Transcript Arbetsplan 2012 - 2013 - Ängbybarnens Förskolor

Arbetsplan
2012 - 2013
”Genom lust och glädje bygger vi hela vår verksamhet.
Det skall vara roligt för oss alla att gå till vår förskola.”
Ängbybarnens förskolor
Förskolechefer Annika Sparrdal-Mantilla och Ninni Järnehall
Telefon 08-687 47 52, 687 47 51 Mobil 0702-95 47 52, 0703-38 47 51
E-mail [email protected], [email protected]
Adress Tegnebyvägen 37, 168 56 Bromma
1
1
Verksamhetsbeskrivning
Styrdokument
Vårt uppdrag och våra kunder
Vision
Värdegrund
Organisation och ledningsstruktur
1.1.1
Ansvarsområden i styrgruppen
1.1.2
Ansvarsområden i PSG
1.1.3
Ansvarsområden i företaget
1.1.4
Forum i företaget
Medarbetare
2
Utveckling och förbättring under 2012 -2013
Företagets fortbildningsplan utifrån vision och värdegrundsarbete
Detta vill vi uppnå under 2012 -2013
2.1.1
Utvecklingssamtal i grupp
2.1.2
Organisations struktur
2.1.3
Projekt
2.1.4
Pedagogiskt forum
2.1.5
Reggio symposium på Reggio Institutet i Stockholm
2.1.6
Dialog med våra kunder
2.1.7
Kvalitetsutmärkelsen
Fortbildningsplan 2012 - 2013
3
3
3
3
4
4
5
5
5
5
7
7
8
8
9
9
10
11
11
11
11
12
3
Våra åtaganden
12
4
Våra arbetssätt som säkerställer att våra åtaganden uppfylls och resultat nås
13
Vi åtar oss att utveckla barnens delaktighet och inflytande i förskolan
13
Vi åtar oss att ha en verksamhet som stimulerar och utmanar varje barns utveckling utifrån deras individuella
förutsättningar och behov
14
Vi åtar oss att ha en dialog med föräldrarna angående barnens vistelse i förskolan
16
Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre säkerhet
18
Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre miljö
18
5
Resursanvändning
19
6
Uppföljning av åtaganden och arbetssätt
22
Uppföljning av våra pedagogiska åtaganden
Uppföljning och planering av åtaganden genom kalendariet
7
Ekonomi
22
25
26
Planerade investeringar under 2012
26
8
Sjukfrånvaron de senaste åren
26
9
Föräldraenkäter
27
2
1
Verksamhetsbeskrivning
Vi lägger stor vikt vid att stärka barnens identitet och därigenom deras självkänsla. Detta gör förskolan
genom att lägga grunden för det livslånga lärandet, ett lärande som möjliggör att barn och ungdomar
lär känna sig själva så att de kan ta ansvar för sina behov. Det är viktigt för oss att vi gör barnen
delaktiga i sin vardag och att vi planerar verksamheten utifrån deras intressen, behov och kunnande. Vi
möjliggör och synliggör detta, samt barnens lärande, genom att använda pedagogisk dokumentation.
En dokumentation blir pedagogisk först när den används i ett sammanhang, som innebär reflektion
kring dokumentationen mellan barn och personal på olika sätt.
Styrdokument
Vi arbetar utifrån:
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98
FN: s barnkonvention
Jämställdhets- och mångfaldsplan
Skollagen
Likabehandlingsplan
Hälso- och miljölagen
Arbetsmiljölagen
Livsmedelslagen
Sekretesslagen
Katastrofplan
Systematiskt Brandskydds Arbete, SBA
Verksamhetsplan, VP
Socialtjänstlagen
Företagets organisationsstruktur
Stockholm stads förskoleplan
Vi låter oss inspireras och utmanas av Nonviolent Communication (NVC) och Reggio Emiliafilosofin.
Vårt uppdrag och våra kunder
Ängbybarnens förskolor, Najs AB, i Bromma är ett privat alternativ för föräldrar som behöver omsorg
för sina barn. Företaget har 230 barn inskrivna på fem förskolor. Vi erbjuder föräldrarna en trygg
förskola med hög kvalitet där vi ser till varje barns behov och där de får möjlighet att utvecklas och
utmanas, en förskola där barn och föräldrar trivs.
Vision
Vår vision är:
 Att stärka barnets självkänsla
 Att lära för livet
 Att ha ett engagemang och en medvetenhet om uppdraget
 Att alla tar 100 procent eget ansvar
3
Visionen hålls levande genom diskussioner och fördjupning i pedagogiska strategigruppen,
styrgruppen, på arbetsplatsträffar (APT), studiedagar, förskollärarreflektion, pedagogiskt forum och
reflektionskvällar.
Värdegrund
Genom lust och glädje bygger vi hela vår verksamhet. Det skall vara roligt för oss alla att gå till vår
förskola.
Vår värdegrund bygger på ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt där empati, glädje,
nyfikenhet, hänsyn, respekt och 100 procent eget ansvar utgör grundstenarna. Närvarande vuxna
ser, lyssnar och tolkar vad barnen behöver i form av stöd och vägledning, tar tillvara på deras
nyfikenhet och stimulerar ett fortsatt intresse genom att ge nya utmaningar. Vi hjälper barnen att sätta
ord på sina empatiska handlingar. Förmågan att känna med varandra föder tillit och förtroende och
innebär att vi visar respekt för varandra. Respekt för oss är att ta hänsyn och 100 procent ansvar för
vår gemensamma verksamhet. Skratten och glädjen i verksamheten med barnen, föräldrarna och
arbetskamraterna är tillsammans med nyfikenheten grunden för vårt arbete. Barnens nyfikenhet och
intresse är det som för vårt pedagogiska arbete framåt. Glädje ger harmoni och lust att lära. En
förutsättning för glädje är att vi känner oss trygga vilket vi gör genom respekten för varandra.
Förskolorna arbetar Reggio Emilia inspirerat. Det innebär för oss att bland annat genom
dokumentation synliggöra barnens förutsättningar och förmågor och att de är delaktiga i utformningen
av sin egen vardag. Vi arbetar utifrån NVC vars värderingar, sätt att lyssna och uttrycka sig är något
som vi förmedlar till barnen. NVC bygger på starka värderingar om allas lika värde och att människor
helt naturligt önskar bidra till varandras välbefinnande, utifrån frivillighet och ömsesidighet. Genom
detta grundlägger vi barnens självkänsla, möjliggör ett positivt identitetsskapande samt hjälper dem
uppskatta samarbete och samförståndslösningar. Vid konflikter mellan barnen lyssnar vi på alla parter
och stödjer dem att bli klara över vilka behov som de försöker tillgodose, utan att döma, bedöma eller
kritisera.
Organisation och ledningsstruktur
Två förskolechefer: Ägare av företaget, NAJS AB. De har det övergripande ansvaret och en ledande
roll inom företaget.
Styrgrupp: Förskolechefer, pedagogiska ledare och administrativ koordinator. De ansvarar för
utvecklingen i företaget, för fortbildning, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), NVC, EU-projekt
samt administrativa uppgifter.
Pedagogisk strategigrupp, PSG: Samtliga förskollärare samt företagets pedagogiska ledare. Syftet är
att stärka och utveckla förskollärarens roll i sitt nya uppdrag och ansvarar för företagets pedagogiska
utveckling. I företaget bedrivs utvecklingsarbeten i projektform. Viktiga projektområden är NVC,
Reggio Emilia filosofin och Genus. Att vara förskollärare i Najs ab innebär att driva och leda det
pedagogiska arbetet på förskolan, ansvara för genomförande av möten, följa upp att beslut genomförs
m.m. Pedagogiska strategigruppens arbete utvärderas varje år av alla medarbetare på vårterminens
studiedag.
4
1.1.1 Ansvarsområden i styrgruppen
Verksamhetsförlagd utbildning, VFU: Ansvarar för samarbetet mellan lärarhögskolan och företaget.
Informerar personal på kvällsmöten om vad som är aktuellt samt har kontinuerlig kontakt med
ansvariga på varje förskola.
Kompetensutveckling: Ansvarar för fortbildningsinsatser i företaget. Detta görs utifrån en
kompetensprofil, som alla medarbetare på företaget fyller i. Utifrån kompetensprofilerna och
företagets mål upprättas en fortbildningsplan för alla anställda med mål, strategier och uppföljning.
Målen följs upp två gånger per år på löne- och utvecklingssamtal i grupp.
NVC: Planerar och genomför introduktionsutbildningar i NVC för nyanställda. Ansvarar för pågående
nordplus-projekt där NVC, Nonviolent Education är i fokus. Danmark och Norge är samarbetspartner i
projektet.
1.1.2 Ansvarsområden i PSG
Organisationspärm: Ansvarar för uppdateringen. Pärmens syfte är att stödja medarbetarnas planering
och genomförande av det pedagogiska året med ett gemensamt arbetsunderlag.
Jämställdhets- och genusansvar: Bevakar och utvecklar genusarbetet i företaget genom att uppdatera
och följa upp den gemensamma handlingsplanen.
1.1.3 Ansvarsområden i företaget
Säkerhets- och underhållsansvarig: Genomför skyddsronder på förskolor, protokollför,
sammanställer en åtgärdsplan och återkopplar till ledning.
Administrativ koordinator: Handlägger barnkön, e-mailansvarig till föräldrarna och inköpsansvarig.
Följer upp handlingsplanen för IT och sammankallar företagets IT-grupp en gång per termin. Ansvarar
för personalens schemaläggning, hemsidan, uppdatering av hård- och mjukvara och intranätet.
Uppdaterar företagets gemensamma kalendarium. Tar hand om all felanmälan på våra förskolor.
Avdelningsansvariga: Ansvarar för den pedagogiska verksamheten på avdelningen samt att
utveckling sker utifrån företagets verksamhetsplan.
NVC: En på varje förskola är gruppledare vilket innebär att ansvarar för att alla involveras i
diskussioner utifrån NVC värderingar.
Miljö: På varje förskola finns en miljöansvarig som ansvarar för återvinning och energibesparing.
Pedagogiska ledare: Handleder arbetslag med fokus på bland annat förhållnings- och arbetssätt och
utveckling av den pedagogiska miljön.
1.1.4 Forum i företaget
Gemensamt kalendarium: Utgår från vårt pedagogiska år och följs upp varannan måndag på PSGmöten samt månadsvis på kvällsmöten.
5
APT: Alla medarbetare träffas två gånger per termin för att utvärdera och utveckla verksamheten
utifrån det pedagogiska året med det gemensamma kalendariet som grund. Återkommande punkter är:
säkerhet, pedagogiken, NVC, arbetsmiljö, facklig information och övriga frågor som föranmälts till
förskolecheferna. Gemensam dagordning sammanställs av styrgruppen inför varje månad. Förskolorna
adderar sina punkter.
Studiedagar: Fem dagar per år varav två dagar används till planering och utvärdering. Resterande
studiedagar planeras i dialog med medarbetarna utifrån verksamhetens aktuella behov, exempelvis
fortbildningsplan och föräldraenkät.
Pedagogiskt forum: En medarbetare från varje avdelning träffas varje vecka för att diskutera
pedagogik i syfte att utveckla kvaliteten, professionalismen och förhållningssättet i den pedagogiska
verksamheten. Samtlig personal deltar tre till fyra gånger per termin.
Pedagogisk Strategigrupp PSG: Samtliga förskollärare i företaget träffas en gång i månaden för att
diskutera pedagogiska frågor. Pedagogiska handledarna leder arbetet.
Kockarnas nätverk: Kastrullgruppen träffas en gång per månad. De ansvarar för budget, utveckling
när det gäller kvaliteten på maten, planering och inköp. De ansvarar även för att utveckla en plan för
ökat inköp av ekologiska råvaror.
IT-grupp: En ansvarig från varje förskola som tillsammans internutbildar personal genom individuell
handledning och workshops. Sammankallande är IT-ansvarig.
Rörelsegruppen: Dess roll är att utveckla och förankra kunskap kring barn och motion utifrån kursen
på Friskis och Svettis, hos alla pedagoger och barn inom Ängbybarnens förskolor. Mini-Röris (Friskis
och Svettis gympa) är ett sätt att få in rörelse som en naturlig del i barnens vardag.
Samverkansgrupp: Ombud från fackliga organisationer och förskolechefer träffas vid behov under
året för att diskutera organisationsförändringar, löneavtal och andra aktuella ämnen. Frågorna
behandlas därefter i styrgruppen och på APT.
Reflektionskväll: En kväll per månad har respektive förskola möte där pedagoger diskuterar och
reflekterar över den pedagogiska verksamheten utifrån NVC. Det finns tid för att träna NVC
tillsammans och även utrymme till att diskutera och ta beslut kring frågor från ledningen och andra
möten. Konsensusbeslut tas på frågor som ska föras vidare till pedagogiska strategigruppen,
styrgruppen och som rör verksamheten på förskolan.
Förskollärarforum: Förskollärarna i företaget träffas varje vecka för att diskutera och reflektera över
pedagogiska frågor.
Morgonmöten: Varje förskola har ett avstämningsmöte med en representant per avdelning. Här
behandlas frågor som påverkar dagens eller veckans planering.
Arbetslagsreflektion: Förskolläraren ansvarar för att arbetslaget har reflektion varje vecka.
Medarbetarna planerar verksamheten för kommande vecka med hänsyn tagen till vad som har hänt
föregående vecka. Ett gemensamt reflektionsunderlag som vi utgår ifrån finns som stöd i
organisationspärmen och på intranätet.
6
Förskollärargrupp
Pedagogisk strategigrupp
Avdelningsreflektion
Styrgrupp
APT/Reflektionskväll
Figur 1 Dialog mellan medarbetare i organisationen
Medarbetare
Företaget har idag 53 anställda som är fördelade på följande vis:
 2 förskolechefer
 1 administrativ koordinator
 2 pedagogiska ledare
 21 förskollärare
 22 barnskötare
 1 kock
 4 ekonomibiträden
 1 lokalvårdare
2
Utveckling och förbättring under 2012 -2013
De pedagogiska ledarna arbetar ute i den pedagogiska verksamheten som stöd. En utvecklingsplan
arbetas fram för varje förskola som sedan ska genomföras av pedagogerna. På studiedagar,
reflektionskvällar och APT diskuteras verksamhetens kvalitet, utförande och resultat. Vi har genom
utvecklingssamtal, enskilt och i grupp, enkäter och olika möten med medarbetarna tillsammans
synliggjort organisationens styrkor och svagheter. Vi använder oss bl.a. av metoden förväntningar och
farhågor, för att identifiera våra utvecklingsområden. Utifrån dessa lägger vi nya mål och strategier för
fortsatt utvecklingsarbete. Den pedagogiska strategigruppen är ett stöd, en motor, reflektor och garant
för att praktiken stämmer överens med teorin genom återkoppling mellan verksamheten och
styrgruppen. Vi använder följande metodfrågor för att kvalitetssäkra verksamheten:
 Vad är kvalitet för verksamheten? Vart vill vi nå? Vision
 Hur ska vi kvalitetssäkra verksamheten på förskolorna? Mål
 Vilket stöd krävs för att den utvecklingen ska ske? Strategier
 Hur långt har vi kommit? Hur går vi vidare? Uppföljning och återkoppling
7
Företagets fortbildningsplan utifrån vision och värdegrundsarbete
God och relevant kompetens hos medarbetarna, se personlig utveckling nedan, säkerställer
möjligheten till att bedöma vad som är viktiga delar att prioritera och utveckla i verksamheten. Ett
arbetsverktyg för medarbetarna är pedagogisk dokumentation och reflektion. Det finns ett flertal forum
för att stödja detta, se grupputveckling nedan. För att möjliggöra och ge förutsättningarna krävs ett
tydligt ledarskap, se ledningsutveckling nedan, kombinerat med delegerade befogenheter och klara
ansvarsområden för medarbetarna.
Detta vill vi uppnå under 2012 -2013
 Mål: Att den innemiljön på förskolan innehåller en ateljé, bygg o konstruktion, bibliotek och
hemvrå.
Resultat att uppnå: Att innemiljön verkar som ett stöd för barnens lek och skapande och
bidrar till god kontakt, samspel och kommunikationen mellan barnen.
Arbetssätt: Pedagogiska handledarna genomför arbetet tillsammans med arbetslagen på
förskolorna.
 Mål: Vi ändrar till ett gemensamt namn för kvällsmötena i företaget till APT och genomför
gemensam dagordning.
Resultat att uppnå: tydlighet av mötets innehåll.
 Mål: Att utveckla utemiljön med fokus på barns delaktighet.
Resultat att uppnå: Att utemiljön är utformad så att den lockar till lek och aktivitet utifrån
barnens egna behov och önskemål. Konkret vill vi att samtliga förskolor ska ha egen isbana
på vintern. Att odling av olika slag ska finnas. Att vatten finns tillgängligt.
Arbetssätt: Materialet ute på våra gårdar är väl introducerat och tillgängligt för barnen,
vilket innebär att personalen tar fram ett material i taget som introduceras. Detta möjliggör
att barnen sen kan göra egna självständiga val som de känner sig trygga med. Vi planerar
miljön tillsammans med barnen, utifrån deras lek och intresse, dels utifrån vad barnen har
uttryckt med ord och dels efter att vi har observerat barnen i deras lek. Pedagogiskt forum
stödjer personalen i planeringen genom att ge tid för diskussion och reflektion.
 Mål: Att maten som serveras på våra förskolor är säsongsbaserad dvs. rotfrukter på hösten
jordgubbar på sommaren mm.
Resultat att uppnå: Att ha hög kvalitet på den mat som serveras på förskolorna. För oss
innebär det bl.a. att maten är variationsrik samt fri från tillsatser och att vi därigenom kan
servera en sundare mat till våra barn.
Arbetssätt: För att få kunskap om vilken mat vi serverar och vad den innehåller har vi en
gemensam receptbank, där vi samlar alla våra recept. Här identifierar vi innehållet och
rensar successivt bort onödiga tillsatser och transfetter.
 Mål: Att bygga en ny hemsida och utöka den engelska delen av hemsidan genom att lägga
ut de pedagogiska sidorna av verksamhetsplanen.
Resultat att uppnå: Göra information på hemsidan mer lättillgänglig för föräldrar, våra
samarbetspartner och för alla som är intresserade av vår pedagogiska verksamhet.
Arbetssätt: Vi köper tjänsten av en extern konsult som tillsammans med IT-ansvarig
utvecklar hemsidan.
 Mål: Vidareutveckla och förankra underlagen inför utvecklingssamtalen med föräldrarna
som stödjer observation, reflektion, planering och rutiner.
8
Resultat att uppnå: Att ha samma gemensamma höga kvalité och tydliga rutiner, som
stödjer den pedagogiska arbetsprocessen, på alla våra förskolor.
Arbetssätt: Pedagogiska strategigruppen utser en arbetsgrupp (mallgrodorna är
arbetsnamnet) som får till uppgift att reviderar de gamla underlagen som sedan tas upp till
diskussion och praktisk träning av samtliga medarbetare på vårens studiedag. Utvärdering
sker på studiedagen i slutet på terminen.
2.1.1 Utvecklingssamtal i grupp
Vi har utvecklingssamtal i grupp som syftar till att förtydliga arbetslagets gemensamma
utvecklingsarbete utifrån varje enskild medarbetare. Detta för att stärka arbetslaget i:
 Målfokusering
 Förhållningssätt
 Värdegrundsarbete
 Kommunikation
 Fortbildningsbehov
Varje medarbetare fyller i sin egen kompetensutvecklingsplan i syfte att se sin egen utveckling och
yrkesroll kopplad till företagets mål och arbetssätt. Uppföljning av planen sker på utvecklingssamtal
och lönesamtal. Planen innehåller:
 Egna och gemensamma mål
 Strategier och Arbetsinsatser
 Utvecklingsbehov
 Kompetensutveckling
Resultaten av samtalen tillsammans med ligger som grund inför årets fortbildningsplan. Alla
medarbetare fyller i en fortbildningsansökan inför varje utbildning med tydlig motivation om vad
utbildningen ska generera, för medarbetaren och för företaget, samt hur den ska återkopplas till
kolleger på företaget. Ansökan tas upp i PSG för synpunkter innan den behandlas av styrgruppen
2.1.2 Organisations struktur
Utvecklingsarbetet tar avstamp i uppföljningen av det pedagogiska året. Under 2012 reviderades de
gemensamma underlagen som stödjer uppföljningen. Underlagen är styrande och syftar till att stödja
och effektivisera vårt arbete, t.ex. vid observationer, avdelningsreflektion, inskolning, föräldramöten
och utvecklingsplaner. En tydlig struktur innebär att arbetet blir mer professionellt, vilket ger både
ledning och medarbetare frihet att arbeta konstruktivt och målmedvetet.
2012 kommer vi att lägga fokus på att utveckla underlagen som ger stöd inför våra barnintervjuer.
Dessa använder vi oss av inför utvecklingssamtalen med föräldrarna.
9
2.1.3 Projekt
Idag driver vi utvecklingsprojekt inom NVC och Reggio Emilia, som vi har kommit fram till genom
återkommande kompetensanalyser samt genom utvärdering av den pedagogiska verksamheten. Dessa
projekt fortsätter vi utveckla under 2012.
NVC: Det är viktigt för oss att se vad som sker i vår omvärld. Därför har vi valt att delta i flertalet
EU-projekt som alla syftar till att utbyta erfarenheter kring NVE samt att utveckla vårt arbete med att
stärka barnens självkänsla med NVC som verktyg. Pedagogiska diskussioner med andra länder
synliggör och tydliggör vårt eget förhållningssätt.
Nordplus Junior: Under 2010 har vi tillsammans med Norge fått beviljade medel från Eu
programkontoret för en första fas i projektet. Projektet handlar om att pedagoger byter arbetsplats med
varandra under en vecka i syfte att observera och delta i varandras verksamhet. Vi ser det som
möjlighet till fortbildning, erfarenhetsutbyte och stimulas i arbete. Nord plus junior har nu gått över till
Nord plus horisont. Vi har 2011 beviljats pengar för fas två i projektet och då utökat projektet med
att inkludera samarbetspartner från Danmark. Under vårterminen 2012 kom vi gemensamt fram till
följande forskningsfrågor och hypoteser som arbetet kommer att utgå ifrån.
 Vad är det i kommunikationen som skapar god kontakt?

Vilken betydelse har samspelet mellan handling och reflektion för kvalitén i relationen?
Hypoteser:
 När vi går på behovsjakt ökar vi förståelsen av barnet
 Bekräftelse av behov är avgörande för kontakt
 Kvaliteten i närvarande har stor betydelse
 Övningar och reflektion är avgörande för kvaliteten på kontakten
Under hösten kommer två forskare från Norge och Danmark till oss och handleder våra två
förskollärare som är med i projektet i hur video- observationerna i verksamheten ska gå till. Ett
uppföljningsmöte med samtliga deltagare i projektet kommer ske under hösten.
Reggio Emilia: Utformandet av de pedagogiska miljöerna. Syftet med projektet är att utveckla
ateljéerna på förskolorna. Ateljén skall vara ett levande, utforskande laboratorium där barnen skall ha
möjlighet att använda alla sina olika uttryckssätt dvs. de hundra språken. Genom estetiska
läroprocesser, det vi känner och upplever med alla våra sinnen, tillgodogör vi oss kunskap och blir
medskapare i vårt eget lärande. Projektet utvärderas av förskolan i maj och därefter av PSG.
Förskolans dag: Firas varje år under maj månad. Syftet med dagen är bland annat att göra förskolans
verksamhet och pedagogik synlig runtom i Sverige. I Ängbybarnens förskolor firar vi 2013 med en
gemensam utställning i Norra Ängby utifrån temat matematik. Dagen planeras av en arbetsgrupp som
består av en representant från varje förskola. Utvärdering sker på studiedagen i slutet av terminen.
Röris: Är skapat för barn från förskoleklass upp till trean. Det bygger på samma grundkoncept som
den klassiska Friskis och Svettis gympan. Det är känslan i musiken som inspirerar till rörelse och det
är enkelt att bara hänga med direkt från början. Programmet tränar kondition, styrka, rörlighet, balans,
10
och avslappning och stödjer samtidigt inlärningen. Utvärdering sker på studiedagen i slutet av
terminen.
2.1.4 Pedagogiskt forum 2012 - 2013
 Våren 2012 fördjupar vi oss i Reggio Emilia filosofin med fokus på pedagogisk
dokumentation och projekt. Pedagogiska ledarna leder pedagogiska forum. Temat för
pedagogiskt forum varierar och bestäms utifrån de behov som finns i företaget.
 2012 - 2013 kommer att ta upp projektarbete och dokumentation ur ett Reggio
Emiliaperspektiv.
2.1.5 Reggio symposium på Reggio Institutet i Stockholm
Vi kommer att satsa på höstsymposiet i år och erbjuder endast de nyanställda att delta i
sommarsymposiet. Årets föreläsningsvecka kommer att fördelas utifrån en fortbildningsansökan från
medarbetare som är intresserade av att delta. Alla som tagit del av föreläsningar och workshop på
symposiet kommer att återkoppla till övriga kolleger på förskolan i samband med reflektionskvällar
eller APT.
2.1.6 Dialog med våra kunder
Att i möjligaste mån möta kundernas behov är grundläggande för ett framgångsrikt företag. Vi arbetar
därför kontinuerligt med att fånga upp och möta kundernas behov. Stockholm Stad genomför varje år
en internetbaserade kund undersökning av alla privata förskolor i Staden. Vi tar del av Stockholm
Stads enkätsvar och analysera svaren gemensamt på APT. De svar som vi önskar få förtydligade
återkopplar vi till föräldrarna i samband med föräldramötet i syfte att få konkreta exempel på
förbättringar. En handlingsplan läggs upp med mål och strategier som följs upp på reflektionskvällar,
APT och förskoleråd. En översikt av 2012 års resultat finns bifogad i slutet av VP.
Under januari intervjuar vi barnen för att få ta del av deras tankar och upplevelser av verksamheten på
förskolan.
2.1.7 Kvalitetsutmärkelsen
Vi mottog kvalitetsutmärkelsen 2008 och 2010. Under åren 2006-2010 har vi låtit utmana oss i
Stockholms stads kvalitetsutmärkelse. Att delta i Kvalitetsutmärkelsen ser vi som ett sätt att
kvalitetssäkra vår verksamhet och få syn på vad vi behöver utveckla genom att externa examinatorer
granskar och ger återkoppling av våra styrkor och svagheter i verksamheten.
Vinstpengarna blev en delfinansiering i en fortbildningsresa till Italien för alla medarbetare på
företaget. Med oss på resan hade vi två certifierade NVC tränare samt en NVC coach från England. Vi
fokuserade på NVC träning och teamutbildning under fem dagar i maj 2009 och ville med detta stärka
företagets Vi-känsla, kommunikation och vårt förhållningssätt. Vi planera att resa till London i höst
med fokus på utemiljön och mindfulness.
Styrgruppen har gått utbildning i SIQ´s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling samt varit
på deras årliga konferens för att förbereda ett deltagande i Utmärkelsen Bättre skola 2012. SIQ,
11
institutet för Kvalitetsutveckling, är en stiftelse med uppgift att stimulera och bidra till en positiv
utveckling av alla delar i det svenska samhället.
Fortbildningsplan 2012 - 2013
Två anställda utbildar sig till förskollärare och blir färdiga under 2013.
Sex anställda går en ettårsutbildning i NVC.
Ledningen genomgår en ledarskapsutbildning i Nonviolent Communication och professionellt
ledarskap i förskolan.
Kontinuerlig internutbildning i NVC vid nyanställning.
Handledning av arbetslag i NVC med en certifierad NVC tränare.
EU projekt, Nordplus horisont tillsammans med Norge och Danmark. Fokus är NVC.
En utbildning i Sociocracy för våra medarbetare planeras under året.
All personal får kontinuerligt utbildning i förstahjälpen ABC. Nyanställda går under 2012.
All personal går brandskyddsutbildning.
Alla anställda som arbetar i barngruppen deltar i ett pedagogiskt forum temat är pedagogisk
dokumentation, barnpärmar och Reggio Emilia filosofin.
En arbetsgrupp i hälsa är bildad, här träffas medarbetare två gånger i månaden. Syftet är att
motivera och öka hälsomedvetenheten hos medarbetarna.
3
Våra åtaganden
Våra pedagogiska åtaganden utgår från Lpfö 98, vår vision och värdegrund, men även utifrån
barnobservationer, utvärderingar och föräldraenkäter. PSG reviderar verksamhetsplanen och
uppdaterar våra åtagande inför kommande år. Medarbetarna arbetar sen tillsammans med PSG fram
gemensamma mål i olika arbetsgrupper på APT, reflektionskvällar och förskollärarforum. Utifrån
dessa mål och barngruppen sätter varje förskola och avdelning upp egna konkreta mål inför varje
termin Varje förskola arbetar utifrån företagets gemensamma underlag som stöd för att sätta mål egna
och utvärdera.
Genom miljöåtagandet tryggar vi säkerheten och arbetsmiljön för barn och medarbetare samt bidrar
med minskad klimatpåverkan. Åtagandet har arbetats fram av medarbetare i olika arbetsgrupper
utifrån material från förskoleråd, föräldraenkäter, miljöansvariga och Kastrullgruppen.
Pedagogiska åtaganden:
 Vi åtar oss att utveckla barnens delaktighet och inflytande i förskolan.
 Vi åtar oss att utforma en verksamhet som strävar efter att varje barn utvecklar öppenhet,
respekt, empati, solidaritet och ansvar.
12
 Vi åtar oss att ha en verksamhet som stimulerar och utmanar varje barns utveckling utifrån
deras individuella förutsättningar och behov.
 Vi åtar oss att ha en dialog med föräldrarna angående barnens vistelse i förskolan.
Säkerhets- och miljöåtaganden:
 Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre säkerhet.
 Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre miljö.
4
Våra arbetssätt som säkerställer att våra åtaganden uppfylls och resultat nås
Vi åtar oss att utveckla barnens delaktighet och inflytande i förskolan
Mål: Varje barn ges möjlighet att påverka sin egen vardag på förskolan genom att göra egna val.
Resultat vi vill uppnå:
 Att barnen gör egna val utifrån sina behov, intressen och förutsättningar varje dag vilket
bidrar till stärkt självkänsla.
 Att barnen varierar sitt användande av den pedagogiska miljön.
Arbetssätt:
Vi planerar vår verksamhet i dialog med barnen utifrån observationer av deras lek och intressen.
Det är viktigt för oss att barnen får göra egna val i sin vardag exempelvis vad och hur mycket de vill
äta, vem de vill leka med, om de vill ha hjälp eller vill bli tröstade.
Den pedagogiska miljön kallar vi den ”tredje pedagogen”. Det innebär att den är utformad utifrån
barnens intressen, önskemål och behov och att material finns tillgängligt i barnens höjd. De första
veckorna varje hösttermin introducerar personalen ett material i taget för barnen och visar förslag på
olika sätt som materialet kan användas på, hur man plockar fram och hur man städar undan. Detta
möjliggör att de sen kan göra egna självständiga val som de känner sig trygga med. Detta innebär att
materialet plockas bort under sommaren och sen tas fram stegvis i takt med att de introduceras.
Till lunch serveras dagens rätt tillsammans med ett rikligt utbud av olika grönsaker i form av buffé.
Barnen väljer vad de vill äta och vem de vill sitta bredvid.
Alla barn har möjlighet att vara delaktiga i förskolans källsortering, det finns kärl på varje avdelning
som barnen tillsammans med personal kan sortera i, tydligt utmärkta och i barnens höjd.
Att barnen varierar sitt användande av den pedagogiska miljön.
Vi arbetar med stationssystem där barnen har möjlighet att en - två gånger per vecka välja mellan olika
typer av stationer, t.ex. målning, vatten, lera, drama och rörelse.
Genom pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att observera hur barnen varierar sitt användande
av miljön och om miljön på förskolan bidrar till att barnens behov och intressen tillgodoses.
13
Arbetssätt:
Att barnen uttrycker sina behov genom att föra dialog med varandra och vuxna. Att barnen löser
konflikter själva (med vuxenstöd). Att vi kommunicerar utan att bedöma varandra.
För att stödja barnen behöver vi vuxna vara lyhörda på vad, när och vilket stöd som behövs.
Personalen stödjer barnen i deras vardag genom att lyssna och kommunicera utifrån NVC. Genom
detta stärker vi barnens förmåga att till exempel lösa konflikter, lyssna empatisk på varandra och att
samarbeta. I det dagliga arbetet arbetar vi aktivt med att ha kommunikation med barnen och varandra
som bygger på konkreta observationer istället för bedömningar. Om ett barn kommer med en teckning
till en vuxen är vår intention att kommentera barnets arbete utifrån det vi ser och få till en dialog kring
deras arbete. Vi säger kanske ”Är du nöjd?”, ”vad många olika färger du har använt”, ”Vad har du
målat? kan du berätta?” istället för ”Åh vad fint du har målat”, ”vad duktig du är”.
Att barnen samarbetar.
För att uppnå detta arbetar vi i projektform. Genom att skapa mindre grupper ger vi barnen möjlighet
att diskutera sig fram till olika lösningar. Även under andra tider på dagen när barnen leker (förutom
vid projektarbete) delar vi barnen medvetet i mindre grupper. Vi arbetar med samlingar i hel grupp och
i små grupper för att barnen ska få många tillfällen och erfarenheter av samarbete, lyssnande osv. De
vuxna uppmanar barnen att ta hjälp av varandra som t.ex. vid matsituationen med att hälla upp mjölk
eller bre smörgås.
Vi ger barnen upplevelser av att möta vuxna som ”hjälper” varandra vid olika tillfällen under dagen
t.ex. genom att hjälpas åt på varandras avdelningar när det är personal borta.
Att alla blir respekterade för den de är.
Vi vill ge full uppmärksamhet utan avbrott vid pågående samtal, så att alla känner sig lyssnade på. För
att uppnå detta använder vi oss av metoden ”stopphanden”, där vi hela tiden har ögonkontakt med
personen vi talar med och signalerar med handen mot den tredje parten att Stopp, jag hör att du vill
mig något och jag återkommer så snart jag pratat färdigt här.
Det är viktigt för oss att möta varje barn och vuxen som kommer till förskolan som individ och därför
hälsar vi alltid alla barn vid namn t.ex.”Hej Kalle, vad roligt att se dig här idag!”
Vi åtar oss att ha en verksamhet som stimulerar och utmanar varje barns utveckling
utifrån deras individuella förutsättningar och behov
Mål: Varje barn ska ha en egen utvecklingsplan som speglar hennes/hans förutsättningar, intressen
och våra värdegrundsord. Alla barn ska erbjudas, sociala, emotionella, kognitiva, språkliga, fin- och
grovmotoriska utmaningar.
Resultat vi vill uppnå:
 Att varje barn får möjlighet att utveckla sin unika förmåga.
 Att barnen bjuder in varandra i leken.
14
 Att barnen delar med sig, tröstar varandra och visar empati och utvecklar strategier för att
kunna interagera med varandra.
 Att barnen deltar i olika gruppkonstellationer.
 Att barnen använder olika uttryckssätt.
 Att barnen kan uttrycka idéer, känslor och åsikter.
 Att barnen förstår och har ett rikt ordförråd.
 Att ge barnen en teaterupplevelse per termin.
 Att vi arbetar i projekt.
 Att barnen stimuleras matematiskt.
 Att vi möjliggör grovmotorisk träning.
 Att vi möjliggör finmotorisk träning.
Arbetssätt:
Att varje barn får möjlighet att utveckla sin unika förmåga.
 Utifrån dokumentation, observation och dialog med barnen tolkar vi vilka behov och
intresse de har och utmanar dem i det.
Att barnen bjuder in varandra i leken. Att barnen delar med sig, tröstar varandra och visar empati
och utvecklar strategier för att kunna interagera med varandra. Att barnen deltar i olika
gruppkonstellationer.
 I leken utvecklas den sociala och emotionella kompetensen och därför ser vi till att det
under dagen finns flertal tillfällen till lek där personalen finns med för att hjälpa och stödja
barnen att utveckla sina ”lekkoder”, dvs. kommunicera, leka och interagera med varandra. I
projektarbetena, som utgår från barnens intressen, arbetar barnen ofta i mindre grupper och
där finns det möjlighet att öva samarbete och att fatta gemensamma beslut. Genom NVC
som kommunikationsmodell ger vi barnen förutsättningar att sätta ord på sina känslor och
behov i olika situationer.
15
Att barnen kommunicerar och för dialog med varandra och vuxna. Att barnen använder olika
uttryckssätt. Att barnen kan uttrycka idéer, känslor och åsikter. Att barnen förstår och har ett rikt
ordförråd. Att ge barnen en teaterupplevelse per termin.
 Vi sjunger, leker med ord, rim och ramsor på våra samlingar och ger utrymme för barnen att
berätta för varandra. Genom att berätta sagor och läsa böcker stimulerar vi barnens fantasi
och språk. Det är viktigt för oss att ge barnen den tid de behöver och möjlighet att uttrycka
sig med alla sina språk. Vi uppmuntrar dem att berätta på olika sätt, exempelvis verbalt,
skriftligt, bildmässigt eller genom att dramatisera. I dramaleken har vi observerat att barnen
får mod och lust till att använda sin fantasi och pröva andra roller. Vi strävar efter att sätta
ord på och beskriva olika begrepp i dialog med barnen. Alla barn ges möjlighet att minst en
gång per termin gå på teater. Vår kulturgrupp tar inför varje termin fram förslag på
teaterupplevelser som stämmer överens med vår vision.
Att vi arbetar i projekt. Att barnen stimuleras matematiskt.
 Lust och glädje bidrar till att barnen vill lära. Genom att arbeta i projektform, med ämnen
som är aktuella för barnen, skapar vi tillfällen där de kan forska, upptäcka och fördjupa sig i
det de är intresserade av. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi barnens görande
och deras kompetenser. Vi reflekterar tillsammans med barnen över vad vi gjort, hur vi
gjort, hur vi går vidare och hittar nya trådar. I vattenleken provar barnen vad som flyter och
sjunker, hur färger blandas med varandra och ser volymskillnader. I den dagliga
verksamheten kommer det matematiska tänkandet in i olika sammanhang. Barnen har
tillgång till spel, pussel och datorer. Matematik vävs in i vardagen. Hur många äppelklyftor
behövs vid fruktstunden så att det räcker till alla? Hur många barn behövs det för att krama
ett träd i skogen?
Att vi möjliggör grovmotorisk träning.
 Vi är ute minst en gång per dag där det finns möjlighet att cykla, klättra, springa osv. Vi gör
skogsutflykter en gång i veckan och erbjuder rörelse- och danslekar varje vecka.
Att vi möjliggör finmotorisk träning.
 Vi har material och projekt som stödjer detta till exempel rit-, målar- och byggmaterial,
pärlor och pussel.
 I de dagliga rutinerna uppmuntrar vi barnen att själva knäppa knappar, hälla upp mjölk osv.
Vi åtar oss att ha en dialog med föräldrarna angående barnens vistelse i förskolan
Mål: Att ha ett tydligt kommunikationssätt mellan förskola och föräldrar.
Resultat vi vill uppnå:
 Nöjda föräldrar, ett resultat på minst 90 % i föräldraenkäten.
16
Arbetssätt:
 Daglig kontakt
Daglig dialog sker vid lämning och hämtning av barnen. Föräldrarna är alltid välkomna att
vara med i vår verksamhet.
 Daglig information
Personalen dokumenterar vad som sker på avdelningen både med text och digitala foton.
Informationen visas på planeringskalendrar eller via bildspel på monitorer i hallarna.
 E-mail kommunikation
Genom att använda oss av e-mail kan föräldrarnas frågor, synpunkter och önskemål på ett
snabbt sätt besvaras och vid behov åtgärdas.
 Föräldrabrev
Information om den pedagogiska verksamheten och annat som sker på förskolan skickas ut
via e-mail en gång per månad eller oftare om behov finns.
 Pedagogisk dokumentation
Den pedagogiska dokumentationen synliggör verksamheten för föräldrarna och bjuder in till
frågor och diskussioner om verksamheten.
 Föräldrasamtal
Föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal under februari månad. Inför samtalet förbereder sig
personalen och föräldrarna utifrån ett gemensamt underlag. Under samtalet diskuteras det
fram en individuell utvecklingsplan för varje barn. Planen ligger till grund för hur vi
tillsammans med föräldrarna kan utmana och stödja barnet i olika sammanhang. Föräldrarna
kan när som helst under året boka ett extra samtal.
 Föräldramöten
Alla förskolor i företaget har gemensamma riktlinjer för föräldramötenas genomförande och
innehåll. Syftet är att tydliggöra det pedagogiska arbetet och att skapa ett forum där
föräldrar inbjuds till delaktighet genom diskussionsfrågor, workshops osv. Vi tar upp för oss
aktuella ämnen som till exempel NVC och självkänsla, förhållningssätt vid måltider, hur en
dag på förskolan ser ut, kamratskap samt genus.
 Förskoleråd (föräldrarepresentanter, förskollärare, rektor)
Förskoleråden på varje förskola träffas ca två gånger per termin. Här drivs frågor i dialog
mellan föräldrar och förskolans personal. Inför varje möte samlar föräldrarådsrepresentanter
synpunkter, tankar, frågor från övriga föräldrar. Utifrån det sammanställs en dagordning
som inför mötet e-mailas till pedagoger och rektor. Exempel på frågor kan vara:
personalsituationen, verksamhetens innehåll, fortbildning, NVC och säkerhet. Uppföljning
av föräldrars klagomål, synpunkter och beröm hanteras och återkopplas i samband med
förskolerådsmöten. Ett exempel på åtgärd är utbildning i förstahjälpen för all personal.
Föräldrarna ansvarar för att protokoll skrivs och delges alla. Första mötet på hösten
sammankallas av rektorerna resterande möten under höst och vårtermin sammankallas av
föräldrarepresentanterna.
 Föräldrabrev från rektorerna
Information som rör hela företaget skickas ut via e-mail.
 Internetbaserad föräldraenkät
Inloggningsuppgifter lämnas ut i februari. Enkäten innehåller frågor om förskolans
verksamhet. Enkätens resultat analyseras av personalen på förskolorna och de tre frågor som
fått lägst resultat återkopplas till föräldrarna. Syftet är att få konkreta förslag till förbättring.
Därefter läggs en handlingsplan upp med mål och strategier. Handlingsplanen följs upp på
förskoleråd, reflektionskvällar och APT.
17
 Verksamhetsplan (VP)
Finns på vår hemsida.
 Traditioner
Föräldrarna inbjuds att delta i aktiviteter på förskolan, som t.ex. lucia, drop-in-fika,
sommarfest och fixarkvällar. Förskolans dag torsdag den 24 maj uppmärksammas av
förskolorna genom en gemensam utställning. Projekt Kommunikation, som alla har arbetat
kring under hösten 2011 och våren 2012 visas för allmänheten på Norra Ängby torg. Syftet
med dagen är bland annat att göra förskolans verksamhet och pedagogik synlig.
 Föreläsningar och utbildningar
Vi erbjuder föreläsningar och workshops i NVC samt andra aktuella ämnen. Vid dessa
tillfällen anlitar certifierade NVC tränare eller andra föreläsare. Föräldrarna erbjuds även att
köpa litteratur i ämnet.
Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre säkerhet
Mål: Att ha en uppföljning som säkerställer en säker arbetsmiljö för barn och personal.
Resultat vi vill uppnå:
Att ha en väl fungerande, ändamålsanpassad och säker arbetsmiljö.
Arbetssätt:
Att ha en väl fungerande, ändamålsanpassad och säker arbetsmiljö.
 Alla förskolor har nedskrivna säkerhetsrutiner, krispärm och krisväska. Säkerhetsrutinerna
följs upp på varje APT. Kalendariet tydliggör när krispärmen och krisväskan ska följas upp.
 Vi har ett skyddsombud i företaget.
 Brandövning genomförs en gång per termin.
 All personal utbildas kontinuerligt i ABC, första hjälpen.
 Allergi- och arbetsmiljörond, där även barnskyddsrond ingår, görs av säkerhetsansvarig
vilket tydliggörs i kalendariet.
Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre miljö
Mål: Att öka medvetenheten och ansvaret hos medarbetarna och barnen kring vår miljö.
Resultat vi vill uppnå:
 Öka barnens erfarenheter av resursanvändning och källsortering.
 Att använda återvinningsmaterial som pedagogiskt material.
 Att använda miljövänligt material.
 Öka inköpen av ekologiska varor.
 Minska energiförbrukningen.
Arbetssätt:
18
Öka barnens erfarenheter av resursanvändning och källsortering. Att använda
återvinningsmaterial som pedagogiskt material
 Vi källsorterar tillsammans med barnen och har återvinningskärl för wellpapp,
mjölkkartonger, plast, glas, metall och papper.
 Vi har en miljöansvarig medarbetare på varje förskola som ansvarar för återvinning och
minskad elförbrukning.
 Vi återanvänder material som toarullar, mjölkkartonger, äggkartonger, tidningspapper osv. i
vår skapande verksamhet.
Att använda miljövänligt material
 Vi köper miljövänliga produkter gällande toalettpapper, rengöringsmedel osv.
Öka inköpen av ekologiska varor.
 Vi köper ekologisk mjölk och andra ekologiska varor när det är möjligt. Vi har som
ambition att hitta närproducerade varor för inköp.
Minska energiförbrukningen
 Torkskåp, diskmaskiner och tvättmaskiner ska i möjligaste mån bara användas när de är
fyllda.
 Torkskåp och datorer ska stängas av efter användandet.
 Lampor och lysrör ska släckas när vi går ut.
 Lysrör och glimtändare byts ut vart tredje år på våra förskolor. Detta sker nästa gång under
2012.
5
Resursanvändning
Vi använder verksamhetens resurser så effektivt som möjligt genom följande:
 Vår organisation möjliggör korta beslutsvägar och en effektiv uppföljning där vi genomför
en analys av vad som ska åtgärdas. Den gör också att vi fångar upp idéer, analyserar,
utvärderar och genomför dem.
 Verksamhetsplanen beskriver hur vi utför vårt uppdrag. Den tydliggör samt förankrar våra
mål och verksamhetsförbättringar, som vi vill genomföra under det kommande året, för både
personal och föräldrar.
 Vi har individuella utvecklingsplaner för personalen som synliggör allas kompetenser och
utvecklingsbehov. Dessa gås igenom på utvecklingssamtalet i grupp och ligger till grund för
företagets fortbildningsplan.
 På studiedagar tar vi tillvara på varandras kompetenser och erfarenheter genom att
medarbetarna bl.a. föreläser för varandra och gör studiebesök hos varandra.
 På pedagogiskt forum bidrar all personal till utveckling av det pedagogiska arbetet genom
att inspirera varandra. Vi använder oss av den samlade kompetensen i företaget för
fortbildning.. Aktuellt är nu utemiljöns betydelse för leken. Här ges också utrymme till
förankring av nya gemensamma organisationsunderlag.
 På lilla PSG reflekterar och utvärderar förskollärarna tillsammans utifrån det pedagogiska
året, t.ex. om föräldrabreven, utvärderingar, observationer och föräldramöten. Dessa
diskussioner leder till vidareutveckling av verksamheten. Frågor från gruppen förs vidare till
PSG möte, reflektionsmöte eller APT.
19
 Vi tar emot studiebesök på våra förskolor och håller föreläsningar. Vi ser det som en
möjlighet till utveckling att konkret beskriva vår egen verksamhet. Genom EU-projekten har
vi tagit emot flera internationella studiebesök och Nord Plus Junior projektet har möjliggjort
arbetsplatsbyten för pedagoger.
 Vi använder oss av olika slags enkäter som bidrar till utveckling, t.ex. medarbetarenkäter,
föräldraenkäter och enkäter till personal som slutar.
 Vi gör utvärderingar som leder till åtgärder som i sin tur leder till utveckling.
 Vi har nedskrivna rutiner för att underlätta vid nyrekrytering och en anställningsmapp som
alla nyanställda får innehållande policyregler, sekretesspapper, NVC-bok osv.
 Vi möjliggör efter önskemål arbetsplatsbyte som innebär att två ur personalen byter
arbetsplats med varandra under två dagar. Syftet är att byta erfarenheter och bli inspirerad
av varandras miljöer.
 Vi har mentorsprogram för nyutexaminerade. Mentorn tillhandahåller support, utmaningar
och vision, anpassat till adeptens lärstil. Adepten är en aktiv partner som är ansvarig för sitt
eget lärande. Vi använder oss av skolverkets underlag inför godkännande av
introduktionsperioden (mentors året).
 Vi har gemensam matsal på alla förskolor. Samarbetet mellan avdelningarna frigör
personaltimmar, vilket ger ytterligare planeringstid. Dessutom är lokalyta ledig för annan
pedagogisk verksamhet.
 Vårt ekonomi- och redovisningssystem möjliggör samordning mellan vårt kösystem och
faktureringen till våra kunder. När föräldrarna får plats för sina barn skrivs ett avtal med alla
kunduppgifter direkt in i systemet. Detta effektiviserar och sparar tid.
 Hemsidan marknadsför företaget genom information om vår verksamhet och våra förskolor.
 Hemsidan bidrar till ett effektivare kösystem, då föräldrarna kan ansöka om plats där.
 Samtliga förskolor är fullt IT-utrustade. IT-gruppen ansvarar för att internutbilda
medarbetarna.
VP
Förskoleråd
Massmedia
Föräldramöte
Inspektion
Studiebesök
Hemsida
Figur 2 Hur vi kommunicerar ut vårt uppdrag
20
Resurser som effektivt bidrar till att vi uppnår våra åtaganden och mål:
Vi åtar oss att utveckla barnens delaktighet och inflytande i förskolan
 Vi ser den pedagogiska miljön som den ”tredje pedagogen”, vilket innebär att den är
utformad utifrån barnens intressen, önskemål och behov och att material finns i barnens
höjd. Materialet är väl introducerat av personalen vilket möjliggör för barnen att göra egna
självständiga val som de känner sig trygga med. Både inne- och uterummen är utformade så
att de utmanar samt lockar till lek och aktivitet.
 Vi tar tillvara barnens kompetens genom att de är delaktiga i sin egen vardag. Miljön formas
efter deras behov och önskemål, så att de kan göra egna val.
Vi åtar oss att utforma en verksamhet som strävar efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt,
solidaritet och ansvar
 NVC som förhållningssätt ger oss verktyg att nå vår vision, dvs. att stärka barnens
självkänsla.
 Arbetslagen har handledning med en certifierad NVC tränare.
 För att stödja arbetet med NVC finns en dramapedagog i företaget. Pedagogen arbetar både
med handledning i personalgruppen och praktiskt arbete i barngruppen. Ett dramarum som
är tillgängligt för alla förskolor finns på en av våra förskolor.
 Vi har internutbildningar i NVC för nyanställda.
Vi åtar oss att ha en verksamhet som stimulerar och utmanar varje barns utveckling utifrån deras
individuella förutsättningar och behov
 Vi har individuella utvecklingsplaner för barnen där vi dokumenterar och följer upp varje
enskilt barns utveckling, vilket hjälper oss att se till varje barns behov.
 Pedagogiska ledare stödjer arbetslagen på våra förskolor. Medarbetarna formulerar själva
sina behov och gör tillsammans med handledaren upp en plan för handledningen. Syftet är
att utveckla organisationen och strukturen samt den pedagogiska miljön, så att den blir
tydlig, funktionell och utmanande för våra barn på förskolan.
Vi åtar oss att ha en dialog med föräldrarna angående barnens vistelse i förskolan
 Genom bildspel på monitorer förmedlar vi dokumentation och information om
verksamheten till föräldrarna.
 Via förskoleråd och den dagliga kontakten tillvaratar vi föräldrars synpunkter och
kompetenser, t.ex. genom feedback angående hemsidan eller verksamhetsplanen.
 Föräldramötet är ett forum där vi möter föräldrarna och berättar om vår pedagogiska
verksamhet. Vi vill skapa dialog, delaktighet och kunskap om barnens vardag på förskolan.
Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre säkerhet
21
 Vi har nedskrivna säkerhetsrutiner vilket tydliggör när t.ex. brandövningen och
skyddsronden ska genomföras.
 Vi har färdiga underlag som fylls i vid skyddsrond vilka bidrar till tidseffektivitet.
 Kalendariet tydliggör när uppföljning av säkerhetsrutiner och ronder ska ske.
Vi åtar oss att systematiskt arbeta för en bättre miljö
 Alla ekologiska inköp redovisas i ekonomisystemet genom ett specifikt konto, vilket gör det
lätt att följa upp.
 Vi har specificerade elräkningar för att kunna mäta kilowattimmar per förskola.
6
Uppföljning av åtaganden och arbetssätt
Uppföljning av våra pedagogiska åtaganden
Vi följer upp alla våra pedagogiska åtaganden på likvärdigt sätt. Vårt gemensamma kalendarium
tydliggör när uppföljning av verksamheten ska ske. Kalendariet följs upp på varje PSG,
styrgruppsmöte och kvällsmöte. Organisationsstrukturen tydliggör hur uppföljningen ska ske.
För att kunna se uppnått resultat av våra åtaganden och mål använder vi oss av observationer,
dokumentationer, intervjufrågor till barnen, utvecklingssamtal och föräldraenkäter. Dessa ligger till
grund för uppföljningen som sker genom sammanfattning och utvärdering.
22
Åtaganden och mål
Arbetssätt
Observation och dokumentation
Avdelningsreflektion
Fortbildning
Resultat
Utvärdering och analys
Samtal m barn/intervjuer
Utvecklingssamtal
Föräldramöten
Föräldraenkät
Förskoleråd
Reflektionskväll
Förskollärarforum
Utvecklingssamtal i grupp
APT
Studiedagar
Figur 3 Uppföljning av våra åtaganden och mål
Sammanfattning sker vecka 11 och 40 utifrån ett gemensamt underlag. Vi analyserar kring frågorna:
Vilka åtaganden och mål har vi? Har vi redan uppnått satta mål? Har förutsättningarna ändrats? Har vi
rätt arbetssätt för att uppnå målen? Under vecka 11 sammanfattar vi resultatet av alla barns
utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Dessa ligger till grund för den fortsatta planeringen, som
följs upp på avdelningsreflektionen.
Utvärdering sker vecka 21 och 51 utifrån ett gemensamt underlag som utgår från frågorna: Har målen
uppnåtts? Om inte, varför? Hur använde vi våra resurser? Kunde vi ha gjort på något annat sätt? Efter
sammanfattnings- och utvärderingsveckorna revideras målen.
Föräldrarnas åsikter tas tillvara genom den dagliga kontakten, förskolerådet, föräldramöten,
utvecklingssamtal och enkäter. Deras önskemål, synpunkter och åsikter följs upp i samband med
reflektionskvällar, APT, förskoleråd, studiedagar och på avdelningsreflektion. Detta underlag ligger
också till grund för hur vi utformar vårt arbetssätt och vårt fortsatta utvecklingsarbete på avdelningen,
förskolan och i företaget. Sammanfattningarna och utvärderingarna diskuteras och analyseras i PSG
för att sedan återkopplas till personalen på APT och reflektionskvällar.
Varje medarbetare fyller i sin egen kompetensutvecklingsplan i syfte att se sitt fortbildningsbehov
kopplat till våra mål och arbetssätt. Utifrån detta läggs en fortbildningsplan som stödjer våra
åtaganden, bl.a. utbildning i NVC. Fortbildningsplanen följs upp på utvecklingssamtalet i grupp.
Personalen beskriver hur de har genomfört observationsperioden av barngruppen, vad de kom fram till
i analysen, vilka mål de satt, arbetssättet för att nå målet, analysen från sammanfattningsveckan och
hur de utifrån analysen planerat verksamheten under resten av terminen.
23
Utifrån observation, dokumentation och reflektion sker den pedagogiska planeringen. Verksamheten
dokumenteras, vi reflekterar och planerar osv.
Uppföljning av säkerhets- och miljöåtagande
Uppföljning av företagets elförbrukning görs en gång per år av säkerhetsansvarig. Då sker även
allergi- och miljöronden. Säkerhetsansvarig ansvarar och skriver protokoll på vad som ska åtgärdas
och säkerställer att åtgärderna genomförs. Brandövning för alla sker en gång per termin vilket
tydliggörs av kalendariet. Säkerhetsrutinerna utvärderas och uppdateras två gånger per år på
studiedagar. Återvinningen och energiförbrukningen följs upp kontinuerligt av miljöansvarig på
kvällsmöten genom att vi utvärderar uppsatta riktlinjer. Kastrullgruppen följer upp sina mål genom
uppföljning varje månad på sina gemensamma möten. Ekonomisystemet specificerar vilka inköp som
är ekologiska vilket underlättar uppföljningen av att de inköpen ökar.
24
Uppföljning och planering av åtaganden genom kalendariet
Januari
Feb
Mars
April
Mål & visionsarbete på studiedag resulterar i
VP 2012 och terminsplanering
Utvecklingssamtal barn
Föräldraenkät ut
Analysera föräldraenkäten, göra
handlingsplan
Inskolning
Planera föräldramöte
Sammanfattning v.11
Förbereda avslutningssamtal
Förbereda utvecklingssamtal
Uppföljningssamtal med föräldrar
efter inskolning
Föräldramöte v.12
Fortbildningsplan inför hösten
Ge föräldrar uppsägningsblankett inför
förskoleklass
Utvärdera inskolning
Visning av förskolorna v.12
Lägga ut tider för utvecklingssamtal
i grupp
NVC för nyanställda
Brandövning
Lönesamtal i grupp
Ge semesterlappar till föräldrar
Maj
Juni
Augusti
September
Avslutningssamtal 6-åringar
Besök i förskoleklass
Studiedag. Planeringsdagar
ledningsgrupp
Brandövning
Utvärdera och analysera våra mål v.21
Materielvård
Inskolning
Starta upp projekt
Planering inför hösten
Höstens schema
Observera barnens intressen.
Sätta mål
Planera föräldramöte
Förbereda inskolningar
Visning av förskolorna v.23
Materielintroduktion
Föräldramöte hela företaget: vision
och verksamhet
VP 2012-2013
NVC för nyanställda
Oktober
November
December
Januari 2013
Ronder
Ge julledighetslappar till föräldrar
Utvärdera och analysera våra
åtaganden v.51
Studiedag, Förskolorna sätter mål
Bjuda in 6-åringarna som börjat förskoleklass
Vårens schema
Planera inför våren
Inskolning
Sammanfattning v.41
Kvalitetsredovisning
Förbereda inskolningar
Förbereda utvecklingssamtal
Föräldramöte v. 40
Visning av förskolorna v.46
Studiedag
Ge föräldrar uppsägningsblanketter
inför förskoleklass
NVC för nyanställda, ABC
utbildning
25
7
Ekonomi
Planerade investeringar under 2012
 Ombyggnad av Gläntans lokaler och utökning av platser.
 Fortbildningsinvesteringar för medarbetarna.
 Förberedande av EU - projekt tillsammans med övriga Europa.
8
Sjukfrånvaron de senaste åren
Sjukfrånvaron ser ut på följande sätt:
2008
2009
2010
2011
5,2 %
2,0 %
4,0 %
4,3 %
Vi stödjer medarbetarna vid svårigheter och sjukskrivning genom att upprätta en individuell
handlingsplan vars syfte är att bidra till att få medarbetarna tillbaks till arbetet. Handlingsplanen
upprättas och följs upp kontinuerligt i dialog mellan chef och medarbetare.
Vi satsar på fortbildning och erbjuder friskvård i form av ett bidrag på 3000 kr per år. En hälsogrupp
som leds av två medarbetare har startat. Fokus är att förbättra hälsan. After work träffar för
medarbetare är utlagda under terminen med syfte att göra det möjligt att träffas under trevliga former.
26
9
Föräldraenkäter
27
28
29