Transcript (Formlära och syntax).

Latin A, HT 2014 Delkurs 1. Latinsk formlära och syntax Studiehandledning Lärare: Universitetslektor, doc. Christer Henriksén [email protected], 018-­‐471 68 45 Rum 9-­‐3031 Hemsida http://www.lingfil.uu.se/staff/christer_henriksen Institutionens hemsida: http://www.lingfil.uu.se Litteratur: •
Erik Tidner, Liber primus latinus, Texter samt Förklaringar och ordförteckning, 2 uppl. (Stockholm 1971 och senare omtryck). •
Nils Sjöstrand, Ny latinsk grammatik, 3 uppl., Uppsala 2014. Version 140826 2 Schema för kursen Latinsk formlära och syntax, 15 hp Latin A, HT 2014 Christer Henriksén 28 augusti -­‐ 23 oktober. Datum Tid Lokal Text To 28/8 14–15 6-­‐0031 (Upprop / registrering) Ti 2/9 10-­‐12 16-­‐0041 Grammatikrepetition 1 (obligatorisk närvaro) To 4/9 10-­‐12 7-­‐0042 Grammatikrepetition 2 (obligatorisk närvaro) Ti 9/9 10-­‐12 16-­‐0041 Introduktion till latinstudiet To 11/9 10–12 16-­‐0041 Liber primus 1-­‐2 Fr 12/9 10–12 Blåsenhus 12:129 Liber primus 3-­‐5 Må 15/9 10–12 6-­‐K1031 Liber primus 6-­‐7 Ti 16/9 10-­‐12 16-­‐0041 Liber primus 8-­‐9 To 18/9 10–12 16-­‐0041 Liber primus 10-­‐11 Fr 19/9 10-­‐12 7-­‐0043 Liber primus 12-­‐13 Må 22/9 10–12 6-­‐K1031 Liber primus 14-­‐15 Ti 23/9 9.00–9.45 2-­‐1024 Diagnostiskt prov kap. 1–15 (obligatoriskt) Ti 23/9 10–12 2-­‐1024 Liber primus 17-­‐18 (+ glosor till 16) To 25/9 10–12 16-­‐0041 Liber primus 19-­‐20 Fr 26/9 10–12 7-­‐0017 Liber primus 21-­‐22 Må 29/9 10–12 1-­‐0062 Liber primus 23-­‐24 Ti 30/9 10–12 16-­‐0041 Liber primus 25-­‐26 To 2/10 10–12 16-­‐0041 Liber primus 27, 30 (+ glosor till 28 och 29) Fr 3/10 10–12 2-­‐0024 Liber primus 31-­‐32 Må 6/10 10–12 6-­‐K1031 Liber primus 33-­‐34 Ti 7/10 9.00–9.45 6-­‐0031 Diagnostiskt prov kap. 17–34 (obligatoriskt) Ti 7/10 10–12 6-­‐0031 Liber primus 35-­‐36 3 To 9/10 10–12 16-­‐0041 Liber primus 37-­‐38 Fr 10/10 10–12 16-­‐0041 Liber primus 39-­‐40 Må 13/10 10–12 6-­‐K1031 Liber primus 41-­‐42 Ti 14/10 10–12 16-­‐0041 Liber primus 43, 45 To 16/10 10–12 16-­‐0041 Liber primus 46-­‐46B Fr 17/10 10–12 16-­‐0041 Liber primus 46C-­‐D Må 20/10 10–12 6-­‐K1031 Liber primus 46E-­‐G Ti 21/10 10–12 16-­‐0041 Oratio obliqua 1 To 23/10 10–12 16-­‐0041 Oratio obliqua 2 Lö 25/10 Meddelas Meddelas Tentamen Litteratur: •
Erik Tidner, Liber primus latinus, Texter samt Förklaringar och ordförteckning, 2 uppl. (Stockholm 1971 och senare omtryck). •
Nils Sjöstrand, Ny latinsk grammatik, 3 uppl., Uppsala 2014. Båda kursböckerna säljs via institutionens studerandeexpedition. 4 Studiehandledning
Efter varje lektion skall du kunna • redogöra för de moment inom formlära och syntax som är uppsatta som aktiva mål till respektive lektionstillfälle, • översätta de texter som ingår till respektive lektionstillfälle från latin till svenska, • översätta de glosor som ingår till respektive lektionstillfälle från latin till svenska (se sid. 22 och följande i detta häfte). Lektion 1. Ti 9/9, kl. 10-­‐12. Lokal 16-­‐0041. Introduktion Aktiva mål: latinets uttal; dela in latinska ord i stavelser; redogöra för och tillämpa latinets regler om stavelselängd och ordaccent (Sjöstrand §§ 1–5). Redogöra för begreppen ’flekterande språk’, ’deklination’, ’genus’, ’kasus’ och ’numerus’ samt ’konjugation’ (enligt PowerPoint; jfr Sjöstrand §§ 17–21). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 2. To 11/9, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 1-­‐2. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 1:a deklinationens femininer och maskuliner (Sjöstrand §§ 22–23). Pronomen: Personliga pronomen ego och tu (Sjöstrand § 62:1). Verb: Latinska verbformers uppbyggnad (temastam och personändelse, jfr Sjöstrand § 72, 73, 74:1a och 2a). 1:a konjugationen (voco): Presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand § 80 A) sum: Presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand § 89:1 & 3). Syntax: Definiera begreppen ’sats’, ’finit verb’, ’transitiva och intransitiva verb’ samt satsdelarna ’subjekt’, ’ackusativ-­‐’ och ’dativobjekt’, ’subjektiv och objektiv predikatsfyllnad’. Ablativus instrumenti (medlets ablativ; Sjöstrand § 139) Genitivus possessivus (possessiv genitiv; Sjöstrand § 109). Prepositionen in med ackusativ och ablativ (Tidner § 169:1). Enklitiskt cum (Sjöstrand § 4:3). ___________________________________________________________________________________________ 5 Lektion 3. Fr 12/9, kl. 10–12. Blåsenhus 12:129. Text: Liber primus 3-­‐5. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 2:a deklinationen maskulinum (servus) och neutrum (bellum) (Sjöstrand § 26). Verb: 2:a konjugationen (moneo): presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand § 81 A). Syntax: Skilja mellan ’huvudsats’ och ’bisats’, definiera olika slag av bisatser. Du ska känna till: De opersonliga verben libet, placet och licet (jfr Sjöstrand § 70:1) ___________________________________________________________________________________________ Lektion 4. Må 15/9, kl. 10–12. Lokal 6-­‐K1031. Text: Liber primus 6-­‐7. Aktiva mål: Formlära: Verb: 4:e konjugationen (audio): presens indikativ, imperativ I och infinitiv aktivum (Sjöstrand § 84 A). Syntax: 1:a deklinationen maskulinum och 2:a deklinationen femininum med adjektiviska ord som bestämning (Sjöstrand §§ 23 och 29 samt 47:1). Enklitiskt -­‐que (Sjöstrand §§ 4:3). Genitivus partitivus (partitiv genitiv, Sjöstrand § 111) Ablativus viae (vägens ablativ, Sjöstrand § 142). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 5. Ti 16/9, kl. 10-­‐12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 8-­‐9. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 2:a deklinationen substantiv och adjektiv med nominativ på -­‐er (Sjöstrand §§ 27–28 och 47:2). Pronomen: Demonstrativa pronomen ille (Sjöstrand § 64:1). Verb: 1:a konjugationen (voco), 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio): imperfektum indikativ aktivum (Sjöstrand §§ 80:A1, 81:A1 och 84:A1) sum: imperfektum indikativ aktivum (Sjöstrand § 89:1). Syntax: Ablativus separativus (separativ ablativ) (Sjöstrand § 137) Accusativus temporis (tidsackusativ) (Sjöstrand § 134:2) ___________________________________________________________________________________________ 6 Lektion 6. To 18/9, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 10-­‐11. Aktiva mål: Formlära: Pronomen: Demonstrativa pronomen iste (Sjöstrand § 64:4) Räkneord: Grundtalet unus (Sjöstrand §§ 56 och 58:1). Verb: 1:a konjugationen (voco), 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio, venio): perfektum indikativ och infinitiv aktivum (Sjöstrand § 80:C; jfr sid 98 och 104 längst ned; se också Sjöstrand § 75 för olika bildningstyper i perfektstammen). sum: perfektum indikativ och infinitiv (fui, Sjöstrand § 89:2). Syntax: Ackusativ med infinitiv (Sjöstrand § 214, spec. 214:2 a–d). Predikativt attribut (Sjöstrand § 105, jfr lektion 11). Latinskt perfektum vid den temporala konjunktionen postquam (Sjöstrand § 240:1). Du ska känna till: Böjningen av grekiska ord av typen Aeneas (Sjöstrand § 25) samt böjningen av indefinita pronomen alius (Sjöstrand § 67:8; böjs som unus) och deus (Sjöstrand § 30:1). Böjningen av indefinita pronomen solus (Sjöstrand § 48:3; böjs som unus). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 7. Fr 19/9, kl. 10-­‐12. 7-­‐0043. Text: Liber primus 12-­‐13. Aktiva mål: Formlära: Pronomen: Demonstrativa pronomen hic (Sjöstrand § 64:3). Verb: Pluskvamperfektum indikativ aktivum (Sjöstrand § 80:C1, jfr sid 98 och 104 längst ned). 1:a konjugationen (voco): presens konjunktiv aktivum (Sjöstrand § 80:A1) sum: presens konjunktiv aktivum (Sjöstrand § 89:1). Syntax: Finala adverbialsatser (Sjöstrand § 231). Hortativ, prohibitiv och optativ konjunktiv i huvudsats (Sjöstrand §§ 181:1–182). Du ska känna till: Substantiverade pronomen och adjektiv i neutrum pluralis (Sjöstrand § 155:4) ___________________________________________________________________________________________ Lektion 8. Må 22/9, kl. 10–12. Lokal 6-­‐K1031. Text: Liber primus 14-­‐15. Aktiva mål: Formlära: Pronomen: Demonstrativa pronomen ipse (Sjöstrand § 64:5) Verb: 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio): presens konjunktiv aktivum (Sjöstrand §§ 81:A1 och 84:A1). 1:a konjugationen (voco), 2:a konjugationen (moneo) och 4:e konjugationen (audio): imperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand §§ 80:A1, 81:A1 och 84:A1). sum: imperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand § 89:1). 7 Syntax: Finala objektssatser efter verba voluntatis (viljeverb) och verba agendi (strävandets verb; Sjöstrand § 232:1–2). Konsekutiva adverbialbisatser (Sjöstrand § 228:1). Cum historicum med imperfektum konjunktiv (Sjöstrand § 238:2). Irreala konditionalsatser i nutid (Sjöstrand § 246 och 246:3a). Ablativus causae (orsakens ablativ, Sjöstrand § 146) Ablativus modi (sättets ablativ, Sjöstrand § 144) Kausala bisatser inledda av cum (Sjöstrand § 236:2). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 9. Ti 23/9, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 17-­‐18. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 3:e deklinationens konsonantstammar i maskulinum och femininum (Sjöstrand § 33:1). Pronomen: Demonstrativa pronomen is (Sjöstrand § 62:2). Verb: Pluskvamperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand § 80:C1, jfr sid 98 och 104 längst ned). Syntax: Cum historicum med pluskvamperfektum konjunktiv (Sjöstrand § 238:2). Irreala konditionalsatser i förfluten tid (Sjöstrand § 246 och 246:3b). Genitivus obiectivus (objektiv genitiv; Sjöstrand § 110). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 10. To 25/9, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 19-­‐20. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 3:e deklinationens konsonantstammar i neutrum (Sjöstrand § 33:2). 3:e deklinationen, blandade klassen (Sjöstrand § 35). Verb: Kontraherade fomer i pluskvamperfektum (vocassem, audissem) och kontraherad perfektum infinitiv vocasse (Sjöstrand § 85:2). Parallellformen på -­‐ere i perfektum indikativ 3:e person pluralis (Sjöstrand § 76:1 Anm.). Syntax: Ablativus loci (platsens ablativ, Sjöstrand § 149) Ablativus temporis (tidsablativ, Sjöstrand § 150) Du ska känna till: att genitiven nostri av personliga pronomen endast används som objektiv genitiv (Sjöstrand § 62:1 Märk). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 11. Fr 26/9, kl. 10–12. Lokal 7-­‐0017. Text: Liber primus 21-­‐22. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 3:e deklinationens rena i-­‐stammar (Sjöstrand § 34). 8 Adjektiv: Verb: Adjektiv i positiv efter 3:e deklinationen (böjs med få undantag efter i-­‐klassen; Sjöstrand § 48). 1:a konjugationen (voco) och 2:a konjugationen (moneo): presens particip (Sjöstrand §§ (80:A2 och 81:A2 samt § 48:3 Anm. 1). Participium coniunctum (Sjöstrand § 221). Syntax: Du ska känna till: Böjningen av adjektivet totus (Sjöstrand § 47:3). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 12. Må 29/9, kl. 10–12. Lokal 1-­‐0062. Text: Liber primus 23-­‐24. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 4:e deklinationen (Sjöstrand §§ 39–42). Adverb: Adverb i positiv (Sjöstrand § 53:1–3). Verb: 1:a konjugationen (voco, Sjöstrand § 80:B1), 2:a konjugationen (moneo, Sjöstrand § 81:B1) och 4:e konjugationen (audio, Sjöstrand § 84:B1): presens indikativ och konjunktiv samt presens infinitiv passivum. 4:e konjugationen (audio): presens particip (Sjöstrand §§ 84:A2 samt § 48:3 Anm. 1). Syntax: Dativus finalis (final dativ, Sjöstrand § 127). Koncessiva bisatser (Sjöstrand § 255). Komparativa bisatser (Sjöstrand §§ 250–253). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen alter (Sjöstrand § 67:9). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 13. Ti 30/9, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 25-­‐26. Aktiva mål: Formlära: Substantiv: 5:e deklinationen (Sjöstrand §§ 43–44). Pronomen: Relativa pronomen qui (Sjöstrand § 65:1) Personliga pronomen i 3:e person (Sjöstrand § 62:2) och demonstrativa pronomen idem (Sjöstrand § 64:6). Verb: 1:a konjugationen (voco, Sjöstrand § 80:B1), 2:a konjugationen (moneo, Sjöstrand § 81:B1) och 4:e konjugationen (audio, Sjöstrand § 84:B1): imperfektum indikativ och konjunktiv passivum. Syntax: Participium coniunctum i presens (Sjöstrand § 221) Relativa bisatser med indikativ Ablativus qualitatis (egenskapsablativ) som attribut (Sjöstrand § 145). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen nullus (Sjöstrand § 67:6). ___________________________________________________________________________________________ 9 Lektion 14. To 2/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 27 och 30. Aktiva mål: Formlära: Verb: Perfektum indikativ passivum och perfekt particip (Sjöstrand § 80:D1–2, jfr sid 99 och 105 längst ned). 3:e konjugationens konsonantstammar (typen rego): presens indikativ, imperfektum indikativ samt presens infinitiv aktivum; imperativ och particip (Sjöstrand § 82:A–B, jfr § 72). Syntax: Participium coniunctum i perfektum (Sjöstrand § 221) Ablativus qualitatis (egenskapsablativ) som predikatsfyllnad (Sjöstrand § 145). Ablativus mensurae (gradskillnadens ablativ, Sjöstrand § 141) Du ska känna till: Böjningen av grundtalet duo (Sjöstrand § 58:2) samt av indefinita pronomen uterque (Sjöstrand § 67:11). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 15. Fr 3/10, kl. 10–12. Lokal 2-­‐0024. Text: Liber primus 31-­‐32. Aktiva mål: Formlära: Verb: 1:a konjug. (voco), 2:a konjug. (moneo): futurum simplex aktivum (Sjöstrand §§ 80:A1, 81:A1). sum: futurum simplex aktivum (Sjöstrand § 89:1). 3:e konjug:s konsonantstammar (rego): presens och imperfektum indikativ och presens infinitiv passivum (Sjöstrand § 82:B1-­‐2). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 16. Må 6/10, kl. 10–12. Lokal 6-­‐K1031. Text: Liber primus 33-­‐34. Aktiva mål: Formlära: Verb: 3:e konjug:s konsonantstammar (rego) och 4:e konjug. (audio): futurum simplex aktivum (Sjöstrand §§ 82:A1 och 84:A1). 1:a konjug. (voco) och 2:a konjug. (moneo): futurum simplex passivum (Sjöstrand §§ 80:B1 och 81:B1). Futurum exactum aktivum (Sjöstrand § 80:C1, jfr sid 98, 100 och 104 längst ned). 3:e konjug:s konsonantstammar (rego): presens och imperfektum konjunktiv aktivum (Sjöstrand § 82:A1). Syntax: Genitivus proprietatis (den karakteristiska egenskapens genitiv, Sjöstrand § 114:2). Relativ anknytning i huvudsats (Sjöstrand § 163:7, jfr lektion 17). Indirekta frågesatser (Sjöstrand § 259:2–3). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen aliquis (Sjöstrand § 67:2). 10 Lektion 17. Ti 7/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 35-­‐36. Aktiva mål: Formlära: Adjektiv: Adjektiv i superlativ (Sjöstrand § 49:2 och 50:1; § 50:2–3 och 51 för genomläsning). Adverb: Adverb i superlativ (Sjöstrand § 55). Räkneord: Ordningstal 1–10 (Sjöstrand § 56). Verb: 3:e konjugationens konsonantstammar (rego): presens och imperfektum konjunktiv samt futurum simplex passivum (Sjöstrand § 82:B1). 1:a konjug. (voco), 2:a konjug. (moneo), 3:e konjug:s konsonantstammar (rego) och 4:e konjug. (audio): pluskvamperfektum och futurum exactum passivum (Sjöstrand § 80:D1, jfr sid 99, 101 och 105 längst ned). possum (Sjöstrand § 89:4c). Supinum på -­‐um (Sjöstrand §§ 80:D2 och 225; jfr sid 99, 101 och 105 längst ned). Syntax: ablativus absolutus med perfektum particip (Sjöstrand § 222:1–3). Du ska känna till: Böjningen av indefinita pronomen quidam (Sjöstrand § 67:5) ___________________________________________________________________________________________ Lektion 18. To 9/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 37-­‐38. Aktiva mål: Formlära: Adjektiv: Komparativ av adjektiv (Sjöstrand § 49:1, jfr § 51). Adverb: Komparativ av adverb (Sjöstrand § 55). Verb: 3:e konjugationens i-­‐stammar (capio): presens och imperfektum indikativ, infinitiv, imperativ och presens particip aktivum samt presens och imperfektum indikativ och presens infinitiv passivum (Sjöstrand § 83:A–B). Syntax: Anknytande relativ i bisats (Sjöstrand § 163:7 Märk a, jfr lektion 15). Ablativus comparationis (jämförelsens ablativ, Sjöstrand § 138). Ablativus mensurae (måttets ablativ, Sjöstrand § 141). Du ska känna till: Konstruktionen vid det opersonliga känsloverbet miseret (Sjöstrand § 119) ___________________________________________________________________________________________ Lektion 19. Fr 10/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 39-­‐40. Aktiva mål Formlära: Verb: 3:e konjugationens i-­‐stammar (capio): presens och imperfektum konjunktiv och futurum simplex i aktivum samt presens och imperfektum konjunktiv passivum (Sjöstrand § 83:A1 och B1). Futurum particip och futurum infinitiv (Sjöstrand § 80:D2, jfr sid 99, 101 och 105 längst ned). 11 Syntax: Finala relativsatser (Sjöstrand § 258:1; läs också om övriga typer av relativsatser med konjunktiv, Sjöstrand § 256–258 ). Genitivus pretii (värdets genitiv, Sjöstrand § 116). Finala objektssatser efter verba timendi (fruktans verb, Sjöstrand § 232:3) samt efter verba impediendi (hindrandets verb, Sjöstrand § 232:4).
Du ska känna till: Indefinita pronomen quis i betydelsen ’någon’ (Sjöstrand § 165:1a). Användningen av genitiv plural nostrum/vestrum som partitiv genitiv (Sjöstrand § 62:1 Märk) ___________________________________________________________________________________________ Lektion 20. Må 13/10, kl. 10–12. Lokal 6-­‐K1031. Text: Liber primus 41-­‐42. Aktiva mål: Formlära: Verb: 3:e konjug:s i-­‐stammar (capio) och 4:e konjug. (audio): futurum simplex passivum (Sjöstrand §§ 83:B1 och 84:B1). Perfektum konjunktiv aktivum och passivum (Sjöstrand § 80:C1 och D1, jfr sid 98–105 längst ned). Syntax: Ablativus absolutus med presens particip (Sjöstrand § 222:1–3). Kunna redogöra för begreppet ’deponens’ (Sjöstrand § 86:1; 86:2–5 för genomläsning). Perfectum praesens odi (Sjöstrand § 191:2 Anm, sid 277). Konditionala satsfogningar (Sjöstrand § 246, jfr lektion 8–9). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 21. Ti 14/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 43 och 45. Aktiva mål: Formlära: Verb: Gerundium (Sjöstrand § 80:A2, 81:A2, 82:A2, 83:A2, 84:A2) Gerundivum (Sjöstrand § 80:B2, 81:B2, 82:B2, 83:B2, 84:B2) Volo, nolo och malo (Sjöstrand § 93). Syntax: Gerundivum som adjektivattribut och som predikatsfyllnad (Sjöstrand § 224, 224:1–2) Participförbytning (Sjöstrand § 221:7). Konjunktionen quin i bisats (Sjöstrand § 234) Du ska känna till: Allmänna relativpronomen quicumque (Sjöstrand § 65:2). ___________________________________________________________________________________________ 12 Lektion 22. To 16/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 46-­‐46B. Aktiva mål: Formlära: Verb: fero med sammansättningar i aktivum (Sjöstrand § 91) Perifrastisk konjugation i aktivum (Sjöstrand § 79:1) och passivum (= gerundivum som predikatsfyllnad, Sjöstrand §§ 79:2 och 224:2) . Syntax: Gerundivförbytning (Sjöstrand § 224:3b). Ablativus instrumenti vid utor, fruor och potior (Sjöstrand § 139:3). Tempusföljd i konjunktivisk bisats (Sjöstrand §§ 201-­‐205). Komparativa konditionalsatser (Sjöstrand § 254) Du ska känna till: Användningen av indefinita pronomen quisque med superlativ eller reflexivpronomen (Sjöstrand § 165:3). Temporala bisatser med dum i presens indikativ (Sjöstrand § 243). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 23. Fr 17/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Liber primus 46C-­‐D. Aktiva mål: Formlära: Verb: fio med sammansättningar (Sjöstrand § 92) eo med sammansättningar i aktivum (Sjöstrand § 90:1 och 3). Syntax: Perfectum praesens memini (Sjöstrand § 191:2 Anm., sid. 277). Konjunktiv i huvudsats (oberoende konjunktiv, Sjöstrand §§ 177–183, jfr lektion 7 och 15). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 24. Må 20/10, kl. 10–12. Lokal 6-­‐K1031. Text: Liber primus 46E-­‐G. Aktiva mål: Formlära: Pronomen: reflexiva pronomen (Sjöstrand §§ 62:3 och 160). Verb: eo med sammansättningar i passivum (Sjöstrand § 90:2). fero med sammansättningar i passivum (Sjöstrand § 91). Syntax: Explikativa quod-­‐satser (Sjöstrand § 235). ___________________________________________________________________________________________ Lektion 25. Ti 21/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Oratio obliqua 1 (se sid. 15 i detta häfte). Aktiva mål: Syntax: Indirekt tal -­‐ oratio obliqua. 1 (Sjöstrand §§ 265-­‐266:2a, 267–268). 13 Lektion 26. To 23/10, kl. 10–12. Lokal 16-­‐0041. Text: Oratio obliqua 2 (se sid. 20 i detta häfte). Aktiva mål: Syntax: Indirekt tal -­‐ oratio obliqua. 2 (Sjöstrand 266:2b–e). ___________________________________________________________________________________________ Tentamen Lör 25/10, tid och plats meddelas 14 Indirekt tal - oratio obliqua. 1.
A. Om indirekt tal (jfr Sjöstrand §§ 196-97)
1. Ett direkt citat av en utsaga (av vad någon sagt eller tänkt) kallas direkt tal eller oratio
recta:
”Domitianus, filius Vespasiani, multa templa deorum vetustate collapsa restituit.”
”Domitianus, Vespasianus son, restaurerade många gudatempel som förfallit p.g.a. ålder.” (collabor, collapsus
sum dep. 3, ”största samman, förfalla”)
2. Ett referat av en utsaga (av vad någon sagt eller tänkt) kallas indirekt tal eller oratio
obliqua. Den enklaste formen av indirekt tal är ett direkt citat som blivit objekt till ett
sägeverb:
Tacitus narrat Domitianum, filium Vespasiani, multa templa deorum vetustate collapsa
restituisse.
Tacitus berättar att Domitianus, Vespasianus son, restaurerade många gudatempel som förfallit p.g.a. ålder.
Exemplet 2 är alltså ett referat av vad Tacitus sagt, medan exemplet 1 är ett citat, alltså exakt
det som Tacitus faktiskt sade.
3. När ett direkt tal, ett citat, underordnas ett sägeverb (som dico, narro etc.) blir det direkta
talet objekt till detta sägeverb, och hamnar därför i satsernas ”objektsform”, ackusativ med
infinitiv (förutsatt att sägeverbet styr ackusativ med infinitiv, vilket brukar vara fallet): det
direkta talets subjekt blir subjektsackusativ, och dess predikats blir predikatsinfinitiv. Man
säger att denna ackusativ med infinitiv är det indirekta talets huvudsats. Alltså står
huvudsatser i indirekt tal vanligen i ackusativ med infinitiv.
4. Alla bisatser som ingår i ett indirekt tal behåller sitt subjekt i nominativ och står med finit
predikat, men detta predikat står alltid i konjunktiv. Den vanliga tempusföljden för
konjunktivisk bisats tillämpas.
5. Vid längre referat av vad någon sagt el. tänkt upprepas inte sägeverbet, utan anges bara i
första meningen.
6. Exempel på indirekt tal med huvudsats i ack. m. inf. och bisats i konjunktiv.
15 Direkt tal (citat)
Indirekt tal (referat)
Kom ihåg att infinitiven uttrycker relativ tid i förhållande till det styrande verbet. En presensform i direkt tal ger
därför alltid en presens infinitiv i det indirekta talets huvudsats, oavsett tempus hos det styrande verbet; en
futurform ger futurum infinitiv och en form för förfluten tid ger perfektum infinitiv.
”Marcus laetus est.”
Lucius dicit Marcum laetum esse.
”Marcus är glad.”
Lucius säger att Marcus är glad.
Lucius dixit Marcum laetum esse
Lucius sade att Marcus var glad.
”Marcus Romam venit.”
Lucius dicit Marcum Romam venisse.
”Marcus kom till Rom.”
Lucius säger att Marcus kom till Rom.
Lucius dixit Marcum Romam venisse.
Lucius sade att Marcus kommit till Rom.
Om subjektet i det direkta talet är ”jag” (som ju vanligen anges bara i verbändelsen, utan
något utsatt ego), måste man komma ihåg att också detta ”osynliga jag” måste omvandlas till
en subjektsackusativen se (”sig”) vid omskrivning till ack. m. inf. (se vidare punkt 8 nedan).
”Laetus sum.”
Marcus dicit se laetum esse.
”Jag är glad.”
Marcus säger att han är glad. (Här kan samma konstruktion
behållas på svenska: Marcus säger sig vara glad.)
Bisatser står alltid i konjunktiv i indirekt tal, oavsett modus i direkt tal:
Marcus laetus est, quod Fabia hic est.
Lucius dicit Marcum laetum esse, quod Fabia hic sit.
”Marcus är glad att Fabia är här.”
Lucius säger att Marcus är glad att Fabia är här.
Bisatsens tempus rättar sig efter de vanliga reglerna för tempus i konjunktivisk bisats. Om det styrande verbet
står i presens eller futurum har vi HUVUDTEMPUSFÖLJD, och samtidighet uttrycks med presens konjunktiv,
föregående handling med perfektum konjunktiv och efterföljande handling med form på -urus sim. Om det
styrande verbet står i imperfektum, perfektum eller eller pluskvamperfektum har vi HISTORISK TEMPUSFÖLJD,
och samtidighet uttrycks med imperfektum konjunktiv, föregående handling med pluskvamperfektum
konjunktiv och efterföljande handling med form på -urus essem.
Lucius dixit Marcum laetum esse, quod Fabia hic
esset.
Lucius sade att Marcus var glad att Fabia var här.
”Hannibal in Italiam venit, ut urbem
Romam deleret.”
Livius narrat Hannibalem in Italiam venisse, ut
urbem Romam deleret.
”Hannibal kom till Italien, för att förstöra
Livius berättar att Hannibal kom till Italien, för att förstöra
staden Rom.”
staden Rom.
16 ”Romani, cum Hannibalem vicerint,
Carthaginem non delent.”
Cato dixit Romanos, cum Hannibalem vicissent, Carthaginem non delere.
Trots att romarna har besegrat Han-
Cato sade att romarna inte förstörde Karthago, trots att de
nibal, förstör de inte Karthago.
hade besegrat Hannibal.
Då det indirekta talet omfattar flera meningar behöver alltså inte det styrande verbet upprepas:
”Marcus Romam venit, ut amphitheatrum Flavium videret. Fabia laeta est,
quod his est.”
Lucius dixit Marcum Romam venisse, ut amphitheatrum Flavium videret. Fabiam laetam esse, quod
hic esset.
”Marcus har kommit till Rom för att se den
Lucius sade att Marcus kommit till Rom för att se den flaviska
flaviska amphiteatern. Fabia är glad att han är
amphiteatern. Fabia var glad att han var här (sade han).
här.”
7. Ackusativ med infinitiv kan bara användas i huvudsatser som är hållna i rak, berättande stil,
eller som uttrycker raka påståenden. Om huvudsatsen i det direkta talet däremot innehåller
något slags viljeyttring (befallning, förbud, bön, önskan etc.), kan inte ackusativ med infinitiv
användas i det indirekta talet. Istället används konjunktiv i det indirekta talets huvudsats, efter
styrande historiskt tempus i imperfektum:
”Roma pacem quam bellum mavult.
Hannibal vincendus est. Itaque fortiter pugnate!”
Scipio dixit Romam pacem quam bellum malle.
Hannibalem vincendum esse. Itaque fortiter pugnarent.
”Rom vill hellre fred än krig. Hannibal
Scipio sade att Rom hellre ville fred än krig. Hannibal måste
måste besegras. Kämpa därför tappert!”
besegras (sade han). Därför skulle de kämpa tappert (sade
han).
8. Subjektet ”jag” eller ”vi” i direkt tal (ego och nos och dessas böjda former), kommer i
indirekt tal att återges med motsvarande former av reflexiva pronomen se, possessiva
pronomina för första person (meus och noster) med suus.
”Romam veni, ut Catonem convenirem”. Dixit se Romam venisse, ut Catonem conveniret
”Jag kom till Rom, för att träffa Cato”.
Han sade att han kommit till Rom, för att träffa Cato.
Ordagrannt: Han sade sig ha kommit till Rom, för att träffa Cato.
I exemplet ovan är se subjektsackusativ i den ackusativ med infinitiv, som utgör det indirekta talets ”huvudsats”.
Det motsvarar ego i den oberoende huvudsatsen, som ju sällan sätts ut utan ligger implicit i verbändelsen.
17 ”Romam veni ut Catonem amicum
Dixit se Romam venisse ut Catonem, amicum
meum convenirem, qui librum mihi
suum, conveniret, qui librum sibi
dedicaverat et me ad cenam invitaverat.” dedicavisset et se ad cenam invitavisset.
” Jag kom till Rom för att träffa min vän Cato,
Han sade att han kommit till Rom för att träffa sin vän Cato,
som hade dedicerat en bok till mig och som
som hade dedicerat en bok till honom och som
hade bjudit in mig till middag.”
hade bjudit in honom till middag.
”Ego et Aurelia, uxor mea, Romam
venimus ut Catonem amicum nostrum
conveniremus, qui librum nobis
dedicaverat et nos ad cenam
invitaverat.”
Dixit se et Aureliam, uxorem suam, Romam
venisse ut Catonem amicum suum
convenirent, qui librum sibi
dedicavisset et se ad cenam
invitavisset.
”Jag och min hustru Aurelia kom till Rom
Han sade att han och hans hustru Aurelia kommit till Rom
för att träffa vår vän Cato, som hade
för att träffa sin vän Cato, som hade
dedicerat en bok till oss och som hade
dedicerat en bok till dem och som hade
bjudit in oss till middag.”
bjudit in dem till middag.
Denna användning av reflexiva pronomen, som i dessa fall syftar på subjektet i den styrande
satsen (dixit) kallas indirekt (oblikt) reflexivum. Reflexiva pronomen kan samtidigt ha sin
”vanliga” funktion, d.v.s. syfta på subjektet i samma sats, alltså i den sats där det reflexiva
pronominet ingår (direkt reflexivum):
”Romam veni ut Catonem amicum
meum convenirem, qui librum mihi
dedicaverat et me domum suam
invitaverat.”
Dixit se Romam venisse ut Catonem, amicum
suum, conveniret, qui librum sibi
dedicavisset et se ad domum suam
invitavisset.
” Jag kom till Rom för att träffa min vän Cato,
Han sade att han kommit till Rom för att träffa sin vän Cato,
som hade dedicerat en bok till mig och som
som hade dedicerat en bok till honom och som
hade bjudit in mig till sitt hus.”
hade bjudit in honom till sitt hus.
Här syftar suam på subjektet i samma sats, alltså på subjektet till invitaverat/invitavisset,
d.v.s. Cato.
B. Exempel på ett längre stycke, dels i oratio recta, dels i oratio obliqua.
Under kriget mot kung Filip i Macedonien utbröt fientligheter mellan två kungar som båda var i
förbund med Rom, Attalus i Pergamum och Antiochus i Syrien. I samband med detta kom sändebud
från kung Attalus till senaten i Rom.
Nedan följer två versioner av ett anförande som dessa sändebud höll inför senaten, den första i
direkt tal, alltså som ett citat av vad sändebuden sade, den andra i indirekt tal, alltså som ett referat.
Översätt sändebudens tal från latin till svenska. Jämför sedan versionen i direkt tal med den i
indirekt tal; notera hur alla huvudsatser i det direkta talet omvandlats till ackusativ med infinitiv i det
18 indirekta, och hur alla bisatser i det indirekta talet kommit att stå i konjunktiv (oavsett modus i det
direkta talet).
1. Sändebudens tal inför senaten (direkt tal, oratio recta).
1
2
3
4
5
6
”Rex classe sua copiisque omnibus terra marique rem Romanam iuvat et, quae imperant
Romani consules, impigre atque oboedienter ad eam diem fecit.
Sed veremur, ne id praestare per Antiochum regem ei ultra non liceat;
vacuum namque praesidiis navalibus terrestribusque regnum Attali Antiochus invasit.
Itaque Attalus orat vos, ut, si sua classe suaque opera uti ad Macedonicum bellum vultis,
mittatis ipsi praesidium ad regnum suum tutandum;
si id nolitis, ipsum ad sua defendenda cum classe ac reliquis copiis redire pateamini.
Sed ne credideritis, patres conscripti, regem umquam populum Romanum, cui gratiam
maximam pro multis erga se beneficiis habet, deserturum esse.”
Glosor: 1. copiae, -arum, fpl. ”trupper”; res Romana, ”den romerska saken”, d.v.s romarnas
angelägenheter; iuvo iuvi iutum, 1, ”stödja”; oboedienter, adv., ”lydigt”. 2. vereor, dep. 2,
”frukta”; praesto, 1, ”åstadkomma”, ”göra”; ultra, adv., ”ytterligare”; per, prep., här ”på
grund av”, ”för … skull”. 3. vacuus, adj., ”tom”; praedisia, -orum, npl., ”(skydds)trupper”;
navalis, adj., ”sjö-”, ”marin”; invado -vasi -vasum, 3, ”anripa”. 5. sua är substantiverat
reflexivpronomen i neutrum pluralis, ”hans ägodelar”, ”hans rike”. 6. patres conscripti, ”(i
senatorslistan) införda fäder”, gammalt tilltal till romerks senatorer, knappast använt annat än
i tal inför senaten; erga, prep. med ack., ”gentemot”; beneficium, ”välgärning”; desereo -ui ertum, 2, ”överge”.
2. Referat av sändebudens tal (indirekt tal, oratio obliqua)
Efter en inledande mening återges här sändebudens tal som oratio obliqua. Hela mening 1 har
placerats i en temporal cum-sats och gjorts beroende av exposuissent, medan det övriga indirekta talet
styrs av dixerunt på rad 3; man säger att dixerunt är ”anföringsverb”.
0
1
2
3
4
5
6
Anno ab urbe condita DLVI legati Attali regis in senatum introducti sunt.
Ii cum exposuissent regem classe sua copiisque omnibus terra marique rem Romanam iuvare
et, quae imperarent Romani consules, impigre atque oboedienter ad eam diem fecisse,
vereri se dixerunt, ne id praestare per Antiochum regem ei ultra non liceret;
vacuum namque praesidiis navalibus terrestribusque regnum Attali Antiochum invasisse.
Itaque Attalum orare patres conscriptos, ut, si sua classe suaque opera uti ad Macedonicum
bellum vellent, mitterent ipsi praesidium ad regnum suum tutandum;
si id nollent, ipsum ad sua defendenda cum classe ae reliquis copiis redire paterentur.
Sed ne crederent regem umquam populum Romanum, cui gratiam maximam pro multis erga
se beneficiis haberet, deserturum esse.
19 Glosor: 0. introduco -duxi -ductum, 3, ”låta få företräde”. 1. expono -posui -positum, 3,
”framlägga”, ”meddela”.
Indirekt tal - oratio obliqua. 2.
A. Ovan sades att huvudsatser som uttrycker något slags viljeyttring inte kan återges med
ackusativ med infinitiv i indirekt tal, utan måste återges med konjunktiv. Konjunktiv används
också i det indirekta talets huvudsats främst i följande fall:
- för att återge frågor, som till sin betydelse är likvärdiga med viljeytteringar:
Direkt tal (citat)
Indirekt tal (referat)
”Cur tam diu dubitas?”
Cur tam diu dubiratet?
”Varför tvekar du så länge?”
Varför tvekade han så länge?
(= ”Tveka inte så länge!”)
(= Han borde inte tveka så länge)
Frågor, som till sin betydelse är likvärdiga med är likvärdiga med raka påståenden, står däremot i ackusativ med
infinitiv (liksom alla huvudsatser som uttrycker raka påståenden):
”Quis illo fortior est?”
Quem illo fortiorem esse?
”Vem är tapprare än denne?”
Vem var tapprare än denne?
(= ”Ingen är tapprare än denne”)
- för att återge en deliberativ konjunktiv i det direkta talet:
”Quid faciam?”
Quid faceret?
”Vad ska jag göra?”
Vad skulle han göra?
- i verkliga frågor (d.v.s. frågor som man väntar sig ett svar på):
”Cato praeterea quid censet?”
Cato praeterea quid censeret?
”Vad anser Cato för övrigt?”
Vad ansåg Cato för övrigt?
B. Senatens svar till Attalus sändebud.
Nedanstående stycke ger senatens svar till Attalus sändebud. Det är ett referat av vad senaten
sade, och står alltså helt i oratio obliqua.
Översätt stycke från latin till svenska, och skriv sedan en latinsk version i direkt tal, oratio
recta. Tänk på att det är bara subjekt (och bestämningar som hör till subjektet) och predikat
20 som påverkas vid omskrivning från oratio obliqua till oratio recta och tvärtom; alla objekt,
adverbial m.m. kvarstår oförändrade.
1
2
3
4
5
6
Senatus legatis ita responderi iussit:
Quod rex Attalus classe copiisque aliis duces Romanos iuvisset, id gratum senatui esse;
ipsos autem nec auxilia missuros Attalo adversus Antiochum, socium et amicum populi
Romani, nec Attali auxilia retenturos ultra, quam regi commodum esset;
et principium et finem belli gerendi in potestate ipsorum, qui ope sua Romanos adiuvare
vellent, semper esse;
cur crederent senatui placere, ut socii sui non satis firmi ad hostes propulsandos essent?
Legatos se ad Antiochum missuros, qui nuntiarent, Attali opera adversus Philippum,
communem hostem, uti populum Romanum;
gratum eum facturum senatui, si regno Attali abstineat belloque absistat; aequum enim esse,
socios et amicos populi Romani reges inter se quoque pacem servare.
Glosor: 2. auxilia, -orum, npl., ”hjälptrupper”; retineo -ui retentum, 2, ”behålla”; commodus,
adj., ”lämplig”, ”passande”. 3. principium, ”början”; ops, opis, f., ”hjälp”, ”bistånd”. adiuvare
= iuvare. 4. firmus, adj., ”stark”; propulso, 1, ”hålla borta”, ”slå tillbaka”. 6. abstineo -tinui, 2,
här ”skona” (med ablativ); absisto, stiti 3, ”avstå från” (med ablativ); aequus, adj., ”rättvis”,
”skälig”.
21 Glosor för aktiv inlärning Följande glosor skall du kunna översätta från latin till svenska. I listan nedan anges också ordklass för de ord, som inte är substantiv eller verb. Stycke 1 sed (adversativ konjunktion) men sum vara, finnas ante (preposition med ackusativ) framför te (ablativ personliga pronomen tu) dig deliciae -­‐arum f (plurale tantum) nöje, välbehag valde (adverb) mycket, högeligen divitiae -­‐arum f (plurale tantum) rikedom(ar) villa -­‐ae f lantgård et (samordnande konjunktion) och visito 1 besöka gloria -­‐ae f ära voco 1 kalla Graecia -­‐ae f Grekland vos (ackusativ av personliga pronomen vos) er guberno 1 styra, behärskara incola -­‐ae m, f invånare Stycke 3 insula -­‐ae f ö Italia -­‐ae f Italien ad (preposition med ackusativ) till laudo 1 prisa, berömma ambulo 1 promenera natura -­‐ae f natur amicus -­‐i m vän non (negation) inte bonus -­‐a -­‐um (adjektiv) god nos (ackusativ av personliga pronomen nos) oss cum (temporal konjunktion) då, när ora -­‐ae f kust cur (interrogativt adverb) varför poeta -­‐ae m skald ecce (adverb) se prudentia -­‐ae f klokhet extra (preposition med ackusativ) utanför Roma -­‐ae f Rom filius -­‐ii m son saepe (adverb) ofta heus (interjektion) hör, hallå Sicilia -­‐ae f Sicilien hortus -­‐i m trädgård terra -­‐ae f land, mark, jord impero 1 (med dativ) befalla (ngn) intro 1 inträda, gå in i Stycke 2 invito 1 inbjuda laetitia -­‐ae f glädje cum (preposition med ablativ) med, tillsammans laetus -­‐a -­‐um (adjektiv) glad med: te-­‐cum med dig lentus -­‐a -­‐um (adjektiv) långsam, trög etiam (adverb) även libenter (adverb) gärna filia -­‐ae f dotter magnus -­‐a -­‐um (adjektiv) stor frustra förgäves, utan orsak meus -­‐a -­‐um (possessivt pronomen) min habito 1 bo murus -­‐i m mur hic (adverb) här necesse est det är nödvändigt hora -­‐ae f timme, tid obviam (adverb) tillmötes (konstrueras med dativ ibi (adverb) där för den man kommer tillmötes) in (prepositon med ablativ) i, på; (med ackusativ) propero 1 skynda till, in i quod (kausal konjunktion) eftersom; laetus quod itaque (konjunktion) därför glad, eftersom (= glad över att) libet det lyster (med dativ: ngn) salve, plur. salvete var hälsad(e), god dag nam (konjunktion) ty se (ackusativ av reflexiva pronomen se) sig nobis (dativ av personliga pronomen nos) oss si (konditional konjunktion) om, ifall nunc (adverb) nu tam (adverb) så, till den grad observo 1 märka, uppmärksamma tuus -­‐a -­‐um (possessivt pronomen) din procul (adverb) långt borta, fjärran ubi (interrogativt adverb) var? puella -­‐ae f flicka via -­‐ae f väg, gata puto 1 anse quam (frågande adverb) hur Stycke 4 quamquam (koncessiv konjunktion) fastän, trots att apertus -­‐a -­‐um (adjektiv) öppen Romanus -­‐a -­‐um (adjektiv) romersk apud (preposition med ackusativ) hos saluto 1 hälsa gaudeo 2 glädja sig (quod, eftersom, över att) 22 habeo 2 ha licet 2 det är tillåtet, det är möjligt mihi (dativ av personliga pronomen ego) mig, åt mig moneo -­‐ui -­‐itum 2 uppmana, förmana placet 2 det behagar prope (preposition med ackusativ) nära quomodo (adverb) hur (quo modo på vilket sätt) respondeo 2 (med dativ) svara (ngn) salvus -­‐a -­‐um (adjektiv) frisk, välbehållen sedeo 2 sitta semper (adverb) alltid simul (adverb) på en gång, samtidigt te (ackusativ av personliga pronomen tu, sammanfaller med ablativ) dig umbra -­‐ae f skugga valeo 2 må, äv. vara stark, förmå video vidi visum 2 se vobis (dativ av personliga pronomen vos) åt er, för er Stycke 5 aedificium -­‐ii n byggnad caelum -­‐i n himmel circa (preposition med ackusativ) omkring e (endast framför konsonant), ex (preposition med ablativ) från, ur, av iam (adverb) nu, redan magnificus -­‐a -­‐um (adjektiv) ståtlig medius -­‐a -­‐um (adjektiv) mellerst: substantiverat medium -­‐ii n mitt multus -­‐a -­‐um (adjektiv) mången, mycken, plur. många novus -­‐a -­‐um (adjektiv) ny ornamentum -­‐i n prydnad, konstverk parvus-­‐a-­‐um (adjektiv) liten per (preposition med ackusativ) genom plenus -­‐a -­‐um ((adjektiv med ablativ) full (av) supra (preposition med ackusativ) ovanför tectum -­‐i n tak Stycke 6 an (frågepartikel) eller aperio aperui apertum 4 öppna; äv. muntligen yppa audio 4 höra cena -­‐ae f middag, kvällsmål clamo 1 ropa cuncti -­‐ae -­‐a alla custodio 4 vakta dominus -­‐i m herre, husbonde dormio 4 sova invenio 4 finna mecum med mig (jfr st. 2 tecum) nihil (nominativ och ackusativ) ingenting nimis (adverb) för mycket, övermåttan paratus -­‐a -­‐um (adjektiv) färdig, beredd peristylum -­‐i n (gr.) peristyl, pelargård primo (adverb) först sentio 4 märka sub (preposition med ackusativ och ablativ) under venio 4 komma Stycke 7 a (endast framför konsonant), ab (preposition med ablativ) av, från; jfr st. 5 e och ex advena -­‐ae m främling agricola -­‐ae m lantbrukare altus -­‐a -­‐um (adjektiv) hög Athenae -­‐ arum f (plurale tantum) Aten campus -­‐i m fält canto 1 sjunga, besjunga circumdo 1 (do) omge clarus -­‐a -­‐um (adjektiv) lysande Graecus -­‐a -­‐um (adjektiv) grekisk Latinus -­‐a -­‐um (adjektiv) latinsk Latium -­‐ii n landskapet Latium longus -­‐a -­‐um (adjektiv) lång narro 1 berätta nauta -­‐ae m sjöman numerus -­‐i m antal -­‐que (enklitiskt konjunktion) och; senatus populusque = senatus et populus (senaten och folket) Rhodus -­‐i f ön Rhodos sepulcrum -­‐i n grav splendidus -­‐a -­‐um (adjektiv) strålande superbus -­‐a -­‐um (adjektiv) övermodig tandem (adverb) äntligen, till slut Stycke 8 accuso 1 anklaga benignus -­‐a -­‐um (bene) (adjektiv) välvillig, vänlig calamus -­‐i m (skriv-­‐)rör, penna capto 1 fånga ceteri -­‐ae -­‐a (substantiverat adjektiv i pluralis) de övriga compleo 2 fylla creber -­‐bra -­‐brum (adjektiv) tät, talrik cura -­‐ae f bekymmer, omsorg digitus -­‐i m finger fabrico 1 tillverka, åstadkomma forum -­‐i n torg impiger impigra impigrum (adjektiv) rask, flitig iudicium -­‐ii n domstol, rättegång liber -­‐bri m bok liber -­‐era -­‐erum (adjektiv med ablativ) fri (från) littera -­‐ae f bokstav malignus -­‐a -­‐um (male) (adjektiv) illvillig, ondskefull 23 miser -­‐era -­‐erum (adjektiv) olycklig monstro 1 visa noster -­‐tra -­‐trum (possessivt pronomen) vår oculus -­‐i m öga papyrus -­‐i f papyrusblad poena -­‐ae f straff propinquus -­‐a -­‐um (adjektiv) närbelägen puer -­‐i m pojke pulcher -­‐chra -­‐chrum (adjektiv) vacker sic (adverb) så taberna -­‐ae f bod templum -­‐i n tempel teneo 2 hålla, behärska, inneha timeo -­‐ui 2 frukta, ne att unus -­‐a -­‐um, gen. unius, dativ uni (grundtal) en, en enda verbum -­‐i n ord Vesta -­‐ae härdens och hemmets gudinna, grekernas Hestia vir -­‐i m man Stycke 9 Augustus -­‐i Roms förste kejsare (f. 63 f.Kr., d. 14 e.Kr.) carus -­‐a -­‐um (adjektiv) kär certus -­‐a -­‐um (adjektiv) viss, bestämd, säker cognitus -­‐a -­‐um (adjektiv) känd, bekant: cognitum habere (ha känd =) känna till divinus -­‐a -­‐um (divus) (adjektiv) gudomlig fatum -­‐i n öde fortasse (adverb) kanske gratia -­‐ae f behag (fullhet), grace ille illa illud (demonstrativt pronomen) denne, den där, den förre interdum (adverb) någon gång, ibland iucundus -­‐a -­‐um (adjektiv) ljuvlig, behaglig lascivus -­‐a -­‐um (adjektiv) lättsinnig, uppsluppen magister -­‐tri m lärare miraculum -­‐i n under(verk) musa -­‐ae f (gr.) sångmö Ovidius -­‐ii (Publius Ovidius Naso) romersk poet, 43 f.Kr.–17 e.Kr. schola -­‐ae f (gr.) skola studium -­‐ii n intresse, iver subito (adverb) plötsligt summus -­‐a -­‐um (adjektiv) högst, störst urbanus -­‐a -­‐um (adjektiv) stads-­‐, som är i staden (Rom) vel (partikel) eller Stycke 10 ac (= atque) (konjunktion) och certo 1 tävla circus -­‐i m kapplöpningsbana, hippodrom curriculum -­‐i n vagn de (preposition med ablativ) om, angående delecto 1 roa, glädja equus -­‐i m häst finio 4 sluta fortuna -­‐ae f slump (ibland lycka) heri (adverb) igår impedio 4 hindra inter (preposition med ackusativ) mellan; inter se sinsemellan, med varandra iste ista istud, gen. istius, dativ isti (demonstrativt pronomen) denne, den där, denna din (er) maximus -­‐a -­‐um (adjektiv, superlativ till magnus) störst -­‐ne (enklitisk frågepartikel) månne, oftast endast återgiven genom omvänd ordföljd nondum (adverb) ännu inte paene (adverb) nästan per (preposition med ackusativ) fram över (genom) peritia -­‐ae f skicklighet, erfarenhet priusquam (temporal konjunktion) förrän, innan satis (adverb) nog, tillräckligt solus -­‐a -­‐um, gen. solius, dativ soli (adjektiv) ensam spectaculum -­‐i n (specto) skådespel specto 1 betrakta, se (på) supero 1 övervinna, besegra victoria -­‐ae f seger Stycke 11 Aeneas -­‐ae trojansk äldling, det romerska folkets urfader alius alia aliud (indefinit pronomen) annan, andra amicitia -­‐ae f (amicus) vänskap animus -­‐i m sinne, själ: magno animo (ablativus modi) med gott mod antiquus -­‐a -­‐um (ante) (adjektiv) gammal, forn auxilium -­‐ii n hjälp deleo delevi delatum 2 förstöra deus -­‐i, plur. även nomed di, dii, gen. deum, dativ o. ablativ dis, diis gud enim (konjunktion, alltid andra ordet i satsen) ty, nämligen exspecto 1 vänta fabula -­‐ae f sägen, saga, skådespel fama -­‐ae f rykte; fama est (med ackusativ med infinitiv) sägnen förtäljer, att... fere (adverb, alltid efter sitt huvudord) ungefär huc (adverb) hit ibi (adverb) där igitur (konjunktion) således, följaktligen impugno 1 anfalla inquietus -­‐a -­‐um (adjektiv) orolig iubeo iussi 2 (med ackusativ med infinitiv) befalla, anmoda malus -­‐a -­‐um (adjektiv) ond, olycklig, dålig maneo mansi 2 stanna, bli kvar, förbli 24 oportet -­‐uit 2 (opersonligt verb) det är tillbörligt placeo -­‐ui 2 (med dativ) behaga (ngn) (jfr st. 4) postquam (temporal konjunktion) sedan, efter det att quietus -­‐a -­‐um (adjektiv) lugn, tyst regnum -­‐i n kungamakt (rike) ridiculus -­‐a -­‐um (rideo) (adjektiv) löjlig scio 4 veta (med ackusativ med infinitiv) socius -­‐ii m bundsförvant, (här) följeslagare taceo -­‐ui 2 tiga, förtiga Titus -­‐i förnamn (förkortas T.) Troia -­‐ae f Troja Troianus -­‐i m (adjektiv) trojansk, substantiverat trojan tum (adverb) då, i det ögonblicket, vid den tiden, därpå unda -­‐ae f våg vero (adversativt adverb, alltid andra ordet i ledet) men veto -­‐ui 1 förbjuda video vidi 2 se, (här) inse, förstå vos (personligt pronomen, nominativ och ackusativ) ni, eder Stycke 12 adhibeo -­‐ui 2 inbjuda (eg. tillhandahålla) angustus -­‐a -­‐um (adjektiv) smal autem (konjunktion, alltid andra ordet i satsen) men, och, åter ( = emellertid) Carthago -­‐inis f (Obs. 3:e deklinationen) Kartago contineo -­‐tinui 2 (teneo) omfatta, omsluta convivium -­‐ii n gästabjud do (das, dat, damus, datis, dant) dedi dare ge hic haec hoc (demonstrativt pronomen) denne, den här inferi -­‐orum m underjordens invånare, underjorden initium -­‐ii n början, begynnelse ita (adverb) så, på så sätt malum -­‐i n (jfr st 11 malus) olycka nuntio 1 förkunna, meddela oppidum -­‐i n stad Poenus -­‐i m puner, kartager quantus -­‐a -­‐um (relativt pronominalt adjektiv) så stor som: tantus quantus så stor som quidem … sed visserligen … men (partikel + konjunktion) regina -­‐ae f drottning seco -­‐ui 1 skära spatium -­‐ii n utrymme, område tantus -­‐a -­‐um (pronominalt adjektiv) så stor taurus -­‐i m tjur ubi (relativt adverb) där, där som venum till salu: venum dare sälja Stycke 13 abum afui abesse vara borta adsum affui adesse vara närvarande, närvara, komma hit, äv. bistå (ngn) ara -­‐ae f altare cibus -­‐i m (mat-­‐)rätt conviva -­‐ae m gäst cremo 1 bränna faveo favi 2 gynna ingratus -­‐a -­‐um (adjektiv) obehaglig, opassande lingua -­‐ae f tunga ne (final konjunktion, som då den inleder nekad final adverbialsats har betydelsen) för att inte, på det att inte ne (negation, negerar konjunktiv i huvudsats, som uttrycker vilja) inte obsum obfui obesse (med dativ) skada (ngn) profanus -­‐a -­‐um (adjektiv) oinvigd, ohelig prosum profui prodesse (med dativ) gagna (ngn) sacrificium -­‐ii n (sacer) offer sacrifico 1 offra sto steti 1 stå ut (final konjunktion, som då den inleder jakad final adverbialsats har betydelsen) för att, på det att Stycke 14 arma -­‐orum n vapen (plurale tantum) bellum -­‐i n krig curo 1 se till, ombesörja exclamo 1 utropa expleo -­‐plevi 2 uppfylla; jfr st 8 compleo facile (adverb) lätt iaceo iacui 2 ligga impetro 1 utverka inimicus -­‐i m (amicus) ovän, fiende iratus -­‐a -­‐um (ira vrede) (adjektiv) vredgad matrimonium -­‐ii n äktenskap: in matrimonium dare ge till äkta, gifta bort mortuus -­‐a -­‐um död ne (final konjunktion, som då den inleder nekad final objektssats har betydelsen) att inte opto 1 önska paro 1 tillrusta, (för)bereda, skaffa punio 4 (be-­‐)straffa sponsa -­‐ae f trolovad ut (final konjunktion, som då den inleder jakad final objektssats har betydelsen) att utinam (interjektion) O, att … Stycke 15 adeo (adverb) så till den grad calidus -­‐a -­‐um (adjektiv) varm cum (1) (temporal konjunktion) då, när; (2) (kausal konjunktion) då, emedan fragmentum -­‐i n stycke, spillra 25 frigidus -­‐a -­‐um (adjektiv) kall gaudium -­‐ii n glädje iacto 1 (iacio) kasta ipse ipsa ipsum, gen. ipsius (även = hans egen), dativ ipsi (demonstrativt pronomen) själv mensa -­‐ae f bord modo … modo (adverb) än … än moveo movi 2 röra, (här) påverka neco 1 döda nisi (konditional konjunktion) om inte; (efter negation) utom nullus -­‐a -­‐um, gen. nullius, dativ nulli (indefinit pronomen) ingen resto -­‐stiti 1 återstå ut (konsekutiv konjuntion) att verbero 1 prygla violentia -­‐ae f våldsamhet, kraft Stycke 16 Capitolium -­‐ii n kulle i Rom med Juppiters tempel och borgen Esquiliae -­‐arum f (plur. tantum) Eskvilinen, kulle i Rom is ea id (demonstrativt pronomen, används också som personligt pronomen för 3:e person) han, hon, det, den Iuppiter (gen. lovis) Juppiter optimus -­‐a -­‐um (adjektiv, superlativ av bonus) bäst Palatium -­‐ii n Palatinen, kulle i Rom quondam (adverb) en gång, fordom ut (komparativ konjunktion med indikativ) såsom, som Stycke 17 dignus -­‐a -­‐um (adjektiv med ablativ) värd (ngt) doceo docui 2 (med person-­‐ och sakobjekt i ackusativ) lära, undervisa exspiro 1 uppgiva andan, dö fluvius -­‐ii m flod frater fratris m broder fugo 1 jaga bort, slå på flykten fundo 1 grunda, grundlägga gemini -­‐orum m plur. tvillingar honor -­‐oris m heder, ära lupa -­‐ae f varginna (jfr lupus -­‐i varg) mando 1 överlämna, anförtro maritus -­‐i m äkta man Mars Martis krigsguden, grekernas Ares mater matris f moder mors mortis f död nisi (konditional konjunktion) om inte occupo 1 intaga, besätta, ockupera (jfr occupy), sysselsätta (jfr occupation) pastor -­‐oris m herde pater patris m fader porto 1 bära postea (adverb) därefter Remus -­‐i Romulus’ tvillingbror rex regis m konung ripa -­‐ae f strand Romulus -­‐i Roms grundläggare sacerdos -­‐dotis f prästinna (m präst) uxor -­‐oris f hustru Stycke 18 aetas -­‐tatis f tid, tidevarv, ålder: scriptor aetatis Augusti en författare från A:s tid contra (preposition med ackusativ) mot custos -­‐odis m väktare exspectatio -­‐onis f (exspecto) förväntan grex gregis m hjord inimicitiae -­‐arum f (inimicus) (plurale tantum) ovänskap, fiendskap Livius -­‐ii m (Titus Livius) historieskrivare, död 17 e.Kr. nepos -­‐otis m sonson, dotterson origo -­‐inis f härstamning, börd, ursprung potestas -­‐tatis f makt: in potestatem eorum venire komma i deras våld regio -­‐onis f trakt, område regius -­‐a -­‐um kunglig, som är i kungens tjänst scriptor -­‐oris m (scribo) författare ubi (temporal konjunktion) så snart som, när veritas -­‐tatis f sanning Stycke 19 adversus -­‐a -­‐um (adjektiv) motig, olycklig ales -­‐itis f (ala vinge) fågel appareo -­‐ui 2 visa sig, synas atque ( = ac) (konjunktion) och certamen -­‐minis n strid, tvist, tävlan comes -­‐itis m följeslagare corpus -­‐oris n kropp declaro 1 (clarus) förklara duodecim (grundtal) tolv flumen -­‐inis n flod: flumen Tiberinum Tibern genus -­‐eris n börd irrideo -­‐risi 2 håna, förhåna ius iuris n rätt locus -­‐i m, plur. loca -­‐orum n plats, ställe mox (adverb) strax, genast narrant de (på svenska hellre ”man”) berättar ob (preposition med ackusativ) på grund av, för … skull omen -­‐inis n järtecken, förebud opus -­‐eris n arbete, verk sex (grundtal) sex tempus -­‐oris n tid, tidpunkt; uno tempore på samma gång (tidsablativ) 26 Tiberinus -­‐a -­‐um Tiber-­‐, som har med floden Tibern att göra timor -­‐oris m fruktan; timor nostri (objektiv genitiv av nos) fruktan för oss transilio (trans + salio) -­‐silui 4 hoppa över virtus -­‐tutis f (vir) tapperhet, mandom Stycke 20 agmen -­‐inis n skara, trupp (i marschkolonn) amor -­‐oris m kärlek apparo 1 (ad, paro) förbereda, tillrusta at (adversativ konjunktion) men augeo auxi 2 öka civis -­‐is m medborgare conservo 1 rädda, skona, bevara convenio -­‐veni 4 avtalas, överenskommas filiabus dativ o. ablativ pluralis (jämte filiis) av filia foedus -­‐eris n fördrag, avtal fuga -­‐ae f flykt; se fugae dare (ge sig till flykt =) ta till flykten gens gentis f folkslag, folkstam homo -­‐inis m människa: multitudo hominum folkmängd hostis -­‐is m fiende intra (preposition med ackusativ) innanför iuvenis -­‐is m ung man, yngling libero 1 (liber) befria mens, mentis f sinne mons montis m berg mulier -­‐eris f kvinna multitudo -­‐inis f (multus) mängd oppugno 1 (ob, pugno) anfalla, storma pars partis f del, sida pauci -­‐ae -­‐a (adjektiv) få rapto 1 röva Sabini -­‐orum m sabiner Sabinus -­‐a -­‐um (adjektiv) sabinsk urbs urbis f stad vallis -­‐is f dal violo 1 kränka, misshandla virgo -­‐inis f jungfru, ungmö Stycke 21 adversus (preposition med ackusativ) mot amphitheatrum -­‐i n amfiteater animal -­‐alis n djur classis -­‐is f flotta denique (adverb) slutligen domina -­‐ae f härskarinna (jfr st. 6 dominus) et … et både … och gladiator -­‐oris (gladius svärd) gladiator imperium -­‐ii n rike, välde, makt, myndighet inferus -­‐a -­‐um (adjektiv) nedanför liggande: mare inferus Tyrrenska havet inhumanus -­‐a -­‐um (homo) (adjektiv) omänsklig laus laudis f beröm, berömmelse, ära mare -­‐is n hav mereo -­‐ui 2 förtjäna miles -­‐itis m soldat moenia -­‐ium n (plurale tantum) stadsmur monumentum -­‐i n (moneo) minnesmärke paeninsula -­‐ae f halvö provincia -­‐ae f provins pugno 1 strida, kämpa quoque (partikel) även, också (ställs efter det ord det hör till) saevus -­‐a -­‐um (adjektiv) vild, grym situs -­‐a -­‐um (adjektiv) belägen superus -­‐a -­‐um (adjektiv) ovanför liggande: mare superum Adriatiska havet Tiberis -­‐is, ackusativ -­‐im, ablativ -­‐i m Tibern totus -­‐a -­‐um (adjektiv) hel; gen. totius, dativ toti trans (preposition med ackusativ) på andra sidan om Tusci -­‐orum m etrusker usque (adverb) ad ända till varius -­‐a -­‐um (adjektiv) olik, växlande victor -­‐oris m segrare vis, ackusativ vim, ablativ vi; plur. vires -­‐ium f kraft, våld Stycke 22 acer acris acre (adjektiv) skarp, dugande, duktig alius alia aliud (gen. saknas, dativ alii; indefinit pronomen): alius alium pulsat (den ene knuffar den andre) de knuffar varandra arduus -­‐a -­‐um (adjektiv) brant arx arcis f borg Capitolinus -­‐a -­‐um (adjektiv) capitolinsk coepi coepisse ha börjat collis -­‐is m kulle: summus collis högsta delen av kullen, kullens topp crudelis -­‐e (adjektiv) grym deorsum (adverb) ned difficilis -­‐e (dis, facilis) (adjektiv) svår, (här) svårframkomlig dux ducis m anförare Galli -­‐orum m galler (pluralis) gravis -­‐e (adjektiv) tung ingens -­‐gentis (adjektiv) väldig, ofantlig iter itineris n väg Iuno -­‐onis Juno, grekernas Hera nobilis -­‐e (adjektiv) förnäm nox noctis f natt; nocte (tidsablativ) om natten omnis -­‐e (adjektiv) all, hel, plur. alla praeter (preposition med ackusativ) utom primus -­‐a -­‐um (adjektiv) först pulso 1 knuffa, stöta, slå suscito 1 väcka Stycke 23 27 a, ab (agentens preposition) av adhuc (adverb) hittills, alltjämt confirmo 1 stärka cupide (adverb till adjektivet cupidus) ivrigt curia -­‐ae f kurian, senatens hus dubie (adverb till adjektivet dubius) tvivelaktigt: haud dubie otvivelaktigt exhaurio -­‐hausi 4 uttömma exitium -­‐ii n (exeo) undergång fatigo 1 uttrötta fortiter (adverb till adjektivet fortis) tappert legatus -­‐i m sändebud misere (adverb till adjektivet miser) olyckligt oratio -­‐onis f tal: orationem habere hålla tal pax pacis f fred proelium -­‐ii n strid, fältslag prudenter (adverb till adjektivet prudens, -­‐entis) klokt pugna -­‐ae f strid Stycke 24 advoco 1 tillkalla auditus -­‐us m (audio) hörsel caecus -­‐a -­‐um (adjektiv) blind censeo -­‐ui 2 anse, föreslå, yrka commoveo -­‐movi 2 förmå, påverka, beveka consulatus -­‐us m konsulat, konsulsämbete cornu -­‐us n (horn), flygel doleo -­‐ui 2 känna smärta, sörja exercitus -­‐us m krigshär existimo 1 anse, tro haesito 1 tveka impetus -­‐us m anfall inclino 1 luta, vackla invictus -­‐a -­‐um (adjektiv) obesegrad licet låt vara att, även om (jfr st. 5) lumen -­‐inis n ljus magistratus -­‐us m ämbetsman patres -­‐um m fäderna (senatorerna) privo 1 beröva quamdiu (temporal konjunktion) så länge som robur roboris n styrka, kärntrupp senatus -­‐us m senat senex senis m åldring, gammal man sensus -­‐us m (sentio) känsla, åsikt talis -­‐e (pronominalt adjektiv) sådan tam … quam (partikel / adverb) så … som, lika … som vehementer (adverb till adjektivet vehemens -­‐
entis) kraftigt, våldsamt Stycke 25 aedilis -­‐is m edil albus -­‐a -­‐um (adjektiv) vit candidus -­‐a -­‐um (adjektiv) vit (-­‐glänsande) causa -­‐ae f orsak color -­‐oris m färg consul -­‐is m konsul creo 1 skapa, välja; magistratus (subj. pred.-­‐fylln.) creari väljas (göras) till ämbetsmän de (preposition med ablativ) av, på grund av: qua de causa av vilken orsak domi (lokativ av domus -­‐us hus) hemma eques equitis m riddare, ryttare, mil. kavallerist (jfr st. 10 equus häst) fascis -­‐is m (spö-­‐)knippa imperium -­‐ii n befäl (jfr st. 21) indutus -­‐a -­‐um (adjektiv) iklädd latus -­‐a -­‐um (adjektiv) bred lictor -­‐oris m liktor matrona -­‐ae f husmoder, gift kvinna nomino 1 benämna, kalla orno 1 pryda par, gen. paris (adjektiv med dativ) lik, likadan (som), överensstämmande (med) plebs plebis f det lägre folket, menigheten praebeo -­‐ui 2 (prae, habeo) erbjuda, giva, visa praetor -­‐oris m pretor pro (preposition med ablativ) i stället för pubes, gen. puberis (adjektiv) manbar, vuxen quaestor -­‐oris m kvestor (finansämbetsman) qui quae quod (relativt pronomen) som, vilken ruber -­‐bra -­‐brum (adjektiv) röd securis -­‐is, ackusativ -­‐im, ablativ -­‐i (seco) f bila, yxa senator -­‐oris m senator sollemnis -­‐e (adjektiv) högtidlig studeo -­‐ui 2 önska, sträva efter, beflita sig om super (preposition med ackusativ) över toga -­‐ae f toga, den romerska överklädnaden för män tribunus -­‐i m (folk-­‐)tribun vestimentum -­‐i n (vestio) klädesplagg vestio 4 kläda virilis -­‐e (vir) (adjektiv) mans-­‐, manlig Stycke 26 aliquando (adverb) en gång amo 1 älska amoveo -­‐movi 2 avlägsna, ta bort antrum -­‐i n grotta arena -­‐ae f sand, skådeplatsen på en amfiteater calor -­‐oris m värme desertus -­‐a -­‐um (adjektiv) öde, övergiven dies diei m (f) dag egeo -­‐ui 2 (med ablativus inopiae) behöva, sakna explico 1 förklara, utlägga fides -­‐ei f tro, trohet, tilltro fugitivus -­‐a -­‐um (adjektiv) förrymd gratia -­‐ae f tacksamhet haereo (< haeseo) haesi 2 sitta fast 28 idem eadem idem (demonstrativt pronomen) samma, densamma insolitus -­‐a -­‐um (adjektiv) ovanlig leniter (adverb till adjektivet lenis) sakta leo -­‐onis m lejon manus -­‐us f hand noceo -­‐ui 2 (med dativ) skada (ngn) pes (< ped-­‐s) pedis m fot rabies f (gen. och dativ saknas), ackusativ rabiem, ablativ rabie raseri res rei f sak servo 1 rädda, bevara, spara urgeo ursi 2 trycka, ansätta, plåga verus -­‐a -­‐um (adjektiv) sann vesper -­‐eris m afton: vespere (tidsablativ) om aftonen Stycke 27 canis -­‐is m f hund captivus -­‐i m fånge catena -­‐ae f kedja donum -­‐i n gåva (dono 1 giva) etiam nunc också nu, ännu evenit evenit 4 det händer, ut att (konsekutiv subjektssats) idem atque samma som infelix -­‐icis (adjektiv) olycklig libertas -­‐tatis f (liber) frihet misericordia -­‐ae f (miser; cor, cordis n hjärta) barmhärtighet mutatio -­‐onis (muto) förändring qui o. quis, quae, quid el. quod (interrogativt pronomen) vilken (vem, vad) salus -­‐utis f räddning secundus -­‐a -­‐um (adjektiv) lyckosam: secundae res f (lyckosamma saker =) medgång, lycka spectator -­‐oris m (specto) åskådare spes spei f hopp, plur. nomed och ackusativ spes förhoppningar vincio vinxi vinctum 4 binda Stycke 28 admiratio -­‐onis f förundran adulescens -­‐entis m yngling, ung man convenio -­‐veni -­‐ventum 4 komma samman delibero 1 (libro 1 väga) överlägga, rådslå donec (temporal konjunktion) till dess att, tills ingenium -­‐ii n begåvning integer integra integrum (adjektiv) orörd, ren, hel interea (adverb) under tiden non solum … sed etiam inte blott … utan även olim (adverb) en gång, fordom paulatim (adverb) småningom potius (adverb) hellre, snarare quam (pronominalt adverb; efter komparativ) än utrum … an (frågepartiklar i disjunktiv frågesats) om … eller, huruvida … eller Stycke 29 ducenti -­‐ae -­‐a (grundtal) två hundra et ... et både ... och legio -­‐onis f legion milia -­‐ium n plur. tusental, tusenden pedes (< pedet-­‐s) -­‐itis m (pes) fotsoldat praesum -­‐fui -­‐esse (med dativ) stå i spetsen för, anföra (en trupp) quadraginta (grundtal) fyrtio quattuor (grundtal) fyra quinquaginta (grundtal) femtio quinque (grundtal) fem secundus -­‐a -­‐um (ordningstal) andre (jfr st. 27 lyckosam) trecenti -­‐ae -­‐a (grundtal) tre hundra uterque utraque utrumque (indefinit pronomen) båda Stycke 30 cerno 3 märka construo -­‐struxi -­‐structum 3 bygga converto -­‐verti -­‐versum 3 vända dico dixi dictum 3 säga fors fortis f slump fortis -­‐e (adjektiv) tapper impello -­‐puli -­‐pulsum 3 driva på incognitus -­‐a -­‐um (adjektiv) okänd litus -­‐oris n kust metuo -­‐ui 3 frukta (ne att) mitto misi missum 3 sända, skicka navis -­‐is f skepp: navis longa krigsskepp opera -­‐ae f arbete, verksamhet pello pepuli pulsum 3 driva, stöta praefectus -­‐i m befälhavare Punicus -­‐a -­‐um punisk, kartagisk quare (interrogativt adverb) varför similis -­‐e (adjektiv, med dativ) lik (ngn) Stycke 31 addo addidi additum 3 (do) tillägga ars artis f konst, skicklighet cogo coegi coactum 3 (ago) tvinga demitto -­‐misi -­‐missum 3 sänka, fira ned fallo fefelli 3 bedraga, svika, pass.: misstaga sig manifestus ( < manu-­‐festus handgriplig) -­‐a -­‐um (adjektiv) tydlig navalis -­‐e (navis) (adjektiv) (skepps-­‐) sjö-­‐ ostendo (< obs-­‐tendo) -­‐tendi -­‐tentum 3 visa pons pontis m bro, (här) änterbrygga pretium -­‐ii n pris, lön protego -­‐texi -­‐tectum 3 beskydda 29 quasi (adverb) liksom, så att säga terrester -­‐tris -­‐tre (terra) (adjektiv) lant-­‐: pugna terrestris strid till lands transcendo -­‐scendi -­‐scensum 3 (trans, scando) stiga över verto verti versum 3 vända, förvandla Stycke 32 anima -­‐ae f själ, ande ascendo -­‐scendi -­‐scensum 3 (ad, scando) stiga upp, gå upp aureus -­‐a -­‐um (aurum) (adjektiv) gyllene, guld-­‐ celebro 1 (celeber) fira, förhärliga descendo -­‐scendi -­‐scensum 3 (scando) stiga ned, gå ned duco duxi ductum 3 föra, leda Elysium -­‐ii n Elysium, de elyseiska fälten (de saligas vistelseort i underjorden) futurus -­‐a -­‐um (futurum particip till sum) blivande lux lucis f ljus magnitudo -­‐inis f (magnus) storhet, storlek mortuus -­‐a -­‐um (adjektiv) död mundus -­‐i m värld natus -­‐a -­‐um (adjektiv) född saeculum -­‐i n århundrade, tidevarv, sekel Vergilius -­‐ii (Publius Vergilius Maro) romersk poet (70–19 f.Kr.), författare till Aeneiden Stycke 33 Caesar -­‐aris: Gaius Iulius Caesar, fältherre, författare, diktator 48–44 f.Kr. debello 1 (bellum) slå ned, betvinga diligenter (adverb till adjektivet diligens) omsorgsfullt, noga discordia -­‐ae f (dis; cor, cordis n hjärta) tvedräkt, oenighet gero gessi gestum 3 bära: bellum gero föra krig Hannibal -­‐balis Kartagos fältherre i andra puniska kriget (218–201) impero 1 (med dativ) härska (över någon) impono -­‐posui -­‐positum 3 pålägga, , lägga på el. i, skänka åt memento, plur. mementote (imperativ av memini meminisse minnas, komma ihåg) mos moris m sed, god sed, ordning, stadga neque … neque (konjunktioner) varken … eller parco peperci 3 (med dativ), skona (ngn) pareo -­‐ui 2 (med dativ) lyda (ngn) perpetuus -­‐a -­‐um (adjektiv) ständig peto petivi petitum 3 söka, uppsöka, begära Pompeius -­‐ii fältherre, besegrad av Caesar år 48 f.Kr. populus -­‐i m folk praeceptum -­‐i n (praecipio) föreskrift, råd praeterea (adverb) dessutom, för övrigt quantus -­‐a -­‐um (interrogativt pronominalt adjektiv) hur stor rego rexi rectum 3 styra, behärska res publica f stat (eg. ”den allmänna saken”) Scipio -­‐onis: d.ä. Hannibals besegrare, d.y. Kartagos förstörare subicio -­‐ieci -­‐iectum 3 (iacio), underkuva; subiectus kuvad, som har underkastat sig ultimus -­‐a -­‐um (adjektiv) sist voluntarius -­‐a -­‐um (adjektiv) frivillig Stycke 34 aliqui och aliquis, aliqua, aliquid (självständigt) eller aliquod (förenat) (indefinit pronomen) någon apporto 1 (< ad-­‐porto) medföra consulo -­‐sului -­‐sultum 3 rådfråga contineo -­‐tinui -­‐tentum 2 innehålla credo -­‐didi -­‐ditum 3 tro demens -­‐mentis (adjektiv) vansinnig, tokig (jfr st. 20 mens) emo emi emptum 3 köpa ignis -­‐is m eld intellego -­‐lexi -­‐lectum 3 förstå nimius -­‐a -­‐um (adjektiv) alltför stor, omåttlig novem (grundtal) nio opto 1 önska oraculum -­‐i n orakel, profetia persuadeo -­‐suasi -­‐suasum 2 (med dativ) övertala (ngn) (ut att) pro (preposition med ablativ) för reliquus -­‐a -­‐um (adjektiv) återstående, övrig rideo risi risum 2 skratta rogo 1 be, fråga species -­‐ei f sken Stycke 35 adiungo -­‐iunxi -­‐iunctum 3 förena ago egi actum 3 göra (i mycket vid bemärkelse, se vidare betydelser till st. 36) celeriter (adverb till adjektivet celer) snabbt, fort coniungo -­‐iunxi -­‐iunctum 3 förena conscendo -­‐scendi -­‐scensum 3 (scando) bestiga, gå ombord på currus -­‐us m vagn decimus -­‐a -­‐um (ordningstal) tionde discedo -­‐cessi -­‐cessum 3 gå bort, avlägsna sig diu (adverb) länge dolor -­‐oris m (doleo) smärta dum (temporal konjunktion) medan, under det att Horatius -­‐ii (Quintus Horatius Flaccus) romersk poet (65–8 f.Kr) iter itineris resa, färd ludo lusi lusum 3 spela, leka mula -­‐ae f mulåsna 30 nonus -­‐a -­‐um (ordningstal) nionde num (frågepartikel , i direkt fråga:) månne octavus -­‐a -­‐um (ordningstal) åttonde perduco -­‐duxi -­‐ductum 3 föra fram pessimus -­‐a -­‐um (adjektiv, superlativ till malus) sämst, mycket dålig piger -­‐gra -­‐grum (adjektiv) lat possum potui posse kunna praeparo 1 förbereda, tillrusta princeps -­‐cipis (adjektiv) främst, (substantiverat) den främste procedo -­‐cessi -­‐cessum 3 färdas fram quaero quaesivi quaesitum 3 begära, söka, leta quartus -­‐a -­‐um (ordningstal) fjärde quidam, quaedam, quiddam el. quoddam (indefinit pronomen) en viss, en quintus -­‐a -­‐um (ordningstal) femte quintus decimus (ordningstal) femtonde septimus -­‐a -­‐um (ordningstal) sjunde sextus -­‐a -­‐um (ordningstal) sjätte taberna -­‐ae f värdshus tarde (adverb) långsamt traho traxi tractum 3 draga vehemens -­‐entis (adjektiv) våldsam, kraftig veho vexi vectum 3 forsla; pass. färdas, resa vetus, gen. veteris (adjektiv) gammal vito 1 undvika vox vocis f röst; jfr voco Stycke 36 adduco -­‐duxi -­‐ductum 3 (ut, ne) förmå, beveka (att, att inte) ago egi actum 3 göra, utföra, uträtta, handla (jfr st. 35) diutissime (adverb, superlativ till diu) mycket länge facillime (adverb, superlativ till facile) mycket lätt gero gessi gestum 3 bära; bellum gero föra krig honeste (adverb) hedersamt, ärofullt impigre (adverb till adjektivet impiger) raskt, hurtigt, oförtrutet lego legi lectum 3 läsa otium -­‐ii n lugn, ro Stycke 37 apporto 1 bära fram arripio -­‐ripui -­‐reptum 3 rycka till sig, gripa, ta fast callidus -­‐a -­‐um (adjektiv) slug, listig cupio -­‐ivi -­‐itum 3 (med ackusativ med infinitiv) önska, vilja curro cucurri cursum 3 springa depono -­‐posui -­‐positum 3 lägga av, lägga ned dives -­‐itis (adjektiv) rik effugio -­‐fugi 3 fly undan figura -­‐ae f gestalt, figur fugio fugi 3 fly fur -­‐is m tjuv inquit, inquiunt (vid direkt anföring) säger han, säger de inspicio -­‐spexi -­‐spectum 3 betrakta, mönstra maior maius (komparativ till magnus) större melior melius (komparativ till bonus) bättre mensura -­‐ae f mått mercator -­‐oris m köpman, handlande multo (gradskillnadens ablativ) mycket nemo, gen. nullius, dativ nemini, ackusativ neminem, ablativ nullo (indefinit pronomen) ingen nonnulli -­‐ae -­‐a (indefinit pronomen) åtskilliga quamquam (koncessiv konjunktion med indikativ) trots att, fastän sinus -­‐us m veck (använt som en ficka i tunikan) solitus -­‐a -­‐um (adjektiv) vanlig statim (adverb) genast vendo -­‐didi -­‐ditum 3 sälja vitium -­‐ii n fel Stycke 38 accipio -­‐cepi -­‐ceptum 3 (capio) mottaga, upptaga admoneo -­‐monui -­‐monitum 2 förmana, erinra benigne (adverb till adjektivet benignus) välvilligt carmen -­‐inis n sång celer -­‐eris -­‐ere (adjektiv) snabb clamor -­‐oris m rop, skrik clare (adverb till adjektivet clarus) klart, tydligt conspicio -­‐spexi -­‐spectum 3 varsebli, få se crudeliter (adverb till adjektivet crudelis) grymt Gallia -­‐ae f Gallien, plur. de galliska länderna imperator -­‐oris m fältherre io (interjektion) hurra laurea -­‐ae f lagerkrans miseret 2 (miser): miseret aliquem alicuius det gör någon ont om någon mortalis -­‐e (mors) (adjektiv) dödlig obicio -­‐ieci -­‐iectum 3 (iacio) förebrå, utslunga opinio -­‐onis f förmodan, åsikt pingo pinxi pictum 3 måla: pictus broderad plurimus -­‐a -­‐um (superlativ till adjektivet multus) mycket talrik; plur. mycket talrika, de flesta post (adverb) bakom probrum -­‐i n smädelse qualis -­‐e (interrogativt pronominalt adjektiv) hurudan quam (interrogativt pronominalt adverb) hur, (i utrop) hur inte quot (interrogativt pronominalt adjektiv, oböjligt) huru många rapio rapui raptum 3 rycka (bort), släpa splendor -­‐oris m glans spolia -­‐orum n (plurale tantum) krigsbyte subigo -­‐egi -­‐actum 3 (ago) underkuva triumphalis -­‐e (adjektiv) triumf-­‐ 31 triumpho 1 fira triumf, triumfera; de över triumphus -­‐i m triumf, triumftåg versus -­‐us m vers vinco vici victum 3 segra, besegra vix (adverb) knappt Stycke 39 accipio -­‐cepi -­‐ceptum 3 (capio) mottaga afficio -­‐feci -­‐fectum 3 (facio) förse, behandla capio cepi captum 3 taga, tillfångataga caveo cavi 2 akta sig för: ne att celeber celebris celebre (adjektiv) berömd do dedi datum dare giva efficio -­‐feci -­‐fectum 3 (facio) (ut, ne) åstadkomma, verka (att, att inte) interficio -­‐feci -­‐fectum 3 (facio) döda orator -­‐oris m talare plus pluris (komparativ till adverbet multum) mer; plur. plures, plura, gen. plurium flera proconsul -­‐is m prokonsul (provinsståthållare med konsulsrang) promitto -­‐misi -­‐missum 3 lova qui o. quis, qua o. quae, quod el. quid (efter ”si, nisi, ne, num, relativa ord och cum”) (indefinit pronomen) någon recipio -­‐cepi -­‐ceptum 3 (capio) återfå reddo -­‐didi -­‐ditum 3 (do) (åter)ge Stycke 40 ante (adverb) förut, tidigare, (preposition före, framför) arripio -­‐ripui -­‐reptum 3 (rapio) gripa, tillgripa Cicero -­‐onis (Marcus Tullius Cicero) Romersk talare och författare, 106–43 f.Kr. civitas -­‐tatis f (civis) stat, samhälle cogitatio -­‐onis f (cogito) tanke committo -­‐misi -­‐missum 3 begå (en ogärning) conficio -­‐feci -­‐fectum 3 (facio) tillintetgöra confugio -­‐fugi 3 ta sin tillflykt despicio -­‐spexi -­‐spectum 3 förakta, se ned på fas (nominativ och ackusativ) n gudomlig rätt, heligt bud natio -­‐onis f (natus) folk, nation officium -­‐ii n plikt optabilis -­‐e (adjektiv) önskvärd philosophia -­‐ae f (gr., philosophus) filosofi philosophus -­‐i m (gr.) filosof pono posui positum 3 ställa, förlägga proprius -­‐a -­‐um (adjektiv) egen, med gen. utmärkande för, kännetecknande för quilibet quaelibet quidlibet eller quodlibet (indefinit pronomen) vilken som helst (eg. vilken det lyster ngn) re-­‐sto -­‐stiti 1 återstå: restat ut det återstår att scelus -­‐eris n brott, ogärning scribo scripsi scriptum 3 skriva servio 4 (servus) tjäna, vara slav servitus -­‐tutis f (servio, servus) slaveri supremus -­‐a -­‐um (adjektiv, superlativ till sup[e]r) högst tolero 1 fördraga, uthärda volo -­‐ui velle (oregelbundet) med ackusativ med infinitiv vilja Stycke 41 acies -­‐ei f slaglinje cado cecidi casurus 3 falla feliciter (adverb till adjektivet felix) lyckligt irrumpo -­‐rupi -­‐ruptum 3 bryta in, rusa in P. = Publius förnamn paratus -­‐a -­‐um (adjektiv) beredd (jfr st. 6 färdig) pario peperi partum 3 (eg. framföda) vinna, förvärva sui -­‐orum (substantiverat possessivt pronomen) de sina vivo vixi victurus 3 leva Stycke 42 alloquor allocutus sum alloqui 3 (ad, loquor) tilltala arbitror 1 anse, tro castra -­‐orum n (plur. tantum) läger cognosco cognovi cognitum 3 få veta, inhämta desum defui deesse fattas, (med dativ) svika (ngn) dubito 1 tvivla, vara oviss fore ( = futurum esse) infestus -­‐a -­‐um (adjektiv) hätsk ius-­‐iurandum iuris-­‐iurandi n ed loquor locutus sum loqui 3 tala mentior 4 ljuga, hyckla molior 4 igångsätta, planera nascor natus sum nasci 3 födas: novem annos (accusativus temporis) natus nio år gammal num (frågepartikel i indirekt frågesats) om, huruvida odi odisse hata odium -­‐ii n hat persuadeo -­‐suasi -­‐suasum 2 (med dativ) övertyga (ngn), övertala proficiscor profectus sum proficisci 3 avresa, bryta upp, avtåga: in castra proficiscor draga i fält sequor secutus sum sequi 3 följa statuo -­‐ui -­‐utum 3 (status, sto) fastställa, besluta suscipio -­‐cepi -­‐ceptum 3 uppta, åta sig, bellum suscipio börja krig suspicio -­‐onis f misstanke vere (adverb till adjektivet verus) sant, verkligen versor 1 vistas (dep. även i sv.), uppehålla sig videor (pass. av video) ses, synas 32 Stycke 43 quicumque quaecumque quidcumque eller quodcumque (allmänt relativt pronomen) vilken som helst, vilken än sententia -­‐ae f (sentio) åsikt, yttrande, uttalad mening censeo censui censum 2 yrka, föreslå postremus -­‐a -­‐um (adjektiv) sist, senast: ad postremum till sist fructus -­‐us m frukt maturus -­‐a -­‐um (adjektiv) mogen arbor -­‐oris f träd defendo -­‐fendi -­‐fensum 3 försvara condo -­‐didi -­‐ditum 3 (dare) grundlägga centesimus -­‐a -­‐um (ordningstal) hundrade (glosorna till st. 44 behöver inte läras in) Stycke 45 certe (adverb) visst comitor 1 (comes) ledsaga cupidus -­‐a -­‐um (cupio) (adjektiv) lysten, ivrig equidem (partikel = ego quidem) jag för min del histrio -­‐onis m skådespelare malo malui malle hellre vilja nolo nolui nolle inte vilja operam dare (med dativ) (ge möda åt =) vinnlägga sig (om ngt) Plautus -­‐i (Titus Plautus) romersk komediförfattare, död omkr. 184 f.Kr. quin (konjunktion med konjunktiv) att, i vissa fall att inte stultus -­‐a -­‐um (adjektiv) dum, dåraktig tardus -­‐a -­‐um (adjektiv) trög, långsam Terentius -­‐ii (Publius Terentius After) romersk komediförfattare, död omkr. 159 f.Kr. theatrum -­‐i n (gr.) teater voluptas -­‐tatis f nöje, njutning Stycke 46 persona -­‐ae f person domus -­‐us f, ablativ domo gen. plur. domorum o. domuum, ackusativ domos hus Stycke 46 A peregre (adverb) utomlands muto 1 ändra, byta prius (adverb) förr, tidigare quisque, quaeque, quidque el. quodque (indefinit pronomen) var och en, varje: optimus quisque alla de bästa, alla goda imitor 1 efterlikna absens -­‐sentis (presens particip av absum) frånvarande luxus -­‐us m lyx, yppighet fruor — frui 3 (med ablativ) njuta (av) aes aeris n koppar alienus -­‐a -­‐um (adjektiv) främmande, tillhörig någon annan: aes alienum skuld(er) opprimo -­‐pressi -­‐pressum 3 (premo) (ned-­‐)trycka potior 4 ( med ablativ) bemäktiga sig utor usus sum uti 3 (med ablativ) begagna, använda revertor reverti (particip reversus) reverti 3 återvända, återkomma Stycke 46 B affero attuli allatum afferre bära fram, framföra, komma med aufero abstuli ablatum auferre bära bort, föra bort claudo clausi clausum 3 stänga dexter -­‐t(e)ra -­‐t(e)rum (adjektiv) höger: a dextra (manu) till höger ebrius -­‐a -­‐um (adjektiv) berusad excipio -­‐cepi -­‐ceptum 3 undantaga facere, ut se till, att fero tuli latum ferre bära, föra, medföra ingredior ingressus sum ingredi 3 inträda intro (adverb) in, inåt malus, peior, pessimus (adjektiv) dålig, sämre, sämst neve (konjuntion, samordnar viljesatser) och inte, inte heller nuntius -­‐ii m bud, meddelande responsum -­‐i n (perf. part. av respondeo) svar tamquam (komparativ konjunktion) si liksom om tollo sustuli sublatum 3 lyfta, ta bort Stycke 46 C audeo ausus sum 2 (halvdep.) våga causā (ablativ av subst. causa, används som ”postposition” med genitiv) för … skull, för (amicitiae causa, ”för vänskaps skull”) fio factus sum fieri göras, bliva, ske gratia -­‐ae f tack, tacksamhet; gratias agere framföra sin tacksamhet, tacka horreo -­‐ui 2 rysa: horrendus ryslig horribilis -­‐e (horreo) (adjektiv) ryslig hospes -­‐itis m gäst, gästvän inde (adverb) därifrån monstrum -­‐i n vidunder, spöke moror 1 dröja -­‐ne (enklitisk frågepartikel) Neptunus -­‐i havets gud, grekernas Poseidon obstupefacio -­‐feci -­‐factum 3 göra bestört; pass. obstupefio -­‐factus sum -­‐fieri häpna palam (adverb) uppenbart 33 patefacio -­‐feci -­‐factum 3 öppna, uppenbara, muntligen yppa; pass. patefio, -­‐factus sum -­‐fieri öppnas perterreo -­‐terrui -­‐territum 2 förskräcka quasi (komparativ konjunktion) liksom, som om quisquam quidquam (indefinit pronomen) (i nekad sats, jfr ullus) någon, någon enda regredior regressus sum regredi 3 återvända, återkomma relinquo reliqui relictum 3 lämna, kvarlämna sanus -­‐a -­‐um (adjektiv) klok, sund tango tetigi tactum 3 röra, vidröra ullus -­‐a -­‐um, gen. ullius, dativ ulli (indefinit pronomen) (i nekad sats) någon, någon enda Stycke 46 D abeo -­‐ii -­‐itum -­‐ire gå bort adeo -­‐ii -­‐itum -­‐ire gå till, besöka contentus -­‐a -­‐um (adjektiv med ablativ) nöjd (med ngt) debeo -­‐ui -­‐itum 2 vara skyldig dono 1 giva eo ii itum ire gå evoco 1 kalla ut exeo -­‐ii -­‐itum -­‐ire gå ut hortor 1 uppmana longe (adverb) långt necesse est (med konjunktiv) det är nödvändigt att nego 1 neka, (med ackusativ med infinitiv) säga att icke paulum -­‐i litet, något litet pecunia -­‐ae f pengar pereo -­‐ii -­‐itum -­‐ire gå under, gå förlorad, falla i glömska polliceor pollicitus sum 2 lova praetereo -­‐ii -­‐itum -­‐ire förbigå, förtiga, ej nämna quaeso (äldre form för quaero) jag ber (används som eng. ”please”) redeo -­‐ii -­‐itum -­‐ire gå tillbaka, återvända sinister -­‐tra -­‐trum (adjektiv) vänster: a sinistra (manu) till vänster solvo solvi solutum 3 lösa, betala Stycke 46 E ineo -­‐ii -­‐itum -­‐ire gå in; consilium ineo uppgöra en plan progredior progressus sum progredi 3 gå fram patior passus sum pati 3 tillåta (viljeverb med ackusativ med infinitiv) consilium -­‐ii n plan occasio -­‐onis f (cado) tillfälle paenitet -­‐uit 2 ångra: eum pretii paenitet han ångrar priset introeo -­‐ii -­‐itum -­‐ire gå in Stycke 46 F constat -­‐stitit 1 (med ackusativ med infinitiv) det är känt, det är säkert effero extuli elatum efferre bära ut, föra till graven egredior egressus sum egredi 3 gå ut epulor 1 äta festmåltid, kalasa erro 1 ta fel, misstaga sig fertur feruntur det berättas, sägs ferunt man berättar infero intuli illatum inferre föra in, kasta i magis (adverb) mer offero obtuli oblatum offerre erbjuda opes opum f (plur. tantum) tillgångar, medel, rikedom perdo -­‐didi -­‐ditum 3 (do) fördärva poto 1 dricka raro (adverb) sällan refero rettuli relatum referre berätta supra (preposition med ackusativ) utöver, utom unde (interrogativt adverb) varifrån Stycke 46 G abstraho -­‐traxi -­‐tractum 3 dra bort conor 1 försöka finis -­‐is m slut ignosco ignovi ignotum 3 (meddativ) förlåta (ngn) minor 1 (alicui aliquid) hota (ngn med ngt) perago -­‐egi -­‐actum 3 fullborda, avsluta, sluta plausus -­‐us m (plaudo) applåd, bifall progredior progressus sum progredi gå fram tueor (tutatus sum) 2 skydda venia -­‐ae f förlåtelse, tillåtelse 34