Transcript Förslag till reviderad införandestrategi och införandeplan

Förslag till reviderad införandestrategi och
införandeplan
Styrgrupp 2014-02-20
2014-02-20
Reviderad införandestrategi/-plan 2015
Införande 2015
(Beslut)
Bakgrund
På f.g. styrgruppsmöte diskuterades projektets införandestrategi och förutsättningarna för centralt årsbokslut 2014/2015. Med
anledning av riskbedömningen över att genomföra centralt årsbokslut baserat på två ekonomisystem gavs projektet i uppdrag:
• Att värdera och ta fram en ny införandestrategi samt övergripande tid- och resursplan baserat på denna strategi och att utrullning
av stadens förvaltningar ska vara genomfört senast 31 maj 2015.
• Att bedöma konsekvenser, inkl. ekonomiska konsekvenser, för/säkra planerade aktiviteter, resurser, avtal m.m.
• Att parkera aktiviteterna relaterat till pilotdriften under våren 2014 i avvaktan på ny plan
• Att fortsätta planerade aktiviteter relaterat till uppsättning och leveransgodkännande av Agresso enligt ursprunglig plan
• Att redogöra för ny strategi, plan och konsekvenser på extrainsatt styrgruppsmöte den 20 februari månad v8 där beslut fattas.
Ekonomidirektören (Eva Hessman) fattade efter styrgruppsmötet sedan beslut om förändrad inriktning avseende byte av stadens
ekonomisystem. Inför beslutet fördes dialog med stadens redovisnings- samt ekonomistyrgrupp. Förändring av inriktning består i att
huvudalternativet för införandet av nytt ekonomisystem skall ske 2015.
Projektet har mot bakgrund av ovan arbetat fram och värderat tre alternativ för utrullning 2015, se följande bilder. Alternativ 1 avser
en successiv utrullning under 2015 i tre utrullningsgrupper, alternativ 2 ett big bang-införande den 1 januari 2015 och alternativ 3 ett
successivt införande under 2015 med en pilotutrullning (Färdtjänsten) i oktober 2014.
Samtliga alternativ tar sikte på utrullning 2015 med projektavslut den siste juni 2015. Alternativ 3 innebär emellertid att en
förvaltning/pilot går igång redan i oktober 2014, vilket beroende av tolkning kan anses ligga inom/utom ramarna för Ekonomidirektörens beslut att huvudalternativet för införandet skall ske 2015. Alternativ 3 lyfts till styrgruppen eftersom projektet ser stora
fördelar med att börja utrullningen till en pilot eftersom risknivån ur ett Staden-perspektiv då kan sänkas (övriga alternativ bedöms
mer riskfyllda). Ekonomidirektör, Koncernredovisningschef och Chefscontroller har gett sitt godkännande till att alternativen ovan
lyfts för diskussion i styrgruppen.
Förslag till beslut
Att godkänna projektets fullgörande av uppdraget enligt beslutet på styrgruppsmötet 2014-01-30 (se ovan) samt att ge projektet i
uppdrag att införa nytt ekonomisystem med alternativ 3 ”Successivt införande 2015 med en pilot 2014” som inriktning.
Att ge projektet i uppdrag att ta fram uppdaterad prognos för delprojektet baserat på det alternativ som väljs för presentation på det
första mötet med ekonomistyrningsgruppen.
2
Omfattning: införandet av Agresso i kommunen
•
Standardprodukt med 5 moduler; huvudbok, leverantörsreskontra, kundreskontra, order/fakturering och
anläggningsregister
•
32 förvaltningar
•
20 miljoner transaktioner per år
•
1 miljon kundfakturor och 1 miljon leverantörsfakturor per år
•
1 500 användare (uppskattningsvis)
•
155 integrationer mellan Agresso och ett femtiotal andra system
•
Planerad utrullning under 2-7 månader beroende av det alternativ som väljs
Stadens utgångsläge (exempel)…
• Egenutvecklade ekonomiapplikationer och rutiner
(ex. för manuell fakturering och utbetalningar)
• Ej standardiserade informationsflöden (ex. för
fakturering) med handpåläggningar, vilka ej är
möjliga i en standardprodukt
• Diversifierad systemkarta med flera
egenutvecklade system
• Stor Staden-kunskap hos nuvarande leverantör
• …
Skillnader med Agresso-införandet jmf införandet av
Gemensam Huvudbok i kommunen (exempel)…
• Nytt system med ny funktionalitet och nya processer
• Förändrade integrationer och standardiserade
informationsflöden
• Helt ny modell/process för fakturering
• Ny leverantör som ej har tidigare kunskap om Göteborgs Stad
• Nya användargränssnitt
• …
3
Alternativ 1: Successiv utrullning med start 1 januari 2015
OMFATTNING
FÖRDELAR
Grupp A 1 JAN 2015 – Investerande förvaltningar m.fl.
• Utspridd belastning på projektets resurser och bemanning (ex. utbildning, support)
• Löpande riskminimering där bättre hänsyn tas till införandets komplexitet. Mindre
konsekvenser om något går fel.
• Positiva erfarenheter med successiva införanden från Agresso, Intraservice och
projektet tas tillvara (ex. samma angreppssätt som Stockholm* och Uppsala haft för sina
införanden). Innebär därmed en lägre risk.
(9 förvaltningar och 120 integrationer)
• Investerande förvaltningar kräver driftstart 1 jan med hänsyn
till nytt anläggningsregister, konvertering av anläggningar och
ny modell för investeringsprojekt.
• Kretslopp/Vatten tidigareläggs från initial plan (ambition avgörs
på möten med förvaltningen).
• Miljö och Färdtjänsten har kommit långt med sina integrationer
vilket möjliggör driftstart den 1 jan.
• Många samtida driftstarter av integrationer; bl.a. som följd av
att de kommungemensamma** måste starta samtidigt som
första förvaltning.
Grupp B 1 MAR 2015 – Övr. fackförvaltningar
(12 förvaltningar och 15 integrationer)
• Övriga fackförvaltningar och ett fåtal integrationer totalt sett.
• Om problem uppstår vid utrullningen av grupp A finns en
möjlighet att förskjuta driftstarten till 1 maj.
Grupp C 1 APR 2015 – SDN och Social Resurs
(11 förvaltningar och 20 integrationer)
• Stora förvaltningar med många slutanvändare.
• Integrationer med omfattande volym (transaktioner och
pengar).
*) För intervju med Sthlm se bilaga (sista bilden i detta material).
NACKDELAR
• Trots ett successivt förfarande en hög intensitet vid årsskiftet för projektet och berörda
förvaltn. ekonomiavdelningar; ex. många samtida driftstarter för integrationer och stora
investerande förvaltningar med komplexa flöden. Ställer höga krav på bemanning/resurser i projektet och på förvaltningen (ex. gällande utbildning, utrullning samt support).
• Erfarenheter från pilot kan ej tas till vara (pilot enbart i alt. 3). Ingen möjlighet till
kvalitetssäkring och utvärdering i produktionsmiljö innan den 1 januari.
• Drift av två parallella ekonomisystem under utrullningen; stadens redovisning uppdelad
på två ekonomisystem. Delårsbokslut mars påverkas.
• Kräver viss utveckling och underhåll gällande splittar av filer och parallella rutiner (lönefil,
efaktura, autogiro, internfakturering och Winst) under utrullningen.
• Kräver omfattande test/förberedelser 2014.
VÄRDERING
• Stora investerande förvaltningar tillsammans med kommungemensamma integrationer
ej optimalt i en första utrullningsgrupp; risk för stora konsekvenser vid fel.
• Hög belastning på projektets resurser och berörda förvaltningars ekonomiavdelningar
vid årsskiftet (samtidigt som bokslut och budgetarbete pågår) väcker oro.
• Lösningar gällande splittar och parallella rutiner har till stor del redan utformats och
bedöms hanterbart.
• BEDÖMD RISKNIVÅ UR ETT STADEN-PERSPEKTIV  MEDEL
4
SM=Stormöte
LG=Leveransgodkännande
DS=Driftstart
Grp A= Investerande inkl. Färdtjänsten, Miljö och
Kretslopp/VA
Grp B= Övr. fackförvaltningar
Grp C= SDN
1. Successiv utrullning med start 1 jan 2015
2014
ÖVERGRIPANDE
jan
feb
mars
april
maj
juni
2015
jul
SM
Projektplanering
aug
sept
okt
nov
dec
SM
jan
feb
mars
SM
Utrulln.
plan
Utvärdera Utbildningsuppgrad. plan
maj
SM
Utformningsmöten med förvaltningar och systemansvariga
Testplan
apr
jun
Proj.
avslut
Överlämning
NyttoDriftsättningsvärdering plan
Överlämningsoch avvecklingsplan
Utvecklingsplan (fas 2)
System- Acceptanstest
test
47 st integrationer
Utv, uppsättning och test
kommungemensamma integrationer
Utv, uppsättning och test
integrationer grp A (invest*)
14
Utv, uppsättning och test
integrationer grp B (övr fack)
73
19
Utv, uppsättning och test
integrationer grp C (SDN)
Uppsättning och test av redovisningsenheter inför
driftstart (inkl. lokal konfigurering)
UTRULLNING
INTEGRATIONER
TEST
LG
Uppsättning inför
system- och acc.test
Utbildning
DS
grp A
Utbildning
DS
grp B
Utbildning
DS
grp C
UTFORMNING
Succ. utrullning till förvaltningar och produktionssättning
integrationer samt löpande drift/förvaltning/support
Utformningsprinciper
Utestående utformningsfrågor (1)
*) inkl 444 och 800
Systemdokumentation
Utbildningsmaterial
Utestående utformningsfrågor (2)
Utestående utformningsfrågor (3)
5
Alternativ 2: Big bang 1 januari 2015
OMFATTNING
• Samtliga förvaltningar driftsätts samtidigt
(tot. 32 förvaltningar).
• Samtliga integrationer driftsätts samtidigt
(tot. 155 st. integrationer).
• All bokföring och fakturering i Agresso från och med
den 1 januari 2015.
FÖRDELAR
• En huvudbok
• Kräver ingen utveckling och underhåll gällande splittar och parallella rutiner (lönefil, efaktura,
autogiro, internfakturering och Winst).
• Möjliggör avveckling av Horisonten för kommunen något tidigare (besparing för staden
förutsätter delvis ersättande system för de bolag som idag använder Horisonten).
NACKDELAR
• Allt på en gång ställer väldigt höga krav på bemanning och resurser (ex. gällande utbildning,
utrullning samt support).
• Fel/ändringar i produktion ger större konsekvenser för förvaltningarna och projektet
(påverkar alla). Rättningar i många redovisningsenheter driver kostnader.
• Erfarenheter från pilot kan ej tas till vara (pilot enbart i alt. 3). Ingen möjlighet till kvalitetssäkring och utvärdering i produktionsmiljö innan den 1 januari.
• Positiva erfarenheter med successiva införanden från Agresso, Intraservice och projektet
går förlorade. Innebär därmed en högre risk.
• Kräver tillgång till samtliga förvaltningars ekonomiavdelningar samtidigt som årsbokslut och
budgetarbete pågår lokalt. Innebär sämre förutsättningar för såväl projektets införande som
de lokala införandena.
• Sämre möjlighet till förankring av lösning (påverkan på nyttoeffekterna).
• Kräver omfattande test/förberedelser 2014.
VÄRDERING
• Allt på en gång kräver ytterligare resurser till projektet under utrullningen. Samtidigt är
belastningen hög på samtliga förvaltningars ekonomiavdelningar vid årsskiftet (samtidigt
som bokslut och budgetarbete pågår).
• Stora konsekvenser vid fel (påverkar alla).
• BEDÖMD RISKNIVÅ UR ETT STADEN-PERSPEKTIV  HÖG
6
SM=Stormöte
LG=Leveransgodkännande
DS=Driftstart
Grp A= Investerande inkl. Färdtjänsten, Miljö och
Kretslopp/VA
Grp B= Övr. fackförvaltningar
Grp C= SDN
2. Big bang 1 januari 2015
2014
ÖVERGRIPANDE
jan
feb
mars
april
maj
juni
2015
jul
SM
Projektplanering
aug
sept
okt
nov
dec
SM
jan
feb
Utrulln.
plan
Utvärdera Utbildningsuppgrad. plan
apr
maj
SM
SM
Utformningsmöten med förvaltningar och systemansvariga
Testplan
mars
jun
Proj.
avslut
Överlämning
NyttoDriftsättningsvärdering plan
Överlämningsoch avvecklingsplan
Utvecklingsplan (fas 2)
INTEGRATIONER
TEST
LG
Uppsättning inför
system- och acc.test
System- Acceptanstest
test
153 st integrationer
Utv, uppsättning och test
av integrationer (kommungemensamma, SDN-gemensamma och förvaltningsspecifika)
Uppsättning och test av redovisningsenheter inför
driftstart (inkl. lokal konfigurering)
UTRULLNING
Utbildning
DS
Samtliga
UTFORMNING
Utrullning till förvaltningar och produktionssättning
integrationer samt löpande drift/förvaltning/support
Utformningsprinciper
Systemdokumentation
Utestående utformningsfrågor (1)
*) Inkl. Färdtjänsten (444), Miljö (800) och Kretslopp/Vatten (560)
Utbildningsmaterial
Utestående utformningsfrågor (2)
Utestående utformningsfrågor (3)
7
Alternativ 3: Successiv utrullning 2015 med pilot 2014
OMFATTNING:
FÖRDELAR
• Utrullning under 2015 i tre utrullningsgrupper enligt
alternativ A.
• Införande till en pilot (Färdtjänsten) den 1 oktober 2014.
• Produktionssättning av kommungemensamma
integrationer (47 stycken) tillsammans med Färdtjänstens
integrationer (8 stycken) den 1 oktober 2014.
• Centralt årsbokslut görs i Horisonten (förutsätter överföring
från Färdtjänstens redovisningsenhet i Agresso till
Horisonten på samma sätt som idag görs från
Kretslopp/Vattens IFS till Horisonten). Färdtjänsten gör sitt
eget årsbokslut i Agresso.
• Pilot i produktion innan utrullning till den stora mängden förvaltningar har varit framgångsrikt
i Nekksus/Winst-införandet och skulle för ekonomisystemsinförandet innebära att:
• Konsekvenserna av fel kan begränsas. Enklare att i tidigt skede kunna identifiera och
hantera fel/ ”barnsjukdomar”.
• Jämnare uppdelning av driftstarter gällande integrationer (55 stycken kan driftsättas med
pilot i oktober 2014) ger bättre möjligheter till kvalitetssäkring, kontroll och resursplanering.
• Möjlighet till lärande och förankring av lösning.
• Ger bättre kvalitet i införandet till övriga förvaltningar.
• Se alternativ 1 för övriga fördelar.
NACKDELAR
• En pilot i Agresso 2014 innebär två ekonomisystem i kommunen över årsskiftet. Kräver
framtagande av rutin och efterlevnad av denna för att åstadkomma centralt årsbokslut i
Horisonten. Hanteras förslagsvis genom överföring från Färdtjänstens redovisningsenhet i
Agresso till Horisonten på motsvarande sätt som man idag gör från Kretslopp/Vattens
ekonomisystem IFS till Horisonten.
• Kräver viss utveckling och underhåll gällande splittar av filer och parallella rutiner (lönefil,
efaktura, autogiro, internfakturering och Winst) från 1 oktober 2014 och under utrullningen.
VÄRDERING
• Införande till pilot möjliggör en bättre kvalitetssäkring av lösning inför utrullningen 2015.
• Genom pilot ges möjligheten att i tidigt skede identifiera och hantera fel (konsekvenser av fel
begränsas). Dessutom skapas bättre förutsättningar till förankring och lärandet samt en mer
effektiv utrullning till övriga förvaltningar 2015.
• Påverkan på årsbokslutet bedöms hanterbart i o m enbart en förvaltning i Agresso 2014.
Motsvarande hantering sker redan idag från Kretslopp/Vattens IFS till Horisonten.
• BEDÖMD RISKNIVÅ UR ETT STADEN-PERSPEKTIV  LÅG/MEDEL
8
SM=Stormöte
LG=Leveransgodkännande
DS=Driftstart
Pilot = Färdtjänsten
Grp A= Investerande inkl. Miljö och Kretslopp/VA
Grp B= Övr. fackförvaltningar
Grp C= SDN
3. Successiv utrullning 2015 med pilot 2014*
2014
jan
feb
mars
april
maj
INTEGRATIONER
SM
juni
2015
jul
LG
sept
okt
nov
SM
47 st integrationer
Utv, uppsättning och test
kommungemensamma integrationer
Utv, uppsättning och test
integrationer pilot (444)
aug
dec
jan
feb
apr
SM
Utv, uppsättning och test
integrationer grp A (invest***)
maj
SM
jun
Proj.
avslut
14
Utv, uppsättning och test
integrationer grp B (övr fack)
8
mars
65
19
Utv, uppsättning och test
integrationer grp C (SDN)
PILOT
Uppsättning och test av redovisningsenheter inför
driftstart (inkl. lokal konfigurering)
Utbildning
DS
Pilot
Utrullning pilot och prod.sättn.integrationer**
Löpande
drift/förvaltning/support
UTRULLNING
Uppsättning och test av redovisningsenheter inför
driftstart (inkl. lokal konfigurering)
Utbildning
DS
A
*) Tidplanen är förenklad och fokuserar enbart på Integrationer, Pilot och Utrullning. Se planen för
successiv utrullning 2015 för aktiviteter som är aktuella gällande ”Övergripande”, ”Test” och ”Utformning”.
**) Kommengemensamma integrationer+förvaltningsspecifika för 444
***) Inkl. Miljö (800) och Kretslopp/Vatten (560)
Utbildning
DS
grp B
Utbildning
DS
grp C
Succ. utrullning till förvaltningar och produktionssättning
integrationer samt löpande drift/förvaltning/support
9
Integrationer per alternativ
Startgrupp/Tema
1. Successiv utrullning 2015
2. Big bang 1 jan 2015
3. Successiv utrullning 2015
med pilot 2014
Kommungemensamma*
201501
201501
201410
444 – Färdtjänsten**
201501
201501
201410
800 – Miljö***
201501
201501
201501
Investerande fack****
201501
201501
201501
Övriga fack*****
201503
201501
201503
SDN inkl Social resurs******
201504
201501
201504
Uppskattat antal
integrationer
201501: 120 st
201503: 14 st
201504: 19 st
201501:153 st
201410: 55 st
201501: 65 st
201503: 14 st
201504: 19 st
*Kommungemensamma: Singel Sign on, Personec, Winst, IDP/Nekksus, Nordea in- & utbet, BGC autogiro,
Strålfors fakturaprint och e-faktura, Visma Inkasso
**444 - Färdtjänsten: Rix, Pluto
***800 – Miljö: Miljöreda
****Investerande fack: 200 - Markis, Tomtkö, Fabo, Gatulån, Projstruktur, KBH, BAB2; 393 - Bookmaker,
BRP; 230 - Summarum; 560 - Navet, IFS; 392 - Byggsamordnaren, IFS, Summarum, Ufo, Winhyra; 400 Kops, Mop, Fordonsflytt, Nsk, Nystart, Utfärdaren
*****Övriga fack: 300 - Bygglov, Primavera; 690 - Instrument, Skolbio, 610 - Mercur, Ester, Inckordering,
Oscar; 900 - SEB, CRM; 060 - Intrauppföljn
******SDN: Treserva, Procapita, Tillsyn, Inkasso Direkt
Slutsats:
• Många samtida driftstarter av
integrationer i januari för både alternativ 1
och 2 (flest vid big bang)
• Vid alternativ 3 (pilot) måste kommungemensamma integrationer driftsättas
i oktober vilket medför en jämnare anslutningstakt av integrationer och en mindre risk.
10
Hantering av Kretslopp och Vatten
Projektet har belyst anslutningen av Kretslopp och Vatten, som idag har IFS som affärssystem och Navet som
verksamhetssystem, inom ramen för reviderad införandestrategi och -plan. Inriktningen innebär en tidigareläggning av
Kretslopp och Vattens anslutning till Agresso i förhållande till ursprunglig plan. Inriktningen nedan kräver ytterligare
detaljutformning och beslut i samråd med Kretslopp och Vatten och ska ses som en vägledning för projektets fortsatta
arbete (noterbart är att förvaltningen informerats och varit involverade i framtagandet av inriktning).
I fas 1 tas sikte på en modell som är något mer detaljerad än dagens lösning och där även förvaltningens kundreskontra
(som idag finns i Horisonten) hanteras. Modellen i fas 1 skapar förutsättningar för en mer utvecklad lösning i fas 2 (som
dock ej ligger inom projektets nuvarande uppdrag).
FAS 1: Införande den 1 januari 2015
(inom projektets nuvarande uppdrag)
• Överföring från IFS till Agresso Huvudbok som idag fast en mer
detaljerad nivå av saldon (detaljeringsgrad bestäms utifrån behov i
Nekksus). Ersätter dagens överföring till Horisonten. Koder måste
skickas från IFS beroende på beslutad detaljeringsgrad.
• Navet och Agresso integreras på ”bästa/möjligaste” sätt (möjliga
scenarier är fakturering i Agresso; fakturering i Navet med överföring till
kundreskontran i Agresso; annat alternativ). Målsättningen är att
förvaltningen lämnar Horisontens kundreskontra senast den 31 mars
(gärna redan 1 januari om möjligheten ges).
• Överföring av huvudbokssaldon för kund etc. tillbaka till IFS från
Agresso måste utvecklas för att en full redovisning skall finnas i IFS;
motsvarande dagens modell från Horisonten till IFS.
• Personec till IFS – Kan utvecklas under året till att bokföra i Agresso
med överföring till IFS tillsammans med lösningen för kundsaldon enligt
ovan.
FAS 2: Införande den 1 januari 2016 eller senare
(utanför projektets nuvarande uppdrag)
• Anläggningsregister i Agresso
• Full implementation av Agresso med optioner (lager, tid
och projekt samt serviceorder)
• Winst
• Personec till Agresso
• Avveckling av IFS
11
Ekonomiska konsekvenser för projektet av förändrad
införandestrategi
I stort sett ska samma jobb göras oavsett det alternativ som väljs. Arbetstopparna ser dock olika ut i alternativen,
vilket figuren nedan ämnar att illustrera. Samtliga alternativ innebär en viss utgiftsökning från ursprunglig plan
som följd av ett mer utdraget införande. En prognos har ej tagits fram i detta skede utan erfordrar en mer
detaljerad aktivitetsplanering baserat på det alternativ som väljs.
Projektet kommer ta fram en uppdaterad prognos baserat på det alternativ som väljs för redovisning på det
första mötet med projektets ekonomistyrningsgrupp.
Ett successivt införande utan pilot kräver omfattande
tester och förberedelser under 2014, vilket även gäller för
alternativet med big bang. I just big bang krävs mycket
resurser vid årsskiftet. Ett pilotinförande driver viss
utökning av insatsen under hösten 2014; ett arbete som
man har igen under 2015.
BILD: RESURSUPPSKATTNING PROJEKTET TOTALT 2014-2015
En viss ökning av projektutgifterna blir en naturlig följd av
de förändrade förutsättningarna. Följande ligger bakom
detta:
• Revidering av projektplaner behövs (”omtag”)
• Nedlagda utgifter baseras på annan plan
• Utdragen (men fortfarande tight) tidplan. För att
minimera risk viktigt att säkerställa tillgång till resurser
under hela införandet.
• Om ej pilot så behövs tillgänglig utformningskompetens i
högre utsträckning under införandet till alla förvaltningar.
Ursprung
Succ
Big Bang
Succ/pilot
12
Övriga konsekvenser
Konsekvens
Kommentar och ekonomisk påverkan
Utökat behov av
Horisonten under
2015
Den förändrade införandeplanen medför i förhållande till ursprunglig plan ett behov av
förlängning av kommunens nyttjande av Horisonten (och tillhörande tjänster gällande drift
och förvaltning av systemet); utgifter som idag finansieras via ekonomimodellen för
kommungemensamma tjänster. Bedömningen i nuläget är att det finns möjligheter inom
nuvarande avtal till förlängning. Nedan är en grov uppskattning av merkostnader för Staden
som helhet baserat på de olika alternativen.
Vid successiv utrullning (alt. 1 och 3) Vid big bang (alt. 2)
jmf ursprunglig plan:
jmf ursprunglig plan:
Volvo IT inkl. Fujitsu (drift): 1 100 tkr
Volvo IT inkl. Fujitsu (drift): 400 tkr
Intraservice (förvaltning): 1 100 tkr
Intraservice (förvaltning): 800 tkr
CGI: 800 tkr
CGI: 300 tkr
Totalt: 3 000 tkr
Totalt: 1 500 tkr
Nya förutsättningar
för tillväxten i
antalet användare
av Agresso
Reviderad införandeplan ger en förskjutning av användartillväxten vilket påverkar stadens
betalningsflöden för tjänsten till Agresso.
Agresso har efterfrågat en dialog med Staden om de konsekvenser detta medför för dem
(möte vecka 9).
13
Bilaga: Intervju med Andreas Nordström Stockholms Stad
Huvudprojektledare SUNE och samordnare på Finansavdelningen, Stadsledningskontoret
• Avtalstecknande med Agresso 2003, införande av Agresso 2004-2006 (moduler; huvudbok, rapportering, budget,
leverantörsreskontra/EFH, kundreskontra/fakturering, anläggning, tid/projekt)
• 6 driftstartstidpunkter med förvaltningarna fördelade över de olika tillfällena:
•
2004: 1 maj och 1 okt
•
2005: 1 jan, 1 maj och 1 okt
•
2006: 1 jan
• Pilot 1 maj 2004: 2 Stadsdelsnämnder och 2 fackförvaltningar (Socialtjänst och Idrott). Enligt Andreas rekommenderas pilot för
att kunna kvalitetssäkra systemet (citat: ”max 90 procent går att testa i testmiljö”) men också för att kunna förankra lösningen.
• Det skedde en stor omorganisation i staden efter valet 2002, där bl.a. GFK (Gatu- och fastighetskontoret) delades upp på flera
nya förvaltningar. Tidplanen fick då ändras och utrullningen blev ”baktung” (många förvaltningar gick i drift 1/1 2006)
• Investerande gick in sent (tidigare anläggningsregister fanns i Excel med undantag från några tekniska förvaltningar som hade
sitt anläggningsregister i ett separat system - ALF)
• Big bang är enligt Andreas inget alternativ att rekommendera. Bland annat då det ger stora konsekvenser vid fel. Big bang anses
även ställa för höga krav på projektets bemanning (allt på en gång), ex. gällande utbildning och support. Mängden samtida
driftstarter av integrationer svårt att hantera vid big bang.
• Stockholm är mitt uppe i upphandlingen av nytt ekonomisystem till förvaltningarna och bolagen. Man planerar för en successiv
och flerårig utrullning.
14