 var sjukfrånvaron 3,7 (4,0) procent jämfört med
målet om 4,0 procent före utgången av 2013. Fram till 2013 fortsätter arbetet för att samtliga enheter ska ligga på eller under målnivå.
Jämlikhet och mångfald
Medarbetare med många olika erfarenheter och bakgrunder gör
verksamheten mer innovativ. En företagskultur som tydligt
uttrycker att mångfald och allas lika möjligheter är prioriterade
­frågor, gör medarbetarna nöjdare med sin vardag och ökar viljan
att stanna kvar i företaget.
Andelen kvinnor låg under 2011 på 16 (15) procent. Ambitionen
är att andelen kvinnliga medarbetare varje år ska öka.
Miljöansvar
Boliden har ansvar för miljöpåverkan längs hela värdekedjan. Gruvdrift ger upphov till avfall, damm, utsläpp av metaller till luft och
vatten samt påverkar landskapet och dess miljöer. Smältverkens
processer kräver stora mängder energi och ger upphov till metallutsläpp till luft och vatten. Miljöpåverkan minimeras så långt det
är möjligt genom att investera i och använda bästa tillgängliga teknik och arbetsmetoder.
Sjukfrånvaro
Antal
olycksfall (LTI) per miljon arbetstimmar
Miljöarbetet
Alla produktionsenheter inom Boliden bedriver tillståndspliktig
verksamhet. Den sker enligt gällande miljölagstiftning och andra
regleringar i Sverige, Finland, Irland och Norge, samt enligt EU:s
regelverk för hantering av bland annat avfall, kemikalier och kol­
dioxidutsläpp. Genom ett systematiskt och framsynt miljöarbete
strävar Boliden efter att göra mer än vad lagar och regler kräver, och
arbetar därför också med egna miljömål och riktlinjer. Samtliga
produktionsenheter har certifierade miljöledningssystem enligt
standarden ISO 14001.
hållbar ut veckling
Bolidens miljömål är satta utifrån verksamhetens mest betydande
miljöaspekter. För perioden 2009–2013 finns koncernövergripande
mål för utsläpp av metaller till luft och vatten, kväve till vatten, svaveldioxidutsläpp och koldioxidutsläpp. Internt har målen brutits
ned på respektive gruva och smältverk för att underlätta uppföljningen.
Energianvändning
Framställning av metaller är mycket energikrävande. En stor del av
den energi som Boliden använder utgörs av elektricitet och
ursprunget beror på den så kallade nationella energimix som finns
i respektive verksamhetslands elnät. Under 2011 uppgick förbrukningen av elenergi till totalt 3,7 (3,7) TWh.
Alla produktionsenheter inom Boliden har energilednings­
system, antingen som ett separat system eller som en del av miljöledningssystemet ISO 14001. Det innebär bland annat att energi­
analyser och -kalkyler görs i samband med alla nyinvesteringar och
projekt. Smältverken tar tillvara spillvärme och återanvänder den i
produktionsprocesserna samt använder den för uppvärmning av
egna lokaler. Flera av smältverken levererar även spillvärme till
lokala fjärrvärmeanläggningar.
Utsläppsrätter för koldioxid
Emission Trading System (ETS), EU:s handel med utsläppsrätter
för koldioxid, omfattar för närvarande smältverken Rönnskär och
Bergsöe. De båda smältverken har för perioden 2008–2012 till­delats
utsläppsrätter för 78 909 ton koldioxid. När ny lagstiftning avseende tilldelning av utsläppsrätter träder i kraft 2013 kommer
Bolidens samtliga smältverk att omfattas. Gruvorna kommer att
beröras i olika utsträckning.
Verksamheten vid Bolidens produktionsenheter är tillståndspliktig, vilket bland
annat innebär att regelbundna mätningar av utsläpp måste göras. Filip Wismar tar
prover för att kontrollera metallhalterna i vatten från gruvområdet i Garpenberg.
Bolidens arbete för att uppnå hållbarhetsmålen och andra ambitioner för att värna en långsiktigt
­hållbar utveckling beskrivs i hållbarhetsredovisningen som publiceras under mars 2012.
MÅL
resultat 2011
• Noll olycksfall med frånvaro (LTI) varje månad vid samtliga
­enheter.
• Koncernens olycksfallsfrekvens var 4,9 (8,2) olycksfall per miljon
arbetade timmar under 2011. De nio operativa enheterna hade
under året i genomsnitt nio månader fria från olycksfall med
frånvaro.
•S
jukfrånvaro som är högst 4,0 procent vid utgången av 2013.
• Sjukfrånvaron var 3,7 (4,0) procent under 2011.
•U
tsläpp av metaller till vatten ska minska med 25 procent vid
utgången av 2013.
• U tsläpp av metaller till vatten har minskat med 49 procent
sedan 2007.
• U tsläpp av kväve till vatten ska minska med 20 procent 2 vid
utgången av 2013.
• U tsläpp av kväve till vatten har minskat med 30 procent sedan
2007.
• Minska utsläpp av metaller1 till luft med 25 procent 2 till
utgången av 2013.
• U tsläpp av metaller till luft har minskat med 35 procent sedan
2007.
• Minska utsläpp av svaveldioxid till luft med 10 procent 2 till
utgången av 2013.
• U tsläpp av svaveldioxid till luft har minskat med 8 procent sedan
2007.
• U tsläpp av koldioxid ska inte öka mer än 3 procent 2 till utgången
av 2013 (med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar).
• U tsläpp av koldioxid har ökat med 1 procent sedan 2007 vid
jämförbara mätpunkter. Till följd av smältverkens implementering av ETS läggs nu nya utsläppsrätter till. Det arbetet avslutas
under 2012.
1
1) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium, kvicksilver och arsenik.
2
2) Basår 2007
bol iden årsred o visning 2011
45
hantering av risker
Hantering av risker
Hanteringen av marknads- och affärsrisker sker i huvudsak på
affärsområdesnivå. Verksamhetsriskerna hanteras av de operativa
enheterna i enlighet med riktlinjer och instruktioner som har fastställts för varje affärsområde samt på koncernnivå.
Hanteringen av finansiella risker sker centralt inom Bolidens
finansfunktion. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och
på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med
den av styrelsen fastställda finanspolicyn.
Information om finansiella risker ges i not 19 på sidan 77 och
information om rättsliga processer och tvister ges i not 24 på sidan
84.
Omvärdering av processlager
Marknads- och affärsrisker
Försäljning av basmetaller kan ske till industriella kunder, basmetallhandlare eller levereras till de metallager som hålls av LME och
andra internationella handelsplatser. Långsiktiga avtal med industriella kunder ökar förutsägbarheten i försäljningsvillkoren och stabiliteten i försäljningen. Vid försäljning till industrikunder och
metallhandlare, erhåller Boliden metallpremier utöver LME-priset.
För att öka stabiliteten i försäljningen av koncernens metaller
fokuserar Boliden på långsiktiga samarbeten med finansiellt stabila
kunder. Boliden arbetar med att fördjupa kundrelationerna genom
hög leveranstrygghet, teknisk support och produktanpassningar
som effektiviserar kundernas processer samt förbättrar slutprodukternas egenskaper. Vid sidan av långsiktiga försäljningsavtal bidrar
dessa aktiviteter till att öka andelen försäljning med högre metallpremie. Genom riktade försäljningsaktiviteter strävar Boliden efter
att bredda kundportföljen för att minska exponeringen mot ett fåtal
kunder, segment och länder.
Utvecklingen i världskonjunkturen, i synnerhet den globala industriproduktionen, påverkar efterfrågan på och prisutvecklingen för
zink, koppar och andra basmetaller. Bolidens kunder är i huvudsak stålföretag och tillverkare av halvfabrikat i Europa, vilka i sin
tur säljer till de globala fordons-, byggnads- och elektronikindustrierna. Aktivitetsnivån i dessa branscher påverkar efterfrågan på
Bolidens metaller och därmed koncernens lönsamhet.
Metallpriser
Förändringar i metallpriser samt villkor för smältlöner och raffineringslöner har en väsentlig påverkan på Bolidens resultatutveckling.
Metallpriser sätts dagligen på London Metal Exchange (LME)
och Boliden har som policy att metallpriser och valutakurser inte
ska säkras utan förändringar ska återspeglas i resultatet. Boliden
använder dock prissäkringar i vissa situationer, exempelvis i samband med större investeringsprojekt då den finansiella handlingskraften kan reduceras om en större prisnedgång sammanfaller med
utbetalningar för investeringen. Ytterligare ett exempel kan vara
vid brytning av en begränsad malmkropp med kort livslängd då
prisrisken i projektet är hög.
Smältverken är till stor del naturligt hedgade mot metallpris­
variationer då ersättningen främst utgörs av smält- och raffineringslöner. Viss påverkan sker genom zinksmältverkens prisdelningsklausuler samt även utvinning av så kallade fria metaller vilka fullt
ut är exponerade mot metallprisförändringar. Mer information om
Bolidens metallprissäkringar finns i not 21 på sidan 80.
Smältlöner
En stor del av smältverkens bruttoresultat består av smält- och
­raffineringslöner. Villkoren för dessa avgörs primärt av balansen
mellan utbud och efterfrågan på marknaden för metallkoncentrat.
Boliden köper in betydande volymer metallkoncentrat till kopparsmältverken från externa leverantörer, vilket medför en exponering
mot förändringar i denna marknad.
Villkoren för smältning och raffinering av metallkoncentrat förhandlas årligen mellan de stora gruv- och smältverksaktörerna och
utfallen i dessa förhandlingar fungerar som benchmark för övriga
aktörer.
Därutöver sker transaktioner av koncentrat till spotsmältlöner.
Kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 25 procent
av kopparsmältverkens behov medan zinkkoncentrat från egna
­gruvor motsvarar cirka 60 procent av behovet.
46
bol iden årsred o visning 2011
Processlagret är den del av lagret som ligger bundet i smältverkens
produktionsprocess. Priserna för processlagren – cirka 17 000 ton
zink, cirka 29 000 ton koppar, cirka 2 200 kilo guld, cirka 66 200
kilo silver och cirka 300 ton bly – pris- eller valutakurssäkras inte
och vid bokslutens lageromvärdering får förändringar i LME-­priser
för dessa metaller en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. För att tydliggöra denna redovisningsmässiga påverkan på koncernens resultat redovisar Boliden rörelseresultat såväl före som efter
omvärdering av processlager.
Kunder
Råvaruförsörjning
En långsiktigt säkrad råvaruförsörjning är viktig för att Bolidens
smältverk ska kunna producera med ett högt kapacitetsutnyttjande
och jämn kvalitet. Det finns alltid en risk att leverantörer av råvaror till koncernens smältverk drabbas av oplanerade verksamhetsstörningar. Cirka 25 procent av kopparsmältverkens råmaterialbehov täcks av metallkoncentrat från gruvor inom koncernen.
Koncernens möjliga interna försörjning till zinksmältverken är cirka
70 procent. För att upprätthålla en hög och jämn försörjning eftersträvar Boliden långsiktiga avtal med externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial till kopparsmältverken.
Energipriser
Gruvdrift, smält- och återvinningsverksamhet, och framför allt
zinksmältverk, är energikrävande. Under 2011 stod energi för cirka
18 (17) procent av Bolidens rörelsekostnader, vilket innebär att förändringar i energipriser kan få en betydande påverkan på koncernens lönsamhet. Europas energimarknad och energiprisets utveckling är svår att förutsäga på både kort och lång sikt.
Boliden eftersträvar långsiktiga avtal för energileveranser i samtliga länder där verksamheten bedrivs. Huvuddelen av koncernens
energibehov under de kommande 5–10 åren täcks av längre leveranskontrakt, vilket stabiliserar energiförsörjningen och begränsar
känsligheten för kortsiktiga förändringar i energipriser. Långtidsavtalen kompletteras löpande med finansiella elprissäkringar på
upp till tre år.
hantering av risker
Genom BasEl, ett företag som samägs av ett antal basindustriföretag, verkar Boliden för en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig
tillgång till energi i Norden. På längre sikt är strävan att tillgodose
en del av Bolidens energibehov med egen produktion genom industrisamarbeten som kärnkraftprojekten Fennovoima i Finland och
Industrikraft Sverige.
För att begränsa koncernens energibehov arbetar Boliden med
energieffektiviserande åtgärder. I Sverige, Finland och Irland d
­ eltar
Boliden i nationella effektiviseringsprojekt som syftar till att förstärka industriföretagens incitament till energibesparingar. Koncernen har en energipolicy och samtliga produktionsanläggningar
arbetar med energiledningssystem. Efterlevnaden av policyn följs
upp genom interna revisioner.
När EU:s nya lagstiftning för tilldelning av utsläppsrätter för
koldioxid träder i kraft 2013 förväntas elpriserna stiga. Dessutom
förväntas tilldelningen av utsläppsrätter att minska och priset för
att köpa utsläppsrätter öka. Sammantaget kan detta leda till betydande kostnadsökningar. För att förbereda inför den kommande
lagstiftningen har Boliden bildat en projektgrupp för EU Emission
Trading System (ETS) med både intern och extern expertis.
Verksamhetsrisker
Bolidens produktion består i allt väsentligt av kontinuerliga processer där oplanerade stopp kan påverka produktion och finansiella resultat. Dessa kan i vissa fall bli långvariga. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tekniska problem, olyckor eller strejker.
Boliden genomför förebyggande underhållsarbeten vid samtliga
produktionsanläggningar. Inom Smältverk genomförs varje år
större underhållsstopp medan Gruvors underhållsarbete är integrerat i den löpande verksamheten. Smältverk och Gruvor arbetar
sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskaps­
utbyten mellan produktionsanläggningarna.
Arbetsmiljö
All gruvdrift och smältverksamhet kräver hög säkerhetsnivå. Allvarliga olyckor kan, förutom personskador och dödsfall, leda till
produktionsstopp och skada förtroendet för företaget.
Vid sidan av investeringar i maskiner och utrustning arbetar
Boliden med utbildning för att förändra attityder, rutiner och beteenden för att ytterligare stärka företagskulturen gällande säkerhet.
Under 2011 var antalet olycksfall 4,8 per miljon arbetstimmar jämfört med 8,2 under 2010.
Kompetensförsörjning
Bolidens verksamhet kräver många olika kompetenser, bland annat
inom metallurgisk process- och produktionsteknik, geoteknik och
geologi. Verksamheten bedrivs till större delen i glesbygdsområden,
vilket ökar kraven på att vara en attraktiv arbetsgivare och ha god
framförhållning i kompetensförsörjningen.
Cirka 25 procent av Bolidens medarbetare går i pension under
de kommande 10 åren. För att hantera kommande pensionsavgångar och det långsiktiga rekryteringsbehovet arbetar Boliden
med att etablera ett nytt system för ersättarplanering som ska underlätta den framtida kompetensförsörjningen.
Finansiell a risker
Finansiella risker finns beskrivna i not 19 på sidorna 77–78.
Miljöpåverkan
Boliden hanterar naturresurser och stora fysiska materialflöden.
Med detta följer påverkan på den yttre miljön, framför allt i form
av utsläpp av föroreningar, främst metaller, till luft, mark och
­vatten. Gruvornas verksamhet påverkar också landskapsbilden.
I samtliga länder där Boliden har verksamhet är miljökraven stränga
och miljölagstiftningen omfattande. Samtliga gruvor och smältverk är tillståndspliktiga verksamheter och regleras av lagstiftning
i respektive land.
För att minska miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av nuvarande regelverk och underlätta anpassningen till eventuella nya krav
arbetar Boliden med egna miljömål och riktlinjer samt miljöledningssystem. Samtliga operativa enheter har certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001.
bol iden årsred o visning 2011
47
bolidenaktien
Bolidenaktien
Bolidenaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår
i Large Cap-segmentet. Aktien är även sekundärnoterad på Toronto
Stock Exchange. Vid sidan av NASDAQ OMX index ingår aktien
i ett flertal internationella index.
Handeln i ak tien
Antalet Bolidenaktier som handlades på NASDAQ OMX Stockholm under 2011 sjönk till 823 (1 216) miljoner. Värdet av handlade
aktier sjönk till 86 (120) miljarder kronor under året. Av det totalt
handlade antalet aktier under året skedde cirka 73 (67) procent på
NASDAQ OMX Stockholm, där Bolidenaktien stod för 2,3 (3,3)
procent av den totala omsättningen. Aktiens omsättningshastighet
var 283 (444) procent och i genomsnitt omsattes 3,3 (4,8) miljoner
aktier per handelsdag på NASDAQ OMX Stockholm.
Handeln på så kallade alternativa marknadsplatser, Multilateral Trading Facility (MTF), utgjorde cirka 27 (33) procent av det
totala antalet omsatta Bolidenaktier. Merparten av denna handel
skedde på Chi-X, Burgundy och BATS.
Vid utgången av 2011 noterades Bolidenaktien till 100,50 (136,70)
SEK på NASDAQ OMX Stockholm, vilket motsvarade ett börsvärde om 27,5 (37,4) miljarder kronor.
I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens
aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de
senaste fem åren har Bolidenaktiens så kallade betavärde varit 1,57
mot index OMXSPI.
Kursut veckling och utdelning
Bolidenaktien sjönk med 26 procent, jämfört med indexen OMX
Stockholm PI och OMX Nordic 40 som sjönk med 17 respektive 19
procent under 2011.
För 2011 föreslår styrelsen årsstämman en utdelning om 4 (5)
SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 32,3 (34,6)
procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 4,0
(3,7) procent beräknad på Bolidenaktiens kurs vid utgången av 2011.
Bolidenaktiens totalavkastning (summan av utbetald utdelning och
kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden varit 14,1 pro-
cent per år. En tabell med aktierelaterade nyckeltal över fem år finns
på sidan 95.
Ak tiekapitalet
Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde
om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK.
Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har
samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det finns inte
några begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan
avge vid bolagsstämma. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens
bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Boliden har
under 2011 inte överlåtit egna aktier och har inte gett ut nya aktier.
Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är
inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt
offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som
direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för
samtliga aktier. Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelse aktier
för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.
Ägarförhåll anden
Boliden hade 95 034 (94 203) aktieägare registrerade den 31 december 2011. Av aktierna ägdes cirka 43 (41) procent av svenska institutioner och aktiefonder, cirka 40 (42) procent av utländska ägare och
cirka 17 (17) procent av svenska privatpersoner. De fem största
enskilda aktieägarna representerar 16 (13,2) procent av aktiekapitalet. Av tabellen på nästa sida framgår Bolidens ägarförhållanden per
den 31 december 2011.
Ak tieägarinformation på webbpl atsen
På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser
och valutor, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.
Börsvärde
ägande per l and
Bolidens börsvärde uppgick vid slutet av
2011 till 27,5 miljarder SEK.
Andelen utlandsägda aktier i slutet av året
var cirka 40%.
Mdr SEK
SEK
40
150
Övriga, 8%
Belgien, 1%
Luxemburg, 4%
30
100
UK, 12%
20
50
10
0
07
08
Börsvärde
48
09
10
11
0
Slutkurs
bol iden årsred o visning 2011
USA, 15%
Sverige, 60%
bolidenaktien
fak ta om aktien
Bolidens största ägare per den 31 december 2011
Handelplats
NASDAQ Omx Stockholm
Kortnamn
Andel av kapital och röster, %
BOL
ISIN-kod
SE 0000869646
ICB-kod
1700
Högsta betalkurs 2011
143,50 SEK
Lägsta betalkurs 2011
65,35 SEK
4,14
Swedbank Robur fonder
3,43
AMF Försäkring och Fonder
3,31
AFA Försäkring
3,04
Handelsbanken fonder
2,23
100,50 SEK
SEB Investment Management
1,88
27,5 miljarder SEK
Folksam – KPA – Förenade Liv
1,77
Söderbloms Factoringtjänst AB
1,54
Andra AP-fonden
1,22
Sista betalkurs 2011
Börsvärde 30 december 2011
Nordea fonder
Omsättningshastighet 2011
283%
Antal aktier
273 511 169
Betavärde
1,57
Första AP Fonden
1,11
23,67
Källa: NASDAQ OMX
Ovanstående tabell inkluderar endast ägare som till namnet återfinns i ägar­
förteckning från Euroclear.
Källa: Euroclear
Fördelning av Bolidenak tier per den 31 december 2011
Innehav av aktier
Antal ägare
Antal aktier
Innehav, %
Röster, %
1 – 500
71 940
11 471 240
4,2
4,2
501 – 1 000
11 656
10 048 611
3,7
3,7
1 001 – 5 000
9 218
21 116 428
7,7
7,7
5 001 – 10 000
1 073
8 169 718
3,0
3,0
10 001 – 50 000
749
15 395 779
5,6
5,6
50 001 – 100 000
123
8 899 328
3,3
3,3
100 001 –
Totalt
275
198 510 065
72,6
72,6
95 034
273 511 169
100,0
100,0
Källa: Euroclear
bolidenak tiens kursut veckling
Banker som följer Boliden
Index
ABG Sundal Collier
Handelsbanken
130
500 000
Bank of America Merrill Lynch
HSBC
120
450 000
Bank of Montreal
Morgan Stanley
110
Carnegie
Nordea
100
300 000
Cheuvreux
Pareto Öhman
90
250 000
Deutsche Bank
SEB Enskilda
200 000
Erik Penser
Swedbank Markets
80
Exane BNP Paribas
UBS
Antal aktier, 1 000-tal
400 000
350 000
150 000
70
100 000
60
50 000
50
0
Omsatt antal aktier
Bolidenaktien
Omx Stockholm 30
HSBC Global Mining Index
Källa: Nasdaq Omx
,-./0"/12/3"/4567"8"$!!!92/3"
:;38<61".=/76">78?6"9"76@/.6<"ABC"
,DE"&!">78?6"81<6F"9"G6@/.6<"ABC"
HA:I"J3;@/3"D8181K"L1<6F"9"G6@/.6<"ABC"
ägare per kategori
Ak tiens ackumulerade avkastning
Handel på olika börser
Utländska finansiella företag var största
ägarkategori i slutet av året.
En investering i en Bolidenaktie i slutet av
2001 hade i slutet av 2011 genererat en
årlig genomsnittlig avkastning på ca 14%.
Under 2011 ökade andelen Bolidenaktier
som handlades på Nasdaq OMX i Stockholm från 67% till 73%.
%
Svenska
privatpersoner, 17%
Intresseorganisationer,
1%
Finansiella
företag,
utländska,
40%
BATS, 3%
400
Burgundy, 9%
NASDAQ, 73%
300
Chi-X, 14%
200
Offentlig
sektor, 5%
Övriga
svenska
juridiska
personer,
8%
Övriga, 1%
500
100
Finansiella
företag,
svenska, 29%
0
-100
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Årlig avkastning
Ackumulerad avkastning
Avkastningen utgår ifrån att utdelningar och inlösen åter­
investerats i aktien.
bol iden årsred o visning 2011
49
Finansiell
rapportering
50
bol iden årsred o visning 2011
Resultaträkningar – koncernen
Koncernens rapport över totalresultatet
Balansräkningar – koncernen
Förändringar i eget kapital – koncernen
Kassaflödesanalyser – koncernen
Resultaträkningar – moderbolaget
Balansräkningar – moderbolaget
52
53
54
56
57
58
58
Förändringar i eget kapital – moderbolaget
Kassaflödesanalyser – moderbolaget
58
Redovisningsprinciper
59
58
Noter
Not 1
Anställda och personalkostnader
65
Not 2
rvode och kostnadsersättning
A
till revisorer
66
Not 3
Väsentliga kostnadsslag
66
Not 4
Övriga rörelseintäkter
67
Not 5
änteintäkter och liknande
R
­resultatposter
67
Not 6
äntekostnader och liknande
R
­resultatposter
67
Not 7
Immateriella anläggningstillgångar
67
Not 8
Materiella anläggningstillgångar
68
Not 9
Leasingavgifter
70
Not 10 Andelar i koncernföretag
70
Not 11 Andelar i intresseföretag
71
Not 12 Skatter
71
Not 13 Varulager
72
Not 14 Kundfordringar
73
Not 15 Övriga kortfristiga fordringar
73
Not 16 Eget kapital
73
Not 17 A
vsättning för pensioner
och liknande förpliktelser
74
Not 18 Övriga avsättningar
76
Not 19 Finansiell riskhantering
77
Not 20 Finansiella skulder
och förfallostruktur
79
Not 21 Finansiella derivatinstrument
80
Not 22 F
inansiella tillgångar och skulder
fördelade per värderingskategori
82
Not 23 Övriga kortfristiga skulder
84
Not 24 Ställda säkerheter
och eventualförpliktelser
84
Not 25 Tilläggsinformation till
­kassaflödesanalys
85
Not 26 Information per verksamhets­
område och geografisk marknad
85
Not 27 Närstående
87
Not 28 Händelser efter
31 december 2011
87
Styrelsens förslag till vinstdisposition 2011
Revisionsberättelse
88
89
bol iden årsred o visning 2011
51
resultaträkningar – koncernen
RESULTATRÄKNINGAR – KONCERNEN
Belopp i MSEK
Försäljningsintäkter
Kostnad för sålda varor
Not
2010
26
40 323
36 716
3
–34 404
–30 038
5 919
6 678
Bruttoresultat
Försäljningskostnader
2011
3
–384
–408
2, 3
–540
–431
Forsknings- och utvecklingskostnader
3
–358
–286
Övriga rörelseintäkter
4
113
101
–2
–11
Administrationskostnader
Övriga rörelsekostnader
Resultatandelar i intressebolag
Rörelseresultat
11
0
0
1–4, 7–9, 26
4 748
5 643
Ränteintäkter och liknande resultatposter
5
71
7
Räntekostnader och liknande resultatposter
6
–259
–319
4 560
5 331
–1 171
–1 374
3 389
3 957
3 387
3 955
2
2
12,39
14,47
273 511 169
273 511 169
Resultat efter finansiella poster
Skatter
12
Årets resultat
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
Resultat per aktie, SEK
16
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning
52
bol iden årsred o visning 2011
koncernens rapport över totalresultatet
KONCERNENS RAPPORT
ÖVER TOTALRESULTATET
Belopp i MSEK
Årets resultat
Not
2011
2010
3 389
3 957
523
–305
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument
Skatteeffekt på derivatinstrument
–138
80
Överföringar till resultaträkningen
–297
–431
Skatt på överföringar till resultaträkningen
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument
Övriga poster i totalresultatet
Summa övrigt totalresultat
Årets totalresultat
78
113
167
–543
–32
–697
42
942
–11
–248
–1
–3
0
0
166
–546
3 555
3 411
3 553
3 409
2
2
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
bol iden årsred o visning 2011
53
balansräkningar – koncernen
BALANSRÄKNINGAR – KONCERNEN
Belopp i MSEK
Not
2011-12-31
2010-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
7
3 184
3 181
Materiella anläggningstillgångar
8
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Byggnader och mark
3 711
3 714
Tillredningar
4 094
3 439
Maskiner och andra tekniska anläggningar
14 263
13 111
Inventarier, verktyg och installationer
237
213
Pågående nyanläggningar
621
411
22 927
20 888
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
11
Andra aktier och andelar
Uppskjutna skattefordringar
12
7
6
55
27
46
35
Finansiella placeringar
0
2
Långfristiga fordringar
120
138
Summa anläggningstillgångar
228
208
26 339
24 277
Omsättningstillgångar
Varulager
13
7 737
7 924
Kundfordringar
14
1 014
1 167
30
0
Skattefordringar
Räntebärande fordringar
3
4
22
1 257
317
Övriga kortfristiga fordringar
15
880
618
Likvida medel
25
355
821
Summa omsättningstillgångar
11 276
10 851
SUMMA TILLGÅNGAR
37 615
35 128
Derivatinstrument
54
bol iden årsred o visning 2011
balansräkningar – koncernen
Belopp i MSEK
Not
2011-12-31
2010-12-31
EGET K APITAL OCH SKULDER
Eget kapital
16
Aktiekapital
579
579
5 944
5 944
Omräkningsreserv
–91
–90
Säkringsreserv
120
–47
Balanserat resultat
14 467
12 448
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
21 020
18 834
12
12
21 032
18 846
4 353
Övrigt tillskjutet kapital
Innehav utan bestämmande inflytande
Summa eget kapital
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
20
4 957
Övriga räntebärande skulder
20
10
12
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
17
653
623
Uppskjutna skatteskulder
12
3 004
2 739
Övriga avsättningar
18
1 041
892
9 665
8 619
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
20
801
449
Leverantörsskulder
20
3 551
4 622
Avsättningar
18
Aktuella skatteskulder
123
109
450
1 018
Derivatinstrument
21
810
171
Övriga kortfristiga skulder
23
1 183
1 294
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET K APITAL OCH SKULDER
6 918
7 663
37 615
35 128
Ställda säkerheter
24
Inga
Inga
Eventualförpliktelser
24
702
573
Nettoskuld, MSEK
Skulder till kreditinstitut
Övriga räntebärande skulder
Pensionsskulder
2011-12-31
2010-12-31
5 758
4 802
10
12
653
623
Andelar i intressebolag
–27
Andra aktier och andelar1
Andra aktier och andelar1
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Kortfristiga räntebärande tillgångar
Kortfristiga placeringar
Kassa och banktillgodohavanden
2011-12-31
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
2010-12-31
3 184
3 181
22 927
20 888
7
6
55
0
–2
Varulager
7 737
–3
–4
Kundfordringar
1 014
1 167
0
–491
Övriga fordringar
2 257
1 073
–355
–329
Avsättningar, andra än pensioner och skatt
–1 164
–1 001
Leverantörsskulder
–3 551
–4 622
6 063
1) Inget jämförelsetal för 2011.
Sysselsatt kapital, MSEK
4 584
Övriga icke räntebärande skulder
7 924
–1 993
–1 465
30 473
27 151
1) Inget jämförelsetal mot föregående år beroende på omklassificering under 2011.
bol iden årsred o visning 2011
55
förändringar i eget kapital – koncernen
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
– KONCERNEN
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Belopp i MSEK
Not
Aktiekapital
Övrigt
tillskjutet
­kapital
Omräknings­reserv
Säkrings­reserv
Balanserat
resultat
Summa Innehav utan
­Bolidens bestämmande
­aktieägare
inflytande
Totalt
eget­
kapital
16
Enligt balansräkning 2009-12-31
579
8 076
–87
495
7 184
16 247
10
16 257
Årets resultat
–
–
–
–
3 955
3 955
2
3 957
Övrigt totalresultat
–
–
–3
–543
–
–546
–
–546
Årets totalresultat
–
–
–3
–543
3 954
3 409
2
3 411
Minoritet vid förvärv
–
–
–
–
–
–
Omklassifiering
–2 132
0
2 132
Utdelning till Boliden ABs aktieägare
–
–
–
–
–821
–821
–
–821
Utdelning till minoriteten
–
–
–
–
–
–
–1
–1
579
5 944
–90
–47
12 448
18 834
12
18 846
Årets resultat
Enligt balansräkning 2010-12-31
–
–
–
–
3 387
3 387
2
3 389
Övrigt totalresultat
–
–
–1
167
–
166
Årets totalresultat
–
–
–0
167
3 387
3 553
2
3 555
–
–1 367
Minoritet vid förvärv
–
–
–
–
–
–
Utdelning till Boliden ABs aktieägare
–
–
–
–
–1 367
–1 367
Utdelning till minoriteten
Enligt balansräkning 2011-12-31
–
–
–
–
–
–
–2
–2
5 944
–91
120
14 467
21 020
12
21 032
Omräkningsreserv
Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser
redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i
den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter
skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.
bol iden årsred o visning 2011
0
579
Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.
56
166
Säkringsreserv
Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade
valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för
säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att
underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.
Balanserat resultat
Avser intjänade vinstmedel.
kassaflödesanalyser – koncernen
KASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN
Belopp i MSEK
Not
2011
2010
4 560
5 331
1 937
1 805
25
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar
7, 8
Avsättningar
Omräkningsdifferenser
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
32
69
50
663
–1 540
–197
5 039
7 672
182
–2 820
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar
–827
254
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder
–372
1 091
4 021
6 197
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
8
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Övrigt
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Fritt kassaflöde
–23
–85
–3 992
–2 911
–29
0
20
1
–4 024
–2 995
–3
3 202
–1 369
–822
Finansieringsverksamheten
Utdelning
Upptagna lån
1 542
0
Amortering av låneskulder
–638
–2 377
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–464
–3 199
Årets kassaflöde
–467
3
821
825
1
–7
355
821
Likvida medel vid årets början
Kursdifferens i likvida medel
Likvida medel vid årets slut
25
bol iden årsred o visning 2011
57
moderbolaget
MODERBOLAGET
RESULTATRÄKNINGAR
Belopp i MSEK
Utdelningar från dotterbolag
FÖRÄNDRINGAR I EGET K APITAL
Not
2011
2010
10
3 218
825
3 218
825
Resultat efter finansiella poster
Resultat före skatt
3 218
Skatt på årets resultat
Årets resultat
825
–
–
3 218
825
Belopp i MSEK
Aktiekapital
Reservfond
Fritt eget
kapital
Totalt eget
kapital
Enligt balansräkning
2009-12-31
579
5 252
1 753
7 584
Utdelning
–
–
–821
–821
Årets resultat
–
–
825
825
579
5 252
Enligt balansräkning
2010-12-31
Utdelning
Årets resultat
Boliden AB bedriver begränsad verksamhet, i kommission med Boliden
Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden
Mineral AB.
Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
10
3 911
3 911
5
5
Andra långfristiga fordringar
hos koncernföretag
5 521
3 672
Summa anläggningstillgångar
9 438
7 588
Andelar i andra bolag
3 218
3 607
9 438
Fritt eget kapital
Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa
fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt
för utdelning till aktieägarna.
K ASSAFLÖDESANALYSER
Belopp i MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncern­
företag
166
449
Finansieringsverksamheten
Summa omsättningstillgångar
166
449
Upptagna lån
9 605
SUMMA TILLGÅNGAR
8 037
EGET K APITAL OCH SKULDER
Eget kapital
5 252
3 218
Not 2011-12-31 2010-12-31
TILLGÅNGAR
Andelar i koncernföretag
579
7 588
–1 368
Reservfond
I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Reservfonden är en bunden fond som inte får minskas
genom vinstutdelning.
BAL ANSRÄKNINGAR
Belopp i MSEK
Enligt balansräkning
2011-12-31
1 757
–1 368
16
2011-12-31 2010-12-31
3 218
825
355
–
–638
–527
Utdelning
–1 368
–821
Lån från koncernbolag
–1 567
523
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–
–
Amortering av låneskulder
Bundet eget kapital
Aktiekapital
579
579
Årets kassaflöde
–
–
Reservfond
5 252
5 252
Likvida medel vid årets början
–
–
5 831
5 831
Likvida medel vid årets slut
–
–
Fritt eget kapital
393
932
Årets resultat
Balanserat resultat
3 218
825
3 611
1 757
Summa eget kapital
9 438
7 588
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
20
SUMMA EGET K APITAL
OCH SKULDER
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser*
24
166
449
166
449
9 605
8 037
Inga
Inga
6 697
4 989
* Moderbolagets ansvarsförbindelser redovisas under not 24 Eventualförpliktelser och avser ställda garantier för dotterbolag.
58
bol iden årsred o visning 2011
redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
Allmänna redovisningsprinciper
Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett
aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är Stockholm, Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på
NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Handel sker
också på Toronto Stock Exchange i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.
Företaget är moder­företag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga
verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed
förenlig verksamhet.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee
(IFRIC) som trätt i kraft med tillämpning från den 1 januari 2011. Vidare
tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner
vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt
bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Moderföretagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket
också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderföretaget.
Samtliga belopp i de finansiella rapporterna återges i miljontals svenska
kronor (MSEK) om inget annat anges.
I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder
(derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de
fall varulager verkligt värde säkras.
Moderföretagets redovisningsprinciper följer koncernens med
undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell
Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderföretaget framgår under
rubriken ”Moderföretagets redovisningsprinciper”.
Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats.
Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida
inte annat anges.
Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 10
februari 2012. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer
att fastställas av årsstämman den 3 maj 2012.
Nedan presenteras nya eller ändrade standarder och tolkningar
från IASB och uttalanden från IFRIC som trätt i kraft under kalen­
derår 2011
– IFRS 3, Rörelseförvärv. Klargjorda övergångsregler ifråga om vill­korad
köpeskilling.
– IFRS 7, Finansiella instrument upplysningar. Ändring innebär vissa
lättnader i upplysningskrav avseende maximal kreditrisk och tillkommande upplysningskrav om hur erhållna säkerheter minskar kreditrisken.
– IAS 1, Utformning av finansiella rapporter. Klargörande att avstämning av poster i övrigt totalresultat kan göras antingen i rapporten
över förändringar i eget kapital eller i not.
– IAS 24, Upplysningar om närstående. Ändring av definition av närstående samt undantag avseende upplysningar i offentligt ägda bolag.
– IAS 27, Koncernredovisning. Ändringen av IAS 27 som skedde 2008
innebar följdändringar i IAS 21, Effekter av ändrade valutakurser, IAS
28, Innehav i intresseföretag och IAS 31, Andelar i joint ventures.
Kompletteringen till IAS 27 klargör i vilka fall dessa ändringar ska til�lämpas framåtriktat eller retroaktivt.
– IAS 32, Finansiella instrument, klassificering. Riktade emissioner av
rättigheter att teckna aktier efter ändring av IAS 32 klassificeras som
eget kapital även när priset är satt i annan än bolagets funktionella
valuta.
– IFRIC 13, Kundlojalitetsprogram. Ändringen klargör innebörden av
verkligt värde avseende värdering av bonuspoäng i kundlojalitetsprogram.
– IFRIC 14, IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång,
lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. Överskott i en
pensionsplan som orsakats av betalningar i förskott redovisas som
en tillgång istället för kostnad eftersom förskottsbetalningarna gjorts
för att erhålla framtida ekonomiska fördelar genom minskade fram-
tida utflöden av resurser.
– IFRIC 19, Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. Tolkningsuttalande som tillämpas när omförhandling av lån
skett så att hela eller delar av lånet regleras genom att företaget
emitterar egna aktier till långivaren.
Ingen av nyheterna påverkar Bolidens finansiella rapportering eller
redovisning.
Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar som träder i
kraft under kalenderår 2012 eller senare
Redogjorda standarder och tolkningar är sådana som koncernen bedömer kan få en effekt i framtiden. Koncernen har för avsikt att tillämpa
dessa standarder när de blir tillämpliga.
– IFRS 7, Finansiella instrument upplysning (tillägg). Ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen. Tillämpas för räkenskapsår som
börjar 1 juli 2011 eller senare.
– IFRS 9, Finansiella instrument: Klassificering och värdering. Denna
standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande
standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet
värder­ingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet
anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen.
För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att
redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen
redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till
periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur
förändringar i egen kreditspread ska presenteras när skulder redovisas till verkligt värde.
Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar
och säkringsredovisning i balansräkningen. IASB har föreslagit att obligatorisk tillämpning ska senareläggas till tidigast 1 januari 2015.
I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen
ej utvärderat effekterna av den nya standarden.
– IFRS 10, Consolidated Financial Statements (ersätter IAS 27 och SIC
12). Innebär att en enda modell, för bedömning av om bestämmande
inflytande föreligger för samtliga investeringar ett företag har, införs.
Detta leder till enhetliga regler för konsolidering. Bestämmande inflytande
föreligger om investeraren 1) är exponerad för eller har rätt till variabel
avkastning från investeringen, 2) har möjlighet att påverka avkastningen
genom sin möjlighet att styra företaget, 3) koppling finns mellan den
avkastning som erhålls och möjligheten att styra företaget. Den nya
standarden kommer troligen inte att ha väsentlig påverkan på Bolidens
finansiella rapportering, genomgång av koncernens dotterbolag kommer
att göras för att säkerställa detta. Standarden är ännu inte antagen av
EU men förväntas få tillämpning från och med 1 januari 2013.
– IFRS 11, Joint Arrangements (ersätter IAS 31). Delar upp nuvarande
joint ventures i joint operations – ägarna har rätt till tillgångar och
åtagande för skulder i investeringen – eller joint venture – ägarna har
rätt till investeringens nettotillgångar. Den nya standarden ändrar
nuvarande kriterier för bestämmande av redovisningsmetod där
redovisningen hittills bestämts av arrangemangets legala struktur
och ett fritt val mellan kapitalandels- och klyvningsmetod. Klyvningsmetoden försvinner för joint ventures, men ska tillämpas för joint
operations. Boliden kommer att gå igenom om den nya standarden
får effekt på koncernens intressebolag. Beslut om standarden har
inte tagits inom EU, den kommer troligtvis att vara tillämplig från och
med 1 januari 2013.
– IFRS 12, Disclosures of Interest in Other Entities. Samlar upplysningskrav om dotterbolag, joint arrangements och intressebolag i en standard. Ett antal nya upplysningskrav tillkommer. Genomgång för hur
kraven kommer att påverka Boliden görs i samband med genomgång
av IFRS 10 och 11. Standarden förväntas godkännas av EU under
tredje kvartalet 2012 med föreslagen tillämpning från 1 januari
2013.
– IFRS 13, Fair Value Measurement. Syftet med en ny standard är att
definiera ett enhetligt ramverk för värdering av verkligt värde. IFRS
13 kommer att tillämpas på alla andra standarder som kräver eller
tillåter värdering till verkligt värde för redovisnings- eller upplysnings-
bol iden årsred o visning 2011
59
redovisningsprinciper
ändamål, med undantag för IFRS 2, IAS 17, 19, 26 och 36. Standarden definierar verkligt värde och ger anvisningar om hur verkligt
värde ska bestämmas men förändrar inte kraven på vilka poster som
ska värderas till verkligt värde. Bolidens värderingsprinciper kommer
troligen inte att förändras utifrån den nya standarden, men en utvärdering kommer att göras. Standarden är ännu ej godkänd av EU men
kommer troligen att tillämpas framåtriktat från 1 januari 2013.
– IAS 19, Ersättningar till anställda (omarbetad). Förändring kommer
att ske genom att 1) korridormetoden genom vilka aktuariella vinster
och förluster kan periodiseras framåt i tiden tas bort, 2) aktuariella
vinster/förluster ska redovisas i övrigt totalresultat, 3) avkastning på
förvaltningstillgångar som redovisas i resultatet ska beräknas med
den räntesats som används för diskontering av pensionsskulden. Til�läggsupplysningar kommer att utökas. Boliden ser för närvarande över
effekterna vid tillämpningen av den omarbetade standarden, bland
annat från avskaffandet av korridormetoden. För upplysning om redovisade belopp enligt korridormetoden per 31 december 2011, se not
17, Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Standarden
träder i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013, men
har inte antagits inom EU än.
– IFRIC 20, Stripping Costs in the Production Phase of a Surface Mine.
Ett företag ska balansera kostnader för gråbergsavrymning som en
del av en tillgång när det är möjligt att: identifiera del av malmkropp
där åtkomst förbättras; identifiera framtida ekonomiska fördelar
genom denna åtkomst samt; tilldela delen av malmkroppen en tillförlitlig beräknad kostnad för gråbergsavrymning. Det första är ett nytt
krav som skiljer sig från tillvägagångssättet för att beräkna medelvärdet på förhållandet mellan malm och gråberg för en hel gruva. Fokus
flyttas till att istället dela upp gruvan i olika komponenter. Med gruva
avser tolkningen varje dagbrott för sig. IFRIC 20 har ännu inte antagits av EU, beslut förväntas tas under andra kvartalet 2012 med
tillämpning från den 1 januari 2013. Boliden arbetar redan nu med
att ta fram en metod för tillämpning av den nya tolkningen och kommer att kunna rapportera enligt ny tolkning för samtliga jämförelseperioder när beslut tas inom EU.
Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som träder i
kraft från och med 1 januari 2012 bedöms inte ha någon påverkan på
Bolidens redovisning.
Uppskattningar och bedömningar
För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar
och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och
prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från
dessa bedömningar.
Värdering av lager
Vid värdering av varulager görs bedömningar av andelen internt respektive externt lager. I smältverkens produktionsprocess och i färdig
metall kan man inte enkelt särskilja den del som härrör från externt
inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. Därför görs bedömningar av den interna andelen i processlager och lager
av färdig metall med hjälp av historisk fördelning av avverkat råmaterial.
Pensionsåtaganden
Avsättningar för pensioner är avhängiga av de antaganden som görs
vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonterings­
räntor, framtida avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningstakt,
framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för
anställda, mortalitet och andra faktorer. Antaganden görs för varje
land där Boliden har förmånsbestämda planer. Det mest kritiska avser
diskonteringsräntan på åtaganden och förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna. ­Bolidens antaganden framgår av not 17. Boliden ser
årligen över aktuariella antaganden och ändrar när det anses lämpligt.
Rättsliga tvister
Boliden granskar regelbundet utestående rättsliga tvister med interna
60
bol iden årsred o visning 2011
bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare, för att
bedöma behovet av avsättningar. Se not 24, Ställda säkerheter och
eventualförpliktelser.
Efterbehandlingskostnader
Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida
kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar
omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv- och smältverktillgångars bedömda
livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra
förutsättningar ändras. Se not 18, Övriga avsättningar.
Värdering av anläggningstillgångar
Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar
sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida
utveckling av bland annat metallpriser och valutakurser. Förändringar
i marknadspriser på metall och valutor har stor påverkan på företagets
framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov.
Antaganden om prisutveckling på metaller och valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas
årligen och justeras vid behov. För mer information se not 8, Materiella
anläggningstillgångar.
Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i
gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd.
Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av framtida metallpriser. Förändrade
förutsättningar kan innebära att avskrivningstakten ändras. Affärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och samtliga företag
över vilka moderföretaget via ägande, direkt eller indirekt har ett
bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag
i vilka Boliden har rätten att utforma finansiella och operativa strategier.
Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen över­
stiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett
bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag medtas
i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande
inflytande uppnås och avyttrade företag ingår i koncernens redovisning
till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då
det bestämmande inflytandet upphör.
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet
av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade
identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna som
uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 3 redovisas till verkligt
värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan
bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets
proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Vid
behov justeras dotterföretagens redovisning för att denna ska följa
samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga
interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.
Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör
ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.
Intresseföretag
Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent
och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande
inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas
enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i
koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras
av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella
restvärden på koncernmässiga övervärden. Andel i intresseföretags
resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och
utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat. Vinstan­
redovisningsprinciper
delar upparbetade efter förvärv av intresseföretag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.
rats som nivå två, eftersom det finns observerbara marknadsdata som
ligger till grund för värderingen.
Omräkning av utländska dotterföretag
och andra utlandsverksamheter
Valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas för
omräkning av resultat- och balansräkningar till koncernens rapporteringsvaluta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga
poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna
kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från
och med 2004.
Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag
genom att ta en motsatt position (i form av lån eller valutaterminskontrakt) i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder
redovisas i övrigt totalresultat.
Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta
än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten
hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för
eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.
Upplupet anskaffningsvärde
Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt
hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid
med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta
som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.
Finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsdagsredovisning). Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna
eller skyldigheterna i avtalet fullgjorts, förfaller eller överförts till annan
motpart. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om mycket väsentliga delar av lånevillkoren
omförhandlas.
Finansiella instrument redovisas till verkligt värde, upplupet anskaffningsvärde eller anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget
om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp
av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Värderingsprinciper
Verkligt värde
Boliden har valt att inte utnyttja möjligheten att värdera andra finansiella
tillgångar eller skulder än derivat till verkligt värde. Verkligt värde på
derivat baseras på aktuella köp- och säljpriser på balansdagen samt
en diskontering av beräknade kassaflöden. Marknadspriser för metal­
ler hämtas där metallderivaten handlas, det vill säga London Metal
Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och
tid till förfall för det finansiella instrumentet. Bokslutskurser hämtas
från Riksbanken.
Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas
verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt ränte­
betalningar till bedömda marknadsmässiga räntemarginaler.
Verkligt värdehierarki
I enlighet med IFRS 7 har Boliden lämnat upplysning om de finansiella
instrument redovisade till verkligt värde i balansräkningen utifrån en
verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är
noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument
handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv
marknad men där observerbara marknadsdata används som grund
för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå
tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke
observerbara marknadsdata.
Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som
råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassificeras som nivå
två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassifice-
Anskaffningsvärde
Anskaffningsvärde är det värde som redovisades när det finansiella
instrumentet införskaffades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaffningstidpunkten med tillägg för transaktionskostnader.
Värderingskategori
Boliden delar in finansiella instrument i följande värderingskategorier
(se not 22).
Innehav värderade till verkligt värde
Derivat som värderas till verkligt värde för vilka värdeförändringar redovisas i resultaträkningen (finansnettot). Derivaten utgörs av valuta­
terminer och ingår ej i säkringsredovisning.
Låne- och kundfordringar
I denna kategori ingår finansiella placeringar, fordringar (som ej är noterade på en aktiv marknad) och likvida medel. Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaffningstidpunkten,
som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för
endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp. Som fordringar klassificeras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar
som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida
medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta det vill
säga efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den
förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar
är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering
enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning
Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde
med värdeförändringar redovisade i Övrigt totalresultat. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaffningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.
Derivat som används i säkringsredovisning
Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår
i verkligt värdesäkring, kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Derivaten utgörs av metallterminer,
valuta­terminer och räntederivat. Se avsnittet Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte.
Övriga finansiella skulder
Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och
leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är
kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering
enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut
värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen förutom den
del som inräknas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen (övriga finansiella kostnader)
över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat
sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid,
resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal
bol iden årsred o visning 2011
61
redovisningsprinciper
omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella
tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska
kronor till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och
rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på
finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster.
Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte
(Se not 19 för ytterligare upplysningar)
Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)
Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av ett bindande
åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av de finansiella derivaten som kortfristiga tillgångar och skulder. Samtidigt redovisas värdeförändringen
av säkrade poster i balansräkningen, exempelvis som varulager. Det
innebär att värdeförändringar för derivaten effektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat- och balansräkningen.
Kassaflödessäkring (prognostiserade flöden)
Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i Övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post
såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot
försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finans­
nettot. Ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot.
Säkring av nettoinvesteringar
Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas liksom kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande
säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräknings­
effekten av nettoinvesteringen.
Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp per motpart i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta
och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. Nettoredovisning
tillämpas för finansiella derivat.
Statliga bidrag och stöd
Statliga stöd i form av subsidier, subventioner eller premier som har till
syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av
överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande,
förekommer i sådan begränsad omfattning att det varken påverkar
koncernens resultat eller ger koncernen en verksamhetskopplad fördel.
Intäktsredovisning
Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid
leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med
ägande­rätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter
moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk
valuta.
Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans.
Definitiv fakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden
efter leverans­månaden på LME) har fastställts.
Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom
att dagligen hedga obalansen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smält-
62
bol iden årsred o visning 2011
verkens intäkter består av smält- och raffineringslöner, fria metaller,
ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.
Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som
övrig rörelseintäkt.
Prospektering, forskning och utveckling
Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering, det vill säga sökandet
efter nya basmetallfyndigheter. Härutöver förekommer utveckling av
gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för
forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de
fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter
nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip
beskrivs under Materiella anläggningstillgångar.
Immateriella anläggningstillgångar
Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande
rättigheter samt goodwill som är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill utgörs
av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet
på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara
nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill
redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna
värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med
avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller
förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde
på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.
Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill
allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av
kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras
och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock
oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat
under året.
Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den
bedömda nyttjandeperioden.
Materiella anläggningstillgångar
Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade
utgifter för utveckling och produktionsförberedande åtgärder är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella
nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling
och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras. Uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av en tillgång och
återställande av plats eller område där tillgången finns (efterbehandlingskostnader) balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade utgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning.
Till­rednings­kostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att
komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för
att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och
för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras
och skrivs av i takt med malmproduktionen. Gruvkostnader på grund
av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig
andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg som
måste brytas dividerat med uppskattat antal ton malm som fyndigheten
bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant
över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.
Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden
och beräknad nyttjandeperiod. Bolaget skriver normalt av anläggningar
och utrustningar som nyttjas i gruvdriften linjärt över den lägsta av
förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till.
Nedskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och
redovisningsprinciper
bedömd livslängd är löpande föremål för omprövning. Smältverk och
producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar:
20–50 år
Byggnader
Markanläggningar
20 år
Tillredningar
I takt med malmuttag
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Maskiner
3–10 år
Processanläggningar
10–25 år
3–10 år
Inventarier, verktyg och installationer
Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjande­
perioder och därmed olika avskrivningstider.
När händelser eller förändringar i rådande förhållanden gör att det
bokförda värdet av anläggningstillgångar överstiger återvinningsvärdet,
skrivs detta ned till detta, lägre, återvinningsvärde.
Nedskrivningar
Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon
indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om
så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill
har allokerats till kassagenererande enheter eller grupper av kassa­
genererande enheter och är, tillsammans med eventuella immateriella
tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns
indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet
utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten
och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i
verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid
nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens åter­
vinningsvärde.
En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar
återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den
ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är
motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för
planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En åter­
föring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.
Leasing
Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker
och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt
överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte
är finansiella klassificeras som operationella leasingavtal.
Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta
av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren
redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut
och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.
Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden.
Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod
belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under
respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av
enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.
Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt
över leasingperioden.
Varulager
Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret
redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade
först-in först-ut principen, respektive nettoförsäljningsvärde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor
samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet
av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och definitiv prissättning ännu ej skett
uppskattas anskaffningsvärdet till balansdagspriset. Vid definitiv prissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värdesäkring. Vid verkligt
värde­säkring av gruvkoncentrat redovisas även värdeförändringen av
säkrad post i varulagervärdet.
Skatter
Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Skatter redovisas i resultaträkning, Övrigt totalresultat och eget
kapital.
Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets
redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skatte­
pliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.
Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skatte­
mässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar
redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga
avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att
beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna
utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.
Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder
kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma
skatte­myndighet.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt
att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En
förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning
av det belopp som ska utbetalas.
Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en
verksamhet stängs reserveras för och skrivs av över den totala beräknade verksamhetsperioden.
När det uppstår en väsentlig effekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som förväntas
krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta
före skatt som återspeglar aktuella markandsbedömningar av pengars
tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den
ökning som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.
Eventualförpliktelse
En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra
framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig
för­pliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt
att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens ­storlek inte kan beräknas. Se not 24 Ställda säkerheter och
eventual­förpliktelser.
Ersättningar till anställda
Pensionsåtaganden
Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor
och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom
bol iden årsred o visning 2011
63
redovisningsprinciper
inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som
bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.
För de pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört
när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.
För övriga pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats.
Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive
land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstillgångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden.
Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer
amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och eller förluster understigande 10 procent av det
högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten
överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande
beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för
respektive pensionsplans anställda.
Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd
före utgången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad
i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen
säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens
upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.
Aktiekapital
Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i
samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto
efter skatt, från erhållen emissionslikvid.
Återköp av egna aktier
Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Utdelning
En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när
årsstämman fattat beslutet. Anteciperad utdelning redovisas i de fall
då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek
samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets
utdelnings­kapacitet.
Information per segment
Boliden är organiserat i två affärsområden: Affärsområde Smältverk
och Affärsområde G
­ ruvor. Affärsområdena överensstämmer med
Bolidens rörelsesegment eftersom 1) affärsområdescheferna är direkt
ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens
beståndsdelar via två ”Business Area Boards”, ett för respektive affärsområde, genom dessa bedöms finansiella resultat i relation till finansiella mål, 3) i affärsplan- och budgetprocessen sätts finansiella mål
samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive
affärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom
respektive affärsområde sker i respektive affärsområdes ledningsgrupp, 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef
utan till affärsområdeschef.
I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Bolidenom­
rådet och Garpenberg samt irländska Tara. Aitiks produktion består
av koppar­koncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i
övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med
varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat. Inom Affärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av
gruvkoncentrat.
I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda,
kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket
64
bol iden årsred o visning 2011
Bergsöe. Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens
produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även
aluminiumfluorid som tillverkas i Odda. Kopparsmältverkens produktion
består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid
kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner bly­
metall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.
Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av
metallkoncentrat, regleras på marknadsmässiga villkor.
I kolumnen ”övrigt” redovisas koncernstaber, koncerngemensamma
funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor. Marknads­
värdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera
valutarisk och metallprisrisker, redovisas under Övrigt fram till dess att
underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen. I övrigt överensstämmer tillämpade redovisningsprinciper i segmentsredovisningen
med principer tillämpade i koncern.
I not 26 på sidorna 85–86 finns information om försäljningsintäkter
per geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns,
samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar
och investeringar per geografisk marknad.
Moderföretagets redovisningsprinciper
Årsredovisningen för moderföretaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2
Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända
IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och
beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som
ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Redovisning av koncernbidrag
Erhållna koncernbidrag redovisas som finansiell intäkt direkt i resultaträkningen. Avgivna koncernbidrag redovisas som en investering eller
en kostnad beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning. Principen för redovisning av koncernbidrag har under kalenderåret ändrats, men ändringen har inte haft någon effekt på Boliden.
Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren
och som en ökning av posten ”andelar i koncernföretag” hos givaren.
Finansiella instrument
I moderbolaget sker inte värdering av finansiella instrument i enlighet
med IAS 39. Värdering sker med utgångspunkt från anskaffnings­MSEK
värdet.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter redovisas som kostnad i
koncernredovisningen medan moderbolaget redovisas som del av
anskaffningsvärdet.
Prövning av värdet på dotterföretag sker när det finns indikation på
Värdenedgång.
noter
NOTER
Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.
Not
1
Anställda och personalkostnader
Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.
Medelantalet anställda1
2011
varav kvinnor
varav män
2010
varav kvinnor
varav män
Dotterföretag
Sverige
2 488
494
1 994
2 429
448
1 981
Finland
904
140
764
944
137
807
Norge
321
44
277
326
47
279
Irland
696
30
666
699
34
665
Övriga
Totalt i dotterföretag/koncernen
14
4
10
14
3
11
4 423
712
3 711
4 412
669
3 743
2011
2010
27%
27%
0%
0%
1) Avser heltidsanställda.
Andel kvinnor i företagsledningen
Styrelsen
Koncernledningen
2011
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Dotterföretag
Löner och ersättningar
Sociala kostnader
Löner och ersättningar
2 382
808
2 330
(varav pensionskostnad)
Koncernen totalt
2010
2 382
808
–353
2 330
780
–453
–353
2011
Dotterföretag i Sverige
780
–453
(varav pensionskostnad)
Löner och andra ersättningar fördelade per land och
mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda
Sociala kostnader
Styrelse och VD
samt övriga ledande
befattningshavare
24
2010
Övriga
anställda
Styrelse och VD
samt övriga ledande
befattningshavare
Övriga
anställda
1 254
25
1 161
432
Dotterföretag utomlands
Finland
4
414
4
Norge
2
180
3
184
Irland
3
491
4
505
Övriga
Koncernen totalt
–
10
–
12
33
2 349
36
2 294
Vinstandelssystem
2007 infördes ett nytt vinstandelssystem för alla anställda i Boliden­
koncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över 10 procent och maximal vinstandel (25 000
SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är
20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga
en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2011 görs en avsättning om
16 800 SEK (25 000 SEK) per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 17 procent (21 procent). Den totala avsättningen
utgör 79 (114) MSEK. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i ­Boliden.
Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare
Principer
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolags­
stämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt
pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under
året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång
av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda
i Sverige.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande
direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av
grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10
procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman
före skatt.
Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören
och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta
och rörliga ersättningar.
bol iden årsred o visning 2011
65
noter
Fortsättning not 1
Ersättningar och övriga förmåner under året
Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.
SEK
Styrelsearvode/Grundlön
2011
2010
1 125 000
1 025 000
Rörlig ersättning
2011
2010
Övriga förmåner
2011
2010
Pensionsförmån
2011
2010
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande
Marie Berglund
400 000
350 000
Staffan Bohman
450 000
400 000
Ulla Litzén
550 000
500 000
Michael G:son Löw
400 000
350 000
Leif Rönnbäck
Matti Sundberg
475 000
425 000
400 000
350 000
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD
Övriga personer i koncernledningen2
6 284 542
6 093 303 1 609 2731 2 196 0003
194 732
185 258
2 169 956
2 109 933
8 675 324
9 892 326 1 839 4641 3 127 1443
349 588
436 935
3 409 720
7 644 802
1) Beloppen hänförs till 2011 men utbetalas 2012.
2) Totalt 5 personer 2010 och 2011.
3) Beloppen hänförs till 2010 men utbetalas 2011.
Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och r­ evisionsutskottet.
Rörlig ersättning
För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2011 på
koncernens avkastning på eget kapital och produktionsvolym i Aitik.
För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning
för 2011 till 20–60 procent på finansiella koncernmål och till 40–80
procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.
Pensioner
Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken
bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och
invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.
Av övriga i koncernledningen har alla utom en premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 25–35 procent av den fasta
månadslönen. Pensionsåldern är 65 år. En person har pensionsålder
vid 60 år. För den personen gäller en förmånsbaserad pension vilken
ger cirka 70 procent av överenskommen fast lön mellan 60 och 65 år.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande
direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning
från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag
motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot
avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida
utgår inget avgångsvederlag.
Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på
tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande sex till arton månadslöner. Ingen har dock en sammanlagd
ersättning vid uppsägning från bolagets sida som inklusive uppsägningstid överstiger 24 månadslöner. Andra inkomster avräknas mot
avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.
Berednings- och beslutsprocess
Information finns i Bolagsstyrningsrapport 2011, på sidorna
100–103.
66
bol iden årsred o visning 2011
Not
2
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
2011
2010
Revisionsuppdrag
5
5
Revisionsverksamhet
ut­ö ver ­r evisionsuppdraget
1
1
Skatterådgivning
0
1
Övriga tjänster
0
0
6
7
2011
2010
Ernst & Young AB
Not
3
Väsentliga kostnadsslag
Råmaterialkostnader inkl.
­lagerförändringar
23 175
19 408
Personalkostnader
3 282
3 203
Energikostnader
2 190
1 982
Övriga externa kostnader
5 113
4 768
Avskrivningar enligt plan
1 927
1 802
35 687
31 162
Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår
i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.
Avskrivningar redovisas i följande poster
i resultaträkningen:
2011
2010
Kostnad för sålda varor
1 912
1 788
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Forsknings- och utvecklingskostnader
1
0
12
13
1
1
1 927
1 802
noter
Not
4
Övriga rörelseintäkter
Not
6
Räntekostnader och liknande resultatposter
2011
2010
14
20
Hyresintäkter industrifastigheter Finland
21
20
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde
Övrigt
78
61
Räntor valutaterminer
Ersättning för slamleveranser
113
Not
5
101
Ränteintäkter och liknande resultatposter
2011
2010
Ränteintäkter på likvida medel
5
2
Ineffektivitet på kassaflödessäkring
–
3
Räntor valutaterminer
Övrigt
Not
7
62
–
4
2
71
7
2011
2010
155
129
–
38
Räntor på pensionsavsättningar
18
18
Övriga finansiella poster
86
134
259
319
I räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde har avdrag gjorts för
ränte­kapitalisering hänförlig till utbyggnad av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot i kopparsmältverket Rönnskär samt Garpenberg­
expansionen med 19 (61) MSEK. Räntekostnaderna på lån, före avdrag
för räntekapitalisering, har påverkats negativt på grund av högre ränta
under 2011. Bolidens genomsnittsränta under 2011 uppgick till 3,15
(2,66) procent, vägd mot löpande skuld.
Immateriella anläggningstillgångar
Aktiverade utgifter
för utveckling
Patent, licenser och
­liknande rättigheter
Goodwill
Summa immateriella
­anläggningstillgångar
Vid årets början
69
3 328
3 397
Investeringar1
85
–
85
Avyttrat
0
–
0
Omklassificeringar
1
–
1
Årets omräkningsdifferenser
–17
–244
–261
Enligt balansräkningen 2010-12-31
138
3 084
3 222
138
3 084
3 222
5
–
23
Avyttrat
0
–
0
Omklassificeringar
1
–
1
–1
–9
–10
143
3 075
3 236
Vid årets början
–38
–
–38
Årets avskrivningar
–11
–
–11
8
–
8
Enligt balansräkningen 2010-12-31
–41
–
–41
Vid årets början
–41
–
–41
Årets avskrivningar
–13
–
–13
1
–
1
–53
–
–53
97
3 084
3 181
90
3 075
3 184
2011
–13
–
–13
2010
–11
–
–11
Anskaffningsvärden
Enligt balansräkningen 2009-12-31
Vid årets början
Investeringar1
18
Årets omräkningsdifferenser
Enligt balansräkningen 2011-12-31
18
Avskrivningar
Enligt balansräkningen 2009-12-31
Årets omräkningsdifferenser
Årets omräkningsdifferenser
Enligt balansräkningen 2011-12-31
Utgående balans 2010
Utgående balans 2011
18
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
1) Investering i svavelsyrafabriken i Kokkola
Den goodwillpost som företaget innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av
december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i sin helhet allokerad
till koncernens segment Smältverk.
Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning
i not 8 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella
anläggningstillgångar.
bol iden årsred o visning 2011
67
noter
Not
8
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader
och mark
Tillredningar
Maskiner och
andra tekniska
anläggningar
Inventarier,
Påg. nyanl.
Summa
­verktyg,­
och förskott
materiella
­installationer anläggningstillg. anläggningstillg.
5 626
4 535
26 581
1 499
1 726
39 967
240
531
1 881
15
244
2 911
–5
0
–154
–5
–
–163
1 274
236
38
0
–1 548
–1
–345
–142
–1 292
–105
–11
–1 896
Enligt balansräkningen 2010-12-31
6 789
5 160
27 053
1 405
411
40 818
Vid årets början
Anskaffningsvärden
Enligt balansräkningen 2009-12-31
Vid årets början
Investeringar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets omräkningsdifferenser
6 789
5 160
27 053
1 405
411
40 818
Investeringar1
358
525
2 839
61
209
3 992
Avyttringar och utrangeringar
–10
–12
–287
–8
–
–318
–102
365
–268
2
2
–1
–14
–8
–56
–2
–1
–82
7 021
6 029
29 280
1 457
621
44 409
–3 043
–1 579
–13 644
–1 247
–
–19 513
–231
–178
–1 342
–39
–
–1 791
Avyttringar och utrangeringar
5
0
151
4
–
161
Omklassificeringar
–
–
–3
3
–
0
194
36
896
88
–
1 214
Enligt balansräkningen 2010-12-31
–3 075
–1 721
–13 942
–1 191
–
–19 929
Vid årets början
–3 075
–1 721
–13 942
–1 191
–
–19 929
–251
–229
–1 396
–39
–
–1 914
Avyttringar och utrangeringar
7
12
279
8
–
306
Omklassificeringar
0
–
0
–
–
0
Årets omräkningsdifferenser
8
3
42
2
–
55
Omklassificeringar
Årets omräkningsdifferenser
Enligt balansräkningen 2011-12-31
Avskrivningar
Enligt balansräkningen 2009-12-31
Vid årets början
Årets avskrivningar
Årets omräkningsdifferenser
Årets avskrivningar
Enligt balansräkningen 2011-12-31
–3 310
–1 935
–15 017
–1 220
–
–21 483
Utgående balans 2010
3 714
3 439
13 111
213
411
20 888
Utgående balans 2011
3 711
4 094
14 263
237
621
22 927
2011
–251
–229
–1 396
–39
–
–1 914
2010
–231
–178
–1 342
–39
–
–1 791
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
1) Inkluderar framtida kostnader för efterbehandling med 47 (187) MSEK.
68
bol iden årsred o visning 2011
noter
Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde
2011-12-31
Redovisat värde, MSEK
2010-12-31
Räntesats, %
Redovisat värde, MSEK
Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000
46
6,8
49
6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004
11
4,0
12
4,0
235
2,5
248
2,5
15
3,15
1
3,3
5
3,15
_
_
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2010
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, pågående projekt
Garpenbergs utbyggnad, pågående projekt
Nedskrivningstest – Immateriella och materiella
­anläggningstillgångar
Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från
koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva samt tio år för smältverk.
­Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner,
där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda
livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering
möjliggör även användandet av långa kassaflödesprognoser. Extrapolerade kassaflödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller
inte några antaganden om ytterligare tillväxt. Eventuella restvärden på
anläggningstillgångar i slutet av en gruvas livslängd beaktas inte i det
diskonterade kassa­flödet.
Värdet av diskonterade kassaflöden har en betydande känslighet för
metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell på sidan 30).
Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen
fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första
året är gällande terminspriser på metall- och valutamarknader. De
långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett
förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel tio år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst
förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metall­
producenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel
branschanalytiker och andra gruv- och smältverksföretag. För lång­siktig
prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade
av spotpriser.
De långsiktiga planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.
2011
Koppar
2010
Metallpriser
Smält-/raffineringslöner
Valutakurser
Metallpriser
Smält-/raffineringslöner
Valutakurser
5 500 USD/t
60 USD/ton 6,0 Usc/lb
USD/SEK 7,00
5 000 USD/t
50 USD/ton 5,0 Usc/lb
USD/SEK 7,58
Zink
2 100 USD/t
250 USD bas 2 100 USD
USD/NOK 6,42
2 000 USD/t
250 USD bas 2 000 USD
USD/NOK 6,42
Bly
2 000 USD/t
225 USD bas 2 000 USD
EUR/USD 1,29
1 600 USD/t
200 USD bas 1 200 USD
EUR/USD 1,20
Guld
Silver
1 100 USD/oz
750 USD/oz
20,0 USD/oz
12,0 USD/oz
Som kassaflödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor
eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassaflödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital.
Kassaflöden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på
10 procent (10%) vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och
följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga. En ökning av
diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några
nedskrivningar.
Koncernens goodwill är i sin helhet allokerad till segment smältverk.
En sänkning av långsiktiga planeringspriser för metaller med ca 5 procent skulle leda till att bokförda värden överstiger diskonterade kassa­
flöden för segment smältverk. Det är främst zinkpriser som får en
betydande påverkan på smältverkens resultat. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med
drygt 5 procent eller mer mot samtliga övriga valutor leda till att bokförda värden överstiger värdet av diskonterade kassaflöden för segment smältverk. Detta förutsätter dock att inga kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror
sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. Beträffande smält- och raffineringslöner krävs en 10-procentig minskning för samtliga metaller för
att komma till en situation där bokfört värde understiger diskonterade
kassaflöden förutsatt inga kompenserande rörelser i metallpriser eller
övriga villkor.
Metallpriser och valutakurser vid årsskiftet hade sammantaget en
gynnsam påverkan på smältverkens resultat jämfört med koncernens
långsiktiga planeringspriser.
bol iden årsred o visning 2011
69
noter
Not
9
Leasingavgifter
2011
2010
32
32
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år
30
28
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år
25
40
1
1
2011
2010
Med förfallotidpunkt senare än fem år
Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Värde enligt balansräkningen 31 december
Not
10
7
7
–3
–2
4
5
Andelar i koncernföretag
Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
2011-12-31
Dotterföretag / Org.nr/ Säte
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada
Aktier/andelar
Andel i %
85 811 638
100
Boliden Power Ltd, 700245, Toronto, Kanada
Bokfört värde
–
–
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada
–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna
–
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla),
Spanien
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå
–
1 650 000
100
3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå
–
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland
–
Nickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge
–
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland
KIP Service Oy, 2240650-3, Kokkola, Finland
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm
–
–
–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England
–
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland
–
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland
–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland
–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland
–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland
–
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland
–
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland
–
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada
–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Odda, Norge
–
–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge
–
Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge
–
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona
Boliden Bergsoe AS, A/S 244629, Glostrup, Danmark
Boliden Bergsöe Oy, 411.259, Vantaa, Finland
–
–
–
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå
–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike
–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse
–
Kip Service Oy ägs till 65 procent av bolaget och är ett servicedrivet samarbetsföretag.
Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 3 218 (825) MSEK.
70
bol iden årsred o visning 2011
noter
Not
11
Andelar i intresseföretag
2011-12-31
2010-12-31
Bokfört värde vid årets början
6
1
Årets andel i intresseföretags resultat
0
–
Omklassifiering av innehav
–
5
Aktieägartillskott
1
–
Bokfört värde vid årets slut
7
6
Org.nr
Säte
Antal
andelar
Andel
i%
Kapitalandelens
värde i koncernen
Aitik EcoBallast AB
556726-2299
Gällivare
500
50
0
KB Aitik EcoBallast
969731-9748
Gällivare
50
1
Industrikraft i Sverige AB
556761-5371
Stockholm
Indirekt ägda
20 000
20
5
6
Not
12
Skatter
Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
2011
2010
Periodens skattekostnad
–991
–1 147
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
6
0
–985
–1 147
–191
–109
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader
Uppskjuten skatteintäkt under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag
12
20
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag
–7
–138
–186
–227
–1 171
–1 374
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
4 560
5 331
–1 192
–1 395
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader
–5
–6
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter
12
25
Värdering uppskjutna skattefordringar
–1
2
Ändrad skattesats, Finland
9
–
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
6
–
–1 171
–1 374
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Skattekostnader utgör 25,7 (25,8) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2011, 26,1 (26,2) procent
är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.
bol iden årsred o visning 2011
71
noter
Fortsättning not 12
Uppskjuten skattefordran/skatteskuld
Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.
2011-12-31
2010-12-31
Uppskjuten
­ kattefordran
s
Uppskjuten
­skatteskuld
Netto
Uppskjuten
­skattefordran
Uppskjuten
­skatteskuld
1
–4
–3
1
–3
–2
64
–135
–71
13
–112
–99
Maskiner och inventarier
4
–2 336
–2 332
10
–2 027
–2 017
Tillredningar
–
–217
–217
–
–261
–261
Övriga materiella anläggningstillgångar
–
–7
–7
–
–8
–8
Lager
2
–467
–465
1
–501
–500
127
Koncernen
Immateriella tillgångar
Byggnader och mark
Netto
Långfristiga skulder
167
–32
135
155
–28
Kortfristiga skulder
–
–44
–44
16
–1
15
Underskottsavdrag
46
–
46
41
–
41
284
–3 242
–2 958
237
–2 941
–2 704
–238
238
–
–202
202
–
46
–3 004
–2 958
35
–2 739
–2 704
Summa
Kvittning inom bolag
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
Koncernen 2011
Immateriella tillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Tillredningar
Övriga materiella anläggningstillgångar
Lager
Belopp vid
årets ingång
Redovisat över
resultat­räkning
Redovisat i övrigt
totalresultat
Omräkningsd
­ ifferens
Belopp vid
årets utgång
–2
–1
–
–
–3
–99
28
–
–
–71
–2 017
–317
–
2
–2 332
–261
42
–
2
–217
–8
1
–
–
–7
–500
35
–
–
–465
Långfristiga skulder
127
21
–11
–2
135
Kortfristiga skulder
15
–
–59
–
–44
Underskottsavdrag
41
5
–
–
46
–2 704
–186
–70
2
–2 958
Belopp vid
årets ingång
Redovisat över
resultat­räkning
Redovisat i övrigt
totalresultat
Omräkningsd
­ ifferens
Belopp vid
årets utgång
Summa
Koncernen 2010
Immateriella tillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Tillredningar
Övriga materiella anläggningstillgångar
Lager
–1
–1
–
–
–2
–47
–47
–
–5
–99
–2 018
–58
–
59
–2 017
–189
–98
–
26
–261
–11
2
–
1
–8
–368
–132
–
–
–500
127
Långfristiga skulder
160
227
–248
–12
Kortfristiga skulder
–175
–4
194
–
15
Underskottsavdrag
159
–116
–
–2
41
–2 490
–227
–54
67
–2 704
Summa
Underskottsavdrag
Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Norge har
beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att
kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att
dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag
för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2011 till 86 (76) MSEK i Kanada, varav 15 MSEK förfaller 2014,
1 MSEK 2015 och resterande 70 MSEK förfaller mellan åren 2026–
2031.
72
bol iden årsred o visning 2011
Not
13
Varulager
2011-12-31
2010-12-31
Råvaror och förnödenheter
3 522
3 289
Varor under tillverkning
3 169
3 355
Färdiga varor och handelsvaror
1 045
1 280
7 737
7 924
noter
Not
14
Kundfordringar
Not
Totalt var per 31 december 2011 kundfordringar till ett värde av 18
(47) MSEK förfallna till betalning mer än 30 dagar, vilket motsvarar
1,7 procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av
följande tabell:
2011-12-31
2010-12-31
Ej förfallna kundfordringar
867
831
Förfallna 0–30 dagar
129
289
Förfallna 31–60 dagar
7
21
Förfallna 61–90 dagar
0
10
Förfallna mer än 90 dagar
11
16
1 014
1 167
15
Övriga kortfristiga fordringar
2011-12-31
2010-12-31
Övriga förutbetalda kostnader
och upplupna i­ntäkter
151
102
Momsfordringar
567
397
Övriga kortfristiga fordringar
162
119
880
618
Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 26 Information om verksamhetsområde och geografisk
marknad på sidan 85 framgår försäljningsintäkternas fördelning per
geografiskt område.
Nedskrivningar av kundfordringar förekommer endast till mindre
belopp och kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp. Boliden
har endast en låg andel kunder i Grekland, Italien, Spanien och Portugal
(1,6 procent). Riskhantering av dessa sker genom krav på förskotts­
betalning.
För information om hantering av kreditrisker, se avsnitt Kreditrisker
i kundfordringar i not 19 Finansiell riskhantering på sidan 77.
Not
16
Eget kapital
2011-12-31
Aktiekapital
2010-12-31
Antal aktier
Kvotvärde, SEK
Antal aktier
Kvotvärde, SEK
273 511 169
578 914 338
273 511 169
578 914 338
Makulering av aktier
–
–
–
–
Fondemission
–
–
–
–
273 511 169
578 914 338
273 511 169
578 914 338
Ingående balans
Utgående balans
Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst
150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2,12
SEK per aktie. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.
På årsstämman den 3 maj 2011 togs beslutet att utdelning utgår
med 5 (3) SEK per aktie, totalt 1 367 555 845 SEK.
Resultat per aktie
2011
2010
Årets resultat, MSEK
3 389
3 957
273 511 169
273 511 169
Då inga potentiella aktier förekommer
finns ingen utspädningseffekt
Antal aktier
Eget kapital, MSEK
Aktiekapital
Andra reserver
2011-12-31
2010-12-31
579
579
5 986
5 819
Balanserat resultat, inklusive årets r­ esultat
14 467
12 448
Summa eget kapital
21 032
18 846
76,90
68,90
Eget kapital per aktie, SEK
Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 4 (5)
SEK per aktie, totalt 1 094 045 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär
att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.
Ingående antal aktier
Återköp av egna aktier
–
–
Utgående antal aktier
273 511 169
273 511 169
Genomsnittligt antal aktier,
före och efter utspädning
273 511 169
273 511 169
Ingående antal aktier i eget innehav
–
–
Makulering av egna aktier
–
–
Antal aktier i eget innehav
Utgående antal aktier i eget innehav
Resultat per aktie, SEK
–
–
12,39
14,47
Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat
med genomsnittligt antal aktier.
Inga instrument finns som kan ge upphov till en utspädningseffekt,
varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter
utspädning.
Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgrad beräknas som nettot av
ränte­bärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar
inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.
bol iden årsred o visning 2011
73
noter
Not
17
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland och Norge. Pensionsöverenskommelser utanför
Sverige har gjorts i överensstämmelse med lokala förhållanden och är
en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland och Norge.
med det minskade pensionsåtagandet inom AFP vilket innebär att även
koncernens pensionskostnader blir lägre per år.
Irland
Pensionsåtagandet tryggas främst genom överförande av medel till
fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna innehåller åtaganden för all personal medan den
avgiftsbestämda utgör en kompletterande lösning för timanställd personal. Oredovisade aktuariella resultat redovisas i enlighet med IAS 19
och korridorsmetoden.
Sverige
Pensionsförpliktelserna täcks genom det svenska PRI/FPG-systemet
samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för
tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Eftersom
Alecta för räkenskapsåret 2011 inte har lämnat tillräckliga uppgifter
för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas
den, i enlighet med UFR 6, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta
kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid
utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 113
(145) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka
inte överensstämmer med IAS 19.
En förmånsbestämd pensionsplan för underjordsarbetare i Sverige
ersattes 1 januari 2010 med en avgiftsbestämd pensionsplan för
samtliga anställda som är anslutna till IF Metall. I avtalet för den nya
planen finns övergångsregler som innebär att en engångsbetalning
beräknas utifrån antal underjordsmånader samt ålder. Engångsbetalningen kommer att utföras till vald pensionslösning dagen för pension,
tidigast vid 60 års ålder. Under 2010 ersattes förpliktelser för underjordsarbetare med förpliktelse för engångsbetalning enligt övergångsreglerna i avtalet.
Händelser och antaganden under året
Nuvärdet av pensionsåtaganden ligger nära föregående års nivå medan
marknadsvärdet av koncernens samlade förvaltningstillgångar har
minskat med 3,5 procent på grund av valutakurseffekter främst avseende EUR/SEK.
Pensions Board i Irland har ännu inte godkänt den paragraf 50-ansökan som lämnades in under 2010. Det pensionsåtagande som rapporterats per 31 december 2011 utgör pensionsförpliktelser före
genomförandet av de reduceringar i pensionsförpliktelsen i Irland som
avtalats mellan arbetsgivare, styrelse och medlemmar.
Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfinns i tabell
nedan.
Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografisk marknad med
hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på
företagsobligationer. I Sverige där det inte finns någon fungerande
marknad för sådana obligationer har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre
löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.
Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 653 (623) MSEK.
I beloppet ingår kapitalförsäkringar om 62 (65) MSEK avseende premiebestämda pensioner i Sverige. Förmånsbestämda planer i Norge
redovisas som en långfristig fordran om 10 (20) MSEK.
Norge
Pensionsåtagandet säkras av en kombination av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner. Boliden har tre förmånsbestämda planer
varav en, AFP, är en kollektivavtalad tjänstepension som delvis är statligt finansierad. Under 2010 etablerades AFP i en ny form, i samband
Sverige
Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal)
Diskonteringsränta, %
Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, %
Irland
Norge
2011
2010
2011
2010
2011
3,75
4,25
5,0
5,4
3,3
2010
3,6
–
–
6,5
7,2
4,8
5,0
4,0
Framtida löneökningar, %
3,0
3,0
2,0
2,0
4,0
Framtida ökningar av pensioner, %
2,0
2,0
0,0
0,0
3,75
2,5
16,1
16,0
15,0
15,0
2,5
2,0
Antagande om kvarstående år i arbete för anställda
Sverige
Avstämning av värde enligt balansräkning
per den 31 december
Bokfört värde vid årets början
Redovisat över resultaträkningen
Betalningar
Omräkningsdifferens
Bokfört värde vid årets slut1
Irland
Norge
Total
2011
2010
2011
2010
2011
2010
2011
2010
350
334
208
225
–20
26
538
585
49
42
50
71
24
–32
123
81
–37
–25
–63
–59
–15
–15
–115
–99
–
–
35
–30
0
1
35
–29
362
350
230
208
–10
–20
581
538
1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FPG med 126 (106) MSEK, förpliktelser för underjordsarbetare med 232 (240) MSEK och övriga förpliktelser med 4 (4) MSEK.
74
bol iden årsred o visning 2011
noter
Sverige
Specifikation av avsättningar för pensioner
per den 31 december
Nuvärde av fonderade förpliktelser
2011
Irland
Norge
Total
2010
2011
2010
2011
2010
2011
2010
2 048
–
–
1 703
1 732
305
316
2 009
513
477
–
–
15
19
528
496
–
–
–1 135
–1 177
–262
–272
–1 398
–1 449
–151
–127
–338
–347
–68
–83
–557
–557
362
350
230
208
–10
–20
581
538
2011
2010
2011
2010
2011
2010
2011
Förmåner intjänade under perioden
25
30
18
34
1
5
43
69
Ränta på förpliktelsen
18
17
94
95
11
13
123
125
–93
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade
Marknadsvärde på förvaltningstillgångar
Oredovisade aktuariella vinster och förluster
Sverige
Specifikation av kostnader
Irland
Norge
Total
2010
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
–
–
–84
–79
–12
–14
–96
Aktuariella vinster/förluster
7
–5
23
21
25
27
55
43
Regleringar/Reduceringar
–
–
–
–
–1
–63
–1
–63
49
42
50
71
24
–32
Summa kostnad för förmånsbestämda planer
Kostnad för avgiftsbestämda planer
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar
Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier
och räntebärande värdepapper
123
81
354
353
477
434
–
–
–45
115
12
16
–33
131
2010
2011
2010
2011
2010
2011
2010
2011
Aktier och andelar
–
–
847
915
94
44
941
959
Räntebärande värdepapper m.m.
–
–
288
262
168
228
457
490
–
–
1 135
1 177
262
272
1 398
1 449
Avstämning av pensionsförpliktelse
2011
2010
Nuvärde av förpliktelser vid årets början
2 544
2 558
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period
Räntekostnad
Avgifter från deltagare i planen
Utbetalda ersättningar
Aktuariella vinster och förluster
Reduceringar och regleringar
Valutakursförändringar
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut
43
63
122
120
18
15
–132
–101
–45
227
–3
–85
–11
–253
2 537
2 544
Avstämning av förvaltningstillgångar
2011
2010
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början
1 449
1 495
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
96
87
Avgifter från arbetsgivaren
71
65
Avgifter från deltagare i planen
Utbetalda ersättningar
Aktuariella vinster och förluster
Valutakursförändringar
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets slut
18
15
–90
–71
–139
36
–8
–178
1 398
1 449
5-års översikt
2011
2010
2009
2008
2007
Nuvärde av fonderade förpliktelser
2 009
2 048
2 015
2 080
1 881
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade
Marknadsvärde på förvaltningstillgångar
Orealiserade aktuariella vinster och förluster
Bokfört värde vid årets slut
528
496
543
485
415
–1 398
–1 449
–1 495
–1 253
–1 677
–557
–557
–478
–806
–113
581
538
585
506
506
bol iden årsred o visning 2011
75
noter
Not
18
Övriga avsättningar
Efterbehandlingskostnader
Övrigt
2011-12-31
2010-12-31
1 110
928
54
73
1 164
1 001
Långfristigt
1 041
892
Kortfristigt
123
109
1 164
1 001
Varav:
Koncernen 2011
Efterbehandlingskostnader
Kopparkartellen
Övrigt
Totalt
Bokfört värde vid årets början
928
0
73
1 001
Tillägg till befintliga avsättningar
162
–
0
162
–5
–
–8
–13
–38
–
–11
–49
Diskonteringseffekt för perioden
20
–
–
20
Omräkningsdifferens
43
–
–
43
1 110
0
54
1 164
2012
120
–
3
123
2013
149
–
0
149
2014 och 2015
148
–
0
148
2016 och därefter
693
–
51
744
1 110
0
54
1 164
Återföring av befintliga avsättningar
Betalningar
Bokfört värde vid årets slut
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
Koncernen 2010
Efterbehandlingskostnader
Kopparkartellen
Övrigt
Totalt
Bokfört värde vid årets början
677
338
67
1 082
342
Tillägg till befintliga avsättningar
331
–
11
Återföring av befintliga avsättningar
–19
–
0
–19
Betalningar
–46
–338
–7
–391
Omräkningsdifferens
Bokfört värde vid årets slut
–15
–
2
–13
928
0
73
1 001
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2011
96
–
13
109
2012
137
–
1
138
82
–
1
83
613
–
58
671
928
0
73
1 001
2013 och 2014
2015 och därefter
Efterbehandlingskostnader
Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning
av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. På motsvarande sätt ökas värdet på anläggningstillgångar. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efterbehandling reserveras i enlighet med IAS 37 och IFRIC 1. Successiv efterbehandling
eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock
efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga
livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fort­löpande.
76
bol iden årsred o visning 2011
NOTER
Not
19
Finansiell riskhantering
Koncernen är exponerad för ett antal finansiella risker. Förändringar i
metallpriser, smältlöner, valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Boliden exponeras även för refinansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk.
Bolidens operativa risker beskrivs i förvaltningsberättelsen under
rubriken Hantering av risker på sidan 46. Händelser efter balans­
dagens slut redovisas i not 28.
Boliden har en centraliserad finansfunktion där det ingår att hantera
finansiella risker med undantag av kreditrisker vad det gäller kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa
enheter på moderbolags- och koncernnivå. Detta leder till god intern
riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar.
Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt
begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Detta görs bland annat genom inrapportering av
koncernbolagens planerade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor på kvartals- och årsbasis. Baserat på dessa exponeringar beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer.
Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund
kan effekter från olika marknadsscenarion kvantifieras och utgör ett
underlag för hantering av finansiella risker. Baserat på planerad exponering beräknas och rapporteras säkrad del av koncernens totala
exponering för metallproduktion, valuta- och ränteexponering till ledning, styrelse och marknad. Vidare rapporterar enheterna likviditetsoch resultatprognoser löpande vilka ger förutsättning för en effektiv
styrning och likviditetshantering. Finansfunktionen gör kontinuerliga
beräkningar för att kontrollera att Boliden uppfyller kraven i låneavtal,
och har en lånestruktur som överensstämmer med finans­policyn.
Valuta- och metallprisrisk
Boliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och
metallprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och metallpriser
påverkar koncernens resultat och kassaflöde. Prisvillkoren för Bolidens
produkter bestäms i huvudsak på finansiella marknader såsom London
Metal Exchange (LME), London Bullion Market (LBMA), samt valuta- och
penningmarknaden. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering och omräkningsexponering. Se redovisningsprinciperna för ytterligare upplysningar.
Transaktionsexponering
Bolidens transaktionsexponering utgörs dels av bindande åtaganden,
dels av prognostiserade kassaflöden.
Exponering vid bindande åtaganden
Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en
transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en
transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär.
Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till
förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana
skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt,
bearbetning och försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans.
Bolidens policy är att risker av dessa slag ska säkras fullt ut, med
undantag för processlager i smältverken vilket beskrivs nedan. Genom
att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen
baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det
ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till
fast pris. Denna riskhantering medför att valutakurs- och metallprisförändringar inte ger upphov till resultat­effekter vid råmaterialinköp.
Terminskontrakten säkringsredovisas som verkligt värdesäkringar i
resultaträkningen.
Koncernens smältverk binder processlager där prisrisken, uttryckt
i metallvolym, hålls på en konstant nivå. Bolidens policy är att inte säkra
denna prisexponering, vilket innebär att förändringar i metallpriser och
valutakurser påverkar koncernens resultat i samband med värdering
av processlagret. Exponeringen för prisförändringar på eventuella
lagervolymer över eller under den konstanta nivån säkras dock alltid
enligt ovan. Se även Hantering av risker, Omvärdering av processlager,
i förvaltningsberättelsen sidan 46.
Exponering vid prognostiserade kassaflöden
Prognostiserad exponering uppkommer genom att betydande delar av
koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt
smältlöner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metall­
priser och valutakurser.
Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på
metall- och valutamarknader påverkar koncernens framtida finansiella
ställning. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra
koncernens framtida intäkter vid normala affärsförhållanden, men för
att begränsa risker i vissa situationer kan Boliden använda finansiella
derivatinstrument. Till exempel vid stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det finnas särskilda motiv för att
begränsa finansiella risker med hjälp av derivat. Koncernen kan teckna
termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra intäkter från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredovisas som kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. I not
21 finns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av
en värdeförändring på finansiella derivat (kassaflödessäkringar). I förvaltningsberättelsen sidan 30 finns en känslighetsanalys av koncernens
prognostiserade exponering.
Omräkningsexponering
Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska
kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen. Effekten av denna exponering elimineras med hjälp av extern upplåning i kombination med
valuta­terminskontrakt, i enlighet med Bolidens finanspolicy. Under
2011 har Övrigt totalresultat påverkats med 42 (942) MSEK som ett
resultat av säkringar i valutaterminskontrakt och upplåning i utländsk
valuta.
Ränterisk
Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på
koncernens finansnetto beror på lånens räntebindningstid. Koncernens
låneportfölj har per 31 december 2011 en genomsnittlig räntebindning om 1,0 (2,0) år. Boliden har tecknat ränteswappar, vilket medför
att stora delar av skulden får en fast ränta fram till juni 2013. Bolidens
finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig räntebindning upp till 3
år. En nedgång av marknadsräntan med en procentenhet medför en
resultatpåverkan före skatt på årsbasis med 19 (6) MSEK beräknat
på låneskulden samt utestående ränteswappar per 31 december
2011. Vid årsskiftet uppgick nettomarknadsvärdet på ränteswappar
till –27 (–51) MSEK. En positiv förändring med en procentenhet av
marknadsräntan ökar nettomarknadsvärdet på ränteswappar samt
övrigt totalresultat, före skatt, med 47 (82) MSEK per 31 december
2011.
Refinansierings- och likviditetsrisk
Med refinansieringsrisk och likviditetsrisk avses risken för att Boliden
inte kan förlänga befintliga lån eller möta betalningsförpliktelser som
en följd av otillräcklig likviditet. Boliden begränsar refinansieringsrisken
genom att ha en god spridning av motparter, finansieringskällor och
löptider på låneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfaciliteter
med verksamhetsanpassad låneduration. Genomsnittlig löptid på totala
låneramar är 3,3 (4,2) år vilket är i enlighet med fastslagen policy.
Behov av refinansiering ses regelbundet över av Bolidens finansfunktion. Refinansieringsbehovet är framför allt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen har lånevillkor som innebär
att Boliden måste uppfylla vissa definierade nyckeltal för att undvika
förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra
ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konflikt med lånevillkor. Under 2011
har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor.
Per 31 december 2011 uppgår Bolidens låneduration till 3,3 (4,2)
år och betalningsberedskap till 8 734 (10 728) MSEK, bestående av
likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år
med avdrag för utställda företags­certifikat och lån som förfaller inom
ett år.
bol iden årsred o visning 2011
77
NOTER
Fortsättning not 19
Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till
central överblick av likvidflöden och effektiv hantering av koncernens
samlade likviditet. Eventuell överskottslikviditet används för att amortera externa skulder så länge Boliden är nettolåntagare.
Kredit- och motpartsrisk
Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion
inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa kredit- och motpartsrisken accepteras endast
motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per
motpart i möjligaste mån begränsas. Dessa begränsningar återfinns
i Bolidens finanspolicy i form av lägsta godtagna kreditbetyg samt maximal placering av likvida medel per motpart.
Den maximala kreditexponeringen uppgick per balansdagen 31
december 2011 till 2 684 (2 341) MSEK, bestående av kundfordringar,
räntefordringar, derivatinstrument samt likvida medel. Se not 22.
Kreditrisker i finansiell verksamhet
Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid
handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering
ingår Boliden nya finansiella derivat med motparter med högsta möjliga kreditbetyg. Därutöver fördelas derivaten mellan många motparter. Riskkontroll inom finansfunktionen följer kontinuerligt upp
exponering för motpartsrisk. Kreditkvalitet och motpartsspridning
för derivaten anses god under 2011. Per 31 december 2011 uppgick
den totala motpartsexponeringen i derivatinstrument till ett nettomarknadsvärde om 447 (146) MSEK (nettotillgång mot banker och
mäklare).
I enlighet med Bolidens finanspolicy sker placering av likvida medel,
enligt Bolidens definition kontanta medel och kortfristiga placeringar,
endast hos emittenter med lägst A i kreditbetyg enligt Standard &
Poor’s.
78
bol iden årsred o visning 2011
Kreditrisker i kundfordringar
Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en
kredit­risk. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevakning, korta kredittider samt dagliga rutiner
för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga
reserveringar för osäkra fordringar. Den enskilt största kundfordran
motsvarar cirka en tiondel av koncernens totala kundfordringar per 31
december 2011. I övrigt är koncentrationen av kundfordringarna låg
och kredittiderna korta. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara
mycket god. Nedskrivningar på ute­stående kundfordringar per 31
december 2011 förekommer endast till mycket begränsade belopp
och har även historiskt varit obetydliga. Se även not 14 på sidan 73
om kundfordringar.
Risk management och försäkring
Risk Management-funktionen i Boliden har som mål att minimera den
totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att
kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande
arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncern­
gemensamma försäkringslösningar.
NOTER
Not
20
Finansiella skulder och förfallostruktur
2011-12-31
MSEK
Finansiella skulder
Valuta
Ränta1, %
Förfallo­struktur2
Nominella
belopp
2012
2013
Syndikerad kreditfacilitet
EUR
2,87
626
18
635
Syndikerad kreditfacilitet
SEK
2,84
2 048
52
2 083
2014
2015
2016
2017+
579
Obligationslån
EUR
3,80
1 653
63
63
47
719
477
Obligationslån
SEK
3,61
1 265
678
417
25
9
230
Företagscertifikat 3
SEK
2,93
166
174
4,00
10
10
Leverantörsskulder
3 551
3 551
Totalt Boliden
9 319
4 546
3 198
72
728
707
579
Finansiell leasing, övrigt
2010-12-31
MSEK
Finansiella skulder
Förfallo­struktur2
Valuta
Ränta1, %
Nominella
belopp
2011
2012
2013
2014
2015
2016+
0
Syndikerad kreditfacilitet
EUR
2,83
834
24
24
844
0
0
Syndikerad kreditfacilitet
SEK
3,16
591
110
19
608
0
0
0
Obligationslån
SEK
3,61
1 265
46
677
416
9
9
232
Obligationslån
EUR
3,75
1 663
60
60
60
280
271
1 278
Företagscertifikat 3
SEK
1,61
449
456
779
1 928
289
280
1 509
Finansiell leasing, övrigt
12
12
Leverantörsskulder
4,00
4 622
4 622
Totalt Boliden
9 436
5 330
1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.
2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ev derivat.
3) Utestående företagscertifikat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.
Låneportfölj
Boliden har syndikerade kreditfaciliteter om totalt 410 MEUR och
5 800 MSEK. Av faciliteten på 410 MEUR förfaller 41 MEUR 2012
och 369 MEUR 2013. Faciliteten på 5 800 MSEK förfaller 2015.
Utnyttjad del av kreditfaciliteterna uppgick per 31 december 2011 till
2 680 (1 434) MSEK. Därutöver har Boliden outnyttjade EKN-garanterade kreditfaciliteter om 2 000 MSEK med förfall 2017. Boliden har
2011 tecknat en kreditfacilitet om upp till 85 MEUR med Europeiska
Investeringsbanken (EIB). Faciliteten som är tillgänglig i olika valutor,
löper upp till 10 år från nyttjandet och är kopplat till expansionen av
Bolidens anläggning för elektronikskrotåtervinning vid Rönnskärsverken. Lånet planeras att nyttjas från 2012. Boliden har även ett antal
riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner som per 31
december 2011 uppgår till totalt 2 918 (2 928) MSEK som förfaller
till betalning åren 2012–2018. Bolidens företagscertifikatprogram
har ett rambelopp om 2 500 MSEK, per 31 december 2011 var 166
(449) MSEK utestående.
Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2011
till 3,3 (4,2) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen
uppgick till 3,29 (3,29) procent. Boliden har tecknat ränteswappar
motsvarande 67 (87) procent av aktuell låneskuld. Säkrad del av skulden har en genomsnittlig ränta om 3,51 (3,50) procent baserat på
nuvarande lånevillkor. De ingångna ränteswapparna förlänger räntebindningstiden på utestående lån, som per 31 december 2011 uppgick
till 1,0 (2,0) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar ränteflöden från ränteswappar. ­Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och
outnyttjade kreditlöften överstigande ett år med avdrag för utställda
företagscertifikat och kort upplåning, uppgick till 8 734 (10 728) MSEK
per 31 december 2011.
I förfallostrukturen över de finansiella skulderna (inkl räntebetalningar) ovan återfinns odiskonterade kassaflöden som kommer av
koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Ränteförfall (inklusive ränteswappar) har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.
bol iden årsred o visning 2011
79
NOTER
Not
21
Finansiella derivatinstrument
Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.
2011-12-31
2010-12-31
Nominellt
belopp
Verkligt värde
före nettning
Nominellt
belopp
Valutaterminer
–4 506
79
–3 031
–17
Råvaruderivat
1 030
74
950
152
Valutaterminer
–5 742
–314
281
–12
Råvaruderivat
–9 258
515
–
–
Räntederivat
–3 869
–27
–4 182
–51
120
–4 455
Utestående derivatinstrument, MSEK
Verkligt värde
före nettning
Transaktionsexponering (bindande åtaganden)
Transaktionsexponering (prognostiserade kassaflöden)
Omräkningsexponering
Valutaterminer
–4 189
Totalt
74
447
2011-12-31
Förfallostruktur derivatinstrument,
nominella belopp, MSEK
146
2010-12-31
2012
2013
2014
2015
2011
2012
Valutaterminer
–11 177
–1 590
–385
–1 285
–7 155
–50
Råvaruderivat
–3 849
–2 561
–426
–1 392
558
392
Räntederivat
–3 869
2013
2014
2015
–4 182
Säkringsredovisning, MSEK
2011
2010
–1 530
–953
1 530
953
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar
–
–
Ineffektivitet i kassaflödessäkringar
–
11
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden
– Värdeförändring på säkrad post
Ineffektivitet i säkringar av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet
–
–
Total ineffektivitet
0
11
Resultatpåverkan för 2011 från effektiva kassaflödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till 297 (431) MSEK, varav 325 (501)
MSEK avser valuta- och metallprissäkringar, 0 (11) MSEK elderivat och –28 (–81) MSEK ränteswappar.
Valutaderivat avseende prognostiserad exponering –
Kassa­flödessäkring
Bolidens utestående valutasäkringar för valutaexponering i USD/SEK,
EUR/USD och USD/NOK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan.
Valutor
2012
Säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förfaller
2015 men avses förlängas. Bolidens övriga valutakursrisker avseende
prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 19 finns
att läsa om koncernens transaktionsexponering.
2013
2014
2015
2016
2017
USD/SEK
Säkrad volym (MUSD)
531
293
56
72
70
43
Terminskurs, USD/SEK
6,79
6,76
6,83
6,78
6,77
6,77
Marknadsvärde, MSEK
–92
–71
–13
–23
–23
–14
–13
–23
–23
–14
EUR/USD
Säkrad volym (MUSD)
197
91
Terminskurs, EUR/USD
1,35
1,35
Marknadsvärde, MSEK
–57
–23
USD/NOK
Säkrad volym (MUSD)
Terminskurs, USD/NOK
Marknadsvärde, MSEK
Marknadsvärde totalt, MSEK
39
18
5,95
6,03
–5
–2
–154
–96
Vid balansdagen 31 december 2010 fanns inga utestående kurssäkringar avseende prognostiserad exponering.
80
bol iden årsred o visning 2011
NOTER
Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering
– Kassa­flödessäkring
I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens utestående
prissäkringar för zink, koppar, bly, silver och guld per 31 december
Metaller
2011. De säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017
förfaller 2015 men avses förlängas. Bolidens övriga metallprisrisker
avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not
19 finns att läsa om koncernens transaktionsexponering.
2012
2013
2014
2015
2016
2017
125 400
62 250
2 230
2 125
315
92
27 600
14 100
9 080
8 746
279
109
23 100
11 400
2 324
2 219
43
9
Säkrad volym (000 troy oz)
2 940
1 524
Terminspris, USD/troy oz
28,45
27,12
5
–12
72 420
1 376
58 200
38 400
48 600
47 000
29 000
1 387
1 455
1 491
1 487
1 490
–102
–81
–38
–40
–40
–24
540
117
–38
–40
–40
–24
Zink
Säkrad volym (ton)
Terminspris, USD/ton
Marknadsvärde, MSEK
Koppar
Säkrad volym (ton)
Terminspris, USD/ton
Marknadsvärde, MSEK
Bly
Säkrad volym (ton)
Terminspris, USD/ton
Marknadsvärde, MSEK
Silver
Marknadsvärde, MSEK
Guld
Säkrad volym (troy oz)
Terminspris, USD/troy oz
Marknadsvärde, MSEK
Vid balansdagen 31 december 2010 fanns inga utestående råvaruderivat avseende prognostiserad exponering.
Känslighetsanalys – Övrigt totalresultat
I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat, före skatt, från värdeförändringar av finansiella instrument
baserat på utestående derivat och på balansdagspriser 31 december
2011 (31 december 2010). Finansiella instrument ingås med syftet
att minska den risk koncernen exponeras för, se not 19 Transaktionsexponering. Värdeförändringar på finansiella instrument avseende
Förändring av metallpriser eller valutakurser +10%
bindande åtaganden och omräkningsexponering får mycket begränsad
eller ingen effekt på resultat eller Övrigt totalresultat. Tabellen nedan
omfattar således uteslutande effekter från värdeförändringar av finansiella derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade
exponering. Analysen för 2010 är representativ för balansdagen men
ej under perioden 2010 då huvuddelen av säkringarna förföll.
2011-12-31
2010-12-31
Effekt på övrigt totalresultat, MSEK
Effekt på övrigt totalresultat, MSEK
Zink
–242
–
Koppar
–217
–
–49
–
–87
–
Bly
Silver
Guld
–331
–
USD/SEK
–543
28
bol iden årsred o visning 2011
81
NOTER
Not
22
Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori
2011-12-31
Värderingsklassificering
Innehav
­värderade till
verkligt värde
Finansiella
Låne- och
­tillgångar
kund­- ­tillgängliga för
fordringar
försäljning
Derivat som
används i
­säkrings­redovisning
Summa
r­ edovisat
värde
Verkligt
värde
55
55
1 014
1 014
1 014
3
3
3
1 204
1 257
1 257
355
355
1 204
2 684
2 684
4 957
4 957
4 957
10
10
10
Nivå 2
Övriga
finansiella
­skulder
Nivå 2
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar
55
Finansiella placeringar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Räntebärande fordringar
Derivatinstrument
53
Likvida medel
Kassa och bank
Summa finansiella tillgångar
355
53
1 372
55
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Övriga räntebärande skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Derivatinstrument
22
Summa finansiella skulder
22
bol iden årsred o visning 2011
801
801
3 551
3 551
810
810
10 129
10 129
788
–
Bolidens innehav av finansiella instrument som redovisas till verkligt
värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värde-hierarkin, se redovisningsprinciperna. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntemarginaler. Per
31december 2011 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i
nivå med marknadsmässiga räntemarginaler på kreditmarknaden.
82
801
3 551
–
788
9 319
Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade
värdet.
Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde
anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort
förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att
eventuell dröjsmålsränta debiteras.
NOTER
2010-12-31
Värderingsklassificering
Innehav
­värderade till
verkligt värde
Finansiella
Låne- och
­tillgångar
kund- ­tillgängliga för
fordringar
försäljning
Nivå 2
Derivat som
används i
­säkrings­redovisning
Övriga
finansiella
­skulder
Summa
r­ edovisat
värde
Verkligt
värde
Nivå 2
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar
27
Finansiella placeringar
32
32
2
2
2
1 167
1 167
1 167
4
4
4
317
317
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Räntebärande fordringar
Derivatinstrument
4
313
Likvida medel
Kassa och bank
Summa finansiella tillgångar
821
4
1 994
27
313
821
821
0
2 343
2 343
4 353
4 353
4 353
12
12
12
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Övriga räntebärande skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Derivatinstrument
14
Summa finansiella skulder
14
449
449
449
4 622
4 622
4 622
171
171
9 436
9 607
9 607
157
–
–
157
bol iden årsred o visning 2011
83
NOTER
Not
23
Övriga kortfristiga skulder
2011-12-31
2010-12-31
322
301
81
83
Övriga upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
671
686
Övriga rörelseskulder
109
224
1 183
1 294
Upplupna löner och sociala kostnader
Upplupna räntekostnader
Not
24
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Koncern
Moderbolag
2011
2010
2011
2010
Inga
Inga
Inga
Inga
–
–
6 499
4 790
652
525
198
199
3
2
–
–
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen
Övriga borgensförbindelser och
garantier
Pensionsskuld
Avtalade restvärden enligt
­leasingkontrakt
47
46
–
–
702
573
6 697
4 989
Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 6 696
(4 989) MSEK avser moderbolagsborgen för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till
11 882 (12 408) MSEK.
Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och
vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen
eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventual­
förpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för
närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att
innebära kostnader eller investeringar.
Rättsliga processer
Översikt
Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet
och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer,
som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas
nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt
påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.
Tvister
Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien
I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotter­
bolag Boliden Apirsa S.L. (”Apirsa”).
Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa
och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren
ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av
design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.
Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader,
skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad
och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet
84
bol iden årsred o visning 2011
har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag Boliden BV samt
Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i
Apirsa.
Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen (Junta de
Andalucía) Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella
grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre
instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde
lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV
och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet har lokalregeringen
själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden
BV och Boliden AB överklagade beslutet till administrativ domstol. I
november 2007 förklarade domstolen att lokalregeringens beslut är
ogiltigt. Lokalregeringen överklagade beslutet till högsta administrativa
instans som under november respektive december 2011 förklarade
lokalregeringens beslut och krav mot samtliga de tre berörda Bolidenbolagen för ogilitiga på formella grunder. Besluten är slutliga och kan
inte överklagas. Lokalregeringens krav har inte prövats i sak och lokalregeringen har nu begärt att den högsta administrativa domstolen ger
besked om den instansordning inom vilken saken kan prövas.
Mot bakgrund av att det i brottmålsprocessen slogs fast att damm-­
olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel inledde Apirsa 2002
en process i civil domstol mot de företag som är ansvariga för dammens design och konstruktion och deras försäkringsbolag. Apirsas
talan har i dom från november 2006 och september 2009 lämnats
utan bifall. Apirsa överklagade gällande en rättsfråga till högsta instans
som i januari 2012 lämnade Apirsas talan utan bifall. Beslutet är slutligt och kan inte överklagas.
Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens
spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig
ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget
har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.
Säkerheter för efterbehandlingskostnader
Umeå tingsrätt, miljödomstolen, beslöt under 2008 att Boliden Mineral AB ska ställa säkerhet om 660 MSEK för de efterbehandlingskostnader som verksamheten i Aitik kan föranleda. I ett särskilt beslut har
miljödomstolen godkänt en av Boliden AB utställd moderbolagsborgen
som säkerhet. Naturvårdsverket har inte ansett att säkerhet i form av
moderbolagsborgen bör godtas och har överklagat miljödomstolens
beslut i denna del till Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD). Domen,
som meddelades i januari 2012, innebär att MMÖD upphäver underinstansens godkännande av moderbolagsborgen vilket medför att
annan säkerhet måste ställas.
NOTER
Not
25
Tilläggsinformation till kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.
Betalda räntor
2011
2010
Erhållen ränta
1
2
–176
–149
Erlagd ränta
Räntor externa lån
Räntor valutaterminer
84
–41
–92
–190
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank
Kortfristiga placeringar
355
329
0
491
355
821
De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med
en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och
som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för
endast en obetydlig risk för värdefluktuation.
Not
26
Information per verksamhetsområde och geografisk marknad
Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 64 för kompletterande information.
Segment – Affärsområden
2011-12-31
Gruvor
Smältverk
Övrigt
Elimineringar
Koncernen
Externa försäljningsintäkter
1 646
38 347
4
–
39 998
231
94
–
–
326
8 401
29
–27
–8 404
–
10 279
38 471
–23
–8 404
40 323
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar
Interna försäljningsintäkter
Nettoomsättning
Resultatandelar i intressebolag
Rörelseresultat
–
–
0
–
0
3 913
790
–76
121
4 748
Finansnetto
–188
Resultat efter finansnetto
4 560
Skatter
–1 171
Årets nettoresultat
3 389
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar
Varulager
Övriga fordringar
Tillgångar i sysselsatt kapital
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt
Övriga skulder
Skulder i sysselsatt kapital
88
3 095
–
–
3 184
14 753
8 078
95
–
22 927
1
33
28
–
62
474
7 571
–
–309
7 737
838
1 850
1 466
–882
3 271
16 154
20 627
1 589
–1 191
37 181
619
434
111
–
1 164
1 265
3 982
1 180
–882
5 544
1 884
4 416
1 291
–882
6 709
14 272
16 213
298
–309
30 473
Avskrivningar inkl netto utrangeringar
1 110
823
3
Avskrivningar exkl netto utrangeringar
1 108
819
–
–
1 927
Investeringar
2 338
1 674
33
–
4 045
–
–
–
–
–
Totalt sysselsatt kapital
Väsentliga kostnader som inte motsvaras
av ­u tbetalning
1 937
bol iden årsred o visning 2011
85
NOTER
Fortsättning not 26
2010-12-31
Gruvor
Smältverk
Övrigt
Elimineringar
Koncernen
1 935
34 266
4
–
36 206
401
100
10
–
510
Interna försäljningsintäkter
7 243
25
–27
–7 241
0
Nettoomsättning
36 716
Externa försäljningsintäkter
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar
9 580
34 390
–13
–7 241
Resultatandelar i intressebolag
–
–
–
–
–
Innehav utan bestämmande inflytande
–
2
–
–
2
4 113
1 946
–94
–322
5 643
Rörelseresultat
Finansnetto
–312
Resultat efter finansnetto
5 331
Skatter
–1 374
Årets nettoresultat
3 957
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Kapitalandelar
89
3 092
–
–
3 181
13 540
7 273
75
–
20 888
1
0
5
–
6
438
7 915
–
–430
7 924
1 166
1 727
485
–1 137
2 240
15 235
20 007
565
–1 567
34 239
476
382
143
–
1 001
Övriga skulder
1 257
5 401
566
–1 137
6 087
Skulder i sysselsatt kapital
1 733
5 783
710
–1 137
7 088
Varulager
Övriga fordringar
Tillgångar i sysselsatt kapital
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt
Totalt sysselsatt kapital
13 501
14 225
–145
–430
27 151
Avskrivningar inkl netto utrangeringar
954
850
1
–
1 805
Avskrivningar exkl netto utrangeringar
954
848
0
–
1 802
2 189
804
3
–
2 996
–
–
–
–
–
Investeringar
Väsentliga kostnader som inte motsvaras
av utbetalning
Boliden har två kunder inom segmentet Smältverk, som står för 18
(24) respektive 11 (11) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga
kunder representerar vardera mindre än 8 (10) procent av Bolidens
totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella
kunder men även till basmetallhandlare och internationella metallager
som LME.
Investeringar i materiella och immateriella
tillgångar
2011-12-31
2010-12-31
Sverige
3 096
2 190
Finland
459
444
Norge
Irland
87
75
372
285
1
2
4 015
2 996
Geografiska områden
Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
Övriga länder
Försäljningsintäkter
2011
Sverige
7 623
9 088
Övriga Norden
4 831
4 033
Av Bolidens försäljningsintäkter på 40 323 (36 716) MSEK 2011,
utgör försäljning av metall 35 063 (31 996) MSEK, försäljning av koncentrat 2 114 (1 934) MSEK och övrigt 3 055 (2 786) MSEK.
13 113
11 147
Tyskland
2010
Storbritannien
7 314
6 131
Övriga Europa
7 049
6 257
Nordamerika
Övriga marknader
Tillgångar i sysselsatt kapital
0
4
393
56
40 323
36 716
2011-12-31
2010-12-31
Sverige
29 737
27 053
Finland
3 410
3 213
Norge
1 622
1 664
Irland
2 390
2 295
22
14
37 181
34 239
Övriga länder
86
bol iden årsred o visning 2011
NOTER
Not
27
Närstående
Relationer
Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not 10 på sidan
70, Andel i koncernföretag, samt i not 11 på sidan 71, Andel i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt
ersättning till dessa, redo­visas i not 1 på sidorna 65–66, Anställda och
personalkostnader, samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 100–
103.
Transaktioner
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har
eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär
med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt
garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.
Not
28
Händelser efter 31 december 2011
Miljötillstånd meddelat för Garpenbergsexpansionen
Mark- och miljödomstolen (MMD) meddelade den 31 januari 2012
tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet om upp till 3 Mton malm
per år vid Garpenbergsgruvan. Tillståndet innehåller ett så kallat verkställighetsförordnande, vilket innebär att Boliden får påbörja expansionen genast och utan att invänta prövningen av eventuella överklaganden. Tillståndet är förenat med villkor som är rimliga och som i stor
utsträckning motsvarar de som Boliden föreslagit. Om MMD:s dom
inte överklagas vinner den laga kraft den 21 februari 2012.
Dom om Aitiks ekonomiska säkerhet
Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) har prövat frågan om en
moderbolagsgaranti från Boliden AB kan godkännas som säkerhet för
Boliden Mineral AB:s skyldighet att efterbehandla vid Aitikgruvan.
I domen som meddelades i januari 2012 upphävde MMÖD underinstansens godkännande av moderbolagsgarantin. Det innebär att
Boliden nu måste ställa en annan säkerhet.
Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien
För händelser efter den 31 december 2011 avseende rubricerade
tvister hänvisas till Not 24 på sidan 84.
bol iden årsred o visning 2011
87
STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsens förslag till vinst­disposition 2011 och yttrande enligt
aktie­bolagslagen 18:4
Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet
efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning
utgår med 4 (5) Sek per aktie eller totalt 1 094 (1 368) Msek, vilket
motsvarar 32,3 procent av resultatet efter skatt för 2011. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 3 607 Msek och koncernens totala
egna kapital uppgår till 21 032 Msek. Efter den föreslagna utdelningen
till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till
2 513 Msek och koncernens egna kapital till 19 938 MSEK. Styrelsen
har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de
risker som förknippas med verksamheten.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i
Sverige och koncern­redovisningen har upprättats i enlighet med de
internationella redovisningsstandarder, Ifrs, sådana de antagits av Eu.
Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rätt­
visande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en
rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets ­verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker
och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår
i koncernen står inför.
Stockholm 10 februari 2012
Anders Ullberg
Ordförande
Marie Berglund
Styrelseledamot
Staffan Bohman
Styrelseledamot
Lennart Evrell
VD och koncernchef
Michael G:son Löw
Styrelseledamot
Ulla Litzén
Styrelseledamot
Leif Rönnbäck
Styrelseledamot
Matti Sundberg
Styrelseledamot
Marie Holmberg
Arbetstagarrepresentant
Bo Karlsson
Arbetstagarrepresentant
Hans-Göran Ölvebo
Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits 13 februari 2012
Ernst & Young AB
Lars Träff
Auktoriserad revisor
88
bol iden årsred o visning 2011
REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Boliden AB (publ)
Organisationsnummer 556051-4142
Rapport om årsredovisningen och koncern­r edovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för
Boliden AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna
22–88.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovis­
ningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att
upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild
enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits
av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som
styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige.
Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel­
aktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter
i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om
effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som
har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
visande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den
31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden
enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits
av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig
med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktie­
bolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens
motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att
kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår
revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är
ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat
i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i
förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt-
Stockholm 13 februari 2012
Ernst & Young AB
Lars Träff
Auktoriserad revisor
bol iden årsred o visning 2011
89
mineralreserver och mineraltillgångar
Mineralreserver och mineraltillgångar
Framgångsrik prospektering leder till att mineraltillgångar och -reserver tillförs i högre takt än gruv­
produktionen vilket skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt. Prospektering sker dels i anslutning till
befintliga gruvor för att öka deras livslängd och dels i nya områden för att utöka gruvportföljen med nya
tillgångar. Förutom prospektering påverkas mineraltillgångar och -reserver av faktorer som antagna
metallpriser och gruvkostnader.
POSITIV TREND UNDER DE SENASTE ÅREN
Bolidens ökade satsningar på prospektering sedan 2003 har lett till
nettoökningar i framför allt Garpenberg och Aitik. Även Bolidenområdet har utvecklats positivt under de senaste åren. Tara har
­nästan bibehållit mineralreserven medan mineraltillgångarna netto
har minskat.
BERÄKNINGARNA AV MINERALreserver OCH
­M INERALtillgångar 2011
Boliden sammanställer varje år en beräkning av sina mineral­reserver
och mineraltillgångar. Bolidens beräkningar och samman­
ställningar sker enligt rekommendationerna från den svenska
branschföreningen SveMin för gruv- och metallföretag, vilka är i
överensstämmelse med internationella regelverk. Mer information
om hur beräkningarna har genomförts och vilka personer som har
ansvarat för dem finns senare i avsnittet.
Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar fortsatte överlag att utvecklas positivt under 2011. Ökade resurser har bidragit
till det positiva resultatet. Utvecklingen förklaras av goda prospekteringsresultat men höga metallpriser har också bidragit.
Mineraltillgångarna i Aitik ökade 2011 med 46 miljoner ton medan
mineralreserven minskade med 23 miljoner ton. Samtidigt bröts
31,5 miljoner ton malm och differensen förklaras av att de högre priserna innebar att ytterligare tonnage kunde tillföras mineralreserven. Ökningen av mineraltillgången beror på borrningar under året.
Dessa har till största delen skett i Aitik Östra som ligger som närmast 300 meter nordost om Aitiks dagbrott. Borrningar fortsätter
i området. Med nuvarande planering kommer produktion att pågå
till och med 2030.
Garpenberg
I Garpenberg ökade mineraltillgångarna med 1,8 miljoner ton
medan mineralreserven minskade med 1,5 miljoner ton, vilket i stort
sett motsvarar brytningen. Borrningar mot Kaspersbomineraliseringen har gett mycket bra resultat. Undersökningarna pågår fortfarande och kommer att utvärderas under 2012. Utbyggnad av produktionskapaciteten pågår och med utbyggnaden inräknad sträcker
sig planerad produktion till 2031.
Bolidenområdet
Aitik
Mineraltillgången ökade med 4,6 miljoner ton, motsvarande
28%, under 2011.
Mineraltillgången ökade med 46 miljoner ton under 2011.
Tusen ton
Tusen ton
20 000
2 000 000
15 000
1 500 000
10 000
1 000 000
5 000
500 000
0
02
03
04
05
06
Bevisad/Sannolik mineralreserv
Känd/Indikerad mineraltillgång
Antagen mineraltillgång
Produktion x 10
90
Aitik
bol iden årsred o visning 2011
07
08
09
10
11
0
Antagen
Känd/Indikerad
Bevisad/Sannolik
02
03
04
05
Bevisad/Sannolik mineralreserv
Känd/Indikerad mineraltillgång
Antagen mineraltillgång
Produktion x 10
06
07
08
09
10
11
mineralreserver och mineraltillgångar
Bolidenområdet
I Bolidenområdet ökade mineralreserven med 1,1 miljoner ton, eller
10 procent, och mineraltillgången med 4,6 miljoner ton eller 28 procent. Det är framför allt den framgångsrika prospekteringen i
­Renström och Kristineberg som ligger bakom ökningarna. Med
nuvarande planering kommer produktion att pågå till och med
2021.
Tara
Genom prospektering i och runt gruvan kunde mineraltillgångar
tillföras och uppgraderas till mineralreserver. Detta kunde dock
inte kompensera för brytningen under året och totalt sett minskade
både mineralreserv och mineraltillgång i Tara. Med nuvarande planering beräknas produktion pågå till 2020.
OM KL ASSIFICERINGEN
Gruvföretag delar in sina mineraltillgångar i olika kategorier beroende på kännedom om fyndigheten. För uppgradering av en mineraltillgång till mineralreserv krävs tekniska utredningar som gör
det möjligt att bedöma om tillgången kommer att bli lönsam att
utvinna.
Mineraltillgångar är en koncentration av mineraler i berg­
grunden i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det finns ­rimliga
möjligheter till eventuell ekonomisk utvinning. Mineralreserver är
de delar av en känd eller indikerad mineraltillgång som kan brytas
och förädlas efter att företagets lönsamhetskrav vägts in, med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, malmför­luster,
pelaravsättningar och processutbyten.
Mineraltillgångar delas in i tre kategorier medan mineral­reserver
delas in i två kategorier.
I Bolidens sammanställning av beräkningarna redovisas
mineral­tillgångarna och mineralreserverna separat, det vill säga att
mineraltillgångarna anges utöver mineralreserven (se tabellerna på
sidorna 93–94).
Antagen mineraltillgång
Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar
men där informationen är så gles att geologi och haltsamband i fyndigheten inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av
rimliga antaganden. Det innebär att fortsatta undersökningar inte
med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan flyttas till en högre kategori.
Indikerad mineraltillgång
Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning och provtagning. Informationstätheten är för
gles för att bekräfta samband men geovetenskapliga tolkningar ger
ändå en rimlig uppfattning om fyndighetens geologi och haltsamband. Tillsammans är informationen och tolkningarna tillräckliga
för att kunna göra tekniska och ekonomiska kalkyler för att bedöma
projektets lönsamhet.
Känd mineraltillgång
Känd mineraltillgång är en mineraltillgång där informationen från
borrningar och provtagningar bekräftar fyndighetens geologiska
samband och/eller haltsamband. Det tekniska underlaget är sådant
att brytningsplaner kan tas fram. Dessa utgör sedan grunden för
att i nästa steg genomföra tekniska och ekonomiska analyser av projektets lönsamhet.
Sannolik mineralreserv
Sannolik mineralreserv är de delar av en känd eller indikerad
mineral­tillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och
förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.
Bevisad mineralreserv
Bevisad mineralreserv är de delar av en känd mineraltillgång där
brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det
Garpenberg
Tara
Mineraltillgången ökade med 1,8 miljoner ton under 2011.
Både mineraltillgång och mineralreserv under 2011.
Tusen ton
Tusen ton
30 000
30 000
Antagen
25 000
25 000
Känd/Indikerad
20 000
20 000
Bevisad/Sannolik
15 000
15 000
10 000
10 000
5 000
5 000
0
02
03
04
05
Bevisad/Sannolik mineralreserv
Känd/Indikerad mineraltillgång
Antagen mineraltillgång
Produktion x 10
06
07
08
09
10
11
0
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
Bevisad/Sannolik mineralreserv
Känd/Indikerad mineraltillgång
Antagen mineraltillgång
Produktion x 10
bol iden årsred o visning 2011
91
mineralreserver och mineraltillgångar
tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.
GRUNDEN FÖR BERÄKNINGARNA
Boliden har nödvändiga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för samtliga gruvor som är i drift. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd.
Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:
Gränshalter
Den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet
beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för
brytning, malmtransport, anrikning, koncentrattransport och
administration. Kostnaden ställs mot värdet av produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för vidareför­
ädling i smältverk.
Metallpriser
Vid beräkningar av mineralreserver används i huvudsak planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över
den kommande konjunkturcykeln. Av tabellen nedan framgår vilka
planeringspriser Boliden för närvarande använder.
Pl anerings­
priser
Priser/
kurs
Förändring
mot 2010
Koppar
5 500 USD/ton
+500
Zink
2 100 USD/ton
+100
Bly
Guld
2 000 USD/ton
+400
1 100 USD/tr.oz
+350
20 USD/tr.oz
+8
Silver
Molybden
12 USD/ton
0
280 USD/kg
+40
USD/SEK
7,00
–0,58
EUR/SEK
9,00
–0,10
Tellur
prospek teringskostnader och antal borrade meter
Boliden fortsätter prospekteringssatsningarna. Under 2011
satsades totalt 282 MSEK och antalet borrade meter var
188 403.
MSEK
Meter
350
250 000
300
200 000
250
200
150 000
150
100 000
100
50 000
50
0
02
03
04
05
06
07
Prospekteringskostnader
92
bol iden årsred o visning 2011
08
09
10
11
0
Antal borrmeter
Densitet
För massiva sulfidmalmer, som utgör flertalet av Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver, används en formel som baseras på
de ingående halterna. I övriga fall sker densitetsmätningar för de
olika malmtyperna.
Gråbergsinblandning
Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla mineralreservsberäkningar ingår antagen
gråbergsinblandning.
Malmförluster
Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, så kallade
pelaravsättningar. I mineralreservsberäkningarna har hänsyn tagits
till dessa faktorer baserat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.
Minsta malmbredd
Den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Det innebär att malm­
zoner som är smalare än minsta malmbredd räknas om till den
medel­halt som gäller för hela bredden.
REGELVERK, KODER OCH REKOMMENDATIONER
Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar har beräknats och
sammanställts i enlighet med rekommendationerna från svenska
branschföreningen SveMin för gruv- och metallföretag, vilka är i
överensstämmelse med Australasian Institute of Mining and
Metallurgy’s JORC code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med
”CIM Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines” antagna av CIM den 20 augusti 2000 och
som utgör den del av Ontario Securities Commission (OSC) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur mineralreserver
och mineraltillgångar ska redovisas.
Mineraltillgångarna och mineralreserverna har sammanställts
under ledning av Gunnar Agmalm, som av SveMin är registrerad
som ”Kvalificerad Person”. Gunnar Agmalm är medlem i Ausimm
och har mer än 20 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.
Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton,
Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd. John Ashton är ”Qualified
Person” och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining
samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.
mineralreserver och mineraltillgångar
Mineralreserver per 31 december 2011
Kvantitet,
kton 2011
Kvantitet,
kton 2010
2011
Au (g/t)
Ag (g/t)
Cu (%)
Zn (%)
Pb (%) Mo (g/t)
Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg
Renström
Maurliden
Bevisad
1 020
1 340
1,2
24
1,3
1,9
0,1
Sannolik
3 800
2 800
0,5
41
0,4
6,8
0,4
Bevisad
140
170
3,3
150
0,7
8,0
1,6
Sannolik
2 180
1 590
2,1
152
0,9
5,6
1,3
Bevisad
1 300
1 300
1,3
51
0,2
3,6
0,4
520
1 060
0,5
14
1,0
0,2
Sannolik
Maurliden Östra
Bevisad
Sannolik
Summa
Bevisad
2 480
2 820
1,4
45
0,7
3,2
0,3
Sulfidmineraliseringar
Sannolik
6 500
5 400
1,0
76
0,6
5,9
0,6
Guldmineraliseringar
Kankberg
Aitik
Garpenberg
Tara
Bevisad
500
120
3,1
9
159
Sannolik
2 600
2 660
3,7
14
166
Bevisad
486 000
504 000
0,15
1,6
0,25
28
Sannolik
224 000
229 000
0,13
1,6
0,24
31
Bevisad
17 400
18 800
0,3
119
0,06
5,6
2,2
Sannolik
6 200
6 300
0,2
216
0,04
3,6
1,4
Bevisad
3 300
3 500
7,8
1,9
Sannolik
12 400
12 500
6,9
1,8
Avrundningar förekommer.
bol iden årsred o visning 2011
93
mineralreserver och mineraltillgångar
Mineraltillgångar per 31 december 2011
Kvantitet,
kton 2011
Kvantitet,
kton 2010
2011
Au (g/t)
Ag (g/t)
Cu (%)
Zn (%)
Pb (%) Mo (g/t)
Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg
Petiknäs N
50
50
Indikerad
3 760
1 660
0,7
31
0,7
5,0
0,3
Antagen
2 600
2 300
0,5
29
0,5
3,0
0,2
Känd
Känd
Indikerad
Antagen
Renström
Maurliden
310
310
8,1
73
1,8
3,1
0,3
1 200
1 200
2,7
52
0,6
1,8
0,3
720
720
3,3
33
0,5
1,2
0,2
10
10
2,8
135
1,2
6,8
1,1
Indikerad
2 170
1 510
2,2
95
0,6
6,1
0,9
Antagen
3 960
1 890
2,4
158
0,4
7,5
1,6
Känd
1 050
1 050
1,3
40
0,4
3,3
0,2
360
360
0,9
45
0,7
2,9
0,2
360
410
0,4
11
0,4
0,2
Känd
Indikerad
Antagen
Maurliden Östra
Känd
Indikerad
Antagen
Summa
Känd
1 400
1 400
2,5
47
0,7
3,3
0,2
Sulfidmineraliseringar
Indikerad
7 900
5 100
1,4
52
0,6
4,5
0,4
Antagen
7 300
4 900
1,8
100
0,5
5,3
1,0
Guldmineraliseringar
Kankberg
Älgträsk
38
59
0,5
2
80
Indikerad
200
610
2,8
9
82
Antagen
140
120
4,4
6
78
Indikerad
2 930
2 930
2,6
3
Antagen
1 270
1 270
1,8
3
Känd
Känd
Summa
Känd
40
60
0,5
2
Guldmineraliseringar
Indikerad
3 100
3 500
2,6
3
Antagen
1 400
1 400
2,0
3
Aitik
Känd
704 000
708 000
0,12
1,0
0,19
24
Indikerad
966 000
845 000
0,11
1,0
0,18
24
94 000
164 000
0,10
0,9
0,16
24
Antagen
Garpenberg
Tara
2 900
2 600
0,3
101
0,07
3,8
Indikerad
14 300
9 900
0,4
153
0,06
4,7
2,1
Antagen
23 800
26 800
0,6
132
0,07
4,5
2,3
1,7
Känd
300
300
6,0
Indikerad
4 200
4 600
6,5
2,1
Antagen
6 000
7 000
6,9
1,7
Känd
Avrundningar förekommer.
94
1,7
bol iden årsred o visning 2011
femårsöversikter
Femårsöversikt – Koncernen
Koncernens intäk ter och resultat (MSEK)
Försäljningsintäkter
Rörelseresultat före avskrivningar
Rörelseresultat
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager
Resultat efter finansiella poster
Skatter
Nettoresultat
2007
33 204
6 805
5 428
5 620
5 196
–1 409
3 787
2008
30 987
2 426
1 004
1 793
723
212
935
2009
27 635
5 186
3 623
2 350
3 377
–876
2 501
2010
36 716
7 445
5 643
4 830
5 331
–1 374
3 957
2011
40 323
6 674
4 748
5 008
4 560
–1 171
3 389
Intäk ter och resultat per affärsområde (MSEK)
Försäljningsintäkter – Gruvor
Försäljningsintäkter – Smältverk
Försäljningsintäkter – Övrigt och elimineringar
Rörelseresultat – Gruvor
Rörelseresultat – Smältverk
Rörelseresultat – Övrigt och elimineringar
7 567
34 704
–9 067
3 135
2 297
–4
5 178
31 256
–5 447
734
372
–102
6 509
26 765
–5 639
2 159
1 724
–260
9 580
34 390
–7 254
4 113
1 946
–416
10 279
38 471
–8 427
3 913
790
45
Koncernens kassaflöde (MSEK)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Fritt kassaflöde1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
3 730
–2 518
1 212
–3 532
–2 320
5 470
–4 633
837
–514
323
3 974
–4 922
–948
571
–377
6 197
–2 995
3 202
–3 199
3
4 021
–4 024
–3
–464
–467
Koncernens finansiell a ställning (MSEK)
Balansomslutning
Sysselsatt kapital
Avkastning på sysselsatt kapital, %
Eget kapital
Avkastning på eget kapital, %
Soliditet, %
Nettoskuld
Nettoskuldsättningsgrad, %
27 231
20 145
29
12 932
26
47
5 524
43
30 252
24 733
5
16 131
7
53
6 305
39
33 258
26 229
14
16 257
16
49
7 402
46
35 128
27 151
21
18 846
23
54
4 584
24
37 615
30 473
17
21 032
17
56
6 063
29
13,37
13,37
3,42
3,42
9,14
9,14
14,47
14,47
12,39
12,39
13,17
13,17
20,00
20,00
14,53
14,53
22,66
22,66
14,70
14,70
47,28
47,28
4,00
81,25
165,00
79,00
6,07
–50
4,9
–48
58,98
58,98
1,00
17,80
86,00
14,60
5,20
–78
5,6
–73
59,44
59,44
3,00
92,10
95,30
16,10
10,07
417
3,3
423
68,90
68,90
5,00
136,70
137,70
79,50
9,45
48
3,7
52
76,90
76,90
4,00
100,50
143,50
65,35
8,11
–26
4,0
–23
273 511 169
283 276 511
15 946 000
273 511 169
273 511 169
–
273 511 169
273 511 169
–
273 511 169
273 511 169
–
273 511 169
273 511 169
–
Data per ak tie (SEK)
Periodens resultat
Före utspädning
Efter utspädning
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning
Efter utspädning
Eget kapital
Före utspädning
Efter utspädning
Utdelning2
Aktiekurs 31/12
Högsta börskurs
Lägsta börskurs
P/E–tal3
Aktiekursens förändring under året, %
Direktavkastning4, %
Totalavkastning5, %
Antal aktier
Antal aktier 31/12
Genomsnittligt antal aktier
Antal aktier i eget innehav 31/12
1) Avser kassaflöde före finansieringsverksamheten.
2) Föreslagen utdelning.
3) Aktiekursen vid utgången av året dividerat med periodens resultat per aktie före utspädning.
4) För året föreslagen utdelning i Sek per aktie dividerat med aktiekursen vid utgången av året.
5) Aktiekursens förändring under året med tillägg av utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.
bol iden årsred o visning 2011
95
femårsöversikter
Femårsöversikt – Gruvor
TARA
2007
2008
2009
2010
2011
Anrikat tonnage, tusen ton
2 658
2 411
2 508
2 593
2 486
Ingående halter
Zn (%)
7,7
7,8
7,9
7,0
7,0
Pb (%)
1,5
1,5
1,5
1,4
1,4
Zn (t)
350 511
319 762
344 328
315 855
307 410
Pb (t)
42 036
39 944
41 020
34 459
33 679
Zn (%)
54,5
54,7
53,9
53,0
53,3
Pb (%)
60,9
56,7
57,5
53,7
58,8
190 916
175 006
185 558
167 334
163 935
25 618
22 631
23 567
18 515
19 787
Försäljningsintäkter
3 129
1 357
1 671
1 831
1 757
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
1 989
154
303
619
503
Rörelseresultat (MSEK)
1 796
–40
76
383
268
277
305
338
285
372
65
79
64
69
72
15 700
Koncentratproduktion
Halt i koncentrat
Metallinnehåll
Zn (t)
Pb (T)
Finansiell utveckling
Investeringar (MSEK)
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton
17 800
17 100
17 000
16 000
Zn (%)
7,7
7,4
7,2
7,1
7,1
Pb (%)
1,7
1,8
1,8
1,8
1,8
GARPENBERG
2007
2008
2009
2010
2011
Anrikat tonnage, tusen ton
1 255
1 365
1 394
1 443
1 456
Zn (%)
6,3
6,9
7,3
6,6
6,2
Cu (%)
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
Pb (%)
2,5
2,6
2,8
2,5
2,4
Ingående halter
Au (g/ton)
0,3
0,3
0,2
0,3
0,3
Ag (g/ton)
125
130
139
133
133
Zn (t)
132 125
157 962
167 369
160 185
147 501
Cu (t)
3 086
2 853
2 697
2 834
2 199
Pb (t)
35 849
41 311
44 012
40 717
39 105
40
52
61
146
66
55,0
Koncentratproduktion
Ädelmetall (t)
Halt i koncentrat
Zn (%)
54,1
53,1
53,8
53,7
Cu (%)
22,1
20,4
18,3
18,3
19,1
Pb (%)
70,1
69,0
71,3
72,0
72,5
Zn (t)
71 464
83 938
90 079
86 022
81 068
Cu (t)
682
581
493
517
419
Pb (t)
25 139
28 514
31 371
29 310
28 330
Metallinnehåll
Au (kg)
244
243
214
234
246
Ag (kg)
117 798
130 287
139 141
140 138
140 121
Försäljningsintäkter
1 710
1 163
1 490
1 902
2 155
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
1 195
598
945
1 293
1 506
Rörelseresultat (MSEK)
1 095
466
793
1 124
1 314
323
344
157
281
660
6
19
3
–16
–56
23 600
Finansiell utveckling
Investeringar (MSEK)
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton
20 800
26 000
25 800
25 100
Zn (%)
5,2
5,1
5,4
5,3
5,1
Ag (g/t)
116
134
142
145
144
96
bol iden årsred o visning 2011
femårsöversikter
BOLIDENOMRÅDET
2007
2008
2009
2010
2011
Anrikat tonnage, tusen ton
1 848
1 355
1 192
1 375
1 677
2,9
Ingående halter
Zn (%)
4,8
4,0
3,7
3,7
Cu (%)
0,8
1,0
1,0
0,8
1,0
Pb (%)
0,5
0,4
0,5
0,4
0,3
Au (g/ton)
1,6
1,5
2,0
1,6
1,2
Ag (g/ton)
66
61
65
55
41
Koncentratproduktion
Zn (t)
131 395
70 327
57 565
73 983
68 622
Cu (t)
41 885
32 441
28 481
31 430
59 668
Pb (t)
10 804
4 547
4 056
4 242
3 264
Ädelmetall (t)
385
289
399
529
568
Gulddoré (kg)
1 466
171
280
–
–
Halt i koncentrat
Zn (%)
54,0
54,7
54,7
54,7
55,7
Cu (%)
27,8
29,0
28,4
26,4
23,3
Pb (%)
31,6
41,7
42,7
41,5
41,7
Zn (t)
70 913
38 479
31 491
40 458
38 214
Cu (t)
11 633
9 413
8 090
8 291
13 910
Pb (t)
3 409
1 896
1 731
1 760
1 360
Au (kg)
1 412
1 141
1 568
1 285
989
Ag (kg)
79 753
47 671
48 186
52 806
45 318
1 587
Metallinnehåll
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter
1 928
1 013
1 109
1 448
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
976
222
405
588
659
Rörelseresultat (MSEK)
849
115
303
481
530
Investeringar (MSEK)
144
237
264
298
565
30
29
–6
–18
–58
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)
Bevisad och sannolik mineralreserv
7 020
7 350
6 950
8 220
8 980
Zn (%)
3,6
4,3
4,3
5,3
5,2
Cu (%)
0,9
0,8
0,8
0,6
0,6
1 610
2 780
3 100
Sulfidmalmer, tusen ton
Guldmalmer, tusen ton
Au (g/t)
4,9
Te (g/t)
AITIK
Anrikat tonnage, tusen ton
4,1
3,6
186
165
2007
2008
2009
2010
2011
18 178
17 813
18 791
27 596
31 541
Ingående halter
Cu (%)
0,32
0,30
0,27
0,27
0,24
Au (g/ton)
0,14
0,14
0,13
0,16
0,14
Ag (g/ton)
3,67
2,81
1,99
2,07
2,15
185 302
173 624
170 808
262 551
267 488
27,2
27,2
26,9
25,58
25,00
66 876
Koncentratproduktion
Cu (t)
Halt i koncentrat
Cu (%)
Metallinnehåll
50 487
47 225
46 019
67 168
Au (kg)
Cu (t)
1 178
1 218
1 348
2 208
2 447
Ag (kg)
42 301
32 087
24 701
36 468
45 040
4 549
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter
2 305
1 949
1 997
3 996
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
1 388
1 049
1 134
2 442
2 583
Rörelseresultat (MSEK)
1 217
876
949
2 008
2 046
Investeringar (MSEK)
760
2 994
3 674
1 210
730
Cash cost Usc/lb Cu (Normal costing C1)
129
124
86
105
120
610 000
633 000
747 000
733 000
710 000
0,29
0,27
0,25
0,25
0,25
0,2
0,2
0,1
0,1
0,1
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton
Cu (%)
Au (g/t)
bol iden årsred o visning 2011
97
femårsöversikter
Femårsöversikt – Smältverk
KOKKOL A
2007
2008
2009
2010
2011
581 229
576 239
571 003
587 330
600 228
305 543
297 722
295 049
307 144
307 352
45
33
6
9
5
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat
Produktion, ton
Zink
Kvicksilver
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
1 434
632
558
685
417
Rörelseresultat (MSEK)
1 273
469
362
505
246
236
162
99
248
253
2007
2008
2009
2010
2011
291 745
269 820
245 263
276 811
282 959
157 027
145 469
138 973
148 862
153 200
1 629
1 198
1 315
1 087
568
269
178
249
300
309
34 833
34 611
33 161
21 951
34 812
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
576
360
161
184
123
Rörelseresultat (MSEK)
439
210
6
39
–25
Investeringar (MSEK)
168
146
22
75
87
2007
2008
2009
2010
2011
Investeringar (MSEK)
ODDA
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat (inklusive zinkklinker)
Produktion, ton
Zink
varav omarbetad zink
Kadmium
Aluminiumfluorid
Finansiell utveckling
RÖNNSK ÄR
Smältmaterial, ton
Koppar, ton
Primärt
598 240
611 202
564 749
544 242
651 052
Sekundärt
159 792
172 950
154 099
155 024
175 064
Totalt
758 032
784 152
718 848
699 266
826 116
38 011
17 893
13 861
16 294
11 401
2 077
4 541
7 050
6 281
5 131
40 088
22 434
20 912
22 575
16 532
219 316
Bly, ton
Primärt
Sekundärt
Totalt
Produktion
Katodkoppar (t)
213 894
227 774
205 759
190 497
Bly (t)
25 865
14 235
13 013
17 013
11 429
Zinkklinker (t)
36 418
40 803
38 535
36 950
35 857
12 086
13 425
13 282
12 450
10 600
Silver (kg)
346 574
429 637
481 223
385 684
415 066
Svavelsyra (t)
543 524
556 863
514 736
501 873
570 869
50 493
53 030
35 857
42 876
42 129
3 028
3 453
2 982
2 474
2 466
Guld (kg)
Flytande svaveldioxid (t)
Palladiumkoncentrat (kg)
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
846
637
338
441
715
Rörelseresultat (MSEK)
615
395
83
187
470
Investeringar (MSEK)
228
192
199
270
1 074
98
bol iden årsred o visning 2011
femårsöversikter
HARJAVALTA
2007
2008
2009
2010
2011
Kopparkoncentrat
450 870
529 466
Nickelkoncentrat
261 648
273 352
399 653
433 511
456 350
211 231
261 931
259 259
116 455
Smältmaterial, ton
Produktion, ton
Katodkoppar
100 987
121 819
96 596
112 687
Guld (kg)
2 790
2 064
1 747
1 770
2 248
Silver (kg)
33 175
58 648
58 341
64 596
73 081
557 395
659 095
500 842
573 096
599 596
41 779
36 934
33 003
26 682
35 355
461
214
265
718
836
373
Svavelsyra (t)
Flytande svaveldioxid (t)
Palladiumkoncentrat (kg)
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
289
212
203
318
Rörelseresultat före avskrivningar exklusive PIR1
289
339
62
318
373
Rörelseresultat (MSEK)
149
64
24
154
222
Rörelseresultat exklusive PIR1)
149
191
–117
154
222
Investeringar (MSEK)
366
225
148
122
229
2007
2008
2009
2010
2011
43 865
42 577
38 561
42 166
41 009
701
516
428
497
11
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)
344
142
106
99
95
Rörelseresultat (MSEK)
330
127
91
82
75
10
12
12
14
24
BERGSÖE
Produktion, ton
Blylegeringar
Tennlegeringar
Finansiell utveckling
Investeringar (MSEK)
1) Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager
bol iden årsred o visning 2011
99
bolagsst yrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport
Boliden är ett svenskt aktiebolag som är noterat på Nasdaq OMX Stockholm med sekundärnotering på
börsen i Toronto. Styrningen av Boliden grundas på den svenska aktiebolags- och årsredovisningslagen,
Nasdaq OMX Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning, Bolidens bolagsordning samt andra
relevanta regelverk.
STYRNINGEN AV BOLIDENKONCERNEN
Aktieägarna utövar sin beslutanderätt vid årsstämman (samt vid
eventuella extra bolagsstämmor) som är bolagets högsta beslutande
organ. Styrelse och styrelsens ordförande utses av årsstämman
medan verkställande direktör utses av styrelsen. Bolagets redovisning samt styrelsens och vd:s förvaltning av bolaget granskas av
revisorer utsedda av årsstämman. Årsstämman utser även leda­möter
till en valberedning, som tar fram förslag till årsstämman inför
bland annat val och arvodering av styrelse och revisorer.
Förutom lagar, regler och koden tillämpar Boliden interna styrinstrument som exempelvis koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi, New Boliden Way (NBW), samt policys inom
bland annat områdena ekonomisk rapportering och kontroll, miljö,
energi, hälsa och säkerhet och kommunikation.
AK TIEÄGARE
Boliden har ett aktiekapital om 578 914 338 SEK fördelat på
273 511 169 aktier och lika många röster. Antalet aktieägare var vid
årsskiftet 95 034 och de enskilt största ägarna var Nordea fonder,
Swedbank Robur fonder, AMF Försäkring, AFA Försäkring och
Handelsbanken fonder. Andelen utländskt ägande uppgick till cirka
40 procent av det totala antalet aktier.
Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden finns på
sidorna 48–49 i årsredovisningen.
Årsstämma
Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat- och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets vd, fastställa arvoden till styrelsens
ledamöter och revisorer och principer för anställnings- och ersättningsvillkor för vd och andra ledande befattningshavare samt i förekommande fall ändra bolagsordning och välja revisorer.
Årsstämman 2011 hölls den 3 maj i Aitik. Vid stämman var
79 533 115 aktier representerade av 610 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde 29
procent av det totala antalet aktier i Boliden. Stämman beslutade
om omval av styrelseledamöterna Marie Berglund, Staffan ­Bohman,
Lennart Evrell, Michael G:son Löw, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck,
Matti Sundberg och Anders Ullberg. Anders Ullberg omvaldes till
styrelsens ordförande.
Några av stämmans övriga beslut var att:
•i enlighet med styrelsens förslag dela ut 5 SEK per aktie.
•till ledamöter i valberedningen utse Jan Andersson (Swedbank
Robur fonder), Thomas Ehlin (Nordeas Fonder), Lars-Erik
­Forsgårdh, Anders Oscarsson (AMF), Caroline af Ugglas
(­Skandia Liv) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).
100
bol iden årsred o visning 2011
•styrelsearvode ska utgå med 1 000 000 kronor till ordföranden
och med 400 000 kronor till ledamot, som inte är anställd i bolaget, att arvode ska utgå med 150 000 kronor till ordföranden i
revisionsutskottet och med 75 000 kronor till vardera av revisionsutskottets två ledamöter samt att arvode ska utgå med 50 000
kronor till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.
•revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
•ersättningen till ledamöterna i koncernledningen ska bestå av
fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska för vd vara maximerad till 60
procent och för övriga ledande befattningshavare maximerad till
50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande
till uppsatta mål. 10 procent av den rörliga ersättningen ska
användas till förvärv av aktier i bolaget. Den rörliga ersättningen
ska inte vara pensionsgrundande.
•ändra bolagets bolagsordning så att den anpassas till reglerna i
aktiebolagslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 innebärande
bland annat att kallelse ska ske genom annonsering i Post- och
Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats, med annons i
Svenska Dagbladet om att kallelse skett samt att kallelse till extra
bolagsstämma ska ske senast tre veckor före sådan stämma.
• protokollet från årsstämman 2011 finns på Bolidens webbplats.
VALBEREDNING
Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet med av årsstämman 2011 antagen
Instruktion för valberedningen ska valberedningen bestå av lägst
sex och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs sex ledamöter
varav fyra ska representera de största aktieägarna, en de mindre
aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningen
utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. För att
bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats.
Valberedningens sammansättning
I oktober sammankallade styrelsens ordförande de av stämman
valda ledamöterna, varvid Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), utsågs till ordförande. Valberedningen kompletterades sedan
med Anders Algotsson som representant för AFA Försäkring.
Valberedningens uppdrag
Valberedningen har i uppdrag att arbeta fram förslag till beslut på
Bolidens årsstämma. Förslagen gäller bland annat antal och val av
styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess
utskott, arvode till bolagets revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen
till nästa årsstämma.
Valberedningen har sammanträtt sammanlagt fyra gånger under
2011 och 2012 och har därutöver haft telefonkontakter samt ett möte
bolagsst yrningsrapport
med styrelsens ledamöter. Information om hur aktieägare kan lämna
förslag till valberedningen har publicerats på Bolidens webbplats.
Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och
erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens
högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelse­
ledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de
enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras
Bolidens verksamhet och framtida inriktning av bolagets vd. Valberedningen ges även möjlighet att träffa styrelsens ledamöter.
STYRELSEN
Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och
högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De
anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre supple­
anter till styrelsen.
Styrelsens sammansättning
Styrelsen har efter årsstämman 2011 utgjorts av åtta ledamöter valda
av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna
även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.
Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomi- och
finansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga
tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.
De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av vd, är oberoende i förhållande till Boliden och bolagsledningen.
Ledamöterna presenteras på sidorna 104–105 och på Bolidens
webbplats. Närmare information om bland annat närvaro vid sammanträden och beroendeställning finns i tabellen nedan.
Styrelsens och ordförandens ansvar
Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Vid
det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar
samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande. Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören.
Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten
information om Bolidens ekonomiska och finansiella läge. Inför
varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören
igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens
behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före
varje styrelsemöte. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av dokumentet ”Instruktion till verkställande direktören” som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte. Liksom tidigare år inrättade styrelsen under 2011 ett
revisionsutskott och ett ersättningsutskott.
Styrelsens arbete 2011
Styrelsen har under 2011 haft sju styrelsemöten. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten regelbundet till
Bolidens operativa enheter. Under 2011 besökte styrelsen Aitik samt
Bergsöe.
I början av varje år fastställer styrelsen ett antal teman som särskilt ska behandlas. Förutom genomgång av verksamheten, som
görs vid varje styrelsemöte, har styrelsen under året bland annat
behandlat:
•Januari: Investering om 3,9 miljarder SEK i expansion av Garpen­
bergsgruvan från 1,4 till 2,5 mton malm per år.
•Februari: Bokslutskommuniké, revisorsrapport, investering i
guld- och tellurgruva i Kankberg, andra aktuella investeringar,
ersättningsfrågor, årsredovisningen och ärenden till årsstämman.
styrelsen 2011
Styrelsen sedan års­
stämman 2011
Invald
Mötes­
närvaro
under
Ut­skotts­
2011
arbete
Anders Ullberg, ordf.
2005
7 av 7
Marie Berglund
2003
7 av 7
Staffan Bohman
2007
7 av 7
Lennart Evrell, vd
2008
7 av 7
Ulla Litzén
2005
7 av 7
Michael G:son Löw
2010
7 av 7
Leif Rönnbäck
2005
7 av 7
Matti Sundberg
2005
7 av 7
Hans-Göran Ölvebo (A)
2001
7 av 7
Bo Karlsson (A)
2001
7 av 7
Marie Holmberg (A)
2008
7 av 7
Mikael Andersson (A) suppl
2008
3 av 3
Roland Antonsson (A) suppl
2009
6 av 7
Osmo Hoisionaho (A) suppl
2010
6 av 7
Marie Lundberg (A) suppl
2011
4 av 4
Närvaro
2011
Revisions­
utskott,
5 av 5
Ersättningsutskott
2 av 2
Styrelse­
arvode,
SEK
Arvode
Revisions­
utskottet,
SEK
Arvode
Ersättnings­
utskottet,
SEK
1 000 000
75 000
50 000
400 000
Ersättningsutskott
2 av 2
Revisions­
utskott
5 av 5
400 000
400 000
50 000
150 000
400 000
Revisions­
utskott
5 av 5
400 000
400 000
75 000
Oberoende
från bolaget
och bolags­
ledningen
Obero­
ende av
större
ägare
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
bol iden årsred o visning 2011
101
bolagsst yrningsrapport
Vid styrelsemötet rapporterade Bolidens revisorer sina iakttagelser från revisionen av bolaget. Styrelsen fick vid detta tillfälle möjlighet att träffa revisorerna utan närvaro av koncernledningen.
•Maj: Delårsrapport för första kvartalet, uppföljning av Aitikexpansionen, utsläppsrättsfrågor, konkurrentjämförelser, strukturförändringar i branschen samt långfristig upplåning.
•Juli: Delårsrapport för andra kvartalet, revisorsrapport, energifrågor, utvecklingen av den globala metallmarknaden, pris- och
konjunkturanalyser.
•Oktober: Delårsrapport för tredje kvartalet, prospektering, risker och riskhantering, Corporate Social Responsibility (CSR)
samt styrelseutvärdering.
•December: Strategi, budget och affärsplan, New Boliden Wayuppföljning, ledarskapsförsörjning och ledarutveckling.
Utvärdering av styrelsens arbete
Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas
årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen själv under ordförandens
ledning eller, med viss regelbundenhet, med hjälp av en oberoende
konsult. Utvärderingen 2011 var en självutvärdering där leda­
möterna skriftligen besvarade ett antal frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt
av en gemensam diskussion där styrelsen diskuterade slutsatser av
utvärderingen.
Revisionsutskottet
Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och
därutöver vid behov. Utskottet förbereder ett antal frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll samt
att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering, vilket bland
annat kräver att bolaget har en tillfredsställande organisation och
ändamålsenliga processer för denna. Boliden har en internkontrollfunktion som arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden. Utskottet arbetar
även med upphandling av tjänster utöver revision från bolagets revisorer samt på uppdrag av valberedningen även av revisionstjänster.
Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen
”Instruktion för Revisionsutskottet” och avrapporterar resultatet
av sitt arbete till styrelsen. Under 2011 ägnades särskild uppmärksamhet åt branschrelaterade redovisningsfrågor och förändringar i
IFRS samt uppföljning av den interna kontrollen. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Leif Rönnbäck och Anders
Ullberg. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2011. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse
av ekonomi- och redovisningsfrågor.
Ersättningsutskottet
Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för vd för beslut i styrelsen och följer och utvärderar
program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från vd även löner och övriga anställningsvillkor för
koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag om
ersättningsprinciper med mera för vd och koncernledningen, som
styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och
-nivåer följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på Bolidens webbplats.
Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen ”Instruktion för Ersättningsutskottet” och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Utskottet har under året haft två möten
och därutöver ett antal telefonkontakter. Ersättningsutskottet
utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Staffan Bohman.
En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not
1 på sidorna 65–66.
AFFÄRSSTYRNING
Styrning från styrelsen sker via vd till de operativa enheterna.
Boliden arbetar utifrån koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi NBW som uppdateras årligen. Inom organisationen
delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar
definieras av en årlig budget som är nedbruten per enhet, en strate-
Bolidens ­s tyrningsstruktur
REVISORER
Valda av årsstämman. Granskar redovisning,
bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning.
AK TIEÄGARE
Cirka 95 000 ägare. Utövar styrning via årsstämman och i förekommande fall extra
bolagsstämma.
STYRELSE
Består av åtta ledamöter valda av årsstämman
och tre ledamöter och tre suppleanter utsedda
av de fackliga organisationerna.
VD/KONCERNCHEF
OCH KONCERNLEDNING
Vd leder verksamheten med stöd av övriga fyra
medlemmar i koncernledningen.
102
bol iden årsred o visning 2011
VALBEREDNING
Består av sex till sju ledamöter. Lämnar förslag
gällande bland annat styrelseledamöter till årsstämman.
Revisionsutskott (tre ledamöter)
Ersättningsutskott (två ledamöter)
INTERNKONTROLLFUNK TION
Rapporterar till finansdirektör och är föredragande på revisionsutskottets möten gällande
frågor om intern kontroll.
bolagsst yrningsrapport
gisk plan och Bolidens styrdokument som finns tillgängliga på
intranätet. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy,
Kommunikationspolicy, Miljöpolicy och Hälsa- och säkerhets­
policy.
KONCERNLEDNING
Koncernledningen består av vd, cheferna för koncernens två affärsområden, ekonomi- och finansdirektören samt direktören för
­personal och hållbar utveckling. Koncernledningen samman­träder
en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera
koncernövergripande frågor samt tar fram förslag till strategisk
plan, affärsplan och budget som vd förelägger styrelsen för beslut.
Bolagets cirka 150 högre chefer och specialister träffas på ledningsmöten årligen för diskussioner i syfte att skapa samsyn och nå
en bred förankring i viktiga frågor.
En presentation av koncernledningen finns på sidan 106.
REVISORER
Vid årsstämman 2009 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB
med auktoriserade revisorn Lars Träff som ansvarig revisor intill
slutet av årsstämman 2013.
Vid sidan av Boliden har Lars Träff revisionsuppdrag för bland
annat Avanza, Lantmännen, Posten, Scania, ÅF och Investment
AB Öresund.
Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning efter träffad överenskommelse. Information om ersättning under 2011 finns i not 2
på sidan 66.
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL
Syftet med den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen
är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa
finansiella rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Boliden har en
effektiv internkontroll. Vd ansvarar för att det finns en process och
en organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa finansiella rapporteringen.
Internkontrollfunktion
Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen.
Funktionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och
är föredragande på revisionsutskottets möten vid frågor som gäller
internkontroll.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön inom Boliden präglas av att koncernen har relativt få
och stora operativa enheter som har bedrivit sina verksamheter under
lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.
För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom
Boliden­koncernen finns styrdokument i form av bindande policyer
och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.
Utgångspunkten är New Boliden Way och därtill hörande styrdokument som bland annat innefattar uppförandekod, besluts- och
attestinstruktion samt en finansmanual som innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.
Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade
instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.
Under 2011 fortsatte arbetet med att på affärsområdes- och
koncern­nivå kartlägga finansiella transaktionsflöden, identifiera
risker och dokumentera kontrollaktiviteter på ett enhetligt och
­standardiserat sätt.
Riskanalys
De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende
den finansiella rapporteringen. Inom ramen för detta arbete, som
pågår sedan 2008, ska alla enheter kartlägga och utvärdera risker i
de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna.
Kontrollaktiviteter
Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen
och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen.
Syftet är att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera
eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.
Under 2011 fortsatte dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen och under
sommaren genomfördes testning av samtliga dessa kontrollaktiviteter, inklusive generella IT-kontroller.
Information och kommunikation
Information om policyer, riktlinjer och manualer finns tillgängliga
på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via intranät
samt vid de regelbundet återkommande finans- och controllerträffarna.
Extern information och kommunikation sker i enlighet med
koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.
Under 2011 har strukturen och kvaliteten på information på
intranätet förbättrats ytterligare, vilket ökade tillgängligheten och
möjligheten att snabbt hitta rätt information. Koncernövergripande
styrdokument uppdateras och kommuniceras löpande.
Uppföljning
Det sker ett fortlöpande arbete med uppföljning, förbättring och
utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen.
Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner
dokumenteras, analyseras och åtgärdas.
REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Till årsstämman i Boliden AB (publ), org.nr 556051-4142.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för
år 2011 på sidorna 100–105 och för att den är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten baserat på denna läsning och
vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig
grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en
väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och
omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess
lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 13 februari 2012
Ernst & Young AB
Lars Träff
Auktoriserad revisor
bol iden årsred o visning 2011
103
presentation av st yrelsen
Styrelse
Au
Mb
Sb
Le
Anders Ullberg
Styrelseordförande sedan 2005.
Civilekonom.
Född: 1946
Övriga uppdrag: Styrelseord­
förande i BE Group, Eneqvist
Consulting, Natur&Kultur och
Studsvik. Styrelse­ledamot i Atlas
Copco, Beijer Alma, Sapa,
Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell
rapportering. Ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning.
Antal aktier: 45 000
Marie Berglund
Ledamot sedan 2003.
Biolog, M. Sc. Råvaruchef
i NCC Roads Nord AB.
Född: 1958
Övriga uppdrag: Styrelseledamot
i Baltic Sea 2020, Enetjärn
Natur, Eurocon Consulting,
Bottenhavets vattendelegation,
Insynsrådet för länsstyrelsen i
Västernorrland, Skogsstyrelsen
och MoDo Hockey.
Antal aktier: 1 000
Staffan Bohman
Ledamot sedan 2007.
Civilekonom. Senior advisor,
Deutsche Bank Nordic region.
Född: 1949
Övriga uppdrag: Styrelseledamot
i bland annat Atlas Copco, ­Cibes
Lift, Inter-IKEA, OSM, Ratos
och Rezidor Hotel Group. Ordförande i Ersta ­diakoni, vice ordförande i SNS Förtroenderåd.
Antal aktier: 40 000
Lennart Evrell
Ledamot sedan 2008.
Civilingenjör och ekonom. Vd
och koncernchef i Boliden AB.
Född: 1954
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SveMin. Styrelseledamot
i Nordeas Fonder.
Antal aktier: 33 000
Mg
Ul
Lr
Ms
Michael G:son Löw
Ledamot sedan 2010.
Civilekonom. Koncernchef och
vd Preem AB.
Född: 1951
Övriga uppdrag: Styrelseledamot
i Preem, Norstel, Svenskt
Näringsliv, vice ordf. i Industrioch KemiGruppen, Sv. Petroleum- och Biodrivmedelinsti­
tutet, Svensk-ryska Handels­
kammaren, ledamot i Chalmers
rådgivande kommitté, och IVA.
Antal aktier: 100
Ulla Litzén
Ledamot sedan 2005.
Civilekonom, MBA.
Född: 1956
Övriga uppdrag: Styrelseledamot
i Alfa Laval, Atlas Copco,
­Husqvarna, NCC och SKF.
Antal aktier: 8 400
Leif Rönnbäck
Ledamot sedan 2005.
Fil. kand. Naturvetenskap,
­Geologi.
Född: 1945
Antal aktier: 1 000
Matti Sundberg
Ledamot sedan 2005.
Bergsråd. Ekon. mag. Fil. och
Ekon. Dr h.c.
Född: 1942
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Chempolis och Finlands
skidförbund. Styrelseledamot i
bland annat FIS, Skanska och
SSAB.
Antal aktier: 12 000
104
bol iden årsred o visning 2011
presentation av st yrelsen
Mh
Bk
Hg
Ra
Marie Holmberg
Ledamot sedan 2008.
Suppleant 2005–2008.
Avdelningschef Processutveckling, Rönnskär. Representant för
PTK Rönnskär och i den lokala
klubben Sveriges Ingenjörer.
Född: 1963
Antal aktier: 50
Med familj: 192
Bo Karlsson
Ledamot sedan 2005.
Suppleant 2001–2005.
Processoperatör Bolidenområdet. Representant för IF Metall.
Född: 1955
Antal aktier: 500
Hans-Göran Ölvebo
Ledamot sedan 2009.
Ledamot 2001–2005, suppleant
2005–2009. Produktionsarbetare Aitik. Representant för IF
Metall.
Född: 1955
Antal aktier: 50
Roland Antonsson
Suppleant sedan 2009.
Representant för IF Metall och
ordförande IF Metallklubben,
Rönnskär.
Född: 1957
Antal aktier: 0
Oh
Ml
Osmo Hoisionaho
Suppleant sedan 2010.
Processoperatör Kokkola,
­representant för Metallarbetarförbundet, medlem av Boliden
Works Council.
Född: 1969
Antal aktier: 0
Marie Lundberg
Suppleant sedan 2011.
Processingenjör på anrikningsverket i Boliden. Representant
för Sveriges Ingenjörer.
Född: 1979
Antal aktier: 0
bol iden årsred o visning 2011
105
presentation av ledningen
Koncernledning
Le
Jm
Kk
Lennart Evrell
Civilingenjör och
ekonom.
Vd och koncernchef
i ­Boliden AB.
Född: 1954
Anställd: 2007
Antal aktier: 33 000
Jan Moström
Bergskoleingenjör.
Direktör – Affärs­område
­Gruvor.
Född: 1959
Anställd: 1979–1998, 2000
Antal aktier: 16 000
Kerstin Konradsson
Bergsingenjör
Direktör – Affärs­område Smältverk från den 1 februari 2012.
Född: 1967
Anställd: 2012
Antal aktier: 80
Ms
Hö
Mikael Staffas
Civilingenjör, MBA
Ekonomi- och finansdirektör
Född: 1965
Anställd: 2011
Antal aktier med familj: 3 000
Henrik Östberg
Fil. mag. i språk och pedagogik.
Direktör – Personal och Hållbar
utveckling.
Född: 1960
Anställd: 2008
Antal aktier: 1 200
Johan Fant var Ekonomi- och finansdirektör till och med mars 2011.
Svante Nilsson var Direktör – Affärsområde Smältverk till och med januari 2012.
106
bol iden årsred o visning 2011
branschspecifika begrepp och förklaringar
Branschspecifika begrepp och förklaringar
Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller
kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat
av de värdefulla mineralerna.
Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller
i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och
som procentuell andel för andra metaller.
Avverkning Smältverkens råmaterialkonsumtion, det vill säga
mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.
Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly,
guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas
koncentrat brukar generellt vara cirka 50 procent och koppar­
innehållet cirka 30 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger
generellt kring 65 procent.
Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.
Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.
Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Används för att jämföra gruvans
kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se sidan 108.
Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget
avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.
Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett
enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metall­
innehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för
råmaterial.
Fältprospektering Prospektering i nya områden. Förknippad
med högre kostnader jämfört med gruvnära prospektering.
Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar
ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar
ekonomiskt värde.
Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset,
som kunden betalar för en specialanpassad och levererad
metall.
Mineralisering
En ansamling av mineraler i berggrunden.
Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas
och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och
med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och
andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen. Mineral­
reserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och
bevisad mineralreserv.
Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs
med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot korrosion (rost).
Mineraltillgångar En i berggrunden förekommande ansamling
av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att
ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.
Gruvnära prospektering Prospektering i anslutning till befintliga gruvor. Nya fynd nära befintliga gruvor innebär kortare tid
från fynd till gruvproduktion eftersom infrastruktur redan finns
på plats.
Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält- och raffineringslöner
för koppar saknar sedan flera år tillbaka prisdelningsklausuler.
Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm,
är ofyndigt.
Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer
av återvunna material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och
uttjänta blybatterier.
ISO International Organization for Standardization. Internationellt standardiseringsorgan för bland annat miljöstyrning (ISO
14001) och kvalitet (ISO 9001).
Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet
används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i
processen.
Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis
zink, koppar, bly, guld och silver.
Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av
koppar­plåt med en renhet på 99,99 procent.
LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.
Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en
metall.
LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund
för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.
Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan
beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.
Smält- och raffineringslön (TC/RC) Den ersättning smältverk
får för att hantera smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan
delas in i en smältfas och raffineringsfas medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens
ersättning består därmed av en smältlön (TC).
Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat
eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från
orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.
Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker med
hjälp av tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens
underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.
Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i
en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.
Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.
Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i
jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som
tillgångsslag för investeringar av finansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och
palladium.
bol iden årsred o visning 2011
107
branschspecifika begrepp och förklaringar
definition av cash cost, normal costing c1*
Boliden använder Brook Hunts cash cost-mått C1 för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i
­världen. Ju lägre cash cost en gruva visar, desto bättre är kostnadspositionen. Cash cost mindre än noll innebär att värdet av
biprodukter överstiger avdrag för smält- och raffineringslöner, produktions- och administrationskostnader samt frakter.
+
Smält- och raffineringslöner (TC/RC)
+
Kostnader för gruvproduktion, anrikning samt administration
+
Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
–
Avdrag för värde av biprodukter
=
Cash cost 1 (C1)
*B
rook Hunts cash cost-mått som utgår från kassaflödespåverkande kostnader för gruvans huvudprodukt och anges före finansierings- och övergripande kostnader (C1). ­Normal costing kan även anges inklusive avskrivningar (C2) samt inklusvie avskrivningar, räntekostnader, prospekteringskostnader och andra
indirekta kassa­fl ödespåverkande kostnader (C3).
BASMETALLMARKNADENS ­INTÄKTSKOMPONENTER
Prissättningen av färdiga basmetaller är global och sker på London Metal Exchange (lme). Gruvornas intäkter baseras på
lme-­priser men påverkas även av flera faktorer. Smältverkens intäkter utgörs av smält- och raffineringslöner, som beror på
efterfrågan på och utbudet av metallkoncentrat, samt ett antal andra komponenter.
Intäk tskomponenter
Gruvornas intäk ter
LME-priset, usd/ton
A
Koncentratens metallhalt, %
B
Koncentratens betalbara metall­innehåll, %
C
Avgifter för eventuella orenheter i
­metall­koncentraten, usd/ton metall­koncentrat
D
Andel metallinnehåll som enskilda smältverk har
­f örmåga att vidare­f örädla, %
E
Smältlön (TC), usd/ton metall­koncentrat
F
Raffineringslön (RC)*, usd/ton betalbart
­metallinnehåll
G
Effekter från eventuella priseskalatorer, usd/ton
metallkoncentrat
H
Värdet av metallpremier
B* E* (K – L)
Intäkter från eventuella bimetaller och andra
­biprodukter i metallkoncentrat, usd/ton metall­
koncentrat
I
Intäkter från utvinning av ­e ventuella bi­metaller och
andra ­biprodukter i smältkoncentrat, usd/ton
metallkoncentrat
J
Metallpremier, usd/ton såld metall
K
Transportkostnad för metalleverans från smältverk
till kund, usd/ton metallkoncentrat
L
1) R
affineringslöner (Rc) avser det sista steget i kopparsmältverkens
vidare­f örädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens
processer innefattar inte motsvarande r­ affinering och raffinerings­
löner är därmed inte en del av zinksmält­v erkens intäkter.
108
bol iden årsred o visning 2011
Metallkoncentrat
(per ton torrvikt )
A* B* C – (D+F+G) +/– H + I
Smält verkens intäk ter
Metallkoncentrat (per ton torrvikt )
Smält- och raffineringslöner1
F + G +/– H + D
Fria metaller
A*B*(E–C)
Utvinning av bimetaller
och produkter
J
branschspecifika begrepp och förklaringar
basmetallmarknadens prisförhåll anden
–
tillgång på
metallkoncentrat
+
Basmetallpriserna styrs av efterfrågan på metaller och utbudet av metaller från gruvor. Smält- och raffineringslönerna
(tc/rc) styrs av efterfrågan på metaller, kapaciteten i smältverk och utbudet av metallkoncentrat från gruvor.
Höga metallpriser och höga TC/RC
Låga metallpriser och höga TC/RC
Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall
i förhållande till tillgången på metall från gruvor
samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverksindustrin är på en hög nivå.
Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i
förhållande till tillgången på metall från gruvor
samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverksindustrin är på en hög nivå.
Höga metallpriser och l åga TC/RC
Låga metallpriser och l åga TC/RC
Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall
i förhållande till tillgången på metall från gruvor
samtidigt som kapacitetsutnyttjande i smältverksindustrin är på en nivå under den normala.
Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i
förhållande till tillgången på metall från gruvor
samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverksindustrin är på en nivå under den normala.
–
tillgång på metaller
+
bol iden årsred o visning 2011
109
finansiella nyckeltal
Finansiella nyckeltal
Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna.
Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat
med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt
kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående
sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna.
Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget
kapital och skulder i balansräkningen.
Förkortningar
Lb = pound = 0,4536 kg
oz = ounce = troy ounce = 31,104 gram
USD = amerikanska dollar
USc = amerikanska cent
SEK = svenska kronor
Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.
NOK = norska kronor
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal ute­
stående aktier.
EUR = euro
Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten
inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.
Au = guld
Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda under
året omräknat till heltidstjänster.
Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med
genomsnittligt antal utestående aktier.
Nettoskuld Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus finansiella tillgångar (inklusive likvida
medel).
Nettoskuldsättningsgrad Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida
medel dividerat med eget kapital.
P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.
Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med
genomsnittligt antal utestående aktier.
Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus finansiella
kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga
kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och
skatter.
Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av process­
Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga
lager ­
till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, finansnetto och skatter.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för ränte­
bärande placeringar, skattefordringar och icke räntebärande
avsättningar och skulder.
Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald
utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
110
bol iden årsred o visning 2011
Ag = silver
Cu = koppar
Pb = bly
Zn = zink
bolidens historia
Bolidens historia i korthet
I Sverige var det brist på inhemskt producerad koppar och andra icke-järnmetaller under första världs­
kriget. Regeringen uppmuntrade prospektering i Skellefteåområdet i norra Sverige och 1924 hittades
guld vid den avlägset belägna Fågelmyren. Fyndet blev grunden till dagens Boliden.
1945 Kopparproduktion inleds i
Harjavalta.
1949 Flashsmältningsmetoden
införs i Harjavalta.
1952 Svavelsyrafabrik byggs på
Rönnskär för att tillvarata de svaveldioxidhaltiga skorstensgaserna.
1924 Guld upptäcks vid Fågel­
myren. Det Norske Zinkkompani
A/S bildas.
1953 Tara Exploration and Development Company grundas i
Kanada.
1968 Verksamheten i Aitik startar.
1969 Driften startar vid zinksmältverket i Kokkola. Tara bedriver prospektering i Navanområdet.
1970 Aluminiumfluorid börjar produceras i Odda. Tara upptäcker
den stora fyndigheten av zink och
bly på Irland.
1977 Produktionen startar i Tara.
2000 Nickelverksamheten i Harjavalta säljs. Maurliden, den 28:e
gruvan i Bolidenområdet öppnas.
Nya Rönnskär invigs.
2001 En fjärde utbyggnad görs i
Kokkola, kapaciteten ökas till
260 000 ton per år vilket gör det till
ett av världens största zinksmältverk.
1979 Boliden köper Paul Bergsöe
& Son.
1980 Utbyggnad av Aitik, till en
kapacitet från åtta till tolv Mton
malm.
1981 Driften börjar vid ”nya” Aitikgruvan.
1985 Rönnskär får Europas
längsta elektrolyshall, 365 meter.
1925 Västerbottens Gruvaktiebolag och Skellefteå Gruvaktiebolag
bildas.
1953 Invigning av Bergsöes blyhall.
1987 Trelleborg AB förvärvar
aktiemajoriteten i Boliden.
1954 Anrikningsverket på Rönnskär läggs ned och ett nytt tas i
drift i Boliden.
1929 Zinkproduktion startar vid
Odda. Det första malmtåget till
Rönnskär avgår från Boliden den
24 september. Ivar Kreuger blir
ägare till 90 procent av aktierna i
Boliden.
1988 Boliden får ett spanskt dotterbolag, Apirsa SL. Aitik byggs ut.
Guldtacka nr 40 000 gjuts på
­Rönnskär.
1955 Världens djupast belägna
järnväg – mellan gruvorna Långsele
och Boliden – står klar.
1990 Anrikningsverket i Boliden
byggs ut och moderniseras.
1930 Produktion startar vid smältverket Rönnskär.
1958 Nytt elektrolysverk står klart
på Rönnskär.
1931 De båda gruvbolagen Västerbottens och Skellefteås Gruvaktiebolag slås samman till Bolidens
Gruvaktiebolag.
1960 Produktion av nickelkatoder
startar i Harjavalta.
1928 Uppförandet av Rönnskärsverken påbörjas.
1936 Kopparsmältverket i Imatra,
(som senare skulle bli Harjavalta)
Finland tas i drift.
1940 Produktion påbörjas i
Kristine­berg.
1941 Driftstart av kopparelektrolysverket i Björneborg.
1942 Blyverk uppförs på Rönnskär. Paul Bergsöe & Son AB bildas
i Landskrona.
1943 Den 96 kilometer långa linbanan mellan Kristineberg och
Boliden står klar. Tenn- och blysmältning startar i Bergsöe.
1944 Kopparsmältverket Imatra
flyttas från östra Finland till nuvarande lokalisering i Harjavalta.
1957 Boliden förvärvar gruvan i
Garpenberg från Zinkgruvor AB.
1962 Tara inleder prospektering
på Irland.
1964 Boliden köper hälften av
aktierna i det norska zinksmältverket Det Norske Zinkkompani A/S
(Odda).
1967 Bolidengruvan läggs ned.
Zinksmältverk etableras i Kokkola.
1991 Lagerhall för batterier byggs
i Bergsöe.
1993 Kopparpendeln börjar
­transportera kopparkatoder från
Skellefte­hamn till Elektrokoppar
i Helsingborg.
1995 Harjavalta byggs ut, kopparproduktionen ökar med 60 procent
och nickelproduktionen med 200
procent.
1996 Åkulla Östra, nära Boliden,
blir den största nya guldfyndigheten
i Sverige på 70 år.
1997 Boliden etablerar huvudkontor i Toronto. Aktien listas på fondbörserna i Toronto och Montreal.
2002 Tara förvärvar Nevinstown
malmkropp och startar SWEXprojektet.
2003 Boliden förvärvar Outokumpus gruv- och smältverksenheter
och avyttrar verksamheterna Fabrication och Teknikförsäljning till Outokumpu.
2004 New Boliden skapas genom
strukturaffären med Outokumpu.
Arbetet inleds med att skapa
­Bolidens nya strategiska plattform
– The New Boliden Way. Modernisering sker av zinksmältverket i
Odda. Kvarnberget – ny fyndighet
upptäcks i Garpenberg.
2006 Beslut fattas att investera i
expansion av Aitikgruvan. En helt ny
blyhall invigs i Bergsöe.
2007 Guldtacka nummer 50 000
gjuts på Rönnskär.
2010 Den utbyggda gruvkapaciteten i Aitik tas i drift. Dessutom
påbörjades arbetet med att bygga
ut elektronikskrothanteringen i
Rönnskär.
1998 Den spanska gruvan Los
Frailes stängs efter att dammen
brustit. Beslut fattas om expansionen Rönnskär +200 – en investering på 1,9 miljarder kronor.
Direktlakningsmetoden implementeras i Kokkola.
1999 Driften återupptas vid Los
Frailes.
bol iden årsred o visning 2011
111
här finns boliden
Här finns Boliden
Koncernen
affärsområde Smält verk
Boliden AB
Box 44
101 20 Stockholm
Besöksadress:
Klarabergsviadukten 90
Tel. +46 8 610 15 00
Fax +46 8 31 55 45
Fax +46 8 30 95 36 (Koncernstab Juridik)
Kokkola
Boliden Kokkola Oy
Box 26
FI-67101 Kokkola
Finland
Tel. +358 6 828 6111
Fax +358 6 828 6005
affärsområde Gruvor
Boliden Mineral AB
936 81 Boliden
Tel. +46 910 77 40 00
Fax +46 910 77 42 34
Bolidenområdet
Boliden Mineral AB
936 81 Boliden
Tel. +46 910 77 40 00
Fax +46 910 77 42 25
Aitik
Boliden Mineral AB
Box 85
982 21 Gällivare
Tel. +46 970 72 90 00
Fax +46 970 72 90 01
Garpenberg
Boliden Mineral AB
776 98 Garpenberg
Besöksadress: Kapplavägen 5
Tel. +46 225 360 00
Fax +46 225 360 01
Tara
Boliden Tara Mines Ltd
Knockumber
Navan
Co. Meath
Irland
Tel. +353 46 908 2000
Fax +353 46 908 2581
112
bol iden årsred o visning 2011
Odda
Boliden Odda AS
Eitrheim
NO-5750 Odda
Norge
Tel. +47 53 64 91 00
Fax +47 53 64 33 77
Harjavalta
Boliden Harjavalta Oy
FI-29200 Harjavalta
Finland
Tel. +358 2 535 8111
Fax +358 2 535 8239
Rönnskärsverken
Boliden Mineral AB
932 81 Skelleftehamn
Tel. +46 910 77 30 00
Fax +46 910 77 32 15
Bergsöe
Boliden Bergsöe AB
Box 132
261 22 Landskrona
Tel. +46 418 572 00
Fax +46 418 572 05
Stockholm
Boliden Commercial AB
Box 750
101 35 Stockholm
Besöksadress:
Klarabergsviadukten 90
Tel. +46 8 610 15 00
Fax +46 8 610 15 51
Royal Leamington Spa
Boliden Commercial (UK) Ltd.
No 7 Clarendon Place
Royal Leamington Spa
GB-Warwickshire CV32 6UA
Storbritannien
Tel. +44 1926 833 010
Fax +44 1926 450 084
Neuss
Boliden Commercial Deutschland GmbH
Stresemannallee 4c
D-414 60 Neuss
Tyskland
Tel. +49 2131 750 46 55
Fax +49 2131 750 46 54
www.boliden.com
ÅRSStäMMA 2012
årsstämma 2012
Bolidens årsstämma hålls torsdagen den 3 maj 2012 i Skellefteå.
dEltAGAndE
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den
av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 26 april
2012 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade
aktier), dels anmäla sig till bolaget via webbplatsen www.boliden.
com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden
AB, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska
vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 26 april 2012.
Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De
uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas
endast för årsstämman.
förvAltArrEGiStrErAdE AK tiEr
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att
äga rätt att delta i stämman, senast torsdagen den 26 april 2012 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden
AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren
i god tid före detta datum.
fullStändiG K AllElSE
Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på webbplatsen www.boliden.com. Tryckt ekonomisk
information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden
AB, Box 44, 101 20 Stockholm.
EKonoMiSK inforMAtion
3 maj
Delårsrapport januari–mars 2012
19 juli
Delårsrapport januari–juni 2012
25 oktober
Delårsrapport januari–september 2012
11 februari 2013
Delårsrapport januari–december 2012
frÅGor
Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information
kan ställas till:
Bolidens Investor Relations
Tel. +46 8 610 15 00 eller
e-post: [email protected]
Produktion: Boliden AB och Intellecta Corporate. Foto: Stefan Berg med fl era. Tryck: Ineko i Stockholm 2012.
Tryckt på Arctic Silk/Tom & Otto Silk som är PEFC-certifierad vilket innebär att produkten till minst 70% består av fibrer som kommer från ett hållbart skogsbruk.
Boliden aB
Box 44, 101 20 stockholm
Besöksadress:
klaraBergsViadukten 90
tel: 08-610 15 00
Fax: 08-31 55 45
www.boliden.com