Transcript Mitt i allt 2/2010

ti t
M
g
in
idn
t
l
la
i
10
20
Saga och sant om FPA.
s. 6-7
•
l
til
2
eh
j
r
va
em
st
A:
P
F
■ Aktuellt
n
Hälsan
Vi kan behöva ASLAK
för att orka. s. 8
n
Hem&Familj
Militärunderstödet är
viktigt för lilla Aada och
hennes familj. s. 10
n
Pension
Över 65-åringar behöver
mera träning. s. 11
FPA
stöd
s. 12–15
Kela
Benefits
s. 16–17 Arbete?
Sofie blir färdig
sjukskötare i vår.
Hon litar på
att hon behövs
på arbetsmarknaden.
Sidan 9
Aktuellt n 3
2
A n n e Y r jä nä
Ledaren n Maj 2010
Mitt i allt
Tidningen Mitt i allt – Elämässä
är ett offentligt meddelande
som delas till varje hem.
Nummer 2/2010 delas ut 3–16.5.
Årgång 38
År 2010 utkommer 3 nummer.
Följande nummer utkommer i september.
Många unga utan jobb
Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA)
Redaktionen
[email protected] eller
[email protected]
tfn (växel) 020 634 11
Adress PB 450, 00101 Helsingfors
www.fpa.fi/mittiallt
Redaktionen svarar endast för beställt
­material.
Utdelningen
Suomen Suoramainonta Oy.
tfn (09) 5615 6417
eller webblanketten
suora.net/kelajakelut
Chefredaktör
Seija Kauppinen
Redaktionssekreterare
Tua Kyrklund
Sekreterare
Christel Stenström
Ombrytning
www.both.fi
Omslagsbild
Juha Törmälä
Taltidningen
(ISSN 1798-5374)
Mitt i allt kan beställas som taltidning
hos Förbundet Finlands Svenska
Synskadade rf.
Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsingfors,
tfn (09) 6962 3010
Upplaga
ca 2,7 miljoner
Tryckeri
Sanomapaino Oy, Vanda
ISSN 1798-5358
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0
Unga
drabbas
hårdast
A
rbetslöshetsgraden bland under 25-åringar förväntas stiga till 24 procent i år.
Sorgligast är situationen i slutet av våren då utexaminerade försöker komma
in på arbetsmarknaden. Tusentals ungdomar hamnar direkt i arbetslöshetsregistret.
Ungdomsarbetslösheten är mycket konjunkturkänslig. Därför drabbar den ekonomiska krisen hårdare de
unga än äldre arbetssökande.
Man kan tänka sig hur det känns när man har avslutat sina studier och det inte finns jobb. Framtiden
är höljd i dunkel och man vet inte hur länge den besvärliga situationen håller på. Hur kan man planera att
skaffa bostad eller grunda familj om det inte finns någon ljusning i sikte?
Det dåliga sysselsättningsläget är knappast en nyhet
för någon, men man tror nog inte att den ska drabba
en själv, när man haft framgång i studierna och blir färdigt för ett yrke. Det finns behov av färsk kunskap, bara
man kom åt att visa vad man kan.
Det är svårt att få en arbetsplats, om man inte har tidigare arbetserfarenhet. Utan arbete får man inte heller någon erfarenhet. Till varje ledig arbetsplats finns
det tiotals om inte hundratals sökande. Det är svårt att
sticka ut med annat än arbetserfarenhet.
När det finns lika goda sökande kan arbetsgivaren
välja den som har den lämpligaste arbetserfarenheten.
Efterfrågan på arbetskraft och utbudet möts inte.
Social- och hälsovården har mera arbete än sökande.
Inom många andra branscher är situationen omvänd.
Exempelvis kommunikations- och konstbranscher kan
man studera överallt i landet men arbetsplatsutbudet i
branscherna är ytterst begränsat.
Varför lockas ungdomar att studera branscher som
inte erbjuder sysselsättning? Undervisningsrådet
Matti Kimari konstaterar i denna tidning att det är
svårt att förutse utbildningsbehov på sikt, men hoppfulla ungdomar söker sig också till branscher där utsikterna är dåliga. De närmastes goda råd ekar ofta för
döva öron, när den unga har kommit underfund med
sin egen bransch.
Långsiktig planering är inte svårt endast för utbildningsmyndigheterna. Få av oss kan bedöma hur det
kommer att gå inom den egna branschen flera år in
i framtiden.
Även om situationen kan synas hopplös är det bra
att komma ihåg att utbildning är en god investering
som på sikt kan skydda mot arbetslöshet. Om man inte
får jobb genast lönar det sig att skaffa tilläggskunskap
som är till nytta när depressionen lättar.
Arbetet tar inte slut i världen. Om man inte direkt
efter utbildningen får arbete krävs det flexibilitet och
tålamod.
Seija Kauppinen
Mia Saarela hör till FPA:s första Kyky-rådgivare. Hon hjälper kunder som lyfter sjukdagpenning att reda ut deras arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov.
Kyky ska ge färre utdragna sjukledigheter
Frågor får svar
n Hur bokar man tid till FPA-byrån?
n Ersätter FPA strålbehandling?
Det går att boka tid för ett besök på
FPA-byrån. I de flesta fall vill kunderna boka tid då de har svåra frågor som de vill tala om och få svar
på i lugn och ro. Det kan t.ex. gälla
sjukpension eller en rehabiliteringsansökan.
Man kan boka tid till vilken FPAbyrå som helst. Det gör man genom
att ringa något av FPA:s servicenummer, eftersom FPA-byråerna inte sedan årsskiftet längre har direkta
telefonnummer. FPA:s svenska servicenummer finns i denna tidning på
sidorna 12–14 och de finska i Elämässä-delen på sidorna 20–22. Servicenumren finns också på Internet på
adresserna:
www.fpa.fi/servicenummer och
www.kela.fi/palvelunumerot.
FPA kan ersätta strålbehandling som
ges hos privata läkarstationer och
sjukhus.
FPA-taxan för strålbehandling
är 67,28 euro per gång, varav FPA
ersätter 75 %.
Självriskandelen som är 13,46 euro gäller en behandlingsserie på
högst 15 gånger.
Cancerbehandlingen består vanligen av en kombination av operationer, strålbehandlig och läkemedelsbehandling. FPA ersätter inte
kostnader för strålbehandling inom
den offentliga hälsovården.
FPA har också ett nytt bokningssystem under arbete. Det ska fungera via Internet. Den elektroniska
tidsbokningen kommer att fungera
tidigast nästa år.
Hilkka Arola
FPA har särskilda Kyky-rådgivare som ska hjälpa dem som får sjukdagpenning
att komma underfund med sin arbetsförmåga.
Det är frågan om ett försök som pågår i Mellersta
Öster­bottens, Kymmenedalens och Uleåborgs försäkringsdistrikt. Kyky kommer från det finskans arbetsförmåga genom samarbete.
Kyky-rådgivarna utreder arbetsförmågan hos personer som får sjukdagpenning. Projektet utvecklar de
kundtjänster som gäller förmåner som har att göra med
arbets- och funktionsförmågan. Kyky-rådgivarna söker
tillsammans med kunderna lämpliga lösningar för hur
det ska gå enklare att återgå till arbetet­. Rådgivarna kan
också hänvisa sina kunder till rehabilitering.
Tanken är att kunderna så snabbt och smidigt som
möjligt ska kunna gå tillbaka till arbetet eller om arbetsförmågan inte räcker till bli sjukpensionerade utan avbrott i utkomsten. Det gäller fall då rehabilitering
inte är möjlig.
Mia Saarela som är Kyky-rådgivare vid FPA:s byrå i
Karleby begär att kunden kommer på en intervju när
sjukledigheten hotar att dra ut på tiden eller sjukskrivningsperioderna upprepas.
– Vi diskuterar kundens arbets- och livssituation.
Och jag reder ut hur kunden upplever att sjukdomen
försvagar dennes arbetsförmåga. Merparten av de kunder som Mia Saarela har intervjuat är patienter med
sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. I många fall har
de också en diagnos på utmattning och depression.
– Kunderna har ställt sig mycket positivt till min kallelse till intervju. De flesta har genast tagit kontakt och
velat komma för att diskutera sin situation. De känner
sig lättade när problem som rör utkomsten och arbetet reds ut och vi tillsammans aktivt försöker lösa dem.
Under intervjun funderar vi över olika rehabiliteringsalternativ. FPA:s eller arbetspensionsanstalternas
yrkesinriktade rehabilitering kan komma på fråga eller
så kan det bli fråga om rehabilitering enligt prövning,
t.ex. olika anpassningsträningskurser eller kurser för
personer drabbade av utmattning eller av sjukdomar i
hållnings- och rörelseorganen.
– Vi diskuterar också vilka förutsättningar det finns
att klara av det nuvarande arbetet, och vid behov överväger vi alternativ, från byte av arbetsuppgifter till byte
av yrke eller omskolning. När så behövs tar jag kontakt också med andra anknytande grupper och hänvisar kunden till exempelvis företagshälsovården eller
arbets- och näringsbyrån.
Rådgivning i frågor om arbetsförmåga har visat sig
vara en bra handlingsmodell, och den kommer inom
de närmaste åren att utvidgas så att den blir en del av
hela FPA:s kundbetjäning.
Heini Lehikoinen
Översättning Gunilla Bergström
2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt
Aktuellt n 5
Ansvarig forskare, FPA
[email protected]
Bättre
rättigheter
när vi rör oss
inom EU
Delaktig i
galenskapen
D
elaktighet hör till dagens magiska ord.
Simsalabim så försvinner problemen
och genom delaktighet faller välfärd
och hälsa över oss som ett guldregn.
Sällan ställer man sig frågan ”delaktig i
vad då?”. Delaktighet har blivit ett värde i sig.
Ett sätt att skapa delaktighet är tydligen att ta del i
diskussionen, vad den än handlar om. Är det månne en
specifikt finländsk företeelse att massmedierna nyfiket
hör sig för om folks åsikter i frågor av de mest skiftande slag? Antagandet är att allmänheten intensivt längtar efter att få reda på vad Jussi Virtanen eller Merja
Mäkinen anser om den senaste inrikespolitiska skandalen eller om de tänker åka ut till landet för att fira
midsommar. Av den ofattbara mängden skriverier på
nätet att döma tror också människorna själva att deras
åsikter är av ett mera vittgående intresse.
Jag läste nyligen en kolumn där
skribenten uppgav sig vara trött på
att läsa om folks åsikter. Det är jag
med! Dessutom är jag trött på att ha
en mening om sådant som har exakt
samma förlopp oberoende av mina
VI
åsikter. Exempelvis om det här:
Allt tal om delaktighet. EffektiviBEHÖVER
tetskrav och tvång förklädda till nåINTE HA
got sporrande. Strategiarbete som
EN ÅSIKT
ersättning för arbete. Detaljerna och
mätarna för välfärden i SATA-komOM ALLT.
mitténs betänkande, när ingen funderar över vad välfärd är.
Jag är också oerhört trött på att
vissa fortfarande inte unnar de homosexuella sådana rättigheter som andra har. Och på att vi anser oss
vara berättigade att inte ge djuren rätt till ett drägligt
liv. Och på att de som för fram ekologiska synpunkter
fortfarande ställs mot väggen. Och på att vi talar om
skälig levnadsstandard endast för de fattiga men aldrig för de rika.
Jag är trött på kraven att bilda nätverk, när vi redan
sitter fast som fiskar i ett nät.
Jag skriver det här och inser att om det fanns rim
och reson i vår tid skulle vi inte hela tiden behöva ha
en åsikt om allting. När rim och reson saknas är vi tillfreds, för vi har fått göra vår röst hörd: vi har blivit
sedda, vi finns till. Då kan världen förbli som den är,
likaså vår delaktighet i sådant som ingen borde delta i.
Om vi var tystare, skulle vi bättre kunna höra det
som man behöver höra. Just här hade jag velat lämna ett oskrivet utrymme i tidningen, en smal, vit spalt.
Tom som uppehållet mellan en in- och utandning.
­Rofylld som skogen i vinterskrud, där tystnaden talar
och där granens snötunga kronor avtecknar sig mot
den blånande himlen. Där inget annat existerar.
Översättning Gunilla Bergström
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0
mika uusikilponen
Kolumnen | Tuula Helne
w i l m a h u r s k a i n e n , E l i n a La u k k a r i n e n
4 n Aktuellt
Jorma Huuhtanen
och Simo Kokko
tänker olika.
Den nya EG-förordningen 883/2004, som trädde i kraft
i början av maj, medför relativt få förändringar i den
sociala tryggheten. Viktigast bland dem är att informationsutbytet mellan EU-ländernas socialförsäkringsinstitutioner blir elektroniskt och därmed snabbare.
Rättigheterna för studerande, pensionärer och andra som står utanför arbetslivet har utvidgats. De får
nu sin sociala trygghet huvudsakligen från bosättningslandet.
Personer som rör sig mellan olika länder ska kunna
utnyttja sina rättigheter så snabbt och på så goda villkor som möjligt. Förordningen föreskriver bland annat
att länder tillfälligt ska betala ut förmåner, då institutioner i olika länder är oense om vilket land som ska
svara för utbetalningen.
Studera i Sverige eller Danmark
En nationell hälsofond
– för och emot
FPA:s generaldirektör Jorma Huuhtanen anser att det är
motiverat att grunda en nationell hälsofond.
Utvecklingschef Simo Kokko
på Institutet för hälsa och välfärd
(THL) är inte helt övertygad.
Huuhtanen tror att en nationell
hälsofond skulle effektivisera användningen av hälso- och sjukvårdens pengar och därmed förbättra den grundläggande hälso- och
sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet
och effektivitet till allas bästa.
De medel som kommunerna, sta-
ten och FPA använder på sjukvård,
ca 15 miljarder euro, skulle samlas
i en fond, och alla hälsovårdstjänster som samhället erbjuder skulle
finansieras via den.
FPA administrerar omkring hälften av sjukvårdens pengar. Därför
anser Huuhtanen FPA kunde ta
hand om hälsofonden.
− Nu är det ingen som leder helheten. Hälso- och sjukvården styrs
fritt av kommunerna, och på många
håll är situationen tygellös, säger
Huuhtanen.
te ha intresse för olönsamma och
avlägsna trakter. Det kunde enligt
Kokko mynna ut i en situation där
hälsovårdsmarknaden domineras
av några få internationella bolag.
Simo Kokko å sin sida tror att
Att FPA tar den styrande rollen
en hälsofond i stället för lösningar skulle medföra nya problem.
Han är rädd för att fonden i värsta fall leder till att den offentliga
sjukvården monteras ner. Om de
pengar som kommunerna nu satsar på hälso- och sjukvård styrdes
på riksnivå skulle det enligt Kokko utan tvekan leda till bristande
demokrati.
Kokko ser som en risk att en stor
del av hälsovårdstjänsterna i de
stora städerna övergår i privat ägo.
Internationella företag skulle in-
i hälsofonden sväljer Kokko inte
heller utan vidare, även om han inte helt dömer ut tanken på en nationell hälsofond. FPA kunde eventuellt åta sig att sköta pengarna,
men det förutsätter att FPA:s ställning och sätt att arbeta måste omdefinieras.
Huuhtanen och Kokko redogör
för sina åsikter i den nya tidskriften Sosiaalivakuutus 2/2010 www.
kela.fi/sosiaalivakuutus.
Hilkka Arola
Översättning Gunilla Bergström
De som åker till Sverige eller Danmark för att studera längre än ett år ska sedan början av maj ansöka om
att omfattas av den sociala tryggheten hos FPA. Enligt den nya EG-förordningen behöver dessa studerande inte längra söka hemort i studielandet. Vilket land
som svarar för den sociala tryggheten är beroende av
om man flyttar för kortare eller längre tid än ett år till
Patienterna
sparade
40 miljoner euro
Referensprissystemet som togs
i bruk i april i fjol har satt fart
på läkemedelsföretagens priskonkurrens. Under de elva första månaderna gav referensprissystemet inbesparingar på
närmare 95 miljoner euro, varav patienternas andel uppgick
till nästan 40 miljoner euro.
Systemet gynnade mest
dem som använder läkemedel
för hjärt- och kärlssjukdomar,
ämnesomsättningssjukdomar
samt läkemedel som påverkar
centrala nervsystemet.
Sverige, Danmark eller Finland. Vistelse under kortare
tid än ett år räknas som tillfällig, och flyttning för över
ett år som stadigvarande. Ändringen påverkar inte den
studerandes rätt till studiestöd eller skolresestöd från
FPA. Ansökan om social trygghet görs på blankett Y
38r.
Söka arbete i Europa
Arbetslösa finländare som söker ­arbete i ett annat EUland får från och med maj sina arbetslöshetsförmåner
direkt från FPA eller sin arbetslöshetskassa. Tidigare
har förmånerna betalats av det land där man sökt arbete.
Före resan ska den arbetssökande från FPA eller sin
a-kassa begära blankett U2 att visa upp. När FPA är betalare ska den arbetssökande under sin resa göra den
månatliga anmälan om arbetslöshetstiden till FPA antingen via e-tjänsten eller genom att posta TT 2r-anmälningarna.
När man får arbetslöshetsersättning från FPA eller
sin a-kassa kan man för tre månader åka till ett annat
EU-land för att söka arbete.
Alla fick inte
plats när FPA
och Pensionsskyddscentralen informerade om den nya
EG-förordningen för finländare som bor på
Solkusten.
Ytterligare information www.fpa.fi > Flyttning
Känslospaning med Anna Kåver
Våra värsta känslor kan bli en resurs
Budskapet i psykologen Anna Kåvers
bok ”Himmel, helvete och allt däremellan – Om känslor” är lockande. Genom
att lära oss mer om varför vi har vissa
känslor kan vi lära oss styra dem. Samtidigt betonar Kåver att det inte finns något trollspö som tar bort alla obehagliga
känslor.
Boken presenterar forskningsrön inom biologi och psykologi samt ger läsaren filosofiska och kulturella perspektiv
Anna Kåver:
på känslor. Kåver går också igenom
Himmel, helvete och allt
känslornas roll i relationer för att i bodäremellan – Om känslor.
Natur & Kultur, 2009.
kens sista kapitel lära oss hur vi kan navigera klokt i känslovindarna. Det är lätt
att bli ett offer för sina känslor om man
inte är medveten om dem. Precis som i
sina tidigare böcker förespråkar Kåver
mindfulness (medveten närvaro) som en metod för att lära känna sina egna reaktionsmönster.
Anna Kåver beskriver hur vår hjärna är anpassad för att söka
bristtillstånd vilket gör att vi fokuserar på det som är negativt.
Glädje är en mer flyktig känsla och psykiskt välbefinnande kräver
därför ofta träning. Den här välskrivna och lättillgängliga boken
ger en handfasta råd på vägen dit. Petra Ljung
Skam och självdestruktivt beteende var
länge ständiga följeslagare i den svenska
författaren Inger Edelfeldts liv. Uppväxten
i en dysfunktionell familj och mobbning
lade grunden till en dålig självbild. I boken
”Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor” skriver hon öppenhjärtigt om sitt sökande. Efter att ha gått i olika terapier och
testat allt från frigörande dans till hypnos
hittar hon till slut zen coaching. Denna
rätt så okända metod blev för Edelfeldt så
Inger Edelfeldt:
förlösande att hon nu vill presentera den
Hur jag lärde mig älska
för andra.
mina värsta känslor.
Optimal förlag, 2009.
Zen coaching har utvecklats av Kåre
Landfald och har sina rötter i meditationstekniken mindfulness och läran om icke
våldskommunikation. Nyckelord är acceptans, avslappning och insikt om att det
finns en positiv intention bakom negativa känslor som ilska, hat
och skam. De kan visa ouppfyllda behov och bli en resurs i stället
för en hämsko.
Zen coaching som metod framstår som spännande men förblir
något abstrakt för en som inte själv provat. Den stora behållningen
är Edelfeldts insiktsfulla tankar kring psykologi och mänskliga relationer. Petra Ljung
Handläggningstider på webben
FPA:s styrelse sätter varje år
upp mål för hur lång tid handläggningen, dvs. från att ansökan registreras hos FPA till
beslut, av olika förmånsansökningar får ta i medeltal. De
målsatta handläggningstiderna publiceras på www.fpa.fi/
handlaggningstid.
Handläggningen kan dröja
längre t.ex. för att FPA måste
begära tilläggsutredningar till
ofullständiga ansökningar och
i samband med ansökningsrusning.
Studiestöd
kan byta till
sjukdagpenning
Från och med augusti kan studerande, som insjuknar för en
längre tid lyfta studiestöd tills
de har beviljats sjukdagpenning. Därefter kan också studiestödets bostadsbidrag på
ansökan ändras till allmänt
bostadsbidrag.
Från och med augusti behöver studerande inte längre själva avbryta studiestödet. Det
gäller studerande som blir sjukskrivna tidigast 1.8.2010.
Oftare stöd för
gymnasie­studier
Läsåret 2008-2009 betalade
FPA studiestöd till 29 500
gymnasiestuderande, vilket är
23 procent mera än året innan.
Gränsen för hur mycket
föräldrarna får förtjäna höjdes
då med 30 procent.
2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt
Aktuellt n 7
6 n Aktuellt
Från och med början av år
2011 ska FPA och arbetslöshetskassorna handlägga ansökningar och arbetslöshetsstöd inom 30 dagar efter att
de har fått ansökan.
Sata-kommittén har lagt
fram sina förslag till socialförsärkingsreformer har också föreslagit handläggningsgaranti för studiestöd och bostadsbidrag. Handläggnignstiderna definieras för dem i
samband med lagreformer.
Föräldrapenning
till registrerad
adoptivförälder
Personer som lever i ett registrerat parförhållande ska
från och med september få
rätt till föräldrapenning för
adoptivförälder efter adoption inom familjen. Det förutsätter att barnet då är högst
ett år gammalt.
Kvinnliga par skulle även få
rätt till en förmån som motsvarar faderskapspenningen.
Både kvinnliga och manliga
par skulle få rätt till en dagpenningsperiod som är jämförbar med pappamånaden.
Syftet med lagändringen är
att personer som lever i ett
registrerat parförhållande ska
vara i en jämlikare ställning i
förhållande till övriga adoptivföräldrar. I september i fjol
blev det möjligt för registrerade par att adoptera varandras barn.
Respit
för eID
Det elektroniska personkortets eller id-kortets framtid
ska övervägas under år 2011,
har finansministeriet arbetsgrupp beslutat.
Arbetsgruppen vill vänta
med nedläggningen av eIDkortet tills det finns nya identifieringslösningar såsom
mobil identifiering.
Cirka 200 000 finländare
har ett elektroniskt personkort, men identifieringsfunktionen används ytterst lite.
Över 99 % identifierar sig
till FPA:s och skattemyndigheternas e-tjänster med sina
nätbankskoder.
Saga och sant
om FPA
Lagstiftningen inom social trygghet ter sig ­obegriplig och ger lätt upphov till
missförstånd om FPA:s verksamhet. Många myter lever kvar år ut och år in.
Färska bevis på olika missuppfattningar kom i dagen då morgon-tv på TV1
­intervjuade FPA:s generaldirektör Jorma
Huuhtanen. Under intervjun fick ­tittarna
via YLE sända FPA kommentarer, som sedan lämnades till FPA för ­kännedom.
Nedan följer svar på vissa föreställningar bland medborgarna.
Saga: FPA beviljar så små dagpenningar­
och andra förmåner som möjligt av ren
snålhet.
Sant: Det är riksdagen som fattar beslut
om storleken på de föräldra-, sjuk-, rehabiliterings- och arbetslöshetsdagpenningar samt pensioner som FPA betalar ut.
Saga:FPA parar ihop två personer som
bor i samma bostad för att inte ­behöva
­betala arbetsmarknadsstöd till endera.
Sant: När arbets­mark­nads­stödet behovsprövas inverkar makens eller makans inkomster på förmånens ­storlek. I ­lagen til�lämpas bestämmelserna om makar också
på män och kvinnor i fortlöpande sambo­
förhållanden, dvs. på personer som bor
i samma hushåll och även i övrigt lever
under äktenskaps­liknande förhållanden.
Om personerna i fråga dock trovärdigt
kan redogöra för att de inte lever som
sambor utan att det är fråga om ett hyresförhållande kan personerna anses leva
­separat. Då måste FPA få en utredning av
hyresförhållandet och ­hyresbetalningen.
FPA kan också fästa uppmärksamhet vid
hur boendet har ordnats.
Saga: FPA betalar ersättning för kun-
Saga: Försäkringsläkarna fattar beslut
om sjukdagpenningar och sjukpensioner
utan att alls bry sig om de behandlande
läkarnas utlåtanden.
Sant: Försäkringsläkarna fattar inte beslut om sjukdagpenningarna eller sjukpensionerna, utan ger sin egen bedömning av sökandenas arbetsoförmåga med
stöd av all den information som de har
till sitt förfogande. Utgående från de behandlande läkarnas utlåtanden bedömer
försäkringsläkarna hur sjukdomarna i fråga inverkar på sökandenas funktionsförmåga och i vilken mån arbetsförmågan är
tillräcklig med avseende på sökandenas
normala eller därmed jämförbart annat
arbete. Om de behandlande läkarna skriver bra utlåtanden som också innefattar
en vård- och rehabiliteringsplan, hjälper
det försäkringsläkarna i helhetsbedömningen av arbetsförmågan.
Taxorna och exempel finns på www.fpa.fi > Sjuk >
Sjukvårdsersättningar
Saga: Det är av ren gnidighet som FPA
inte beviljar vare sig barn eller vuxna psykoterapi.
Sant: Psykoterapi utgör en form av rehabilitering som behovsprövas av FPA
och som riksdagen årligen beviljar ett begränsat penningbelopp för. FPA använder
pengarna till att ordna terapi för dem som
har fyllt 16 år. För barn ordnar FPA psykoterapi endast som ett led inom den mångformiga familjerehabiliteringen. I övrigt
är det den offentliga hälso- och sjukvården, dvs. barnets hemkommun, som svarar för terapin för barn under 16 år.
dernas läkarräkningar enligt taxor som
FPA själv har hittat på och som är mycket
mindre än de verkliga taxorna.
Sant: FPA ersätter en del av kostnaderna för privat läkare eller tandvård enligt
en för dessa fastställd ersättningstaxa.
Taxan anger det belopp som FPA kan godkänna som grund för ersättningen. FPA
fastställer taxan för exempelvis läkararvoden i enlighet med sjukförsäkringslagen
och de grunder som nämns i statsrådets
förordning. De privata vårdavgifterna är
vanligen högre än FPA-taxorna.
Saga: Besvärsnämnden för social trygghet är ett FPA-organ som motvilligt be-
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0
handlar besvär och som
med avsikt sölar med
behandlingen.
Sant: Besvärsnämnden för social trygghet
FPA parar är ett lagstadgat oberoende och självständigt
ihop två
personer besvärsorgan. Nämnden bildar en specialsom bor
domstol inom socialförsäkringen och tar ställi samma
ning till beslut som har
bostad
fattats av FPA och arbetsplatskassorna. Besvärsnämnden för social trygghet sorterar
under Social- och hälsovårdsministeriet.
Saga: FPA sölar avsiktligen med
­behandlingen av förmåner.
Sant: FPA:s styrelse ställer varje år upp
en målsatt tid för behandlingen av förmåner. Att förmånerna har olika behandlingstider och målsatta tider beror i huvudsak på att villkoren för olika förmåner är av så varierande omfattning. Ofta
överskrids den målsatta tiden på grund
av att väsentliga uppgifter i ansökan saknas och FPA måste begära dem av sökanden i efterskott. Under vissa perioder kan
behandlingen av ansökningarna hopa sig
på grund av att antalet ansökningar är
större än väntat.
Saga: FPA:s beslut förblir inte konfi-
dentiella, eftersom FPA i Helsingfors
helt på måfå sänder ansökningar som
lämnats in i Helsingfors för att behandlas någon annanstans i Finland.
Sant: För att kunden ska få sitt beslut
så fort som möjligt överför FPA ansökningar från de överbelastade byråerna i
huvudstadsregionen till mindre belastade byråer för avgörande. Besluten överförs elektroniskt i ett skyddat datanät.
Tystnadsplikten gäller alla FPA-tjänstemän oberoende av stationeringsort i
Finland.
Saga: FPA plågar folk genom att lägga
ner byråernas telefonnummer.
Sant: FPA har förbättrat sin telefontjänst genom att lansera tolv riksomfattande och förmånsspecifika servicenummer, som betjänar kunderna från
måndag till fredag klockan 8–18, dvs.
också efter tjänstetid. Kunder som inte
vet vilket nummer som borde betjäna
dem kan ringa upp vilket nummer som
helst.
Saga: FPA övervakar allas bankkonton.
Sant: FPA ber att få sökandens konto-
uppgifter endast om det inte i övrigt går
att få tillräckliga uppgifter och om det
är befogat att misstänka att de uppgifter
som sökanden har lämnat inte är tillräckliga eller tillförlitliga och sökanden inte
har gett sitt samtycke till att uppgifterna
överlämnas. I sådana fall är bankerna enligt lag skyldiga att lämna FPA uppgifterna. Räntorna på bankinsättningar inverkar bl.a. på arbetsmarknadsstödet och
bostadsbidraget.
Hilkka Arola
Översättning Kurt Kavander
P i e ta r i P o s t i
Garantitid för
handläggning
2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt
Studier&Jobb n 9
8 n Hälsan
Välbefinnandet i arbetslivet måste utvecklas för att vi ska orka
arbeta till pensionsåldern, som i framtiden kan vara högre än idag.
Hur ska arbetslivet, arbetshälsan och rehabiliteringen utvecklas för att motsvara behoven? Det försöker FPA tillsammans med rehabcentren, företags-
Ari Kork ala
Sjuk- och hälsovårdens intyg
som berättigar till FPA-ersättning för taxiresor kan numera utfärdas tills vidare, dvs. i
praktiken bestående. Ett långvarigt intyg kan utfärdas personer som p.g.a. sjukdom eller handikapp ofta måste resa till offentlig sjukvård eller
FPA-rehabilitering.
Sjukvårdsenheter kan utfärda intyg som ger patienter rätt att resa med specialfordon såsom taxi då det
är nödvändigt p.g.a. sjukdomen. Patienten ska skicka
intyget till FPA som registrerar uppgifterna och skickar patiententen ett brev berättigar till resor med taxi.
Brevet ska visas upp för
chauffören i samband med
resan.
VI SKA
ORKA
LÄNGE.
Sjuk­försäkrings­
avgift för
idrottarlön
Från och med år 2011 ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift även betalas för lön till
idrottare. Ändringen gäller
inte arvoden. Den befrielse
från skyldigheten att betala
arbetsgivares socialskyddsavgift som gäller för idrottsarbetsgivare har baserats på
lagen om betalningsbefrielse.
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0
SJUKSKÖTARE
FÅR JOBB
hälsovården, arbetsgivare och arbetstagare komma
på lösningar för genom ett projekt som pågår åren
2007–2011.
Här beaktas också utmaningar som åldrande arbetsagare och det ständigt föränderliga arbetslivet
utgör.
Projektet har som mål att hitta rehabiliteringsmetoder som de facto främjar arbetshälsa och därmed
stöder en längre yrkesbana.
Utgångspunkten är att utveckla dels TYK-rehabiliteringen som är avsedd att upprätthålla och utveckla
arbetsförmågan samt den fördjupade yrkesinriktade
medicinska ASLAK-rehabiliteringen.
Projektet inriktar sig särskilt på öppen rehabilitering, behovsbedömningar, rehabiliteringsperioderna
och rehabiliteringens längd, kopplingarna till arbetet, inlärning på webben samt ökat samarbete mellan
företagshälsovården och arbetsplatsen.
Tolkningstjänster
från FPA i höst
Från och med september ordnar och finansierar FPA istället för kommunerna tolkningstjänster för talhandikappade. Ändringarna förutsätter inga åtgärder av de nuvarande klienterna.
Redan i vår får FPA tillgång
till kontaktuppgifterna till de
klienter som nu får tolkningstjänster från sin hemkommun. Handläggningen av ansökningar om tolkningstjänster koncentreras till FPA:s
tolkningscenter i Åbo och
från och med september ska
tolkningstjänster beställas
från förmedlingscentraler
som kommer att inleda verksamheten på olika håll i landet.
Kommunerna fortsätter att
ha ansvaret för övriga socialoch hälsovårdstjänster och
stödåtgärder för hörsel- eller
talskadade och synhörselskadade.
Na n a U i t t o
Vi ska må bra så vi orkar
Långvarigt intyg
för taxiresor
År 2009 deltog 13 484 personer i ASLAK-rehabilitering som finansieras av FPA. Av dessa hade 9 259
sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. 975 personer
deltog i rehabiliteringen p.g.a. neurologiska problem
och 761 på grund av mentala störningar.
Jobb?
Utan jobb?
Sofie Lipponen
vet inte hur
det ser ut efter
sommaren, men
hon litar på sin
sjukskötarutbildning.
Sofie litar på sin utbildning
Sofie Lipponen, 22, sprudlar av energi och framtidstro.
Investeringar i välbefinnandet på arbetsplatsen är
Päivi Hyppölä, 49, är fysioterapeut, men sökte sig till
ASLAK-rehabilitering i Kankaanpää för att få hjälp
med att upprätthålla arbetsgnistan. Hon måste hålla
sig själv i skick så hon orkar hjälpa sina klienter.
lönsamt och ger avkastning bl.a. i form av mindre
sjukfrånvaron och ökad produktivitet. Det visar bl.a.
PensionsVarmas undersökning bland 40 000 anställda i olika branscher.
Direktör Erkki Yrjänheikki från social- och hälsovårdsministerit påtalade samma samband och dess
inverkan på nationalekonomin i sitt öppningsansförande vid ett seminarium om välbefinnande i arbete
i Kuopio i mitten av april.
Rehabilitering ska förlänga arbetslivet
ASLAK- och TYK-rehabilitering, som
­ nansieras av FPA, utgör en del av olika åtfi
gärder som ska främja klientens arbets- och
funktionsförmåga. Rehabiliteringen genomförs i samarbete med arbetsplatsen och företagshälsovården.
ASLAK-rehabilitering är yrkesinriktad ­tidig
och förebyggande rehabilitering för ålderskategorin 40+. TYK–rehabiliteringen är avsedd
främst för ålderskategorin 55+ och har som
mål att upprätthålla och ­utveckla arbetsförmågan. Till rehabiliteringsprogrammet hör
bland annat ­undersökning och vägledning i
frågor som orsakar problem i klientens eget
arbete.
Folkhälsan Norrvalla Rehab Center ordnar
både ASLAK- och TYK-rehabilitering på
svenska. Ansökan till rehabiliteringsplatserna
sker via FPA. FPA kan också bevilja rehabiliteringspenning för att trygga utkomsten under
rehabiliteringen samt ersätta resekostnader.
Om klientens arbetsgivare betalar lön under rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbets­givaren.
Arbetsgivare kan ansöka om egna kurser
till år 2011 för att stöda arbetet eller sin målgrupp. I samråd med arbetsplatsen och företagshälsovården kommer behoven fram
och resulterar i en kursansökan (blankett
KU119r). Ansökningarna för ASLAK kurserna
2011 ska vara inne 5.5.2010.
I höst ordnar Folkhälsans Rehab Center
på Norrvalla i Vörå ordnar ASLAK-rehabilitering på svenska för följande yrkesgrupper:
n Administrativ personal med kursstart
1.8.2010 (kursnr 37562)
n Familjedagvårdare med kursstart 8.8.2010
(kursnr 37563)
n Vårdpersonal i västra Finlands FPA
­distrikt med kursstart 12.9.2010 (kursnr
37566)
n Personal inom Kårkulla samkommun
med kursstart 26.9.2010 (kursnr 37602)
n Lärare och forskare inom Åbo Akademi
för sydvästra Finlands FPA distrikt (kursnr
37599).
Dessa och övriga rehabiliteringskurser
som finansieras av FPA finns på adressen
www.fpa.fi/sokrehabkurs.
Rehabiliterings­
penning tryggar
utkomsten
FPA kan bevilja rehabiliteringspenning
för att trygga utkomsten under rehabiliteringstiden.
Rehabiliteringspenningen motsvarar
­sjukdagpenning och är en ersättning för
­inkomstbortfall under rehabiliteringen.
År 2009 beviljade FPA rehabiliterings­
penning till 34 518 personer som deltog i
FPA-­finansierad rehabilitering. Av dessa
­deltog 39 %, dvs. 13 484 personer i ASLAKrehabilitering.
www.fpa.fi > Rehabilitering
Hon har studerat i snart fyra år och i juni
blir hon färdig sjukskötare från yrkeshög­
skolan Arcada i ­Helsingfors. Under våren
har Sofie gjort sin sista breddstudiepraktik vid en dagavdelning för unga ätstörningspatienter i Helsingfors. Sofie har
alltid varit intresserad av psykiatri.
– Man får möta olika människoöden,
och det viktigaste ­arbetsmedlet är du
själv och din personlighet, säger hon.
Sofie har redan fått sommarjobb vid
psykjouren på Aurora sjukhus och hoppas också att få fortsätta där.
– Jag tänker jobba i 3–4 år så att jag
får en bra bas och söker mig sedan vidare. Jag vill definitivt studera vidare inom branschen och det skulle vara fint att
till exempel bli magister inom vårdvetenskaper. Och så snart sjukskötare får
rätt att skriva recept tänker jag absolut
gå utbildningen, betonar hon.
Sofie gillar sitt yrke eftersom det är
mångsidigt och utvecklas hela tiden.
– Tekniken förändras och det kommer
nytt vetenskapligt material, så att du är
helt enkelt tvungen att lära dig nya saker
för att hänga med.
Det finns ett skriande behov av utbildad personal särskilt inom den psykiatriska vården. Många av Sofies vänner
studerar till sjukskötare med inriktning
t.ex. på akutvård, kirurgi eller intensivvård, och läget verkar vara ganska lika
även på dessa områden.
– Särskilt om man kan både finska och
svenska. Då får man genast arbetserbjudanden från många olika håll. Men om
man över huvud taget blir färdig sjukskötare är det ganska klart att man får
jobb, säger hon.
Leif Pietilä
Utbud och efter­frågan i obalans
Antalet nybörjarplatser inom social- och
hälsovårdsbranschen har utökats på senare år, men inte illräckligt. Behovet av arbetskraft är här klart större än tillgången
på utbildning.
Att de som anordnar utbildningar själva
bestämmer hur många nybörjarplatser de
har för olika branscher, orsakar i vissa fall
obalans mellan utbud och efterfrågan,
menar utbildningsrådet Matti Kimari på
Utbildningsstyrelsen.
Hur populärt ett utbildningsområde är påverkar antalet nybörjarplatser.
− I populära branscher finns det press att
hålla kvar en stor intagning för att locka elever
även om antalet nybörjarplatser absolut borde
minskas.
Inom skönhetsvården har antalet antagna
nya studerande år efter år varit för stort i förhållande till efterfrågan. Å andra sidan varierar
situationen i olika regioner.
− Till vissa utbildningsområden, som hantverk och konstindustri, musik och kommunikation, söker mängder av unga trots att man
vet att det inte kommer att bli lätt att hitta en
Satu Kontiainen
arbetsplats.
Översättning Gunilla Bergström
Utan jobb?
n Om du blir arbetslös, ska du anmäla dig
som arbetssökande till Arbets- och näringsbyrån (www.mol.fi).
n Om du är medlem i en arbetslöshetskassa
kan du söka förtjänstdagpenning hos din
egen a-kassa. Då kan du få du förtjänstdagpenning i högst 500 dagar. www.tyj.fi
n Om du inte hör till en a-kassa söker du
grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd
hos FPA. Du har rätt till grunddagpenning
om du under de senaste 2 åren har arbetat
minst 8 månader före arbetslösheten (arbetsvillkoret). Du får grunddagpenning i
högst 500 dagar. Om du inte uppfyller arbetsvillkoret, kan du ha möjlighet att få arbetsmarknadsstöd. Arbetsmarknadsstödet
är behovsprövat och påverkas av bl.a. makens, makans, sambons och av föräldrarnas
inkomster om du bor med dina föräldrar.
n För studerande som inte får sommarjobb,
kan sommarstudier med sommarstudiestöd
vara ett alternativ. Sommarstödmånaderna
påverkar inkomstgränserna.
n Ytterligare information på www.fpa.fi
Nya villkor
för vuxen­
utbildnings­stöd
Från och med augusti är villkoren och stödperioden för
vuxenutbildningsstöd fasta.
Åttar års arbetshistoria berättigar till vuxenutbildningsstöd i 18 månader, men endast
en gång under yrkeslivet.
Vuxenutbildningsstödet
höjs till en nivå som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen utan tillägg. För deltidsstudier kan vuxenutbildningsstödet beviljas till jämkat belopp
förutsatt att studierna baserar
sig på överenskommelse med
arbetsgivaren.
Arbetslöshetstrygget
elektroniskt
FPA har utvecklat webbtjänsterna för arbetslösa. Nu är det
möjligt att ansöka om både arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning på webben. Sedan
tidigare har man kunnat månatligen meddela sin arbetslöshetstid elektroniskt.
Om man blir arbetslös ska
man anmäla sig som arbetslös
arbetssökande till arbets- och
näringsbyrån, som ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande.
Därefter kan man söka arbetslöshetsunderstöd.
Man loggar in på FPA:s etjänst på adressen www.fpa.
fi/etjanst med sina nätbankskoder.
Där kan man följa med när
FPA har fått arbetsmarknadspolitiska utlåtandet, hur ansökan framskrider och se sina
förmånsuppgifter.
Ovanligt med
resebidrag
Arbetslösa med rätt till arbetsmarknadsstöd kan få resebidrag i 2-4 månader om de får
arbete utanför sin pendlingsregion. Bidraget motsvarar arbetsmarknadsstödet.
Arbets- och näringsbyråerna beslutar om resebidraget,
som FPA betalar ut.
I februari betalade FPA
106 443 euro i resebidrag till
194 personer. Resebidraget är
26,53 euro per dag.
2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt
10 n Hem&familj
Pension n 11
N i n a Kav e r i n e n
Hem med inspiration i bagaget
Garantipension
på kommande
Ett grupp 65-plussare deltog i mars i en två veckors FPA-rehabilitering
på Nykarleby sjukhem. De åkte hem alerta och mjuka i kroppen.
www.fpa.fi > Förälder > Moderskapsunderstöd
Pappamånaden
blir 36 vardagar
I familjer som i år har inlett
en föräldradagpenningsperiod har papporna möjlighet
till en 36 vardagar lång pappa­
månad.
Föräldragpenningperioden
inleds vanligen med moderskapspenning, men i adoptivfamiljer med föräldrapenning. Det betyder att årets
första adoptivpappor kan inleda sin pappamånad i augusti, medan det blir aktuellt för
biologiska pappor tidigast i
oktober.
FPA behöver veta om pappan utnyttjar sin pappamånad senast två månader innan föräldrapenningsperioden
tar slut. Själva pappamånaden
måste användas i ett sträck
och inom 180 dagar efter föräldrapenningperioden.
På adressen www.fpa.fi/
berakningar får man hjälp
med att räkna ut sina egna
dagpenningsperioder.
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0
Undersergeant Jussi Saarinen trivs i det militära, men saknar familjen. Också Aada saknar sin pappa.
Pappa i militären
Undersergeant Jussi Saarinen, 21 år, har
hemförlovats för veckoslutet. Dottern
Aada, ett och ett halvt år, släpper inte
pappan ur blicken för en enda stund.
– Alltid när jag kommer hem märker
jag att Aada har lärt sig något nytt. Flickan kommer med nya ord hela tiden, och
hon både går och klättrar redan för fullt.
– För tillfället är det ponnyer som gäller. Aada tycker också om att rita, berättar
den lyckliga pappan.
Jussi har haft lätt att få permission från
sin tjänstgöringsplats – Pansio flottstation
i Åbo.
– Var tredje vecka är jag fast, men annars har jag haft lediga veckoslut. Jag
tjänstgör i min hemstad och hinner därför
bra hem också under kvällspermissionerna. Eftersom jag har familj har jag också
fått nattpermission då och då; det är fint.
– Aada vet att pappa gör värnplikten,
men förstår inte vad det innebär. Om vi
har varit tillsammans en hel dag och jag
måste ge mig iväg innan Aada har somnat
börjar hon gråta.
Jussi har trivts i militären. Konditionen
har förbättrats och maten är god. Det
bästa är att få tjänstgöra ombord: ­fina
landskap och en helt unik stämning.
– Men naturligtvis trivs jag bättre hemma än i militären. Hemma finns Aada och
Jenna. Och hemma står man inte hela tiden
under någon annans kommando. Om man
bortser från Jenna ibland, skrattar Jussi.
En pappa i 20-årsåldern är inte särdeles
vanligt. Faderskapet har ändrat Jussi.
– Jag har blivit vuxen och lärt mig att ta
ansvar. Man måste nu planera på längre
sikt än bara för en dag framåt och handskas med pengar på ett helt nytt sätt.
Permissionerna underlättar självfallet
också hustrun Jennas vardag. Som närvårdarstuderande deltar hon för närvarande i
arbetspraktik. När man har ett litet barn är
man minsann sysselsatt också på fritiden.
– För Jenna har det här säkert varit
tungt, då hon inte har haft någon egen tid
alls, resonerar Jussi.
I det civila är Jussi lastbilsförare. Han
berättar att de först bekymrade sig över
hur familjen skulle komma att klara sig
ekonomiskt när pappan rycker in i militären.
– Till all lycka sände vi ansökningarna
till FPA i god tid. Vi får nu som militärunderstöd både grundunderstöd och bostadsunderstöd. FPA kan dessutom bevilja understöd för vissa anskaffningar, såsom barnvagn.
Jussi frikallas i juli. Framtidsplanerna
är ännu delvis öppna.
– Jag har sökt till underofficersutbildningen. Om det inte lyckas kan jag ju alltid fortsätta som lastbilschaufför.
– Men framför allt förväntar jag mig
ett helt vanligt vardagsliv av framtiden.
– Solen i det civila hägrar redan. Snart
gassar den för fullt, konstaterar Jussi
Saarinen.
Matti Välimäki
Översättning Kurt Kavander
Militärunderstöd
n Värnpliktiga militär- och cviltjänstgörare,
men också kvinnor som tjänstgör frivilligt
kan få militärunderstöd från FPA under sin
tjänstgöringstid.
De som under tjänsgöringstiden har
­utgifter för sin bostads hyra eller bolags­
vederlag kan få bostadsunderstöd. Under
tjänstgöringstiden kan FPA också betala
­bidrag för studielåneräntor som förfaller.
Övriga militärunderstöd är avsedda för
att trygga utkomsten för den tjänstgörandes maka eller make och barn.
n Ytterligare information på webbadressen
www.fpa.fi > Värnpliktig
Frågor om militärunderstöd besvaras på
FPA:s servicenummer 020 692 220 vardagar klockan 8–18. Samtalet kostar som ett
vanligt mobil- eller lokalnätssamtal.
Rehabilitering var avsedd för personer med
olika sjukdomar i rörelse och stödorganen. På
programmet stod bland
annat vattengymnastik,
vi ska
konditionssalsträning,
hålla
balansträning och socii gång
alt umgänge förstås.
Det var en grupp piggare och spänstigare
pensionärer som återvände hem.
− Jag känner mig så bra! Första gången
jag blivit så här bra behandlad, intygar
Ralf Koskela.
− Jag har lärt mig nya rörelser med
hjälp av b.la. sittgymnastik och stavgång.
Rent praktiskt så ska jag genast skaffa en
strumppådragare vid hemkomsten. Då
klarar jag största delen av påklädningen själv.
Eivor och Sonny Kanckos upplever att
de efter två veckor är mycket alertare
och mjukare i kroppen. De trivdes så bra
på kursen att de glömde alla sjukdomar
och problem.
− Man blir inspirerad att fortsätta med
olika övningar och då vi kommer hem
ska vi fortsätta att hålla igång så mycket
vi kan, försäkrar de.
Lindis Kåll upplevde för sin del att hon
fått hjälp med sina axelproblem. Den sociala biten upplevde hon också som viktig.
− Om man bara kommer sig för sig för
att göra övningarna man lärt sig hemma,
så håller man sig i skick.
A n n e Y r jä nä
FPA omhuldar hållbar utveckling i mammalådan också i år.
Av förpackningens två tygblöjor är den andra nu en all-inone-blöja, som i användning
mest liknar engångsblöjorna.
Nytt i år är tvättbara bhskydd. I årets ljusgrå overall är övermaterialet återvinningsmaterial, liksom i fjol.
Fodertyget är mjuk bomullstrikå.
Moderskapsförpackningen sammanställs av en jury,
som också är lyhörd för kundrespons. Därför har den lättvadderade overallen återtagits till förpackningen efter en
ett års paus, men kvar är också ersättaren från i fjol, dvs.
sparkdräkten i ullpolyester.
Den nya moderskapsförpackningen börjar delas ut
mot slutet av maj.
V e s a- Mat t i Vä ä r ä
Mammalådan
på ekolinjen
Medelpensionen
1 344 euro i mån
Gymträning ger resultat
Muskel- och balansträning, som ingår
i rehabiliteringen, förbättrar effektivt
funktionsförmågan för personer över 65
år. Träningen kan vara avgörande för hur
länge man kan klarar sig hemma på egenhand.
Muskelmassan minskar med åldern
och försämrar funktionsförmågan, men
konditions och muskelträning är det enda sättet att förebygga att muskelmassan
minskar. Musklerna kan också kompensera dålig balans. Muskel- och balansträning utgör en kombination som förbättrar rörelse- och funktionsförmågan.
Regeringen gav i april en lagproposition om garantipension, som ska trygga alla en minimipension.
Garantipensionen skulle
höja de lägsta pensionerna till
ungefär 680 euro i månaden.
Enligt förslaget skulle FPA
börja utbetala garantipensioner från och med mars nästa år. Nästa år uppskattas garantipensionen gälla ungefär
120 000 pensionstagare.
Lindis Kåll fick hjälp med sina axel­
problem.
Äldre behöver mera rehabilitering
FPA utgår i från att allt flera 65 år fyllda kommer att
­behöva och även få rehabilitering. Därför utvecklar FPA
rehabiliteringsmodeller som ska motsvara de behov som
65-åringar med olika sjukdomar kan ha. Åren 2008–2012
då utvecklingsprojektet Geri pågår ska 1 200 äldre delta i
rehabiliteringskurser för 65 år fyllda. Till målgrupperna hör
strokepatienter, patienter med sjukdomar i hållnings- och
rörelseorganen samt demenspatienter. Projektet riktar sig
till äldre som bor hemma och som har nedsatt rörelseoch funktionsförmåga.
Projektet utreder hurudan rehabilitering som har störst
effekt på äldre personers självständiga liv, livskvalitet och
möjligheter att nå sina mål i livet.
De tillämpningar som utvecklats inom projektet
­kommer FPA att ta med i programmet för rehabilitering
enligtprövning åren.
För närvarande deltar årligen ­omkring 2 300 personer
över 65 år i rehabiliteringskurser som hör till FPA:s reha­
bilitering. Det finns kurser för bl.a. personer med sjuk­
domar i hållnings- och rörelseorganen, reuma, sjukdomar i
andningsorganen eller flera olika sjukdomar samt för
­närståendevårdare, hjärtsjuka, strokepatienter och synskadade.
FPA:s rehabilitering som riktas till personer över 65 år
kompletterar hälso- och sjukvården och är en ­anspråksfull
och yrkesövergripande ­rehabilitering.
FPA-finansierad rehabilitering för personer över 65 år
som har olika sjukdomar ordnas på svenska av ­Nykarleby
sjukhem och Folkhälsans Rehab Center på Norrvalla i
Vörå.
Fysioterapeut Kajsa Ojala såg till att Eivor och Sonny
Kanckos samt Ralf Koskela utför träningarna på rätt
sätt.
Medelpensionen är nu omkring 1 344 euro i månaden,
framgår det av Pensionsskyddscentralens och Folkpensionsanstaltens statistik
från årsskiftet.
För ett år sedan var motsvarande summa 1 263 euro i månaden.
Medelpensionen omfattar
pensionstagarnas totala pension, dvs. både folk- och arbetspension, men inte familje- eller deltidspension.
Män har i medeltal klart
­högre pension än kvinnor
främst på grund av skillnader i yrkesbanorna. Männens
medelpension uppgår till
1 530 euro i månaden, medan
kvinnorna får 1 196 euro i månaden. I allmänhet har kvinnor varit en kortare tid med i
arbetslivet än männen. Det är
också oftare kvinnor än män
som aldrig har deltagit i arbetslivet och som därför endast får folkpension.
Pensionärer
kan vara flexibla
Av över 55-åringarna som är
i yrkeslivet kan nästan 80 %
tänka sig att arbeta också efter
att de har pensionerats. Det
visar Opteams och Eteras undersökning.
De tillfrågade är särskilt intresserade av kortvariga vikariat. De vill inte helt ge upp
den friare tidsanvänding som
pensioneringen ska innebära. Av de tillfrågade vill drygt
40 % arbeta inom sin egen
bransch, men många är också redo att inrikta sig på något
alldeles nytt.
2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt
nn Stöd
12 nn
nn 13
Stöd nn
Stöd för olika livssituationer
Na n a U i t t o
Du får närmare information om FPA:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen www.fpa.fi.
Hälsan
Broschyrer När du blir sjuk,
Företagshälsovård, Rehabilitering
Servicenummer
Sjuk 020 692 224
Rehabilitering 020 692 225
FPA- och EU-kortet 020 692 223
Handikappförmåner 020 692 231
FPA-kortet och EU-kortet
n Alla som omfattas av den sociala
tryggheten i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på
apotek och läkarmottagningar för
att få din FPA-ersättning direkt avdragen från läkemedelspriset eller
privatläkararvodet.
n När du flyttar till Finland ska du
anmäla dig till FPA-byrån och ansöka om rätt till social trygghet i
Finland.
n Om du har ett FPA-kort kan du
också beställa ett europeiskt sjukvårdskort. Du kan behöva kortet
om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- eller EES-land
eller i Schweiz. Det europeiska
sjukvårdskortet berättigar till medicinskt nödvändig sjukvård på samma villkor som vistelselandets egen
befolkning. Kortet är giltigt 2 år i
taget. Det ersätter inte FPA-kortet
som endast gäller i Finland.
Sjukvårdsersättningar
n FPA ersätter en del av privatläkararvodena (60 % av FPA-taxan)
samt kostnader för undersökning
och behandling (75 % av FPA-taxan
efter en självriskandel på 13,46 euro). Ersättningen är i praktiken 3035 % av de verkliga kostnaderna.
n Du hittar ersättningstaxorna på
www.fpa.fi/taxa.
Direktersättning
eller ansökan?
n I allmänhet får du FPA-ersättningen direkt på läkarmottagningen
och apoteket när du visar upp ditt
FPA-kort. Då betalar du endast din
egen andel. Om du inte får ersättningen direkt kan du ansöka om
den inom 6 månader.
Tandvårdsersättningar
n FPA ersätter en del av dina tandläkarkostnader. Ersättningen är 60
% av FPA-taxan, men i praktiken
ca 40 % av arvodet. Ofta får du ersättningen direkt på mottagningen.
Tandgranskningar ersätts endast en
gång per år.
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0
Nya kundpaneler
I vår har två nya kundråd som inriktar sig på FPA:s förmåner
inlett sitt arbete. Kundrådet för familjeförmåner och panelen
för arbetslöshetstrygghet ger FPA kundperspektiv på verksamheten och förmånerna. I kundpanelerna för studiestöd,
­pensioner, handikappförmåner och bostadsbidrag har verksamheten redan blivit etablerad. Medlemmarna i FPA:s
kundpa­neler representerar en bred kundkrets genom olika intresseorganisationer.
FPA:s direktör Helena Pesola är nöjd över kundråden.
– Deras medlemmar hjälper för egen del att åstadkomma
bättre tjänster och produkter för kunderna. De testar exempelvis FPA:s elektroniska tjänster och hjälper att utveckla ansökningsblanketter, brev- och beslutstexter och tipsar om förbättringar i broschyrerna. De har också synpunkter på kundernas behov i framtiden.
Pesola anser att kundråden också hjälper FPA att fördomsfritt ta till sig nya idéer.
n Om din tandläkare skriver remiss
till en självständig munhygienist får
du ersatt arvodet till 100 % av munhygienisttaxan, men du måste ansöka om ersättningen hos FPA.
n FPA ersätter inte tandtekniskt
arbete eller protetiska åtgärder.
n Veteraner som har veterantecken
eller minröjarintyg får högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska
åtgärder. Tandvårdsersättningen
för veteraner är 100 % av FPA-taxan för granskning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt
kliniskt arbete som görs av privattandläkare eller specialtandtekniker
i samband med protetik. För tekniskt protetiskt arbete är ersättningen 50 % av FPA-taxan. För övrig tandvård är ersättningen 60 %
av taxan.
Läkemedelsersättningar
n FPA ersätter en del av dina kostnader för läkemedel som ordinerats
för behandling av sjukdom. Ersättningen är 42 %, 72 % eller 100 %
av referenspriset (då läkemedlet
hör till en referensprisgrupp) eller
läkemedlets pris. I 100 % -gruppen
betalar du alltid minst en självrisk
på 3 euro per läkemedel och köp.
Vanligen får du ersättningen redan
på apoteket då du visar upp ditt
FPA-kort.
n Om dina läkemedelsutgifter med
beaktande av referenspriser år 2010
överstiger 672,70 euro har du rätt
till tilläggsersättning. Då du väljer
läkemedel som inte kostar mer än
referenspriset betalar du resten av
året endast 1,50 e/preparat. Om du
väljer dyrare läkemedel måste du
själv betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset.
När dina kostnader har nått årssjälvrisken får du hem ett brev med
ett Meddelande för apoteket. Det
ska du ha med dig när du köper läkemedel resten av året.
För tilläggsersättningen kan det
vara skäl att spara kvitton i en Minus-bok med apotekets anteckningar om köpen.
n Du hittar aktuella uppgifter om
läkemedels- och referenspriser
samt ersättningarna på adressen
www.fpa.fi/sokmedicin.
Reseersättning
n FPA ersätter dina resekostnader
till närmaste sjukvårdsenhet eller till
rehabilitering, då resekostnaden
enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e.
För bruk av egen bil kan FPA ersätta 0,20 e/km efter självrisken.
n Om dina resekostnader under ett
år överstiger 157,25 euro betalar
FPA de överstigande kostnaderna i
sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort.
n Om du för undersökningar eller
behandlingar blir tvungen att övernatta på annan ort kan du få en
övernattningspenning på högst
20,18 e/natt.
n Transportföretagare som har avtal med FPA kan dra av ersättningen direkt från reseräkningen.
Sjukdagpenning
n Om du är 16-67 år och på grund
av sjukdom blir oförmögen att sköta ditt arbete kan du få sjukdagpenning när du varit sjukskriven insjukningsdagen och 9 därpå följande vardagar. Om du får lön betalar
FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Dagpenningen är skattepliktig
inkomst.
n Företagare med FöPL- eller
LFöPL-försäkring får sjukdagpenning då arbetsoförmågan pågått 3
vardagar efter insjukningsdagen.
Dagpenningen beräknas då utgående enligt den i beskattningen
fastställda inkomst som varit som
grund för FöPL- eller LFöPL-försäkringen.
n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor som
arbetslöshetsersättningen. Studerande får en sjukdagpenning som
är minst lika stor som studiestödet.
n De som saknar eller endast har
små inkomster kan efter 55 dagars
arbetsoförmåga som pågått i en
följd få en minimidagpenning på
22,04 e/vardag.
Partiell sjukdagpenning
n Du kan börja få partiell sjukdagpenning genast efter sjukdagpenningens självrisktid (9+1 vardagar).
Den partiella sjukdagpenningen är
hälften av vanlig sjukdagpenning.
Du ska då vara arbetsoförmögen
men ändå kunna arbeta på deltid
utan att riskera din hälsa eller tillfrisknandet.
Du ska då vara sjukskriven på
deltid och ha avtalat med din arbetsgivare att du på viss tid minskar
din arbetstid med 40-60 %. Om du
får heltidslön trots deltidsarbetet
betalar FPA den partiella dagpenningen till din arbetsgivare.
Rehabilitering
n FPA har lagstadgad skyldighet
att ordna yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt
medicinsk rehabilitering för under
65-åringar med grava handikapp.
n Dessutom beviljar FPA efter
prövning yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som
riksdagen beviljar skilt för varje år.
Denna rehabilitering omfattar bl.a.
familjerehabilitering för barn och
psykoterapi för vuxna.
n FPA utreder rehabiliteringsbehov
senast då en arbetsoförmögen person fått sjukdagpenning för 60 vardagar och senare då personen ansöker om sjukpension.
n Du hittar FPA:s rehabiliteringskurser på www.fpa.fi/sokrehabkurs.
Rehabilitering för unga
med handikapp
n För att undvika att 16-19-åriga
ungdomar som lider av något handikapp direkt blir sjukpensionerade
hänvisas de i första hand till aktiv
yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är minst 22,04 e/vardag. Under mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre.
De kan samtidigt få handikappbidrag.
Rehabiliteringspenning
n Rehabiliteringspenningen är avsedd för 16-67-åringar som deltar i
heldagsrehabilitering för att kunna
stanna eller komma in i eller återvända till arbetslivet. Rehabiliteringen kan t.ex. ordnas av FPA, hälsovården eller företagshälsovården.
Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning.
n Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningens
belopp.
n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller utför
arbete med kännbart lägre lön än
vanligt kan FPA bevilja rehabiliteringsstöd (9 e/dag) enligt prövning.
Handikapp- och vårdbidrag
n Handikappbidraget för personer
under 16 år ska stöda hemvården av
ett barn, som p.g.a. sjukdom eller
handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i
sådan omfattning att det belastar
familjen mera än ett friskt barn i
samma ålder.
n Handikappbidraget för personer
över 16 år är avsett för personer vars
funktionsförmåga är nedsatt i minst
1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp,
men som inte får sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en ekonomisk
ersättning för anskaffning av vård,
hjälp eller tjänster eller för att ersätta särskilda kostnader som handikappet orsakar.
n Handikappbidragets grundbelopp är 85,59 e/mån, det förhöjda
handikappbidraget är 199,71 e/mån
och handikappbidraget till högsta
belopp 387,26 e/mån. Bidraget är
skattefritt.
n Vårdbidraget är avsett för pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller handikapp har nedsatt funktionsförmåga i minst 1 år. Bidragstagaren måste bo i Finland och
dessutom ha sjuk- eller invalidpension, ålderspension eller särskilt
stöd för invandrare. Det lägsta
vårdbidraget är 57,32 e, det förhöjda vårdbidraget 142,70 e och specialvårdbidraget 301,75 e/mån.
Kostersättning
n Om du har korrekt diagnostiserad celiaki och är över 16 år kan du
få en kostersättning på 21 e/mån.
Stöd till företagshälsovården
n FPA ersätter arbetsgivare och företagare ungefär hälften av deras
kostnader för företagshälsovård. För
förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. På frivillig basis kan
arbetsgivare och företagare även
ordna med sjukvårdstjänster inom
ramen för företagshälsovården.
Hem&Familj
Broschyrer När du flyttar till
Finland/utomlands, Stöd för
boende, Förälder, Till värnpliktiga
Servicenummer
Flyttning till/från Finland
020 692 227
Bostadsbidrag 020 692 221
Familjeförmåner 020 692 226
Värnpliktiga 020 692 220
Flyttning till
eller från Finland
n Du ska alltid anmäla FPA om du
flyttar utomlands eller återvänder
till Finland.
n Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år tillhör du i allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Om du flyttar utomlands för längre tid upphör vanligen din sociala trygghet i Finland i
samband med att du flyttar.
n I EU, EES-länderna och i Schweiz
är det dock i allmänhet arbetslandet som avgör varifrån man får sin
sociala trygghet.
n Om du flyttar till Finland för att
stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och
med flyttningen. Du kan anses ha
flyttat permanent om du är återflyttare eller om du i minst två år arbetar eller lever i äktenskap med en
person som är fast bosatt i Finland.
n Kortare än två års bosättning i
Finland berättigar i allmänhet inte
till den sociala tryggheten, men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän, studerande och
familjemedlemmar. Särskilda regler
gäller även personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som
slutit sociala trygghetsavtal.
n Närmare information på www.
fpa.fi ->Flyttning
Bostadsbidrag
Om du har låga inkomster kan du
få bostadsbidrag för dina boendeutgifter.
n Allmänt bostadsbidrag är avsett
för hushåll med små inkomster.
Statsrådet fastställer varje år självriskgränserna enligt familjestorlek,
hemort och inkomster.
n Bostadsbidrag för pensionstagare kan beviljas personer som fyllt 65
år samt yngre pensionstagare som
har sjuk, invalid-, arbets- eller familjepension eller särskilt stöd till
invandrare.
Om du har deltidspension, tidigarelagd ålderspension eller ålderspension före 65 år kan du få allmänt bostadsbidrag.
n Studerande kan få bostadstillägg
(se studiestöd).
n Värnpliktiga kan få bostadstillägg
för värnpliktiga.
Militärunderstöd
n Militärunderstödet tryggar familjens utkomst under militär- eller civiltjänstgöringen. Den värnpliktiga
kan själv få bostadsunderstöd samt
räntebidrag för studielån som förfaller under tjänstgöringen. Som
anhöriga i familjen betraktas den
värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn.
n Militärunderstödets grundunderstöd motsvarar full folkpension.
Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter
skatt sänker stödet.
n Bostadsunderstödet ersätter
även sådana boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas.
n Särskilt understöd kan beviljas
t.ex. för utgifter för utrustning till
barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga annars borde betala under tjänstgöringstiden.
Moderskapsunderstöd
n En blivande mamma får välja
mellan en moderskapsförpackning
med babykläder och barnavårdsprodukter och 140 euro skattefritt.
Även adoptivföräldrar har rätt till
moderskapsunderstöd.
Adoptionsbidrag
n Adoptivföräldrar som adopterar
barn under 18 via en internationell
adoptionstjänster kan få ett skattefritt adoptionsbidrag som engångsersättning. Bidragsbeloppet är beroende av barnets hemland.
Föräldradagpenningarna
n Mammor och pappor har rätt till
moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt utan att deras anställningsförhållanden bryts. Under
dessa familjeledigheter betalar FPA
föräldradagpenningar. De är moderskapspenning till mamman (ca 4
månader), eventuellt särskild moderskapspenning om mammans arbete under graviditeten utgör en
hälsorisk för barnet, faderskapspenning (1-18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden), föräldrapenning till mamman
eller pappan (ca 6 månader) samt
pappamånadens dagpenningar.
n Pappamånaden består av de 12
sista dagarna av föräldrapenning
perioden (som pappan tar ut istället
för mamman) kombinerat med ett
antal vardagar extra pappaledigt
med dagpenning. Pappamånaden
måste användas inom 6 månader
efter den egentliga föräldrapenningperioden. För familjer som inlett en förälradagpenningsperiod år
2009 är pappamånaden högst 24
dagar. Fr.o.m. föräldradagpenningsperioder som börjar 2010 är
pappamånaden, som infaller tidigast hösten 2010, som längst 36
vardagar. Någondera föräldern
måste sköta barnet hemma fram till
pappamånadens början.
n Adoptivföräldrar får faderskapsoch föräldrapenning om adoptivbarnet är under 7 år då det tas i
vård. Adoptivföräldrar får föräldrapenning för högst 200 vardagar (ca
9 månader).
n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i beskattningen konstaterade inkomsterna enligt samma principer som
sjukdagpenningarna. Dagpenningarna är skattepliktig inkomst.
n Föräldrapenningen är minst
22,04 euro/vardag. Arbetslösa får
en dagpenning som är minst lika
stor som arbetslöshetsersättningen
och studerande en dagpenning
minst lika stor som studiestödet.
n Om båda föräldrarna arbetar på
deltid och kan ta hand om sitt barn
olika tider, kan båda få partiell föräldrapenning, som är hälften av
den vanliga föräldrapenningen.
Barnbidrag
n FPA betalar ett skattefritt barnbidrag för barn som bor i Finland
tills de fyller 17 år.
n För äldsta barnet är barnbidraget
100 euro i månaden, för det andra
110,50 e, för det tredje 141 e, för det
fjärde 161,50 e och för det femte
samt varje därpå följande barn 182
euro/barn. Ensamförsörjare får ett
tillägg på 46,60 e/månaden.
n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där är
motsvarande belopp 110, 143, 185
och 214 och 259 euro i månaden.
Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro.
Stöd för barnavården
n Efter föräldraledigheten har barnet rätt till kommunal dagvård tills
det blir läropliktigt. Alternativt kan
föräldrarna välja stöd för hemvård
eller stöd för privat vård från FPA.
n När barnet inte har en kommunal
dagvårdsplats kan familjen få stöd
för hemvård tills barnet fyller 3 år.
Det omfattar en vårdpenning, som
för ett barn under 3 år är 314,28 e/
mån. För övriga barn under 3 år är
vårdpenningen 94,09 e och för barn
under skolåldern 60,46 e/mån. Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på högst
168,19 e/mån. Adoptivföräldrar kan
få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet
börjar skolan.
n Stöd för privat vård av barn kan
beviljas till skolstarten då barnet
har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är 160 e/mån/
barn. Dessutom kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg som är höst 134,55 e/barn i
månaden. Familjen ska själv ansöka
om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten.
n Ålänningar söker barnavårdsstöd
hos hemkommunen.
Partiell vårdpenning
n En förälder som för att få mera
tid för sitt barn väljer att arbeta
högst 30 timmar i veckan kan få
partiell vårdpenning då barnet är
under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Från och med år
2010 kan även företagare få partiell
vårdpenning.
n Den partiella vårdpenningen är
90 e/mån.
n Åland har eget stödsystem för
vård av små barn som sköts av
kommunerna.
Underhållsstöd
n FPA beviljar och utbetalar underhållsstöd för minderåriga barn då
en underhållsskyldig förälder låtit
bli att betala underhållsbidrag eller
då bidraget p.g.a. den underhållskyldigas ekonomiska situation har
fastställts till ett belopp än underhållstödet. FPA driver också in obetalda underhållsbidrag.
n Underhållstöd kan även betalas
till barn som inte har faderskapet
fastställt då barnet är fött utanför
äktenskap och till barn som adopterats av endast en förälder.
n Underhållsstödets fulla belopp är
139,54 e/mån/barn.
Specialvårdspenning
n Föräldrar som deltar i sjukvården
eller rehabilitering av sitt under
16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning för utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till
dessa ansluten vård hemma eller på
rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs.
n Om barnet är 7-15 år betalar FPA
specialvårdspenning endast om
barnet har en svår sjukdom och
vårdas på sjukhus eller poliklinik.
n Specialvårdspenningen beräknas
enligt inkomsten på samma sätt
som sjukdagpenning. Föräldrar som
saknar eller som har låga inkomster
kan ändå få 22,04 e/vardag. Arbetslösa och studerande får en
dagpenning som är minst lika stor
som den föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet.
Studier&jobb
Broschyrerna När du studerar,
När du blir arbetslös
Servicenummer
Studerande 020 692 229
Utan arbete 020 692 230
Studiestöd
n Studiestödet kan bestå av studiepenning, bostadstillägg och
statsborgen för studielån samt räntebidrag. Studiepenning kan beviljas 17 år fyllda studerande, bostadstillägg till studerande som inte har
egna barn och som bor på hyra eller
studerar utomlands. Dessutom kan
FPA bevilja statsborgen för studielån samt räntebidrag efter examen.
n Om du är under 20 år och yrkeseller gymnasiestuderande utan
egen familj, är din studiepenning
beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka,
men också höja din studiepenning.
n Studiepenningen är 38-298 e/
mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform,
familjeförhållandena och dina inkomster.
n Bostadstillägget är högst 80 % av
hyran upp till 252 euro. Högre hyra
beaktas inte. Bostadstillägget är
26,90-201,60 e/mån Om du hyr bostaden av dina föräldrar får du högst
58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina
egna inkomster kan påverka bostadstillägget. Om du är under 18 år
och studerar på andra stadiet kan dina föräldrars inkomster påverka bostadstillägget. Om du har egna barn
kan du få allmänt bostadsbidrag.
n Tumregeln att du får förtjäna 660
e/mån de månader du tar ut studiestöd och 1 970 e/mån under de
månader som du inte lyfter studiestöd. Du ska själv hålla reda på att
stödet och inkomsterna är i balans.
Det får du hjälp med räknaren på
www.fpa.fi/berakningar. Du ser dina egna uppgifter genom att logga
in på e-tjänsten www.fpa.fi/etjanst.
Där kan du också annullera och
återbetala studiestöd.
n Om du har låga inkomster när du
är färdig med studierna kan du få
räntebidrag för studielånet i 5
halvårsperioder.
n Åland har ett eget studiestödsystem.
2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt
nn Stöd
14 nn
Alterneringsledig
med ersättning
n När du varit minst 10 år i arbetslivet och minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare kan du ta alterneringsledigt, förutsatt att din
arbetsgivare går med på det. Alterneringsledigheten är alltid
minst 90 och högst 359 kalenderdagar. För den tiden måste din arbetsgivare förbinda sig att anställa
en arbetslös person via arbetsförmedlingen. Det är en förutsättning för att du ska få en alterneringsersättning.
n Alternerneringsersättningen är
70 % eller 80 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg).
Om du hör till en arbetslöshetskassa ansöker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga
ansöker om ersättningen hos FPA.
Grundtrygghet
för arbetslösa
n Om du är arbetslös i åldern 17-64
år och inte får inkomstrelaterad
dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte
uppfyller arbetsvillkoret eller om du
redan fått dagpenning från arbetslöshetskassan eller FPA den längsta
möjliga tiden).
n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat och beloppet påverkas
av nästan alla egna men också makens/makans/sambons inkomster
och sociala förmåner.
n FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet till arbetssökande arbetar på deltid eller sporadiskt.
n Utbildningsstöd kan beviljas då
en arbetslös person deltar i utbildning som arbetskraftsbyrån har
köpt. FPA betalar utbildningsstödet
som grundunderstöd, arbetslöshetskassan som förtjänststöd. Den
som deltar i utbildningen kan även
få stöd för uppehälle.
n Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet är skattepliktiga och som
högst 25,63 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 4,86 e, för två 7,13
e och för tre eller flera barn 9,19 e/
dag. Du kan ansöka om arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till
arbetsförmedlingen som arbetslös
arbetssökande.
n På Åland har arbetsförmedlingen
hand om arbetslöshetstryggheten.
Omställningsskydd
vid uppsägning
n Om du blir uppsagd på ekonoM i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0
stöd för att kunna inleda arbetet.
Resestödet, som motsvarar arbetsmarknadsstödet, förutsätter att ditt
arbete pågår i minst 2 månader.
Stödet betalas ut för högst 4 månader.
Arbets- och näringsbyrån kan
också bevilja ett behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 euro.
Utbildningsdagpenning
n Om du är arbetslös efter en lång
tid i yrkeslivet kan du få utbildningsdagpenning för frivilliga heltidsstudier. Du ansöker då om
grunddagpenningen hos FPA och
förtjänststödet från din arbetslöshetskassa.
Sakkunnigläkare
utreder bakgrunden
Tuili Tuuponen har samarbetat med FPA sedan hon blev färdig
läkare i mitten av 1970-talet.
I början av sin karriär arbetade hon bland annat som skolläkare på Lungskadeförbundet. Under dessa år blev samarbetet
med FPA intensivare och i över 20 år fungerade hon vid sidan
om sitt huvudsakliga arbete som läkarmedlem i FPA:s rehabiliteringsgrupp i Uleåborg.
År 2007 blev hon behörig försäkringsläkare och de senaste
tio åren har hon arbetat som FPA:s försäkringsläkare i Uleåborg. Lungsjukdomar hör till Tuili Tuuponens specialområde.
FPA:s försäkringsläkare arbetar som försäkringsmedicinska
specialister i samband med bedömning av sjukdomsrelaterade
ansökningar och samarbetar med intressentgrupper.
FPA har för tillfället 258 sakkunnigläkare, varav största delen
är deltidsanställda.
Ungdomar ligger Tuuponens hjärta nära.
– Att bedöma rehabiliteringspenningsansökningar för ungdomar hör till de mest utmanande uppgifterna. Där ska man
bedöma om sjukdomen orsakar men och om yrkesinriktad rehabilitering kan komma i fråga.
– Det handlar om mera än att enbart skriva utlåtanden. Man
måste noggrannt sätta sig in i varje enskilt fall, för det är frågan
om beslut och möjligheter som har långvarig inverkan på livet.
Tuili Tuuponen är docent vid Uleåborgs universitet och utbildarens roll fortsätter också i samarbetet med de läkare som
­behandlar patienter. Tuuponen är med i FPA:s försök som ska
utveckla samarbetet mellan företagsläkare och FPA:s läkare.
– Försöket är en fängslande möjlighet att kunna ingripa i
ett tidigare skede. Att samarbetet utvecklas är till fördel för alla
parter. På det sättet får vi igång rehabilitering utan onödiga
dröjsmål.
Satu Kontainen
Intresserad av FPA som arbetsplats?
Vill du jobba hos FPA? Se www.fpa.fi/rekrytering
miska eller produktionsrelaterade
grunder kan du få ett tillägg för
sysselsättningsplan eller alternativt
en förhöjningsdel till grunddagpenningen eller utbildningsstödet. Både förhöjningsdelens och tilläggets
fulla belopp är 4,41 e/dag, men du
kan inte få båda samtidigt. Även
permitterade och visstidsanställda
omfattas av omställningsskyddet.
Resestöd för att inleda arbete
n Om du är arbetslös med rätt till
arbetsmarknadsstöd och får ett arbete utanför din pendlingsregion
kan du utöver din lön få ett rese-
Integrationsstöd
n Invandrare och flyktingar kan få
integrationsstöd under den tid som
de integreras i Finland. Stödet
motsvarar arbetsmarknadsstöd.
Även utkomststöd, som kommunerna beviljar, kan höra ihop med
integrationsstödet. Ansökan om integrationsstöd riktas till arbetskraftsbyrån som gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren/flyktingen. FPA betalar
ut stödet.
Pension
Broschyrerna När du blir
pensionär, Familjepensioner
Servicenummer
Pensionsärenden 020 692 222
Efterlevandepensioner 020 692 228
Folkpension
n Arbetspensionen är den primära
pensionen. För dem som helt saknar eller endast har liten arbetspension tryggar folkpensionen en
basutkomst.
n Till folkpensionerna hör sjukpension för 16-64-åringar, arbetslöshetspension för personer födda senast år 1949 samt ålderspension
från och med 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid 62
års ålder men till minskat belopp.
n Folkpensionen är högst 584,13
e/mån för ensamstående och
518,12 e/mån och för gifta och
sambon. Beloppet minskar an efter
som arbetspensionen före skatt
överstiger 51,54 e/mån. Folkpensionen är skattepliktig inkomst.
FPA betalar ingen folkpension då
arbetspensionen före skatt för ensamstående är 1 207,38 e/mån eller
mera och för gifta eller sambor
1 075,30 e/mån.
n Folk- och arbetspensionstagare
som har barn under 16 år kan få en
skattefri barnförhöjning som är
20,37 euro/barn/månad.
n För pensionstagare som bott utomlands eller som tidigarelagt sin
folkpension, kan pensionen kan vara lägre än ovan.
Rehabiliteringsstöd
n Rehabiliteringsstödet är en tillfällig sjukpension som FPA beviljar på
viss tid för att möjliggöra återgång
till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är främst avsedd för att
stödtagaren skall delta i åtgärder
som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin
återstående arbetsförmåga. Stödet
förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan.
nana uitto
Na n a U i t t o
E t t j o b b p å F PA
Fronttillägg
n Män och kvinnor som är bosatta
i Finland och som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken kan få
ett skattefritt fronttillägg på 45,64
euro/mån från FPA. Minröjare har
rätt till ett tillägg motsvarande
fronttillägget, men inte till extra
fronttillägg. Fronttillägg kan även
betalas veteraner som bor utomlands och som har något av ovan
nämnda tecken.
1.9.2010 börjar FPA betala ett
skattefritt veterantillägg på 50 e/
mån till veteraner med små inkomster, som får både extra fronttillägg
och vårdbidrag till förhöjt eller högsta belopp.
Särskilt stöd till invandrare
n Invandrare som är arbetsoförmögna eller över 65 år kan oberoende av nationalitet få särskilt stöd
till invandrare efter 5 års bosättning
i Finland. Stödet motsvarar full
folkpension, men nästan alla egna
disponibla inkomster samt av en del
av makens/makans/sambons inkomster sänker beloppet.
Efterlevandepensioner
n Familjepensionerna är efterlevandepensioner till änkor och änklingar under 65 år samt till barn under 18 år. Även 18-20 åringar som
studerar kan får barnpension.
n Till FPA:s efterlevandepension
hör en begynnelsepension i 6 månader efter makens/makans död.
Därefter kan FPA, beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, betala en fortsättningspension.
Efterlevandepensionen motsvarar
folkpension, men övriga pensioner
och inkomster minskar beloppet.
n Barnpensionen är oberoende av
inkomsterna. Grundbeloppet är
55,43 e/mån. Ett barn under 18 år
kan beroende på barnets övriga familje- och försörjningspensioner
även få ett kompletteringsbelopp
på högst 83,84 e/mån. Föräldralösa
barn har rätt till två grundbelopp
och kompletteringsbelopp.
Bildkryss 2/10
Skicka din bildkrysslösning senast 31.7.2010
till adressen Mitt i allt/FPA, PB 450, 00101
Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 2.
De fem först öppnade rätta lösningarna
belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris
på 15 euro.
Bildkryss 1/10 rätt lösning
Namn
Adress
E-post och telefon
Bildkryss 1/2010 pristagare: Elisabeth Hindsberg, Helsingfors, Ulla Flykt, Kulloby,
Birgit Mattas, Kumlinge, Lena Bergroth, Karleby, Leila Isaksson, Åbo
10 frågor om social trygghet
1. Vad gör en Kyky-rådgivare?
a) Ger musikaliska
talanger karriärtips
b) Hjälper sjukskrivna att
­rehabilitera sig till arbetet
c) Svarar på alla slags
FPA-frågor
2. Vilken tid betjänar
FPA:s servicenummer
från måndag till fredag?
a) kl. 9–15
b) kl. 7–12
c) kl. 8–18
3. Hur mycket läkemedels­
kostnader sparade referens­
prissystemet patienterna år
2009 i och med att priskon­
kurrensen ökade?
a) 10 milj. euro
b) 40 milj. euro
c) 60 milj. euro
4. Vart ska man först vända
sig när man blir arbetslös?
a) Arbets- och näringsbyrån
b) FPA
c) arbetslöshetskassan
Testa också dina kunskaper i FPA-spelet på www.fpa.fi.
5. Vilken är adressen till
­Folkpensionsanstaltens
svenska startsida på webben
a) www.kela.fi
b) www.paf.fi
c) www.fpa.fi
7. Vad är ASLAK?
a) FPA-forskning i Lappland
b) yrkesinriktad fördjupad
medicinsk rehabilitering
c) Alla Sjuka eller Annars
Krassliga
9. Hur lång är
pappamånaden
efter årets reform?
a) 24 vardagar
b) 32 vardagar
c) 36 vardagar
6. Hur stor pension (folk­
pension eller arbetspension)
fick pensionstagare i medeltal
i slutet av år 2009?
a) 1 250 e/mån
b) 1 344 e/mån
c) 2 750 e/mån
8. Hur många över
65-åringar deltar
årligen i FPA-rehabili­tering?
a) ca 1 000
b) ca 1 500
c) ca 2 300
10. När tar FPA över
tolkningstjänsterna
för handikappade?
a) År 2012
b) januari 2011
c) september 2010
De rätta svaren hittar du här:
1b, 2c, 3b, 4a, 5c, 6b, 7b, 8b, 9c och 10c.
Skolresestöd
n Du kan få skolresestöd när du
studerar på heltid vid gymnasium
eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst
10 kilometer. Dina kostnader för
skolresan ska överstiga 54 e/mån.
Du betalar själv minst 43 e/mån.
Bryderi n 15
2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt