Transcript ABC-HANDBOK OM SOCIAL TRYGGHET 2013

ABC-HANDBOK OM SOCIAL
TRYGGHET 2013
Stora Robertsgatan 20-22 A | 00120 Helsingfors | tel. 09 476 155
[email protected]
www.reumaliitto.fi
Innehåll
Bästa läsare…………………………………………………………………………… 2
Var ansöker jag om sociala förmåner ……………………………………………… 2
Andra stödformer och tjänster ……………………………………………………… 3
Reumaförbundet i Finlands servicetelefoner och telefonrådgivning……………. 3
Ändringsarbeten i bostad .................................................................................... 4
Anskaffning av bil……………………………………………………………………... 4
Stöd för anskaffning av bil, återbäring av bilskatt, bilskattelättnad
Parkeringstillstånd för fordon (parkeringstillstånd för handikappade)
Pension…………………………………………………………………………………. 6
Ålderspension, garantipension, deltidspension, delinvalidpension
invalidpension, rehabiliteringsstöd, delrehabiliteringsstöd
Vårdbidrag för pensionstagare………………………………………………………. 8
Vård och omsorg av ålderspensionärer ………………………………………......... 9
Hemservice prioriteras, Individuellt servicebehov bör utredas,
En ingående planering av äldreservice i kommunen,
Kvaliteten på service säkerställs genom övervakning
Personlig assistent…………………………………………………………………..... 10
Färdtjänst………………………………………………………………………............ 10
Rehabiliteringspenning ……………………………………………………………… 11
Ersättning av läkemedelskostnader………………………………………………... 12
Kostnadstak för läkemedelskostnader
E-recept
Ersättning av resekostnader………………………………………………………… 13
Rabatter på resor …………………………………………………………………….. 14
Ungdomsgaranti……………………………………………………………………… 14
Studier ………………………………………………………………………………… 15
Skolresestöd, studiestöd, studiepenning
bostagstillägg, bostadsbidrag, studiestöd, studielånsavdrag,
befrielse från återbetalning av studielån, vuxenutbildningsstöd
Stöd för närståendevård……………………………………………………………… 17
Serviceboende ……………………………………………………………………...... 17
Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning………………………………………. 18
Avgiftstak för hälso- och sjukvården……………………………………………….... 19
Utkomststöd …..……………………………………………………………………….. 19
Handikappbidrag……………………………………………………………………… 20
Befrielse från årlig fordonsskatt …………………………………………………..... 21
Beskattning…………………………………………………………………………….. 21
Ersättning av kostnader för undersökning och behandling hos privatläkare….… 22
Ersättning av privatläkararvoden ……………………………………………………. 22
Var ansöker jag om tjänster och understöd……………………………………….. 22
Patientens rättigheter………………………………………………………………… 24
Patientens rättskkyddsmedel……………………………………………………….. 27
Kunskap och stöd från Reumaförbundet i Finland och medlemsföreningarna … 27
Rehabiliteringscenter Apila …………………………………………………………. 28
Ansökan till rehabiliterings- och anpassningsträningskurser
Ansökan till kurser för personer med sällsynta sjukdomar
Ansökan till individuell rehabiliteringsperiod
Kunskap lindrar smärta………………………………………………………………. 29
1 (28)
Bästa läsare
Vi hoppas att denna handbok om social trygghet som Reumaförbundet i Finland har sammanställt
och uppdaterat kan hjälpa dig att klargöra din rätt till olika tjänster och stöd och att du tack vare den
kan ansöka om det du har rätt till, och kan ansöka om det från rätt ställe. Materialet är sammanställt
utifrån organisationernas gemensamma guide om social trygghet (www.sosiaaliturvaopas.fi) och
social- och hälsovårdens lagstiftning samt offentliga handlingar.
I denna abc-handbok presenteras tjänsterna och förmånerna i alfabetisk ordning, och vid respektive
ämne framgår det var du i första hand kan ansöka om förmånen eller ersättningen. I slutet av
handboken finns ännu en sammanfattning, där du med ett ögonkast direkt kan se var du kan ansöka
om tjänster eller stöd. Handboken finns tillgänglig i elektronisk form på adress
www.reumaliitto.fi/sosiaaliturva. Du kan skriva ut materialet eller beställa en utskrift
(expeditionsavgift) på adress www.reumaliitto.fi >Tuotteet > Oppaat ja kirjaset.
Reumaförbundet i Finland stöder och ger mångsidig vägledning till personer insjuknade i reumatism
och andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Rådgivningsservicen är avgiftsfri för medlemmar
och den är främst avsedd för personer insjuknade i reumatism eller andra sjukdomar i stöd- och
rörelseorganen och för de insjuknades anhöriga.
Om du har annat du funderar på, kontakta då till exempel sjukhuset, hälsovårdscentralen eller
socialarbetare eller rehabiliteringsledare i din egen kommun, FPA:s byrå eller FPA:s telefon- och
nättjänst.
Var ansöker jag om sociala förmåner?
Folkpensionsanstalten och kommunerna ansvarar i huvudsak för långtidssjukas sociala trygghet i
enlighet med den arbetsfördelning som stiftats i lag.
FPA ansvarar för att kunderna blir delaktiga av förmånerna, bl.a. grundpension och inkomstskydd för
arbetslösa, sjukförsäkring, familjeförmåner, handikappförmåner, allmänt och pensionsgrundat
bostadsbidrag, studiestöd och garantipension.
FPA:s förmåner söks med blanketter eller elektroniskt på FPA:s webbsidor. Du kan bekanta dig med
anvisningar om FPA:s förmåner genom att med dina nätbankskoder logga in på FPA:s e-tjänster
(www.kela.fi – Samarbetspartner – Snabblänkar – FPA:s direktiv till sakkunniga) (endast på finska).
FPA har flera landsomfattande servicenummer för de olika förmånssystemen. Uppdaterade
telefonnummer hittar du också i denna handbok.
Kommunen är skyldig att anordna primärvård. Den hälsovårdslag som trädde i kraft år 2011
intensifierar samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården och ökar patientens
valfrihet. Arbetsfördelningen mellan primär- och specialsjukvården och vårdkriterierna regleras också
av social- och hälsovårdsministeriets bestämmelser för Enhetliga grunder för icke-brådskande vård1
och God medicinsk praxis 2.
Till de tjänster som kommunen anordnar hör också handikappservice, personlig assistans, stöd för
närståendevård samt utkomststöd. Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för mer
information om dessa kommunala tjänster.
1
2
www.stm.fi > Publikationer > Rapporter-serien > 2009 > 12.3.2009 Enhetliga grunder för icke-brådskande vård 2010
www.kaypahoito.fi
2 (28)
Om du är långtidssjuk, be din läkare att upprätta en övergripande vårdplan och vid behov en
rehabiliteringsplan.3 Boka tid per telefon för en personlig träff för att kartlägga ditt servicebehov. Efter
träffen upprättar ni gemensamt en skriftlig service- och vårdplan.
I serviceplanen inskrivs de hjälp-, rehabiliterings- och stödformer som patienten behöver för att klara
sin vardag. Planen upprättas i samarbete med kommunens sociala myndighet. En serviceplan ska
alltid upprättas, förutom i fall där de är fråga om tillfällig rådgivning eller om det av annan orsak är
uppenbart onödigt att upprätta en plan.
Bekanta dig med patientens övriga rättigheter och försäkra dig om att de verkställs för din del.
Andra stödformer och tjänster
I Reumaförbundets Abc-handbok om sociala trygghet hittar du också information om andra offentliga
stöd- och serviceformer såsom polisens (parkeringstillstånd för handikappade), tullstyrelsens
(återbäring av bilskatt) och skattebyråns tjänster samt om e-recept. I slutet finns dessutom en
förteckning på några offentliga servicenummer.
Reumaförbundet i Finlands servicetelefoner
och telefonrådgivning
För samtalen debiteras ordinarie samtalspris. Alla samtal är konfidentiella.
Specifika frågor or social- och hälsovården för medlemmar:
måndagar kl. 15–17, telefon 040 825 5694
Övrig telefonrådgivning för föreningar och medlemmar
vardagar kl. 10–15
- social trygghet, telefon 040 540 4036
- hälso- och sjukvård, telefon 0400 681 724
- motionsärenden, telefon 0400 596 869
E-post:
[email protected]. De frågor som ni skickat besvarar vi per telefon så fort som möjligt.
3
www.palveluvaaka.fi
3 (28)
Ändringsarbeten i bostad
Med stöd av handikappservicelagen får gravt handikappade personer ersättning för sådana rimliga
kostnader som uppkommer för ändringsarbeten i bostad.
Ändringsarbetet bör vara nödvändigt med tanke på den handikappade personens möjligheter att klara
sig på egen hand och bör bero på personens handikapp eller sjukdom. Vanliga ändringsarbeten är till
exempel ändringsarbeten i badrum och kök, breddning av dörrar, avlägsnande av trösklar och
byggande av ramper. Också kostnaderna för planering av ändringsarbeten och fast utrustning kan
ersättas. Till sådan fast utrustning räknas bland annat larmanordningar, hissar och texttelefoner.
Ersättningen är inte bunden till den sökandes ekonomiska ställning eller de anslag som reserverats för
ändamålet i kommunens budget, utan en subjektiv rättighet.
Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för aktuell information.
Anskaffning av bil
Stöd för anskaffning av bil
Hemkommunen kan bevilja stöd till en handikappad person för anskaffning av bil inom ramen för
kommunens budget. Grunden för beviljande är att handikappet försvårar den handikappade
personens möjligheter att röra sig. Man bör förhandla med kommunens socialbyrå om stödet före
anskaffningen sker. Man kan ansöka om stöd inom sex månader efter det att kostnaderna
uppkommit.
Närmare information från handikappservicebyrån inom social- och hälsovårdsväsendet i din
hemkommun.
Återbäring av bilskatt
Bilskatten kan med stöd av bilskattelagens paragraf 51 återbetalas helt eller delvis till person som på
grund av handikapp eller sjukdom har en viss invaliditetsgrad:
1. Till person vars varaktiga invaliditetsgrad på grund av rörelse- eller synskada är minst 80
procent (d.v.s. invaliditetsklass 16) och för vars privata bruk bilen används. Med rörelseskada
avses skador eller sjukdomar i benen.
2. Till person vars varaktiga invaliditetsgrad på grund av handikapp eller sjukdom är minst 60
procent (d.v.s. invaliditetsklass 12) och för vilken bilen är av väsentlig betydelse för att
personen i fråga ska kunna sköta ett arbete, en tjänst eller sina yrkesutbildningsstudier.
3. Till person vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 40 procent (d.v.s. invaliditetsklass 8) på
grund av nedsatt rörelseförmåga till följd av att personen saknar det ena eller båda benen eller
har bristande funktion i benen och för vilken bilen är av väsentlig betydelse för att personen i
fråga ska kunna sköta ett arbete, en tjänst eller sina yrkesutbildningsstudier.
Förutsättningen för återbäring av bilskatt är att bilen kommer till personens eget bruk och registreras
för första gången i Finland.
4 (28)
I de två förstnämnda fallen återbärs bilskatten i sin helhet, dock högst 3 770 euro. I det sistnämnda
fallet återbärs 60 procent av skatten, dock högst 2 460 euro. Om sökanden med en anteckning i
körkortet eller ett läkarutlåtande kan styrka att han eller hon behöver en bil med automatväxel,
återbärs bilskatt i de två förstnämnda fallen till ett belopp om högst 4 980 euro. Den maximala
återbäringen kan höjas med den summa som utrustning som på grund av handikapp eller sjukdom
måste installeras i bilen har påverkat storleken på bilskatten och mervärdesskatten.
Det rekommenderas att ansökan om återbäring av bilskatt görs innan man skaffar bilen, men
ansökan kan också göras efteråt. I sådant fall bör ansökan göras inom sex månader efter att bilen
blivit registrerad, eller om man köper på avbetalning, från den dag då personen i fråga antecknats
som ägare till bilen. Ett positivt förhandsbeslut är giltigt i sex månader. Bilen bör anskaffas inom denna
tid.
Ansökan om återbäring av bilskatt görs skriftligen. Ansökan formuleras fritt. Till ansökan bör bifogas
läkarutlåtande om handikappets art och den varaktiga invaliditetsgrad (noggrann redogörelse) som
handikappet medför, samt en utredning om hur väsentlig bilen är för att personen i fråga skall kunna
sköta sitt arbete, sin tjänst eller bedriva yrkesutbildningsstudier. Dessutom behövs en bestyrkt kopia
av körkortet och andra utredningar som kan påverka beslutet. Om man ansöker om återbäring av
bilskatt för en redan anskaffad bil, bör också andra handlingar bifogas ansökan.
Oberoende av hemort riktas ansökan om återbäring av bilskatt till Södra tulldistriktet under adress
Tullen i Hangö, 10900 Hangö (tel. 020 690 600).
Bilskattelättnad
Tullstyrelsen kan bevilja bilskattelättnad med stöd av bilskattelagens paragraf 50. Vid prövning av
skattelättnad fästs särskild uppmärksamhet vid arten av den sökandes eller hans eller hennes
familjemedlemmars skada som hindrar eller betydligt inskränker deras rörelseförmåga, behovet av ett
fordon, samt familjens ekonomiska och sociala ställning. Till ansökan fogas samma handlingar som
vid sökande av skatteåterbäring med stöd av bilskattelagens paragraf 51. Ansökan skickas till:
Tullstyrelsen, PB 512, 00101 Helsingfors.
Parkeringstillstånd för fordon (parkeringstillstånd för
handikappade)
Polisen kan bevilja parkeringstillstånd till en gravt handikappad person eller för transport av en
gravt handikappad person. Om man med samma fordon regelbundet transporterar flera gravt
handikappade personer, kan parkeringstillståndet också utfärdas till den person som sköter
transporterna. Med parkeringstillstånd får man parkera på områden där parkering är förbjuden med
vägmärke och om parkering enligt övriga trafikförordningar inte är förbjuden. Med parkeringstillståndet
får man också parkera på avgiftsbelagd parkeringsplats utan att betala avgift. Rättigheten gäller inte
på privata områden eller i parkeringshus.
Parkeringstillståndet gäller inte enbart ett visst fordon.
Parkeringstillståndet för handikappade gäller i alla medlemsländer i Europeiska Unionen.
Parkeringstillståndet är giltigt i högst tio år. Om handikappet är av tillfällig art ges ett slutdatum för
tillståndets giltighetstid.
Ansökan görs på en blankett som fås från polisen. Blanketten kan också skrivas ut på adress
www.poliisi.fi (> tillstånd > blanketter). Till ansökan bifogas två passfoton och ett läkarintyg av vilket
5 (28)
sjukdomens eller handikappets art och svårighetsgrad framgår. Parkeringstillståndet kostar 30 euro.
En person som beviljas parkeringstillstånd kan också anhålla om befrielse från fordonsskattens
grunddel.
Pension
Ålderspension
I Finland består pensionsskyddet av folkpension och arbetspension (förvärvspension) som har tjänats
in genom arbete och som kan bestå av en eller flera olika pensioner. Information om pensioner finns
på pensionsbranschens gemensamma informationssystem: www.tyoelake.fi, FPA: www.kela.fi >
Pensionär eller tel. 020 692 202 vardagar klockan 8–18, arbetspensionsanstalter och
försäkringsbolag samt Pensionsskyddscentralen: tel. 029 41120 vardagar klockan 8–16. Härnäst
följer en kort sammanfattning om de olika pensionsformerna.
Folkpensionen ger pensionstagaren ett visst minimiskydd och kompletterar arbetspensionen för
dem som bara tjänat in en liten arbetspension eller helt saknar den. Sedan år 2005 beräknas de nya
lagstadgade arbetspensionerna bl.a. enligt antalet utförda arbetsår, den intjänade lönen, den
åldersbaserade intjäningsprocenten och livslängdskoefficienten. Pension tjänas också in under
perioder utan lön, till exempel under moderskaps-, föräldra-, arbetslöshets- och sjukledighetsperioder
samt under studier som leder till examen.
Sedan 1.1.2005 är åldern för arbetspension flexibel. Pensionsåldern börjar i allmänhet vid 63–68 års
ålder. Om arbetsgivaren tagit en tilläggspensionsförsäkring för sin personal, kan pensionsåldern vara
lägre. Åldersgränsen för den ålderspension som FPA betalar är fastställd till 65 år.
Det räcker med att fylla i en ansökan för att ansöka om både arbets- och folkpension. Arbetspension
ansöker man om hos det pensionsbolag där arbetstagaren eller företagaren senast var försäkrad i.
Pensionsbolagen skickar information till FPA om sina pensionsbeslut, varefter FPA kan besluta om
storleken på den eventuella folkpensionen som den sökande beviljas.
Arbets-, folk- och garantipension är beskattningsbar inkomst. Pensionstagare kan få
pensionsinkomstavdrag i stats- och kommunalbeskattningen. Alla beskattningsbara
förvärvsinkomster påverkar avdragets storlek. Pensionsinkomstavdrag beviljas inte om inkomsterna
överstiger vissa gränser.
Garantipension
Om pensionstagarens arbets- och folkpension sammanlagt inte når upp till gränsen för garantipension
som före skatt är 738,82 euro/månad, betalas den återstående delen av FPA efter särskild ansökan.
Familjeförhållanden påverkar inte pensionen. Förvärvsinkomst, kapitalinkomster och egendom
minskar inte garantipensionen. Garantipension betalas inte om sökanden endast får deltidspension,
delinvalidpension eller familjepension.
Deltidspension
Deltidspensionen ger personer som fyllt 61 år möjlighet att förena deltidsarbete och deltidspension.
Pensionen ersätter då den inkomstminskning som en övergång till deltidsarbete innebär.
Deltidspensionen ingår sedan början av 2007 i alla löntagares och företagares pensionslagar,
däremot är deltidspensionen inte en förmån som omfattas av folkpensionslagen.
6 (28)
Arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar sinsemellan om deltidsarbetet. Arbetstagaren har inte
subjektiv rätt till deltidsarbete för att få deltidspension, men arbetsgivaren ska försöka ordna möjlighet
att arbeta deltid om arbetstagaren önskar gå i deltidspension. Arbetstagaren kan fortsätta i
deltidsarbete hos sin tidigare arbetsgivare eller övergå till deltidsarbete hos en annan arbetsgivare
eller bli företagare. Villkoren för deltidspension för anställda hos stat och kommun avviker från den
privata sektorns och företagarnas villkor.
Personer som redan är i deltidsarbete får inte deltidspension, inte heller personer som inte
förvärvsarbetar eller endast förvärvsarbetar tillfälligt.
Den deltidsarbetande deltidspensionärens lön bör minska till 35–70 procent av lönen för heltidsarbete
vid övergången till deltidsarbete.
Deltidspensionen upphör om det blir ett över sex veckor långt kontinuerligt avbrott i arbetet som inte är
semester eller sjukledighet. Om en person på deltidspension återgår till heltidsarbete, upphör eller
avbryts pensionen.
Ansökan om deltidspension med stöd av arbetspensionslagarna görs hos FPA. Eftersom
deltidspension förutsätter deltidsarbete, rekommenderas det att man lämnar in ansökan om
deltidspension efter att man kommit överens om deltidsarbete med sin arbetsgivare.
Kontakta din egen pensionsanstalt för mera information om deltidspension.
Delinvalidpension
Delinvalidpensionen är avsedd för arbetstagare eller företagare vars arbetsförmåga är nedsatt på
grund av sjukdom. Då har arbetstagaren ändå så mycket arbetsförmåga kvar att han eller hon kan
arbeta på deltid eller klarar av andra jämförelsevis lättare arbetsuppgifter.
För att få pension bör den sökandes förvärvsinkomster sjunka med minst 40 procent. Inkomstbortfallet
kan till exempel bero på att arbetstiden förkortas eller på att arbetsuppgifterna ändras.
För att få delinvalidpension krävs ändå inte att man börjar arbeta deltid. Arbetslösa med
arbetslöshetsdagpenning kan också beviljas delinvalidpension. Då minskas
arbetslöshetsdagpenningen med delinvalidpensionens belopp. Delinvalidpensionen är hälften av full
invalidpension.
Ansökan om delinvalidpension görs hos FPA. Till ansökan fogas läkarutlåtande B och andra
utredningar som man hänvisar till.
Man kan medan man ännu är i arbete ansöka om förhandsbeslut om sin rätt till delinvalidpension och
först därefter besluta om man fortsätter i arbete eller inte. Förhandsbeslutet gäller nio månader från
det att beslutet gavs.
Invalidpension
Om sjukdomen leder till arbetsoförmåga söker man i allmänhet först sjukdagpenning.
Sjukdagpenning betalas ut för högst 300 vardagar. Om sjukdomen blir långvarig ansöker man om
invalidpension. När FPA betalat ut sjukdagpenning för 150 vardagar skickar den vanligen hem ett
meddelande om rehabiliteringsmöjligheter och pensionsansökan.
7 (28)
I och med pensionsreformen som trädde i kraft i början av år 2005 blev det möjligt att gå i
ålderspension mellan 63 och 68 års ålder. Personer som blir arbetsoförmögna efter fyllda 63 får
ålderspension i stället för invalidpension.
Ansökan om invalidpension görs hos FPA. Till ansökan fogas läkarutlåtande B samt övriga
utredningar som man hänvisar till. Invalidpension kan beviljas retroaktivt för ett år.
Rehabiliteringsstöd
Man kan också få invalidpensionen i form av tidsbundet rehabiliteringsstöd under den tid som
sökanden undergår behandling eller rehabilitering. Förutsättningen för rehabiliteringsstöd är att man
för sökanden upprättat en vård- eller rehabiliteringsplan eller att en sådan är under arbete.
Rehabiliteringsstödets belopp motsvarar normal invalidpension.
Man kan ansöka om förlängt rehabiliteringsstöd genom att till FPA skicka in ett nytt läkarutlåtande,
antingen ett B-intyg, en separat vård- eller rehabiliteringsplan, ett E-intyg eller sin vårdrespons.
Delrehabiliteringsstöd
För att underlätta återgången till arbete kan man bevilja ett delrehabiliteringsstöd om det fulltaliga
rehabiliteringsstödet upphör eller om invalidpensionen upphävs. Villkoren för delrehabiliteringsstöd är
de samma som för delinvalidpension, vilket betyder att arbetsförmågan bör vara nedsatt med minst
40 procent. Delrehabiliteringsstödet är lika stort som delinvalidpensionen.
Vårdbidrag för pensionstagare
FPA:s vårdbidrag för pensionstagare betalas för att sjuka eller handikappade pensionstagare ska
kunna bo kvar hemma, för att understöda den vård som sker i hemmet och för att ersätta de särskilda
kostnader som uppkommer till följd av sjukdomen eller handikappet.
Förutsättningen för vårdbidrag är att funktionsförmågan varit nedsatt åtminstone under ett år. Med
nedsatt funktionsförmåga avses att den sökandes förmåga att ta hand om sig själv och sina dagliga
sysslor har försvårats.
Den sökandes inkomster eller förmögenhet påverkar inte beviljandet av vårdbidrag. Stödet kan
beviljas retroaktivt för de sex månader. Vårdbidraget är skattefri inkomst. Vårdbidraget kan vara
tidsbundet eller fortlöpande och storleken kan variera eller upphöra om mottagarens situation
förändras.
Vårdbidragets storlek år 2013:
Vårdbidragets grundbelopp
Förhöjt vårdbidrag
Högsta vårdbidrag
61,83 euro/månad
153,91 euro/månad
325,46 euro/månad
Storleken på vårdbidraget bestäms av den sökandes hjälpbehov, behovet av handledning och tillsyn
eller de merkostnader som sjukdomen föranleder. Sökande helt utan rörelseförmåga har alltid rätt
minst till vårdbidragets grundbelopp.
8 (28)
Ansökan om vårdbidrag görs hos FPA på blankett Ansökan om vårdbidrag för
pensionstagare/handikappbidrag för personer över 16 år. I ansökan bör man uppge på vilket sätt
sjukdomen begränsar det dagliga livet. Till ansökan bifogas ett C- eller B-läkarutlåtande av den
vårdande läkaren. Utlåtandet ska innehålla tillräckligt med information för beslut om vårdbidrag.
Läkarutlåtandet får inte vara över 6 månader gammalt. Vid behov kan man från hemkommunens
sociala myndigheter, hemsjukvården eller från någon annan instans som känner till den sökande
situation till ansökan bifoga en utredning över hjälpbehovet, de tjänster som den sökande använder
sig av samt över särskilda kostnader. FPA:s lokalbyrå skickar ett skriftligt beslut till sökanden.
Vård och omsorg av ålderspensionärer
Den nya lagen om äldreservice träder i kraft 1.7.2013. Lagen syftar till att säkerställa att alla äldre i
landet får jämlika social- och hälsovårdstjänster av hög kvalitet.
Lagen tillämpas på den del av befolkningen som är i en ålder som berättigar till ålderspension och på
äldre personer vars funktionsförmåga är märkbart nedsatt på grund av sjukdomar eller degeneration
som uppkommit eller förvärrats i och med hög ålder.
Hemservice prioriteras
Service som tillhandahålls hemma prioriteras. Långtidsvård kan genomföras i form av institutionsvård
endast när det är medicinskt motiverat eller den i övrigt är motiverad för ett värdigt liv för den äldre
personen och för en trygg vård. Det ska tryggas att vårdarrangemangen är bestående.
Patienter inom långvården ska ordnas möjlighet till social interaktion och meningsfulla aktiviteter. Äldre
makar och sambor ska ges möjlighet att bo tillsammans.
Individuellt servicebehov bör utredas
Lagen garanterar en äldre personer rätt till en mångsidig bedömning av sitt servicebehov utan
dröjsmål. Utifrån bedömningen uppgörs en personlig serviceplan. Man ska rådgöra med den äldre
personen om alternativen och anteckna hans eller hennes synpunkter i serviceplanen.
I brådskande fall ska socialservice ordnas utan dröjsmål och i andra fall senast tre månader efter att
beslutet om service fattades.
En ansvarig arbetstagare ska utses för en äldre person som behöver hjälp i frågor som rör
utförandet och samordningen av tjänsterna.
En ingående planering av äldreservice i kommunen
En kommun bör för varje fullmäktigeperiod utarbeta en plan för att stödja den åldrande
befolkningens välbefinnande och tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Dessutom ska det varje år
bedömas om servicen är tillräcklig och hurdan kvalitet den håller.
Äldre människor ska få delta i beredningen av beslut och i utvecklingen av service som gäller deras
levnadsförhållanden.
9 (28)
Kommunen blir skyldig att ta äldrerådet med i planeringen, beredningen och uppföljningen av
kommunens verksamhet i alla ärenden som gäller den äldre befolkningen.
Kvaliteten på service säkerställs genom övervakning
Antalet personal, utbildning och uppgiftsstruktur ska motsvara antalet äldre personer som
tillhandahålls service av verksamhetsenheten och det servicebehov som de äldres funktionsförmåga
medför. Verksamhetsenheten ska bedriva egenkontroll i syfte att upprätthålla och förbättra kvaliteten
på tjänsterna. I samband med egenkontrollen ska synpunkter också regelbundet inhämtas från de
anställda på serviceenheten.
Personlig assistans
Personlig assistans är en serviceform som kommunerna har särskild skyldighet att ordna. Rätt till
personlig assistans (en subjektiv rättighet) har sådana långtidssjuka och handikappade personer som
på grund av en långvarig eller framskridande skada eller sjukdom upprepade gånger behöver en
annan persons hjälp för att klara de dagliga sysslorna, sitt arbete eller sina studier, men också för att
delta i fritidsverksamhet, samhällelig verksamhet och för att upprätthålla sociala kontakter.
Serviceboende i enlighet med handikappservicelagen kan genomföras i den handikappade
personens eget hem med hjälp av en personlig assistent. Avsikten med systemet är ge den
handikappade personen möjligheter till ett självständigt liv och undvika att personen placeras på
institution.
Personlig assistans bör beviljas för dagliga sysslor, arbete eller studier i den omfattning som den
person som är berättigad till assistans behöver. För fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och
upprätthållande av sociala kontakter ska det ordnas med assistans i minst 30 timmar i månaden.
Assistans kan ordnas enligt en ”arbetsgivarmodell”, där den handikappade själv är arbetsgivare till sin
assistent, genom att bevilja servicesedlar för anskaffning av assistans eller som kommunens egen
verksamhet. Metoderna för att ordna assistans kan också kombineras med varandra.
Syftet med systemet är att minska den handikappade personens beroende. Det är därför önskvärt att
den personliga assistenten inte är en nära anhörig. I undantagsfall kan det vara motiverat att anställa
en familjemedlem.
Socialväsendets handikappservicebyrå i din hemkommun ger mer information.
Färdtjänst
Gravt handikappade personer som har särskilda svårigheter att röra sig och inte på grund av sitt
handikapp kan använda offentliga kollektivtrafikmedel har enligt handikappservicelagen rätt att
använda färdtjänst och vid behov ledsagarservice. Rätten gäller resor till arbete och studier, för att
uträtta ärenden och delta i samhällelig verksamhet samt för rekreation. Transporten sköts i huvudsak
med taxi, men också grupptransporter och servicerutter blir allt vanligare. För transporten uppbärs
samma avgift som för kollektivtrafiken.
10 (28)
Utöver de resor som är nödvändiga för arbete och studier har kommunen en särskild skyldighet att
månatligen ordna med minst 18 andra enkelresor som hör till det dagliga livet och som sker inom
hemkommunen eller närliggande kommuner eller till resmål som annars är viktiga för personen i
fråga.
Socialväsendets handikappservicebyrå i din hemkommun ger mer information.
Rehabiliteringspenning
FPA betalar rehabiliteringspenning när målet med rehabiliteringen är att rehabiliteringsklienten ska
kunna stanna kvar i arbetet, återvända till arbetet eller komma ut i arbetslivet. Med
rehabiliteringspenningen tryggar man rehabiliteringsklientens utkomst under rehabiliteringen. I vissa
fall kan man också få rehabiliteringspenning för tiden från det att rehabiliteringsbeslutet utfärdats tills
rehabiliteringen inleds samt för tiden mellan rehabiliteringsperioderna. Rehabiliteringspenning beviljas
personer i åldern 16– 67 år.
Handikappade personer i åldern 16-19 år har rätt till rehabiliteringspenning för ungdomar om de
behöver få rehabilitering och sin arbetsförmåga bedömd eftersom sjukdomen väsentlig försvagat
deras arbetsförmåga och möjligheter att bedriva studier eller att välja yrke. Förutsättningen är att en
individuell studie- och rehabiliteringsplan uppgörs för den sökande (KHOPS). Om den unga har blivit
antagen att avlägga en examen enligt sin studie- och rehabiliteringsplan innan han eller hon har fyllt
20 år, betalas rehabiliteringspenning under hela den planerade utbildningstiden. Man kan också få
rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning.
Utbetalning av rehabiliteringspenning förutsätter att sökanden har ett rehabiliteringsbeslut från FPA
eller någon annan rehabiliteringsarrangör där ifrågavarande instans förbundit sig att betala
rehabiliteringen. Personer under 20 år behöver inget rehabiliteringsbeslut.
Rehabiliteringspenningen räknas i allmänhet ut utgående från den sökandes beskattningsbara
årsinkomst. Beräkningsprinciperna är i allmänhet de samma som för sjukdagpenning. För FPA:s
yrkesinriktade rehabilitering är rehabiliteringspenningen dock avvikande, det vill säga 75 procent av
förvärvsinkomsten. Även om sökanden inte har inkomster, är rehabiliteringspenningen ändå alltid
minst 23,77 euro per vardag.
Rehabiliteringspenning betalas efter självrisktiden. Självrisktiden varierar från fall till fall och är mellan 1
och 30 dagar, i allmänhet från den dag rehabiliteringen inleds och det därpå följande nio vardagarna. I
vissa fall förekommer ingen självrisktid alls.
Prövningsbaserat rehabiliteringsunderstöd beviljas för att stöda den rehabiliterades möjligheter att få
sysselsättning efter rehabilitering.
Rehabiliteringspenningen och det prövningsbaserade rehabiliteringsunderstödet är skattepliktig
inkomst. Ersättningen för uppehälle (9 €/dag) är skattefri.
Ansökan om rehabiliteringspenning görs hos FPA på blankett Ansökan om rehabiliteringspenning KU
112r. Som bilaga behöver man ett rehabiliteringsbeslut eller blankett KU114r, om den är ifylld av
annan instans än FPA samt vid behov ett löneintyg av arbetsgivaren. Sökande under 20 år bör till
ansökan bifoga blankett KU111r och en individuell studie- eller rehabiliteringsplan samt läkarutlåtande.
Man bör ansöka om rehabiliteringspenning inom fyra månader räknat från den dag man vill att
penningen ska börja betalas ut.
11 (28)
Ersättning av läkemedelskostnader
FPA ersätter en del av kostnaderna för de läkemedel som ordinerats av läkare och för vilka
läkemedelsprisnämnden har fastställt ersättningsgrunderna och ett skäligt partipris. Ersättning betalas
förutom för läkemedel också för bassalvor och kliniska näringspreparat, som är nödvändiga för
behandlingen av sjukdom och som läkaren har ordinerat. Ersättning kan betalas för preparat som
läkemedelsprisnämnden har godkänt som ersättningsgilla. Kunden får vanligen ersättningen direkt på
apoteket genom att uppvisa sitt FPA-kort.
Ersättningen för läkemedel baserar sig på ett referensprissystem. Systemet består av
referensprisgrupper, som bildas av sinsemellan likvärdiga läkemedelspreparat som har samma aktiva
substans och som alla är ersättningsgilla. För varje referensgrupp fastslås ett referenspris, som är det
högsta pris utifrån vilket ersättningen för läkemedel i den gruppen beräknas. Referenspriset bestäms
så att priset på det billigaste preparatet inom referensgruppen höjs med 1,50 euro om det billigaste
preparatets pris är under 40 euro, och med 2 euro om det billigaste preparatets pris är 40 euro eller
mera. Om en person köper ett läkemedelspreparat vars pris är högst lika stort som referenspriset,
betalas ersättning (100, 65 eller 35 procent) på hela läkemedlets pris. Självrisken i den högsta
specialersättningsklassen är 3 euro per läkemedel. Om personen själv väljer att köpa ett dyrare
läkemedel, betalar han eller hon själv skillnaden mellan referenspriset och läkemedlets pris.
Kunden får ersättningen genast på apoteket genom att uppvisa sitt FPA-kort. Det
läkemedelspreparat som läkaren ordinerat kan på apoteket bytas ut mot ett motsvarande billigare
läkemedel om läkaren eller kunden inte motsätter sig att preparatet byts ut. Läkemedel som innehåller
samma aktiva substans och som i fråga om effekt och säkerhet är likvärdiga kan bytas ut sinsemellan.
Om klienten själv förbjuder utbyte, betalas ersättning endast enligt referenspriset, vilket betyder att
kunden själv betalar skillnaden mellan det verkliga priset och ersättningen. Prisskillnaden räknas inte
in i det årliga kostnadstaket.
Läkaren har rätt att vägra läkemedelsutbyte på medicinska eller terapeutiska grunder genom att göra
en anmärkning om detta på receptet; då får kunden ersättning för hela läkemedlets pris och då räknas
också priset in i den årliga självrisken.
Från och med 1.2.2013 betalas ersättningar i tre olika ersättningsgrupper.
1. Grundersättningen är 35 procent av läkemedlets pris.
2. Den lägre specialersättningen är 65 procent av läkemedlets pris.
3. Den högre specialersättningen är 100 procent, men varje specifikt läkemedel har en
självriskandel på tre euro.
4. Ersättning betalas för en sådan mängd läkemedel som köps på en och samma gång och som
motsvarar högst tre månaders behandling av sjukdom.
Läkemedelskostnadernas kostnadstak (läkemedelstak)
Det finns en årlig självriskgräns för läkemedelskostnader (kostnadstak). Kunden kan ansöka om
tilläggsersättning för kostnader som överskrider denna gräns. Kunden har rätt till tilläggsersättning om
självriskandelen för läkemedel, kliniska näringspreparat och bassalvor överstiger 670 euro under år
2013.
Efter att årssjälvrisken är uppnådd betalar kunden 1,50 euro för varje ersättningsgillt läkemedel. FPA
sänder ett meddelande till kunden när årssjälvrisken är uppnådd. Meddelandet bör uppvisas på
apoteket.
12 (28)
E-recept
Det elektroniska receptet, eller e-receptet, är en läkemedelsordination som en läkare utfärdar och
undertecknar elektroniskt och sparar i en centraliserad databas som kallas Receptcentret. Det
riksomfattande Receptcentret innehåller elektroniska recept och expedieringsanteckningar som
apoteket inför i dem. Recepten och uppgifterna om expediering sparas i Receptcentret i 2,5 år.
Patienten får en patientanvisning som innehåller uppgifter om det ordinerade läkemedlet.
Patientanvisningen påskyndar expedieringen på apoteket, men det är inte nödvändigt. Däremot är
FPA-kortet nödvändigt för att få ersättning för läkemedel. E-recept kan förnyas via apoteket eller
hälso- och sjukvården.
Fullvuxna kan titta på sina egna uppgifter på Receptcentret på adress www.kanta.fi. Man loggar in i
tjänsten med sina personliga nätbankskoder eller med ett chipsförsett personkort.
Patienten har fortfarande rätt att få ett pappersrecept om han eller hon inte vill ha ett elektroniskt
recept. Det elektroniska receptet tas i bruk i stegvis. Apoteken har beredskap att skriva ut elektroniska
recept. Enligt lagen ska den offentliga hälso- och sjukvården ta i bruk elektroniska recept i april 2013
och den privata hälso- och sjukvården i april 2014.
Ersättning av resekostnader
FPA betalar vanligen ersättning för resor enligt billigaste fortskaffningsmedel till närmaste
vårdinrättning. Man kan ansöka om ersättning för resor till läkare, till undersökning eller behandling
som ordinerats av läkare, till sjukhus eller till privat läkarstation. FPA ersätter inte resor till apotek
enkom för inköp av läkemedel.
FPA ersätter också kostnader för resor till rehabilitering. Reseersättningen grundar sig alltid på FPA:s
rehabiliteringsbeslut och då ersätts resan till den rehabiliteringsinrättning som nämns i beslutet.
FPA betalar ut ersättning för resekostnader i samband med sjukdom eller FPA:s rehabilitering till den
del dessa överskrider självriskandelen på 14,25 euro för enkelresa. Reseersättningen betalas för den
del som överskrider självriskandelen.
För resekostnaderna finns en årlig självriskgräns. För resor i samband med sjukdom eller FPA:s
rehabilitering är den årliga självrisken 242,25 euro. Till resekostnader räknas den sökandes egna och
hans eller hennes följeslagares eller familjemedlems resekostnader. Resor som görs efter att den
årliga självrisken är uppnådd ersätts till fullt belopp. Det lönar sig att själv följa med när självrisken
uppnås.
I den årliga självrisken räknar man också med alla de enkelresor i samband med sjukdom eller
rehabilitering som inte uppnår gränsen på 14,25 euro.
Ansökan om reseersättning görs hos FPA inom sex månader efter det att resan betalats. För resor till
den kommunala hälso- och sjukvården gjorda med allmänna trafikmedel behövs inget kvitto. Det
räcker med att ange färdmålet. För resor gjorda med egen bil räcker det med kundens eget
meddelande. För resor som överstiger 100 km behövs en blankett som är undertecknad av en
yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
13 (28)
För resor gjorda med speciella färdmedel, exempelvis med taxi, behövs ett kvitto och en redogörelse
över behovet av ett speciellt färdmedel. Hälsovårdspersonal kan skriva en blankett för en resa, för viss
tid eller tills vidare. För användning av egen bil betalas en ersättning om 0,20 euro/kilometer.
Rabatter på resor
Finnair beviljar seniorrabatt till pensionärer som från FPA eller via arbetspensionssystemet får ålders-,
invalid-, frontveteran-, arbetslöshets- eller förtida ålderspension. Rabatten gäller också handikappade
med minst 80 procents handikappgrad. Rabatten gäller inte personer med deltidspension. Närmare
upplysningar fås från Finnair, också om den nya assistansservicen för resenärer och om assistans på
flygplatser.
VR beviljar 50 procents seniorrabatt till 65 år fyllda. För att få rabatt bör man uppvisa id-kort utfärdat av
polismyndigheterna, pass, körkort eller VR:s pensionärskort. Kortet som berättigar till seniorrabatt bör
uppvisas både vid köp av biljett och under resan.
VR beviljar 50 procents pensionärsrabatt till personer under 65 år som beviljats pension från FPA eller
via arbetspensionssystemet. Rabatten gäller inte personer med deltidspension. Personer som
använder rullstol kan ta med en egen ledsagare på resan. Ledsagaren reser då gratis. Närmare
upplysningar fås från VR.
Matkahuolto beviljar pensionärer och personer över 65 år 30 procents rabatt för enkelresa på minst
80 km. Rabatt beviljas både personer med heltidspension och personer med tidsbunden pension. För
att få rabatt bör man uppvisa ett godtagbart kort. Närmare upplysningar fås från Matkahuolto.
Kommunala trafikverk och bussbolag beviljar handikappbiljetter och rabatter med olika villkor
beroende på ort. Närmare upplysningar fås från den egna kommunens trafikverk och bussbolag.
Ungdomsgaranti
För alla personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under 30 år erbjuds ett jobb eller en
utbildnings-, prövnings-, arbetsverkstads- eller rehabiliteringsplats inom tre månader från anmälan
som arbetslös.
För alla personer som avslutat grundskolan garanteras en utbildningsplats på gymnasium,
yrkesläroanstalt, i form av läroavtal, på arbetsverkstad, i rehabilitering eller på något annat sätt.
Kompetensprogrammet för unga vuxna erbjuder en möjlighet att avlägga yrkesexamen eller en del av
yrkesexamen åt unga personer under 30 år utan utbildning. I programmet kan man avlägga
yrkesexamen, specialyrkesexamen eller yrkesinriktad grundexamen. Utbildningen kan genomföras
vid läroanstalt eller som läroavtal. Utbildningar som ingår i kompetensprogrammet för unga vuxna
ordnas under 2013–2016. De första utbildningarna börjar flexibelt under 2013. På adress
www.nuoritsotakuu.fi publiceras de läroanstalter som ordnar sådan utbildning som ingår i
programmet.
Mer information om ungdomsgarantin finns på adress www.nuorisotakuu.fi.
14 (28)
Studier
Skolresestöd
För elever i grundläggande utbildning eller påbyggnadsutbildning eller för elever som omfattas av
förlängd lärroplikt ska kommunen ordna med fri transport från hemmet till skolan om skolvägen är
längre än fem kilometer eller om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter
är för svår, ansträngande eller farlig. Ett alternativ är ett understöd som beviljas för transport eller
ledsagande. Mer information fås från kommunens undervisningsväsen.
Kommunen ska ordna färdtjänst för en gravt funktionshindrad person så att han eller hon har
möjlighet att göra nödvändiga resor till jobb- eller studieorten och tillbaka hem.
Rätt till FPA:s skolresestöd har personer som är permanent bosatta i Finland och som bedriver studier
på heltid t.ex. på gymnasium eller yrkesläroanstalt. Stödet påverkas inte av elevens ålder eller
ekonomiska ställning, utan av skolresans längd och de kostnader som skolresan förorsakar. FPA kan
bevilja skolresestöd när resan från elevens bostad till läroanstalten är minst 10 kilometer i en riktning.
Mer information om resor och andra stöd för skolresor fås från FPA.
Studiestöd
Ansökan om studiestöd görs hos FPA. I studiestödet ingår studiepenning, bostadstillägg och
statsgaranti för studielån. Studerande som bedriver heltidsstudier kan ansöka om stöd. För beviljande
och utbetalning av studiestöd förutsätts att studeranden har framgång i studierna. FPA och
högskolornas studiestödsnämnder kan förutsätta att den studerande inom en viss tid fullgör de
studieprestationer som krävs.
På FPA:s webbplats (www.kela.fi > E-tjänster > Beräkningar) kan man räkna ut storleken på
studiestödet och vilken inverkan ens inkomster har på studiestödet. Under E-tjänster kan studeranden
kontrollera sina egna studiestödsuppgifter och fylla i ansökan eller anmäla ändringar.
Studiepenning
Studiepenningens belopp beror på den sökandes ålder, boendeform och civilstånd samt var han eller
hon studerar. I vissa fall påverkas beloppet också av föräldrarnas inkomster. Studerandens egna
inkomster inverkar alltid på rätten till studiepenning. Studiepenningen är skattepliktig inkomst och
beviljas inte till personer under 17 år. Ytterligare information: www.kela > Studerande > Studiestöd.
Bostadstillägg
Bostadstillägget är en skattefri förmån. Det kan betalas till en studerande som inte har barn, som bor i
hyreslägenhet, i bostadsrätt eller i ägarbostad eller genom särskilt hyresavtal på internat. Även
studerande som har barn och som på grund av studierna bor i hyresbostad på annan ort än den
övriga familjen kan få bostadstillägg.
Bostadstillägg beviljas endast för studiemånaderna för den bostad den studerande bor i under
studietiden. Bostadstillägg kan även betalas till personer under 17 år. Bostadstilläggets belopp är 80
procent av de godtagbara boendekostnaderna i hyresavtalet. Bostadstillägget ligger mellan 26,90 och
201,60 euro per månad. Bostadstillägg betalas inte för hyra som är mindre än 33,63 euro per månad
och inte för den del som överstiger 252 euro per månad. Om studeranden bor i en bostad som hyrs ut
15 (28)
eller ägs av studerandens förälder/föräldrar, är bostadstillägget högst 58,87 euro per månad. Beloppet
på bostadstillägget för studerande vid folkhögskolor och utomlands hittas på adress www.kela.fi >
Studerande > Studiestöd.
Bostadsbidrag
Studerande som inte har rätt till bostadstillägg kan ansöka om allmänt bostadsbidrag.
Studielån
Studerande som får studiepenning eller vuxenutbildningsstöd har rätt till statsgaranterat studielån.
Också en studerande som här rätt till barnbidrag (dock inte gymnasiestuderande), som inte bor hos
sina föräldrar har rätt till lånegarantin om han eller hon på grund av föräldrarnas inkomster skulle ha
rätt till studiepenning. Man kan ansöka om studielån från banken när man blivit beviljad lånegaranti.
Statsgarantin beviljas för hela studietiden, men garantibeslutet ges endast för ett år i taget.
FPA kan på vissa villkor och efter ansökan som räntebidrag till låginkomsttagare betala studielånets
räntor som förfaller, men inte dröjsmålsräntor eller bankens avgifter. Som låginkomsttagare räknas en
person vars bruttoinkomster under en fyra månaders granskningsperiod närmast innan räntan förfaller
till betalning är högst 1 119 euro per månad. En eventuelll makes inkomster inverkar inte på om en
person får räntebidrag eller inte. Inkomstgränsen är högre om den sökande har minderåriga barn att
försörja. Ansökan om räntebidrag bör lämnas in senast två månader efter den månad då räntan
normalt förfallit till betalning.
Studielånsavdrag
En högskolestuderande kan få studielånsavdrag i beskattningen om han eller hon avlägger
högskoleexamen inom en bestämd tid och har tagit emot sin studieplats under läsåret 2005–2006
eller senare. Studielånsavdraget är 30 procent av den del av studielånet som överstiger 2 500 euro.
Personer som har avlagt examen får beslutsförslaget och beslutet om studielånsavdrag utan
ansökan. Personer som har studerat utomlands bör meddela sin examen till FPA.
Befrielse från återbetalning av studielån
Då studielånet som grundar sig på statsborgen är betalt till banken, kan låntagaren från FPA ansöka
om befrielse från betalning till FPA på grund av varaktig arbetsoförmåga eller tidsbestämd
arbetsoförmåga som varat i minst fem år. Beviljandet av full betalningsbefrielse förutsätter dessutom
att återkrav av hela skulden kan anses vara oskäligt med hänsyn till den sökandes ekonomiska
situation och andra omständigheter.
Vuxenutbildningsstöd
Med vuxenutbildningsstöd och statsgaranti för studielån i anslutning till det understöds personer i ett
anställningsförhållande eller som är företagare och som studerar på eget initiativ. Stöd kan beviljas till
sökande som arbetat i minst åtta års tid och vars nuvarande anställningsförhållande varat i minst ett
år. Sökanden ska vara studieledig från sitt förvärvsarbete och frånvaron från arbetet på grund av
studier bör pågå i minst två månader utan avbrott.
16 (28)
Vuxenutbildningsstöd betalas för högst 18 månader. Ansökan om vuxenutbildningsstöd görs hos
Utbildningsfonden: www.koulutusrahasto.fi.
Mer information om jämkat vuxenutbildningsstöd finns hos Utbildningsfonden: www.koulutusrahasto.fi
Stöd för närståendevård
Med stöd för närståendevård avses den ersättning och de tjänster som erbjuds för att trygga vård av
eller annan omsorg om en närstående. Avsikten med stödet är att undvika att personen placeras på
en institution. Vårdararvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Stödet för
närståendevårdare är en anslagsbunden tjänst som beviljas enligt kommunens prövning.
Storleken på vårdararvodet varierar kommunvis. Minimiarvodet är 374,51 euro per månad. Om
närståendevårdaren för en kort tid är förhindrad att sköta sitt arbete till exempel på grund av
terminalvård eller annan tung förändringsfas, är vårdararvodet minst 749,01 euro per månad. Stödet
är skattepliktig inkomst för vårdaren och berättigar till pensionsskydd.
Vårdaren och kommunen ingår tillsammans ett avtal som innehåller en vård- och serviceplan. Av
avtalet bör förutom närståendevårdarens vård också framgå vilka andra tjänster som är nödvändiga
och hur vården ordnas under närståendevårdarens ledighet.
Stödmottagaren har rätt till minst tre dagars ledighet de månader då vårdarbetet är särskilt bindande.
Kommunen bör sörja för att vården ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. När
närståendevårdaren använder sin rätt till ledighet får den hemservice som den handikappade måste
utnyttja och som betalas med servicesedlar kosta högst 10,60 euro per dag.
Den avlösarvård som behövs under en närståendevårdares ledighet eller annan frånvaro har sedan
1.8.2011 kunnat ordnas genom ett uppdragsavtal, som kommunen ingår med en för uppgiften
lämpad avlösare. Vård med hjälp av avlösare ordnas i den vårdbehövandes hem. Kommunen
beslutar om storleken på vårdarvodet till avlösaren.
Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för mer information.
Serviceboende
Kommunen är ålagd att ordna med serviceboende för en gravt handikappad person som på grund
av sitt handikapp eller sin sjukdom fortlöpande, vid olika tider av dygnet eller i stor omfattning behöver
hjälp för att klara av sina dagliga sysslor.
Med serviceboende avses i handikappservicelagen både bostad och stödtjänster. Tjänsterna
dimensioneras enligt behovet. Serviceboende kan ordnas antingen i den handikappade personens
eget hem med hjälp av nödvändiga tjänster eller i ett servicehus, grupphem eller motsvarande.
De tjänster som hör till serviceboende kan till exempel ordnas med hjälp av hemservice, hemsjukvård,
stöd till närståendevårdare, personlig assistans eller genom att kombinera dessa stödtjänster. När ett
beslut har fattats om serviceboende i enlighet med handikappservicelagen, är dessa tjänster
avgiftsfria.
Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för mer information.
17 (28)
Sjukdagpenning och partiell
sjukdagpenning
Sjukdagpenning
Sjukdagpenningen ersätter den sökandes inkomstbortfall till följd av arbetsoförmåga om den sökande
förlorar sin förvärvsinkomst och har varit i förvärvsarbete tre månader innan arbetsoförmågan
inträdde. Om arbetsvillkoret inte uppfylls är storleken på dagpenningen 23,77 euro för vardagar när
arbetsoförmågan har fortgått i minst 55 dagar utan avbrott.
Man kan få sjukdagpenning för högst 300 vardagar. Om sjukdomen fortgår i över ett år, kan den
insjuknade ansöka om invalidpension.
Dagpenningen utbetalas vanligen utifrån den beskattningsbara årsinkomsten. Dessa uppgifter får
FPA direkt från skattemyndigheterna. Också personer med små inkomster eller utan inkomster kan
ansöka om sjukdagpenning från FPA. Då utbetalas minst 23,77 euro i sjukdagpenning per vardag
efter det att arbetsoförmågan fortgått minst 55 dagar utan avbrott. Företagare med FöPL-försäkring
har rätt till sjukdagpenning då de varit arbetsoförmögna insjuknandedagen och de därpå följande tre
dagarna.
Ansökan om sjukdagpenning görs hos FPA: www.kela.fi >Sjuk > Stöd när du blir sjuk. Till ansökan
bifogas ett noggrant uppgjort läkarutlåtande om arbetsoförmågan.
Ansökningstiden för sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning är två månader. Arbetsgivaren bör
ge de anställda anvisningar om praxis vid sjukfrånvaro och berätta om företagshälsovårdens roll.
Arbetsgivaren ska meddela företagshälsovården om en anställds sjukfrånvaro då sjukfrånvaron
pågått en månad i följd eller i flera upprepade kortare tillfällen. För fortsatt utbetalning av
sjukdagpenning efter 90 dagar behövs företagsläkarens utlåtande om möjligheterna att återvända till
arbetet.
Partiell sjukdagpenning
Syftet med den partiella sjukdagpenningen är att underlätta återgången till arbete efter en lång
sjukledighet. Partiell sjukdagpenning kan betalas genast efter den i sjukförsäkringslagen föreskrivna
självrisktiden (i allmänhet insjuknandedagen + 9 vardagar) samt som en direkt fortsättning på
sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning.
Återgången till deltidsarbete är ett frivilligt arrangemang och förutsätter att både arbetstagaren och
arbetsgivaren godkänner arrangemanget. Arbetstiden och lönen bör minska med 40 till 60 procent av
det ursprungliga. För företagare bör arbetsmängden minska med 40 till 60 procent jämfört med full
arbetsmängd.
Den partiella sjukdagpenningen uppgår till hälften av sjukdagpenningen.
Från den partiella sjukdagpenningen avdras samma förmåner som betalas på grund av samma
arbetsoförmåga. Partiell sjukdagpenning betalas för minst två veckor och högst 72 vardagar per
tvåårsperiod.
18 (28)
Ansökan om partiell sjukdagpenning görs hos FPA. Till ansökan bifogas ett avtal om deltidsarbete
och för företagare en utredning om minskning av arbetsmängden. Dessutom behövs ett Bläkarutlåtande med en utredning om den sökandes arbetsoförmåga och om att deltidsarbetet inte
kommer att äventyra arbetstagarens hälsa eller återhämtning. Man kan ansöka om partiell
sjukdagpenning retroaktivt för de två månader som föregår ansökan.
Avgiftstak för hälso- och sjukvården
Inom den offentliga hälso- och sjukvården är avgiftstaket för klientavgifter 636 euro per kalenderår.
I avgiftstaket räknar man in läkartjänster inom den öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi,
behandlingar i serier, sjukhusets poliklinikavgifter, avgifter för dagkirurgi och avgifter för kortvarig sluten
vård såväl inom hälso- och sjukvård som socialvård.
När avgiftstaket är nått får klienten i regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig
sluten vård sjunker till 15,10 euro efter att avgiftstaket nåtts. Avgifter för barn under 18 år räknas in i
vårdnadshavarens avgiftstak.
I avgiftstaket ingår inte avgifter för bland annat tandvård, sjuktransport, läkarintyg, avgifter för
laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (t.ex. röntgen, ultraljud eller magnetundersökning) på
remiss av privat läkare och inte heller inkomstrelaterade avgifter.
Kunden bör själv följa med när avgiftstaket nås och spara alla kvitton. Kvittona bör vid behov visas
upp innan man får ett intyg på att avgiftstaket är uppnått. Intyg får man från hälsovårdscentralen eller
någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Det finns ett särskilt uppföljningskort
som man kan få från de flesta hälsovårdscentraler för att underlätta uppföljningen. Om klientavgifterna
överskridit gränsen på 636 euro, har kunden rätt att få den överskridande summan i retur.
Man kan retroaktivt ansöka om ersättning för klientavgifter som överskrider avgiftstaket år 2012.
Utkomststöd
Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand och som kan beviljas om personens eller
familjens inkomster eller tillgångar inte räcker till för nödvändiga dagliga utgifter. Stöd beviljas i
allmänhet för en månad i sänder. Det ligger i kommunens ansvar att bevilja stöd. En brådskande
utkomststödsansökan bör behandlas samma dag eller senast följande vardag.
Sökanden har rätt att få ett icke-brådskande beslut inom 7 vardagar efter att ansökan inlämnats. Den
som ansöker om utkomststöd bör också personligen få möjlighet att träffa kommunens socialarbetare
eller socialhandledare senast inom 7 vardagar från det att klienten begärt det.
Försöket med en s.k. privilegierad inkomst fortsätter till utgången av år 2014. I försöket lämnas en del
av förvärvsinkomsterna obeaktade när utkomststöd beviljas. Minst 20 procent men högst 150 euro
per månad av förvärvsinkomsterna i den sökandes eller dennes familj kan lämnas obeaktade när
stödet beviljas.
I dagens läge består stödet av en grunddel och en tilläggsdel. I det grundläggande utkomststödet
bestäms grunddelen (ensamboende 477,26 €/mån. och ensamförsörjare 524,99 €/mån.) och s.k.
övriga grundutgifter separat.
19 (28)
Utgifter som täcks med det grundläggande utkomststödet är utgifter för kost och kläder, smärre hälsooch sjukvårdsutgifter, utgifter för personlig hygien och hemmets hygien, utgifter för lokaltrafik,
tidningsprenumerationer, tv-licens och telefon. Utöver dessa beaktas som s.k. övriga grundutgifter i
behövlig utsträckning bland annat hushållselektricitet, hemförsäkring och hälso- och sjukvårdsavgifter
som inte är ringa. Utöver det grundläggande utkomststödet kan man få en tilläggsdel som täcker
bland annat utgifter för boende, dagvårdsavgifter för barn samt andra utgifter till följd av en familjs eller
persons särskilda förhållanden.
Kommunen kan utöver det egentliga utkomststödet också bevilja ett förebyggande utkomststöd, men
bestämmer själv på vilka grunder detta sker.
Handkappbidrag
Handikappbidraget för personer över 16 år (FPA) är en ekonomisk ersättning vars syfte är att
främja mottagarens förmåga att klara av vardagen på egen hand när sjukdomen förorsakar men,
behov av hjälp, handledning och tillsyn eller särskilda kostnader.
Till dessa särskilda kostnader räknas sådana nödvändiga extra kostnader som sjukdomen eller
handikappet ger upphov till för att mottagaren ska klara sig i sitt dagliga liv, i arbetet eller i sina studier,
till exempel kostnader för sjukvård, resor, tjänster och kost.
Förutsättningen för beviljande av handikappbidrag är att den sökandes funktionsförmåga varit
nedsatt i minst ett år. Funktionsförmågan anses vara nedsatt då den sökandes förmåga att ta hand
om sig själv och att klara av de nödvändiga dagliga sysslorna samt arbete och studier försämrats till
följd av sjukdomen eller handikappet. När man bedömer funktionsförmågans nedsättning avser man
med den de allmänna olägenheter som sjukdomen eller handikappet medför i det dagliga livet.
Bedömningen sker utifrån medicinska men, hjälpbehov och särskilda kostnader.
Den sökandes inkomster eller förmögenhet påverkar inte beviljandet av handikappbidrag.
Handikappbidraget är skattefritt. Handikappbidrag kan beviljas under viss tid eller fortlöpande och
stödets belopp kan ändras eller upphöra helt om mottagarens förhållanden ändras. Handikappbidrag
kan utbetalas retroaktivt för högst sex månader. Handikappbidraget är indelat i tre kategorier. Det
lägsta handikappbidraget beviljas sökande med väsentliga men samt fortlöpande särskilda
kostnader till följd av sjukdom eller handikapp. De särskilda kostnaderna ska uppgå minst till
beloppet av det lägsta handikappbidraget per månad. Det lägsta handikappbidraget betalas inte
enbart på grund av särskilda kostnader.
Förhöjt handikappbidrag beviljas sökande med betydande men eller betydande särskilda kostnader
till följd av sjukdom eller handikapp. Bidrag kan också beviljas om sökanden behöver fortlöpande
handledning, tillsyn eller regelbunden hjälp med att klara av sina personliga rutiner, hushållsarbetet
och i skötseln av ärenden utanför hemmet. Sökanden kan till exempel behöva hjälp vid påklädning,
med personlig hygien, måltider och med att röra sig, samt i social samverkan. Förhöjt
handikappbidrag kan också betalas enbart på grund av betydande särskilda kostnader, varvid
kostnaderna bör vara minst lika höga som det beviljade stödet.
Specialhandikappbidrag beviljas gravt handikappade personer, men också personer som behöver
mycket hjälp dagligen för sina personliga rutiner eller om sjukdomen eller handikappet medför
synnerligen betydande särskilda kostnader. Sökande helt utan rörelseförmåga beviljas utan undantag
specialhandikappbidrag. Specialhandikappbidrag kan också beviljas enbart på grund av särskilda
kostnader.
20 (28)
Handikappbidragets storlek år 2013
grundbelopp
förhöjt belopp
högsta beloppet
92,31 euro/månad
215,40 euro/månad
417,68 euro/månad
Ansökan om handikappbidrag för personer över 16 år görs hos FPA: www.kela.fi > Pensionär >
Vårdbidrag för pensionstagare > Blanketter. I ansökan bör man redogöra för hur sjukdomen
begränsar det dagliga livet. Till ansökan fogas läkarutlåtande C av den vårdande läkaren eller
läkarutlåtande B om det innehåller tillräckliga uppgifter för beslut om handikappbidrag. FPA skickar ett
skriftligt besked om beslutet.
Befrielse från årlig fordonsskatt
En handikappad person kan få befrielse från den fordonsskatt som bärs upp årligen. Befrielsen får
man utan ansökan ifall innehavaren har fått ett beslut om återbetalning av bilskatt och detta finns
antecknat i fordonsregistret. Om återbetalningen av bilskatt inte finns tillgängligt hos
Trafiksäkerhetsverket TraFi (tidigare Fordonsförvaltningscentralen) bör man särskilt ansöka om
befrielse. Också personer som har parkeringstillstånd för handikappade kan få befrielse. Ansökan om
befrielse görs hos TraFi med blankett D602. Blanketten finns också hos polisen och på
besiktningsstationer. Närmare information från TraFi (www.trafi.fi).
Beskattning
I beskattningen kan långtidssjukdomens inverkan på skattebetalningsförmågan betraktas som
förmildrande omständighet. Tilläggsuppgifter från skatteförvaltningen: www.vero.fi.
I beskattningen kan långtidssjukdomens inverkan på skattebetalningsförmågan betraktas som
förmildrande omständighet i form av invalidavdrag. Invalidavdraget förutsätter att den skattskyldiges
invalidprocent är minst 30 procent.
I kommunalbeskattningen kan invalidavdrag göras om den skattskyldige har annan förvärvsinkomst
än pensionsinkomst. Avdragets fulla belopp är 440 euro.
I statsbeskattningen görs invalidavdraget från inkomstskatten. Invalidavdraget är 115 euro då
invaliditetsprocenten är 100 procent.
För att för första gången få invalidavdrag ska den skattskyldige skicka ett läkarintyg till
skattemyndigheterna. Av läkarintyget bör framgå vilken bestående invaliditetsgrad den skattskyldige
har och när invaliditetsgraden har fastställts. Invalidavdrag kan göras retroaktivt för fem år. Mer
information från skatteförvaltningen.
Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga
Om en persons eller hans eller hennes familjs skattebetalningsförmåga av någon särskild orsak blivit
väsentligt nedsatt, kan personen ansöka om avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. En sådan
särskild orsak är till exempel långvarig sjukdom. Väsentligt nedsatt skattebetalningsförmåga på grund
av sjukdom kan utgöra avdragsgrund när den skattskyldige eller dennes familjs sammanlagda
sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 700 euro och de samtidigt utgör minst 10
procent av de sammanlagda förvärvs- och kapitalinkomsterna hos den som ansöker om avdrag.
21 (28)
Avdraget beviljas enligt prövning även om kraven uppfylls. I prövningen beaktas egna samt makens
inkomster och tillgångar.
Inkomster som minskat på grund av arbetslöshet kan inte utgöra grund för beviljande av avdraget, om
inte också andra faktorer som väsentligt minskar skattebetalningsförmågan anknyter till
arbetslösheten.
Om underhållsskyldighet redan beaktats i underhållsskyldighetsavdraget, kan avdrag för nedsatt
skattebetalningsförmåga endast beviljas i särskilda fall. Avdragets fulla belopp är 1 400 euro.
Ytterligare information: www.vero.fi.
Ersättning av kostnader för undersökningar
och behandlingar hos privatläkare
FPA ersätter en del av kostnaderna för undersökningar och behandlingar som föreskrivits av
privatläkare. Ersättningen är högst 75 procent av den taxa som fastställts för undersökningar och
behandlingskostnader i sjukförsäkringen. Från ersättningen avdras självriskandelen 13,46 euro.
Läkararvodet kan överskrida den taxa som fastställts i sjukförsäkringen, men ingen ersättning
utbetalas för den överskridande delen. Från och med 1.1.2013 förenklades ersättningssystemet så att
man direkt uppger ersättningarna i eurobelopp.
Man kan ansöka om ersättning till exempel för laboratorieundersökningar, sjukvårdsåtgärder och
fysioterapi som föreskrivits av privatläkare. För undersökningar och åtgärder som föreskrivits på en
gång uppbärs endast en självrisk. Ett undantag är fysioterapi, för vilken självrisken alltid dras av
separat. För en undersöknings- eller vårdserie ersätts högst 15 vårdtillfällen.
I allmänhet avdras FPA-ersättningen för undersökningar och behandlingar hos privatläkare redan på
mottagningen. Vid behov kan man också ansöka om FPA-ersättning själv: www.kela.fi > Sjuk > Stöd
när du blir sjuk > Blanketter (SV 127r), till vilken bör bifogas undersöknings- och behandlingsordination
samt betalningskvitto. Ansökan bör skickas in inom sex månader efter betalning.
Ersättning av privatläkararvoden
FPA ersätter en del av privatläkararvodena. FPA fastställer ersättningarna för läkararvoden i
eurobelopp (taxor). Ersättningstaxan anger ersättningen direkt i eurobelopp. Den gör det enklare att
jämföra prisnivåerna hos olika privata hälso- och sjukvårdsproducenter. Kunden får i allmänhet
ersättningen redan på mottagningen genom att uppvisa sitt FPA-kort. Ersättningen är högst 60
procent av den fastställda taxan för privatläkararvoden. Läkararvodet kan överskrida den taxa som
fastställts i sjukförsäkringen, men ingen ersättning utbetalas för den överskridande delen. Ansökan
görs hos FPA på blankett SV 120r eller motsvarande av FPA godkänd blankett, kvitto och en ifylld
ersättningsansökan. Ansökan bör lämnas in till FPA inom sex månader efter betalning.
Var ansöker jag om tjänster och understöd?
Hos kommunens hälsovårdsväsen
Frikort (Avgiftstak för den kommunala hälso- och sjukvården)
Hemsjukvård
Hjälpmedel
22 (28)
Hälso- och sjukvårdens rehabiliteringstjänster
Mun- och tandvård
Patientombud
Primärvård (Öppenvård)
Sjukhustjänster
Hos kommunens socialväsen
Ekonomi- och skuldrådgivning
Hemsjukvård
Hemtjänst
Social kreditgivning (kommunvis)
Socialombud
Stöd för anskaffning av bil
Stöd för närståendevård
Sysselsättningsstöd (i en del kommuner, tillägg till TE-byråns lönesubvention)
Utkomststöd
Handikappservice för gravt handikappade hos kommunens socialväsen
Färdtjänst, ledsagarservice
Personlig assistent för gravt handikappade
Redskap och anordningar i bostad
Serviceboende
Ändringsarbeten i bostad
Behovsprövad handikappservice hos kommunens socialväsen
Ersättning av extra kostnader för kläder
Ersättning av särskilda extra kostnader
Redskap, maskiner och anordningar för att klara av de vardagliga sysslorna
Rehabiliteringshandledning och anpassningsträning
Stöd för närståendevård
Hos FPA
Allmänt bostadsbidrag
Bostadsbidrag för pensionstagare
Ersättning av behandling och undersökning hos privatläkare
Ersättning av läkemedelskostnader
Ersättning av privatläkararvoden
Ersättning av resekostnader
Handikappstöd för personer över 16 år
Pension (ålderspension, garantipension, deltidspension, partiell invalidpension, invalidpension,
rehabiliteringsstöd, delrehabiliteringsstöd)
Rehabilitering
Rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspennig för unga
Skolresestöd
Sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning
Studiestöd
Vårdbidrag för pensionstagare
23 (28)
Hos polisstationen
Parkeringstillstånd för fordon (för handikappade)
Hos skattebyrån
Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga
Hushållsavdrag
Invalidavdrag
Hos tullstyrelsen
Återbäring av bilskatt
Riksomfattande rättshjälpsinfo
tel. 0100 86 200 kl. 13.30–14.30 vardagar t.o.m. utgången av år 2013.
Skuldlinjen
Skuldlinjen erbjuder kostnadsfri telefonrådgivning på nummer 0800 9 8009 för personer och anhöriga
till personer med ekonomiska problem p.g.a. olika skulder och obetalda avgifter.
Folkpensionsanstaltens riksomfattande servicenummer vardagar kl. 8–18
Arbetslöshetsstöd
Barnfamiljer
Bostadsbidrag
Efterlevandepensioner
Flyttning till och från Finland
FPA-kort/EU-sjukvårdskortet
Handikappförmåner
Pensionsärenden
Rehabilitering
Sjuk
Studerande
Värnpliktig
Information om utbetalningsdagar
(dygnet runt varje dag)
020 692 230
020 692 226
020 692 221
020 692 228
020 692 227
020 692 223
020 692 231
020 692 222
020 692 225
020 692 224
020 692 229
020 692 220
020 634 0220
Patientens rättigheter (Hälso- och
sjukvårdslagen)
1) Rätt till god vård och gott bemötande
•
Rätt att årligen välja vilken hälsostation som ska ansvara för vården inom kommunen /
samarbetsområdet, samt att i samförstånd med läkare eller tandläkare välja enhet för
specialiserad sjukvård inom specialupptagningsområdet. (Specialupptagningsområdena är
fem till antalet och de har bildats kring landets universitetscentralsjukhus.)
24 (28)
•
Rätt att välja den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvårdsenheten som ska behandla
patienten.
•
Rätt att få vård i enlighet med nivåstruktureringskriterierna i Rekommendationer för god
medicinsk praxis samt i Enhetliga grunder för icke-brådskande vård.
•
Rätt till nödvändig medicinsk rehabilitering anordnad av kommunen inom lagstadgade
tidsgränser när rehabiliteringsansvaret mellan FPA och kommunen inte ännu har klarnat.
•
Rätt till förstklassig och trygg vård i enlighet med de planer för kvalitetskontroll och
patientsäkerhet som hälso- och sjukvårdsenheterna har upprättat, de planer för ordnande av
hälso- och sjukvård som kommunerna inom sjukvårdsdistriktet har upprättat och i enlighet
med avtal om ordnande av sjukvård i samkommunerna inom specialupptagningsområdet.
•
Personer med ålderspension och anhöriga har rätt att få hälsorådgivningsservice inom
kommunen; dessutom möjlighet till kommunens frivilliga hälsogranskningar och hembesök.
2) Rätt till insyn i patientjournalen
•
Rätt att på ett begripligt sätt få uppgifter om det egna hälsotillståndet, vårdens betydelse samt
vårdalternativ. Rätt att vägra ta emot uppgifter; dessutom kan läkaren underlåta att ge
uppgifter som allvarligt kan skada patientens hälsa.
•
Rätt till anteckning i journalhandlingarna om patienten har getts/inte har getts uppgifter som
hänför sig till vården.
•
Rätt att granska uppgifterna i de egna journalhandlingarna.
•
Rätt till rättelse av fel i journalhandlingarna.
3) Självbestämmanderätt
•
Rätt till vård som sker i samförstånd med patienten.
•
Rätt att neka också nödvändig vård, läkaren bör dock förklara innebörden av att patienten
vägrar att ta emot vård.
•
Om inget samförstånd mellan patienten och läkaren nås, är det i sista hand läkaren som
beslutar om vård på medicinska grunder.
•
Patienten har inte rätt till vilken vård som helst som han eller hon önskar.
4) Rätt till en erforderlig vårdplan
•
Rätt att vid långvarig icke-brådskande hälso- och sjukvård vid behov få en skriftlig plan om
vård, undersökning, medicinsk rehabilitering eller motsvarande.
•
Rätt till en plan som uppgörs i samband med patienten. Planen uppgörs vanligen på den egna
kommunens hälsovårdscentral eller också godkänner patientens egen hälsovårdscentral en
på annat håll uppgjord plan.
25 (28)
•
Rätt att av en läkare inom den offentliga hälso- och sjukvården begära en ny omfattande
hälso- och vårdplan som görs på THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) elektroniska blankett,
som innefattar bl.a. en diagnosförteckning samt en förteckning över läkemedel, laboratorieoch röntgenuppföljningar, uppföljningsbesök hos specialister enligt vårdinrättning samt
ansvarsperson, samt på begäran anvisningar för förfarande när sjukdomen plötsligt förvärras,
t.ex. vårdenhet som ger akuta ledinjektioner.
•
Skyldighet att se till att läkaren får tillgång till alla nödvändiga patientjournaler från tidigare
vårdinrättningar, också från företagshälsovården och privatläkare.
•
Rätt att få kopia av den egna planen, och en uppdatering av planen allt efter behov.
•
Rätt till vård på hälsovårdscentralen på den ort där patientens egen fritidsbostad finns eller i
den kommun där patienten arbetar ifall en vårdplan har blivit uppgjord på hemkommunens
hälsovårdscentral och ifall det i vårdplanen finns en anteckning om regelbunden eller längre
vistelse på annan ort.
5) Tidsgränser för icke-brådskande vård
•
Alla har rätt till icke-brådskande offentlig hälsovård, också tandvård, inom den maximala
väntetiden.
Hälsovårdscentraler:
•
Rätt att omedelbart få kontakt med hälsovårdscentralen vardagar under tjänstetid. Väntetiden
för att få kontakt per telefon får inte överskrida 5 minuter eller så ska hälsovårdscentralen ringa
tillbaka under samma dag.
•
Rätt att inom 3 dagar få en bedömning av vårdbehovet av läkare eller annan yrkesutbildad
person inom hälso- och sjukvården.
•
Rätt att få en tid till mottagning på hälsovårdscentralen inom 3 vardagar om situationen så
kräver.
•
Rätt att få vård på hälsovårdscentralen inom 3 månader och inom den specialiserade
sjukvården inom 6 månader.
Sjukhus:
•
Rätt att av en yrkesutbildad person på sjukhus inom 3 veckor efter att remissen har anlänt få
vårdbehovet bedömt antingen utifrån remissen eller genom att kallas till undersökning.
•
Rätt att få en specialistläkares bedömning och diagnostiska avbildnings- eller
laboratorieundersökningar inom 3 månader efter att remissen har anlänt till sjukhuset.
•
Rätt att inom 6 månader få den vård som en yrkesutbildad person på sjukhus har bedömt
som nödvändig.
•
Rätt att på annat håll, utan extra kostnader, få den vård som sjukhuset anordnar ifall sjukhuset
inte självt kan erbjuda vård inom utsatt tid.
•
Rätt att få information om tidpunkten för vård.
26 (28)
Patientens rättsskyddsmedel
•
•
•
•
•
•
Möjlighet att reda ut missförstånd, misstag eller brister omedelbart med vårdpersonal/chef.
Rätt att kontakta en patientombudsman ifall ovannämnda diskussioner inte hjälper.
Rätt att inlämna en skriftlig anmärkning till vårdinrättningens högsta chef .
Rätt att inlämna en skriftlig klagan till regionförvaltningsverket (www.avi.fi) eller till Tillståndsoch tillsynsverket för social- och hälsovården (www.valvira.fi).
Rätt att inlämna ett klagomål till riksdagens justitieombudsman eller justitiekansler.
Rätt att ansöka om ersättning för personskador som uppstått i samband med vård hos
Patientförsäkringscentralen samt för överraskande biverkningar av läkemedel från
Läkemedelsskadeförsäkringspoolen.
Kunskap och stöd hos Reumaförbundet i
Finland och dess medlemsföreningar
Reumaförbundet i Finland påverkar och övervakar rättigheter för personer insjuknade i sjukdomar i
stöd- och rörelseorganen, stöder sina medlemsföreningars arbete och förstärker de insjuknades
sociala nätverk. Vårt syfte är att främja god vård, rehabilitering och social trygghet för personer som
har insjuknat i eller blivit funktionshindrade till följd av långvariga reumatiska och övriga sjukdomar i
stöd- och rörelseorganen. Vi erbjuder våra medlemsföreningar, medlemmar samt regionala och
lokala aktörer många sätt att påverka social- och hälsovårdens tjänster och hjälper dem att hitta de
tjänster de behöver.
Medlemsföreningarna anordnar olika typer av evenemang med experter på olika områden,
verksamhetsgrupper (också motionsgrupper), kurser, klubbkvällar och utfärder, där man förutom
kunskap får mentalt stöd av personer i samma livssituation. Våra medlemsföreningars
kamratstödsnätverk och utbildade frivilligarbetare erbjuder stöd och rådgivning till alla som är i behov
av sådant. Våra större föreningar har dessutom rådgivnings- och handledningservice.
Många lokalföreningar samarbetar med den kommunala hälso- och sjukvården. Eftersom
kommunerna i allt högre grad själva bestämmer hur hälso- och sjukvården i kommunen ordnas, har
lokalföreningarnas betydelse ökat i egenskap av övervakare av egenvård för reumatiker.
Medlemsorganisationernas kontaktuppgifter finns på adress www.remaliitto.fi > Linkit >
JÄSENYHDISTYKSET.
Reumaförbundet i Finland anordnar utbildning, handledning och rådgivning om bland annat social
trygghet, lobbyverksamhet och bevakning av rättigheter. Medlemsföreningarna och medlemmarna
har tillgång till mångsidig telefonrådgivning. Vid frågor går det också att kontakta organisationsteamets
anställda och övriga personal. Föreningsnätet är en webbaserad tjänst för föreningsaktiva och
innehåller mycket information om medlemsservice för förbundets föreningar.
Information om social trygghet och om ändringar i den samma får man genom att regelbundet följa
med tidningen Reuma som ges ut av Reumaförbundet och genom att besöka förbundets webbplats.
Ytterligare information:
www.reumaliitto.fi
27 (28)
Verksamhetstemat för Reumaförbundet i Finland under verksamhetsåret 2013 är Kunskap lindrar
smärta.
Rehabiliteringscenter Apila
Rehabiliteringscenter Apila är det enda kunskapscentret i Finland som har specialiserat sig på
rehabilitering av personer insjuknade i reumatiska sjukdomar och som erbjuder service till personer
insjuknade i såväl vanliga som sällsynta reumatiska sjukdomar. Rehabiliteringscentret har 50-årig
erfarenhet av multiprofessionell rehabilitering för personer med reumatism och andra sjukdomar i
stöd- och rörelseorganen.
På Apila erbjuds rehabilitering för alla åldersgrupper. Förra året var den yngsta rehabiliteringsklienten
endast några månader gammal och den äldsta nästan 100 år. Genomsnittsåldern för Apilas klienter
var 46 år. Vid sidan av grupp- och individuell rehabilitering anordnar Apila också Aslak- och Tykrehabilitering, som upprätthåller arbetsförmågan, samt öppen rehabilitering. Sjukdomar i stöd- och
rörelseorganen orsakar mest sjukfrånvaro och är en betydande orsak till förtidspension och till nedsatt
funktionsförmåga.
Tidpunkter för och innehåll i Apilas rehabiliteringskurser finansierade av FPA hittar du på adress:
www.reumaliitto.fi/apila/
Ansökan till rehabiliterings- och anpassningsträningskurser
Skicka en rehabiliteringsansökan (KU 132r) till FPA:s lokalbyrå. Bifoga ett B-intyg där läkaren förordar
rehabilitering. FPA beslutar om rehabilitering och skickar vanligen ett svar inom fem veckor. Kurserna
genomförs vanligen som grupprehabilitering. Om läkaren anser att en person skulle gagnas av
individuell handledning eller om kurstidpunkten inte passar personen i fråga, kan läkaren i B-intyget
rekommendera en individuell rehabiliteringsperiod i stället för kurs.
Ansökan till kurser för personer med sällsynta sjukdomar
Förhandsurvalet till kursen görs på Apila. Rehabiliteringsansökan (KU 132r) jämte läkarintyg där
läkaren förodrar rehabilitering skickas till: Kuntoutumiskeskus Apila, ”Harvinaisten esivalinta”,
Reumantie 6, 36200 Kangasala. Ansökningstiden avslutas tre månader före kursstart. Det slutliga
rehabiliteringsbeslutet fattas av FPA.
Obs. Ansökan till FPA:s rehabilitering ändras i årsskiftet. Då slopas förhandsurvalet.
Ansökan till individuell rehabiliteringsperiod
Ansökan till en individuell rehabiliteringsperiod görs på samma blankett KU 132r) som till kurserna.
Ansökan skickas till FPA:s lokalbyrå. Till ansökan bifogas ett B-intyg som förordar rehabilitering.
Rehabiliteringsklienten och Apila kommer tillsamman överens om tidpunkten för rehabilitering.
Apilas socialhandledare Sari Nousimaa besvarar frågor om rehabilitering:
tel. (03) 2716 293 eller sari.nousimaa(at)kuntoutumiskeskusapila.fi
Telefontider: må–to 11.30–12.30, fr 11.30–12.00
www.kuntoutumiskeskusapila.fi
28 (28)