Transcript "#fi` *ffKl#ffiff:s*ffiffiff- 3cA

"#fi' *ffKl#ffiff:s*ffiffiff3cA
Samdiga bryggeriets byggnader fttre rir.ningen 1978.
Byggnadema
1,2,4,6,'1, 17, 18.19,22:iIej ritna.
1. Bostadshus,bottenvaningftan 1833,itvrc veningen
fren 1852.
2. Ti[byggnad 1859tilt bostadshuset.
3. Tre vaningarhitSr spannmehmagasin,
byggt 1859.
4. Bostadshus
uppfttrt1860.
5. Den se ka ade maltro*an, byggd 1860.
6. Packhusmed vagnport,uppfatd 1860.
7. Hus iitr sAkallad handelsbutik,upplbrd 1870,fdrseddmed sva( butiksdon med kultirta glas.
8. Stor tvavaningsbyggnadfren 18?0 med pl nedre
veningen bland annat j?islkallare, isbehAllare,
kontor, hunfemaskin,bryggerirum,rum ftir drickatillverkning, en angparnasafi! pa andraveningen
j:imapparat fttr
bland annat melnn, ma.ltrnagasin,
vamluft till mal[ortningen.
9. Tvavfingshus fran 1878 som e.satte en Aldrc
lada.
10. Bostadshus,
uppfttrt1890.
ll. Angpamehus,byggt 1891.
12. Nytt engpannehusmed skorsten,byggr 1898.
13. Byggnadfdr jiis- och lagerkdllarc,
kylskeppsvind,
tappningmed mera, uppfdrd 1904.
14. En sa kalad minem.lvattcnfabrik,som 1907ersa[c
det gamla stallet.
15. Nltt Angpannehus,
uppfttn 1907.
16. Nlt srall,byggl 1907.
17. K:ilaren Tre Tunnor,byggd 1928och 1929.
18. Tillbyggnad,uppfdrd1932.
19. Tillbyggnad,uppfdd 1932.
20. Caragebyggnad.
21. TvAthaI.
22. BrutuNhusmed mur, uppfdn efter 1904,mttjligen
pe 1920-talet.Brunneni byggnadenfatnAgbryggc,
riet med vattcn.
E
a
z
K Arne Blom
Det
gamla
bryggeriet i Lund
med krillaren Tre Tunnor
och Oscar Antonssons muralmAlningar
2
Fotogrdier
s 11, 12, 13, 14,15, 16
LennanHansson
balre insida
IngemarD Kristiansenomslagctsft:imreinsida(ctiketema),s 3, 10 (elikcncma),omslagets
(byggnadsve*)'
baksidan
titelsidan's 2,7,9, l0
museetomslagctsfriimreinsida(fasaden),
Kullurhistoriska
Trvckt hos wallin & DalholmsBoktryckeriAB. Lund 1992
3
Pd 1U0 talet barjade ex ^ytt slags dl tilee*ot i Staige, .ler
aaderjtistabale4ka ailet,sM eat nlckzt bitue an dct sawldags
jit a ee8ka. Detta nta viilsfukande 6l Ud ett eibigt fttlskq i
tukinnpandet@ ett utbex tilkaS@de britutiadti.katd.Aryggai.t
sM satsadcpll det balerck4 ttlet $ZiAdes@ srdle^ dh ^tkterlEts
ftreken- Dessa brySgetiet bla NjSst l6BM
frretag. I8A bgs
i brut , de^ JA6tu stardqdll8kan i hcta eiitktzn. De^
beppfNko
r@ btu -ftM ti| 1949, dn M btujad. ti ee*4 btrelj.ttu i gt6,tr
Pi norr i Lund
Pa Det Kongelige Bibliotck i
Kob€nhavn finns den ,ldsta bcva
rade kanbilden 6ver staden LundDcn Artillvcrkad negongangmellan
1586och 1589ochkallasdcnvedelska kartskissenav det skiilet att den
ingAr i Anders Sgrcnscn Vcdcls
samlingarpe biblioteket.
Pe katan serman hur Bredgatan
iir utfansgatamot nor. Ragnar
Blomqvist har naturliglvis med
dermagatape sinar€konstruktioner
6ver dldstatiders Lund. Den lorde
gldt
dh hadc "ett ktafriSt vdslfor'?@tn tuinesputi @hJiitslits
tu.t ldL". Unda det begrwde
1930tula dsattes tDtkzn wd
almi"iuntl@pt l eh b@pp.^ fiie@
,An n tu;nEeL
D. trcf8kd@
ti Njgt pd bilde^ a. @ det aldna slaga, Nd@
de tuAtil viinset in @ .lat tude@e Dpd ochtr seddaMd kapsrl
@ aIMiniM. De frsta dletikzftetv tillkon undet seMre .ble^ @
1650-talet,tu^ etik net blev vanlis fitsl tjuso ar seMrc, not 1870
vam en av stadens ursprungliga
gatustrAckningar.Det kan mycket
val ha varit sa a$ den strackresig
dAr irnan Lund fomelh begevab
med stadsrAEigheier.
Att den ett stycke utanfdr den
nona stadsponendclade sig i en
vagstrackningvAsterutoch en mot
nofi har inte ifregasatts,Kvaneret i
defiavagskalbar nafimetBryggeriel
Det sagcri e nagotom negonverksamhetsom liirekommerpe dessyta
idag, difemot be.Aflardet om dess
industrihistoriska
betydclse.
lopp
har det existcrat
Underllrens
ett antal bryggerie. av vaderandc
storlek i Lund. Somligavar f6rmodligen inte siirskilt bctydelsefulla,
andra kanske var mindre blygsamma. Men det ar inte mycket dokumente.al och kiint om dessa.Dtiremot iiI Bryggeriet v?il bekant.Det
talas om det som om det skulle ha
varit det enda.
Det Arungefarsomnar m?inniskor
ndmner Slagetvid Lund. Det iir ett
endamanmenar:det enormaslaget
dcn4 deccmber1676,detsomanses
ha vadt det sttinta i den nordiska
historien.Sa enomt var inte Bryggeriet.Men lika lite som det slaget
den dagenvarit det enda i den lun-
densiska historien - det har slan
arskiliga fler i och omkring staden
lika lite var bryggerier pe bmten
i norr det enda i Lunal.
Men det iir Lunds Brygge.iaktiebolag som ga$ till historien.
I medeltidens
Lund
MedeltidensLund existeradeirmanftir vallama, iiven om de kringliggande fiiladsmarkemaanvdndesav
de miinniskor i stadensom hdll sig
med djur. Det gjorde mAngaav den
tidens stadsbor.
Stadens medeltida kyrkor och
lloster hade likom borgamashus
rests innarfiir vallama. Undantag
SanktJorgen,
var spetblskehospitalel
grundlagtvid 1lm-talets mitt, ett av
de ?ildstai Noden. Del placerades
pe dster i det som idag kallas Sa.nkt
Jdrgens park. Undantag var ocksa
Allhelgonaklostr€toch Sankt Olofs
ky*a. Ett mimesmfuke utanfdr
Univenirersbiblio0eketpe Helgonabacken berdttar var klostret var
beuget. Sarkt Olof lag nashn precis
d2irAllhelgonakyrkannu reser sig.
Den var kyrka fdr miinniskomai
SanktOlof socken,men ocksAavsedd fdr dcm som fdrdades liings
landsvAgerlDet var dcn vdgen som
ledde fram till Norrepon, som pa
grundav kyrkan avenkalladesSaikl
Olof Pon. De som passcradcgenom
dcn kom in i Lund och fonsatlc
Brcdgatanstjderut.
Dct fanns bryggarei medeltidens
Lund. Ol var negot nddv;indigt f6r
tidens mdnniskor, som et mycken
saltad mat och behiivde slAckasin
tdrst. Att dl fannsi bchdvlig omfa[ning var vikdgr. Stadens $ymnde
mestei enlighet mcd vad som stadgadesi 1361Arsprivilegiersedll att
dlrillgAngen var tryggad och att
drycken tillhandahdlls till skiiligt
pns.
vct
Tackvarc skrivnatestamcntcn
vi nannet pa tre bryggare undcr
l3mdet. En hette Asker, en Johames, en Andersoch som efternamn bar de sin viirvsbctcckning:
Bryggare. U. social synpunkt stod
bryggamape sammanive som ktip
miinnen, men med tanke pe det
arbete d€ utfdrde hd.de de egentlig€n hemma bland hantverkama.
An brygga 6l var negot som ttam
naringsidkare i staden fick gti|a.
l,{49 fdrtlarade Christian I i ett
pdvilegiebrev att "ingcn skall
brygga rill salu,vlra borgarEi Lund
rill fdrfeng, utom de som bera skatt,
skyld och tunga Ded staden". I en
pdvilegiehandling fr|n l52l framh:ivde Christian II pa ntt 6lcts
betydelsei en ldmrdning som giillde
tilve*ning och lilgeng i de ttstdanskastiidemai Blekinge,Haland
och Skane.Men vid det lagcl vai
medeltiden niistan (ivcr. Den nya
tiden kom med reformationcn1536.
f)ct dl som bryggdes i $adema
gick siikcn an; hademan ingen impon a$ jiimfdra med hade man
belle. inget altemativ till fdrt?iring.
Men som rcgcl farms Iven tyskt fil
atttillge ochdetvarmcr vllsinakande. Det uppskattadessa mycket att
fdrekomslen blev en allvailigl hot
mot dcn danska brygge.inadng€n
och mo! medeltidens slut artogs
bestrmmelsersom skulle skyddadet
danska dlet. Fren den tiden finns
namnetHcmmingBryggarcbevamL
Denneanenderadc1494en getd av
domkapitlet.
Fran 1493 kdrmervi namnct Pcr
Maltmakare. Dcl ar den enda upp
gift som finns bcvaradom maltb€redar€ i staden,men lillgangen pA
malt i det danskadker var god.
Stora m?ingder s?indcspa expon
sttderutti ll ryska bryggarc.
kom vintermtirkret.
En viktig del av krigcts sludas
utkimpades utanfdr Norrepon och
siikcrligenbefarmsig storamiingder
stridande soldatcr pa 1omten. De
k?impade,Iiiktade, hijgg, skdt, sAradcs,stupade,dog.
Om tomten var bcbyggd ar inte
kanl Eventuella byggnader stod
rimligen inte l?ingrecftcr fal$hget.
Mcn eftersom vi inget vet om bebyggclse finns det ingcn aJ edning
att spekuleraom fdddelse. Deremot
Ar det kiint al1stadenLund hiirjadcs
fruktansvan aven under detta krig.
Underdet se ka adehomskakriget
mellan 1643och 1645hadestaden
dkat illa ut, manniskorflyE sa gotl
sinatilhdrigde kuma! medtagandc
hetcr iiver till Sjiilland,byggnader
skadatscller rcnlav raserdts.
SkAnskakriget 1676-1679,dvctr
kallat snapphanekriget, var ett
danskt fdretag fijr att fdrsdka Atervinna de landomradensom fdrlomts
i fredssluteti Roskildc 1658.Men
Danrna* lyckadesintc. Resulnrct
blev enban menskligrlidandeoch
forttdelsc.I augusli 1678befannsig
Christiar V pA etenlg fren Kristianstad.Hanbrlndemyckc[av detsom
kom i hans viig fdr att fijrsvlra
fdrsdrjningsmdjlighetema fdr dc
fdrfdljande svcnskama.Lund stack
han i brand.
De no[a och centraladelama
brann.163 av 304 gardarhadades.
Er! av skiilen lill att der inte linns
i
flcr medellida byggnadsminnen
nalurligtvis
dc
olyckor
som
Lund ?ir
dmbbatstadenundcrkrigstid,men
avcn fiinArandebriinder i frcdstid.
Krigstid i Lund
Pfi 1700-talet
Mellan 1676och 16?9utliimpades
ett av mangaKrig mellan Danmark
och Sverige.Dcna var det viirsla av
clet
dem:det stdrsta,det grymmaste,
mgsr ftiriidarde, det blodigaste.Det
srcd tre fiiltslag underkriget och elt
av dem vid Lund dcn 4 december
16?6.Denrn endakrigsdagstupade
niistannio tusenmanniskor.Sa der
vid halvflratiden pa eftermiddagcn
gick det inte liingrcart slass,ty de
i Lund
De dstdanskaprovinsemafdrblev
svcnskanar krigel tog slul Pe en
kana frAn lTOt av Jean Bcrgman
syns en gard pe tomten. Dct iir det
fiirsta bellgget fdr bcbyggclseoch
det husct 5r med all samolikhet
uppftin cfter det stora slagct.
PA 1740talet fanns endast cn
gasrgivare
i Lund. Han hetteDaniel
Arendt och bodde vid Stortorget.
Han var dessutomstadensstdrste
tobaksodlare
vid dema tid. En fdrteckning fren 1743 upprar tjugosex
borgare som bryggare. Det ar klrt
att de dessutomvar bdinnvinsbdin
narc. Det har antagitsatt de dessulom var krdgarc.Dessatrc yrken
grep in i varandra, trols att vaie
yrkc f6r sig hadeskiftandeanseendc.
Dcl ansagsfttmAmr och givande
att vara bryggare. Den som var
krdgarc riiknadesinte sArdelcshttgt.
En fdneckning fran 1?45 upptar
lrcttioNe kmgar spdddatjvcr hela
staden. Antalet var fdrmodligen
sl6rre,eftersomsomligadrcv krtigeri som bisysslaoch en och annan
hdll liinnkrog.
Atl vam bryggareldnade sig och
hadese gjort i alla tider.Bryggama
i Lund 1743 hiirde rill de fdrmognastcbland borgama. Jacob
Bager, Nils BurdatLl och Jdns
Michelssonvar dessutomkopm:in.
Aldst bland bryggama var Nils
Mensson,borgaresedan1703.Flcra
bryggarevar taxeradetill tvA skatteskillingarcllcr Annumeroch dct va.
en skafiesats
som inte mengaandra
hantverkarei Lund neddc upp till.
Dct bryggdcstre sortcrs dl i staden pA den tidcn: dubbelrdl, gon
enkcltdt och svagail.
rurn ftir briinneristcn.Det var biiffl,
vin somtillverkadcs.
Lundbomgjo.,
de godaafl:irer.Pe 1830-1aler
bygg,
de hanut.
Han tEdrcv g;istgiveri och hade
plats ftt. tjugo h:istar,rillhajrigarcsenarer fer man fiirmoda. PrEcissom
undermedeltidenkom det en str$m
av memiskor fiirdandcs fren norr.
Lundboms tilgengar viixte och bebyggclsenpa bmen vaxrc. Han
byggde ett nlt b.iimeri, som ockse
innchdll bakugnmed skonten.
1833 lat Lundbom uppfdm bo-
D. sa^ ubetot rcd otr bqgd den staru ptuadbggB.t n eitt Kiirting@a8a ttu taSite pd6
Iin att p6e.o ftt fotoerala. Av len'odda olt dajtu ar det e^ legnig da|, ka^rtz hijsre" tg13
ettet edre^ lgH Tiide6 prc@ ii' i olo ta naktu.
Ett bryggeri
pa norr
I och med 1800-talers
brandfdnak,
ringshandlingarfinns mer robust
kunskapom bebyggelsen
pa tomten.
Den stjdradelenav den Agdes1831
av P Lundbom.Den kalladcsHattmakarcgarden.Om namnet kan
tainkasryda pe an dct ridigareborr
cn hattmakareddr er inle b€kant.
llt3l utgjordesgardcnav fem korsvirkesbyggnader.
Dc var fdrsedda
med halmtak och tegelskagg.Dc
flesra byggnadema h:intammade
fren 1806.Bonset franbosradrymdc de blandannatstall och logar
18ll hade ett hus uppfofis som
ldrutomalt det crbjaidplaLsAt fem
ntitkrcalur rymde ett br?imcri och
BietklsktuM hq $alL upp st8 ekipdqe pA bry88elieAr.len Tirt eiiater M de u ilorrcprydda
hltattu
sntet dzta hatL@Bte
En del ar de 6wigd e'dttdd dtt'jel kvat pA gdftle^ eletsan
IotoS,afe^ at pd plats De storu ttiittrcn, sM st6 tiu edlner pd bitden, nmde ttettiotre
hellotUer. Den k'6p tu
in i fbt o1rcngi;ta.
stadshusi tegel at sig. Det var en
vaning hdgt. Sedan handlaren
AndeE Jakob Lundbom, rimligen
sonen, dvcnagit fastigheten l85l
biittrade denne fdljande ar pa huset
med en andm vaning. 1859 tilftom
ett tre veningar Mgt spannmAlsmagasin flankerat av stall och lada,
I 860 resteses ytterligarebostadshus
l?ingsKevlingevligen och eit packhus med vaglpoft. 1870 placerades
en se kalad handelsbutikmellan de
beda bostadshusen.
I och med att Ande.s JakobLundbom 1860 lat bygga en se kalad
maltto*a vid Norm prcmenadcn
inleddesi pmktikcn dcn modemare
bryggcriveftsamheteni kvanerel
Ekstriim och
Larsson
Det som i begymelsen hetie Lunds
Bryggcribolag grundades av Ne
karlar. Den ene hette JakobMagnus
Ekstfiim. Han var fran C6rsldv, fodd
dlr 1818. Innan flyttningen till
Lund, dli. han kdpte den lagerbringska gArden i Winstrupsgatan,
hadehan varit lantbrukare.Tomlen
srackte sig till Bltaregatan och det
m€sta Ug som rddgard. Fdr ktipet
av en sA ansenligtomt i det inre
omddet av staden kavdes pengar
att spcndcra. Antagligen tjiinade
Ekst(tm pA kopct, som fijrmodligen
var en investering.Han deladcupp
omredet i bostadstomteroch under
harls egandctid uppfdrdes den bebyggelsei kvanerct som fordamnde
stAr.
Den andrc hette Pehr Larsson,
hiirstammandc fran Kvistofta, dAr
han hadeftitts 1835.Han bar drcln
handlare och blcv Ekstr$ms kompanjon.De kijptetomt mcd befindig
bebyggelseav Lundbom.Dct kan ha
sket negoter fdre 1870,dAdc bada
stanadebryggeribolaget.
SammaAr
rcj
$avaningsbyggnad
byggdesen
pA tomtens mitt. Pe ncdre botten
fanns er igt Ryding 'lds*allare,
kontor, humlemagasin,
isbehAllare,
bryggerirum,rum fatrdrickatillverkning och en Angpanna"och cn tmp
pa upp "m:iltan, maltmagasinoch
jlnEpparal fdr vamluft till malttorkningen".
Nigra till
Redan 1874 dog Larsson och Ekstrttm slod som ensan Agare.Affiirema gick lysande, rsrelsen gick
lysandeoch nya byggnaderuppfttrdes. S?ikenvar dct cn goB dl, det
som lillverkadesd?irpe tomtcn.
De flesta andra bryggericr i staden konkunemdesut, men inte alla.
Nere i Lilla Tveryabn 2 hadehaikarcn Jdns Lundberg byggt l?ingan
utmedgatanpe dcn glrd han l82l
hade kdpt. Han stanade bryggeri
med 6lstuga diir. Bryggaren Nils
Nilsson atvertog1882 gerdenoch
byggdeom gerdshusettill ctt stdrre
bryggeri,i tunkliontill 1965.Olstugan stlngde fdr$ l9?3.
De kaBlogenrill den slorautst?illningen i Lund skrcvs n?imndesensom'bilban LundsBryggeribolag,
dades1870,de bryggcriqanlades".
Men det fanns ett par svagdricksbryggerier ocksa. Det cna hctte
Olssons och det andra Novilla.
OlssonsBryggeri annonserade1934
om svagdrickaoch jul6l klass elt
och i relefonkaralogenfdr 1940kan
man sle upp BnatdemaOlssons
BryggeriEftenradare,HansJftnsson,
Tr:idgerdsgaun
?. NovillaAngbryggeri lAg i ostra Manensgaran14.
DAr hade tillverkningcn av svagdricka peHtrjalsl9l2 i de lokaler
som senarE inreddes att hysa en
plAtslagarvcrkstad.
Lunds Bryggeriaktiebolag
lEE9 aivedatEkslraimLundsBryggeribolagpAsin son Ehmfrid Magnus Ekstr6m,som var sjdkapten.
Han ombildade det fttljande er dI
akticbolagoch bl€v sjiilv dessverkstiillandedirckriir.
l9O4 ombildades akdebolagel,
Ekslrim l;imnadc styrclsenoch det
kylhussom 18?9uppfdrtsvid Kavlingev?igenrcvs fdr att l?imnaplats
et den byggnadsom ?irurustlr.
Lunds Bryggeri AB var en god
affilrsrttrelsemed god tillverkning. I
annonserundmde man rakt pA sak:
"Varfijr dricka fr?immandeolsorter,
dA Lunds Bryggeri AB:s dl ar utm?irkt?"
Ar 1906uppgick
omsatringentil
289 690 kronor och antaletarbetare
var fyrtio. Disponcnrcnhette O I-dfva . Pe uB*jllringsomredet hade
bryggerietsin "andraiilrestauration"
pa det sdder om utsttillningsfiiltct
liggande ndjesf:iltct, "som dr en
varld fatrsig".
Nflgot av ett
unlKum
B ryggeribyggnadcma
harav Ryding
kamktariscratssom'bmsorgsfullt
uppforda och av god kvalitc". Till
och med se at sagaembryobyggna
den, maltlorkanfren 1860, fanns
mcd andatill slutetden I oktober
1961.
Fran dct 1970-tal de debaltens
vagorstundomgick hdgaom bryggeribyggnademasfrafitid finns en
promcmoriauppriittad av Bryggeriinvcnrcingssektionen
vid Dokumenhos Riksantikvarie:imtationsbyran
av avdelbetet.Denarundcnecknad
R Axcl Unncrback
och
ningsdir€kl6r
amanuensSlaffanNilsson,datcrad
dcn 1 scpEmber1977,ochredovisar
'hyligen gesynpunltcmacfter en
nomfdrd inventering av landets
bryggeder. Pa grundv?ilav det inhar
samladeinvcntcringsmaterialet
konfattad
samm
anstillt
cn
Ambetet
beskrivning och v?irderingav f d
anldggLunds Bryggcriakticbolags
ning..."
Man konstalcraratt adAggningen
be$ar av flera byggnadcrsom uppf6rls vid skilda tillliillen. "Dessa
byggnaderbildar tillsammais en
helhet som vAltaligt skildrar en
induslrisutvccklingunderindustrialismensgenombrottsskede.
Inornanl?iggningcnhar bevarats utruslning
och lokalersom eskedliggdr18m-
talets och det tidiga lq)Gtalets tillvertningssltt och visar den arbetsmiljti somdl gavs.SammansetEringen av anl?iggningenmed bostiider
och prcduktionslokaleape samma
plats exemplifierar det ganskaUngr
fram i tiden vanliga bruket att delar
av personalen,fianftir allt ledningen, dven bodde pA brygge.iet. I
anl{ggrungen inger ocksl den fdr
Aldretiders bryggeier nlirmastobligatoriska tilutsk?inkningslokalen,
som i jusl dettafall givits en sArskilt
pakostadutfomning. Flera av byggnadema i antiggningen har en exteridrutformning som ?irexempelpa
den storabetydelsemanhing sekelskiftettillnafi e industribyggnademas
)4trc; siirskilt har detta gdllt just
bryggeriema."
D?irefterbehandlasden kvantlende adaggningen med fasad mor
KAvfingevIgen vals interidr ska
fdrijndrastiu lAgenheterDema intar
"en s?tst?ilning. Den uppfttrdes
1904fttr att inrtmma jds- och lage.k?illare,tappningm m, effer ritningar av danskamaVictor Baggea(konstrultioner) och Johan Dieh (fasader). Denna byggnad int
utan
tvekanen sdrstiillningbland svenska
bryggeribyggnadergenom sin f(ir
svenska ftirMllanden sarprdSlade
aftitektoniska utfomning och genom den utomordendigthdga kvaliteten i utftimndet. Det bdr dock
undentrykas att de flesta av de i
ar Aggningeningaendebyggnadema
Ar av en sadanta*iEktoniskt eller
kulturhistorisktvede an e$ bevarande ar vdmotivelal"
SaDmanfatfiingen lockar en att
t?inl(aen och arman sorgsenlanke
om ar de! inte fams mdjlighet att
bevara adeggningen som negon
folm av museum:"I-unds bryggerialciebolags anlAggniry intar i sin
helhet en u. a.kiiektonisk, kulurhistorisk och industrihistorisk synvinkel frainskjuten stiilning bland
landelskvarva.Endebryggeriar riggninsar."
En bra
arbetsplats
Bryggerietskapade1876rubdk, om
eD blygsarn, i Folkets Tidning:
"A6etskaden
Nils Persson. som
warit aist?illd I Lurds Bryggeribolag, hade pe angifirelse af hardl.
J.M. Ekslrdm atalarsdcrftir as han
under det atl han war anst? d e
bryggeriet wid rillf:illen druckir bir
unde. det aftappningpe bueljer egt
rum. Radhusrefienogilade mllet."
Det fdrefaller humantmed tanke
pa an en stor kanna dl, enligt en
uppgift, ingick i dagslonen. Der
tycks ha varit ett bra stille att a(beIa
p[ Se bed$ade bryggerikamrer
Malte Edksson.Han fick anstiillning
sjutbn er gammal 1919 och var
kvar da den sista flaskan tappades
fynioefia er senarc.
Enligt den gamle kamrcm fick
aff:bema "sitt verkliga uppsving i
samband med lundautstdlningen
1m?". Olen somkom trn bryggeriet har kallats en go$, fy[igt och
mustigr 61, men under negm ea
under sAviil det f66fa som andra
viirtdskriget vai det rcnt ut sagt
drligl.
E.ikssonkAnnetechadebryggeriet som "etr starlt fdretag,tryggt fitr
de aDstiillda".
En av dem var Andreas Olsson,
far till Nils Ludvig. Han arbetade
som eldarepa bryggerietoch uppges
ha varit negot uppenbarligen sa
kuridst som en av fdretageB fe
absolutister.Nils Ludvig har aErgett
bryggerimirmen.Tydligen tycklehan
som pag om att as)'na stadenmed
omnejd fran ovan och tog sig upp i
Allhelgonakyrkanstom varifrAnhan
sagmiinniskomasom "smekryp och
vegama norrdver (som) $a knaggliga rnt'rstigar, d?ir litsdrivare och
flitiga varelserkom och gick".
De kom norrifren mellanGetingevegensgamla,hdga almar. 'Det var
atande, ridadc och tmmpande
ml{lrliskor, somligamed iiiran mel
pa nird genom stan och andramed
stan som viindpunkt efter illa eller
vel ftirre$at iirende." En och atunn
kom dock, fasl de uppgesha utgion
en fatal, fdr att stama. En av dem
var fdrfanarensfar, AndreasOlsson.
Han kom som tjugofyraerig bonddr?ing1899.Hanjodflistes 1919.
'?e gamla dar sAg mor med
mdrka blickar pe fars arbetsplats.
Der hade han lagt sin basta kraft
och brutit sin haha. NII han efter
mengfig tjlinst stupat pa sin post,
fick hon pa kontorct ta emot nagra
ktonor till en likkista et honom.Det
var allt."
Mls Ludvig har gett en del minnesbilder,verda att bevam.
"Jag s€r
drmu framfd. mig den
filosofiske Nnnbindarcn, som tillverkade fa$ tonfattiga fiol; den
hdgrEslestallddngen, en avbild av
OskarlI, hitgtidlig i sitt tal som han
men klenarc i grammatiken; de
E
tunga meftrcn pe mihan, de handfasta bryggarddingamamed vAldiga
bredsidoroch eDrad flasksktiljerskor
med tditla 6gon men kvicka fingrar.
Over dem tronade bieftuskama,
prydliga dvertlassaE med ncdlAtande miner och - slenhusinne i stan.
Var igen satt en pjke vid sidan av
dem pa kuskbocken. Vi andra
springpojkarsegupplt halvkuskama
med en viss avund.De dlt? ju, vi
fick l6pa."
A]lt var inte ensbrAkdelsidylliskt.
En bedittadefdr Nils Ludvig om hu.
hans "bierkusk var av det Mftiga
slaget.Sjdnghan,kundepojkstacka,
ren utan fara nArma sig, plocka
buteljer i korgen och fyla ladan
med tomflaskor. Men vissladebicrkusken,var det radligastan halla sig
pe andra sidan om biervagnenoch
utom rdckhall fdr piskan."
Den 23 sepiember1955 trycktes
en dikt av fdrfattaren i Lunds Dag,
blad. Det var dagen f6re julafton
och den hetre saval papassligtsom
liimpligrnog'"fomrcn".
Det h:indc atr Nils Ludvig avcn
vid mogenaldertog sig upp i AI
helgonakyrkanstom fail au se pe
utsikten. "Nlstan a]la bryggeriarbe,
tama hadevandratin fran landct och
fick efter avslutadgAming sin gmv
pa Nora kyrkogarden."
Fran tomet ser han "murama
omkring dcras mdda och sommargr{inskantive. derasgravar. L?ingrc
bort ligger atfrF
na vrngar, diir svalorna just nu som de skickligaste flygama marxjvrcrar 6ver glitlmnde
komhav pa Ug hdjd."
Nils Ludvig konstatemratt det ?ir
menga komskdrdar som foFlals-in
genom bryggeriels ponar och lijrvardlats rill gon dl. Han sler i bmet
(rchminns hur det var, att de som
arbetaded:ir "va. samsinbiirdesoch
s?illanosamsmedledningen.
Aldrig
negon srrid pe arbetsplatsen,allra
min$ undcr storstiejkcn de friden
Tomten
Pe det gamla bryggerier
gick min far i lAngananer
ftir att med sin br€daskovel
mata elden unde. pamanAngmaskinensoUedunster
och den rimfrostvilakylen,
heta gnistor fren dynamon
- allt jag levandefdmimmcr.
Far var ensam.I en spankorg
bar jag in hans mat fdr kv:illen
och jag stamade hos honom
gemakvar en lAng,lengtimme...
B rygghuskncktensatt vid karct
kokadeden bcskavdnen,
iil som skullc jesa, lagms,
lappas,kdmsul av kuskar
fdr att i dcn lilla stadens
torm struparsl?icka
ttirstcn.
Se kom stiinkav livcts safter
mitt i na[ensro lill varlden.
Men vid brygge.ietshjAft
svandemin far f0. pulsen,
medanOla Svensson
varligt
gick som vAklarek.ing husen.
Upp till m:iltan steg en rrappa,
jAmbeslagen,
Ndr och farlig.
Overstkom ibland ur dunklel
bryggerietsgoda tomtc:
mamen ifrln Klavsahuset,
fan v?in,garnleOla Svensson.
I ctt snairedver brdstet
bar han alltid v?iktaruret,
klockan som han mAstevrida
vade kvart pa rastldsvandring.
Lyktan hadc han i handcn
och jag miruNhansmilda itgon,
h6r Innu den mjuka dstcn
ur det grAaiomtesklgget.
Sist han stupadepa poslen.
En glng fann man honomcnsam
utanliv en morgongr),ning
nedanfdrdcn brantaFappan:
lyktanng i |usenskarvor
och hansklockahadestannat,
inne i det grea skagSet
hadegubbeftistentysgut...
Men jag hdr den i ett fernelr
samlalmellanfar och honom:
natrenstomrc,Ola Svensson.
v?iktarenfran KlavsahusetNils Ludvig
var kusliglleng."
Han har enban gott att sagaom
arbetantammen, "gotr folk ften
byama kom hit med ungdomoch
haba och ladener sin bash kraft".
Fackligt
Den 23 mars 1889 organiserades
Lunds bryggeriarbetarei en fack,
fijrening. Den 2? maN antogsstad,
8ar och den fdNfa sryrelsenutsAgs,
beslacndeav J Lundgrcn, som valdes till ordfdrande, cttran Johansson,Nils Jainsson,
Knut Nilssonoch
C Glanz. Den l0 april skeddeanslumingen till Bryggeriarbetarefdr
bundet och avdeldingensnummer
blev fyra.
Under 1890-ralctskulle en ny
prislista fdr de anstiilldautartEtas.I
dcn krAvdestio timmarsarbetsdag,
en minimilainpA tjugofemdre pcr
timme fdr miin och femton drc i
timmen fdr k_vinnor,trcttio 6 tleniofem aire i ersatming fdl dvertidsarbete utfain av miin och tjugofcm
6re fiir dvenidsarbetefdr kvinnor,
fri liikarvardvid sjukdomoch slurligenenolycksfallsfdn:ikring
om en
lusen kronot
Alla arbetsgivarevillc inte godk2ilmaprislistan."En bryggareJ.V.
Hanssonville selundainte ha negra
fiirbindelsermedfackfdreningenoch
hosA.L. Andcrsson
blevundedlandlama utk(jrda. Arbetsgivamabeskylldc underhandlamafdr att ha
varit berusadevid bcsdken.Hos
Anderssonblev det avskcdanden
i
salnbardmedlajnedrclscn",ber?iltar
Truedsson.
Anderssonoch
Tre Tunnor
Alh var allrsAinle frid pe bryggerieL Axel Andersson,ursprungligcn
dekoratiir,var direktijrder Hanvar
en bem:irkl man i stadcn och inte
min$ i hantverkarkrctsar.
Han hadc
fungcmt som ordfdrandei Fabrikoch hantverksfdreningenoch varil
9
Lemonad till
graviil
Dd .let tuto/iserudc [email protected] kon bld de gMIa staUe^[email protected] ar tasenefer tu 1934.
denstomdrivkraftenvid ursr{llningcn 1907.Han har vid tilfii e kallars
"bryggerietsverklige
skapare"och
det synsst:immase dll vida at! han
var dcn somintensifierade
verksam,
hctcnmot modemdrift. Det var han
som Aren1928och 1929l?irbygga
restaurangenTie Tunnor vid Kdv
Ingcvagen. Kanske var de! mer
fraga om dlstuga :in meltidslokal,
men stalletskiik var omvitmatuppskattat.Pa skyltcn ovan ingengen
fdrklamdesatt etablissemangct
hclte
Kiillaren Trc Tunnor.
1929 pryddes vAggamai den
stdrstaskAnklokalen
medmuralmelningar av Oscar Antonsson"i det
nya manerctmed linje i aluminium
och dairdvcrlasy/'. Dessa bilder
visar personcroch hiindelscrinte
minstfrenden lundensiska
historicn
och dc agnasett spccielltavsnitti
dcnnaskrift.
Dcn 30 septembcr
1961mastcTrc
Tunnorstdngape grundav att s*illet
inle langre var l(insamt.Diirefter
anvAndeslok;ilcma till ebkilliga
aktivileler,bland annatdansstudio.
Undcr andravarldskrigethadedar
varildendanskabrigadens
samlingspunkt i Lund. De hsarettsblockct
uppfdrdcsblev lokalcmahdgkvancr
tdr sjukhusarkirektcma.
Btqs@den din Trc TuM/
'at iv!^d.
BiLle^ at |i,i^ den petid
dA Lableru
dwandes sondaastudio
F6ade^ in i ala
Mot 1950-taletsslut blcv Lunds
Bryggcri AB dotterfdrehg till AB
Malmti Fdrenade Bryggcricr. Det
fdretagct ktjptes i sin tur av AB
Pripp & Lyckholrn,vilkcr bcrydde
att lundabryggerietgenomdcn stora
bryggerifusionen 1964 rillhdrde
Pdpp-Bryggeriema
AB.
Det lundcnsiska bryggeriet blev
ett offer fdr dcn strukturmtionali
seringsom fdljde efter bryggcrisammanslagningen.
Inteensegcnhijndigt
gmvdl
tillvcrkal
fains att ti ge den
I oktober1967.Dcn sisrabuteljen
fylldesmed Iemonad.
Diskussionema
om vad de gamla
l0
bryggeribyggnademaskulle kunna
anviindastill kom vad det led igeng
och i de funderingamarlmdes ?iven
fregan om de alls skulle bevams.
Lunds kommun umgicks fdr en tid
med planer pe aft lAta uppfairafdrvalfningsbyggnaderpA lomten.
Dct skule bli en form av sista
stlid pa bmten, fa-stmed ord. Under
19?O-taletintensincradesdebatten
om bryggeritomtensframtid. Anti,
rivningsgruppen, fdrkonad ARC,
bildades,och skrcvmengabrev till
politikena, insendarc samt drev
fregan med hetta. "Dc h:ir byggnademakim gc cn uppfattningom hur
m:inniskor lcvdc och arbetade fair
hundraAr sedan.Man mAstegrundligt dvervAgaom intc hcla cllcr
delar av industrikomplexetkan
bevams",sterdet i ett av breventill
kommunen.
Stadsantikvaden i Lund avstyrkte
rivning.GurmarSill€n,arkitektoch
byrAdirektatr
vid Riksantikvarie?in'
j?imfdde
betet
bryggcriclsarkitektoniska kvalitctcr med Hovslallet i
Stockholm.
"Vi har nyligengol1 en inventering av de bryggcricr som firuls kvar
i landet", yttrade haJlsig i cn intcr
vju. "Bryggerieti Lund hamnari
friimstarummet,detArbyggnadstck
niskt klan dverlAgsetMiinchenbryg
gerieti Stockholm."
Han tycktc intc att man kunde
tala om "vacke( eller fult, fdr smaken v?idar. Och linge har dct varit
accepteratatt spotta pa l8m,talets
industribyggnadermed dems mka
linjcr och maskinslaSna
tegel.Men
studerarman byggnadennArmare,
mcd vilkcn omsorgden bygglsut i
sista jiimbcslagct, och beliinker at!
arkitekturen speglar 18oo-talets
ideologidiir byggnaden
Zirlika cxatt
utanpAsommaskinema
inuti,d, kan
manrenl av tyckaal1ockseen gammal indusFibyggnad
ar vacker"
Ti
eai6ter sbrste@
ri
kail@ @h ti
Nigel syB A helS@kllkaa
mAnraddaminteraoch i gairligasle
nenairen cn gammalallmogekultur,
somtrihgdesundanav del nya som
stormadefram. Dettaskeddeunder
1800-talet.Medan den elektroniska
rcvolutioncn hallcr pA att i raffa
Med minga
fiirtjiinster
Medan industrialismenfick si[
dlnaniska genombrottdgradessomliga kraftcr i riket ,t att dokumcn
tolb-
Unde, f, Mt
Apotekotu s t i eerktd.s
lewud,
seltereatte^ 6h nvriea y,rtds
bor.lseatten pA brySgtict i Land, ttoliSe^
f/dn @h tud on*.in8 1930.
ll
handlardet under 1900-taletsslutskede om att *idda minnena fran
indusEialismens
tidevaNoch dokumenterase mycket som mtijligl av
miinskligt aftete. Mycket fren bondcsamhlllet gick mer eller mindre
obemarkt 6ver i industdalismen
eftersomhantverkstraditionerfiirdes
med. Skillnaden var all produktionen effektivisemdes och tillverkningshastighetenttkade.
Om den byggnad vid K:ivlingevdgen som ska omgestaltas till
l5genhetshusskrev Riksantikvaricambeteti sin dokumcntation 1983,
medan man konstateradeatt dcn
stdNtadelenav bryggerianl:iggningen hade rivits sedan inventcringen
utftirdes: "Byggnad fdr jas- och
lagerkii arc,kylskeppsvind,tappning
m m, uppfdrd 1904 efter rimingar
av Victor Bagger (konstruktioner)
och John Dich (fasader), beda i
Kttpenhamn.Byggnaden?iruppfdrd
i sten i 2 vaningar och delvis ftirseddmed vind och kdlare. Invaindig
konstruktion av jem, regel och ra.
Mot K:ivlingevagcnhar byggnaden
sockel lliidd med gula och ttida
klinker, fasadutfdrd med gula klinkcr meddetaljer av rttda d:o. Fttnstrensmitrposterdr utfdda av cement,
sp ijsverkenar visnAlade.Taken iir
tdcha av rtidmalad pllt. Pe mi$paniet av byggnadensfasadmellan
bon€nvaningen och vArnngen I
trappafims texteo'LIJNDS BRYGGERIAKTIEBOLAC' utlifd av rMa
klinker. Mor non har byggnaden
cementsockel,fasad av gult tegel,
P, laket'
blaJneladefdnstersnickerier.
vendlationshuvar av rttd plet. Av
byggnadensinteridr ar den f d kylskeppsvinden av siirskilt intrcsse.
Cenomsin slorlek och sin serpdiglade utformning blir den tiu ett rum
Dea pru*isl1a blsk ppei^de^ i de^ prchftlla bgg@de^ vd KaivlitgaaSen.
medsloraarkitektoniskafttrtjanster."
Om Tre Turmor star det att l?isa:
"Byggnad f6r dlservcring, uppfdrd
1928.Byggnadenlir uppford av sten
i 2 veningar, dvre vAningenavsedd
Byggnadenhar
som seweringsteEss.
sockel av llinker, bottenvaningens
fasadhar vit sIeFuE och grdnmalade ftinstersnickeder.PA serveringslerassenfinns originalmiiblemanget
bevarat.Pebonenvlningcninrymdes
dlstuga.
I byggnad 4 (den ovan avhandlade mot Kavlngeviigen) fifiN en
'FestvAning'vilken stAri fdtuidelse
med seweringsterassen.I fcstvlningens stora sal har viiggama
pilasrmr av tegel, natudlirgad
steende locklistpanel till halva
hdjden och ovan denna frcscomalningar utftirda av konsmdrcnOscar
Antonsson1929.Taket lir ett imiterat bj:ilklak."
'lrc
S r i t t n l r r d c k o r l r t i o n r rr ' l ( ) r J . l u f l s l r l r r r r
f u n n o r { l r r r l . r t ! h . \ i r . r I l c r r . ' 1 , , . ! 1 .r\ ( ) l ( r , r \
[ ) s r r r . \ n l { r n \ . ( ) n l.u r r d . L ] ( r lt,.r. l : r . i r . ' l L , l f i i r , ! r
k o n \ r n r i r .l ( x i i l l f t ) S . r ! l i d e J r 1 ( ) / , i l l l . ' , r ' r r L l . r . r L l i
k o n \ l h i \ l o I ] r lr \ i r r l i r ( l a l \ a \ r . L{r\ it r r r c r . r \ \ r r \ ' 1 1 . 1 l r
.r!
u ( n n l i r n ( l \I ( ) r i i r r l ( j r l o \ r i r \ r ! l l . 1 l ) | ] l , f ( h ( i L L
t i i t n r l ( t r l l l L I t i r l r r f , \ n r o n \ \ o nh ( 1 . l f n\ L ! L I L j i r n '
'l
C l h u | l l i c k d r r \ 1 ( ) r i br c s l l i l l n i r r r r 'Jr i i r r c l u n n o l
o c h b i t r i : r ( l \(k i \ \ i r r ( ) l i \ c nd r i r l i ! r i i l l \ . d i r n h . ! r \ r ! :
l ) c n )l a ) ri r t r l u i l h o r d ar e r l c r
'ILll
h . t n \ r r r t . r i . e r r i r . l L r l r t L r L , l rrrt r l , r r r l , n u s
''lli.krh.t'1.f"
r \.i.d if.ir l()r\ \'!|l \1{)r!\,n i
Krrl5l(rg.r lrilJr 1(/10 Dei ulif.r:\.rl,i. t,,r rr,rr'
r I L r ] t t u r l o n ' t ! . l r t i ) f i n : l { r i J. rL i (1 , , : . : r .rrr . r \ . i . r : . , f r !
l . l ' r .r \ . , r ,l .
. . ' r c - r . '\ l r : . . r .
I I r r nh I r 1 r I r s r , l i cd o k ( ) r l , ) ] l l t . ! l . r n l L ) i 1 ) i r . L u .
h i r nl l r l c l t \ l n h l r n . r\ ( x r m u \ r l n l l f i l l i h l r f . r n r t . r l l J : .
\ l r n l i i r r r l r u f n \ \ l d \ l L l r o n r l n r L r . r L rI fsrl ( u L l r ( J l ndl .l f
h r n L r r \ l ! \ I r l l i r r . I l d L ' n rl q l i
I).1 l()l0 lillrt hrtLc hltn blirit cn rrrrrrlubcriirrtd
I !nd l'.1 !rrrr(t ur .rtorkulpturtr. r()rrr u\ rrirlLrrl
. | l L l r l l 1 r l' r n n ' h c \ r L l d c . E f l . r ( r l \ r r f r ! r \ r ] r t \ i i d
l 9 l l I ' ,1 1r r ri r! rrrl . \ n t t , n s s o n o t h \ r o n l l ( r r t l r u
. | \ a r ' i l i ! l r r . i r \ r o f l l L l l t l \ a r \l ( l \ l r i . l l . a n I ) t \ \ i
\:i.lic \r.\l rl|\.rndc
I)cl lrrj(l! ljll rll. .(n
\ f h ( 1 r r ' l r c \ . i u f d . O . a l t r 1 . l o n . \ ( ) r r ! u 1 l \I ' l o r
n l . r l r n t r h n s s i : . t c r a trrj c r n ) i r \ \ i t r r \I l L r ) i l
( n x x i c l l r r l d r ) c l l n \ r r c h a n n l n l b i l t l r c t l ' .l ) c t h l c
i n ! . n r r i n i l r r i i f \ c n u s s j l i l ! . n i l k c | l{ x h \ k i ; n l h r
"\1.rnncn
p l l L c r . r L [ .i r r rr r t , \ \ t l E h b e ss k t ] l p t L r
s(n
(
t
r
h
(
L
r
r
l
(
t
r
h n t c r . L r L r tr r l l l i p f x n
lrrllurlcs
rivc
K r L r r r . r ns r n r h r \ r c r \ r g i . r l l i t ) t r t i r '
'l!'
I r l L ! r I L L r r rl j)\. r r h l . L d
\1.rrrrn I'l
n L..
\.r\l.r \\J]lr(rlr.JiIIrtre\\eii(1c lrll.llLr l] .Lr) n\r
: : r i r : r ' . ., j ! l i r r . l r i . l : l i l f \ k c h i J l ) l r . ri \r.l rh ( i nk r . f ! s i
h o r L r n rt L l l r r r u t r . L l t . L n : t r . r n g f r r l .\r.r1. . L t (h l r i i r t
I r r c n L o f l r c ru l I ) c l k u n d . \ . r r . tl i . t l r ( i . r - \ r I r r n u
1 l ( r Ll . r l l l ( ) Lh I r n r r ] t ! ' l i ( r r L r Ir r t \ r h u r h i l n \ c r L
F'
r$
,$
!
,;l
n
r.,
!
I
Pt1rytgcr.
Enligt Wahliid var Anronssonbehfflad med
fitgblindhet."Men i gengeldhadehanurustatsmed
ett fint utvecklatsinnefiir atr kunnaf{nga exempel
vis de skiftandeutfryckeni ett ansikre",vilket knappastkom till uttryck i nlgon sniiskulptur,menvaili
"en rriumf
bryggeriverken,
ftir hanskarikatrkonsf'.
OscarAntonssonhadeunder 1920-taletgiort sig
k?indftir sinakarikary?onrerri ridningenLundagard
samt somliga silhuettbilderfdrestellande
lefi igen,
kainnbara
bekantap€.sonligheter
inom akademin.Pa
den svit av Attabilder han gjorde fiir kloglokalen
atergeshiindelseroch p€rsonerur den lundensiska
hislorienVerkenvarfardigalagomrill krogrnvigningen
som
firades"med en sjusiirdeles
fesrlighet",eniigrWatl
Itiii. Dennahdsldag1929bjdds"en lunchav yppersta
slag".Ej blott dlet liir ha flijdar,Avenchampagnekor,
kar fliig till taks."Axel Andersson",
skiiverWahldii,
"var en faktiir
av stora man. Han htir till dem,
vilkasminne lengekommeratt leva i Lund."
lild I visar ctt gillc mcd de delragandcsitrandepl
unnor.Dc llcstaav dcm letersig idcntificras.L:ingsttill
/iinstcrsitlcr ifdrd vikingahjAlnSaxoGmmmaricus.
till
,anslcrom honom Pcr Henrik Ling och lill hiigcr om
;axo mojligcn Oscar Anronssonsjalv i diskrEtsjalv)onrattform.Karl XII:s karaktarsdrdg
ar LiBigcnkainnbara
)chtill httgcrom kungentronarbryggarenAxel Andeni
on sjailv,intc minstidentifierbargcnomvenanpa hiigcr
:ind.Den Iivsbcjakande,
allsintc magerlagde
manspcrso,
rcnmcd munkliknandcutstyrseli miltenhar tolkalssom
Bild14320x2000
Blld 2
B1ld8
3000x 2000
3000x 2000
Brld7
3000x 2000
Brld3
3000x 2000
Brld6
3000r 2000
Brld4
2984x 2A0A
Bitd5 2150x 2000
t
Ioglag
Idrcsuillande
Sam Ask, tlankcradav en sludentska
oct
prinscssan
Uarda.Manncnsomfyller en biigaredr brygg
mNstarcn
Robcn Hcnriksson.
v?ilkandi sladcnundersin
vcrksamma
vid
tid
bryggcricl.Till hdgerom honomsitte
Auglst Slrindbcrg,ovanfdrvilkenshuvuden yngreOtto
Lindbladanftirtoncn.Manrcnvid denhdgrabordsa:nd
uppvisaruLsccndcmiissigt
och betiiffandc kladedriikr
alltfdr manga likhcter med kung Christian II enlig
samtida 15fi),talsponrA[fdr att undge misstanlaralt
fdrcslelladcnne.
t4
Bild 2 fairestilllcr
Lunds mer kiincl
Jafien Finn. Her s
fDverdiSt vis lte
drlikter med enski
lema.
Bild 3 anspelarPaden bedmda plomotionel i domk]'rkanmidsommarafton 1829.UniveNitetetsprokanslet
var forhindrad att nfuvaraoch i hans
s$lle traddeEsaiasTegn€r,som vid
den tiden var biskop i viixj6. Lunds
studenterhadebjudit in den danske
diktar€nAdam OeNenschleger'som
narvarade vid Prcmolionsakten.
Tegn€rinledde med an Uisaen dikt,
som ednmdeom hansvi kendaepitog ftAn 1820, dl han sjelv varit
Dromotor.Den epilogen iir han n?ir
in under av v talighet 1829
genomftirdeTegn€rett forbercn improviserat infall. AIt han var lttrberedd omvittnar de strcfer han
liiste. De hade skivits kv?illenfitre.
Effekten upPgesha varit iivervaldigande och blott ky*orunmets
helgd hindrade prcmotlonsg?i$ema
frAn att de u$ryck fdr jublande
bifall. Denna hiindelse tilhn?itts dA
skandinavismenPe alvar titrjade
gdra sig mtukbar kring khundmdets
min stor symbolisk betydelse. Pa
bilden har de beda skaldcma stigit
av Pegasusoch fonsarcr rill fots
mot vad man kan fiirmoda Ar skal_
dehimten och den andliga odddligheten.Bada ?irkrdnta med lager'
Avslutandedelenav Prolog vid
1829
magisterpromotionen
Innan du bitiar likv;il din lagerfdrdelning,se sk'nk nig
en, &n t{ icie fttr mig, men i on vill jag adla dem aua'
SkaldernasAdam iir h5t, deo notdrs*e sangarekungen'
Eomrvinqen i diluungens vilrld, ty sonen lr Coedes
Vissle bl;u Oscardjirom, han geve sitt namn et min han
nu ,r det icke i hans@h en mindre mitl men i sangens
i der| eviirdeliSesnamn, fdrnummeni Hakon och Hclge'
som jag dig bjuder en krans.han Ir vuxen d?lt Saxohar
Sond;se; tid ar fdrbi, (o(h hon bordc ej funnits i and
ftia, oardliga viirld) ch bestikade tonet som klinga
sundetutiiverf{i(lusaossnu. och synnerligidina'
Derftte Sveadig bjuder oo bans, ja8 fdrcr desst'lan;
tag d€n av bmderlig hand och Mr dcn till minne av dag
Bild 4 illusEerar, cnligt Wahl6d, det
'tenda" slagsmabtmelstom och aven
"studenier
och bGgare pa l86G
lan
talet". Prcblemet Ir dock att detta rots
cnvelen skalgang i minnesddQmenterande litterarur med lundensiskankn)lning inte sttrtt att Aterfinna. Deremot
finns det atskilliga vitErcsMrd om hArdhAnthelcrmellan studenteroch framfdr
alt geselbr. Lund var pa det hela laget
under 1700-talct en sod med mrnga
veldsytEingar.Lund var en fdga betydels€rikstadmeduniversitel monknappast n gon industri av stttfre b€tydelse.
en slad med stor krogl{thol och sorgliga
sanitiira fdrhAllandeofttrh:irskadei allmanhet. Eu studium av den polisiera
historicn ber,itlar an stadensgator inle
var siikm sedanmdrl_rerfallit. Akademins studenterdrack dl och dA mycket
t3ppe( Vid de tillldllcna kunde de fA
fiir sig att slAssinbdrdes.I teorin mer
ellor mindreoskyldigaupp6g kun& latt
"natrebuller" sluta i vederurarla och
vArdig misshandel.Stundom)tll-ade sig
dcn dmsesidiga animositeEn mcllan
studcnteroch artEEnde ungdom i rena
holmgAngar, da dllhyggen anvandes,
inga fula knep underllts att brukas, da
blodvite uppstod och risken ftir allvarliga fysiska skador var stor. Detta mer
eller mindrc pr:iglade l7m-del Aven
bitndema och deras driingar fran den
kringliggande landsbygd€noch slu(bntema var ficnder. Enlig! William Karlsalltid oroliga,
son var marknadsdagama
"d2i studenternaoch den till staaleniokomna lantbefolkningen ofta rAkade i
slagsmll". Han fmmhAllerde bekymmet
"st?indigrfdrekornsom onalades av de
mande braken mellan studcnter Gh
stadenshantvcrksges:illeroch llrgossar,
orosb?irdarsom omtalas i andra kAllor
fran liden. Ges?illemavar ett htdfi?illat
slekreoch studenternalnte $on Mt!rc.
Dessakandcsig som akademiskamedborgareet! str:l vassarcen de fltra och
satle hln moa hen." l-€onard Holm"IlZlgkomster
stritm har i sin umsals
frrn l86Gralets sldendiv i Lund" i
ftnsz &len. ai UrrdcrLu dagdrh bo'
"De 6f|nu pl l85Glalet s,
tur ber:lltat:
vanligabalaljemaenelan strdenteroch
yrkesarbcrarc,vadll jag som skolpilt ej
srllan varir viuie, hadenu mestdomnat
av, dock ej helt upph6( De ville g6ma
blcsa upp vid majtiden." Sjalv klarade
sig Holmslr(im oanlastadgemm lrcn i
Lund, "dvcn dl jag av stolther cj undvek, utansynbarligenheli lugn! passemdc geDomhela sk ror av gese[er, safilade i slagmebsy'to."I den andradeleo
av Unds lxndagdtdt krorot medve*a_
'NAgra lunda-origioal
de O Ings@dmed
och ridsbildcr frrn l860'labf' och d:iri
kan man Iisa:
"Hvad s:irskildr srudenlkArenbetreffar.
var det nog inte utan att man annu pa
60'talct hosdennakundc spamen smula efierdyning frrn den dd, dA annat
gammaltau fdniga, Lundaglrd vd omgifvet av en m|ll och icke fick betrldas
av profanum vulgus. HAr hade sludentema salcdesolt slags fltshing, bakom
hvars muar de kunde sdka skydd, om
de fdr hMt ansarcsav sbdensgesa er,
med hvilka de lAgo i srrndiga fejder.
Fullkomligt avbllsla voro dessafcjder
icke etr stycke in pa 60-talet, dil man
annu kunde fa h6m om enskildanappalag nellan sludenler och ges{ller, d:ir
dei kunde de he$ nog till." Bilden kan
selunalavara Antonssonsillusradon av
en av dc si$a balaljerna som pa 1920blet myckct viil kan ha levat kvar i den
muntligaladirioncn. Idag framstrr ingct
enskilt slagsmalp, 1860-lalctsom vare
sig viine ellcr mildare an nAgotannal.
Bild 5 alldelesovanfdr ingAngsdtinendll lokalen 5r
tiimligen idyllisk och visar hur en flicka ger en
gosse blommor Mcdan tdsen fdrfijriskt och med
rrenandeblick betraktarpegcnfdrefaller denngvara
mcr intressemdav blommomalin givertsan.Det
syncssved att st,illa dcnnabild i relation till nASon
konkret h?indelsci den lundensiskahistorien. Daremot kan personema anspela pe ftjrebilder rent
flsionomi skt.
16
D€l finns elt anral :ildrc bildcr som visar
resenarcrlA vag mot stadcn.Dct handlar
om studcnlersom :ir pA vag dll en lermin
och sludicma,om vagfarandculc i nAgol
:ircndeellcr barapAvAggenomslrden,om
Bildenan
Htoderpa vagin till marknadcn.
i
pl
rnarknadsdag
del
:1r
att
spelarrimligen
pass€ral
fdrbi
hal
vaglarande
Lund och de
tullportcnoch hunnnetl styckein i skdcn,
d:ir dc hamndri vimlet bland marknads
Paretiill hdgerkan va.aen dra.g
besajkarc.
piga
som till lbls tagil sig lill Lund.
och en
Pigankasbt nyfiknablictar pAborgrrflick
ans klidcr crh borgarflickan,som gtu mcd
lien
sin mor, duar litlbata pa uppenbarclscn
krn
ljll
h6gcr
landcl. Kvinnan och barnct
kanske
en
ljenstcllicka
vaJast-adsinncv,nare,
som Larhcnskapelsdo[cr med lill mark-
Bild 7 fiir rukama till dct faklumatt
lundabomagouleradeafi pcr dg fara
till kustenoch njuta solmiiuadesommardagarvid Bj:ineds slriinder.Till
v:inslerhar cn familj, far, mor oct)
gossc,slagitsig ncd. Fademfd.sijker
l:isaLundsDagblad,men ett fdljc av
diversevarelseri form av lriton,naja
dcr,varavdenenafiirdaspe elt sniick_
en
skal dragelav ett par vattenvascn,
pilkoger.
I
fjarran
amormedbagcoch
Av geslcr
synescn bll vid horisonten.
tilltaladc
na alt ditmaiir strandfamiljcn
fdljets
st.jrande
av
av det uppdykande
lugnet.
Bild 8 visar Karl xI pi den andalu
siskahingstcnBriljanlurdcr slagclvid
Lund dcnzldeccmtrcr1676.Alt stridsscencnArfrln Mcillcvingenliamglrav
mcillan lill v:insrcr. I lbndcn rasar
slridcn och man scr i slridsvimlct
rcikcn frAn avfyradekanoncr,hiistar
som stcgrar si8. h:islar som stonal,
soldaler som stupat, krigslblk som
slAss.Hisloriensmusa blundarinldr
anblickcnav del blodiga slagct,cn
maskulin ungdomlig uppenbarclsc
helcr ddcts vAg, vars cna skel sy[s
vara pA v58 alt siinkas,anlagligentill
svcnsk Icirdcl. cflersom cll kerubli'
knandcviiscnar pl viig all placeracn
pl Karl Xl:s hatl.
scgcrkrans
Litteratur
Ag'i,lmnet Anteckningar@i brnb boryare pA 1740-tnlzt,Fc,reloinge'l.DfJt
gamla LuJd XX, Lund 193g
Andr€, Amika och Hdgstedt,C'hristina:trarrrnas lanlt, I'80-tokt till,f950, Gan a Lund,
fdrening fttr bevamndeav stadensmimen, alsskiift 72, Lund 1990
Blomqvist, Ragnar:L!nh histoia, 1. Medcltiden och 2. Ntate tidcn,l_utd l95l och lg7g
Cadquist, Gurmar:Lr,rd pd. 1690-taleL 1691 Arssjdttepenni gsliingd, ed Wt sandaannArkringar,
1. Klemenaoch Droftens ratar, FdreningenDet ganla Lund V, Lund 1923
Hakansson,Ame: Sllt: Gamla bryggerietska bli bost{der,/rrerer lg augusti 19Z6
Karlson, William: Fni, Lund och Lundagdrd,bmd 1956
Karlsson,Bengt 8lr pA bryggeia och hos !6ns i To egap,SydsveiskaDagbladetSdllposten 9 juni 1991
(Hfi namngesNils Ludvigs far felakrigt som ola svenssoq hansnamn var i sjrilva verket Andrcas olssol)
Kristiansson,Ctimlr: Riv inte bryggeriet! S)drve^rklt DagbladatSnauosten 7 ?nJgrstjtgT
Ludvig, Nils: Ur anteckningsboken,LmAt Dagbhd 13 alugnstil95S
Ludvig, Nils: Ur ant€ckningsboken,tu dr Dagblad 4 febfi ri 1956
Lund och utsutllnineen 1907, L:Jnd lryl
Nlsson, staffan: Bry88erier i swrige. En hi urhistorisk inventeing,Rappon Riksantikvarie?imbetet
r9g3:4,
StocklDlm1983
Ryding, Otto: Lr/nd utanftjr vallarna, del I. BevaringsproSram,Lund 1991
Truedsson,Hans: Arbetaff6rehen i l&id under epoken 1850,il! /9j0, Lund 1958
Under ltndagdrds kronor. En mlnneskransyid ndhundrdentitd$festen 6 gamla studeueL Lnnd lglg
Under Lundagdrdskronor. Minnen upptecknadaaf gomtastuderrter.Ny sa'7,lint,Lt|IIrd lg2l
w w. (=wah66' waldcmar): Dessakonstve* raddasfiin rivning, sldrre^ta
Dagblalct snnwosten 12 mars 197g
Grafisk form, sdttningsamtkartan omslag€ts
fremre insida,planskisxns 13: AndersBlom
Det garnla bryggeriets paradbyggnadmot Kevfingevegenskabyggasom till fastighetinnehillande sexton
lZigenheter.Fasadenmot KAvlingevegenbevaras,men
fOdindringamainne i byggnadenblir genomgripande.
Derma skrift bedttar i ord och bild om den gamla
bryggeritomtenshistoria och placerarsj?ilvabryggerin?iringeni Lund i ett historiskt perspektiv.
Hiir dokumenterasocksl de muralmllningar Oscar
Antonssonudiirde i kiillaren Tr€ Tunnors fe$vening.
Det har visat sig omtijligt an ta tillvara dem i samband
med ombyggnaden.
Utsiven av Ove Linde
BeragArden
2zl0l0 Dalby
Bttgg.tigdtdcn latogtCerud fire tilkoD&re^ ar I 4 nts hsudbtggnan id Kavli^g.eaga. E^ vppgrfl ega att bild.a skt hd tagits taAa Bntill vAB@ sn! ditpoE4t Os@ Itjftall. MaMn i rld tita tiiste^ iil
tut harda ii. tldre4kten.ItB Olse . Bokom lo@
hta. MM
btwg^dBt@e W Frits.hc.