Transcript Trafikplan 2007

RAPPORT
Trafikplan för Hjärup
2007-11-30,
Rev 2008-03-12
RAPPORT
Trafikplan för Hjärup
2007-11-30, Rev 2008-03-12
Beställare
Staffanstorps kommun
Göran Berggren
245 80 STAFFANSTORP
Konsult
WSP Samhällsbyggnad
Jungmansgatan 10
211 19 Malmö
Tel: 040-35 42 00
Fax: 040-35 43 99
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Kontaktpersoner
Lars Halling , WSP Samhällsbyggnad
Åse Pettersson, WSP Samhällsbyggnad
2 (37)
Innehåll
Sammanfattning
1
Bakgrund och syfte ............................................... 7
2
Övergripande visioner och mål ............................ 8
2.1
Kommunens vision ................................................... 8
2.2
Riksdagens transportpolitiska mål ............................ 8
2.3
Nollvisionen .............................................................. 8
2.4
Miljömål .................................................................... 8
2.4.1
2.4.2
2.5
3
Kommunala mål........................................................ 9
Allmänna förutsättningar .................................... 10
3.1
Staffanstorps läge i regionen .................................. 10
3.2
Övergripande planer............................................... 10
3.3
Trafiksäkerhet......................................................... 11
3.3.1
3.3.2
4
Miljökvalitetsnormer.............................................. 9
Vägtrafikbuller ...................................................... 9
Krockvåldskurvor ................................................ 11
STRADA............................................................. 11
Hjärup, nulägesbeskrivning................................ 12
4.1
Biltrafik.................................................................... 12
4.2
Gång- och cykeltrafik.............................................. 14
4.3
Kollektivtrafik .......................................................... 15
4.4
Trafiksäkerhet......................................................... 16
4.5
Bristanalys .............................................................. 17
4.5.1
4.5.2
Biltrafik................................................................ 17
Gång- och cykeltrafik.......................................... 18
4.6
Buller från vägtrafik................................................. 20
4.7
Luft ......................................................................... 20
4.8
Sammanfattning av nulägesbeskrivningen i Hjärup 21
3 (37)
5
Hjärup 2015 och 2025 ..........................................22
5.1
5.2
Förutsättningar........................................................22
Biltrafik ....................................................................24
5.2.1
5.2.2
5.2.3
5.2.4
5.3
Bättre kopplingar till omgivande vägnät ..............24
Nya vägar inom Hjärup .......................................25
Hastighetsdämpande åtgärder............................27
Bilvägnätets funktion och trafikmängder .............27
Gång- och cykeltrafik ..............................................31
5.3.1
5.3.2
5.3.3
5.3.4
Utbyggnad av ett sammanhängande GC-nät......31
Fler förbindelser tvärs järnvägen.........................31
Hastighetsdämpande åtgärder för biltrafiken ......32
Ett attraktivare GC-nät ........................................32
5.4
Kollektivtrafik...........................................................32
5.5
Buller.......................................................................32
5.6
Luft ..........................................................................34
6
Förslag till åtgärder .............................................35
7
Konsekvenser av förslaget .................................36
8
Referenser ............................................................37
4 (37)
Sammanfattning
Syftet med trafikplanen för Hjärup är, att inför tätortens fortsatta tillväxt principiellt föreslå hur gatu- och vägnätet samt gång- och cykeltrafiknätet inom samhället
kan förbättras och utbyggas på såväl kortare som längre sikt.
Till grund för förslaget ligger några av kommunens övergripande planeringsmål
vad gäller miljö (utsläpp till luft, trafikbuller mm) samt kravet på ökad trafiksäkerhet. Kommunen önskar också att Hjärup i hög grad skall kunna behålla sin nuvarande bykaraktär med god tillgänglighet till skolor, arbetsplatser, service och
grönområden.
Förslaget till trafikplan för Hjärup bygger på en kommande utveckling av samhället från idag ca 4 000 invånare till nära 8 000 omkring år 2015 och ca 11 000 omkring år 2025, vilken utbyggnadsmässigt beskrivs närmare i den av kommunfullmäktige 2007-06-18 antagna fördjupade översiktsplanen för Hjärup. Enligt denna
kommer den största delen av utbyggnaden att äga rum i tre större bostadsområden
(Jakriborg samt ett bostadsområde i nordost och ett i sydväst), men också genom
kompletterande bostadsbebyggelse i anslutning till nuvarande centrum på den östra sidan. Den fördjupade översiktsplanen har framtagits parallellt med trafikplanearbetet och visar lösningar för trafiken som i huvudsak överensstämmer med det
trafikplanen här redovisar.
Med ovan angivna tillväxt av samhället är det givet, trots en god kollektivtrafikförsörjning med en centralt belägen järnväg (pågatåg) och busstrafik, att inte minst
biltrafiken kommer att öka kraftigt inom, till och från Hjärup men också gång- och
cykeltrafiken.
I detta avseende visar trafikplanen, att Hjärup främst kommer att behöva utvidga
sitt lokala gatunät på den västra sidan om järnvägen i takt med att ny bebyggelse
tillkommer här. Motsvarande gatunät på den östra sidan (det nuvarande) är redan
idag tämligen väl utformat och visar sig därför i huvudsak hållbart även för en så
kraftig tillväxt av samhället som det här är fråga om. Dock bör detta gatunät förbättras på olika sätt för att bl.a. öka trafiksäkerheten för främst de oskyddade trafikanterna, exempelvis genom ombyggnad av någon enstaka korsning där större
korsande GC-trafik förekommer, komplettering av befintligt GC-nät i samband
med att ny bebyggelse tillkommer mm.
På den östra sidan om järnvägen uppvisar centrumområdet dålig tillgänglighet för
biltrafik, medan den är god för oskyddade trafikanter. Staffanstorps kommun har
dock efter genomförd remissrunda beslutat, att inte föreslå några genomgående
gator genom centrumområdet. Det betyder att de nackdelar i form av dålig tillgänglighet och orienterbarhet för bilister som dagens gatunät uppvisar kvarstår.
Med den tillväxt av Hjärup som här förutsätts, måste också järnvägens nuvarande
barriäreffekt inom samhället minskas, dels genom att en ny gata för biltrafik som
förbinder den västra och östra sidan byggs, dels genom att också nya förbindelser
för gång- och cykeltrafiken tillkommer på samma sätt. En ny gata kan byggas antingen under järnvägen, om järnvägen ligger kvar i nuvarande nivå eller över
järnvägen i händelse denna skulle kunna sänkas. I föreliggande rapport har järnvägen förutsatts ligga kvar i nuvarande nivå, varför endast förbindelser under denna har diskuterats.
5 (37)
Vad gäller gatuförbindelsen under järnvägen, har denna visat sig svår att åstadkomma på ett från lutningssynpunkt acceptabelt sätt, eftersom järnvägen och dess
omgivande mark, liksom Banvallsvägen, ligger på samma nivå som järnvägen.
Detta gäller också de nya GC-förbindelserna, vilka är nödvändiga för att dels förbättra kommunikationen mellan den västra och östra sidan om järnvägen men
också för att en godtagbar anslutning till pågatågsstationens perronger skall kunna
erhållas. En mera ingående studie av hur dessa förbindelser under järnvägen kan
utformas, bör därför göras i nästa skede av planeringsarbetet.
Av den bristanalys som har gjorts framgår också, trots att Hjärup ligger nära det
övergripande regionala vägnätet, att tillgängligheten till detta vägnät är dålig. För
ett samhälle med nära 11 000 invånare på sikt synes det därför önskvärt, att denna
tillgänglighet förbättras. Dessutom förorsakar den dåliga tillgängligheten till det
övergripande vägnätet en onödigtvis stor genomfartstrafik på såväl Gamla Lundavägen (väg 852) som Lommavägen (väg 896) i Hjärup.
I trafikplanen föreslås därför, att den fortsatta planeringen för Hjärup också inriktas på, att samhället får mera direkta anslutningar till väg E6 antingen via Lommavägen/Vinstorpsvägen till en ny trafikplats, eller via omläggning av Lommavägen (väg 896) fram till planerad ny trafikplats vid Åkarp. Vidare föreslås bättre
anslutning till väg 103 genom utbyggnad och mindre omläggning av Vragerupsvägen samt ny anslutningsväg till väg 108 parallellt med och väster om Södra
stambanan (i enlighet med kommunens översiktsplan). Denna nya väg kan i en
framtid eventuellt även ges en fortsättning in mot Lund med anslutning till Åkerlund & Rausings väg.
Härutöver föreslås att en ny trafikplats så småningom byggs på väg E22 omedelbart söder om Lommavägen i samband med att denna väg ges en ny sträckning i
sin sydöstra del. Syftet med denna omläggning är, att dels ersätta den nuvarande
bl.a. från siktsynpunkt besvärliga korsningen med Gamla Lundavägen, dels eliminera förekommande bullerproblem vid intilliggande bostadsbebyggelse.
Med framtida nya anslutningar till det omgivande vägnätet på ovan angivna sätt
får Hjärup på sikt inte bara en bättre tillgänglighet till detta vägnät, utan också en
minskning av genomfartstrafiken på främst Gamla Lundavägen (väg 852).
6 (37)
1 Bakgrund och syfte
Staffanstorps kommun tog under 2002 fram en översiktsplan (Översiktsplan för
Staffanstorps kommun, referens [1]) där man visade hur kommunen bedömdes
utvecklas de närmaste 10-20 åren. Enligt det då gällande bostadsprogrammet räknade man med en expansionstakt på 130-150 bostäder/år. Programmet har därefter
reviderats, och man uppskattar nu att expansionstakten kommer att fördubblas
vilket innebär ca 7 000 nya invånare i kommunen på 10-15 år (”Tillväxt 7 000”).
Av dessa planeras minst ca 3 500 till Hjärup. Den stora befolkningsökningen tillsammans med andra planerade infrastruktursatsningar medför att det finns behov
av att ytterligare förbättra planeringsunderlaget i Hjärup. Under 2004-2007 har
därför en fördjupad översiktsplan upprättats [2] samt en trafikplan för Hjärup. Den
sistnämnda utgörs av denna utredning.
En trafikplan har som syfte att kartlägga hur trafiken ser ut i dag, analysera vilka
brister som finns, och ge förslag på hur vägnäten bör förändras för att möta framtida krav och exploateringar. En trafikplan är översiktlig till sin karaktär, vilket
medför att man på ett översiktligt plan föreslår vilken typ av åtgärder som kan behövas i olika punkter, men att vissa av dessa åtgärder kan behöva detaljplaneras
innan de genomförs. Trafikplaner omfattar ofta såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik men i detta fall behandlas endast de två förstnämnda
trafikslagen i enlighet med kommunens uppdrag.
Både trafikplanen och den fördjupade översiktsplanen var ute på remiss under
2005. Förslagen väckte stort engagemang och resulterade i ett flertal yttranden.
Under 2006 fortsatte därför arbetet genom ett antal delprojekt som behandlade
exploateringen av östra centrumområdet och den därtill hörande gatustrukturen,
miljön runt skolorna, utformning av idrottsområdet mm. För trafikplanen förändrades förutsättningarna därmed något enligt nedan:
I den första remissversionen fanns föreslaget att några gator på den östra sidan av
Hjärup skulle ansluta till en ”centrumring”, dvs en gata som gick runt det östra
centrumområdet. Ur remissvaren framkom att detta inte var någon önskvärd trafiklösning av rädsla för att viss genomfartstrafik kunde uppstå. Därför beslöt kommunen att ta fram ytterligare trafikalternativ där centrumringen skulle tas bort.
Detta betyder att de nackdelar i form av dålig tillgänglighet och orienterbarhet för
biltrafik som dagens gatunät uppvisar enligt gjord bristanalys (se pkt 4.5) kvarstår
och att boende i området även i fortsättningen tvingas köra runt samhället om
ärende med bil skall göras mellan exempelvis den norra och södra sidan av centrum. Detta ökar också trafikarbetet och i viss mån även avgasutsläppen i Hjärup.
Ur remissvaren framgick också, att man ansåg att exploateringsgraden inne i centrum var för hög, vilket resulterade i en omarbetning av bostadsområdena i den
östra delen i Hjärup. Under 2007 gjordes ytterligare omarbetningar av bostadsområdena, vilket medförde att exploateringen kring främst Tågvägen minskade medan en större yta avsattes för bostäder i Jakriborg och i sydväst.
Staffanstorps kommun önskar att Södra stambanan ska passera Hjärup i nedsänkt
läge. I trafikplanen beskrivs dock huvudsakligen det alternativ då järnvägen passerar orten i sitt nuvarande höjdläge, vilket medför större svårigheter att binda samman östra och västra Hjärup.
7 (37)
2 Övergripande visioner och mål
Basen för all samhällsplanering är visioner och mål som sätts på nationell, regional och kommunal nivå. Nedan behandlas kommunens vision, riksdagens transportpolitiska mål, nollvisionen, miljömålen, miljökvalitetsnormerna samt riktlinjer
för vägtrafikbuller.
2.1
Kommunens vision
I visionen för Staffanstorps kommun sägs att man vill befästa sin roll som en attraktiv kommun i närheten till Lund och Malmö genom att bl.a. kunna erbjuda bra
kommunikationer och goda boendemiljöer. Man vill betona tätorternas olika identitet och karaktärsdrag där Staffanstorps har en småstadskaraktär och Hjärup har
en egen bykaraktär. Man vill också eftersträva god tillgänglighet till skolor, arbetsplatser, service och grönytor och uppnå ett levande centrum. Omsorg skall
ägnas tätorternas entréer, genomfarter och gaturum, och nya grönstrukturer skall
överbrygga vägars och järnvägars barriärer. En omställning mot mer miljöanpassade transportsystem och ett ökat kollektivresande är också en del av kommunikationsvisionen för Staffanstorp, liksom att utveckla säkra cykelvägar.
2.2
Riksdagens transportpolitiska mål
Det övergripande målet för transportpolitiken är enligt riksdagens beslut 2 juni
1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet är förtydligat i sex delmål enligt följande:
•
•
•
•
•
•
2.3
Ett tillgängligt transportsystem
Ett jämställt transportsystem
En positiv regional utveckling
En hög transportkvalitet
En god miljö
En säker trafik
Nollvisionen
I regeringens proposition ”Nollvisionen och det trafiksäkra samhället”,
1996/97:137, anges bl.a. att ”det långsiktiga målet skall vara att ingen dödas eller
skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet, samt att
vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av
detta”.
2.4
Miljömål
De nationella miljömålen skall ligga till grund för planeringen av projektet för att
garantera en långsiktig hållbarhet. Målen är som följer: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker
strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god
kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och
djurliv och God bebyggd miljö.
8 (37)
2.4.1
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna beskriver den kvalitet eller det tillstånd för den svenska
miljön och dess kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbart. Än så länge
finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft samt för olika parametrar i fisk- och musselvatten.
2.4.2
Vägtrafikbuller
I regeringens långsiktiga mål (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53) anges att
följande riktvärden för trafikbuller normalt inte bör överskridas vid nybyggnation
eller vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:
Riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53).
Utrymme
Ekvivalentnivå dB(A)
Maximalnivå dB(A)
Inomhus
30
45 (nattetid)
Utomhus (frifältsvärden)
vid fasad
55
70
på uteplats
I Infrastrukturpropositionen anges också riktlinjer för åtgärder i befintlig miljö. I
en första etapp bör åtgärdsprogram upprättas för att åtgärda minst de fastigheter
som exponeras för buller med en ekvivalent ljudnivå ≥ 65 dB(A), utomhus,
frifältsvärde vid fasad.
2.5
Kommunala mål
De kommunala planeringsmålen är att minst uppfylla de nationella.
9 (37)
3 Allmänna förutsättningar
3.1
Staffanstorps läge i regionen
Staffanstorps kommun ligger centralt i Öresundsregionen och gynnas därmed av
sin närhet till arbetsplatser, service och universitet främst i Malmö och Lund.
Kommunen har goda kommunikationer både vad det gäller vägar och järnvägar,
då den genomkorsas av E22 mellan Malmö och Lund, väg 108 mellan Trelleborg
och Lund och väg 11 mellan Malmö och Simrishamn. Hjärup ligger längs med
Södra Stambanan med dess mycket goda tågförbindelser.
Staffanstorps kommuns läge nära Lund och Malmö samt närhet till
större vägar och järnvägar.
3.2
Övergripande planer
Hjärup har idag ca 4 000 invånare. Med den ökade expansionstakten i bostadsprogrammet, vilken är behandlad i den fördjupade översiktsplanen, bedöms Hjärup
komma att få nära 2 800 nya lägenheter fram till år 2025. En ny skola för åk 6-9
har nyligen byggts, där även biblioteket är integrerat, och en ny idrottsplats planeras för orten.
I översiktsplanen framgår att man önskar förbättra kommunens anslutningar till
huvudvägnätet genom ett antal nya trafikplatser på väg 108 och E6/E20. En ny
vägförbindelse föreslås även mellan Hjärup och Lund väster om järnvägen. En
utbyggnad av cykelvägnätet är en prioriterad fråga i kommunen varför det befintliga cykelvägnätet föreslås förstärkas genom ett flertal nya förbindelser mot viktiga målpunkter inom och utanför kommunen.
10 (37)
En fördjupad översiktsplan för Hjärup har tagits fram och varit ute på remiss under sommaren 2005. Förslaget reviderades och ställdes ut tillsammans med trafikplanen under 2006. Under 2007 har ytterligare revideringar gjorts, vilka huvudsakligen behandlar situationen då järnvägsspåren sänks ner i tunnel samt förändringar av de planerade bostadsområdena. Exploateringen runt Tågvägen har minskat i förhållande till vad som redovisades i utställningsversionen medan fler bostäder planeras i sydväst.
Banverket utreder en utbyggnad av Södra Stambanan genom Hjärup där man vill
utöka antalet spår från två till tre alternativt fyra. Staffanstorps kommun önskar att
järnvägsspåren kommer att läggas i tunnel genom orten, men då denna fråga inte
är avgjord förutsätts i denna studie ett så kallat ”worst case scenario” där spåren
kommer att ligga kvar i plan. Kommunen driver även frågan om ett yttre godstågspår förbi Hjärup.
3.3
Trafiksäkerhet
Enkelt uttryckt innebär trafiksäkerhet att man ska kunna förflytta sig utan att utsättas för risk för olycka. Om en olycka inträffar ska den personskada som uppkommer vara minimal. Detta kan uppnås genom att [19]:
•
•
•
3.3.1
I den övergripande planeringen ta speciell hänsyn till verksamheter som
kräver många förflyttningar (t.ex. hållplatslägen, förskolor, lekplatser, kiosker).
Minska risken för olycka genom separering av trafikanter och fordonsriktningar.
Minska risken för skada genom att ta bort eller avskärma föremål i vägens
närhet samt begränsa bilarnas faktiska hastighet till vad situationen tål.
Krockvåldskurvor
För att minska risken för allvarlig skadeföljd har så kallade krockvåldskurvor tagits fram. Kurvorna visar risken att dödas vid olika hastigheter och i olika situationer [19]. Ur dessa kan utläsas att:
•
•
•
3.3.2
Oskyddade trafikanter och fordonstrafik inte bör blandas där fordonstrafikens hastighet överstiger 30 km/h.
Hastigheten i plankorsningar där sidokollisioner mellan fordon kan inträffa inte bör överstiga 50 km/h och på sträckor.
Där det finns risk för mötesolyckor eller för sammanstötningar med oeftergivliga föremål bör hastigheten inte överstiga 70 km/h.
STRADA
Genom ett samarbete mellan Vägverket, polisen och sjukhusen registreras numera
samtliga trafikolyckor i den gemensamma databasen STRADA. I Skåne har gemensam registrering skett från år 2000.
11 (37)
4 Hjärup, nulägesbeskrivning
Hjärup är en bostadsort med ca 4 000 invånare, vilken är belägen längs med Södra
Stambanan mellan Malmö och Lund. Närheten till järnvägen gör att möjligheten
till pendling är god. Järnvägen har dock även kommit att dela orten i två delar.
Öster om järnvägen finns ett villaområde uppbyggt runt ett centrum som innehåller bl.a. skola, idrottsplats och bibliotek. Väster om järnvägen finns ett nybyggt
område, Jakriborg, med tätare, högre bostadsbebyggelse, mataffär samt verksamheter.
4.1
Biltrafik
Hjärups huvudsakliga expansion inträffade på 60-och 70-talet, varför de planeringsideal som rådde då har kommit att prägla orten öster om järnvägen. På vägnätet märks detta bl.a. genom att det finns en ringväg runt samhället från vilken uppsamlingsgator har skapats in till slutna bostadsenklaver. I huvudvägnätet ingår
Banvallsvägen som bl.a. passerar tågstationen, samt Ynglingavägen/Tösavägen/
Södra Murvägen som leder till Jakriborg. Fredriks väg och Klockaregårdsvägen
går båda till centrumbebyggelsen i östra Hjärup med skola, idrottsplats och äldreboende. Ämnesvägen leder till den nya Hjärupslundsskolan och biblioteket. Interna gator i centrum saknas.
Vägnätets funktion i Hjärup 2005
12 (37)
Banvallsvägen
Fredriks väg
Södra Murvägen
13 (37)
På infarts-/genomfartsgatorna råder i huvudsak 70 km/h utanför tätorten och 50
km/h där det finns anslutande vägar. På huvudvägnätet gäller 50 eller rekommenderat 30 km/h. Hastighetsdämpande åtgärder i form av gupp eller avsmalningar av
körbanan finns på ett flertal ställen. Vägarna är inte rekommenderade för transporter med farligt gods.
Skyltade hastigheter och hastighetsdämpande åtgärder i form av upphöjningar och
avsmalningar i Hjärup 2007 samt uppmätta trafikflöden i vissa snitt (antal fordon
per vardagsmedeldygn/andel tung trafik samt mätår)
I syfte att kartlägga den nuvarande trafiksituationen i Hjärup genomfördes ett antal trafikmätningar i samhället under en vecka i november 2004. Dessa visar att
fordonsflödena uppgår till ca 4 600-4 900 fordon/vardagsmedeldygn på infartsgatorna Gamla Lundavägen och Lommavägen, medan de är lägre inne i Hjärup.
Mätningarna visar även att fordonens medelhastigheter ligger nära de skyltade på
de platser där mätningarna utfördes. Andelen tung trafik är låg inom Hjärup eftersom huvuddelen av trafiken alstras av de boende i området.
4.2
Gång- och cykeltrafik
I Hjärup är trafiksepareringen långt gången på den östra sidan om järnvägen, vilket innebär att man i stor utsträckning kan ta sig fram på separata gång- och cykelvägar mellan de olika bostadsområdena samt till skola och centrum. Separata
GC-vägar finns även längs med Väståkravägen, Gamla Lundavägen och delar av
Lommavägen. På det övriga vägnätet blandas oskyddade trafikanter med de bilburna. Två planskilda korsningar finns med järnvägen; dels vid stationen, dels vid
Lommavägen. På den västra sidan av järnvägen kan man i stor utsträckning förflytta sig längs bilfria gator inom Jakriborg.
14 (37)
Separata gång- och cykelvägar i Hjärup 2007
4.3
Kollektivtrafik
Hjärup trafikeras av pågatåg längs Södra Stambanan samt av busslinje 130
(Malmö – Lund). Linje 102 (Hjärup - Staffanstorp) körs med taxi som förbeställs.
Därutöver finns närtrafik till och från Staffanstorp. Busshållplatser finns utmed
Gamla Lundavägen, Lommavägen och vid Hjärups station.
Förutsättningarna för kollektivtrafiken är mycket goda genom de korta avstånden
till hållplatserna samt den höga turtätheten till Malmö och Lund. För de oskyddade trafikanterna gäller att de måste korsa Gamla Lundavägen då de ska nå hållplatserna längs vägens östra sida, förutom hållplatsen vid Väståkravägen där en
planskild korsning finns. Hållplatserna längs Gamla Lundavägen är tillgänglighetsanpassade.
Hållplatser för buss och pågatåg
15 (37)
4.4
Trafiksäkerhet
Ett olycksutdrag har gjorts ur STRADA för perioden 2000-01-01—2004-06-30.
Resultatet framgår nedan.
Olyckor i Hjärup enligt utdrag ur STRADA.
Röd fyrkant visar att olyckan registrerats av sjukhus, blå av polis. Bokstavens färg
visar allvarlighetsgrad där gul visar lindrig skada och röd svår. Bokstaven anger
även olyckstypen där G= fotgängare/cyklist/moped, S= singelolycka med motorfordon, C=cyklist/motorfordon, F=fotgängare/motorfordon, V=övrig (varia).
Under denna tidsperiod har 30 olyckor inträffat, varav 4 klassades som svåra och
26 som lindriga. Konflikttabellen visar i vilka relationer olyckorna inträffade:
Konflikttabell olyckor i Hjärup. Siffrorna anger totalt antal olyckor
(Dödsolycka, Svår olycka, Lindrig olycka).
Singel
Fotg.
Cykel
Moped
Personbil
Fotg.
4 (-, 1, 3)
Cykel
10 (-, -, 10) 1 (-, -, 1) 2 (-, -, 2)
Moped
1 (-, -, 1)
1 (-, -, 1)
MC
Personbil 5 (-, 3, 2) 1 (-, -, 1) 1 (-, -, 1)
4 (-, -, 4)
Den vanligaste olyckstypen är singelolycka med oskyddade trafikanter. Vid de
fyra svåra olyckorna kunde utläsas att en oskyddad trafikant halkat på en isig
gång- och cykelväg, en trafikant har kört in i en belysningsstolpe, en annan i en
bom och i den fjärde olyckan känner man inte till omständigheterna. I en av
olyckorna (kollision med belysningsstolpe) kan vägens utformning ha varit bidragande till olyckans svårighetsgrad.
16 (37)
4.5
Bristanalys
En så kallad bristanalys av dagens trafiknät för Hjärup har gjorts för att kunna
identifiera vad som i första hand bör förbättras i detta trafiknät. I bristanalysen
ingår bl.a. kontaktbehov som inte är tillgodosedda samt punkter som inte uppnår
målen enligt de så kallade krockvåldskurvorna.
4.5.1
Biltrafik
I bristanalysen av biltrafiknätet konstateras bl.a. att Hjärup ligger nära större vägar
såsom E6/E20 och E22, men att dess anslutningar till dessa är relativt dåliga. För
att komma till väg E22 får man först färdas längs Gamla Lundavägen mot antingen Lund eller Arlöv, för att därefter ansluta till motorvägen. För att komma till väg
E6/E20 får man först ta sig till trafikplats Lomma via väg 896, 897 och 103 eller
via Vragerupsvägen. På den västra sidan är Södra Murvägen av relativt låg kvalitet. Det saknas även en gen bilväg mellan Jakriborg och den östra delen av Hjärup.
Hjärups nuvarande anslutningar till omgivande vägnät.
På Vragerupsvägen är den fria höjden för fordonstrafik begränsad till 3,5 meter i
porten under järnvägen. Vägen är även smal och har ett antal nittogradersvinklar.
På den östra sidan är det främst korsningen Lommavägen/Gamla Lundavägen som
behöver åtgärdas då siktförhållandena där är dåliga.
Vragerupsvägen.
17 (37)
De slutna bostadskvarteren på den östra sidan om järnvägen medför att tillgängligheten till skola, centrumhus mm är låg för de bilburna. Samtidigt har boende i
Hjärup framfört sin oro över att en förbättrad biltillgänglighet till detta område
kan medföra en för alltför stor genomfartstrafik.
Enligt krockvåldskurvorna bör inte hastigheten överstiga 50 km/h där sidokollisioner mellan motorfordon kan inträffa. På bilden nedan visas korsningar där detta
mål inte uppnås.
Korsningspunkter där det finns risk för sidokollisioner i 70 km/h.
4.5.2
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykelvägnätet inom Hjärups östra delar är väl utbyggt mellan bostadsområdena samt till centrum och skola, men behöver kopplas samman till ett övergripande GC-nät utanför orten. Det behövs även fler attraktiva möjligheter att ta
sig mellan ortsdelarna öster och väster om järnvägen.
Enligt krockvåldskurvorna bör åtgärder vidtas för oskyddade trafikanter där biltrafiken håller en hastighet över 30 km/h. Vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder har i
detta avseende redan utförts. Vid busshållplatserna vid Gamla Lundavägen finns
det t.ex. refuger som gör, att man endast behöver korsa en fordonsström i taget.
Längs Klockaregårdsvägen är den rekommenderade hastigheten 30 km/h och här
finns ett gupp och en avsmalning, men då vägen är bred och avstånden mellan
hindren långa, är det fortfarande möjligt att komma upp i höga hastigheter på denna gata.
18 (37)
Provisorisk avsmalning på Klockaregårdsvägen
Punkter och sträckor där fordonshastigheten är högre än 30 km/h och blandtrafik råder.
Tillgängligheten för funktionshindrade är låg vid tågstationen då dess trappor och
ramper till perrongerna är långa och branta. GC-tunneln under järnvägsstationen
kan dessutom upplevas som smal och mörk.
Trafikmiljön i Jakriborg kan för närvarande upplevas som lite rörig, främst beroende på att omfattande byggnation pågår. Fordonshastigheterna är dock låga.
Södra Murvägen i Jakriborg
Trappa från perrong till tunnel
19 (37)
4.6
Buller från vägtrafik
Utifrån uppmätta och beräknade trafikflöden har bullernivåerna från vägtrafiken
beräknats utmed huvudgatorna i Hjärup. Beräkningarna är utförda enligt den nordiska beräkningsmodellen med programmet Cadna. Hänsyn har tagits till topografin, men inte till byggnadernas reflektion eller skärmverkan.
Beräknade bullernivåer i Hjärup (ekvivalentnivå)
De gjorda bullerberäkningarna visar att följande antal bostäder befinner sig inom
respektive nivåer:
> 65 dB (rött): 0 bostadshus
60-65 dB (orange): 12 bostadshus
55-60 dB (gult): 15 bostadshus
De högsta bullernivåerna erhålls längs Gamla Lundavägen, söder om korsningen
med Lommavägen. I beräkningarna ingår inte något tillskott från väg E22. Om
man vill ta hänsyn till även detta buller höjs de ekvivalenta bullernivåerna längs
Gamla Lundavägen med ca 0 - 2 dB(A) beroende på bullerintervall (tillskottet är 0
dB(A) för nivåer över 65 dB(A)). Då inga bostäder utsätts för bullervärden överstigande 65 dB(A), erfordras inte några åtgärder.
4.7
Luft
Staffanstorps kommun utför inga mätningar av luftkvaliteten. Skattningar av PM
10 (partiklar) och NO2 (kvävedioxid) har dock gjorts med hjälp av Nomogrammetoden [20].
Bakgrundsbidraget av PM 10 visar sig härvid vara så högt i Skåne, att det i sig
riskerar att överskrida den övre utvärderingströskeln (avseende årsmedelvärdet).
Med ytterligare bidrag av vägtrafiken visar modellen att denna tröskel riskerar att
överskridas i Hjärup. Vägverket genomför för närvarande validerade mätningar,
vilka tyder på att beräkningsmodellen överskattar halterna av framförallt partiklar.
Vid skattningar av kvävedioxidhalten beräknas dessa ligga under den nedre utvärderingströskeln (årsmedelvärde), varför inga ytterligare åtgärder erfordras.
20 (37)
4.8
Sammanfattning av nulägesbeskrivningen i Hjärup
Nulägesbeskrivning
• Den östra sidan av Hjärup är uppbyggd med en ringväg varifrån uppsamlingsgator riktas in i bostadsområdena. Den västra sidan av Hjärup, Jakriborg, består huvudsakligen av bilfria gator.
• Ett separat, tämligen väl utvecklat, gång- och cykelvägnät finns mellan
bostadsområdena samt till centrum och skola i den östra delen av Hjärup.
• Tillgången till kollektivtrafik är god, inte minst tack vare järnvägen.
• Under en period på 4,5 år inträffade 30 olyckor, varav 4 klassades som
olyckor med svårt skadade. I en av olyckorna kan vägens utformning ha
varit bidragande till olyckans svårighetsgrad.
Brister i bilvägnätet
• Hjärup ligger i närheten av större vägar men har relativt dålig koppling till
dessa.
• Östra och västra sidan av Hjärup behöver kopplas samman genom fler
förbindelser tvärs järnvägen.
• Standarden på Vragerupsvägen är låg och siktförhållandena i korsningen
Lommavägen/Gamla Lundavägen behöver förbättras.
• Orten har ett centrum som är relativt svårtillgängligt för bilister. Dessutom kan inte alla delar av centrum nås, utan att man måste köra runt samhället. Detta innebär, förutom dålig orienterbarhet, till ökat trafikarbete
och därmed också till ökade avgasutsläpp.
• Inom orten finns det tre korsningar där en av vägarna har högre hastighet
än 50 km/h. Risken att dödas vid en sidokollision i dessa är därmed stor.
Brister i GC-vägnätet
• Gång- och cykelvägnätet inom Hjärup är väl utbyggt mellan bostadsområdena men behöver kopplas samman till ett övergripande GC-nät utanför
orten. Dessutom saknas fler planskilda korsningar under järnvägen.
• Längs vissa sträckor och i vissa korsningar finns risk att som oskyddad
trafikant bli påkörd av fordon som färdas med hastigheter överstigande 30
km/h, vilket medför att risken för att dödas här är stor.
• Tillgängligheten för funktionshindrade till perrongerna på järnvägsstationen är mycket låg.
Buller från vägtrafik
• Inga bostäder utsätts för bullernivåer på 65 dB(A) ekvivalentnivå eller
mer.
Luft
•
•
Halterna av partiklar riskerar att överskrida den övre utvärderingströskeln
(årsmedelvärde).
Halterna av kvävedioxid beräknas hamna under den undre utvärderingströskeln (årsmedelvärde).
21 (37)
5 Hjärup 2015 och 2025
5.1
Förutsättningar
Ur Staffanstorps översiktsplan kan utläsas att man ger utrymme för en stor expansion i Hjärup de kommande 10-20 åren, både vad gäller bostäder och kommunikationer. Bostäderna ska huvudsakligen förläggas norr om befintlig bebyggelse, och
utbyggnaden av vägar består av en ny väg till Lund, en ny parallell väg till gamla
Lundavägen och en upprustning av Lommavägen. Spårutbyggnad av Södra stambanan från två till tre eller fyra spår finns också upptagen i översiktsplanen, liksom ett yttre järnvägsspår för godstrafik söder om orten.
Föreslaget markutnyttjande enligt översiktsplanen [5].
22 (37)
En fördjupad översiktsplan har tagits fram för Hjärup [2], vilken visar på en stor
expansion av samhället på båda sidor om järnvägen. Åtgärder för att bygga samman de båda sidorna till ett enhetligt Hjärup är därför viktiga, vilket bl.a. föreslås
ske genom en utveckling av stationsområdet. Servicestrukturen föreslås bli spridd,
där den offentliga och kulturella servicestrukturen huvudsakligen förläggs öster
om järnvägen och den kommersiella väster om denna. Förslaget innehåller även
en utbyggnad inom centrumområdet samt nya parker, stråk och grönområden. En
ny idrottsplats planeras vid Gamla Lundavägen som ersättning för den befintliga i
centrum. Eftersom den fördjupade översiktsplanen delvis har framtagits parallellt
och i samråd med trafikplanearbetet, visar den också på lösningar för trafiken som
i huvudsak överensstämmer med det trafikplanen här redovisar.
Vad gäller bostäder föreslås en förtätning av centrumområdet, vilket även omfattar Tågvägen samt en stor utbyggnad av Jakriborg. Ytterligare två större bostadsområden är föreslagna; ett i sydväst och ett i nordost.
Föreslagna områden för bostadsbebyggelse enligt Fördjupad översiktsplan för Hjärup [2].
Antalet bostäder som planeras framgår av följande tabell:
Område
Antal bostäder
1500
NV Hjärup (Jakriborg)
500
SV Hjärup
500
NO Hjärup
50
Tågvägen
100
Åttevägen
115
Bo C
22
Hästhagen
20
Äppelhagen
15
Ängslyckan och Klockaregårdsvägen
Ca 2800
Totalt
23 (37)
Utifrån den fördjupade översiktsplanen har antalet invånare i Hjärup år 2005,
2015 och 2025 beräknas fördela sig enligt följande. Observeras bör att det vid beräkningen av antalet invånare inte ingår någon utflyttning.
Antal boende i Hjärup 2005, 2015 resp 2025.
5.2
Biltrafik
Baserat på bristanalysen föreslås följande förändringar av vägnätet i Hjärup:
•
•
•
Bättre kopplingar till omgivande vägnät
Nya vägar inom Hjärup
Hastighetsdämpande åtgärder
Härutöver bör åtgärder vidtas för att säkra så att hårda föremål nära körbanor och
cykelbanor inte kan orsaka allvarlig skada vid avkörning.
5.2.1
Bättre kopplingar till omgivande vägnät
Hjärup ligger nära stora vägar utan att ha någon direkt koppling till dessa. Av
denna orsak föreslås tre nya vägdragningar från Hjärup, vilka innefattar en ny väg
från Vragerupsvägen norrut till väg 108 (och eventuellt till Lund) samt kopplingar
från Lommavägen till väg E6/E20 i väster och väg E22 i öster. Därutöver föreslås
mindre omläggningar av Vragerupsvägen för att höja dess standard.
Den nya vägen mellan Vragerupsvägen norrut mot väg 108 och Lund finns med i
Staffanstorps översiktsplan och medför att speciellt Jakriborg kan få bättre kommunikationer till väg 108. Vägen föreslås gå parallellt med stambanan längs dess
västra sida och kan i en framtid eventuellt även ges en fortsättning in mot Lund
med anslutning till Åkerlund & Rausings väg. En mindre omläggning av Vragerupsvägen föreslås även för att höja standarden på denna.
På längre sikt, med ett fullt utbyggt Hjärup, kan det även vara möjligt att knyta
Lommavägen till E6/E20 via Lommavägen/Vinstorpsvägen enligt kommunens
översiktsplan eller via en ny trafikplats Åkarp, vilken för närvarande utreds av
Vägverket Region Skåne. Lommavägen kan även omläggas i sin östra del och
kopplas till en ny trafikplats vid väg E22. En sådan omläggning av Lommavägen
eliminerar bl.a. problemen med dålig sikt i korsningen Lommavägen – Gamla
24 (37)
Lundavägen samt minskar störningarna för de boende utmed Gamla Lundavägen.
Genom de nya väganslutningarna till omgivande vägnät kommer Hjärup att förbättra sina kontakter till detta vägnät samtidigt som både Hjärup och Åkarp slipper
en stor del av genomfartstrafiken på Gamla Lundavägen.
I figuren nedan visas, förutom de ovan föreslagna vägförändringarna, befintliga
trafikplatser i närheten av de här föreslagna samt en ny väg till föreslagen ny trafikplats Råby i Lund som snart skall byggas.
Förslag till nya trafikanslutningar till omgivande vägnät
5.2.2
Nya vägar inom Hjärup
Utbyggnaden av vägar inom Hjärup föreslås innehålla ytterligare en förbindelse
under järnvägen samt nya vägar till de nyplanerade bostadsområdena.
Föreslaget bilvägnät i Hjärup 2015 och 2025.
25 (37)
Förbindelser tvärs järnvägen
För att skapa ett samverkande Hjärup behöver de östra och västra delarna knytas
samman genom fler vägförbindelser tvärs järnvägen. Idag finns en underfart med
full fri höjd (4,7 m) under järnvägen längs Lommavägen, medan Vragerupsvägens
port under järnvägen har begränsad fri höjd till 3,5 meter. I anslutning till utbyggnaden av järnvägen bör man därför undersöka möjligheterna att bygga om denna
port till full fri höjd samt att göra den bredare för att möjliggöra passage även för
gång- och cykeltrafik.
För att bättre knyta samman Hjärup har i denna trafikplan en ny planskild vägförbindelse under järnvägen diskuterats, vilken föreslås vara placerad mitt i Hjärup.
Den befintliga bebyggelsen och markhöjderna nära järnvägen gör det dock svårt
att skapa en attraktiv bilväg med full fri höjd under järnvägen om lutningarna ska
vara godtagbara. Förbindelsen är emellertid möjlig om begränsad fri höjd kan accepteras, vilket i praktiken innebär att större lastbilar och bussar inte kommer att
kunna passera. En sådan förbindelse kommer att bli kostsam då den skall passera
under 3-4 järnvägsspår, samtidigt som den är angelägen på sikt när bostadsområdena väster om järnvägen blivit fullt utbyggda eftersom den i hög grad bidrar till
att minska järnvägens barriäreffekt.
Nya vägar genom kommande bostadsområden
Det utbyggda Jakriborg kommer att försörjas via den nya vägen mot väg 108,
Vragerupsvägen och Ynglingavägen/Tösavägen/Södra Murvägen (i vissa utredningar även kallad Yttre Murvägen). Förslag på hur sektionen vid Södra Murvägen kan se ut finns redovisas i figur. Det bör här noteras, att Södra Murvägen inte
kan placeras mellan planerad bullerskärm (mur) och spårområdet med hänsyn till
tänkt framtida breddning av detta område. Denna mur gör dessutom störst nytta
från bullersynpunkt ju närmare järnvägen den placeras. Det är viktigt att notera att
Södra Murvägen som föreslagen huvudgata inte skall ersätta Köpmannagatan som
blir av annan karaktär.
Exempel på sektion vid Södra Murvägen i Jakriborg.
För området i nordost har en Allégata föreslagits som börjar vid den nya skolan
och som sedan tar sin riktning mot Uppåkra kyrka. Allégatan bör i första hand
anslutas till Väståkravägen men kan på längre sikt möjligen också tillåtas ansluta
till Gamla Lundavägen.
26 (37)
5.2.3
Hastighetsdämpande åtgärder
Bristanalysen visar att åtgärder bör vidtas för att öka säkerheten i tre korsningar
där risken för skada vid sidokollision är stor. Detta kan ske genom hastighetssänkning från 70 till 50 km/h och/eller byggande av t.ex. cirkulationsplats eller
upphöjningar. Nedan visas föreslagna hastigheter på gatunätet 2015.
Föreslagna hastigheter 2015
5.2.4
Bilvägnätets funktion och trafikmängder
Det föreslagna vägnätet kommer ha en funktion som redovisas i nedanstående figur. Förslaget innebär inga större förändringar jämfört med dagens bilvägnät. En
ny infart har tillkommit i norr liksom en ny huvudgata som här går under järnvägen mitt i Hjärup.
Vägnätets funktion 2025
27 (37)
I syfte att försöka bedöma de trafikmässiga konsekvenserna av en så kraftig tillväxt av Hjärup som här planeras, har en grov beräkning av den framtida biltrafiken gjorts inom, till, från och genom detta samhälle avseende en tidpunkt omkring
2015 och 2025, d.v.s. om 10 resp 20 år samt för dagens situation (2005). Med ett
fortsatt tämligen normal storlek på biltrafikalstringen i Hjärup samt en bedömd
tillväxt av den övergripande regionala biltrafiken genom samhället med ca 1,5 %
per år, erhålles följande översiktliga bild.
Beräknad biltrafik per dygn inom, till, från och genom Hjärup år 2005, 2015 och
2025
28 (37)
Av dessa figurer framgår också betydelsen av den föreslagna nya vägen parallellt
med järnvägen norrut från Jakriborg, vilken här bedöms få en trafikbelastning av
2 000 f/d omkring 2015 och ca 3 000 f/d omkring 2025. Skulle bostadsområdena
väster om järnvägen tillåtas växa på sätt som här antages utan att denna nya väg
tillkommer, betyder detta, att Gamla Lundavägen norrut (väg 852) får ytterligare
en trafikökning som i det närmaste motsvarar dessa värden, d.v.s. totalt ca 9 500
f/d 2015 och ca 12 700 f/d 2025, jämfört med dagens biltrafik på ca 6 000 f/d.
Med fördelning av ovan beräknade biltrafik på det nya och befintliga vägnätet erhålles följande värden (fordon/dygn).
Beräknad biltrafik i Hjärup 2005
Beräknad biltrafik i Hjärup 2015
29 (37)
Beräknad biltrafik i Hjärup 2025
Som framgår av de beräknade biltrafikflödena för 2015 och 2025 kommer biltrafiken att öka kraftigt i Hjärup i takt med att samhället växer, trots en fortsatt god
kollektivtrafikförsörjning. En annan orsak till att biltrafiken kommer att öka på
framför allt Gamla Lundavägen (väg 852) och Lommavägen (väg 896) är, att biltrafiken i regionen också beräknas öka (ca 1,5 % per år) vilket gör, att trafikbelastningen på dessa båda vägar i Hjärup torde komma att växa med upp till 70 %
på Gamla Lundavägen och fördubblas på Lommavägen fram till 2025. Av denna
tillväxt består nära 40 % av genomfartstrafik och ca 60 % av in- och utfartstrafik
till/från Hjärup och mycket liten interntrafik.
Det bör vid betraktande av ovan redovisade biltrafikflöden observeras, att de i
denna utredning föreslagna framtida kopplingarna till omgivande vägnät inte finns
med, med undantag för den norra kopplingen till väg 108. Skulle samtliga dessa
kopplingar tillkomma före en tidpunkt omkring 2025 innebär detta, att redovisad
biltrafik på Gamla Lundavägen (väg 852) då torde minska med storleksordningen
30 á 40 % eller med ca 2 500-3 000 f/d, vilka då väljer väg E22 och den nya trafikplatsen vid Lommavägen istället för väg 852. Detsamma gäller Lommavägen
(väg 896) som vid Hjärup torde få en motsvarande minskning om denna omläggs
med anslutning till en ny trafikplats vid Åkarp.
Till följd av den ovan beräknade minskningen av genomfartstrafik på Gamla Lundavägen är det således bättre att investera i en ny trafikplats på väg E22, än att som anges i kommunens översiktsplan - lägga om Gamla Lundavägen förbi Hjärup.
30 (37)
5.3
Gång- och cykeltrafik
Baserat på bristanalysen föreslås följande förändringar av GC-nätet i Hjärup:
•
•
•
•
5.3.1
Utbyggnad av ett sammanhängande GC-nät
Fler förbindelser tvärs järnvägen
Hastighetsdämpande åtgärder för biltrafiken
Ett attraktivare GC-nät
Utbyggnad av ett sammanhängande GC-nät
Det befintliga gång- och cykelvägnätet föreslås kompletteras med separata GCvägar längs infarts- och huvudgatorna för att på så sätt bilda ett övergripande GCnät i orten som har bra kontakt med det övergripande nätet utanför orten. Därutöver föreslås att nya stråk skapas genom de planerade bostads- och grönområdena.
Principskiss till framtida GC-nät.
5.3.2
Fler förbindelser tvärs järnvägen
Kontakten mellan östra och västra Hjärup föreslås i denna trafikplan förbättras
genom nya GC-portar under järnvägen, vilka bör vara öppna och ljusa för att upplevas som attraktiva. Den befintliga porten på Vragerupsvägen bör breddas i anslutning till ombyggnaden av järnvägen så att även GC-trafikanter får en egen
bana. Vidare föreslås, att den befintliga porten vid perrongernas södra sida ersättes
av två nya attraktiva portar under järnvägen, en vid vardera perrongände. I söder
kan den befintliga porten ersättas av en öppnare lösning t.ex. på det sätt som föreslagits i Program till fördjupad översiktsplan [3]. Den andra porten föreslås placeras omedelbart norr om perrongerna i Tågvägens förlängning.
31 (37)
5.3.3
Hastighetsdämpande åtgärder för biltrafiken
Där biltrafik förekommer tillsammans med oskyddade trafikanter, ska utformningen tala om att det är de oskyddade trafikanterna som har företräde. Detta kan
t.ex. åstadkommas genom förhöjningar, platsbildningar, sidoförskjutningar, materialval mm.
5.3.4
Ett attraktivare GC-nät
GC-nätet kan göras mera attraktivt genom att förses med ett gemensamt formspråk som t.ex. kan innehålla belysning, bänkar och speciella materialval. Nätet
föreslås även vara tillgänglighetsanpassat, t.ex. utformat med lutningar som inte
överstiger 1:20.
5.4
Kollektivtrafik
Tågstationen ligger för närvarande i utkanten av Hjärup men kommer efter den
planerade utbyggnaden väster om järnvägen att ligga mitt i orten med relativt korta avstånd mellan bostäder och station. Med nya GC-förbindelser under järnvägen
med anslutning till perrongerna, ökar dessutom tillgängligheten till stationen ytterligare.
De kompletterande gång- och cykelvägarna säkerställer också att det blir fortsatt
god tillgänglighet till busshållplatserna utmed Gamla Lundavägen.
5.5
Buller
Bullerberäkningar har gjorts för den situation då Hjärup bedömdes få ca 9 000
invånare år 2025. Antalet bostäder som befinner sig inom respektive nivåer framgår i nedanstående tabell.
Bullernivå
ekv.nivå
2005
2015
2025
0
2
4
60-65 dB (orange)
12
11
7
55-60 dB (gult)
15
29
24
> 65 dB (rött)
Bullernivåerna ökar med ökad trafikmängd. De bullerstörda husen ligger huvudsakligen utmed Gamla Lundavägen. Utöver de här redovisade nivåerna utsätts
bostäderna utmed Gamla Lundavägen även för bullerstörningar från väg E22.
Tillskottet från denna väg är i storleksordningen 2-3 dB(A) för intervallet 55-60
dB(A), 1 dB(A) för intervallet 60-65 dB(A) och 0 dB(A) för intervallet över
65dB(A).
Antalet bostäder har därefter reviderats och därmed trafiken på vägarna runt samhället. Antalet bullerstörda år 2025 kan därmed ha ökat något. Det är dock fortfarande Lommavägen och Gamla Lundavägen som har de största trafikflödena och
därmed högst bullernivåer.
I beräkningarna för 2025 har Lommavägens anslutning till Gamla Lundavägen
flyttats söderut, vilket medför att störningarna för boende utmed Gamla Lundavägen minskar.
32 (37)
Fastigheter med bullernivåer överstigande 65 dB(A) bör erbjudas bullerskydd enligt Infrastrukturpropositionen. Vid nybyggnad av bostäder eller vägar får bullernivåerna inte överstiga 55 dB(A) vid fastighet.
Beräknad bullersituation i Hjärup 2015
Beräknad bullersituation i Hjärup 2025
33 (37)
5.6
Luft
Skattningar av PM 10 (partiklar) och NO2 (kvävedioxid) har gjorts med hjälp av
Nomogrammetoden [20]. Dessa visar att förhållandena för 2015 och 2025 liknar
de som beräknats för år 2005. Med andra ord visar modellen att man riskerar ett
överskridande av den övre utvärderingströskeln (årsmedelvärde) gällande partiklar, medan halterna av kvävedioxid beräknas hamna under den undre utvärderingströskeln. Det finns dock, som tidigare nämnts, indikationer som tyder på att
modellen överskattar halterna av framförallt partiklar. Mot bakgrund av de osäkerheter som gjorda beräkningar visar bör mätningar göras av luftkvaliteten för att
säkrare värden på denna skall erhållas.
34 (37)
6 Förslag till åtgärder
Nedan följer i sammandrag föreslagna åtgärder i trafiknätet, vilka bör genomföras
under perioden fram till 2015 eller 2025.
Biltrafik
•
Ny väg från Vragerupsvägen norrut mot väg 108.
•
Ny trafikplats på väg E6/E20 via Lommavägen/Vinstorpsvägen eller viany sträckning av Lommavägen (väg 896) till planerad ny tpl Åkarp.
•
Ny trafikplats på väg E22 med omläggning av Lommavägen.
•
Ny huvudgata tvärs järnvägen mitt i byn. I denna trafikplan diskuteras ny
förbindelse under järnvägen.
•
Nya lokalgator för planerade bostadsområden.
•
Ombyggnad av Vragerupsvägen.
•
Åtgärder bör vidtas för att säkra så att hårda föremål nära körbanor och
cykelbanor inte kan orsaka allvarlig skada vid avkörning
Gång- och cykeltrafik
•
Utbyggnad av GC-nätet med separata GC-vägar utmed infarts- och huvudvägar.
•
Två nya GC-förbindelser tvärs järnvägen vilka föreslås placerade vid perrongernas södra och norra ände. I denna trafikplan är de utformade som
GC-portar under järnvägen.
•
Hastighetsdämpande åtgärder där oskyddade trafikanter möter fordonstrafik. Dessa bör vara utformade så, att fordonshastigheten inte överstiger 30
km/h. Upphöjningar i form av gupp eller upphöjda korsningar är en typ av
åtgärd som kan tänkas.
•
På Banvallsvägen kan ett torg skapas vid stationen där bilister färdas på
de oskyddade trafikanternas villkor. Även torget kan vara upphöjt för att
ytterligare förstärka den hastighetsdämpande effekten.
•
Vid busshållplatserna längs Gamla Lundavägen kan hastighetsdämpande
åtgärder förstärkas genom t.ex. en busskudde eller annan upphöjning
kombinerad med refug.
•
GC-nätet bör göras attraktivt genom att tillgänglighetsanpassas. Detta kan
t.ex. åstadkommas genom medvetet material- och färgval samt små lutningar. GC-vägar bör även förses med god belysning.
35 (37)
7 Konsekvenser av förslaget
De åtgärder i väg- och gatunätet som föreslås i denna trafikplan, är önskvärda och i
flertalet fall nödvändiga för att Hjärup skall kunna växa på det sätt som beskrivs i
kommunens översiktsplan och i den fördjupade översiktsplanen för tätorten.
Med en expansion av Hjärup till mer än det dubbla mot dagens storlek, kommer såväl
biltrafiken som gång- och cykeltrafiken att öka väsentligt enligt utredningen. Risken
för att trafiksituationen inom tätorten då blir kraftigt försämrad, om inte tillräckliga
investeringar görs i väg- och gatunätet i takt med att samhället växer, är därför uppenbar. Med ökad biltrafik följer normalt också ökade utsläpp till luft, liksom trafikbullersituationen kommer att försämras på vissa håll, vilket försvårar möjligheterna att nå
uppställda miljömål.
Åtgärderna är således föreslagna i syfte att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten i det nuvarande lokala väg- och gatunätet samt att förbättra kontakterna mellan
de östra och västra delarna om järnvägen med ny huvudgata tvärs järnvägen. På längre
sikt föreslås också, att Hjärups kontakter med det övergripande vägnätet förbättras,
eftersom dessa kontakter är dåliga idag.
Vad gäller kollektivtrafiken, vilken inte ingår att utreda i denna trafikplan, är förutsättningarna för en fortsatt hög standard goda, i synnerhet om stationen inom några år
byggs om i samband med att Södra stambanan får flera spår och att tillgängligheten
för bl.a. funktionshindrade till/från plattformarna då förbättras genom nya GC-portar
under järnvägen.
Genom kompletteringar av gång- och cykelvägnätet till ett sammanhängande nät för
hela Hjärup, liksom förbättringar genom hastighetsdämpande åtgärder för biltrafiken,
ökar också säkerheten och tillgängligheten väsentligt även för de oskyddade trafikanterna. Inte minst gäller detta kontakten för dessa mellan den västra och östra delen om
järnvägen, genom de föreslagna nya GC-portarna under densamma.
De i trafikplanen föreslagna åtgärderna, av vilka de väsentligaste anges ovan, ger nedanstående principiella konsekvenser i stora drag. Några kostnadsmässiga konsekvenser av trafikplaneförslaget redovisas ej.
Biltrafik
•
Förbättrad trafiksäkerhet för biltrafiken, trots kraftig ökning av denna på sikt.
•
Förbättrad kontakt mellan den västra och östra sidan om järnvägen.
•
Förbättrad tillgänglighet och anslutning till det övergripande vägnätet, vilket
inte bara förbättrar orienterbarheten, utan minskar också trafikarbetet och
genomfartstrafiken på Gamla Lundavägen och Lommavägen. Med minskat
trafikarbete minskar också ökningen av utsläpp till luft.
•
Fortsatt dålig tillgänglighet till centrumområdet i östra Hjärup för bilburna.
•
Minskning av kommande bullerproblem längs Gamla Lundavägen.
Gång- och cykeltrafik
•
Ökad trafiksäkerhet.
•
Kortare vägar, inte minst mellan den västra och östra sidan om järnvägen.
36 (37)
8 Referenser
[1]
Staffanstorps kommun ÖP 2002, Översiktsplan för Staffanstorps kommun, juli 2002.
[2]
Staffanstorps kommun, Fördjupad översiktsplan Hjärup, antagen
2007-06-18
[3]
Staffanstorps kommun, Program till Fördjupad översiktsplan för Hjärup, 2004-03-05.
[4]
Redogörelse för programsamråd, Program till Fördjupad översiktsplan
för Hjärup, Staffanstorps kommun, Skåne län
[5]
Staffanstorps kommun, Förändrat markutnyttjande i Hjärup, utställningshandling, bilaga, karta C
[6]
Plantech, Trafikplan 90 Staffanstorps kommun T88166, 1993-02-25
[7]
Staffanstorps kommun, Trafiknätsanalys av gatunätet i Staffanstorp,
Hjärup och Kyrkheddinge, oktober 1999
[8]
Staffanstorps kommun, specialmätning Staffanstorp punkt nr 88638864, 18-26 januari 2001
[9]
Staffanstorps kommun, Detaljplaner Hjärup
[10] Staffanstorps kommun, Fördjupad översiktsplan för de norra utbyggnadsområdena i Hjärups samhälle 27 januari 1992
[11] Vägverket Region Skåne, utdrag ur olycksdataregistret STRADA gällande perioden 2000-01-01—2004-06-30
[12] Staffanstorps kommun, Kommunstyrelsen sammanträdesprotokoll; Dnr
2007.70 212 Fördjupad översiktsplan för Hjärup
[13] Staffanstorps kommun, Idrottsområdet Hjärup, idéskiss, arbetsmaterial
[14] Hjärupsgruppen, Synpunkter på ”Program till fördjupad översiktsplan
för Hjärup” 2004-04-28
[15] Staffanstorps kommun, Detaljplan Hjärup 7:142, Alternativ A Skala
1:1000, 2005-02-15
[16] Jakri program 04-01-16, innehåller Jakriborg PM Trafik, Principförsörjning va-försörjning Jakriborg och Jakriborg Principutredning värmeförsörjning
[17] Staffanstorps kommun och Vägverket Konsult, trafikmätningar utförda
2000-2004 i Staffanstorp
[18] Vägverket Konsult, trafikmätningar utförda nov 2004 i Staffanstorp och
Hjärup
[19] Svenska kommunförbundet, Lugna gatan!, ISBN 91-7099-719-5, 1998
[20] Vägverket och Naturvårdsverket, Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Publikation 2001:128, ISSN: 1401-9612
[21] Detaljplan för Hjärup 4:276. 4:282 mfl i Hjärups tätort, Staffanstorps
kommun, Skåne län.
37 (37)