Transcript Dokumentation från workshopen.

Sida
1(29)
RAPPORT
Datum
2012-06-04
Energikontor Värmland
Christer Pettersson, 054-701 10 94
[email protected]
Workshop BiodriV10 maj 2012
REGION VÄRMLAND - KOMMUNALFÖRBUND
Postadress
Box 1022
651 15 KARLSTAD
Besöksadress
Lagergrens gata 2
Telefon 054-701 10 00 vx
Fax 054-701 10 01
E-post
[email protected]
Webbplats
regionvarmland.se/energikontor
Orgnr 222000-1362
Bankgiro 5344-2984
PlusGiro 437 33 98-9
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
Sammanfattning
Den 10 maj 2012 hölls en workshop inom biodriV-projektet. Syftet med
dagen var att öka kunskap och engagemang om biodrivmedel i Regionen
Värmland: hos finansiärer, övriga kommuner och andra intressenter. Målet
med dagen var (att börja bygga) regional samsyn kring biogasens utveckling.
Under dagen varvades föredrag och praktiskt arbete i grupper. Föredragen
behandlade förstudier som gjorts om förutsättningar för biodrivmedel i
Värmland, Trollhättans ”biogasresa”, samt och organisation, hinder och
drivkrafter för biogasutveckling. Grupparbetena var indelade i tre block, där
den första delen handlade om att tillsammans bygga upp en vision för var
biodrivmedel produceras och tankas i Värmland år 2030. Resultatet
sammanställdes på två kartor, en som beskriver en ”realistisk” framtidsbild
och en ”önskvärd” framtidsbild. De två andra blocken fokuserade på biogas
och biogasens utveckling i Värmland. Block två fokuserade på att beskriva
biogasens produktionskedja och identifiera faktorer och aktörer som
påverkar den. Det sista arbetsblocket handlade om att identifiera vad som nu
behöver göras av olika organisationer och vad man själv kan göra för att ta
biogasutvecklingen framåt.
Resultatet, som finns sammanställda i föreliggande rapport, syftar till att
bidra till formandet av en regional strategi för utveckling av biodrivmedel i
Värmland.
2
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
Innehåll
1
Workshop i BiodriV 10 maj 2012 .....................................4
2
Föredrag från dagen.........................................................5
2.1
2.2
2.2.1
2.3
2.4
2.4.1
2.4.2
2.5
2.6
2.7
3
Resultat från arbetsuppgifter ........................................13
3.1
3.2
3.2.1
3.2.2
3.2.3
3.2.4
3.2.5
3.3
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.4
3.4.1
3.4.2
3.4.3
3.4.4
4
Välkomna ........................................................................................... 5
Visionärt om klimatneutrala Värmland och BiodriV ........................... 5
Varför BiodriV?................................................................................... 5
Potentialer och möjligheter – bioraffinaderi och biogas..................... 6
Trollhättans biogasresa...................................................................... 9
Biogas i Brålanda............................................................................... 9
Aktörernas drivkrafter och framgångsfaktorer ................................. 10
Drivkrafter och framgångsfaktorer för biogas .................................. 11
Organisation – hur bidrar olika aktörer ............................................ 12
Reflexion och avslut......................................................................... 12
Bikupa - Hur kom du hit idag? ......................................................... 13
Block 1 – Avsättning och infrastruktur ............................................. 13
Grupp 1 ............................................................................................ 14
Grupp 2 ............................................................................................ 15
Grupp 3 ............................................................................................ 16
Grupp 4 ............................................................................................ 17
Syntes från block 1 .......................................................................... 18
Block 2 – Biogasens produktionskedja ............................................ 20
Grupp 1 ............................................................................................ 21
Grupp 2 ............................................................................................ 22
Grupp 3 ............................................................................................ 23
Grupp 4 ............................................................................................ 24
Block 3 - Hur bidrar olika aktörer? ................................................... 24
Grupp 1 ............................................................................................ 25
Grupp 2 ............................................................................................ 26
Grupp 3 ............................................................................................ 27
Grupp 4 ............................................................................................ 28
Deltagare .........................................................................29
3
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
1 Workshop i BiodriV 10 maj 2012
Denna rapport innehåller en sammanställning av presentationer och resultat
från en workshop som hölls inom BiodriV-projektet i Sunne den 10 maj
2012. Programmet för dagen såg ut som följer:
09.00
Registrering och kaffe
09.30
Välkomna
09.50
Visionärt om klimatneutrala Värmland och projektet BiodriV
10.05
Presentation av potentialer och möjligheter – bioraffinaderi &
biogas
10.55
Block 1 – Avsättning och infrastruktur
11.35
Block 2 – Biogasens produktionskedja
12.20
Lunch
13.00
Biogasens utveckling i Västra Götaland
13.00
Block 2 – Biogasens produktionskedja, fortsättning
15.15
Block 3 – Hur olika aktörer kan bidra
16.20
Reflexion och avslut
Alla deltagare hade också fått uppmaningen att inventera nuläge och planer
vad gäller användning av biodrivmedel i sin organisation.
De tre arbetsblocken innehöll en mix av föredrag och uppgifter som
deltagarna skulle genomföra. För att underlätta denna sammanställning har
föredrag och resultat från arbetsuppgifterna separerats så att först korta
referat av dagens föredrag presenteras, därefter ges en sammanställning av
arbetsuppgifter och de resultat som de genererade.
4
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
2 Föredrag från dagen
2.1 Välkomna
Ola Persson, KS ordförande i Sunne kommun, hälsade deltagarna
välkomna till Sunne med orden ”Nu är vi inne i ett skarpt läge!”.
Christer Pettersson, projektledare BiodriV, hälsade också alla deltagare
välkomna och lämnade över ordet till Liselott Roth, Grontmij, som ledde
dagen. Liselott presenterade syfte och mål med dagens workshop. Syftet med
dagen var att öka kunskap och engagemang inom Region Värmland, hos
finansiärer, övriga kommuner och andra intressenter, samt att deltagarna
efter workshopen ska börja prata om biogas i sina respektive organisationer.
Målet med dagen var (att börja bygga) regional samsyn kring biogasens
utveckling. Resultatet av arbetet syftar till att bidra till formandet av en
regional strategi för utveckling av biodrivmedel i Värmland.
Övriga deltagare från Grontmij var Ola Rosén som arbetar med att driva
biogasprojekt från idé till en lönsam affär, Ronny Nilsson som arbetat med
båda de förstudier som genomförts (bioraffinaderi- och biogasförstudierna),
samt Jenny Ivner som dokumenterade dagens arbete. Liselott berättade att
konsultgruppens roll under dagen var att underlätta diskussionerna och
hjälpa till att ”komma på rätt spår”.
2.2 Visionärt om klimatneutrala Värmland och BiodriV
Christer Pettersson, Region Värmland presenterade BiodriV-projektet
som har syftet att skapa förutsättningar för produktion och användning av
biodrivmedel i Värmland. Projektet är finansierat till hälften av EU och till
hälften av Region Värmland, deltagarkommunerna (Karlstad, Säffle,
Hagfors, Arvika, Hammarö, Sunne, Torsby, Kristinehamn, Kil, Forshaga och
Storfors), Trafikverket Värmlandstrafik, Länsstyrelsen och Karaby
Bioenergi. Projektets totala budget är 6,4 miljoner kronor. BiodriV bygger
vidare på ett tidigare projekt, BIONIC – biodrivmedel i Värmland.
2.2.1
Varför BiodriV?
Christer presenterade ett antal drivkrafter som legat bakom BiodriVprojektet. En är regionala, nationella och europeiska klimatmål. Ett av de
nationella klimatmålen innebär att den nationella fordonsflottan
fossiloberoende 2030. I Värmland finns målet att Värmland ska vara
klimatneutralt år 2030. I princip innebär detta att man inte ska släppa ut mer
koldioxid än naturen kan ta upp. Andra drivkrafter bakom BiodriV är att
skapa en hållbar grön tillväxt, skapa regional samordning kring biodrivmedel
och, sist men inte minst, möta en ökad efterfrågan på biodrivmedel.
Projektets mål är ökad produktion av biodrivmedel och en ökad andel
förnybar energi inom transportsektorn i Värmland. Projektet ska också
belysa förutsättningarna för att ett eller flera bioenergikombinat etableras, att
flera verkstadsföretag tillverkar utrustning till biodrivmedelsproduktion och
att Värmland exporterar kunskap och utrustning, det vill säga leda till ökad
sysselsättning och tillväxt.
5
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
2.3 Potentialer och möjligheter – bioraffinaderi och biogas
Liselott Roth och Ronny Nilsson presenterade de två förstudierna om
biogaspotential och bioraffinaderi.
Biogasförstudien innefattar en kartläggning av potentiella substrat, analys av
möjligheter till distribution och infrastruktur. De substrat som kartlagts är:

Restprodukter och avfall
o Industri
o Hushåll

Slam från avloppsreningsverk

Jordbruk
o Gödsel
o Blast
o Vall
Den största potentiella substratmängden kommer från industrin, i huvudsak
OLW, Wasabröd, samt från pappers- och massabruken i form av slam.
Substratens föredelning per kommun visas i Figur 1.
Figur 1. Potential för biogas i form av substrat, fördelat per kommun. Bildkälla:
BiodriV – Biodrivmedel i Värmland, Förstudie 1 – Produktion och marknad för
biodrivmedel som produceras ur restprodukter från samhälle och jordbruk.
Rapporten innehåller också en analys av möjlighet till avsättning för biogas.
Analysen visar att vissa kommuner har större potential i form av substrat och
vissa kommuner har ett underskott av substrat i förhållande till beräknad
efterfrågan. Sammanlagt ligger den beräknade efterfrågan i dagsläget på
ungefär hälften av den totala beräknade gaspotentialen. Erfarenhetsmässigt
har det dock inte varit efterfrågan på gas som har varit utmaningen i
uppbyggnaden av biogassystem, utan snarare att få produktionen att matcha
ökande efterfrågan.
Rapporten innehåller också en sammanställning av befintlig produktion av
biogas idag (våren 2012). Workshopdeltagarna uppmanades att komplettera
6
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
denna bild på en karta. Resultatet syns i Figur 2. De kompletteringar som
lades till var:

Avfallsförbränning (hushållsavfall inklusive matavfall), Åmotfors
Energi

Kraftvärme från deponigas, Långskogen

Bioraffinaderi i Stora Ensos anläggning levererar tallolja till Sunpine
(10 000-12 000 m3/år)

Det finns många kor vid Värmlandsnäs
Figur 2. Kompletteringar av nuläget i Värmland från workshopdagen i form av gula
lappar.
Ronny Nilsson började presentationen av bioraffinaderiförstudien med att ge
en definition av ett bioraffinaderi: ”En anläggning som genom maximalt
utnyttjande av en förnybar råvaras beståndsdelar kan tillverka olika säljbara
produkter”. Sådana säljbara produkter kan exempelvis vara material (till
exempel komposit eller textilier), kemikalier, bränslen och energi (värme
och/eller el).
Utgångspunkten för förstudien har varit en beräknad tillgång på biomassa
(enligt projektet SWX-Energis inventering 2011) med en nettopotential drygt
3 TWh (ungefär 20 gånger så stor potential som för rötning till biogas) och
den verksamhet och infrastruktur som finns kring skogsindustrin idag, se
Figur 3.
7
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
Pappersbruk
Massabruk
Pappersbruk
och massabruk
Sågverk
Vidareförädling
av träprodukter
Sågverk med
vidareförädling
Övriga företag
Figur 3. Pappers-, massa- och träindustri i Värmland.
De potentiella biodrivmedel från bioraffinaderier som undersökts är:

Bio-metanol

Bio-DME (dimetylester)

Syntetisk diesel (Fischer-Tropsch diesel)

Bio-SNG (syntetisk biogas/substituerad biogas)
För dessa bränslen har en teoretisk produktionsmängd och motsvarande
bränslekostnad beräknats. Priset per ekvivalentliter (bensin) ligger mellan 6
och 10 kronor och om all potential används skulle det täcka 50-60 procent av
drivmedelsbehovet i Värmland.
Verkningsgraden för en bioraffinaderiprocess är 45-65 procent, alltså
övergår omkring hälften av den insatta energin till värme, beroende av
processval och vilket/vilka biodrivmedel som tillverkas. För att restvärmen
ska kunna utnyttjas på bästa sätt är lokalisering av en eventuell anläggning
viktig. Det är också viktigt att beakta att ett stort bioraffinaderi kräver en
omfattande infrastruktur och innebär logistiska utmaningar. Samlokalisering
med pappersbruk skulle kunna uppfylla både kriteriet om avsättning för
restvärme och tillgång på infrastruktur för transport av biomassa.
8
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
Rapporten visar att de pappersbruk som skulle lämpa sig bäst för
samlokalisering med bioraffinaderi är Stora Enso i Skoghall och Rottneros
bruk eller Billerud Gruvöns bruk. Vid de mindre bruken är potentialen
mindre.
Som en sammanfattning av förstudierna gjorde Jenny Ivner en syntes om
skillnader mellan biogassystem och bioraffinaderier. Den största skillnaden
mellan systemen är skalan, där biogassystem byggs upp kring ett flertal
mindre anläggningar och där ett enskilt bioraffinaderi mer eller mindre kan
försörja ett helt biodrivmedelssystem. Storleken på anläggningarna påverkar
också storleken på investeringarna. En annan stor skillnad är att
biogassystem integrerar flera olika sektorer, medan ett bioraffinaderi främst
innefattar skogsindustri och transportsektorn. De huvudsakliga skillnaderna
sammanfattas i Tabell 1.
Det kan också finnas likheter och synergieffekter mellan biogas och
bioraffinaderier, till exempel om bioraffinaderiet producerar syntetisk metan.
Då kan samma infrastruktur användas för de båda systemen. Systemen
baseras inte heller på samma råvara, vilket innebär att det inte finns någon
egentlig konkurrens mellan systemen.
Tabell 1. Skillnader mellan biogassystem och bioraffinaderi
Biogassystem
Bioraffinaderi
Småskaligt – många delar
Storskaligt – en
bildar system
huvudanläggning försörjer
systemet
Tvärsektoriellt
En sektor
Många aktörer
Färre aktörer
Samordning av mindre
En mycket stor investering
investeringar
2.4 Trollhättans biogasresa
Karin Stenlund, affärsområdeschef Trollhättan Energi, höll ett föredrag
om hur biogassystemet utvecklats i Trollhättan.
År 1996 fanns de första biogasbussarna och biogasproduktion i drift. Med
det var Trollhättan först i Sverige. Idag finns två biogasanläggningar i
kommunen: en som producerar biogas från slam (avlopp och
livsmedelsavfall i form av drank, samt vassle och glycerin) och en för
hushållsavfall. Hushållsavfallsanläggningen (Heljestorp) ägs idag av
RagnSells, men byggdes på initiativ av Trollhättan stad. Rågas från
Heljestorp leds till uppgraderingsanläggning i Arvidstorp. Från Arvidstorp
går en gasledning till tankstationer i centrum. Vissa regionbusslinjer ska i
närtid gå över till biogas och nästan 100 procent av kommunens bilar
använder biogas. När Trollhättan stad upphandlar tjänster som innebär
transporter ställs så höga miljökrav att i princip bara biogas klarar kraven.
Försäljningen av biogas går ständigt uppåt och man väntar en fördubbling av
efterfrågan inom några år. I dagsläget söker man nu efter nya substrat, bland
annat inom lantbruket.
2.4.1
Biogas i Brålanda
Karin Stenlund berättade vidare om konceptet Biogas Brålanda. Initiativet
till konceptet kom 2005 och arbetet har pågått intensivt sedan 2007 som ett
9
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
samarbete mellan ett stort antal aktörer. Konceptet innebär rötning av gödsel
på gårdsnivå (fyra kammare och gödsel från ett 10-tal gårdar) och
uppsamling av gasen via pipelinesystem till en gemensam
uppgraderingsanläggning, se Figur 4. Anläggningarna ska försörja en
tankstation och en flaktankningsenhet.
Figur 4. Koncept för sammanlänkning av gårdsanläggningar i Brålanda. Bildkälla:
Hushållningssällskapet Väst http://hs-vast.hush.se/?p=12014
Affärsupplägget i Brålanda innebär att lantbrukarna som producerar biogas
bildat en ekonomisk förening (Biogas Dalsland) som tillsammans med
Trollhättan Energi äger Biogas Brålanda AB. Föreningen äger en tredjedel
och resten ägs av Trollhättan energi. Gasnätet ägs av kommunerna och
Trollhättan energi och till nio procent av Biogas Brålanda AB.
2.4.2
Aktörernas drivkrafter och framgångsfaktorer
Enligt Karin har alla aktörer sina egna drivkrafter, men en gemensam
driftkraft är den positiva uppmärksamhet som biogasen ger kommunen
(”branding”). Men även affärsmöjligheterna och landsbygdutvecklingen har
varit viktiga drivkrafter.
Kunderna har varit väsentliga för utvecklingen, satsningarna har möjliggjorts
av långa avtal. Men också samarbete, samverkan och erfarenhetsutbyte har
varit viktiga för utvecklingen: man behöver dela på riskerna ekonomiskt,
men också kompetensen om arbetet ska bli uthålligt. Just uthålligheten är en
framgångsfaktor som Karin betonar. När resultat har uppnåtts är det också
viktigt att kommunicera resultaten.
Annat som är viktigt för utvecklingen är att koppla ihop
infrastrukturutvecklingen med övrig utveckling så att det ska bli så effektivt
som möjligt. Det är också viktigt att identifiera vilka kunder som finns och
vad kunderna vill ha, på detta sätt skiljer sig inte produktion av biogas från
annan produktion.
10
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
När det gäller framtiden tror Karin på utveckling mot tunga transporter. Men
även här är det viktigt att hela tiden analysera vem som är kunden, vad
kunden kan se för nytta med biogasen och utveckla erbjudandet så att det
passar vad kunden vill ha och behöver.
2.5 Drivkrafter och framgångsfaktorer för biogas
Ola Rosén, Grontmij, pratade om drivkrafter och framgångsfaktorer för
biogas. Olika aktörer har olika drivkrafter, där offentliga aktörer ofta drivs
av ibland av miljöperspektivet eller behov av att behandla avfall. Privata
aktörer drivs snarare av affärsmöjligheten eller möjligheten att profilera sig.
Lantbrukare drivs exempelvis av möjligheten till ekologisk produktion och
kostnadsbesparingar i sin egen verksamhet.
Tidigare erfarenheter har visat att det är viktigt att det finns en stark aktör,
eller en aktörsgrupp, som blir en tydlig projektägare för biogasprojektet.
Denna aktör tar kommandot över biogaskedjan (se Figur 5) och driver på så
att ”länkar” faller på plats. Den starka aktören ger bra förutsättningar för
”ringar på vattnet”, då de hjälper till med att bygga upp och sprida den lokala
kunskapen om biogas. För att den starka aktören ska kunna ta kommandot
över utvecklingen behövs samverkan med omgivningen.
Figur 5. Biogasens produktionskedja. Bildkälla: Roth och Johansson (2009)
Förutsättningar & Framgångsfaktorer för utvecklingen av biogas inom regionerna för
Biogas Öst.
Några viktiga förutsättningar för att biogasproduktion ska kunna växa fram
är: politiska initiativ som prioriterar biogas, att offentliga aktörer handlar upp
fordon med biogasdrift och att tekniken finns. Idag kan biogastekniken anses
”mogen”: tekniken har blivit billigare och det finns en ”standard” för hur
produktionen ska se ut.
Några viktiga framgångsfaktorer för biogasproduktion är att ha egna ”säkra”
substrat (producenten har själv kontroll på det substrat som ska rötas), att
efterfrågan på biogödsel finns, och att utvecklingen mot lönsamhet sker
stegvis.
När det gäller den fortsatta utvecklingen i Värmland har Ola följande
reflektioner:

Det är bra med tydliga organisationer i ett tidigt skede

Marknaden, i form av behov och efterfrågan, styr utvecklingen

Sund ekonomi ger en stabil utveckling. Det är viktigt att visa på
lönsamhet för att skapa nya aktörer.
11
REGION VÄRMLAND

2012-06-04
Det är viktigt att inse att politiker kan påverka utveckling av
marknaden, till exempel genom kommunala direktiv. För detta
behövs en gemensam målbild.
Under frågestunden efter Olas föredrag kom frågor om vikten av eldsjälar.
Olas erfarenhet är att om utvecklingen ska gå snabbt behövs flera eldsjälar
inom flera organisationer. Det finns inte direkt någon kritisk massa av
eldsjälar, utan en eldsjäl och en stark aktör är en bra förutsättning.
2.6 Organisation – hur bidrar olika aktörer
Ola Rosén höll också ett föredrag om olika aktörers roller i
biogasutvecklingen. Hur organisationen byggs upp beror bland annat på hur
storskaligt ett projekt är och olika aktörers lönsamhetskrav. Aktörer med
mycket olika lönsamhetskrav kan ha svårt att fungera tillsammans. Ola
relaterade också till investeringarna i biogaskedjan (Figur 5) och hur de
förhåller sig till förädlingsvärdet. I ett avfallsprojekt kan till exempel hälften
av investeringen ligga i förbehandlingen, men en liten del av
förädlingsvärdet ligger där. I distributionen av uppgraderad gas, däremot, är
investeringarna relativt små och ökningen av förädlingsvärde mycket större.
Detta gör att det är lättare att tjäna pengar sent i kedjan och svårare att tjäna
pengar tidigt, vilket i sin tur leder till att man måste finnas med sent i
biogaskedjan eller i hela kedjan om lönsamhet krävs. Om man eventuellt vill
påskynda utvecklingen kan man gå in och äga hela kedjan, från
förbehandling till avsättning. Man bör ha med sig att det inte finns något
överskott på biogas idag, vilket säkrar avsättningen.
2.7 Reflexion och avslut
Som avslutning på dagen gjorde Christer Pettersson en kort reflektion över
dagens arbete och resultat. Han tackade alla som arbetat koncentrerat och
engagerat och bidragit till workshopens genomförande. Han berättade också
att projektet nu kommer att arbeta vidare genom fördjupade analyser av de
mest lovande projekten. Christer informerade om att det kommer att
genomföras en workshop med inriktning mot bioraffinaderier och att ny
gasdag kommer att arrangeras 2013. Han tackade för allas medverkan och
hoppades på ett snart återseende.
12
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
3 Resultat från arbetsuppgifter
Deltagarna var under dagen utplacerade vid fyra bord, cirka tio personer vid
varje bord. Under de första övningarna (bikupa, block 1 och block 2) var
deltagarna fördelade vid borden så att olika roller fanns representerade, till
exempel substratleverantör, producent eller kommun. Inför block 3 fick
deltagarna ny bordsplacering så att personer med liknande roller/funktioner
satt tillsammans.
3.1 Bikupa - Hur kom du hit idag?
Dagens första övning var en ”bikupa”. Alla ombads tala med en eller ett par
bordsgrannar om hur de färdats till workshopen och hur de tror att vi
kommer att färdas om vi träffas igen år 2030. Några svar från deltagarna:
-
Kom med tåg till Karlstad, sedan bil. 2030 åker man snabbtåg ända
hit från Stockholm
-
Kom hit med bil. Om 20 år finns en mix av olika bilar (elbilar för
kortare sträckor, biodrivmedel för längre sträckor)
3.2 Block 1 – Avsättning och infrastruktur
Övningens syfte var att deltagarna med hjälp av en karta skulle visualisera
framtiden för biodrivmedel i Värmland. Gruppen fick kartor över Värmland
som visade på var potentiella substrat finns (Figur 1), en karta med dagens
biogasproduktion markerad, samt en tom karta i A2-format med tillhörande
symboler för tankställen och produktionsanläggningar. Grupperna fick sedan
i uppgift att placera ut symboler för produktionsanläggningar och tankställen
på kartan utifrån följande frågor:
Hur ser biodrivmedelsanvändningen ut år 2030?
-
Var finns tankställen?
-
Vilka biodrivmedel används?
-
Var sker produktion?
-
Koppla till potential
Figur 6. Pågående arbete med kartövningen.
13
REGION VÄRMLAND
3.2.1
2012-06-04
Grupp 1
I gruppen fanns OK Värmland representerat och tankställenas placering
speglade därför OK:s ambitioner och täcker alla genomfartsvägar i
Värmland (inklusive ett tankställe i Malung). Gruppen placerade också ett
bioraffinaderi i Rottneros och samrötningsanläggningar i Sunne, Säffle,
Filipstad, Karlskoga, Bäckhammar och Karlstad. Tankstället ute på Vänern
symboliserar tankbåtar med flytande gas som kan fungera som back-up.
Figur 7 visar kartan som grupp 1 redovisade.
Figur 7. Grupp 1:s karta över produktion och tankställen för biodrivmedel år 2030.
Tankställen och produktion placerades vid genomfartslederna i regionen (Sunne,
Säffle, Filipstad, Karlskoga, Bäckhammar och Karlstad), samt ett tankställe i Malung.
14
REGION VÄRMLAND
3.2.2
2012-06-04
Grupp 2
Grupp 2 utgick från dagens planer och på anläggningar som finns idag.
Tankställena placerades med en strategi att koppla ihop städer (Årjäng,
Säffle, Arvika, Karlstad, Sunne, Torsby, Hagfors, Kristinehamn, Karlskoga,
Mellerud, Malung, Mora) med hjälp av tankställena.
Produktionsanläggningar placerades i Säffle, Karlstad (2), Sunne och
Filipstad). Gruppen hade en lång diskussion om var ett bioraffinaderi skulle
placeras. Placeringen blev slutligen i Skoghall. Figur 8 visar kartan som
grupp 2 redovisade.
Figur 8. Grupp2:s karta över produktion och tankställen för biodrivmedel år 2030.
Tankställen placerades i Årjäng, Säffle, Arvika, Karlstad, Sunne, Torsby, Hagfors,
Kristinehamn, Karlskoga, Mellerud, Malung, Mora.
15
REGION VÄRMLAND
3.2.3
2012-06-04
Grupp 3
Grupp 3 menade att man tänkt offensivt och försökt täcka upp hela länet,
inklusive Åmål och Kristinehamn/Karlskoga. Gruppen trodde också att det
kommer att bli viktigt att ”täcka upp Norgestråket”, så tankställen placerades
längs väg 61 i Arvika, Åmotfors och Charlottenberg samt väg 62 i Stöllet
och Sysslebäck. Biogasproduktionsanläggningar placerades i Åmål, Årjäng,
Nysäter, Värmlandsnäs, Åmotfors, Hagfors, Filipstad och Karlskoga.
Gruppen placerade även ut tre bioraffinaderier: i Sunne, Hagfors och
Skoghall. Figur 9 visar kartan som grupp 3 producerade.
Figur 9. Grupp 3:s karta över produktion och tankställen för biodrivmedel år 2030.
Gruppen prioriterade särskilt väg 61 och 62 mot Norge, med tankställen i stråken
Arvika-Åmotfors-Charlottenberg och Stöllet-Sysslebäck.
16
REGION VÄRMLAND
3.2.4
2012-06-04
Grupp 4
Grupp 4 placerade ut anläggningar på Värmlandsnäs, Nysäter, Karlstad,
Sunne, Filipstad och Åmotfors, alltså relativt centralt i Värmland.
Bioraffinaderier förlades till Rottneros och Hagfors. Tankställena placerades
längs de större vägarna ut till Årjäng, Charlottenberg och Stöllet. Figur 10
visar kartan som grupp 4 redovisade.
Figur 10. Grupp 4:s karta över produktion och tankställen för biodrivmedel år 2030.
Biogasanläggningar placerades i Värmlandsnäs, Nysäter, Karlstad, Sunne, Filipstad
och Åmotfors och bioraffinaderier placerades i Rottneros och Hagfors. Tankställena
lades längs de större vägarna.
17
REGION VÄRMLAND
3.2.5
2012-06-04
18
Syntes från block 1
Efter att kartorna redovisats ombads deltagarna rösta på de anläggningar och
tankställen som de ansåg vara mest realistiska (med blå markeringar) och
mest önskvärda (gröna markeringar). Varje deltagare fick sätta ut tre av varje
färg på vilken karta de ville. Resultaten från röstningen finns sammanställda
i Tabell 2 och Tabell 3.
Utifrån röstningsresultaten konstruerades två framtidskartor för biodrivmedel
i Värmland år 2030, en realistisk och en med både realistiska och önskvärda
anläggningar och tankställen, se Figur 11. På den realistiska framtidskartan
för år 2030 finns två produktionsanläggningar för biogas i karlstad, en i
Sunne och en utanför Säffle. Bioraffinaderi finns i Skoghall. Tankställen för
biodrivmedel finns i Sunne, Karlstad, Säffle och Torsby. På kartan där både
önskvärda med den önskvärda framtiden för biodrivmedel år 2030 i
Värmland finns produktionsanläggningar för biogas förutom i Karlstad
Sunne och Säffle, även i Filipstad, Åmotfors, Nysäter och Grums.
Tankställen finns längs E45 i Säffle, Sunne, Torsby och Malung; längs E18 i
Karlskoga, Karlstad och Årjäng; längs väg 61 i Arvika, Åmotfors och
Charlottenberg; samt vid väg 62 i Filipstad och väg 63 i Karlskoga.
Tabell 2. Röster på realistiska tankställen och produktionsanläggningar för
biodrivmedel
Placering av
Antal
Placering av
Antal
Placering av
tankställe
röster
rötningsanläggning
röster
bioraffinaderi
Sunne
7 Karlstad
8 Skoghall
Karlstad
7 Sunne
5 Sunne
Säffle
6 Säffle
2 Hagfors
Torsby
5 Filipstad
2
Arvika
3 Hagfors
1
Årjäng
3 Karlskoga
1
Kristinehamn
3 Nysäter
1
Hagfors
2
Karlskoga
2
Charlottenberg
1
Åmotfors
1
Filipstad
1
Antal
röster
5
4
1
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
Tabell 3. Röster på önskvärda tankställen och produktionsanläggningar för
biodrivmedel
Placering av
Antal
Placering av
Antal
Placering av
tankställe
röster
rötningsanläggning
röster
bioraffinaderi
Säffle
7 Filipstad
9 Hagfors
Årjäng
4 Åmotfors
3 Skoghall
Torsby
3 Grums
3 Sunne
Kristinehamn
3 Sunne
2
Hagfors
2 Nysäter/Värmlandsnäs
2
Karlstad
2 Karlstad
1
Arvika
2 Åmål
1
Malung
2 Bäckhammar
1
Stöllet
2
Sunne
1
Filipstad
1
Karlskoga
1
Charlottenberg
1
Åmotfors
1
Sysslebäck
1
Realistisk Framtidsbild år 2030 med de
tankställen och produktionsanläggningar som
fick mest röster när det gäller att de är
realistiska. Produktionsanläggningar för
biogas finns i Karlstad, Sunne och utanför
Säffle. Bioraffinaderi finns i Skoghall och
tankställen för biodrivmedel finns i Sunne,
Karlstad, Säffle och Torsby.
19
Antal
röster
3
2
1
Önskvärd framtidsbild år 2030 med de
tankställen och produktionsanläggningar
som fick mest röster när det gäller
önskvärdhet (inringade med grönt) och att
de är realistiska (inringade med blått).
Produktionsanläggningar för biogas finns
här även i Filipstad, Åmotfors, Nysäter
och Grums. Tankställen finns längs de
större vägarna: E18 (Karlskoga, Karlstad,
Årjäng), E45 (Arvika, Åmotfors,
Charlottenberg), 61 (Sunne, Torsby,
Malung), 62 (Filipstad) och 63
(Karlskoga).
Figur 11. Kartor med de tankställen och produktionsanläggningar som fick flest röster
när det gäller önskvärdhet och hur realistiska de är. Ett bioraffinaderi placerades i
Skoghall då den anläggningen fick flest röster och på grund av att det är osannolikt att
mer än ett bioraffinaderi kommer att etableras i Värmland.
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
3.3 Block 2 – Biogasens produktionskedja
Denna övning hade som syfte att skapa förståelse för biogasproduktionens
aktörer, samspel och komplexitet. Metoden för övningen kallas
brunpappersanalys och går ut på att deltagarna i gruppen tillsammans
beskriver en process eller ett skede, se Figur 12 . Övningen delades upp i tre
steg:
1. Gruppen beskriver biogasproduktion på ett långt papper på väggen utifrån
följande frågor:
-
Vilka aktörer behövs?
-
Vilka processer ingår?
-
Hur hänger dessa ihop?
2. Vad är det som påverkar biogaskedjan? (röd penna)
3. Vem påverkar biogaskedjan? (grön penna)
Del två genomfördes efter Karin Stenlunds föredrag om Trollhättans
biogasresa och hur arbetet varit organiserat där. Del 3 genomfördes efter Ola
Roséns föredrag om drivkrafter och framgångsfaktorer.
Figur 12. Arbete med brunpappersanalys.
20
REGION VÄRMLAND
3.3.1
2012-06-04
Grupp 1
Gruppen började bygga upp sin kedja med uppgraderingsanläggningen i
centrum, sedan varifrån gasen kommer. Bilden baseras på gas från två olika
system: ett för samrötning och ett baserat på avloppsslam. Gruppen ville ha
två anläggningar för att kunna få en KRAV-certifierad rötrest från den
anläggning som inte baseras på avloppsslam. Biogasens produktionskedja
enligt grupp 1 presenteras i Figur 13. Faktorer och aktörer som påverkar
biogasens produktionskedja (skrivet med röd respektive grön penna) finns
sammanställda i Tabell 4.
Figur 13. Biogasens produktionskedja, vad som påverkar den (röd text) och vem som
påverkar den (grön text) enligt grupp 1.
Tabell 4. Faktorer och aktörer som påverkar biogasens produktionskedja enligt grupp
1.
Faktorer
Aktörer














Politiska beslut
Långsiktiga
styrmedel/subventioner
Finansiering
Lagkrav – miljölagstiftning
Energipriser – marknadskrafter –
ekonomi
Teknikutveckling – riskkapital
Utbildning – information
Efterfrågan
Varumärkesbyggnad
Upphandlingsstyrning
Plan- och bygglag
Synergier – infrastruktur
Ekonomi
Certifiering














Politiker
Myndigheter
Bönder
Kommuner
Energibolag
Tekniska innovatörer
Entreprenörer
Tillverkningsindustri
Investerare
Distributörer
Taxi
Privatbilism
Åkerier
Konsumenter
21
REGION VÄRMLAND
3.3.2
2012-06-04
Grupp 2
Grupp 2 lade in olika aktörer och deras roller redan från början under
övningen och hade diskussioner kring var gränsen går för olika aktörer,
bland annat diskuterades vem som ska äga var och när kvalitetskontroll bör
ske. Gruppen diskuterade också vem som bör vara drivande aktör och när.
Biogasens produktionskedja enligt grupp 2 presenteras i Figur 14. Faktorer
och aktörer som påverkar biogasens produktionskedja (skrivet med svart/röd,
respektive svart/grön penna) finns sammanställda i Tabell 5.
Figur 14. Biogasens produktionskedja, vad som påverkar den (röd text) och vem som
påverkar den (grön text) enligt grupp 2.
Tabell 5. Faktorer och aktörer som påverkar biogasens produktionskedja enligt grupp
2.
Faktorer
Aktörer
 Politiska beslut
 Politiker
 Ekonomi
 Reningsverket
 Samverkan med andra kommuner
 Kommunen
 Politiska styrmedel
 Jordbruk
 Tillstånd
 Skogsbruk
 Energipriser
 Industri
 Långa avtal
 Investerare
 Teknikutveckling
 Myndigheter
 Infrastruktur
 Länsstyrelsen
 Långsiktigt målarbete
 Miljöenheter
 Upphandling
 Gasdistributör
 Mackar
 Taxi
 Buss
 Fjärrvärmeföretag
 Kunder
22
REGION VÄRMLAND
3.3.3
2012-06-04
Grupp 3
Även grupp 3 började med att göra en lista med aktörer. Därefter beskrevs
biogasens produktionskedja. Biogasens produktionskedja enligt grupp 3
presenteras i Figur 15. Faktorer och aktörer som påverkar biogasens
produktionskedja (skrivet med svart/röd, respektive svart/grön penna) finns
sammanställda i Tabell 6.
Figur 15. Biogasens produktionskedja, vad som påverkar den (röd text) och vem som
påverkar den (grön text) enligt grupp 3.
Tabell 6. Faktorer och aktörer som påverkar biogasens produktionskedja enligt grupp
3.
Faktorer
Aktörer
 Avstånd
 Råvaruproducenter
o Lantbrukare
 Ekonomiska incitament
o Hushåll
 Drivkraft – motivation
o Reningsverk
 Politiska beslut
o Restauranger
 Lokalisering
o Matbutiker
 Miljökrav
o Deponier?
 Opinion

Möjliggörare
 Investering
o Investerare
 Politik
o Transportörer
 Infrastruktur
o Energiproducenter
 Mängd
 Biogasproducenter
 Lagkrav
o Rötningsanläggningar
 Efterfrågan
o Uppgraderingsanläggningar
 Policys
 Distributörer



o Tankbilar
o Gasnät
o Försäljningsställen
Kunder
o Kommunal trafik
o Bussar
o Landsting
o Taxi
o Privata fordon
Nationella beslutsfattare
Eldsjälar
o Politiker
o Tjänstemän
o Entreprenörer
o Investerare
23
REGION VÄRMLAND
3.3.4
2012-06-04
Grupp 4
Grupp 4 gjorde en mindmap för vad som behövs för att få till stånd
biogasproduktion. Gruppen framhöll vikten av uppgraderingsanläggningar
och att personer som ska igång med biogasproduktion måste ha kunskap och
engagemang och en känsla för om det går ihop. Grupp 4:s bild av biogasens
produktionskedja återfinns i Figur 16. Faktorer som påverkar biogasens
produktionskedja (skrivet med svart/röd/grön penna) finns sammanställda i
Tabell 7.
Figur 16. Biogasens produktionskedja och vad som påverkar den enligt grupp 4.
Tabell 7. Faktorer som påverkar biogasens produktionskedja enligt grupp 4.
Faktorer
 Idé
o Problem
o Möjlighet
o Krav
 Politiska beslut
o Upphandling
 Alternativ avsättning för substrat
 Bra utrustning (bra verkningsgrad)
 Avsättning
o Peak oil
o Marknadsutveckling
o Pris/lönsamhet
 Mentorskap
 Kunskap
 Engagemang
 Geografisk placering
o Bygglov
 Teknisk utveckling
3.4 Block 3 - Hur bidrar olika aktörer?
Inför block 3 bytte deltagarna platser och placerades ut vid bord utifrån
organisationstillhörighet. Varje bord bestod av en typ av aktörer. I block 3
ingick två uppgifter, den första genomfördes i grupp och den andra
individuellt. Den första uppgiften var att diskutera ”på vilka olika sätt
behöver vi jobba med xxxx för att främja biogasens utveckling?” där xxxx
står för en av de faktorer som påverkar biogaskedjan från block 2, till
exempel ”tillsyn”. Den andra uppgiften gick ut på att individuellt reflektera
över sin roll i förhållande till biogaskedjan och lista tre saker som ”jag kan
göra i min roll” och tre saker som ”jag skulle vilja göra”. Vissa svar från den
sista övningen kan ha hamnat under fel grupp eller under fel kategori då inte
alla lappar var märkta med om de var en ”kan” eller ”skulle vilja”. Alla
lappar sattes inte heller upp under rätt grupp vid redovisningen, därför finns
antagligen för få punkter under vissa grupper. Alla svar finns dock med.
24
REGION VÄRMLAND
3.4.1
2012-06-04
Grupp 1
Grupp 1 bestod av miljöstrateger och andra kommunala tjänstemän. De kom
med följande förslag på hur man behöver jobba för att främja biogasens
utveckling:

Vara aktiva och göra bra underlag till politikerna

Arbeta med planer

Fungera som förebild och skapa ”tryck” på andra aktörer
o Föra dialog med näringslivet
o Incitament för företagsetablering

Fungera som katalysator

Skapa plattformar
o Stötta initiativ
o Kunskap
o Vara kunder

Katalysatorer, skapa plattformar för initiativ och kunskap
Från den individuella uppgiften kom följande resultat från grupp 1:
Jag kan:
 Samla aktörerna inom klustret och
diskutera vad vi kan göra
tillsammans
 Sammanknyta aktörer
 Utbilda
 Informera
 Boka studiebesök
 Följa upp signaler från workshopen
 Informera om vad som diskuterats i
nyhetsbrev
 Påbörja kontakt med Eda kommun.
Vad kan de göra?
 Lyssna in och bidra till
nätverksskapande
 Stötta och lyfta fram uppkomna
projekt (utförande och information
till andra)
 Fortsatta aktiviteter för information
och utbildning
 Verka för regelbundna biogasträffar
 Attitydpåverkan
 Påverka politiker
 Följa upp statistik
 Informera
Jag skulle vilja:
 Driva ett eget utvecklingsprojekt
 Lära mig mer
 Riva kommungränser (läs revir)
 Fördjupa projekt BiodriV
 Utveckla processer
 Utbilda
 Föra samman ALLA tänkbara
intressenter och aktörer inklusive
politiker och myndigheter
 Finansiera
 Påverka kommunen/politiker till
att även se landsbygd
 Presentera strategier för hur
biogasproduktionen kan utvecklas
(för arbetsriktning och
beslutsunderlag)
 Göra en förstudie för
rötanläggning i Sunne ( av
Värmland)
 Stötta företag mer
 Styra intressenter
 Öka medvetenheten (allmänt)
25
REGION VÄRMLAND
3.4.2
2012-06-04
Grupp 2
Grupp 2 bestod av personer som på ett eller annat sätt finns nära
produktionen, eller ”Karlstad Energi” som gruppen själva kallade sig. Även
konsulter fanns med i denna grupp. Gruppen presenterade att det viktigaste
som behövde göras nu är ett politiskt beslut om en rötningsanläggning.
Karlstad energi jobbar nu med ett underlag för det politiska beslutet där man
måste kunna visa på lönsamhet. Region Värmland behöver hjälpa till att
driva på och att skapa samsyn mellan kommun och energibolag. För att
komma i land med biogasprojektet krävs tillstånd och innan dess behövs till
exempel detaljplan och bygglov. Grupp 2 efterlyser en klart definierad
projektägare.
Från den individuella uppgiften kom följande resultat från grupp 2:
Jag kan:
 Påbörja tillståndsansökan
 Söka orsaker till insamlad mängd
matavfall
 Utreda olika förbehandlingstekniker
 Arbeta fram ett underlag för
strategiskt beslut i regionstyrelsen
inom ramen för BiodriV
 Söka massor med pengar i nästa
programperiod för strukturfonderna
 Möta företag och lantbruk och
diskutera alternativ energi och ge
rådgivning
 Slutförhandla med eventuell
medaktör och definiera projekt
 Upprätta beslutsunderlag för
biogasanläggning i Karlstad
 Uppdatera lönsamhetskalkyler för
anläggning i Karlstad
 Fastställa vår eventuella
substrattillgång. Finns lokalt?
Klarar sig pannan utan?
 Försöka påverka, ställa frågor kring
beslutsvändan till politikerna
 Köpa gasbil
 Ta reda på fakta om lönsamhet
 Påverka beslutsfattare i Karlstad
 Fortsätta utveckling av
förbehandlingsmaskin av
hushållsavfall
 Göra ekonomiska beräkningar för
biogas och upprätta MKB
Jag skulle vilja:
 Beställa fler biogasbilar till
kommunen
 Upphandla gasdriven sopmaskin
 Göra gas av fett från matavfall
 Sammanföra intressenter för biogas
i ”rundabordssamtal”
 Öka fokus på biodrivmedel som ett
utvecklingsområde för Värmlands
tillväxt
 Delta vid invigningen av Karlstads
biogasanläggning år 2014
 Vara delaktig i driften av en
biogasanläggning
 Bidra till att biogasanläggning
byggs i Värmland
26
REGION VÄRMLAND
3.4.3
2012-06-04
Grupp 3
Grupp 3 bestod av personer som representerar olika aktörer nära
substratägare. Grupp 3 hade följande lista på hur utvecklingen ska komma
vidare:
 Karlstad kommun bygger sin anläggning för rötning av organiskt
avfall
 Ev. bioraff Stora Enso Skoghall, samarbete med Karlstad kommun
för avsättning av värme i fjärrvärmenätet
 Undersöka möjligheterna att bygga rötanläggning i Åmotfors
 TPP samordning/info insatser, forskning, utveckling
Från den individuella uppgiften kom följande svar från grupp 3:
Jag kan:
 Samrötning mellan brukets slam
och externt slam
 Förutsättningar med bioraffinaderi
 Ta reda på långsiktigt bästa
alternativ för Skoghall att göra oss
fossilfria
 Supporta projektutveckling
 Starta studie: fossilfritt skoghall
 Samverka
 Samrötning mellan brukets slam
och externt slam
Jag skulle vilja:
 Belysa de långsiktiga
förutsättningarna i Värmland (vs
etablerade i jordbruksbygder)
 Bilda ett bolag med starka
regionala intressen
 Att vi inom kort har ett stort
biodrivmedelsprojekt igång
 Skapa forum för intressenter och
aktörer
 Utveckla en biprodukt som man
kan köra bilar på
 Bygga en anaerobisk [sic]
vattenrening  gasprod
 Bygga ett bioraffenaderi [sic] med
bra lönsamhet
 Skaffa biogasbil
27
REGION VÄRMLAND
3.4.4
2012-06-04
Grupp 4
Grupp 4 bestod av olika offentliga aktörer och beslutsfattare. Gruppen
presenterade följande lista på hur olika aktörer kan agera för att arbetet ska
komma vidare:

Skapa förståelse för hela kedjan
o kommunikation med politiker  beslut

Landstinget skapar marknad genom att handla upp fordonsflottor

Karlstad kommun är en viktig aktör när det gäller att ta ledarflaggan

Region Värmland ska stödja och utveckla samarbete mellan
kommuner
Från den individuella uppgiften kom följande svar från grupp 4:
Jag kan:
 Rutin för att kommunicera
biogasfrågan på ordinarie
kommunträffar (unik chans att ha
dialog med kommunledning)
 Vara ambassadör för biodrivmedel
 Återkoppla det vi sagt idag till
deltagare samt egna organisationen
 Jobba på att öka kunskapen om
biodrivmedel hos olika målgrupper
 Lathund till stöd för MKB till
rötningsanläggningar när det gäller
påverkan på vägnätet, transport av
gödsel, bärighet o.s.v.
 Driva på för att få till ett samlat
ansvar för projektet
 Påverka kommunen till samarbete
med andra kommuner för projektet
 Påverka kommunen att öka antalet
biogasdrivna bilar
 Återaktualisera frågan om en
biogasanläggning
 Upphandling av tjänstefordon med
gasbilar
 Upphandling, ställa krav på
biogasbilar
 Öka insamlingen av matavfall från
Landstinget i Värmland
 Påverka politiker till ökad förståelse
så att de kommer till beslut
 Påverka inköp, investering…
Jag skulle vilja:
 Få egna organisationen att använda
gasbilar
 Få Trafikverket att tydligt
prioritera gasfordon
 Enklare få tillstånd att lägga
gasledning i vägområde
 Påskynda processen i Värmland att
producera biogas och få till stånd
tankställen
 Köpa en biogasbil
 Köpa en gasbil
 Köpa en gasspis
 Generösare riktlinjer för skyltning
till gasmackar
 Bygga en egen biogasanläggning
med hela kedjan
 Bli motsvarande aktör som i Västra
Götaland
28
REGION VÄRMLAND
2012-06-04
4 Deltagare
Anders Eriksson
Anders Törngren
Anders von Dolwitz
André Szeles
Anette Wästlund
Anna Laggren
Bengt Larsson
Boel Olin
Christer Pettersson
Curt Monfelt
Dag Hallén
Dan Johansson
Daniel Bäckström
Eva-Lena Segerud
Georg Forsberg
Gun-Britt Olsson
Gunnar Settergren
Hans Jildesten
Kajsa Fougner
Kent Hakefelt
Kristina Dersjö
Kurt Härdig
Lars-Anders Sjögren
Magnus Persson
Miranda Fredriksson
Morgan Svensson
Ola Persson
Olof Edén
Peter Olsson
Pia Gustavsson
Pär Höglund
Stefan Särnehed
Sven Junzell
Sören Olsson
Tina Näslund
Tomas Ivansson
Tommy Karlsson
Tony Zetterfeldt
Torbjörn Bood
Taxi Kurir Karlstad
Sweco
Billerud
Hagfors Kommun
Karlstads Energi
Åmotfors Energi
Säffle kommun/Hushållningssällskapet
Trafikverket
Region Värmland
Landstinget i Värmland
Region Värmland
Arvika kommun
Säffle kommun
Karlstads kommun
Kils kommun
Sunne kommun
Consult AB/Karlstads Energi
Storfors kommun
Stora Enso
Hammarö kommun
Region Värmland
WTC teknik
Säffle kommun
Energy square/The Paper Province
Landstinget i Värmland
Karlstads kommun
Sunne Kommun
Region Värmland
Stora Enso
Region Värmland
Åmotfors Energi
OK Värmland
Säffle kommun
Värmlandstrafik AB
Sunne kommun
Forshaga/Munkfors kommuner
Karlstads kommun
Biogas Systems
Grums kommun
29