Transcript Mitt i allt 1/2011

ti t
M
ing
t
l
la
i
1
1
20
m
e
eh
■ Aktuellt
1•
Garantipension
per telefon. s. 3
rj
a
ll v
ti
n
n
id
st
Hälsan
Mediciner och motion håller
osteoporosen i styr. s. 8
A:
P
F
n
Hem&Familj
Barn ska inte medicineras
som små vuxna. s. 10
n
Studier&Jobb
En tolk kan behöva
digiterminologi till
teckenspråk. s. 11
En
­hundring
till
Garantipensionen
ger Irja Ukkonen
en liten guldkant
på tillvaron.
Sidorna 7−8
FPA
stöd
s. 12–15
Kela
Benefits
s. 16–17 Aktuellt n 3
2
Mitt i allt
Tidningen Mitt i allt – Elämässä
är ett offentligt meddelande
som delas till varje hem.
Nummer 1/2011 delas ut 20.2.-2.3.
Garantipensionen
höjer de minsta
pensionerna
Årgång 39
År 2011 utkommer 2 nummer.
Följande nummer utkommer
i oktober 2011.
Utgivare
Folkpensionsanstalten (FPA)
Redaktionen
[email protected] eller
[email protected]
tfn (växel) 020 634 11
Adress PB 450, 00101 Helsingfors
I
www.fpa.fi/mittiallt
Redaktionen svarar endast
för beställt ­material.
Utdelningen
Suomen Suoramainonta Oy.
tfn (09) 5615 6417
eller webblanketten
suora.net/kelajakelut
Chefredaktör
Seija Kauppinen
Redaktionssekreterare
Tua Kyrklund
Sekreterare
Christel Stenström
Ombrytning
BOTH Oy
Omslagsbild
Juha Törmälä
Taltidningen
(ISSN 1798-5374)
Mitt i allt kan beställas som taltidning
från Förbundet Finlands Svenska
Synskadade rf.
Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsingfors,
tfn (09) 6962 3010
Upplaga
ca 2,7 miljoner
Tryckeri
Sanomapaino Oy, Vanda
ISSN 1798-5358
M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 1
nana uitto
Ledaren n Februari 2011
gäller
120 000
pensionstagare.
mars börjar FPA betala ut garantipension till
dem vars pension är lägre än 687 euro i månaden. De utgör ungefär tio procent av pensionstagarna eller 120 000 personer. Av dem är 65
procent kvinnor. Därför kan man säga att garantipensionen förbättrar situationen särskilt för kvinnor
med låga inkomster. En annan grupp som gagnas av
garantipensionen är de som har blivit sjukpensionerade i unga år och därför inte har hunnit tjäna in arbetspension.
Garantipension kräver att man ansöker om den. För
pensionstagarna vore det behändigt att få garantipension utan ansökan. Tråkigt nog är det inte möjligt, eftersom garantipensionsbeloppet är beroende av alla
andra pensioner och motsvarande regelbundna ersättningar, som pensionstagaren får från Finland eller utlandet. FPA har inte uppgifter om dem alla. De övriga
pensionerna minskar garantipensionsbeloppet. Ungefär hälften av dem som kommer att få garantipension
saknar arbetspension, vilket innebär att garantipensionen innebär en betydlig förbättring i utkomsten.
FPA försöker göra ansökan om garantipension så
enkel som möjligt. Var och en kan av olika alternativ
välja den form av ansökan som passar en själv bäst.
I slutet av januari skickade FPA ut brev med förhandsifyllda ansökningsblanketter till alla dem som
får folkpension till fullt belopp. För dem är det enklast
att söka garantipension genom att komplettera blanketten och skicka den tillbaka till FPA i det bifogade
returkuvertet. Portot är betalt.
Det går också att ansöka om garantipension, utan
blankett, per telefon genom att ringa FPA:s servicenummer för pensionsärenden. Ett annat alternativ är
att man gör ansökan muntligt genom ett besök på FPAbyrån.
Ansökningsblanketter finns att få på FPA-byråerna
och på samservicekontor. Blanketten kan också skrivas
ut på FPA:s webbplats. På webbplatsen finns också annan nyttig information om garantipension och svar på
vanliga frågor. Vid behov får man hjälp med att fylla i
blanketten via servicenumret.
Garantipensionsansökningarna kommer under vårens lopp att kräva ungefär 200 personers arbetsinsats. Det går inte att undvika en ansökningsrusch, men
största delen av ansökningarna borde vara handlagda
före sommaren. Det är alltså inte skäl till oro, om garantipensionsbeslutet verkar dröja.
Garantipensionen har en sex månaders retroaktiv
ansökningstid. Det betyder att man kan få sin garantipension från och med början av mars även om man
ansöker om den först i september.
FPA strävar till att på många sätt försäkra sig om att
alla som har rätt till garantipension också får sin garantipension. Anhöriga kan dock hjälpa till genom att påminna pensionstagarna om den nya pensionen. Lyckligtvis har också massmedierna lyft fram garantipensionen, så informationen torde ha nått dem som behöver den eller åtminstone deras anhöriga.
Seija Kauppinen
Garantipension per telefon
Nästan 80 000 pensionärer har i februari fått ett brev om garantipension från FPA.
Frågor får svar
n Hur vet FPA var vi bor?
FPA får automatiskt uppdaterade
uppgifter från befolkningsregistret,
svarar FPA:s jurist Mikko Horko som
är specialist på frågor om bostadsbidrag.
Adressförändringar som görs till
magistraten uppdateras i befolkningsregistret och förmedlas därifrån
till FPA. Från samma register får FPA
också uppgifter om födda och döda.
Eftersom det dröjer innan FPA får
uppgifter från befolkningsregistret,
lönar det sig alltid att också göra
adressanmälan direkt till FPA. Kunden är skyldig att meddela FPA om
förändrade situationer, som påverkar
förmånerna. Det är också i kundens
När man ansöker om garantipension per telefon ställer kundrådgivaren vissa frågor för att försäkra sig om att det är rätt person som ringer, berättar Camilla Lillkaas. Hon är
en av de 50 som tar emot telefonansökningar om garantipension.
eget intresse att adressen är korrekt,
till exempel för att undvika överbetalning av stöd.
Uppgifter om var vi bor och med
vem inverkar på största delen av
FPA:s förmåner, antingen direkt eller
indirekt. Därför är det viktigt att
flyttanmälningarna görs i tid.
FPA kan också begära utredningar om boendeuppgifter exempelvis
om någon ny invånare flyttar in i
samma bostad.
I en del bostäder, t.ex. studiebostäder, byts invånarna ofta. Tidigare
invånare kan bli kvar och spöka eftersom de glömt att göra flyttanmälan och därmed är registrerade på sin
gamla adress.
Sådana ”spöken” blir man av
med genom att begära att magistraten tar bort registeruppgifter om invånare som inte längre bor i lägenheten.
Satu Kontiainen
Med brevet följde en förhandsifylld ansökningsblankett, men man kan också ansöka om garantipension
per telefon.
50 kundrådgivare på FPA:s kontaktcenter kommer
att ta emot ansökningar om garantipension per telefon. Camilla Lillkaas, som jobbar i Jakobstad är en
av dem.
– Under samtalet begär jag kundens personnummer och säkerställer att det verkligen är kunden i fråga som ringer, men några tilläggsfrågor. Därefter kontrollerar jag att personen bor i Finland.
– I följande skede frågar jag vilka pensioner kunden får för tillfället och om kunden har andra pensionsansökningar anhängiga. Om kunden endast får
pension från Finland behöver vi ingen utredning över
pensionsbeloppen.
Däremot ska de som har utländsk pension skicka
FPA kopior av de färskaste betalningsmeddelandena från den utländska pensionsanstalten.
Under samtalets gång för Camilla in uppgifterna i en elektronisk
ansökningsblankett, och så är ansökan gjord.
– Ungefär 116 000 personer kom-
mer att få garantipension. På grund
av det höga antalet kommer handläggningen att ta längre än vanligt,
2−3 månader. Under den tiden fortsätter FPA att betala ut folkpensionerna som vanligt.
Ring och sök
garanti­pension
020 692 222.
Ansökan hinner ännu i september. Garantipen-
sionsansökan har nämligen en retroaktiv ansökningstid på sex månader. Det betyder att FPA kan betala ut
garantipension i efterskott från och
med mars, fastän ansökan skickas
in först i september.
– När FPA har fattat beslut om
garantipension får kunden hem ett
brev om beslutet. Om handläggare
märker att någon uppgift fattas, blir
kunden kontaktad i frågan, intygar
Camilla.
En pensionstagare har rätt till
garantipension om den totala summan av alla pensioner understiger
687 euro i månaden.
Alla som har rätt till garantipen-
sion kan ansöka om garantipension
per telefon, också om de inte har fått något brev från
FPA eller om de tappat bort brevet.
Satu Kontiainen
1 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
Aktuellt n 5
4 n Aktuellt
Politices magister och
frilansskribent från Helsingfors
Det sinar igen
J
ag minns känslan väl, fastän det är över tjugo år sedan.
Det är bara början av april, men studiestödet har sinat. Jag har igen levt över mina
tillgångar. Det är dyrt att sitta på barer i vårt
land, men en studerande måste ju också få leva studieliv.
Jag törs inte be av föräldrarna: ”Har du inte studielån?”
Det gällde alltså att hitta tillfälliga jobb, som det
fanns åtminstone på den tiden. Sedan dess har världen och arbetslivet förändrats. Man ska kunna och
hinna mer. Lagerkarlar kallas säkert Internal Logistics
Specialister.
Så jag delade ut post, körde paketbil, bar minkskinn
på pälsauktionen, buntade broschyrer om American
Express-kort. Alla intressanta jobb på sätt och vis, men
de främjade inte studierna.
Åren gick. En dag fick jag ett brev: Ni beviljas inte
längre studiestöd. Det blev slut på svirandet, och närapå också med studierna. Jag var tvungen att söka ordentligt jobb.
Chefen på en liten teater räckte sin hjälpande hand
och jag blev teatermusiker och skådespelare. På sommarlovet fick jag min pro gradu klar och blev också sociolog. Man kan knappast tänka sig
en mera meningslös examen, men
den var bättre än att aldrig bli färdig.
Hade det lönat sig att studera
snabbare? Visst. Men jag var från
början ointresserad av hela branHar du
schen, lat och saknade mål. Jag blev
inte riktigt någonting. Eller visst blev
­inte
jag; musiker, skådespelare, skribent
­studieoch vandrare, men sådär sett ur stulån?
diebranschens perspektiv.
Kanske det var bra i alla fall? Det
får jag aldrig veta. Det finns ingen
väg till den alternativa verkligheten.
Den vägen växte igen för länge sedan. Kvar finns bara de verkligheter
som förgrenar sig framåt från denna
dag, från mina egna beslut. Och andra människors beslut.
Många gånger har jag ångrat, att jag inte skaffade ett
ordentligt yrke som hade erbjudit en säker utkomst: lärare, präst, kock, fysioterapeut. Konstnärslivet kan visserligen vara omväxlande och intressant, men det är så
osäkert att man får ångest. Jag öppnar inte längre det
årliga brevet om hur stor eller snarare ynklig arbetspension jag kommer att få.
Jag har på sätt och vis slösat bort mitt liv och har en
ålderdom i fattigdom att vänta. Jag avundas mina studiekamrater som blivit professorer och direktörer för
forskningsanstalter. En del har försvunnit i samhällets
gråzoner. Jag är inte marginaliserad, men är rädd att
ens titta åt det hållet.
Studerande: Välj en vettig bransch, som intresserar
er och söla inte med studierna.
Om ni ska bli dagdrömmare får ni i era böner be
att välfärdssamhället inte smulas sönder under er. Då
hamnar humanister, som endast samlat på sig allmänbildning, och livskonstnäreri verklig knipa.
M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 1
Det europeiska sjukvårdskortet blev en succé på resemässan. Riikka-Helena Tuominen hade kortet från förut,
men nu tog Mikko Kari tillfället i akt och beställde ett för sig själv.
När det inte räcker
med plåster
Europeiska sjukvårdskortet ger trygghet på resan.
På resemässan blev kortet en succé.
Under de fyra dagar som resemässan pågick i Helsingfors i januari beställde närmare 11 000 finländare ett europeiskt sjukvårdskort.
Också under de följande veckorna
fortsatte beställningarna i e-tjänsten och per telefon i rask takt.
Alla som är sjukförsäkrade i Finland, dvs. har ett FPA-kort, kan
gratis beställa ett europeiskt sjukvårdkort från FPA. Med kortet får
man akut sjukvård på samma villkor och till samma pris som vistelselandets befolkning. Finländska
staten står för de egentliga kostnaderna.
Hur skiljer sig kortet från en reseförsäkring?
– Det europeiska sjukvårdskor-
tet ger rätt till lagstadgad sjukvård,
medan de privata försäkringarna är
avsedd för privata sjukvårdstjänster. Båda kan behövas under resan,
säger chefplanerare Noora Heinonen på FPA:s hälsoavdelning.
En reseförsäkring kompletterar
det europeiska sjukvårdskortet.
Den kan ersätta skador på resegods
och eventuella resekostnader som
hör ihop med sjukvård. De flesta
läkarbesök avklaras också med en
vanlig reseförsäkring. Men i vissa
situationer är det europeiska sjukvårdskortet extra viktigt att ha med
på resan.
– Man kan inte alltid välja mellan privat och offentlig sjukvård,
särskilt inte på små orter, berättar
Heinonen.
Det europeiska sjukvårdskortet berättigar till vård också då
en långvarig sjukdom kräver akut
vård men också i samband graviditetskomplikationer och förlossning. De privata reseförsäkringarna kan ha begräsningar för vad
som ersätts.
I svårare fall, till exmpel om man
hamnar i en trafikolycka eller drabbas av stroke, ges vården inom ramen för den lagstadgade sjukvården, som i allmänhet är den offentliga sjukvården. Det är då det europeiska sjukvårdskortet behövs.
Pipsa Lotta Marjamäki
B e s t ä l l k o r t e t p å w e bb e n e l l e r p e r t e l e f o n
n Om du har ett FPA-kort kan du beställa ett europe-
iskt sjukvårdskort
n Gör beställningen på www.fpa.fi/etjanst. Logga in
med dina nätbankskoder.
n Du kan också beställa kortet för dig själv och dina
minderåriga barn per telefon 020 692 223.
n Kortet skickas hem. Det förnyas automatiskt med två
års mellanrum.
n Kortet kan användas i EU- och EES-länder samt i
Schweiz
n Läs mer på www.fpa.fi/ehic-sve
och www.fpa.fi/sjukutomlands.
Hos FPA
i ­annans
­ärende
Det kan komma situationer då
vi inte själva kan ta hand om våra
FPA-ärenden. Då kan vi ge någon
annan fullmakt att se till att våra
ärenden ändå rullar vidare.
På FPA:s webbsidor finns två
slags fullmaktsblanketter: en allmän och en begränsad fullmakt.
En fullmakt ska alltid vara skriftlig,
men den går också att formulera
fritt, alltså utan blankett.
FPA:s blankett VAL2r ger omfattande befogenheter. Exempelvis
kan gamla föräldrar ge sitt vuxna
barn fullmakt att ta hand om föräldrarnas alla FPA-ärenden.
Blankett VAL3r är en begränsad
fullmakt som ger den befullmäktigade rätt att sköta enbart vissa specificerade ärenden. Det kan till exempel vara en fullmakt för att ansöka om garantipension.
Ingen av fullmakterna ger rätt att
ändra förmånstagarens betalningsadress om det inte nämns speciellt
i fullmakten. Innehavaren av fullmakten har inte heller rätt att få
andra sekretessbelagda uppgifter
än sådana som behövs för att ärendet ska kunna skötas.
Så länge som man har rättshandlingsförmåga kan man för
olika ändamål ge specificerade
fullmakter till någon anhörig eller någon annan betrodd person.
Elina Minn
nana uitto
Kolumnen | Erkki Lampén
Lättläst på
flera språk
I år ger FPA endast ut lättlästa broschyrer för kunderna. Mera utförlig information
finns på FPA:s webbplats. Och
behöver man detaljerad information för den egna situationen är det bäst att ringa
FPA:s servicenummer eller
besöka FPA-byrån. De lättlästa broschyrerna utkom första
gången i fjol, då på finska och
svenska. I år ger FPA dessutom ut broschyrer på engelska,
estniska, ryska och samiska.
Populäraste
myndighetssajten
läs mera om
f u l l m ak t e r
n Fullmaktsblanketterna VAL2r ­(omfattande
­ efogenheter) och VAL3r (begränsad fullmakt)
b
kan laddas ner på FPA:s webbplats
www.fpa.fi > Blanketter > Besvär och fullmakt.
n Mer information om intressebevakning och an-
sökningsblankett för ansökan om fastställelse av
intressebevakningsfullmakt fås hos magistraterna: www.maistraatti.fi/sv/Tjanster/formyndarverksamheten
Man kan också vara förutseende
och genom en intressebevakningsfullmakt göra sig förberedd på att
den egna handlingsförmågan kan
försvagas. Då bestämmer man själv
vem som ska ta hand om ens angelägenheter, när man inte kan det
själv. Intressebevakningsfullmakten börjar gälla först efter att magistraten på ansökan har fastställt
den.
Heini Lehikoinen
Översättning Gunilla Bergström
Övervikten sitter i hjärnan
Den dolda avunden
”Hjärnkoll på vikten” är välkommen läsning för alla som tröttnat på att räkna kalorier. Här betonas i stället den roll som
hjärnans belöningssystem spelar. Hjärnan
får en kick av socker och andra snabba
kolhydrater. Hjärnan kallas i boken för
”den osynliga supermakten” eftersom de
flesta val vi gör sker omedvetet. Men genom att lära oss mer om hur hjärnan fungerar och välja kost därefter kan vi ta kontroll över blodsockerkurvan och vikten.
Den svenske hjärnforskaren Martin
Martin Ingvar
Ingvar och journalisten Gunilla Eldh ger i
& Gunilla Eldh:
Hjärnkoll på vikten.
boken ett helhetsperspektiv på viktNatur & kultur, 2010.
minskning och sammanfattar kunskapsläget på området. Fallbeskrivningar och
pedagogiska illustrationer gör boken
lättillgänglig. Här får man förklarat bland annat varför det är
bäst att skippa lightprodukter och hur stress orsakar kulmage.
Kostråden påminner om populära dieter som fokuserar på glykemiskt index och medelhavskost. Det är nyttig läsning inte bara
för alla som vill lägga om sina matvanor utan även för dem som
arbetar med kostrådgivning.
Avund är en av de känslor vi har svårast
att kännas vid. Det är till exempel sällan
man lyfter fram fenomenet avund på arbetsplatsen. Därför utgör den svenska
psykoterapeuten Marta Cullberg Westons
bok ”Avund och konkurrens” viktig läsning. Hon konstaterar att avund är konkurrenssamhällets skuggsida. Individuella
löner, en osäker arbetsmarknad och en
materialistisk kultur gör att vi snärjs i en
ständig prestations- och konsumtionsspiral. I en mer konstruktiv form kan avund
Marta Cullberg Weston:
verka sporrande men en mer destruktiv
Avund och konkurrens –
Känslor i vardagen
avund kan försätta oss i ett depressivt unNatur & kultur, 2010.
derläge eller ett aggressivt beteendemönster.
Författaren går igenom avunden i dess
olika former. Hon skriver om sambandet mellan samhällsutveckling,
ekonomi och avund, om hjärnforskningsrön om avund, avundens
plats i sagor och myter, avund inom familjen och på arbetsplatser.
Hon beskriver avunden från både den avundsjukes och den drabbades perspektiv. Hon ger även förslag på hur vi kan lära oss hantera avund.
Petra Ljung
Petra Ljung
FPA:s webbplats kela.fi var i
fjol den mest besökta myndighetssajten, visar undersökningen Julkishallinnon verkkopalvelut 2010.
FPA följs av skatteförvaltningens vero.fi och Lantmäteriverkets karttapaikka.fi. På
fjärde plats kom arbetsförvaltningens mol.fi.
I fjol besöktes FPA:s webbplats nästan 14 miljoner gånger. Ökningen har varit 20 % på
ett år. E-tjänsten och sidorna
för studerande och barnfamiljer är populärast.
Ansökningarna
kan dröja i vår
FPA ställer årligen upp mål
för hur länge handläggningen av olika ansökningar får ta
i medeltal. I år kommer pensionsansökningar att dröja
längre än vanligt på grund av
garantipensionsansökningarna. I höst ska situationen ha
normaliserats. De målsatta
handläggningstiderna finns på
www.fpa.fi/handlaggningstid.
Tidsbokning
till FPA-byrån
FPA inför mottagning enligt
tidsbokning för mera invecklade ärenden. Kunden kan få
förslag om förhandsbokad tid
exempelvis i ärenden som gäller flera förmåner eller i en
svår livssituation. Tills vidare fungerar tidsbokningen och
avbokningar via FPA:s servicenummer eller på FPA-byråerna.
1 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
6 n Pension
Sjukpension
tillåter inkomst
på 687 /mån
Sjuk- och invalidpensionärer
får från början av mars förtjäna ett belopp som motsvarar
garantipension utan att det
minskar pensionen. Därmed
stiger inkomstgränsen från
600 till 687 euro i månaden.
Om inkomsterna är högre
kan man också lämna sjukpensionen vilande för minst
tre månader eller högst två
år. Ifall arbetet upphör före
maximitiden kan pensionen
börja betalas på nytt utan en
nya bedömning av arbetsförmågan.
Smärta försämrar
balansen
Smärta försämrar balansen
hos äldre människor, visar en
undersökning gjord vid Jyväskylä universitet.
Fallolyckor orsakar ofta
äldre människor allvarliga och
bestående skador. Därför anser forskaren Katri Lihavainen att det är viktigt att lära
sig identifiera smärta som påverkar balansen.
M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 1
Dags för
­garantipension
Juha Törmälä
FPA börjar betala ut garantipension från och med mars. Ansökan
brådskar inte. Pensionen kan betalas retroaktivt även om ansökan
lämnas in först i september.
Många kan behöva hjälp med sin garantipensionsansökan. Anhöriga och andra som vårdar pensionstagare kan påminna om och hjälpa till med ansökan.
Men vem som helst kan inte ansöka om garantipension i någon annans namn. För det behövs en fullmakt
(Läs mer på sidan 5).
De invandrare som tidigare har fått särskilt stöd för
invandrare behöver inte ansöka om garantipension.
Deras stöd har automatiskt ändrats till garantipension.
Fick du ett
orange kuvert?
Pensionsmyndigheten i Sverige
skickade i februari ut s.k.
orange kuvert
till dem som har
intjänat ålderspension i Sverige. Brevet
motsvarar vårt pensionsutdrag och innehåller uppgifter
om intjänad ålderspension
samt en prognos om den blivande pensionen.
Också en del av dem som
redan får pension från Sverige har fått ett orange kuvert.
Det brevet innehåller information om årets pensionsbelopp och eventuell återstående pensionsrätt. Brevet gäller
endast Sveriges lagstadgade
arbetspension (inkomstpension, tilläggspension och premiepension,).
Mer information på www.
pensionsmyndigheten.se
och på servicenumret (utrikessamtal) +46-498 200 700.
Pension n 7
ANSÖKAN
HINNER
ÄNNU I
­SEPTEMBER.
Minimipensionen är drygt 687 euro i månaden
från och med mars. Den är densamma oberoende om
man är ensamstående, gift eller sambo. Men garantipensionen kan vara mindre än minimibeloppet, om
man har tidigarelagt sin ålderspension.
Garantipensionen är avsedd för dem vars övriga
pensioner från både Finland och utlandet före skatt
är mindre 687,74 euro. Nästan alla egna bruttopensioner minskar garantipensionen. Det gäller oberoende
om det är frågan om folkpension, arbetspension, familjepension eller andra lagstadgade pensioner från
Finland eller utlandet.
Däremot inverkar inte egna eller makans eller ma-
tipensionen. Stödet för närståendevårdare jämställs
med arbetsinkomst. Pensionens barntillägg, vårdbidraget för pensionstagare eller fronttillägg påverkar
inte garantipensionen.
Bostadsbidraget inverkar minskande på garanti-
pensionen eftersom det beaktas som inkomst. För en
ensamstående person som har full folkpension minskar bostadsbidraget garantipensionen med ungefär
4,50 euro i månaden. Däremot sänker garantipensionen utkomststödet med hela sitt belopp.
För dem som är i långvarig anstaltsvård kommer
garantipensionen att huvudsakligen går till anstaltsavgifterna. Enligt lagen om patientavgifter måste patienten dock få behålla minst 97 euro i månaden i brukspengar.
De som är fast bosatta utomlands kan inte få garantipension, medan de som som tillfälligt vistas utomlands kan få garantipension.
FPA betalar in garantipensionerna på kontona månatligen den 22 dagen. Folkpensionerna kommer på
kontona som förr. Om utbetalningsdagen råkar infalla
på en dag då bankerna är stängda betalar FPA ut pensionerna föregående bankdag.
kens övriga inkomster eller förmögenhet på garan-
Hilkka Nakari
En liten vävstol och teater
S å h ä r p å v e r ka r
o l i ka p e n s i o n e r
­g a r a n t i p e n s i o n e n
Irja Ukkonen kan snart unna sig lite extra.
Irja Ukkonen får hjälp med garantipensionansökan
av en bekant tjänsteman på FPA. Hennes sviktande hälsa har medfört stora medicinutgifter och begränsade
hobbymöjligheter. Handarbetsmaterial och kurser är dyra. Irja drömmer om en liten bordsvävstol och skulle gärna gå på teater då och då.
Irja klappar nallen Matias, som hon har gjort själv. På
olika kurser har hon studerat koppartråds- och rakuarbeten, knyppling, tillverkning av nallar och smycken samt
torrtovning.
Irja utbildade sig till kreaturskötare och gifte sig med
Antero, som var gränsbevakare och trivdes i naturen.
Antero insjuknade i Parkinsons sjukdom endast 25 år
gammal. Irja hann arbeta bara ett och ett halvt år innan
hon blev tvungen att bli närståendevårdare för sin man.
− Man får inte alltid välja sin lott, konstaterar hon.
Den ena vardagen avlöste den andra och livet var anspråkslöst. Naturens håvor – bären, svamparna och fiskarna – var av stor betydelse.
Då sjukdomen framskred fick Antero svårt att röra sig
och började tala otydligt. Irja minns att de gånger då folk
antog att Antero var berusad var synnerligen ledsamma.
n Arbets­
pensionerna
Till slut måste Antero övertalas att gå med på intervallvård. Det var inte heller lätt.
Snart har det gått åtta år sedan Antero gick bort. Irja
tänker vemodigt tillbaka på de gemensamma åren. Under svåra tider har handarbetena utgjort ett andningshål
för henne. Irja har också läst mycket och sjungit i olika
körer under årens lopp.
Decennierna som närståendevårdare gav ingen
pensionstillväxt. Att klara sig på en liten folkpension har
krävt många val.
− Det har gällt att verkligen vända på slantarna”, säger Irja. Hon har lärt sig att fråga sig själv om hon nödvändigtvis behöver allt och konstaterar att många fyller
sina hem med elektronik som de inte ens kan använda, .
Irja äger ingen TV. Radion är handarbetarens vän. Irja
sparade för och arbetade på sin egen gränskarelska folkdräkt i åratal. För dräktens skull plockade hon svamp och
bär i mängder. Irja broderade dräkten på egen hand,
men en bekant sömmerska sydde ihop den bit för bit.
Anu Hytönen
Översättning Kurt Kavander
A n s ö ka n o m g a r a n t i ­
p e n s i o n ka n g ö r as
n per telefon 020 692 222 vardagar kl. 8-18.
n med ansökningsblankett. En del folkpensionsta-
gare fick förhandsifyllda blanketter jämte returkuvert i januari. Blanketten kan också skrivas ut på
adressen www.fpa.fi/blanketter. Fyll omsorgsfullt
i ansökan. Det påskyndar handläggningen.
n muntligt på FPA-byrån.
n Folk­
pension
n Garanti­
pension
n Pension
totalt
Ensamstående e/mån
0
586,46
40,00
586,46
100,00
562,33
138,34
543,17
200,00
512,33
300,00
462,33
101,28
61,28
25,41
6,23
0
0
687,74
687,74
687,74
687,74
712,33
762,33
Gift eller sambo e/mån
0
520,19
40,00
520,19
100,00
496,06
270,86
410,65
300,00
396,06
350,00
371,06
167,55
127,55
91,68
6,23
0
0
687,74
687,74
687,74
687,74
696,06
721,06
Garantipensioner som understiger 6,23 e/månad
utbetalas inte.
Handarbete är Irja Ukkonens andningshål. För att få material för sin hobby har hon fått vända och vrida på slantarna.
1 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
Hälsan n 9
p i e ta r i p o s t i
8 n Hälsan
Fler nyttjar partiell
sjukdagpenning
I fjol utnyttjade 4 737 personer partiell sjukdagpenning
i kombination med deltidsarbete.
Det är mer än dubbelt än
året innan. Ökningen beror
på en lagändring som lindrade villkoren för partiell sjukdagpenning i samband med
deltidsarbete.
Partiell sjukdagpenning infördes år 2007. Då kunde man
få den först efter cirka tre månaders sjukskrivning. De första åren utnyttjade under 2
000 personer möjligheten.
Från och med i fjol har
man kunnat få partiell sjukdagpenning direkt efter
sjukdagpenningens
självrisktid (10 vardagar).
Benskörhet tog inte knäcken på konditionsskötaren från Himango.
Sjukförsäkringsavgifter bara av
16–67-åringar
Från och med i år betalar endast 16-67-åringar som även
själva kan få sjukdagpenning
sjukförsäkringsavgifter. Löntagare under 16 år och över 68
år slipper avgiften och lika så
deras arbetsgivare.
Sjukdagpenning
binds till index
Rehabiliterings- och sjukdagpenningen samt föräldradagpenningarna höjs med folkpensionsindex från och med
1.3.2011. Därefter är minimidagpenningen 22,13 euro per
dag.
M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 1
Lättare få rehabiliterande
psykoterapi
Från början av året blev det ­lättare att få
­rehabiliterande ­psykoterapi som FPA
­ersätter. Den är nu lagstadgad. Knappa årliga
anslag begränsar inte ­längre möjligheterna
för nya ­klienter att få rehabiliterande ­terapi.
Humör- och ångeststörningar hör till de vanligas-
te störningarna i den mentala hälsan. Periodiska humörsvängningar förekommer allmänt. Långvarig nedstämdhet kan leda till depression, och då blir det svårare att klara av de krav som normalt liv, arbete och
studier ställer.
− Depression eller nedstämdhet har sällan sitt ursprung i kroppen. Oftast finns det en orsak. Många
störningar i den mentala hälsan har att göra med förändringar i parrelationen, arbetet eller studierna. Också någon svår förlust, en kris eller ett trauma kan lig-
ga bakom, säger FPA:s forskningsprofessor emeritus,
neuropsykolog Raimo Raitasalo.
Rehabilierande psykoterapi, som FPA ersätter för
16−67-åringar, kan sökas tidigast tre månader efter att
psykiatrisk sjukvård har inletts. Raimo Raitasalo anser
att den tiden är för lång.
Enligt Raitasalo är det utmärkt att FPA numera kan
ersätta också en ny period av rehabiliterande psykoterapi när en gammal mental störning aktiveras eller
när en ny utlöses av någon förlust, någon annan påfrestande livssituation, slutförande av studierna eller
inträde i arbetslivet.
En ny terapiperiod kan ersättas tidigast fem år efter
att den föregående har avslutats.
− Problem kvarstår. Att klienterna ska behandlas
jämlikt glömdes bort. De som fyllt 26 år får nämligen
nästan en tredjedel mindre ersatt för individuell terapi
än de yngre klienterna, säger Raitasalo.
Heini Lehikoinen
Översättning Gunilla Bergström
− Om en medicin inte passar
en chock för Eija Pahkala när hon måste man pröva en annan. En
var 43 år gammal. Nu, tio år sena- fraktur är en varning för att det
re, berättar hon om sin hårda kamp kan komma fler. Små biverkningar
för att kunna komma tillbaka.
av medicinen är inget i jämförelse
−Jag har bland annat råkat ut för med att återhämta sig efter en fraktre högenergifrakturer. En av dem, tur, försäkrar Eija.
en krossfraktur i axeln, kom när jag
Själv har hon tagit medicin i tre
under en skidtur ramlade i en kur- omgångar – nu håller hon en paus.
va nere i en backe. Det var smärt- En paus rekommenderas ofta efter
samt, men efter två operationer, in- fem års kontinuerlig medicinering.
tensiv konditionsträning och parVarje månad ersätter FPA cirka
tiell sjukledighet återhämtade jag 750 000 euro till 20 000 personer
mig så att jag åter blev arbetsför.
för osteoporosmediciner. KostEija räknar rutinerat
naderna för medicinbeupp orsakerna till sin
handling är små jämfört
osteoporos: flera gravimed kostnaderna för t.ex.
diteter som avlöste varett höftledsbrott. som
andra, långa perioder
kostar samhället närmamed amning, överprore 20 000 euro. Och det
duktion i sköldkörteln, En
kostar mer än dubbelt så
svår laktosintolerans,
mycket om patienten infraktur
försämrad upptagning
te återhämtar sig och kan
av kalcium och D-vita- varslar
bo hemma. För åldringar
min och därtill kanske om flera.
leder höftledsbrott ofta
också ärftliga faktorer.
till döden.
− Jag har alltid varit
− Att ge åldringar i inmycket i rörelse och ätit
stitutionsvård D-vitahälsosamt. Då jag var
mintillskott skulle inte
gravid och då jag ammade förstod vara någon stor utgiftspost, och
jag inte att jag borde ha tagit till- höftskyddsbälten bör bli en del av
skott av kalcium och D-vitamin. den medicinska rehabiliteringen.
Inte heller rådgivningsbyrån tog
Eija efterlyser också mera anfrågan till tals.
passningsträning. I år ordnar Osteoporosförbundet i Finland två kurEijas intresse för organisations- ser med stöd från RAY.
verksamhet vaknade när hon ville reda ut vad sjukdomen handla- Eijas diagnos har uppdaterats till
de om. Hon utbildade sig till Ilo- osteopeni tack vare medicinering,
na-osteoporosinstruktör och bör- balanserad kost och motion.
− Mångsidig motion utvecklar
jade arbeta för att Karleby skulle få
en osteoporosförening. Numera är ny benvävnad och förbättrar bahon ersättare i styrelsen för Osteo- lansen. För personer med osteoporos ska undvika hopp och kraftiga
porosförbundet i Finland.
− Hör ni gott folk, det lönar sig vridrörelser från midjan. Jag simatt sköta om sitt skelett, att röra mar, gymnastiserar, tränar på gym,
på sig och att ta D-vitamin! väd- cyklar och åker skidor på plan
mark. Dessutom rör jag mig myckjar hon.
Dem som redan insjuknat i oste- et i arbetet.
Satu Kontiainen
oporos uppmanar hon att kräva
Översättning Gunilla Bergström
god behandling.
nana uitto
Osteoporosdiagnosen kom som
Flexiblare
sjukdagpenning
Från och med juli blir sjukdagpenningens maximitid
på 300 dagar flexiblare för de
sjukskrivna som hunnit återvända till arbetet och får återfall efter minst 30 dagar i arbete.
Efter lagändringen kan
sjukdagpenningen, efter vanlig självrisktid, ännu fortsätta
i 50 vardagar.
Tidigare har sjukdagpenningen kunnat betalas på nytt
först efter arbetsförmågan
fortsatt 12 månader utan avbrott. Lagändringen ska uppmuntra sjukskrivna att återvända till arbetslivet.
Eija har kämpat för sin styrka
Eija Pahkala håller sin osteoporos i schack bland annat genom mångsidig motion.
Norrvalla ­vill ha anhöriga med i rehabilitering
Norrvalla rehab center hoppas få ned anhöriga som
stöd och uppmuntrare för rehabiliteringsklienterna,
eftersom en sjukdom medför ofta förändringar både
för den drabbade och anhöriga.
I år har Norrvalla rehab center i Vörå över 160 platser för anhöriga och närståendevårdare. I anpassningskurserna för dem som har Parkinson eller som drabbats av stroke får en anhörig delta under hela kursen,
dvs. 10 dagar.
En målsättning är att öka kunskapen om och förståelsen för de symptom som sjukdomarna medför så att
anhöriga kan stöda den drabbade.
I följande kurser kan anhöriga delta en del av kursen: hjärtrehabilitering, diabetes typ 2 rehabilitering,
fibromyalgi rehabilitering och MS anpassningskurs.
Anhöriga som på heltid eller vid sidan av sitt arbete
tar hand om maka, make, barn eller förälder kan ock-
så själva behöva rehabilitering och stöd i vårdarbetet
som är ansträngande i många avseenden.
För närståendevårdare finns det egan rehabiliteringskurser, där de träffar andra i motsvarade situation, får information och konkreta tips för att upprätthålla den egna hälsan och livskvaliteten.
Mer information om Norrvalla rehab center per te-
lefon 06 383 1051, 06 383 1343 eller [email protected].
Alla FPA-finansierade rehabiliteringskurser hittas
genom sökfunktionen på www.fpa.fi/sokrehabkurs.
1 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
10 n Hem&familj
Studier&Jobb n 11
Nana Uitto
Underhållsskulder
allt vanligare
Indrivningen av underhållsskulder ökade i fjol. År 2009
indrevs cirka 50 miljoner euro obetalda underhållsbidrag
och i fjol hela 68 miljoner euro. Ökningen beror delvis på
att FPA gjort indrivningen
mera effektiv.
Underhållsskulder drivs in
genom utmätning. Därför ska
underhållsskyldiga som har
betalningssvårigheter i god
tid kontakta FPA. Ofta går det
att göra upp en betalnigsplan.
I vissa fall kan FPA också bevilja betalningsbefrielse. Betalningsbefrielsen gäller dock
endast den del som motsvarar det underhållsstöd, som
FPA kan betala för barnet då
underhållsbidraget uteblivit.
E-tjänster i ständig
utveckling
Sedan februari har de som får
stöd för hemvård eller privat
vård av barn kunnat meddela om förändrade situationer
via FPA:s e-tjänst. Förändringar i dagvården och familjesituationen kan ha inverkan
på stödet.
Via e-tjänsten kan man bl.a.
meddela om dagvårdaren har
bytts, om vårdarrangemangen under sommaren och även
avbryta stödet. Webbtjänsterna ska även kompletteras med beräkningsprogram
som beaktar kombinationer
av stöd för hemvård och privat vård i familjen.
M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 1
− Barn är inte små vuxna när det gäller
medicinbehandling. De bildar inte
­heller någon enhetlig grupp, säger
­professor Riitta Ahonen vid Kuopio
­universitet.
− Många läkemedel inverkar på olika sätt på exempelvis
spädbarn respektive tioåringar.
Ahonen anser att det största problemet är att endast ett fåtal
läkemedel har blivit testade på barn. Att många mediciner som
testats på vuxna används till barn bygger på erfarenhet.
Hur ska man kunna medicinera barn på ett korrekt sätt? Aho-
nen säger lugnande att tillfälliga och lindriga symptom hos barn
tryggt kan medicineras med egenvårdsläkemedel avsedda för
barn.
− På medicinförpackningen står det om medicinen passar för
barn, hur stor dos man kan ge åt gången och hur många doser
man får ge per dygn. Mediciner för vuxna ska inte i egenvård ges
till barn Bland annat Aspirin rekommenderas numera inte alls
för barn, för i synnerhet i samband med virusinfektioner kan aspirin vara till skada.
Om medicineringen av barn orsakar huvudbry, råder Ahonen
att diskutera med en läkare. Också apoteket ger goda råd.
−Det är alltid orsak att behandla smärtor hos barn, poängterar
Riitta Ahonen.
an också besvär som kan komma fram senare, t.ex. inlärningssvårigheter. Att barn ska lära sig att stå ut med smärta är en felaktig uppfattning, säger Ahonen.
Barn under 16 år medicineras mest mot infektioner, astma, allergier och hudsjukdomar..
Familjen Horttanainen tar sällan till mediciner på burk
Karisborna Jukka och Emilia Horttanainen är inga
motståndare till mediciner. Om läkemedel helt klart behövs använder man dem utan att tveka.
− Men aldrig som enda botemedel, understryker Emilia.
− Människan fungerar som en helhet och påverkas av
livsmiljö, levnadssätt och föda. Hos oss är maten den
medicin som kommer i första hand.
Pojkarna i familjen, Mauno 7 och Jimi 5, har fått vara
friska. Normal förkylning och magsjuka har de haft då
och då, men sällan också det. Inga tydliga öroninflammationer har konstaterats.
Fem nya tolkar
i Svenskfinland
− Obehandlade smärtor orsakar inte bara onödigt lidande ut-
närhet
och tröst
ger
lindring
Första gången hade Mauno hög feber när han var två
år gammal.
− Då försökte vi ge paracetamol för barn, men det
gick inte riktigt ner. Mauno kan dricka vatten när han
mår dåligt, och det hjälper också vid feber. Han är även i
övrigt bäst i familjen på att känna vilken mat som gör
gott.
När febern stiger får barnen tunnare täcke och kanske lägger vi också fuktig gasväv över pannan för att få
dem att må bättre. Familjen ligger också i samma säng,
för närhet fungerar som medicin. Febernedsättande läkemedel kommer inte på fråga vid låg feber, för febern
har ju en funktion.
I familjen Horttanainens medicinskåp finns det
förutom paracetamol för barn också plåster, gasväv
och desinfektionsmedel.
I somras fick Mauno ett stort sår i foten av en
glasskärva. Såret måste bedövas och sys. Det
rengjordes regelbundet, men inga andra mediciner behövdes.
− Som tur är har vi inte råkat ut för mer sjukdomar eller olycksfall än så här, konstaterar Jukka. Med små pojkar händer det i alla fall ett och
annat, och ibland gör det ont. Då är det
allra viktigast att man är närvarande
och att man talar lugnande. Att få sitta i famnen och bli tröstad och att någon blåser på det onda fungerar som
effektiva smärtstillande mediciner.
Och de hjälper för båda parterna.
Satu Kontiainen
Översättning Gunilla Bergström
Jukka och Emilia Horttanainen
tyr sig inte i första hand till
mediciner när pojkarna Mauno och Jimi blir sjuka.
Sami Kursi behöver i sitt arbete
Digital­terminologi
på tecken­språk
Iklädda vita hanskar böjer sig digitalskannaren Sami Kursi och försäljningschef Markku Rajama över
ett antal mikrofilmer. De studerar filmkorten genom
lupp.
Kursi och Rajama diskuterar digitalisering av kyrkoböcker. I diskussionen deltar också en tredje part,
tolken Hetta Innala, eftersom Kursi är döv. Hans modersmål är det finländska teckenspråket.
Kursi ställer en fråga på teckenspråk, Innala tolkar
och Rajama svarar. Diskussionen vimlar av teknisk terminologi från gråtoner till megabyte. Ibland ber tolken
att få en svår term preciserad, och Kursi och Rajama
förklarar.
Tolken är en välbekant gäst på arbetsplatsen. Kursi
har arbetat som digitalskannare i tryckeribranschen i
nio år. På Multiprint i Esbo har han för närvarande 40–
50 arbetskamrater.
En av arbetskamraterna är döv och talar teckenspråk, men alla andra är hörande. Därför anlitar Kursi
FPA:s tolkningstjänster i arbetet. Vardagens tankeutbyte med arbetskamraterna löper utan tolk.
– Vi skriver lappar eller e-post och anlitar Skype.
Det fungerar bra, säger Kursi.
Men när det är dags för teammöte, informationsträff
eller projektsammanträde beställer Kursi en teckenspråkstolk via FPA:s förmedlingscentral.
– Min chef vet att det inte är värt att föreslå ett möte
i sista minuten. Fast givetvis råkar man i arbetet också
ut för brådskande situationer då tolkbehovet är omöjligt att förutsäga.
Om man beställer en tolk i god tid ordnar det sig alltid. Det är inte sagt att det går att få en tolk med några
timmars varsel, men ibland lyckas också det.
– I dag hörde vi oss för om en tolk för eftermiddagen, och förmedlingscentralen lyckades engagera en.
UTMANINg
FÖR
TOLKEN.
Ansvaret för tolkningstjänsterna flyttades över från
kommunerna till FPA i september i fjol. Detta har inte
påverkat Kursis liv nämnvärt.
– Att beställa och få tolk har fungerat bra. Beställningen går till såsom tidigare. Systemet har haft vissa
problem, såsom att adressen ibland har varit fel, men
ingenting värre.
Arbetet är tekniskt och språket likaså. Det innebär
en utmaning också för tolken. Att alla nya eller detaljerade tekniska ord inte har någon motsvarighet på teckenspråk, dvs. tecken, utgör ett kapitel för sig. Då brukar Kursi rådgöra med sin döva kollega.
– Vi kommer överens om tecken för nya företeelser
och termer och upplyser tolkarna om dessa.
– Det skulle behövas mer tolkar med kunskaper i
teknisk terminologi. Jag känner till tolkar som behärskar terminologin i branschen, och med dem löper arbetet smidigt. För en ny tolk är terminologin minst
sagt utmanande.
I höstas utexaminerade Yrkesakademin i Österbotten fem nya
svenskspråkiga tolkar för talhandikappade. Därmed finns det nu 10
personer i Svenskfinland som har
denna kompetens.
De nya tolkarna ser ljust på framtiden. De tror att yrkesgruppen kan
bli mera känd och efterfrågan större
i och med att FPA i fjol började koordinera tolkningstjänsterna i hela
landet.
Okunskapen bland exempelvis
talterapeuter och läkare har varit
stor. De som själva har talhandikapp
eller deras anhöriga känner inte heller alltid till rätten till tolkning som
är upp till 180 timmar i året.
Förutom att tolkning kan tolkarna exempelvis handleda familjer och
dagispersonal kring olika hjälpmedel
i kommunikation eller lära ut stödtecken, uppdatera kommunikationskartor och program mm.
− Den här yrkesgruppen kan man
inte ersätta med någon maskin eller
annat, för vi lånar ut vår fulla uppmärksamhet och röst till klienten så
han/hon kan bli hörd eller förstådd.
Men visst har tekniken gjort det
otroligt mycket lättare för dem som
har talhandikapp att bli förstådda
och i dag är också distanstolkning
en möjlighet.
Katariina Kääpä
Översättning Kurt Kavande
A n n a- M a r i a B o r g a r
År 2009 utbetalade FPA partiell föräldrapenning till endast 36 föräldrar och partiell
vårdpenning till mindre än
10 000 småbarnsföräldrar.
Efter mammaledigheten,
som pågår cirka fyra månader, kan barnets mamma eller
pappa bli föräldraledig, men
föräldrarna kan också dela
upp föräldraledigheten sinsemellan och turas om. Föräldrar som jobbar på deltid kan
också dela på vårdansvaret
olika dagar i veckan eller olika tider på dygnet och få var
sin partiella föräldrapenning.
Sami Kursi digitaliserar kyrkböcker.
Eftersom han är döv behöver han
ibland tolk i sitt arbete. Här tolkar
Henna Innala samtalet med försäljningshef Markku Rajama.
Barn ska inte ­medicineras
som små vuxna
v i da r l i n d qv i st
Få föräldrar
utnyttjar
partiella stöd
F P A b e v i l ja r ­t o l k t j ä n s t e r
n FPA beviljar tolktjänster för personer med hörselskada, syn- och hör-
selskada eller talskada.
Man kan få tolk för att kunna arbeta, studera, uträtta ärenden och leva ett aktivt liv. De som har talhandikapp har rätt till gratis tolk 180 timmar i året.
Kommunikationen med tolken kan fungera med teckenspråk, tecknat
tal, taktila kommunikationssätt, taltolkning och skrivtolkning.
Läs mer om FPA:s tolkningstjänster på www.fpa.fi/sve-vatu
Till Svenskfinlands senaste tolktillskott hör (från vänster) Anita Eriksson från Mariehamn, Stina Sahrman från Sibbo, Daniela Spring
från Borgå och Riitta Björk från
Karleby.
1 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
nn Stöd
12 nn
nn 13
Stöd nn
Stöd för olika livssituationer
Nana Uitto
Du får närmare information om FPA:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen www.fpa.fi.
Hälsan
Broschyrer Hälsa och rehabili­
tering, Flytta till Finland eller ut­
omlands.
Servicenummer
Reseersättning
n FPA ersätter dina resekostna-
Sjuk 020 692 224
Rehabilitering 020 692 225
FPA- och EU-kortet 020 692 223
Handikappförmåner 020 692 231
FPA-kortet och EU-kortet
n Alla som har rätt till social
trygghet i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på
apotek och läkarmottagningar
för att få din FPA-ersättning avdragen direkt från läkemedelspriset eller privatläkararvodet.
Om du inte får ersättningen direkt kan du ansöka om den inom
6 månader.
n När du flyttar till Finland ska
du anmäla dig till FPA-byrån
och ansöka om rätt till social
trygghet i Finland.
n Om du har ett FPA-kort kan
du också beställa ett europeiskt
sjukvårdskort. Kortet kan du behöva om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- och
EES-land och i Schweiz. Med
det europeiska sjukvårdskortet
får du medicinskt nödvändig
sjukvård på samma ­villkor som
vistelselandets egen ­befolkning.
Kortet är giltigt 2 år i taget. Det
ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Finland. Läs mer om
hur och var du får vård i olika
länder på adressen
www.fpa.fi/sjukutomlands.
Sjukvårdsersättningar
n FPA ersätter en del av privat­
läkararvodena (60 % av FPAtaxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 %
av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 euro). Ersättningen är i praktiken 30–35 % av
de verkliga kostnaderna.
n Du hittar ersättningstaxorna
på www.fpa.fi/taxa.
Tandvårdsersättningar
n FPA ersätter en del av dina
tandläkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i
praktiken ca 40 % av arvodet.
Ofta får du ersättningen direkt
på mottagningen. TandgranskM i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 1
apoteket. Det ska du ha med dig
när du ­köper läkemedel resten
av året.
n Du hittar aktuella uppgifter
om läkemedels- och referenspriser samt ersättningarna på
adressen www.fpa.fi/sokmedicin.
Taxiersättningar
ändras stegvis
Ersättningen av resor till sjukvård och rehabilitering ändras
stegvis under de närmaste åren.
I och med ett nytt system, som redan börjat i inlandet, ska
kunder som har rätt att använda taxi få sin FPA-ersättning genast i taxin. En förutsättning är då att patienten verkligen behöver taxiskjuts och att bilen är beställd från en särskild beställningscentral.
Det nya systemet införs i vår i Norra Savolax, Egentliga Tavastland och Birkaland. I september utvidgas det till Norra
Österbotten och Kajanaland samt i november till Egentliga
Finland och Norra Karelen.
Läs mera på adressen www.fpa.fi/reseersattning
ningar ersätts endast en gång
per år.
n Om din tandläkare ordinerar
vård hos munhygienist får du
arvodet ersatt enligt en särskild
munhygienisttaxa, men du måste ansöka om ersättningen hos
FPA i efterskott.
n FPA ersätter inte tandtekniskt
arbete eller protetiska åtgärder.
n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får
högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska åtgärder.
Tandvårdsersättningen för veteraner är 100 % av FPA-taxan för
granskning av mun och tänder,
förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som görs av privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik.
För tekniskt protetiskt arbete är
ersättningen 50 % av FPA-taxan. För ­övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan.
n Du hittar ersättningstaxorna
på www.fpa.fi/taxa.
Läkemedelsersättningar
n FPA ersätter en del av dina
kostnader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersättningen är 42 %, 72
% eller 100 % av referenspriset
(då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets
pris. I 100 % -gruppen betalar
du alltid minst en självrisk på 3
euro per läkemedel och köp.
Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp
ditt FPA-kort.
n Om dina läkemedelsutgifter
med beaktande av referenspriser
år 2011 överstiger 675,39 euro har
du rätt till tilläggsersättning. Då
du väljer läkemedel som inte
kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast
1,50 e/preparat. Om du väljer
dyrare läkemedel måste du själv
betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset.
När dina kostnader har nått
­årssjälvrisken får du hem ett
brev med ett Meddelande för
der till närmaste sjukvårdsenhet
eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e. För bruk av egen
bil kan FPA ersätta­0,20 e/km
efter självrisken.
n Om dina resekostnader under
ett kalenderår överstiger 157,25
euro betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du
får då hem ett årssjälvriskkort.
n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att
övernatta på annan ort kan du
få en övernattningspenning på
högst 20,18 e/natt.
n Taxiföretagare som har ­avtal
med FPA kan dra av ersättningen direkt från reseräkningen.
penningen är hälften av din
sjukdagpenning. Du ska då vara
arbetsoförmögen men ändå
kunna arbeta på deltid utan att
riskera din hälsa eller tillfrisknandet.
Du måste vara sjukskriven på
deltid och ha avtalat med din arbetsgivare att du på viss tid
minskar din arbetstid med 40-60
%. Om du får heltidslön trots
deltidsarbetet betalar FPA den
partiella dagpenningen till din
arbetsgivare.
Rehabilitering
n FPA har lagstadgad skyldighet
att ordna rehabiliterande psykoterapi, yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt
medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp.
n Engligt prövning beviljar FPA
yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år.
Här ingår även familjerehabilitering för barn.
n FPA:s rehabiliteringskurser
finns på www.fpa.fi/sokrehabkurs.
Sjukdagpenning
n Om du är 16-67 år och oför-
mögen att sköta ditt arbete på
grund av sjukdom kan du få
sjukdagpenning när du varit
sjukskriven insjukningsdagen
och 9 därpå följande vardagar.
Om du får lön för sjuktiden betalar FPA dagpenningen till din
arbetsgivare. Dagpenningen är
skattepliktig inkomst.
n Företagare med FöPL- eller
LFöPL-försäkring får sjukdagpenning redan då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen
beräknas då enligt den i beskattningen fastställda inkomst
som varit som grund för FöPLeller LFöPL-försäkringen.
n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor
som arbetslöshetsersättningen.
n De som har små eller inga inkomster kan efter 55 dagars arbetsoförmåga i en följd få en
minimidagpenning på 22,13 e/
vardag fr.o.m. 1.3.2011.
Partiell sjukdagpenning
n Du kan börja få partiell sjuk-
dagpenning direkt efter sjukdagpenningens självrisktid (9+1
vardagar). Den partiella sjukdag-
Rehabilitering för ungdomar
n För att undvika att 16-19-åriga
ungdomar med funktionshinder
direkt blir sjukpensionerade
hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering
eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är
minst 22,13 e/vardag. Under
mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre.
Rehabiliteringspenning
n Rehabiliteringspenningen är
a­ vsedd för 16-67-åringar som
deltar i heldagsrehabilitering för
att kunna stanna, komma in i eller återvända till arbetslivet. Rehabiliteringen kan ordnas av
bl.a. FPA, hälsovården ­eller företagshälsovården. Även
­läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning.
n Rehabiliteringspenningen
motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp.
n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller
utför arbete med kännbart lägre
lön än vanligt kan FPA enligt
prövning bevilja rehabiliteringsstöd 9 e/dag.
Handikapp- och vårdbidrag
n Handikappbidraget för barn
under 16 år ska stöda hemvården
av ett barn, som p.g.a. sjukdom
eller handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning
att det belastar familjen mera än
ett friskt barn i samma ålder.
n Handikappbidraget för vuxna
(över 16 år) är avsett för personer vars funktionsförmåga är
nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp, men som
inte får sjuk- eller ålderspension.
Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård,
hjälp eller tjänster eller för att
ersätta särskilda kostnader som
handikappet orsakar.
n Handikappbidragets grundbelopp är 85,93 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 200,51
e/mån och det högsta bidraget
388,80 e/mån. Bidraget är skattefritt.
n Vårdbidraget är avsett för
pensionstagare som p.g.a. sjukdom ­eller handikapp har nedsatt
funktionsförmåga i minst 1 år.
Bidragstagaren måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller
invalidpension, ålderspension.
Det lägsta bidraget är 57,55 e,
det förhöjda 143,27 e och
specialvårdbidraget är
302,96 e mån.
n Veteraner som får både fronttillägg och vårdbidrag till högsta
belopp får ett skattefritt veterantillägg på 50,20 e.
n FPA ordnar tolkningstjänster
för syn- och hörsel-, hörsel- och
talskadade personer. Mera på
www.fpa.fi/sve-vatu.
Kostersättning vid celiaki
n Om du har celiaki och är över
16 år kan du ha rätt till en kostersättning på 21 e/mån.
Stöd till företagshälsovården
n Arbetsgivare och företagare
får ungefär hälften av sina kostnader för ­företagshälsovård ersatta av FPA. För förebyggande
verksamhet är ­ersättningen 60
%. Arbetsgivare och företagare
kan frivilligt även erbjuda sina
anställda sjukvårdstjänster som
företagshälsovård.
Hem&Familj
Broschyrer Hem och familj,
Pension, Flytta till Finland eller
utomlands.
Servicenummer
Flyttning till/från Finland
020 692 227
Bostadsbidrag 020 692 221
Familjeförmåner 020 692 226
Värnpliktiga 020 692 220
Flyttning till
eller från Finland
n Om du flyttar utomlands eller
åtevänder till Finland ska du
meddela flyttningen både till
magistraten och FPA.
n Om du flyttar utomlands för
­kortare tid än ett år tillhör du i
allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Om
du flyttar utomlands för längre
tid upphör vanligen din sociala
trygghet i Finland i samband
med att du flyttar.
n I EU, EES-länderna och i
Schweiz är det vanligen arbetslandet som avgör varifrån man
får sin sociala trygghet.
n Om du flyttar till Finland för
att stanna kan du börja tillhöra
den finländska sociala tryggheten
från och med flyttningen. Du kan
anses ha flyttat permanent om
du är återflyttare eller om du i
minst två år arbetar­­eller lever i
äktenskap med en ­person som är
fast bosatt i Finland.
n Kortare än två års bosättning i
Finland berättigar i allmänhet
inte till den sociala tryggheten,
men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän,
studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även
personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal.
n Närmare information på www.
fpa.fi ->Flyttning
Bostadsbidrag
n Om du har låga inkomster kan
du få bostadsbidrag för dina boendeutgifter.
n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje
år självriskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster.
n Bostadsbidrag för pensionstagare­kan beviljas personer som
fyllt 65 år men också yngre sjuk,
invalid-, arbets-, familje- eller
garantipensionstagare.
n Om du har deltidspension,
­tidigarelagd ålderspension eller
­ålderspension före 65 år kan du
få allmänt­bostadsbidrag.
n Studerande kan få bostadstilllägg (se studiestöd).
n Värnpliktiga kan få bostadsunderstöd som en del av militärunderstödet.
Militärunderstöd
n Militärunderstödet tryggar fa-
miljens utkomst under militäreller civiltjänstgöringen. Den
värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för
studielån som förfaller under
tjänstgöringen. Som anhöriga i
familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo
och gemensamma barn.
n Militärunderstödets grundun-
derstöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet.
n Bostadsunderstöd ersätter
även sådana boendeutgifter för
vilka ­bostadsbidrag inte beviljas.
n Särskilt understöd kan beviljas
t.ex. för utgifter för utrustning
till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga annars borde betala under
tjänstgöringstiden.
penningarna är skattepliktig inkomst.
n Föräldrapenningen är fr.o.m.
1.3.2011 minst 22,13 euro/vardag.
Arbetslösa får en dagpenning
som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet.
n Om båda föräldrarna arbetar
på deltid och kan ta hand om
sitt barn olika tider, kan båda få
partiell föräldrapenning, som är
hälften av den vanliga föräldrapenningen.
Moderskapsunderstöd
n Familjen får välja mellan en
­ oderskapsförpackning med
m
­babykläder och barnavårdsprodukter och 149 euro skattefritt.
Även adoptivföräldrar har rätt till
moderskaps­understöd.
Adoptionsbidrag
n Adoptivföräldrar som adopte-
rar barn under 18 år via en internationell adoptionstjänst kan få
ett skattefritt adoptionsbidrag
som engångsersättning. Bidragsbeloppet är ­beroende av
barnets hemland.
Föräldradagpenningarna
n Mammor och pappor har rätt
till olika föräldraledigheter utan
att deras anställningsförhållanden bryts. Under familjeledigheterna betalar FPA föräldradagpenningar. De är moderskapspenning till mamman (ca 4 månader), eventuellt särskild moderskapspenning om mammans
arbete under graviditeten utgör
en hälsorisk för barnet, faderskapspenning (1-18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden), föräldrapenning till mamman eller pappan
(ca 6 månader) samt pappamånadens dagpenningar.
n Pappamånaden består av de
12 sista dagarna av föräldrapenningsperioden (som pappan tar
ut istället för mamman) kombinerat med 1-24 vardagar extra
pappaledigt med dagpenning.
Pappamånaden måste användas
inom 6 månader efter föräldraledigheten. Någondera föräldern
måste sköta barnet hemma fram
till pappamånadens början.
n Kvinnor som registrerat sitt
parförhållande kan få en dagpenningperiod motsvarande
pappamånaden.
n Adoptivföräldrar får faderskaps- och föräldrapenning om
adoptivbarnet är under 7 år då
det tas i vård. Adoptivföräldrar
får föräldrapenning för högst
200 vardagar (ca 9 månader).
n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i
beskattningen konstaterade inkomsterna enligt samma princip
som sjukdagpenningarna. Dag-
Barnbidrag
n Barn som bor i Finland får månatligen ett skattefritt barnbidrag från FPA tills de fyller 17 år.
n Barnbidraget är 100,40 e/mån
för det äldsta barnet, för det andra 110,94 e, för det tredje 141 e,
för det fjärde 162,15 e och för det
femte samt varje därpå följande
barn 182,73 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 46,79
e/månaden.
n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där
är motsvarande belopp 110, 143,
185 och 214 och 259 euro i månaden. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro.
n Barnbidragets utbetalningsdagar år 2011 är 25.2, 25.3, 21.4,
26.5, 23.6, 26.7, 26.8, 23.9, 26.10,
25.11, 23.12.
Stöd för
barnavården
n Efter föräldraledigheten har
barnet rätt till kommunal dagvård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja
stöd för hemvård eller stöd för
privat vård från FPA.
n Då ett barn inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en
vårdpenning, som för ett barn
under 3 år är 315,54 e/mån. För
övriga barn under 3 år är vårdpenningen 94,47 e och för barn
under skolåldern 60,70 e/mån.
Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på
högst 168,86 e/mån. Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills
adoptivbarnet börjar skolan.
n Stöd för privat vård av barn
kan beviljas till skolstarten då
barnet har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är
160,64 e/mån/barn. Dessutom
kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg
som är högst 135,09 e/barn i
månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten.
n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen.
Partiell vårdpenning
n En förälder som för barnets
skull väljer att arbeta högst 30
timmar i veckan kan få partiell
vårdpenning då barnet är under
3 år och då barnet går i skolans
lägsta klasser. Även företagare
kan få partiell vårdpenning.
n Den partiella vårdpenningen
är 90,36 e/mån.
n Åland har eget stödsystem
som sköts av kommunerna.
Underhållsstöd
n FPA betalar underhållsstöd för
barn under 18 år, då en underhållskyldig förälder inte betalar
underhållsbidrag eller då bidraget är lägre än underhållsstödet.
n Underhållsstöd beviljas också
för utomäktenskapliga barn då
faderskapet inte är fastställt
samt för adoptivbarn, som en
förälder adopterat ensam.
n Underhållsstödet är 142,86 e/
mån/barn.
Specialvårdspenning
n Föräldrar som deltar i sjukvår-
den eller rehabiliteringen av sitt
under 16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning
för utebliven inkomst då barnet
är på sjukhus eller poliklinik eller
även till dessa ansluten vård
hemma eller på rehabiliteringseller anpassningsträningskurs.
n Om barnet är 7-15 år betalar
FPA specialvårdspenning endast
om barnet har en svår sjukdom
och vårdas på sjukhus eller poliklinik.
n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten på samma
sätt som sjukdagpenning. Föräldrar som har låga eller inga inkomster kan få 22,13 e/vardag
(fr.o.m. 1.3.2011). Arbetslösa och
studerande får en dagpenning
som är minst lika stor som den
föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet.
Studier&jobb
Broschyrerna Studier,
­Arbetslöshet
Servicenummer
Studerande 020 692 229
Utan arbete 020 692 230
Flyttning till/från Finland
020 692 227
Studiestöd
n Studiestödet består av studie-
penning, bostadstillägg och
statsborgen för studielån samt
räntebidrag. Studiepenning kan
beviljas studerande som fyllt 17
år, bostadstillägg till studerande
som inte har egna barn och som
bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja
statsborgen för studielån. Efter
1 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
nn Stöd
14 nn
Skolresestöd
n Du kan få skolresestöd när du
studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Dina
kostnader för skolresan ska
överstiga 54 e/mån. Du betalar
alltid själv minst 43 e/mån.
Alterneringsledig
med ersättning
n När du varit i arbetslivet i
minst 10 år varav minst ett år
hos din nuvarande arbetsgivare
kan du ta alterneringsledigt,
om din arbetsgivare går med på
det. För att du ska få alterneringsersättning måste nämligen
din arbetsgivare förbinda sig
att via arbetförmedlingen anställa en arbetslös person för
den tid som du är ledig.
n Alterneringsledigheten är
alltid minst 90 och högst 359
kalenderdagar.
n Alternerneringsersättningen
är 70 % eller 80 % av arbetsM i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 1
va u l a a u n o l a
E t t j o bb p å F P A
samtidigt. Även permitterade
och visstidsanställda omfattas av
omställningsskyddet.
Resestöd
n Om du har rätt till arbets-
marknadsstöd och får ett arbete
utanför din pendlingsregion kan
du utöver din lön i 4 månader
få ett resestöd för att kunna inleda arbetet. Resestödet, som
motsvarar arbetsmarknadsstödet, förutsätter att ditt arbete
pågår i minst 2 månader.
Arbets- och näringsbyrån
kan också bevilja ett behovsprövat ­rörlighetsunderstöd.
Integrationsstöd
Huset fullt av expertis
Provisor Jaana Harsia-Alatalo har arbetat i FPA:s läkemedelsersättningsgrupp sedan år 2007. Hennes arbete har betydelse
för 3,9 miljoner finländare som får läkemedelsersättningar.
– Jag trodde att jag visste allt om läkemedelsersättningar när
jag kom till hit efter 15 år på apotek, men blev överraskad. Fortfarande lär jag mig nytt varje dag.
Till Harsia-Alatalos arbete hör att informera samarbetspartners, inte minst apoteken, om FPA:s anvisningar och beslut.
Det viktigt att alla får informationen i tid. Hon besvarar också
kundernas frågor om läkemedelsersättningar och har deltagit i
beredeningen av lagändringar.
− Referensprissystemet som infördes år 2009 gav mycket arbete, men det var intressant och slutresultatet blev lyckat. Vi
har nått de inbesparingar vi hade som mål både vad gällande
kunderna och samhället.
– FPA är ett hus fullt av expertis. Jag njuter speciellt av att
jobba i min trevliga arbetsgemenskap.
På FPA arbetar totalt 15 provisorer och 114 farmaceuter.
Satu Kontiainen
Vill du jobba hos FPA? Se www.fpa.fi/rekrytering
löshetsdagpenningen (utan
barntillägg). Om du hör till en
arbetslöshetskassa ansöker du
om alterneringsersättningen
hos din kassa, övriga ansöker
om ersättningen hos FPA.
Grundtrygghet
för arbetslösa
n Om du är arbetslös, 17-64 år
och inte får inkomstrelaterad
dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få
grunddagpenning för högst 500
dagar eller arbetsmarknadsstöd
(om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått
dagpenning från arbetslöshetskassan eller FPA den längsta
möjliga tiden).
n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat och beloppet påverkas av nästan alla egna men
också makens/makans/sambons inkomster och sociala förmåner.
n FPA kan också bevilja jämkad
arbetslöshetstrygghet till arbets-
sökande arbetar på deltid eller
sporadiskt.
n Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet är skattepliktiga och
som högst 25,74 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 4,88
e, för två 7,16 e och för tre eller
flera barn 9,23 e/dag. Du kan
ansöka om arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös
arbetssökande.
n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten.
Omställningsskydd
vid uppsägning
n Om du blir uppsagd på eko-
nomiska eller produktionsrelaterade grunder kan du få ett til�lägg för sysselsättningsplan eller
alternativt en förhöjningsdel till
grunddagpenningen.
Både förhöjningsdelens och
tilläggets fulla belopp är 4,42 e/
dag, men du kan inte få båda
n Invandrare och flyktingar kan
få integrationsstöd som motsvarar arbetsmarknadsstödet medan de integreras i Finland. Ansökan riktas till arbets - och näringbyrån, men utbetalas av
FPA.
Rehabiliteringsstöd
n Rehabiliteringsstödet är en
tillfällig sjukpension som FPA
beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är
främst avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som
bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka
sin återstående arbetsförmåga.
Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan.
Garantipension
n Garantipension kan beviljas
pensionstagare vars bruttopension är mindre än 684 e/mån.
För en ensamstående som saknar arbetspension är garantipensionen 101,28 e/mån och för gifta och sambon 167,55 e/mån.
Garantipensionen är lägre för
dem som tidigarelagt sin folkpension. Läs mera på www.fpa.
fi/garantipension.
Särskilt stöd till invandrare
Pension
Broschyrer Pension
Servicenummer
Pensionsärenden 020 692 222
Efterlevandepensioner
020 692 228
Pension
n Arbetspensionen är den pri-
mära pensionen. För dem som
helt saknar eller endast har liten
arbetspension tryggar folkpensionen och garantipensionen
basutkomst.
n Till folkpensionerna hör sjuk­
pension för 16-64-åringar, arbetslöshetspension för
62-64-åringar födda senast år
1949 samt ålderspension från
och med 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid
62 års ålder men då till minskat
belopp.
n Folkpensionen är högst
584,46 e/mån för ensamstående och 520,19 e/mån och för
gifta och sambor. Beloppet
minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger
51,79 e/mån. Folkpensionen är
skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för
­ensamstående är 1 212,21 e/mån
­eller mera och för gifta eller
sambor 1 079,71 e/mån.
n Folk- och arbetspensionstagare som har barn under 16 år
kan få en skattefri barnförhöjning som är 20,45 euro/barn/
månad.
n För pensionstagare som har
bott ­utomlands eller som tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen vara lägre än i ovanstående exempel.
n Stödet till är arbetsoförmögna
eller över 65-åriga invandrare
som bott i Finland minst 5 år har
1.3.2011 ersatts med garantipension. Se ovan.
Fronttillägg
n Män och kvinnor som är bo-
satta i Finland och som har
frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken får ett skattefritt
fronttillägg på 45,64 euro/mån
från FPA. Minröjare har rätt till
ett motsvarande tillägg, men inte till extra fronttillägg. Fronttilllägg kan även betalas veteraner
som bor utomlands och som har
något av ovan nämnda tecken.
Efterlevandepensioner
n Familjepensionerna är efterle-
vandepensioner till änkor och
änklingar under 65 år samt barn
­under 18 år. Även studerande
barn i åldern 18-20 år kan få
barnpension.
n Till FPA:s efterlevandepension
hör en begynnelsepension på
302,47 e/mån i 6 månader efter
makens/makans död. Därefter
kan FPA beroende på familjeförhållandena och inkomsterna,
betala en fortsättningspension.
Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar
beloppet.
n Barnpensionen är oberoende
av inkomsterna. Grundbeloppet
är 55,65 e/mån. Ett barn under
18 år kan beroende på barnets
övriga ­familje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 84,18 e/
mån. Föräldralösa barn har rätt
till två grundbelopp och kompletteringsbelopp.
Bildkryss 1/11
Skicka din bildkrysslösning senast 15.5.2011
till adressen Mitt i allt/FPA, PB 450, 00101
Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 1.
De fem först öppnade rätta lösningarna
belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris
på 15 euro.
Bildkryss 3/10 rätt lösning
Namn
Adress
E-post och telefon
Bildkryss 3/2010 pristagare: Gurli Nikander, Västanfjärd, Birgit Mattas, Kumlinge, Gun Sihtola,
Hangö, Eivor Rosenqvist, Borgå, Elli Lundell, Närpes.
10 frågor om social trygghet
1. Garantipension kan
utbetalas fr.o.m.
a) 1 mars 2011
b) 1 april 2011
c) 1 september 2011
3. Garantipensionen innebär en
minimipension som före skatt är
a) ca 450 euro/mån
b) ca 680 euro/mån
c) ca 1 180 euro/mån
5. Det europeiska
­sjukvårdskortet kostar
a) 10 euro
b) 15 euro
c) 0 euro, kortet är gratis
2. När man själv är oförmögen
att sköta sina ärenden med FPA
a) kan man skicka iväg vem som
helst för att sköta saken
b) kan man ge någon annan en
skriftlig fullmakt för att sköta
saken
c) finns det inget att göra och
saken blir outrättad.
4. Till vad behövs det
­europeiska sjukvårdskortet?
a) För att få akut sjukvård i Finland och i Europa
b) För att få akut sjukvård under
vistelse ute i Europa
c) Istället för pass.
6. Hur många timmar tolkning
har personer med talhandikapp
rätt till i året?
a) 15 timmar
b) 180 timmar
c) 500 timmar
7. Hur många mammor och
pappor fick partiell föräldrapenning i slutet av år 2010?
a) 36
b) 360
c) 36 000
9. Hur många personer får
månatligen ersättning för
osteoporosmediciner från FPA?
a) 5 000
b) 20 000
c) 100 000
8. På hur många språk ger FPA
ut lättlästa broschyrer i år?
a) 2
b) 4
c) 6
10. När man får partiell
­sjukdagpenning ska man
a) arbeta heltid
b) arbeta deltid
c) inte arbeta alls
De rätta svaren hittar du här:
1a,2b,3b, 4b, 5c, 6b, 7a, 8c, 9b och 10b.
examen kan FPA bevilja räntehidrag till lånet.
n Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande
utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja
din studiepenning.
n Studiepenningen är 38-298 e/
mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av
dina studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och
dina inkomster.
n Bostadstillägget är högst 80 %
av hyran upp till 252 euro. Högre
hyra beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90-201,60 e/mån. Om
du hyr bostaden av dina föräldrar
får du högst 58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina egna inkomster
kan påverka bostadstillägget. Om
du är under 18 år och studerar på
andra stadiet kan dina föräldrars
inkomster påverka bostadstillägget. Om du har egna barn kan du
få allmänt bostadsbidrag.
n Tumregeln är att du får förtjäna 660 e/mån de månader du
tar ut studiestöd och 1 970 e/
mån under de månader som du
inte lyfter studiestöd. Du ska
själv hålla reda på att stödet och
inkomsterna är i balans. Det får
du hjälp med räknaren på www.
fpa.fi/berakningar. På e-tjänsten www.fpa.fi/etjanst ser du
dina studiestödsuppgifter och
där kan du också annullera och
återbetala studiestöd.
n Om du har låga inkomster när
du är utexaminerad kan du få
räntebidrag för studielånet i 5
halvårsperioder.
n Åland har ett eget studiestödsystem.
Bryderi n 15
1 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt