1 april 2013 – 31 mars 2016

Download Report

Transcript 1 april 2013 – 31 mars 2016

på 0771-666 444

Avtal mellan ABFs förhandlingsorganisation och Handelsanställdas förbund

1 april 2013 – 31 mars 2016 Medarbetare

vid ABFs avdelningar & distrikt, SamC och förbundsexpedition

Avtal

1/4 2013 – 31/3 2016

KOLLEKTIVAVTAL

mellan å ena sidan

ABFs Förhandlingsorganisation

och å andra sidan

HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND

avseende Medarbetare med reglerad och oreglererad arbetstid vid ABF avdelningar, distrikt och förbundsexpedition 1

Innehåll

§ 1 Anställning, uppsägning m m ................................................................... 3

§ 2 Arbetstid ................................................................................................... 6

§ 3 Löner ........................................................................................................ 8

§ 4 Övertidsersättning .................................................................................. 17

§ 5 Semester ................................................................................................. 18

§ 6 Sjuk- och olycksfallsersättning ................................................................ 20

§ 7 Försäkringar ........................................................................................... 28 § 8 Permission och tjänstledighet .................................................................. 28

§ 9 Traktamente och reseersättningar .......................................................... 30 § 10 Pensioner .............................................................................................. 30 § 11 Arbetsmiljöavtal ................................................................................... 30

§ 12 Jämställdhetsavtal ................................................................................ 34 § 13 Medbestämmandefrågor ....................................................................... 34 § 14 Tvisters handläggning ........................................................................... 34

§ 15 Avtalets giltighetstid ............................................................................. 35

Överenskommelse om regler för ABF – Handels Trygghetsfond .................. 36

Uppdragsavtal .............................................................................................. 39

Ett streck i marginalen markerar ändring i sak i förhållande till 2012 års upplaga av avtalet. 2

Allmänt

Samhället, näringslivet, organisationer och individer är beroende av kunskap för sin framgång, utveckling, konkurrenskraft och fortlevnad. Synen på kunskap är en avgörande faktor för samhällets värdeskapande och för fortsatt välfärd. Vi upplever en snabbt ökad förändringstakt där gamla strukturer upplöses och nya tillkommer. Arbetsmarknaden förändras när gamla yrken försvinner eller minskas, nya tjänster skapas och gränsen mellan yrkesroller suddas ut. ABF:s roll kommer i allt högre utsträckning vara beroende av kompetenta och engagerade medarbetare och en mera flexibel arbetsorganisation. Medarbetarnas förmåga att aktivt bidra till enhetens verksamhetsutveckling kommer att bli allt viktigare. Framgången i arbetet med att utveckla alla medarbetares kompetens och att stimulera till goda insatser kommer därför att vara av stor strategisk betydelse. Kompetensutveckling och systemet med individuella löner är ett par viktiga instrument i detta arbete.

§ 1 Anställning, uppsägning m m

I fråga om anställning och uppsägning m m gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80) med följande tillägg.

Mom 1

Vid anställningens tillträdande överlämnar arbetsgivaren anställningsbevis, vari anställningens karaktär, arbetstidens längd, lön samt avtalstillhörighet ska anges.

Introduktion

I en lärande organisation med folkbildningsprägel ställs höga krav på ledningen att samla medarbetarna kring gemensamma bärande idéer och värden. På ABF-enheterna ställs ledningen inför stora krav på förmåga att samla samtliga medarbetare till ett arbetslag som strävar mot gemensamma mål. Introduktion för den enskilde medarbetaren ska ses som ett första inslag i det kommande personalutvecklingsarbete och är ett avgörande inslag i den fortsatta utvecklingsprocessen. 3

Mom 2

Tillsvidareanställd (fast anställd) är den som inte uttryckligen anställs som vikarie, tillfälligt för visst uppdrag av kortvarig natur eller på prov. Provanställning kan omfatta högst 6 månader. Vid provanställning gäller 2 veckors uppsägningstid. Provanställning ska inte tillämpas för den som omedelbart före anställningen i mer än 1 år varit anställd i ABF-organisationen. Förmåner i detta avtal tillämpas efter 3 månaders anställning.

Mom 3

All personal, för vilken detta avtal är gällande, organiseras i Handelsanställdas förbund.

Mom 4

Nyanställd arbetstagare har rätt att under en timmes betald arbetstid delta i facklig information från den lokala arbetstagarparten. Den lokala arbetstagarparten ska samråda om förläggningen av informationen med arbetsgivaren.

Mom 5

Anställd som avser att gå i pension ska meddela detta till arbetsgivaren senast 6 månader före tilltänkt pensioneringspunkt. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan överenskommelse träffas om kortare meddelandetid. När den anställde fyller 67 år kan arbetsgivaren efter varseltid om en månad avsluta anställningen.

Mom 6

För såväl arbetsgivare som arbetstagare med reglerad arbetstid gäller en ömsesidig uppsägningstid av 1 månad, för arbetstagare med oreglerad arbetstid gäller en ömsesidig uppsägningstid med 3 månader. Arbetsgivaren och medarbetaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga den i mom 6 angivna. Tillsvidareanställd, med reglerad arbetstid har vid uppsägning från arbetsgivarens sida rätt till en uppsägningstid av: - 2 månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 2 år, men kortare än 4 år, 4

- 3 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 4 år men kortare än 6 år, - 4 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 6 år men kortare än 8 år, - 5 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 8 år men kortare än 10 år, - 6 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år Tillsvidareanställd, med oreglerad arbetstid har vid uppsägning från arbetsgivarens sida rätt till en uppsägningstid av: - 4 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 6 år men kortare än 8 år, - 5 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 8 år men kortare än 10 år, - 6 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år Uppsägning ska ske skriftligen.

Mom 7

Anställd som slutar utan iakttagande av stadgad eller överenskommen uppsägningstid är, i den utsträckning som nedan sägs, förlustig innestående lön och semesterersättning. Arbetsgivaren kan härav innehålla ett belopp motsvarande lönen för det antal dagar av uppsägningstiden som anställd inte infunnit sig till arbetet. Det innehållna beloppet får totalt högst motsvara lönen för en avlöningsperiod, avdraget beräknas i enlighet med § 8 mom 4.

Mom 8

Förhållandet mellan ABF och den anställde grundar sig på ömsesidigt förtroende och ömsesidig lojalitet. Anställd har att vid alla tillfällen noga bevaka och tillvarata ABFs intressen. Den anställde har vidare att följa utfärdade anvisningar beträffande tjänstgöringen. 5

Mom 9

Den anställde får inte utan arbetsgivarens tillåtelse åtaga sig uppdrag eller bedriva verksamhet som menligt kan inverka på arbetet.

§ 2 Arbetstid

Detta avtal omfattar personal med reglerad arbetstid samt personal med oreglerad arbetstid. Mom 1, mom 3 – 4 samt protokollsanteckningen gäller för arbetstagare med reglerad arbetstid.

Mom 1 (Reglerad arbetstid)

För personal med reglerad arbetstid gäller att den ordinarie arbetstiden utgör 39 timmar per helgfri vecka och förläggs måndag–fredag enligt lokal överenskommelse på respektive arbetsplats.

Mom 2 (Oreglerad arbetstid)

Arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera sin arbetstid gäller oreglerad arbetstid. Arbetstagaren omfattas således inte av arbetstidslagens regler. Det är parternas gemensamma uppfattning att oreglerad arbetstid ska tillämpas när arbetsuppgiften har sådan karaktär att reglerad arbetstid är svår att tillämpa. Oreglerad arbetstid innebär att arbetstagaren själv har ansvaret för att dygnsvila och veckovila uttas i enlighet med lagstiftningens intentioner.

Mom 3

För ordinarie arbetstid måndag–fredag förlagd efter kl 18.00 utges ob-tillägg med 50% på timlönen (1/169 av fasta kontanta månadslönen). Finns överenskommelse om flextid som går efter kl 18.00 utges inte ob-tillägg på arbetstid inom flextidsramen. För anställd kan överenskommelse träffas mellan de lokala parterna om att ob-ersättning i stället kan utges enligt ett av följande alternativ: a) ob-tillägg inkluderas i den överenskomna personliga månadslönen 6

b) ob-tillägg utges i form av ett överenskommet månatligt tillägg utöver månadslön c) ob-tillägget utges i form av kompensationsledighet.

Mom 4

Påskafton, pingstafton, dag efter Kristi Himmelsfärdsdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton är fridagar. Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dag före Kristi Himmelsfärdsdag, dag före Alla Helgons dag och dag före julafton avslutas arbetet kl 12.00. Under dessa dagar förekommer ingen lunchrast. Lokal överenskommelse kan träffas om annan utläggning.

Mom 5

Överenskommelse om arbetstidens förläggning träffas i god tid före arbetsårets början, dock senast vid november månads utgång. Parterna rekommenderar att, om de anställda så önskar, tillämpa flexibel arbetstid samt förlägga arbetstiden så att någon form av sommartid kan införas. Vid tecknande av lokal överenskommelse om införande av sommartid är parterna överens om att tillämpa en genomsnittsberäkning av den ordinarie veckoarbetstiden. Genomsnittsberäkningen av den ordinarie veckoarbetstiden som kan tillämpas efter lokal överenskommelse innebär att arbetstiden under året kan vara varierande. Det varierande arbetstidsmåttet har till syfte att tillgodose arbetsgivarens behov av flexibilitet i verksamheten samt ge möjlighet för de anställda till en kortare arbetstid genom införandet av sommartid eller säsongsvariationer i lokal flextidsöverenskommelse. Vid årsarbetstidsplaneringen tas speciell hänsyn till nationaldagens infallande. Vidare rekommenderas parterna att träffa lokal överenskommelse om att arbetsdag, som infaller mellan två arbetsfria dagar utgör fridag. Överläggningar härom upptas på den lokala arbetsplatsen på begäran av någondera parten. 7

§ 3 Löner

Mom 1 2013-04-01 – 2014-03-31

Löneutrymmet är 2,2 % av på arbetsplatsen utgående löner 2013-03-31, gällande från och med den 1 april 2013 läggs ut generellt. Part som önskar förhandla om utlägg av löneutrymmet ska påtala detta före 2013-06-30.

2014-04-01 – 2015-03-31

Löneutrymmet är 2,2 % av på arbetsplatsen utgående löner 2014-03-31, Heltidsanställd som den 31 mars 2014 har en lön som understiger 22 500 kr/mån och som varit anställd i minst två år garanteras en lönehöjning med 500 kr/mån. Övriga heltidsanställda garanteras en löneökning med minst 200 kr/mån.

2015-04-01 – 2016-03-31

Löneutrymmet är 2,4 % av på arbetsplatsen utgående löner 2015-03-31, Heltidsanställd som den 31 mars 2015 har en lön som understiger 23 000 kr/mån och som varit anställd i minst två år garanteras en lönehöjning med 530 kr/mån. Övriga heltidsanställda garanteras en löneökning med minst 130 kr/mån. För anställd på detta avtal utges individuell baserad månadslön enligt följande löneutvecklingssystem.

Mom 2 Löneutvecklingssystem

Systemet omfattar i huvudsak alla tjänster under detta avtal. Syftet med löneutvecklingssystemet är att få en metod för att systematiskt bestämma arbetssvårigheter för de olika arbetsuppgifterna. Värderingen avser arbetet i tjänsten och inte individen som utför arbetet. Målsättning med löneutvecklingssystemet är att genom kompetensutveckling stärka organisationen och individen. ABF ska ge rättvisa möjligheter för alla anställda till kompetensutveckling som möjliggör utveckling i arbete och lön. Utvecklingssamtalet är det viktigaste instrumentet för att åstadkomma kompetens- och löneutveckling. Syftet med utvecklingssamtalet är att 8

utveckla de anställda och organisationen. I samtalet vägs organisationens mål och behov ihop med individens mål och vilja till ett utvecklat arbete. Med hjälp av utvecklingssamtal skapas förutsättningar att ta tillvara de anställdas kunskaper och resurser. ABF ska genomföra utvecklingssamtal minst en gång per år med samtliga medarbetare. Samtalet ska resultera i en gemensam framtagen individuell utvecklingsplan för respektive medarbetare. Utvecklingsplanen ska stämmas av och eventuellt revideras varje år i kommande utvecklingssamtal. Tillgodogjord kompetensutveckling ska premieras vid fördelning av lokal pott i enlighet med lönesystemets regler. För varje medarbetare ska en utvecklingsplan upprättas. Utvecklingsplanerna för de anställda sammanställs till en gemensam plan för ABF-enheten. Av planerna ska framgå: - målet med kompetensutveckling för ABF-enheten och för individen - genomförandeplan med tidsplan - resursbehov Uppföljning av planerna ska göras årligen där uppgifterna om resultatet ska redovisas och eventuella avvikelser anges. ABF ska årligen sammanställa en personalekonomisk redovisning där resultatet av genomförd personalutveckling redovisas. Åtta huvudkriterier ligger till grund för värderingen enligt följande: - Utbildning - Erfarenhet - Kontakter och samarbete - Självständighet - Problemlösning - Påfrestning/arbetsmiljö - Oreglerad arbetstid - Personalledning 9

Tjänsterna värderas enligt svårighetsgrad på basis av följande definitioner. Poängställningen i olika graderna under varje kriterie kan variera. Bedömning måste då ske utifrån vilken svårighetsgrad som krävs för tjänsten.

Huvudkriterier 1. Utbildning

I denna faktor värderas den utbildning som normalt krävs för de aktuella arbetsuppgifterna i tjänsten, d v s normal studietid. I utbildningstiden ska man även räkna in erforderlig kompletterande utbildning i form av specialkurser eller motsvarande. Poängen avser fullföljd utbildning med avlagd examen eller motsvarande. Utbildningen ska vara relevant för tjänsten, det kan vara kortare kurser till längre sammanhållen utbildning där långa utbildningar ger högre poäng.

Grad Definition Poäng

1 3-årigt gymnasium 2 2 3 Gymnasial påbyggnads utb. Högskoleutbildning 3 4 – 6

2. Erfarenhet

I denna faktor värderas den arbetslivs - och/eller yrkeserfarenhet som normalt krävs för de aktuella arbetsuppgifterna i tjänsten.

Grad

1 2 3 4

Definition

Mindre än 1 år 1 - 2 år 3 - 4 år 5 år eller mer

Poäng

2 4 6 8

3. Kontakter och samarbete

I denna faktor värderas tjänstens krav på kontakter och samarbete i syfte att utveckla studieverksamheten. Kontakterna/samarbetet sker i form av studierådgivning, utvecklingsarbete, samarbetsprojekt, etc. inom avdelningen, inom distriktet, inom förbundet, 10

med kommunmedborgare, medlemmar i samarbetande organisationer, förtroendevalda, organisationer och myndigheter. Vanliga kontakter mellan chef och medarbetare ingår inte i värderingen.

Grad

1

Definition

Kontakter/samarbete inom ABF som rör gemensamma arbetsuppgifter

Poäng

1 2 3 4 5 6 Kontakter/samarbete inom/utanför ABF som oftast rör löpande ärenden och innebär rådgivning och redovisning Kontakter/samarbete utanför ABF som förutsätter förmåga att åstadkomma utveckling av studieverksamheten, deltagande i utredningar och liknande 2 – 3 4 – 5 Kontakter/samarbete utanför ABF som innebär påverkan och ställer höga krav på medarbetaren, vid t ex svårare utredningar, intressekonflikter, förhandlingar, uppbyggande av kontaktnät och liknande 6 – 7 Lokalt och regionalt anställda med regionalt ansvar och/eller specifika uppdrag på nationell nivå med kontakt/samarbete i frågor som innebär konsekvenser för hela ABF-organisationen. Centralt anställda på förbundsexpeditionen med övergripande kontakter/samarbeten, med betydande konsekvenser för hela ABF- organisationen. 8 – 12 13-16 11

4. Självständighet

I denna faktor värderas graden av självständighet i tjänsten. I värderingen tar man hänsyn till vilken grad av styrning och kontroll som förekommer och i vilken utsträckning medarbetaren har möjligheter att själv påverka arbetsuppgifter och arbetsmål.

Grad

1 2 3 4

Definition

Arbetsuppgifter och resultat är definierade. Inom angivna tidsramar kan medarbetaren tidplanera sina arbetsuppgifter och även välja arbetssätt enligt några angivna alternativ. Arbetsuppgifter och resultat är i huvudsak definierade. Medarbetaren kan i viss utsträckning göra egna bedömningar av t ex delresultat och därigenom bl.a. påverka tidplanering och arbetssätt Arbetet sker inom ramen för en given plan och budget. Medarbetaren påverkar själv arbetsuppgifter, arbetssätt, metoder och tidplanering. Arbetet styrs av kort- och långsiktiga mål som fastställs av styrelse. Medarbetaren gör själv en plan för sitt arbete och/eller beslutar själv hur målen ska uppfyllas. Måluppfyllnad, strategiska och övergripande frågor rapporteras till överordnad alternativt styrelsen.

Poäng

1 – 3 4 – 5 6 – 7 8 – 11 12

5. Problemlösning

I denna faktor värderas tjänstens krav på problemlösning. I värderingen tar man hänsyn till hur komplicerade problemen är, vilken grad av utredning, nytänkande och utveckling som krävs och hur metoder och tekniker berörs.

Grad

1 2 3

Definition

Problemlösningen innebär att följa givna instruktioner och välja mellan ett antal givna metoder och tekniker. Problemlösningen innebär att bedöma och välja bland flera tänkbara metoder och tekniker. Problemlösningen innebär att utreda, analysera och utvärdera och kräver ibland nytänkande. Metoder och tekniker är inte alltid givna.

Poäng

1 – 3 4 – 5 6 – 9 4 Problemlösning innebär att utveckla, utreda, analysera och utvärdera olika handlingsalternativ och kräver ofta nytänkande. Metoder och tekniker är inte givna.

6. Påfrestning/arbetsmiljö

I denna faktor värderas bundenhet/ryckighet dvs den psykiska och fysiska påfrestningen i tjänsten. En viss ryckighet och påfrestning är helt naturligt i arbetet i ABF och bildar därför utgångspunkt för denna faktor. Grad 1 och 2 innebär att tjänsten är reglerad, grad 3 att tjänsten är oreglerad.

Grad

1

Definition

Arbetsbelastning och påfrestning som medarbetaren inte själv kan påverka. 10 – 12

Poäng

1 - 3 2 3 Arbetsbelastning och påfrestning med visst kvälls- och/eller helgarbete. Arbetsbelastning och påfrestning med stor del kvälls/helgarbete och/eller frekvent resande med övernattning. 4 – 6 7 - 10 13

Grad Definition

1 Enklare personalledning i löpande verksamhet.

Poäng vid direkt underställda

1-5 1 6-10 2 11-19 20- 3 4 7 2 3 4 Personalledning i form av att leda och fördela arbetet. Ansvarar t ex för tillfälliga omplaceringar, personalsociala frågor samt arbetsmiljöfrågor. Utöver personalledning enligt grad 2, även personalplanering, personalutveckling, arbets- och personvärdering, Utöver personalledning enligt grad 3, även ansvar för organisations- och utvecklingsfrågor på lång sikt, inklusive (MBL-)förhandlingar och motsvarande. Samt lönesättning. 4 7 10 5 8 11 6 9 12 Om antalet direkt* underställda överstiger 29 utges extra poäng enligt följande:

30-50

+ 1-2

> 50

+ 3-4 * Med direkt underställda menas arbetsledning enligt grad 3 – 4. 10 13

Fördelning av lokal pott Individuella kriterier.

Vid fördelning av lokal pott används följande två individkriterier för att bedöma den enskilde anställde enligt den av parterna fastställda lönestrategin i mom 6. 14

Bedömningen ska ske med utgångspunkt från hur medarbetaren bidrar till ABF-enhetens utveckling. Poäng som fördelas enligt individkriterier förutsätter att utvecklingssamtal genomförts och resulterat i en gemensam framtagen individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska stämmas av och revideras årligen. Medarbetare kan efter bedömning undantas från fördelningen av den lokala potten.

Ansvarstagande

I detta kriteriet värderas den anställdes förmåga att ta ansvar för sina arbetsuppgifter samt för verksamhetens helhet.

Grad Definition

1 2 Den anställde utför arbetsuppgifter och visar arbetsresultat enligt de mål som finns för verksamheten samt kan fungera i flera funktioner och visar det i praktiken Den anställde tar initiativ, visar vilja och förmåga att delge andra sitt kunnande och sin erfarenhet inom organisationen, i syfte att utveckla arbetslaget och verksamheten

Kompetensutveckling. Poäng

1-2 3 – 7 I detta kriterium värderas den anställdes förmåga att ta till sig kompetens och med den utveckla sig.

Grad Definition Poäng

1 2 Den anställde är positiv till och har kommit med initiativ och förslag till egen utveckling i linje med fastställda mål för ABF-enheten. Den anställde har genomfört att egen kompetensutveckling som är till gagn för verksamheten. 1-4 5-7

Faktorer att beakta

Utöver individkriterierna kan 4 faktorer beaktas vid fördelning av lokal pott. I första hand ska arbetstagarens organisationskunskap/erfarenhet värderas därefter värderas initiativförmåga, samarbetsförmåga, och servicekänsla. 15

Dessa 4 faktorer används för att göra en personlig bedömning av arbetstagaren. Bedömningen ska ske på ett objektivt sätt och de ställningstaganden som arbetsgivaren tagit ska i samband med utvecklingssamtalet redovisas med motivering för arbetstagaren. Resultatet av ovanstående bedömning kan ligga till grund för fördelningen av lokal pott.

Mom 5

För de deltidsanställda gäller samma avlöningsförmåner som för heltidsanställda i proportion till arbetad tid räknat per helgfri vecka. Månadslön utges därvid enligt formeln: veckotimmar x tarifflön 39 För tillfälligt anställda kan timlön utges. Timlön utgör 1/163 av respektive månadslön, varvid i timlönen inräknas ersättning för helgdagar.

Mom 6 Lönestrategi

Lönesättningen utges från en baslön fastställd mellan parterna. Baslönen för anställda medarbetare inom ABFs organisation fastställs från och med 2013-04-01 till och med 2016-03-31 till 14 836 kronor. Slutsumman av poäng erhållna från de 8 huvudkriterierna omvandlas till lönepåslag som adderas till baslön och som tillsammans utgör lön för respektive medarbetares arbetsuppgifter. Varje poäng motsvarar 2% uppräkning av baslönen. För tjänst med oreglerad arbetstid utges ett tillägg. Tekniken för fördelning av den lokala potten sker enligt följande formel: antal anställda på arbetsplatsen under avtalet x avsatt summa per anställd antal anställda på arbetsplatsen under avtalet x 14 = värdet av varje individpoäng Varje medarbetare bedöms och erhåller poäng enligt individkriterierna och erhåller del av lokala lönepotten i förhållande till erhållna poäng. Resterande del av lokala potten som inte fördelas enligt individkriterierna fördelas med hänsyn till de 4 faktorerna att beakta. 16

Arbetet med att fördela den lokala potten sker i förhandling mellan de lokala parterna. Om förändring av tjänst sker med omreglering enligt de 8 huvudkriterierna så ska detta ske utan avräkning på den lokala potten. Vid nyanställning och då en tjänst omregleras och erhåller nya poäng enligt huvudkriterierna beräknas dessa på aktuell baslön.

Mom 7 Anställning med undervisningsskyldighet

Inom ramen för avtalet kan tjänster med kombination av administrativa arbetsuppgifter samt undervisningsskyldighet inrättas. För beräkning av arbetstidsmått omräknas undervisningstimme med faktorn 1,4 (1 undervisningstimme = 1,4 administrativ timme). 39 timmar/vecka = 27 undervisningstimmar.

Mom 8

För tryckeriarbete och liknande tillhandahåller arbetsgivaren skyddskläder samt bekostar tvätt av desamma.

§ 4 Övertidsersättning

Paragrafen gäller enbart arbetstagare med reglerad arbetstid.

Mom 1

Övertidsarbete bör i möjligaste mån undvikas.

Mom 2

När övertidsarbete på vederbörlig order utförs på annan än den enligt § 2 fastställda ordinarie arbetstiden, ska övertidsersättning utges.

Mom 3

Övertidsersättning utges med 68% tillägg på ordinarie lön för de 2 första övertidstimmarna som har omedelbar anslutning till ordinarie arbetstidens början eller slut på vardagar. För annan övertid på vardagar utges ersättning med 90%. På lör-, sön- och helgdagar samt de i § 2 mom 4 angivna fridagarna utges ersättning med 124% för all övertid intill ordinarie arbetstidens början påföljande söckendag (vardag). På de i § 2 mom 4 , andra meningen angivna dagarna utges övertidsersättning med 124% fr o m andra övertidstimmen. 17

Anmärkning

Övertidsersättning inkluderar semesterlön.

Mom 4

Fullgjord beordrad övertid kan efter överenskommelse i varje särskilt fall utbytas mot fritid. Därvid svarar 1 timmes övertid mot 1 1/2, 1 3/4 respektive 2 timmars fritid. Övertid som bytes ut mot fritid får läggas i en så kallad kompensationstidsbank. Summan av den samlade kompensationstiden får inte överstiga 39 timmar vid något tillfälle om inte annat lokalt överenskommits.

Mom 5

Till deltidsanställd utges övertidsersättning för tid som överstiger ordinarie arbetstid för heltidsanställd under veckan. Om deltidsanställd någon dag utför arbete på tid utanför sitt eget arbetstidsschema men på tid som berättigar heltidsanställd till övertidsersättning ska sådan ersättning utges också till deltidsanställd även om ordinarie arbetstiden för heltidsanställd under veckan inte uppnåtts.

§ 5 Semester

Mom 1

Semester utges enligt bestämmelserna i gällande lag i den mån inte annat följer i vad nedan sägs.

Mom 2

Semester inarbetas under tiden 1/4–31/3 och utges med 30 dagar. Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

Mom 3

Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör: – 0,8% av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslönen. 18

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertidstillägg och arvoden eller liknande). Semestertillägget för rörlig lönedel utgör: – 12% av summan på den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang: – lön till deltidsanställd för arbetad tid utöver ordinarie arbetstid. – skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning, arvoden eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under ”intjänandeåret” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8% utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med huvudsemestern. Semestertillägget på rörlig lönedel om 12% utbetalas som ett engångsbelopp vid första ordinarie löneutbetalning efter intjänandeårets slut.

Anmärkning

Övertidsersättning enligt avtalets § 4 har justerats så att den inbegriper semesterlönen.

Mom 4

Vid avlösning av semester vid anställnings upphörande beräknas semesterersättning med 4,6% av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 3. 19

Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

Mom 5

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6% av månadslönen. Beträffande månadslön – se mom 3.

Mom 6

Om den anställde under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till dennes andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar i månaden. Beträffande begreppet månadslön – se mom 3.

Mom 7

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 3. Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till den anställdes sysselsättningsgrad under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av sysselsättningsgrad – se mom 6.

Mom 8

Anställning som avses pågå högst tre månader, och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning. Avvikelse från denna regel kan överenskommas mellan den anställde och arbetsgivaren vid anställningstillfället.

Mom 9

Vid beräkning av semesterledighet ska de i avtalets § 2 mom 4 angivna fridagarna inte räknas som semesterdagar.

§ 6 Sjuk- och olycksfallsersättning

Parterna är överens att om bestämmelser om sjukersättning i lag ändras under avtalsperioden ska förhandlingar upptas för anpassning av avtalets bestämmelser. 20

Mom 1

Personal med mer än 3 månaders anställning erhåller fri medicin enligt läkarrecept, fri läkarvård samt fri hälsokontroll och gynekologkontroll hos läkare ansluten till allmänna försäkringssystemet. Med fri läkarvård, enligt föregående mening, avses endast av legitimerad läkare utförd eller remitterad undersökning och behandling, som i vanlig ordning ersätts av försäkringskassan. Anställd är skyldig att, vid besök hos/av läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast samt vid inköp av medicin, använda högkostnadskort för att ersättning ska utges. Försäkringskassans regler för högkostnadskort gäller. Anställd ska på anmodan uppvisa högkostnadskortet. Vård och medicin som inte omfattas av högkostnadsskyddet ersätts inte.

Anmärkning

Vid behandling av privatpraktiserande läkare, som inte anslutit sig till försäkringskassan, utges ersättning för patientavgiften, med högst ett belopp motsvarande den av respektive landsting fastställda. Specialistvård, eller vård utanför bostads- och tjänstgöringsorten, ska för att bli ersättningsberättigad, i förväg godkännas av arbetsgivaren. Detsamma gäller specialistvård utförd av läkare, som inte är ansluten till den allmänna försäkringskassan, dock endast under förutsättning att vården inte kan meddelas av den allmänna sjukvården eller av till den allmänna försäkringskassan ansluten läkare.

Mom 2

Vid av läkare styrkt sjukdom erhåller anställd med mer än 3 månaders anställning sjuklön under 180 dagar. Förmån enligt denna paragraf kan utbetalas under 180 dagar under loppet av 12 på varandra följande månader, endast under 90 dagar per sjuktillfälle, räknat från arbetsoförmågans början.

Anmärkning

Från och med 91 till och med 360 sjukdagen vid varje sjuktillfälle utbetalas därutöver från Folksam en ersättning om 10% direkt till den anställde på lönedelar upp till och med 7,5 prisbasbelopp enligt reglerna i pensionsavtalet.

Mom 3

Varje anställd har rätt att under en sjuklöneperiod erhålla sjuklön från arbetsgivaren. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en 21

sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt p.g.a. sjukdom. För den del av sjukperioden som infaller under insjuknandedagen (karensdag) utges inte sjuklön. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek framgår av mom 6. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Om en anställd måste avhålla sig från arbete p.g.a. risk för överförande av smitta, och rätt föreligger till smittbärarpenning enligt lagen om ersättning åt smittbärare, utges sjuklön enligt detta avtal.

Mom 4 Sjukanmälan till arbetsgivare

När en anställd blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska den anställde snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska den anställde, så snart det är möjligt, meddela arbetsgivaren när denne beräknar kunna återgå i arbete. Samma sak gäller om den anställde blir arbetsoförmögen p g a olycksfall eller arbetsskada eller om den anställde måste avhålla sig från arbete p g a risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön ska, som huvudregel, inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (§ 8, 1 st SjLL). Anmälan måste göras senast under ordinarie arbetstid insjuknandedagen. Detta gäller inte om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.

Mom 5 Försäkran och läkarintyg Mom 5:1 Försäkran

Anställd som varit sjuk ska lämna en skriftlig försäkran om sjukperiod till arbetsgivaren om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt p.g.a. sjukdomen och under vilka dagar den anställde skulle ha arbetat (§ 9 SjLL).

Mom 5:2 Läkarintyg

Arbetstagaren är skyldig att fr.o.m. 7:e kalenderdagen efter insjuknandedagen med läkarintyg styrka sjukdomen (§ 8, 2 st SjLL). 22

Försäkringskassan kan ålägga arbetstagaren att, från tidigare dag genom intyg av läkare eller tandläkare, styrka nedsättningen av arbetsförmågan. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren, för rätt till sjuklön, styrker nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Kostnaden för sådant läkarintyg ersätts av arbetsgivaren.

Protokollsanteckning

Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg ska användas selektivt och enligt samma regler som ligger till grund för försäkringskassornas prövning av särskilda skäl och således inte ges generell tillämpning vid enskilt arbetsställe. Vidare ska bestämmelsen ges en praktisk tillämpning enligt försäkringskassans praxis, t ex beträffande rätt till sjukpenning även om arbetstagaren misslyckats vid försök att skaffa läkarintyg.

6 Sjuklönens storlek Mom 6:1

Sjuklön utges inte för sjukdom som infaller under den första frånvarodagen i sjukperioden (karensdagen). Under de 13 följande kalenderdagarna utges sjuklön för sådan tid som arbetstagaren skulle utfört arbete under överenskommen arbetstid om arbetstagaren inte varit sjuk. Om arbetstagaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde, utgör den nya sjukperioden fortsättning på den tidigare, ifråga om karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd, således ingen ny karensdag. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte inräknas i sjukperioden. Antalet karensdagar per 12-månadersperiod får inte överstiga 10 dagar. För anställd, med särskilt omfattande sjukfrånvaro och som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80% för sjukperiodens första 14 dagar, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra sjuklöneberättigade dagen i sjukperioden.

Mom 6:2 Beräkning av sjuklön

Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till den anställde beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande: Med lön menas fast kontant månadslön inklusive tillägg för schemalagd ob tid, researvode samt helgarvode. Beräkning enligt aktuell rese- och arbetsplanering. 23

Mom 6:3 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod

För varje timme en anställd är frånvarande p.g.a. sjukdom görs sjukavdrag per timme med: Dag 1: Dag 2–14: 100% x månadslönen x 12 52 x 39 20% x månadslönen x 12 52 x 39

Mom 6:4 Sjukdom fr o m 15:e–90:e kalenderdagen

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag med: för anställd med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet 12 90% x månadslönen x 12 365

Anmärkning

Mom 6:5 Sjukdom fr o m 91:a kalenderdagen och tillsvidare För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag med: för anställd med månadslön om högst 100 % x månadslönen x 12 365

Anmärkning

7,5 x basbeloppet 12 Från Folksam erhålles samtidigt en ersättning om 10% som utbetalas direkt till den anställde till och med 360 dagen vid varje sjuktillfälle enligt reglerna i pensionsavtalet. 24

Mom 6:6 Ändring av lön eller veckoarbetstid

Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande: Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”månad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom 6:7 Sjuklön i samband med smittbärarpenning

Om en anställd måste avhålla sig från arbete p g a risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag per timme enligt följande t o m 14:e kalenderdagen: för anställd med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet 12 90% x månadslönen x 12 52 x 39 Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:4. Fr o m den 91:a kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:5.

Mom 6:8 Sjuklön för anställd med lön över 7,5 basbelopp

För anställd med lön över 7,5 basbelopp utges sjuklön med: - för dag 2–14 80% av mist arbetsförtjänst - för dag 15–90 utges sjuklön med 10% av mist arbetsförtjänst upp till 7,5 basbelopp. För lönedel över 7,5 basbelopp utges sjuklön med 80% av överstigande lönedel. - för dag 91–180 utges sjuklön med 80% av mist lön som överstiger 7,5 basbelopp. Löneavdrag görs enligt samma regler som för anställda med lön under 7,5 basbelopp. 25

Mom 7 Samordning mellan sjuklön och livränta

Om en anställd p g a arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då den anställde har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 6 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90% av månadslönen och livräntan. Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring betalas eller för tid då rehabiliteringspenning betalas.

Mom 8

Anställd äger efter tillfrisknandet från sjukdom eller olycksfall att återfå sin förutvarande befattning eller annat lämpligt arbete om förutsättning för dess skötsel finns.

Mom 9

I de fall pensionsförsäkrad personal erhåller sjukpension utges inte samtidigt sjuklön. Under så lång tid, som vederbörande enligt mom 2 är berättigad till sjuklön, utfylls sjukpensionen upp till avtalsenlig sjuklön.

Mom 10

Anställd som p.g.a. sjukdom och efter läkares rekommendation kan beredas s k halvdagstjänst, ska för tid, varunder sådan tjänst utföres, utöver halv lön, erhålla sjuklön. För varje sådan sjukdag görs ett sjukavdrag utgörande högst 50% av de i mom 6 angivna sjukavdragen. De i mom 2 ovan angivna 180 dagarna ska vid här ifrågavarande fall fördubblas. Anställda med här angiven halvtidstjänst, som genom sjukdom blir helt oförmögen till arbete, ska under sådan sjukdomstid erhålla sjuklön enligt bestämmelserna i mom 6 och 7 ovan. Vid beräkningen av antalet sjukdagar med full lön ska hänsyn tas till tidigare åtnjuten sjuklön enligt i denna paragraf angivna grunder.

Mom 11 Föräldralön

Ledighet vid barns födelse ska beviljas vårdnadshavare längst till dess barnet uppnått 1,5 års ålder. Sådan ledighet medges även adoptivföräldrar. Partiell ledighet för vård av barn ska härutöver medges tills barnet uppnått 12 års ålder. I övrigt gäller reglerna i lagen om föräldrars rätt till ledighet för vård av barn. 26

Mom 12

Förälder som varit anställd oavbrutet i ett år äger rätt att uppbära utfyllnad till föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Utfyllnad utges endast då föräldrapenningen är lika stor som sjukpenningen och under högst 360 dagar per barn. Föräldralön utges endast för de dagar, då föräldrapenning utbetalas av försäkringskassan. Dessa bestämmelser gäller även vid adoption, om ersättning utges från allmänna försäkringskassan. För tillfällig vård av sjukt barn utges utfyllnad till föräldrapenningen under de antal dagar som ersättning utges från försäkringskassan.

Mom 12:1

För varje dag med föräldralön vid föräldrapenning (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag med: för anställd med månadslön om högst 90% x månadslönen x 12 365 10 x basbeloppet 12

Mom 12:2

För de sju första arbetsdagarna den anställde varit frånvarande görs ett löneavdrag på: 90% x månadslönen x 12 årsarbetsdagar (260) Fr o m 8:e frånvarodagen utges utfyllnad mellan tillfällig föräldrapenning och full lön under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser.

Mom 13

Den anställde äger rätt att erhålla ersättning motsvarande kostnaderna för den vaccinering eller läkarkontroll som utan att vara föranledd av sjukdom kan erfordras under tjänsteutövning utomlands. 27

§ 7 Försäkringar

Följande försäkringar ska tecknas; Kooperationens tilläggspension (KTP). Avgångsbidragsförsäkring (AGB). Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Medlemsolycksfall Försäkringsavtal om KTP tecknas enligt pensionsöverenskommelse mellan ABF och Handels vad gäller avdelning 1 genom Pensionsvalet i de av parterna utsedda försäkringsgivarna och avdelning 2 i Folksam. AGB och AGL enligt överenskommelse mellan AFO och Handels tecknas i Folksam. TFA enligt överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och LO/PTK tecknas genom Folksam i AFA Försäkring. Medlemsolycksfall tecknas i Folksam.

§ 8 Permission och tjänstledighet

Mom 1

Med permission menas kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. I särskilda fall kan permission beviljas även för en eller flera dagar. Permission kan beviljas i följande fall: Eget bröllop. Egen 50- och 60-årsdag. Besök hos läkare och tandläkare. Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare. Vid flyttning i samband med byte av bostad. Nära anhörigs frånfälle. Nära anhörigs begravning och kist- eller urnnedsättning. Plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig. 28

Arbetstagare, som till följd av arbetsolycksfall måste lämna arbetsplatsen, kan få ersättning för inkomstbortfallet från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). För det fall trygghetsförsäkringen vid arbetsskada inte ersätter inkomstbortfallet ska arbetsgivaren bevilja permission resten av dagen för arbetsskada. Karensdagen blir då dagen efter permissionslön utgivits. En förutsättning för permissionen är att arbetsskadan inte leder till sjukskrivning längre tid än sju dagar från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring. Som nära anhörig räknas make, maka, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, sammanboende/registrerad partner samt dennes barn och barnbarn. Samt särkullsbarn, särkullsbarnbarn och sammanboendes föräldrar. Arbetstagare bör i möjligaste mån förlägga läkar- och tandläkarbesök till fritid eller om så är möjligt till arbetstidens början eller slut.

Mom 2

Tjänstledighet (ledighet utan lön) kan beviljas i den mån arbetet tillåter.

Mom 3

Anställd, som beviljas tjänstledighet utan lön, är för den tid tjänstledigheten överstiger 15 dagar inte berättigad till några förmåner enligt § 6. Detta gäller inte ledighet för fackliga studier, då bestämmelserna i § 6 gäller.

Mom 4

Vid tjänstledighet som inte medger rätt till löneförmån görs löneavdrag enligt följande: 1) För del av dag görs avdrag för varje timme med 1/169 av aktuell månadslön för heltidsarbete. 2) För hela dagar av högst fem dagar i följd ska för varje arbetsdag tjänstledighetsavdrag ske med 1/23 av för den anställde aktuell månadslön. 3) För längre tjänstledighet än fem dagar ska för varje tjänstledighetsdag (även arbetsfria dagar) avdrag göras med en dagslön enligt följande: dagslön = för den anställde aktuell månadslön x 12 365 29

Vid tjänstledighet för en eller flera hela kalendermånader är avdraget lika med för den anställde aktuell månadslön för var och en av kalendermånaderna. För tjänst med oreglerad arbetstid gäller inte första stycket (timavdrag). För sådan tjänst görs avdrag enbart för hela dagar.

Mom 5

Vid tjänstledighet för offentliga uppdrag kan efter godkännande av ABF styrelsen hel eller reducerad lön utbetalas.

§ 9 Traktamente och reseersättningar

Mom 1

Traktamente, rese- och bilersättning utges enligt separat uppdragsavtal.

§ 10 Pensioner

Särskilt pensionsavtal tecknas mellan ABF och Handelsanställdas förbund.

§ 11 Arbetsmiljöavtal

Parterna har antagit det mellan Handels och ABF träffade avtalet om allmänna regler för arbetsmiljöverksamheten i organisationerna samt om rekommendationer för partssamarbete i företagshälsovårdscentraler (arbetsmiljöavtalet) och överenskommelse om riktlinjer för företagshälsovården.

Arbetsmiljöavtal ABF – Handels § 1 Gemensamma utgångspunkter

Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda samt deras lokala fackliga organisationer för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är viktiga delar i arbetsmiljöarbetet. Inom varje organisation ska de anställda ha tillgång till arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, övriga författningar (anvisningar, föreskrifter och meddelanden) som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen samt lokala föreskrifter som rör den aktuella verksamheten. 30

§ 2 Lokal samverkan om arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöfrågorna handläggs av ansvarig chef i samverkan med berörda anställda och lokal arbetsmiljöorganisation. Samverkansformerna behandlas av de lokala parterna och utformas så att de väl anpassas till organisationens verksamhet. Samverkansformerna bekräftas av lokala överenskommelser. Det är viktigt att arbetsgivarens och arbetstagarens företrädare har tillräckliga befogenheter och nödvändig kompetens för att klara sina respektive uppdrag och att arbetsgivaren kan uppfylla sitt ansvar utifrån aktuell lagstiftning och kollektivavtal.

§ 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren ansvarar för att det finns systematiskt arbetsmiljöarbete, en organiserad arbetsanpassning, rehabiliteringsverksamhet, rutiner för krisberedskap, hot och våld. Arbetsgivaren och den fackliga organisationen ska samverka om hur systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering ska bedrivas. Arbetsgivaren ansvarar för att brister som framkommit vid regelbundna undersökningar och större förändringar av verksamheten riskbedöms. Allvarliga brister åtgärdas direkt, övriga skrivs ner i en handlingsplan. Ansvarig för åtgärden och ett sista datum för åtgärd fastställs. Arbetsgivaren ska utreda olycksfall och tillbud. Det ska finnas en årlig och skriftlig sammanställning av sjukfrånvaro, olycksfall och tillbud. Det är även viktigt att arbetsgivaren främjar hälsa och friskvård. Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en skriftlig arbetsmiljöpolicy innehållande konkreta och mätbara mål. Arbetsmiljöpolicyn utarbetas i samverkan med lokal facklig organisation. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp och redovisas skriftligt.

§ 4 Arbetsmiljöutbildning

Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud får behövlig utbildning. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning och skyddsombud samt andra befattningshavare som har beslutsfunktioner, som påverkar arbetsmiljön, innehar nödvändig arbetsmiljöutbildning. 31

Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nämnda grupper. Arbetsmiljöutbildning kan också behövas för övriga anställda. Här uppmärksammas särskilt de nyanställdas behov av introduktion. Omfattningen och innehållet i denna utbildning anpassas med hänsyn till den uppgift som den anställde har inom arbetsmiljöområdet. I första hand används partsgemensamt utbildningsmaterial som utarbetas av Prevent eller motsvarande. Nyanställda ska erhålla introduktion med innehåll som utarbetas mellan parterna. Grundutbildningen ”Bättre arbetsmiljö” (BAM) är ett minimikrav för skyddsombuden och arbetsgivarens företrädare. Det ska även ges möjlighet till vidareutbildning. Anställd som utbildas i arbetsmiljö enligt ovan har rätt till bibehållna anställningsförmåner. Ekonomisk ersättning och rätt till ledighet i samband med arbetsmiljöutbildning regleras i Förtroendemannalagen, Studieledighetslagen och Arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren svarar för utbildningskostnaderna.

§ 5 Arbetsanpassning och rehabilitering

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden samt anpassning och rehabiliteringsbehovet hos personalen. Detta görs genom regelbundna utvecklingssamtal, regelbundna enhetsmöten/arbetsplatsträffar samt årliga skyddsronder. Rehabiliteringsutredning ska göras om arbetstagaren varit sjukskriven i mera än 14 dagar eller har fler än sex korta sjukfall per år eller om arbetsgivaren eller arbetstagaren själv begär det. Utredningen ska göras i samråd med facklig företrädare om den anställde inte meddelat annat. Rehabiliteringsutredningen ska syfta till att få den anställde tillbaka i tjänst hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar. Vid funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan ska särskild hänsyn tas. Vid förändringar av verksamheten ska arbetsgivaren i samverkan med skyddsombud se till att riskbedömning görs. 32

§ 6 Företagshälsovård

Parterna är ense om att företagshälsovården utgör en viktig partsgemensam resurs i det lokala arbetsmiljöarbetet. Lokal uppg gemensamt granska de alternativ som finns. ö relse kan tr ä ffas om att teckna avtal med företagshälsovård. Vid upphandling ska parterna Företagshälsovården ska vara en partsgemensam resurs som erbjuder stöd till både arbetsgivare och arbetstagare. Företagshälsovården är en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsinriktad rehabilitering. Företagshälsovården ska bygga på en helhetssyn av arbetsmiljön, ha god kunskap om branschen samt ha yrkesutbildade personer med specialistkompetens eller motsvarande inom områdena arbetsmiljö, medicin, teknik, beteendevetenskap, ergonomi, organisations- och hälsovetenskap. Det är viktigt att företagshälsovården upprätthåller en hög kvalitet med sammanhållna resurser. Arbetet ska därvid utövas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

§ 7 Arbetsgivarens ansvar

Samverkan och lokala överenskommelser inskränker inte arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen.

§ 8 Förhandlingsordning

Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal eller med stöd härav träffade lokala överenskommelser avgörs genom lokala förhandlingar mellan berörda parter. Kan tvisten inte lösas på detta sätt kan frågan hänskjutas till central förhandling mellan berörda parter. Begäran om central förhandling ska i förekommande fall framställas inom tre veckor från den lokala förhandlingens avslutande.

§ 9 Giltighetstid

Detta avtal gäller tills vidare fr.o.m. den 1 oktober 2010 med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. 33

Protokollsanteckning

Parterna enades om att anpassa avtalet till att nuvarande regler för företagshälsovård med hänsyn tagen till att förutsättningarna att bedriva densamma har förändrats.

§ 12 Jämställdhetsavtal

Parterna har antagit den mellan SAF och LO träffade överenskommelsen om åtgärder för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.

§ 13 Medbestämmandefrågor

Bestämmelserna i detta kollektivavtal innebär inte någon reglering av medbestämmandelagens dispositiva regler eller tillämpning av lagens § 32.

§ 14 Tvisters handläggning

Mom 1

Uppstår tvist mellan parterna rörande avtalets tolkning eller tillämpning eller av annan anledning, följs förhandlingsordning enligt medbestämmandelagen.

Mom 2

Kan enighet inte uppnås vid dessa förhandlingar, ska tvisten hänskjutas till avgörande av skiljenämnd i den ordning lagen om skiljemän stadgar. Skiljemännens antal ska vara fem, av vilka vardera parten utser 2 och de sålunda utsedda sig emellan utser den femte . Underlåter part att utse skiljemän eller kunna de av parterna utsedda skiljemännen inte enas om den femte ledamoten, ska på parts ansökan skiljeman utses av LO.

Mom 3 Lönenämnd

Avseende reglerna i § 3 löneutvecklingssystemet så är § 14 mom 1 och 2 inte tillämpliga utan där gäller följande: ABF-Handels är ense om att inrätta en lönenämnd med två personer från vardera parten. Lönenämndens uppgift är att dels följa tillämpningen av löneavtalet, dels att lösa uppkomna tvister avseende tolkningar och tillämpningar av avtalet. 34

Från och med införandet av lönesystemet förs således lokala tvister, där enighet inte kan uppnås, till nämnden istället för till sedvanlig central förhandling. Nämnden ska avgöra dessa tvister och vara enig i sina beslut.

§ 15 Avtalets giltighetstid

Detta avtal gäller från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016 med 2 månaders ömsesidig uppsägningstid. Om begäran om förhandling framställs senast den 31 januari 2016 gäller avtalet för tid efter den 31 mars 2016 med 7 dagars ömsesidig uppsägningstid. Sker år från år. inte uppsägning å sålunda bestämd tid, gäller avtalet fortfarande 1 år med samma uppsägningstid o s v Till detta avtal fogade protokollsanteckningar äga samma giltighet som själva avtalet. Stockholm den 28 maj 2013 ABFs FÖRHANDLINGSORGANISATION Monika Ohlson HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Tommy Tillgren 35

Överenskommelse om regler för ABF – Handels Trygghetsfond

§ 1 Bakgrund

ABF och Handels är medvetna om att rationaliseringar kan leda till förändringar i organisationsstrukturen. Folkbildningen (ABF) står inför stora förändringar där betydande omläggningar av verksamheten inom ABFs olika enheter måste ske för ökad effektivitet. Inte sällan medför sådan utveckling mot effektivare verksamhet att en enhet måste vidta förändring på det personella området. Parterna har därför enats om att i så hög grad som möjligt minska de negativa effekterna som kan uppstå genom olika sådana åtgärder och därmed öka den enskildes trygghet.

§ 2 Överenskommelse

ABF och Handels är överens om att bilda stiftelsen ABF – Handels Trygghetsfond. ABF och Handels fastställer stadgar enligt bilaga.

1) 1) Bilagan finns inte i detta avtalstryck.

§ 3 Finansiering

Stiftelsen finansieras med medel som avsätts enligt särskild förhandlingsöverenskommelse mellan parterna.

§ 4 Administration

För det löpande arbetet utses av styrelsen en beredningsgrupp bestående av två ledamöter, varav en representerar ABF och en representerar Handels. För ledamöterna utses två suppleanter, varav en representerar ABF och en representerar Handels. Beredningsgruppen kan till sig knyta erforderlig expertis. För de administrationskostnader som parterna har för stiftelsens verksamhet ska ABF och Handels tillgodogöra sig ett belopp som årligen fastställs av parterna. Övriga administrationskostnader betalas direkt från fondens medel.

§ 5 Beredningsgruppens uppgifter

Beredningsgruppen har till uppgift: 36

- att vidtaga åtgärder för främjandet av goda och trygga anställningsförhållanden - att behandla trygghetsfrågor av principiell natur och personaladministrativa frågor i anknytning härtill - att sprida information om trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor och om utvecklingen inom dessa områden - att främja samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare rörande trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor - att utforma de närmare riktlinjerna för och leda den verksamhet som nämns nedan i § 6 - att främja i § 8 avsedd verksamhet - att efter stiftelsestyrelsens bemyndigande från fonden utanordna medel för genomförande av åtgärder för fullföljande av ovan angivna uppgifter samt - att till huvudmännen avge förslag angående ändringar i avtalets bestämmelser, som kan visa sig erforderliga.

§ 6 Medelsanvändning

I syfte att pröva olika möjligheter att främja anställningstryggheten ska särskilda trygghetsåtgärder vidtas för arbetstagare, som blivit uppsagda eller som löper risk att bli uppsagda till följd av rationalisering, driftsinskränkningar eller nedläggelser. Syftet ska vara att så snabbt som möjligt återföra dessa arbetstagare till arbetslivet. Trygghetsåtgärderna ska omfatta olika former av verksamhet i syftet att uppnå en sysselsättningsfrämjande clearing mellan arbetsgivare som säger upp eller står i begrepp att säga upp arbetstagare och organisationer inom arbetarrörelsen med personalbehov. Verksamheten ska inrymma möjligheter till individuell prövning och anpassning av olika åtgärder som kan underlätta för berörda att få nya anställningar eller fortsatt anställning. Kostnaderna för denna verksamhet jämte övriga särskilda åtgärder i syfte att främja anställningstryggheten bestrids av fonden helt eller delvis efter styrelsens prövning. 37

§ 7 Ansökan om bidrag ur Trygghetsfonden

I samband med att åtgärd, som kan medföra uppsägning på grund av arbetsbrist, aktualiseras kan arbetsgivaren gemensamt med Handels lokala fackliga organisation ansöka om bidrag från Trygghetsfonden för att undvika eller begränsa verkningarna av sådan uppsägning. Ansökan ska ställas till Stiftelsen ABFF - Handels Trygghetsfond. I ansökan ska anges förslag till åtgärder med kostnadskalkyl samt en redogörelse för enhetens ekonomi och analys av utvecklingen.

§ 8 Företagsgemensamma åtgärder

ABF förbinder sig att verka för ett kontinuerligt samarbete mellan ABF organisationerna i omplaceringsfrågor. Därigenom ökas möjligheterna att finna lämpliga lösningar.

§ 9 Uppsägning

Detta avtal gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 6 månader. ABF HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND 38

Uppdragsavtal

1. Tillämpningsområde…………………………………………………….40 2. Reseregler………………………………………………………………..40 3. Diverse utlägg……………………………………………………………42 4. Ersättning för kost och logi……………………………………………...42 5. Avtalets giltighet………………………………………………………...44 Bilaga 1 Bilersättning………………………………………………………46 Bilaga 2 Traktamenten och researvode vid uppdrag inom Sverige………..47 Bilaga 3 Minskning av traktamenten i vissa fall……………………………50 Bilaga 4 Förmånsvärden……………………………………………………51 Bilaga 5 Traktamenten och researvode vid uppdrag utom riket…………...52 Överenskomma förändringar markeras med streck i marginalen 39

1. Tillämpningsområde

Bestämmelserna som gäller från 2013-04-01 reglerar ersättning för traktamenten och resor för anställda inom ABFs avdelningar, distrikt och förbundsexpeditionen. Då förändringar sker i avdragsrätt från Skatteverket (SK) äger kollektivavtalsslutande parter rätt att begära förhandling om avtalets arvodes-, traktaments- och bilersättningsförmåner.

2 Reseregler

2.1 Huvudregel vid resor: Som huvudregel gäller att tåg ska användas om inte den totala rese- och övernattningskostnaden, inklusive traktamente och researvode, för flyg eller annat färdmedel är mindre än kostnaden för tåg. 2.2 a) Anställd har rätt att åka 1:a klass samt rätt till sovplats i 1-bäddskupé. Avseende X 2000 gäller resan i 1:a klass ekonomiklass dvs utan måltid. 2.2 b) Anställd ersätts för kostnaden vid utrikes flyg med i första hand turistklass. Lågprisbiljetter bör användas så långt det är möjligt. Vid inrikesflyg ska de bäst rabatterade biljetterna eftersträvas. För transport till/från flygplats/järnvägsstation/hamn se punkt 2.7, lokala resor. 2.4 Hyrbil, får användas om det är motiverat kostnadsmässigt. Bilen bokas i gruppen liten bil eller mellanbil. 2.5 Vid resa med båt betalar arbetsgivaren i förekommande fall för enkelhytt (inte kategori lyx eller högre). 2.6 Vid övernattning svarar arbetsgivaren för kostnaderna på hotell med lämplig geografisk belägenhet, enkelrum med dusch/bad och toalett (inte lyxkategori). 2.7 För lokala resor utges ersättning för färd med allmänna kommunikationsmedel. I vissa fall innebär dock användning av egen bil, hyrbil, eller taxi uppenbara fördelar. Vilket färdmedel som bör komma ifråga får bedömas från fall till fall av den som godkänt uppdraget. Till ledning för sådan bedömning anges här några exempel: - resan orsakas av särskilt brådskande uppdrag - den resande sparar avsevärt med tid vid bilresa 40

- sådant material ska medföras som inte är lämpligt att transportera på annat sätt än i bil - allmänna kommunikationer saknas - samåkande För resa med egen bil utges ersättning enligt bilaga 1. Denna ersättning avses täcka alla kostnader för bilen. Arbetsgivaren ansvarar således inte för oförutsedda kostnader som kan uppstå för bilen i samband med resa för arbetsgivarens räkning. Parkeringskostnad ersätts mot kvitto, dock inte felparkeringsavgift. Ersättning för taxikostnad ersätts mot kvitto. Arbetsgivaren ersätter inte taxikostnad mellan arbetsplatsen och bostaden. Om resa med egen bil inte godkänts, men resenären ändå använt sig av egen bil, ersätts resa med kostnaden för färdbiljett på kollektivt färdmedel som arbetsgivaren i annat fall skulle ha betalat, dock högst motsvarande av SK fastsällt avdragsbelopp per mil. 2.8 Uppdragsredovisning ska lämnas inom 30 dagar räknat från hemkomstdag för att bli ersättningsberättigad

.

2.9 Tillfälligt reseförskott kan erhållas. Ett tillfälligt reseförskott kan utanordnas. Förskott ska enligt delegationsordning attesteras. Förskottet kvitteras på särskild blankett och regleras minst en gång per månad. Detta på grund av ändrade skatteregler. Ytterligare förskott kan inte godkännas innan tidigare reseförskott redovisats. 2.10 Traktamente och researvoden utges enligt bilaga 2. 2.11 Tjänsteförsäkring finns tecknad i ABFs samlingsförsäkring hos Folksam. Försäkringskort (International Insurance Certificate) kan utkvitteras hos Folksam. Detta kort ska återlämnas vid giltighetstiden utgång eller när anställningen upphör. 2.12 Resevaluta ska redovisas tillsammans med den för tillfället aktuella växlingskursen som styrks med växlingsnota. 2.13 Biljetter ska beställas i så god tid att rabatter kan utnyttjas. 2.14 Dessa regler tillämpas med sunt förnuft av den som beslutar om resandet. 41

3 Diverse utlägg

Med diverse utlägg avses sådana kostnader som är nödvändiga för uppdragets fullföljande och som inte ingår i rese- och traktamentskostnaderna. Till diverse utlägg hänförs tjänstesamtal. Dessa kostnader ersätts med utlagda belopp.

4 Ersättning för kost och logi Uppdrag inom Sverige

För uppdrag inom Sverige betalas traktamentsersättning endast för sådan förrättning som med fört övernattning utanför tjänstgöringszon och bostadszon. I samband med uppdrag med övernattning utanför tjänstgöringszon och bostadszon betalas traktamente enligt särskilda regler vad avser heldag och halvdag specificerat i bilaga 2. Vid övernattning ersätts styrkt logikostnad. Men kostnaden får inte vara onormalt stor med hänsyn till prisläget på orten. Traktamente beräknas med hänsyn till den faktiska bortovaron från arbetsplatsen eller bostaden. Förrättning påbörjas respektive avslutas alltid antingen på tjänstestället eller i bostad. När det gäller att tidsbestämma en traktamentsberättigad flerdygnsförrättning så påbörjas eller avslutas den alltid enligt ovannämnda definition. Traktamente får inte utges för längre tid än vad som föranleds av uppdraget. Med tjänstgöringszon menas ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km, närmaste färdväg, från tjänstestället. Med bostadszon menas ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km närmaste färdväg från bostaden. Detta är en förutsättning och definition, när en förrättning är traktamentsberättigad. Observera! Att en förrättning ska vara utanför såväl tjänstgöringszon som bostadszon för att traktamente ska utges.

Minskning av traktamente i vissa fall

Vid förrättning där arbetsgivaren betalar kostnaderna för några eller samtliga måltider reduceras traktamentet enligt bilaga 3. 42

Researvode

Endast ett researvode per dygn kan betalas. Det researvode som betalas redovisas i bilaga 2. Preliminär skatt ska dras från researvodet. Om helgarvode utges så utges inte researvode. Om övertidsersättning utges för förrättning utges inte researvode enligt detta avtal.

Förmånsvärde av erhållen kost

Allmänt gäller, att vid förrättning, inrikes som utrikes, där arbetsgivaren har tillhandahållit måltid, ska förmånsvärdet av erhållen kost, frukost, lunch eller middag, beskattas, enligt belopp som redovisas i bilaga 4. Detta gäller även då traktamentet reducerats enligt ovan. (Beskattning av förmånsvärde göres utöver reduceringen av traktamentet). Förmånsbeskattning av måltider betalda av arbetsgivaren ska alltid ske. Undantag är intern och extern representation (se bilaga 2).

Uppdrag utom riket

För uppdrag utom riket betalas traktamentsersättning endast för sådan förrättning som medfört övernattning. Vid endagsförrättning utges researvode enligt samma regler som vid uppdrag inom riket. Vid flerdygnsförrättning utges inget researvode. Vid uppdrag utom riket betalas traktamente enligt det statliga utlandsreglementet. Utlandsreglementet reglerar ersättningen fr.o.m. resans början t o m resans slut. Traktamente per dag betalas med för varje land fastställt belopp. Hotellkostnader ersätts med verifierade utlägg (se bilaga 5).

Minskning av traktamente i vissa fall

Vid utlandsuppdrag då arbetsgivaren betalar kostnaderna för frukost, lunch och middag eller någon av dessa måltider minskas traktamentet enligt bilaga 3.

5 Avtalets giltighet

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 april 2013 t o m 31 mars 2016 med två månaders ömsesidig uppsägningstid. Om begäran om förhandling framställs senast den 31 januari 2016 gäller avtalet för tid efter den 31 mars 2016 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. 43

Sker inte uppsägning å sålunda bestämd tid, gäller avtalet fortfarande ett år med samma uppsägningstid o s v år från år. Stockholm 28 maj 2013. ABF:s FÖRHANDLINGSORGANISATION Monika Ohlson HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Tommy Tillgren 44

Bilagorna till reglementet anpassas vid aktuella tidpunkter efter beslutade ändringar. Bilagor:

1. Bilersättning 2. Traktamenten och researvoden vid uppdrag inom Sverige 3. Minskning av traktamenten i vissa fall 4. Förmånsvärden 5. Utlandstraktamente Från och med den 1 juli 2007 gäller följande ersättningar vid resa med egen bil samt vid uppdrag för arbetsgivarens räkning. 45

Bilaga 1 Bilersättning

Anställd med bilmedgivandeavtal erhåller - Kronor 37 per mil oavsett den årliga körsträckan. - Kronor 31 per mil vid tillfälligt bilmedgivande. - Övriga resor med bil ersätts med 18:50 kr per mil.

Tillåtet avdragsbelopp per mil följer av SK bestämmelser. Mellanskillnaden mellan tillåtet avdragsbelopp och belopp enligt ovan är en skattepliktig inkomst för mottagaren och kommer att redovisas på vederbörandes kontrolluppgift samt att arbetsgivaren drar preliminär skatt. Årlig justering av tillåtet avdragsbelopp sker enligt SK bestämmelser. När avgiftsbelagd parkeringsplats måste användas betalas ersättning även för erlagd parkeringsavgift enligt kvitto. Ovan nämnda belopp inkluderar semesterersättning. 46

Bilaga 2 Traktamenten och researvode vid uppdrag inom Sverige Inom Sverige - utom tjänstgöringszonen och bostadszonen

I det följande anges ett sammandrag av traktamentsdefinitionerna. Bortovaro Endagsförrättning Tiden mellan framresans början och återresans slut. Förrättning som medför övernattning Dag Natt Tjänstgöringszon utom bostaden. Tiden mellan kl 06.00 och kl 24.00. Tiden mellan kl 00.00 och kl 06.00. Ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km, närmaste färdväg, Bostadszon Kostförmån från arbetsplatsen eller tjänstestället. Ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km, närmaste färdväg från bostaden. Fri kost är skattepliktig förmån oavsett om den tillhandahålls fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen såsom under tjänsteresa/-förrättning, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser, studieresor o dyl. Fri måltid i samband med representation (extern eller intern) och liknande är inte skattepliktig.

Endagsförrättning Researvode (vid endagsförrättning)

Vid endagsförrättning belägen mer än 10 km från såväl tjänsteställe som bostad utbetalas ett skattepliktigt researvode inklusive semesterersättning om förrättningen pågår, mer än tre timmar och sträcker sig efter kl 19.00, eller påbörjas före kl 06.00 och pågår mer än 11 timmar. 47

Researvode:

För tiden 2013-04-01 – 2016-03-31 fastställs researvodet till 335 kr. Om övertidsersättning utges, utges inte samtidigt researvode.

Helgersättning Helgarvode

Vid uppdrag förlagda till lördag-söndag utges ett arvode om 610 kronor per dag. Om helgarvode utges, utges inte samtidigt researvode. Om helgarvode utges, utges inte samtidigt övertidsersättning.

Flerdygnsförrättning Traktamente Helt traktamente

För avresedag, när resan påbörjats före kl 12.00 och återkomstdag, när resan avslutas efter kl 19.00 samt för mellanliggande dagar i en flerdygnsförrättning betalas per dag helt traktamente: Traktamente utges med av SK fastställt belopp.

Halvt traktamente

För avresedag, när resan påbörjats kl 12.00 eller senare och återkomstdag, när resan avslutats kl 19.00 eller tidigare betalas per dag halvt traktamente. Halvt traktamente: Traktamente utges med av SK fastställt belopp.

Researvode (vid flerdygnsförrättning)

Vid flerdygnsförrättning betalas per påbörjat dygn - utöver traktamente - skattepliktigt researvode inklusive semesterersättning. Ett dygn anses i detta sammanhang påbörjat kl 00.00.

Researvode:

För tiden 2013-04-01 – 2016-03-31 fastställs researvodet till 335 kr. Researvode utbetalas endast vid förrättning belägen mer än 10 km från såväl tjänsteställe som bostad. 48

Helgersättning Helgarvode

Vid uppdrag förlagda till lördag-söndag utges ett arvode om 610 kronor per dag

.

Om helgarvode utges, utges inte samtidigt researvode. Om helgarvode utges, utges inte samtidigt övertidsersättning. Lokal uppgörelse kan göras med den fackliga organisationen om annan kompensation för helgarvode och/eller researvode, och gäller då samtliga anställda.

Nattid

Ersättning för styrkt logikostnad betalas. Innefattar hotellräkning (motsvarande) även kostnader för frukost ska den frånräknas. Framgår inte frukostpriset av räkningen ska frukostavdrag göras enligt avdragstabellen nedan samt förmånsbeskattning ske enligt regler som redovisas i bilaga 4. Med logi avses i normalfallet enkelrum med dusch och toalett på rummet. Till den som inte haft någon logikostnad betalas nattraktamente för varje övernattning utom bostaden. Nattraktamente betalas inte i sov- eller liggvagn på tåg eller i hytt på fartyg, eller rum på skola samt kursgård m.m. Nattraktamente: Traktamente utges med av SK fastställt belopp (i normalfall betalas styrkt logikostnad). Samtliga arvoden inkluderar semesterersättning.

Bilaga 3 Minskning av traktamente i vissa fall Inrikes

Vid inrikes uppdrag då arbetsgivaren betalar kostnaderna för frukost, lunch och middag eller någon av dessa måltider, ska traktamentet reduceras enligt följande. Vid förrättningar där arbetsgivaren svarar för logi och samtliga måltider får högst 18 kronor per dygn återstå av traktamentsersättningen. 49

Märk att även förmånsbeskattning ska ske med regler enligt bilaga 4.

Reducering p.g.a. kostförmån

Beloppen fastställs till belopp i enlighet med SK bestämmelser.

Schablonavdrag för ökade levnadskostnader Inrikes

Reducering för: Helt traktamente Frukost, lunch och middag Lunch och middag Halvt traktamente Lunch eller middag Frukost Vid varje tidpunkt tillämpligt avdragsbelopp framgår av särskild bilaga som tillhandahålls av ABF.

Utrikes

Vid utrikes uppdrag då arbetsgivaren betalar kostnaderna för frukost, lunch och middag eller någon av dessa måltider, ska dagtraktamentet reduceras för respektive land med följande procenttal: Märk även att förmånsbeskattning ska ske med regler enligt bilaga 4. Helt fri kost Lunch och middag 85 % 70 % Lunch eller middag Frukost 35 % 15 % 50

Bilaga 4 Förmånsvärden

Beloppen fastställs till belopp i enlighet med SK bestämmelser.

Erhålls kostförmån av arbetsgivaren ska denna upptas till beskattning med belopp per kosttillfälle enligt: Vid varje tidpunkt tillämpligt förmånsbelopp framgår av särskild bilaga som tillhandahålls av ABF. Preliminär skatt dras på kostförmånens värde.

51

Bilaga 5 Traktamenten och researvode vid uppdrag utom riket Endagsförrättning

Vid endagsförrättning för uppdrag utom riket betalas ett researvode enligt samma regler som vid inrikes endagsförrättning.

Flerdygnsförrättning

Vid flerdygnsförrättning utges inte researvode. Bestämmelserna och traktamentsbeloppen följer det statliga utlandsreglementet (URR). Vid varje tidpunkt tillämpligt traktamentsbelopp framgår av särskild bilaga som tillhandahålls av ABF. 52

Nu når du Handels Direkt på 0771-666 444

Hos Handels Direkt får du personlig rådgivning i frågor som rör ditt medlemskap, jobbet och arbetslivet. Det kan vara allt från anställnings- villkor, löner, arbetsmiljön, rättigheter och med lemsförmåner till frågor om din medlemsavgift.

Du når Handels Direkt alla vardagar 8-18 på 0771-666 444, oavsett var du bor.

Handelsanställdas förbund Box 1146, 111 81 Stockholm handels.se